Vittra i Väsby Handledare: Fredrik Birath Samhällsorientering HT- 09 Författare: Elias Giertz Svenska Dagbladets och Aftonbladets neutralitet i Israel-Palestina-konflikten En uppsats om hur nyhetsrapporteringen kring konflikten i Israel/Palestina skilt sig mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet Antal ord: 5303
22
Embed
Svenska Dagbladets Och Aftonbladets Neutralitet i Israel-Palestina-Konflikten
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Vittra i Väsby Handledare: Fredrik Birath
Samhällsorientering HT- 09 Författare: Elias Giertz
Svenska Dagbladets och Aftonbladets neutralitet i
Israel-Palestina-konflikten
En uppsats om hur nyhetsrapporteringen kring konflikten i Israel/Palestina
skilt sig mellan Svenska Dagbladet och Aftonbladet
Antal ord: 5303
Vittra i Väsby Elias Giertz
2
Innehållsförteckning Inledning 2
Syfte, frågeställning och metod 2
Frågeställning 2
Metod 2
Bakgrund 3
Material 5
Undersökning 9
Resultat och avslutande diskussion 13
Referenser 14
Bilagor 15
Inledning Det här arbetet kommer att handla om hur nyhetsrapporteringen kring konflikten i Israel/Palestina skilt
sig beroende på tidningarnas politiska åsikt. Jag har valt att jämföra rapporteringen i tidningarna
Svenska Dagbladet och Aftonbladet. I min bakgrund kommer jag att berätta mer om dessa tidningar.
Syfte, frågeställning och metod Syfte: Målsättningen för mig med den här uppsatsen är att jag, när jag är klar, ska ha en ganska klar
bild av vad konflikten orsakades av och hur den har fortlöpt. Jag vill också i slutändan av mitt arbete
ha en relativt stark uppfattning av var jag själv står i frågan. Det hoppas jag kunna redogöra för i min
avslutande diskussion.
Genom att granska nyhetsrapporteringen kommer jag förhoppningsvis också att få en inblick i vad
personer med sina politiska åsikter åt vänster respektive höger tycker om konflikten.
Det jag upplevt i mitt samhällsorienterade skolarbete är att det som fattats är fakta om årtal, konflikter
och liknande. Jag tror därför att den här uppsatsen kan ge en stadig början på att utöka min faktabas.
Det är en förhoppning jag har i alla fall.
Jag hoppas att jag i slutet av min uppsats, i den avslutande diskussionen med mig själv, ska kunna
konstatera huruvida rapporteringen är objektiv eller inte.
Frågeställning:
Jag kommer inte att i mina frågeställningar granska konflikten något närmare, utan ägna mig åt att
jämföra artiklar i Svenska Dagbladet och Aftonbladet som rapporterar kring samma händelse.
Frågeställningarna kommer vara utformade i formatet ”Rubriksättning hos Svenska Dagbladet –
Rubriksättning hos Aftonbladet”.
Bilagor (1:1, 1:2, 2:1, 2:2, 3:1, 3:2) är artiklarna, du finner de längst bak.
Betlehem första anhalten för Arafat – Yassir Arafat har lämnat Ramallah
Palestinierna nära inbördeskrig – Palestinska parlament sattes i brand
Två bombmän slog till i Tel Aviv: tre dödades – Flera dödsoffer i nya attentat
Metod:
Jag påbörjade mitt arbete genom att söka en stadig bakgrund till konflikten. Det här var nödvändigt för
mig för att förstå artiklarna som jag sedan skulle komma att granska och jämföra. Det gjorde jag
främst genom att läsa i de litterära verk som du finner listade i min referenslista. Enstaka termer och
händelser slog jag dock upp på internet. I de fall jag har använt uppslagsverket Wikipedia för att leta
upp vissa kontroversiella fakta (Brittiska Imperiet, Palestina) har det dessutom styrkts av ytterligare
litterära källor.
Vittra i Väsby Elias Giertz
3
Min undersökning genomförde jag genom att bestämma mig för två årtal som jag ansåg ha haft stor
betydelse i konflikten. Det blev 2002 och 2006. Pickelners uppsats1 hjälpte mig en hel del i arbetet att
bestämma årtal. I jämförelsen av mina artiklar har jag försökt att berätta sakligt kring vad som hände.
Detta har jag gjort genom att hålla mig till fakta som jag själv ansett vara rimlig. Med det i åtanke har
jag också haft som krav att det ska nämnas i båda artiklarna. Därför kan varje sammanfattning av
nyheten vara aningen kort, ibland.
Bakgrund
Konflikten
Det finns två olika perspektiv kring hur konflikten utbröt. Vissa hävdar att den började uppstå för
tusentals år sedan, som Bibeln säger. Andra hävdar att det är relaterat till sionismens utbredning över
världen. Jag anser att den allmänna uppfattningen är den senare, men främst den mest
verklighetsförankrade för mig. Det som beskrivs i Bibeln är före historien, och vi vet inte alls säkert
att det hände. Däremot är det som beskrivs i den senare teorin, alltså att konflikten orsakades i och
med sionismens utbredning, mer troligt ha hänt. Min bakgrund kommer därför att fokusera på just den
teorin. Biblisk historia kan förekomma, då jag anser att det är en nödvändig synvinkel att ta upp i vissa
fall. Tidningsartiklarna jag sedan jämför kommer alltså även de utgå ifrån den teorin.
Under 1890-talet var judehatet stort. FN, USA och enskilda nationer har gång på gång försökt skapa
fred emellan judarna och diverse andra folkgrupper – utan resultat. De förföljdes och hatades i princip
överallt. Detta var problematiskt för judarna. Ur detta hat bildades därför sionismen, en politisk
ideologi med strävan att judarna skulle få sin egen nation – Israel. Det här var en vilja som flera judar
självklart hade, men nu tog den för första gången konkret form. Termen sionism kommer ifrån ”Zion”,
vilket är det bibliska namnet för Israel och Jerusalem. Ledaren för rörelsen kom att bli den judiska
journalisten Teodor Herzl.
Herzl blev ledaren ganska naturligt. 1896 skrev han boken ”Der Judenstaat”2, där han formulerade sina
tankar och konkretiserade det. Så vitt jag förstår var han inte en opinionsbildare, utan snarare ett
språkrör. Han bildade alltså inte sionismen, tankarna fanns redan där hos de flesta judar, men han
förde fram tankarna och, som sagt, gjorde det till något konkret. I boken skrev han att det enda sättet
att lösa den antisemitismen3 som rådde och ständigt ökade var att judarna skulle få en egen stat. 1897
samlade han ihop och bjöd in till den första sionistiska kongressen i Basel, Schweiz. Vid den här
kongressen bildades organisationen som efter 1960 började kalla sig för ”World Zionist Organisation”.
Många judar slöt sig samman till organisationen, oavsett tidigare politisk åsikt. Nu hade den
sionistiska rörelsen tagit fart på riktigt.
Romarna hade år 70 e Kr förstört Jerusalem som en samlingsplats för judarna, då judarna gjorde
uppror men besegrades av romarna och förbjöds att bo i Jerusalem och i en radie på ~50 kilometer från
staden. Staden blev då romersk och judarna bredde ut sig över världen. När man då under 1800-talet
tog krafttag mot denna utvandring (sionismen) och ansåg judarna berättigade till en egen stat vågade
en stor skala judar att börja flytta in till landet (då namngivet Palestina). Den övervägande majoriteten
av befolkningen var i detta läge araber. Under första världskriget fick Storbritannien kolonier i
Palestina och styrde alltså landet. Britterna lovade judarna att de skulle hjälpa till att skapa det judiska
nationalhemmet – vilket var precis vad sionismen efterfrågade.
I och med den massiva judeförföljelsen som började under 1930-talet ökade även invandringen av
judar till Palestina. Araberna, som hade bott i landet i mer än tusen år nu, blev upprörda. De angrep
judarnas jordbruk i landet. Kaos utbrast kort sagt i landet. Storbritannien försökte då begränsa
invandringen.
1 Pickelner, Thomas. 2008. s. 9. (Se referenser för mer info).
2 ”Den judiska staten” på svenska.
3 Fientlighet mot judar och judendomen, baserat på, för det mesta inbillade drag bland judar.
Vittra i Väsby Elias Giertz
4
Andra världskriget bröt ut och miljontals judar mördades. Efter kriget var det viktigare än någonsin för
judarna att få en egen stat. Föga förvånande visade USA och Sovjetunionen stöd till detta. Många
nationer ville gottgöra judarna. Men araberna betraktade fortfarande Palestina som deras land och
använde våld för att visa deras missnöje. Britterna insåg i det här läget att situationen var ohållbar och
beslöt sig för att lämna landet. De hoppades på att FN skulle kunna avgöra landets framtid. De
beslutade i sin tur att dela landytan mellan araber och judar. Judarna accepterade det här, men araberna
motsatte sig delningen. Ändå utropades staten Israel den 14 maj 1948. Dagen därpå angreps staten av
omgivande arabländer4. Palestinier som redan bodde i landet flydde, främst till Libanon och Jordanien.
FN lyckades förmedla ett vapenstillestånd och Israel tog emot en väldigt stor judisk flyktingström som
kom från arabstaterna. Ändock kände de sig hotade och skapade en mycket stark krigsmakt i landet,
med stor hjälp från USA och Västtyskland. Man kände sig i nämnda stater tvungen att gottgöra
judarna för det de uthärdade under andra världskriget.
Sexdagarskriget vilket var en präglande faktor i den här konflikten bröt ut 1967. I kriget erövrade de
många områden från omgivande arabiska länder. 1973 nåddes vapenstillestånd igen, efter strider i
Oktoberkriget. 1979 slöts fred mellan Israel och Egypten. Sistnämnda land fick då tillbaka Sinaihalvön
som Israel erövrade i Sexdagskriget.
Trots Oslo-avtalet5 har judar bosatt sig på de områden palestinierna har rätt till. Konflikten blossade
återigen upp med terrordåd och hämndaktioner runt år 2000.
Djupare än så har jag medvetet valt att inte gå in på. Jag anser mig nu ha beskrivit konflikten på ett
allmängiltigt vis. Jag har svårt att tro att den breda massan vet mer kring konflikten än vad som
beskrivits ovan. Jag tror dessutom att uppsatsen tappar lite av sin poäng om majoriteten kretsar kring
konflikten och inte nyhetsrapporteringen.
Tidningarna
I min undersökning kommer jag att jämföra ett antal tidningsartiklar från tidningarna Svenska
Dagbladet och Aftonbladet. Nedan följer en kort presentation av båda.
Aftonbladet dominerar (tillsammans med Expressen) kvällstidningsmarknaden. Den betecknas som
oberoende socialdemokratisk. Schibsted och LO är de två ägarna, den förstnämnde med 91 procent av
aktierna och den sistnämnde med resterande 9 procent. Den grundades 6 december 1830. 2005 hade
webbtidningen, Aftonbladet.se, rekord på listan över mest besökta tidningswebbplats med hela två
miljoner besökare dagligen.
Svenska Dagbladet (i kommande delar av uppsatsen benämnt som ”SvD”) kallar sig själva för
obundna moderater. Det är den tredje största morgontidningen i Sverige. Den ägs av Schibsted.
Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet får båda två det största presstödet6 i Sverige. Båda
tidningarna erhöll var för sig 65 Mkr.
4 Bl.a. Libanon, Jordanien och Egypten
5 Ett avtal som tecknades år 1993 under Osloprocessen - hemliga förhandlingar mellan Israel och Palestinian
Liberation Organization. I avtalet står att palestinier har rätt till självstyre på Västbanken och i Gaza. 6 Statligt stöd för att se till att det finns en mångfald av dagstidningar.
Vittra i Väsby Elias Giertz
5
Material Tanken är att jag i den här delen av min uppsats ska granska varje källa och titta på hur mycket jag kan
förlita mig på den. Jag ska också försöka beskriva till vad jag har använt varje enskild källa, väldigt
ytligt.
Litteratur
Atarodi, Vera - Söderblom, Jesper. 2008, (s. 4-6) USA som medlare – en fallstudie i konflikten
mellan Israel och Palestina från och med 1991, Lunds universitet, Statsvetenskapliga institutionen
Körner, Göran - Lagheim, Lars. 2002, (s. 319-320) PULS Historia för grundskolans senare del,
Bokförlaget Natur och Kultur
Bergström, Börje - Löwgren, Arne - Almgren, Hans. 1989, (s. 413-417) Alla tiders historia, Liber
Pickelner, Thomas. 2008, (s. 4-9) 60 år med krig i vardagen – ett journalistiskt projekt om hur
konflikten mellan Israel och Palestina påverkar folket, Södertörns högskola, Institutionen för
svenska, retorik och journalistik
Ovanstående publikationer har alla använts till att formulera min bakgrund.
Vera Atarodi och Jesper Söderblom har skrivit en uppsats kring hur USA har fungerat som medlare i
konflikten. Vad jag har använt mig av i den är bakgrunden till konflikten. I stora drag hänvisar de
alltid till Karin Aggestam i den, universitetslektor och docent på Lunds universitet i Freds- och
konfliktforskning. Hon har lärt ut i mellanösterns politik på Department of Political Science på Lund
universitet. Hon har en bred kunskap och en stor erfarenhet i frågan.
Göran Körner och Lars Lagheim har skrivit boken PULS Historia för grundskolans senare del.
Börje Bergström och Arne Löwgren har skrivit Alla tiders historia. Den förstnämnda har varit till stor
hjälp för ”enklare” bakgrund. Den har mer använts som ett uppslagsverk än något att läsa i. I
kombination med boken Alla tiders historia så har den varit mycket användbar. Alla årtal och alla
händelser beskrivet i den boken har kollats upp i denna. Respektive bok är från skilda förlag och de
skrivs ju dessutom av olika författare. Jag tycker därmed att fakta från dessa böcker är korrekt.
Thomas Pickelner har skrivit en uppsats om hur människor påverkas av kriget i Israel och Palestina.
Den är publicerad på Södertörns högskola hos institutionen för svenska, retorik och journalistik. Den
publicerades år 2008. Vad jag anser har den här källan inte spelat så stor roll i min uppsats. Den har i
princip bara använts för att styrka andra fakta på internet och i litteratur listad ovan. Det har varit ett
medvetet val då han studerar just media och inte själva konflikten i sig. En snabb Google-sökning på
hans namn bekräftar även detta.
Vittra i Väsby Elias Giertz
6
Internet
Wikipedia
I det här arbetet har Wikipedia fungerat som ett snabbt uppslagsverk för mig, vilket är vad jag anser att