SVENSKA A R K O T I K APOLISF A N ÖR E K N S I N …... nummer 3 - 2020 S V E N S K A N A R K O T I K A P O L I S F Ö R E N I N G E N U T B I L D A R & NI F O R M E R A R SVENSKA

www.snpf.org nummer 3 - 2020

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

SVENSKA

POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

Ur innehållet:En lektion i att koka metamfetamin

Folkhälsomyndigheten och konsumtionsförbudetSvenskt rekord i bekämpning av heroingatulangning?

2 Skrämmande tider – historiska tider – annorlunda tider3 Redaktörens rader4 Haschtransporter som indikerar omfattande införsel

6 Hatten som blåste av – Mexikanen som gick över gränsen – del 1

10 Steroidfabriken i Göteborg12 Fler kommuner behöver medborgarlöften

med koppling till ungdomar och droger14 Coronaeffekt på smuggling?16 En lektion i att koka metamfetamin18 Kampen för att inte förlora en stadsdel20 Anmälaren som föll på eget grepp21 Amfetamin framställdes i Boråslägenhet22 Piller till tusen24 Okänt nätverk utslaget

– med kopplingar till narkotika och vapenhantering26 Hovrätten angående straffvärde för pregabalin27 Högsta domstolen: Fentanyldomen står fast

27 Motalabo dömd för fentanyldödsfall28 Rättsrutan: En europeisk utredningsorder29 Illegal handel med dopingmedel

till idrottsutövare avslöjad i Europa30 Notiser: Världen runt31 Notiser: Landet runt32 Bakom kulisserna på Capitol Hill35 Hemlig tunnel med stort narkotikalager upptäckt i USA35 Coronaeffekter i Colorado:

Onlineförsäljning av marijuana tillåts36 Kanada – ny rapport kritiserar fixrum38 Folkhälsomyndigheten och konsumtionsförbudet42 Svenskt rekord i bekämpning av heroingatulangning?44 Bokrecensioner45 Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida46 SNPF:s årsmöte 2020 i Linköping48 Stipendierutan

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

ANSVARIG UTGIVARE:Lennart Karlsson

CHEFREDAKTÖR:Gunnar Hermansson (GH)

ADRESS:SNPF:s TidskriftPolisregion Väst, PO StorgöteborgSpaningssektion 1, Box 429401 26 GöteborgTel. 070-751 53 71

REDAKTIONSKOMMITTÉ:Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktörLennart Karlsson (LK)Emil Lundberg (EL)Ulla-Stina Nilsson (UN)Oscar Lindvall (OL)Alexander Masson (AM)

SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENSANNONSAVDELNING:c/o Mediahuset i Göteborg ABMarieholmsg. 10 C415 02 GöteborgTel. 031-707 59 [email protected]

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅRAnsökan om medlemskap inges tillstyrelsen Svenska Narkotika polis-föreningenBox 429, 401 26 GöteborgAnsökan via hemsidan www.snpf.orgPostgiro SNPF 63 73 06-2

ADRESSÄNDRINGVia www.snpf.org eller e-posta [email protected]

MANUSSTOPP NÄSTA NUMMERManusstopp 13 augusti 2020.Utgivning vecka 38. Skicka in bidragoch bilder i god tid före manusstopptill [email protected]

LAYOUTARBETE:Annika [email protected]

OMSLAGSBILDAdobe Stock

TRYCKÅkessons · Grafiska punktenEmmaboda – VäxjöISSN 11016817

www.snpf.org

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

1616 42423838

Innehåll 3-2020

Svenska Narkotikapolisföreningen | 3-20202

Ledare

ler mormor. Några har förlorat vänner, arbetskamrater eller till och med barn. Ekonomier och företag har slagits sön-der. Hela samhällen befinner sig i någon slags diffus väntan på något man inte rik-tigt vet. Ett vaccin? En immunitet?

När pandemins mörka moln började torna upp sig på den svenska himlen be-fann sig Svenska Narkotikapolisförening-en inne i verksamhetsårets mest intensiva tid. Vi kunde se målgången i form av den årliga utbildningskonferensen. Hotell var bokade. Konferenslokal, föreläsare, mid-dagar och underhållning likaså. Nu stod vi plötsligt inför faktum. Skulle fören-ingen för första gången någonsin tvingas ställa in sin utbildningskonferens? Sva-ret kom sakta men säkert krypande. Ett ”kanske” utmejslade sig ganska snart till ett smärtsamt ja. Vi måste ställa in. För styrelsens medlemmar blev det nu ett mödosamt arbete att vända strax innan målgången och springa hela vägen till-baka. Jag vill härmed passa på att rikta ett stort tack till alla styrelsemedlemmar som lagt ner ett oerhört jobb med att ned-montera konferensen och göra det på ett sätt som inte hotar föreningens ekonomi. Något som vi lyckades med över förvän-tan. Men det är ändå bara en världslig sak. Föreningen står stark. Vi kommer tillbaka. Även om vi, precis som många andra, säkerligen kommer att få förändra, hitta nya vägar och alternativa lösningar så länge som pandemin pågår.

Narkotikafrågan och rättsväsendets roll i densamma är precis lika viktig nu som innan pandemin. Det är lätt i dessa tider att glömma bort de problem och diskussioner som kändes viktiga före vi-rusutbrottet. Många har med spänning väntat på vilken betydelse som pande-mins resebegränsningar och stängda gränser skulle påverka tillgången på nar-kotika. Ännu finns inget tydligt facit. Vis-sa rapporter om ökade priser och mins-kad tillgång har kommit från olika delar av landet. Samtidigt förefaller tillgången

Ä ven om de flesta vid det här laget kanske börjar bli uttråka-de att läsa om coronavirusets härjningar så går det inte att

undvika att skriva om detta. En pandemi vars like och härjningar inte har skådats i modern tid. Senast det begav sig var ganska precis hundra år sedan. Då hette pandemin Spanska sjukan. Den gången tog viruset 50 till 100 miljoner männi-skors liv. Unga människors liv. Den här gången är det framförallt de äldre som drabbas. Mänskligheten har överlevt katastrofer och prövningar tidigare. Vi kommer att överleva igen. Även om det kan vara svårt att se ljuset i tunneln när man befinner sig mitt uppe i eländet.

Det började som en märklig känsla. En föraning om allvaret av ett avlägset virus på andra sidan jordklotet. Ett nytt namn att lägga till tidigare virus och influen-sor så som fågel- och svininfluensa och sars- är nu coronavirus. Det tog ett tag innan världen utanför det först drabbade Kina började att reagera. En smygande oro övergick inom loppet av några må-nader till fullständig skräck då virusets allvarliga effekter och spridning stod klar. Historiska nedstängningar av skol-or, resande, idrottsevenemang, stängda gränser och hela samhällen i försök att begränsa smittans spridning. Isolering. Social distansering. Framtiden får utvisa vad som gjordes rätt och vad som blev fel. En sak stod dock fullständigt klart i konungariket Sverige. Vår dåliga bered-skap, lagerhållning och avsaknad av för-måga till egen produktion av livsmedel, läkemedel och medicinsk skyddsutrust-ning blev pinsamt tydlig. Avskaffade be-redskapslager och vår blinda tillit på den fria marknadsrörligheten och just-in-ti-me-leverans-lösningar försatte vårt land i en onödigt svår situation och blottade vår kollektiva sårbarhet. När detta skrivs har pandemins fulla kraft sköljt över vårt land. Tusentals människor har förlorat livet. Många har förlorat en kär farfar el-

på narkotika hittills ha varit relativt god. Att förhindra narkotikans spridning ver-kar inte vara gjort i första taget, inte ens vid en partiell nedstängning av samhäll-en runt om världen.

I skymundan av den stora virusrap-porteringen har vissa frågor legat och bubblat under ytan. Flera av dem av stort intresse för Svenska Narkotikapo-lisföreningen. Bland annat frågan om narkotikaproblem inom rättsväsendet. Att ett kraftigt ökat antal poliser och po-lisanställda rapporterats och dömts för narkotikabrott är dessvärre ett faktum. Föreningen har länge varnat för denna utveckling och har i olika omgångar lyft frågan med förslag på lösningar. Återstår att se om kraften finns hos arbetsgivare och arbetstagarorganisationer att hitta lösningar denna gång.

En annan bubblare är frågan om kon-sumtionsförbudet. Nu senast i utspel av Folkhälsomyndigheten som, lite i skym-undan, presenterade en rapport där några av punkterna är att föreslå en utredning av narkotikastrafflagen, konsumtionsför-budet och att utreda förutsättningarna för injektionsrum. Ingen får vara så naiv och tro att de vindar som blåser i riktning mot ökad skadereducering, avkriminalisering och en liberalare syn på narkotika har av-tagit på grund av nuvarande världsläge. I bästa fall har vinden mojnat en aning. Men ganska snart kommer det att blåsa upp till storm igen. Och då gäller det för Svenska Narkotikapolisföreningen och dess medlemmar att vara förberedda.

Men fram till dess: Sköt om er alla och håll er bor-ta från viruset.

Lennart KarlssonOrdförande

Märkliga tider – skrämmande tider– historiska tider – annorlunda tider

Svenska Narkotikapolisföreningen | 3-2020 3

Redaktörens rader

Redaktörens rader

U nder ett år som detta med oför-utsedda och genomgripande förändringar i tillvaron, kan vi passa på att blicka tillbaka

några år i SNPF:s historia för att se vad som hände för t.ex. tjugo år sedan. År 2000 blev ett minnesvärt år av flera skäl, inte bara för att det var det första året i ett nytt årtusende. För SNPF:s del var det femte och sista gången som den årliga utbildningskonferensen för-lades till Hotel SAS Scandinavia i Kö-penhamn.

Hur kan det komma sig att konferen-sen år 2000 hölls i Danmark och för femte gången, ja det kan man fråga sig. Det började redan 1991, SNPF:s femte verksamhetsår, då föreningen hade växt snabbt och deltagarantalet på konferens-erna ökade i samma takt. Styrelsens am-bition var att alla deltagare skulle bo på samma hotell, men det fanns inga kon-ferensanläggningar med hotellkapacitet för 600 personer eller mer i Sverige på den tiden. Därför valde man Köpenhamn och det känns idag nästan overkligt att 600 SNPF-medlemmar och övriga del-tagare samlades under fredag–söndag i april 1991 på Hotel SAS Scandinavia i den danska huvudstaden. Lika overkligt var det att årsmötet under helgen drog 300 intresserade medlemmar.

Efter denna lyckade konferens, där rikspolischefen Björn Eriksson och ju sti tieminister Laila Freivalds invig-ningstalade, valde SNPF:s styrelse att satsa på Oslo som konferensort året därpå. Antalet medlemmar i förening-en hade passerat 1 000 vid årsskiftet 1991/92, och det är fantastiskt att delta-garantalet på Hotel Plaza i Oslo i april 1992 blev så många som 700, alltså 100 fler än i Köpenhamn.

Så fortsatte det under större delen av 1990-talet med ytterligare två utbildnings-konferenser i Oslo och tre i Köpenhamn, varvat med två tillfällen på Hotell Gothia/Svenska Mässan i Göteborg. Deltagarantal-et var varje år mellan 600 och 700.

Men tillbaka till år 2000 och konferen-sen i Köpenhamn där både den danska och den svenska justitieministern in-vigningstalade. Ett självklart föreläs-

ningsämne var Öresundsbron som skulle öppna den 1 juni det året. Vilka problem skulle vi ställas inför?

För min egen del blev år 2000 en mil-stolpe eftersom jag blev invald i SNPF:s styrelse på årsmötet i Köpenhamn. Jag deltog också som föreläsare på konfe-rensen tillsammans med överläkare Kai Knudsen på Sahlgrenska i Göteborg. Vi pratade om GHB, en högaktuell drog som blev narkotikaklassad det året.

Narkotikabeslagen hade överlag blivit både fler och större runt millennieskiftet. I en av SNPF-tidningarna år 2000 skrev dåvarande redaktören Jim Björck att po-lisens beslag av heroin, kokain och amfe-tamin allt oftare rörde sig om halvkilo- och kilomängder, och han bekymrade sig också över den allmänna nedrustningen av polisens narkotikabekämpning. Väl fungerande narkotikarotlar hade slagits sönder och blivit en del av en allmän spa-ningsrotel.

Dessa trender har sedan fortsatt under 2000-talet. Vi är väl medvetna om den fortsatta nedrustningen av polisens ga-tulangningsgrupper och andra special-enheter mot narkotikabrottslighet, lik-som att tullen har fått känna av vikande resurser. Men förra året aviserades från högsta ort mer resurser till narkotikabe-kämpning, så vi får väl se. Det görs ändå sedan några år ett utmärkt arbete riktat mot gatulangning, bland annat i Örebro och på Norrmalm i Stockholm, vilket ni kan läsa om i artiklar i detta nummer av tidningen.

Den andra trenden med fler och allt större narkotikabeslag vid millennie-skiftet har definitivt fortsatt och blivit än tydligare. Nyligen tog polisen i Sollentu-na 60 kilo amfetamin i beslag vid ett till-fälle och fem månader tidigare togs lika mycket i en annan förort till Stockholm.

En helt ny CAN-rapport från slutet av maj visar att såväl gatupriser som gros-sistpriser överlag har blivit avsevärt lägre de senaste tre decennierna. Amfetamin visade den största förändringen på sena-re år då priset på gatunivå sjönk 18 pro-cent mellan 2018 och 2019.

Det är av olika skäl viktigt att lyfta fram och beskriva när poliser, tullare och åkla-gare lyckas förhindra smuggling, illegal tillverkning och langning av droger. Vi har i denna tidning flera artiklar som handlar om just detta, hur narkotika och andra förbjudna droger hanteras på den illegala marknaden och blir föremål för rättsprocesser.

Stort tack till alla er som medverkat med intressanta artiklar och vi återkom-mer med nya tag ef-ter sommaren.

Till dess önskar vi i redaktionen er alla en riktigt skön hemester.

Gunnar HermanssonTel 0707-51 53 71


I takt med att den illegala haschmarknaden växer i Sverige, måste smugglarna öka sin kapacitet för att möta efterfrågan. Flera tullbeslag under senare år på mellan 300 och 400 kilo cannabis ger en fingervisning om åtgången.

Hösten 2019 g jorde polisen i Stockholm och tullen i Trelle-borg två stora beslag av cannabis med en sammanlagt vikt av 760 kilo.

372 kilo cannabis beslagtogs i Stockholm efter tipsI början av augusti 2019 tog en man i 40-årsåldern kontakt med polisen i Stockholm City. Han disponerar ett garage i Friham-nen som han erbjudits 25 000 kronor för att ställa till förfogan-de för att ta emot en transport. Mot ytterligare ersättning fick han i uppdrag att ordna fram en pallyft, en glaslyftare och ett bilbatteri. Han fick också en mobiltelefon som skulle använ-das i samband med att transporten anlände. Omständigheterna gjorde att han valde att kontakta polisen eftersom han inte ville bli inblandad i olagligheter. Mannen tog efter ett par dagar en ny kontakt med polisen och berättade att transporten skulle komma senare samma dag.

Poliserna satte lokalen under övervakning och tidigt på eftermiddagen körde en vit Volvo in på garageuppfarten. Två kvinnor steg ur och det fanns nu också en ung man på platsen.

Efter ett par timmars väntan anlände en polskregistrerad lastbil. Nu blev det full aktivitet och några pallar med gods lastades av och kördes in i lokalen. Lastbilen lämnade Friham-nen och en stund senare kom kvinnorna ut och ställde in blåa välfyllda IKEA-kassar i sin bil. De åkte därifrån och polisens spanare följde diskret efter.

Den unge mannen var kvar och efter tio minuter kom en annan man till garaget. Han bar på en svart väska och en kvart senare kom han ut med två fyllda väskor och blev hämtad av en taxi.

Ytterligare en man i en Audi dök upp och gick in i garaget med en blå resväska. Efter en stund kom han ut tillsammans med den unge mannen och den blå väskan placerades i Audin. I det läget slog polisen till och grep de två männen. I den blå väskan fanns 30 kilo hasch och kvar i garaget fanns ytterligare 37 kilo hasch och 35 kilo marijuana.

Under tiden hade spanarna stoppat de personer som tidigare hade lämnat platsen. De två kvinnorna i Volvon stoppades vid Lindhagensplan. IKEA-kassarna som stod helt öppet i bilen innehöll 251 kilo hasch.

Mannen i taxin stoppades efter en kortare färd och hans svarta väskor innehöll drygt 19 kilo hasch.

Totalt beslagtogs 337 kilo hasch och 35 kilo marijuana i ope-rationen. THC-halten varierade mellan 28 och 35 procent i haschpartiet och mellan 9 och 14 procent i marijuanan.

Det visade sig att narkotikan transporterats till Frihamnen i

två blå ventilationsskåp. Transporten var beställd av en spansk kylfirma och ett polskt åkeri utförde transporten. Skåpen öpp-nades genom en lucka på ovansidan. Luckan var låst och gick endast att öppna med hjälp av en dold fjärrkontroll sedan man kopplat ström till skåpet med bilbatteri. Därefter kunde luckan lyftas upp med en glaslyftare.

Haschtransporter som indikeraromfattande införsel

Ventilationsskåp med fjärrkontrollen dold under det vita kontaktdonet på ovansidan.

Tillsammans rymde de båda skåpen 1,5 kubikmeter och misstänks ha använts tidi-gare för narkotikasmuggling.


Tullen hittade 390 kilo hasch i vagganPå kvällen den 9 september 2019 kom en bulgariskregistrerad lastbil med färjan från Rostock till Trelleborg. I tullfiltret stop-pades ekipaget för kontroll och den 62-årige nordmakedonske föraren Branko förklarade att han inte hade någon last i trai-lern. Han skulle hämta gods i Sverige och därefter köra tillbaka till Makedonien. Men när han inte kunde uppge varken vad han skulle lasta eller på vilken plats, beslöt tulltjänstemännen göra en noggrannare inspektion av lastbilen som var tom så när som på lite skräp på flaket.

Längs hela lastutrymmet finns ett försänkt utrymme i trailerns golv där man kan placera ballast för att stabilisera fordonets köregenskaper. Utrymmet kallas vaggan och är täckt med ett antal luckor. När luckorna togs bort vid tullvi-sitationen hittade man 42 inplastade rektangulära paket av ungefär samma storlek. Varje paket vägde omkring tio kilo och de innehöll hasch. Den totala vikten var 390 kilo, och vid analys på laboratoriet uppmättes THC-halten till mellan 22 och 32 procent.

Chauffören nekade till all kännedom om cannabislasten. Han berättade att han under en tremånadersperiod somma-ren 2019 arbetat åt ett makedonskt åkeri med transportupp-drag inom EU och även till Sverige fem–sex gånger. Han kände inte ägaren till åkeriet och hade bara förnamn på kontaktpersonen.

Branko lämnade en förklaring till hur han kört och vad han gjort innan han nu kom till Sverige. Tingsrätten bedömde be-rättelsen som en efterhandskonstruktion och menade att det var osannolikt att någon skickar iväg narkotika värt 39 miljoner kronor i missbrukarled i en lastbil utan chaufförens vetskap. Rätten ansåg det vara styrkt att Branko med uppsåt gjort sig skyldig till synnerligen grov narkotikasmuggling.

Han dömdes den 30 april av Ystads tingsrätt till sex års fängelse och utvisning med förbud att återvända före april 2035.

Tullverket beslagtog sammanlagt 759 kilo hasch under 2019. Den stora mängden hasch, 390 kilo, som hittades i den make-donska lastbilen utgjorde mer än hälften av detta.

Gunnar Hermansson

Jörgen Jonsson, som är utredningsledare på grupp 3, grova brott PO City Stockholm där utredningen genomfördes, säger att man utgår ifrån att de fem personer som greps inte hämtade narkotikan för egen del, utan är hantlangare åt andra som ingår i större kriminella nätverk.

Den unge mannen, som bara var 17 år vid tillfället, och de båda kvinnorna dömdes av tingsrätten för synnerligt grovt nar-kotikabrott. 17-åringen dömdes dessutom för grovt vapenbrott eftersom han hade en pistol med ammunition i sin bostad. För kvinnornas del blev påföljden sex års fängelse, medan 17-åring-en dömdes till sluten ungdomsvård i ett år och sju månader. Han hade tidigare dömts flera gånger för narkotikabrott.

De två andra männen som hämtat 19 respektive 30 kilo hasch dömdes för grovt narkotikabrott till vardera fyra års fängelse.

Bagageutrymmet och baksätet på kvinnornas bil var lastat med 251 kilo hasch.

Ytterligare 30 kilo hasch var på väg att lämna Frihamnen när polisen slog till.

390 kilo hasch hittades i den makedonska lastbilen som kan ha gjort fler liknande smugglingsresor tidigare.


Detta är en artikel i två delar där jag och mina två kollegor Tobi-as Löfström och Rikard Paulsson skildrar en laddad berättelse från Örebro om en f.d. BA-medlem, narkotika, doping och ett avgörande uppdagande av ett avskyvärt brott. Det är en berät-telse om en medelålders man som var vältränad, ekonomiskt välbärgad och utåt sett hade allt, men där ridån föll och han slutligen jagades för sitt liv.

Artikeln inleds med att Tobias beskriver huvudpersonen i ären-det och förloppet fram till det avgörande uppdagandet, och den avslutas i nästkommande nummer där Rikard beskriver den avgörande upptäckten i ärendet och skildrar den intensiva tiden som följer därefter.

Anders: mannen – myten – legendenDet här är berättelsen om Anders – mannen – myten – legen-den. Som vän av ordning vill jag poängtera att Anders är ett fingerat namn i texten. Anders är vid tidpunkten för vårt in-gripande 54 år gammal. På ytan lever han ett tillsynes ordnat familjeliv med sambon Sara och hennes 15-åriga dotter Maria. Anders har flera barn från tidigare förhållanden, varav några är vuxna och utflyttade. Några av hans tonårsbarn bor också periodvis hemma hos honom och Sara, i ett av Örebros mest idylliska och välbärgade villakvarter där alla grannar hälsar

glatt på varandra. Anders och Sara lever ett händelserikt liv med återkommande semesterresor till Asien. Vidare har paret ett flertal finare personbilar och en motorcykel av ett världs-känt dubbelnamn. Det som är anmärkningsvärt är att varken Anders eller Sara har någon taxerad inkomst. Det skall senare även visa sig att Anders har ett pågående skuldsaneringsärende hos Kronofogden, vilket vi får all anledning att återkomma till senare i artikeln.

I begynnelsen …Redan hösten 2007 fick jag, Tobias, första gången höra talas om Anders. Jag hade precis fått tjänst som narkotikaspanare vid Närpolisområde Örebros Gatulangningsgrupp. Vid den tidpunkten var Anders medlem i en av världens mest kända kriminella motorcykelklubbar. Han beskrevs som en slipad entreprenör i brott och var i princip oantastlig, åtminstone för myndigheterna och i synnerhet lagens långa arm. Det var tydligt att Anders spelade i en helt annan liga jämfört med de klienter som jag och mina kollegor på Gatulangnings-gruppen träffade på i vårt vardagliga arbete. Det vi visste var att Anders var en kriminell initiativrikt person och att han ofta var på resande fot. Det var också känt att han var mycket fåfäng och mån om att vårda sitt yttre. Tidigt blev vi även medvetna om att Anders brukade anabola androgena steroider, därtill narkotika och företrädesvis kokain i sam-band med fester.

Hatten som blåste avMexikanen som gick över gränsenDel 1 av 2


Värt att nämna är att under mina år på Gatulangningsgrup-pen var det mycket sällsynt med kokainbeslag i Örebro. Det pratades en del om kokain men då oftast kopplat till en handfull individer som rörde sig i Örebros krogmiljö. Det var istället en tid när hasch var hasch och tjack var tjack. Under ett bra verksamhetsår toppade Gatulangningsgruppen Örebro länets kokainbeslag med cirka 5–10 gram fördelat på en handfull ären-den. Tyvärr ser det annorlunda ut idag.

Jaga en skugga?Anders fångade tidigt mitt intresse. Svårigheten med Anders var att lokalisera honom. Han var under många år nästintill ett spöke för mig och mina kollegor. Man kan ställa sig frågan ”Hur svårt kan det vara att lokalisera en man i en stad som Örebro?” Med Anders var det nästintill en omöjlig uppgift. För det första har Anders aldrig varit folkbokförd på en adress som han i verkligheten bott på. Hans frånskilda pensionerade föräldrar har alltid varit väl medvetna om Anders tillkortakommanden och skyddat honom genom att ställa upp som målvakter på adresser, fordon och bankkonton. Anders var också ett näst-intill blankt blad i våra polisiära register.

Efterhand svalnade mitt och kollegornas intresse för Anders, kanske var han en myt likt Keyser Söze ur filmen De misstänk-ta. Oavsett landade jag i att det inte gick att jaga en skugga i all evighet. Vi hade fått andra problem på halsen, däribland etableringen av en Bandidosklubb och så småningom också Black Cobra. Vad som hände med Bandidosklubben på Holmen och Black Cobras etablering i Örebro är en berättelse värd att skriva om vid ett annat tillfälle.

Från Östafrika till VivallaÅren gick och småningom kom polisens omorganisation. Jag valde i samband med detta att tillfälligt lämna polismyndig-heten för ett utlandsuppdrag i Östafrika. Bra betalt var det, men också förenat med en hel del risker. Under året i Östafrika kände jag ett enormt sug efter att komma tillbaka till Polismyn-digheten. Efter sommaren 2015 var jag åter i tjänst men nu i blåa kläder och i en radiobil. Gatulangningsgruppen var ett fint minne och historia. Det som hade kommit med omorga-nisationen var en rad nya benämningar på grupper med olika inriktningar.

Våren 2016 blev jag tillfrågad av min dåvarande lokalpolisom-rådeschef, Annika Laestadius, om jag var intresserad av att blir gruppchef för Fokusgruppen LPO Örebro. Vid den tidpunkten var benämningen Brottsförebyggandegruppen. Jag hade egent-ligen sökt en gruppchefstjänst vid ingripandeverksamheten, men accepterade erbjudandet. Det är något jag aldrig ångrat.

Fokusgruppens uppdrag och inriktning har sedan dess i hu-vudsak bestått i att arbeta med narkotikabekämpning och på senare tid även att förebygga och förhindra skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer. Fokusgruppens aktiviteter är kopplade till det inriktningsbeslut inom lokalpolisområde Örebro vilka avser arbete i utsatta områden. Fokusgruppen har också vissa åtagande och återkommande utbildningsuppdrag kopplat till frågor som rör narkotika och anabola androgena steroider. Fokusgruppen utgår från Vivalla som är det enda särskilt utsatta området inom region Bergslagen.

Glad motionärUnder hösten 2016 kommer Anders på tal igen. Han var se-dan ett antal år ”out” i mc-klubben som han tidigare tillhört, men enligt uppgift i så kallad ”good standing”. Anders bodde numera i en villa tillsammans med sambon Sara. Fortfarande folkbokförd på annan adress. Vad hade egentligen hänt? Hade Anders lämnat brottets bana och blivit bonus pater familias? Tveksamt tänkte jag och mina medarbetare, särskilt efter att jag hade målat upp bilden av hans tidigare liv för dem. Läsaren kanske kan tycka att det är småaktigt att sälja in ett ärende på en person på grund av en gammal magkänsla, men så blev det i alla fall.

En kväll i december 2016 lämnar Anders sin villa som skulle kunna liknas vid ett fort med höga plank runt hela fastighe-ten. Han stoppas i sin tyska personbil och på behörigt avstånd från sin och Saras villa när han är på väg till ett kvällspass på gymmet. Han börjar direkt ljuga om vart han kommer ifrån och anger sin folkbokföringsadress som bostadsadress. När anabola androgena steroider förs på tal svarar Anders ändå jakande på mina och kollegans frågor men försöker samtidigt förminska sin kroppsstorlek genom att sjunka ihop i baksä-tet. Därtill beskriver han sig som en glad motionär som trä-nar måttligt. När det sedan står klart för Anders att han är misstänkt för dopningsbrott, och att han kommer bli föremål för såväl provtagning som för husrannsakan i hans egentliga bostad, går ridån fullständigt ner. Anders ser ut som han sålt smöret och tappat pengarna.

Husrannsakan och hjärtinfarktAnders blir förd till beroendecentrum för provtagning och samtidigt påbörjas husrannsakan i hans villa. På plats i villan

Klubben som Anders tidigare tillhörde.

Anabola steroider, narkotika och kontanter förvarades i ett dolt säkerhetsskåp.


konfronteras sambon Sara och hennes 15-åriga dotter Ma-ria. På Anders nyckelknippa satt en liten svart nyckel. Efter en stunds letande hittar vi ett säkerhetsskåp på dold plats i källaren. Nyckeln passar till skåpet. När vi öppnar skåpet ligger där diverse dopningsmedel, narkotika och kontanter. Beträffande dopningsmedlen rör det sig om flera hundra ta-bletter och flertalet ampuller innehållande injektionsvätska. Några av de dopingpreparat som låg i skåpet är av interna-tionellt känd karaktär, nämligen Methandienone även kallat ryssfemmor samt den syntetiska steroiden Stanozolol. Efter att NFC gjort en enhetsbedömning konstaterades att det var strax över 6 000 enheter dopingmedel. Genom att tolka vilka preparat som var påbörjade, hur länge de sannolikt använts samt vilken mängd som var kvar kunde vi göra bedömningen att Anders var ca två veckor in i en kur på totalt tolv veckor. Hjälp med att dechiffrera kursschemat avseende den anträf-fade dopingen fick vi av de rätts-PM som ingen mindre än redaktören för denna tidning, Gunnar Hermansson, varit delaktig i att upprätta.

Avseende narkotikan i skåpet fanns där flera olika typer av preparat. Det var tabletter, pulver, kristaller och canna-bis. Mängder som sannolikt varit för eget bruk. Under parets dubbelsäng i en skokartong anträffas en narkotikabesudlad cd-skiva med snortrör. Vi kunde således konstatera att det missbrukades öppet i villan. Det vi utöver all narkotika och doping ändå reagerade över var det överflöd av kapitalvaror som fanns i hemmet.

Mot bakgrund av vad som anträffats i villan grips Anders och Sara för narkotikabrott och dopningsbrott. Sedermera anhålls båda två. Saras dotter Maria blir också misstänkt för narkotikabrott genom eget bruk och innehav. I hennes sovrum hittar vi marijuana och på den toalett hon använder låg en färdigrullad joint. Hon överlämnas då till sin pappa, tillika vårdnadshavare.

Redan under första dygnet simulerar Anders en hjärtinfarkt i arresten. Det ska senare visa sig att han lider av klaustrofobi. Efter att Anders blivit friskskriven på kardiologen blir både han och Sara frigivna av åklagare. De har då lämnat förhörsutsagor som kan liknas vid ren och skär gallimatias.

Man kan tycka att det borde ha varit ett uppvaknande för Anders och Sara, men icke. Det mest anmärkningsvärda i den

här första situationen kan ha varit de fynd som gjordes i Marias sovrum och att hon vid husrannsakan uppenbart var påverkad av narkotika. Kunde det vara så illa att Anders försåg styvdot-tern med narkotika?

Början på slutetÄrendena på Fokusgruppen fortsatte och rulla på och i bör-jan av 2017 påbörjades ett mycket framgångsrikt samarbete med Kronofogden i Örebro. Ganska snart kom Anders på tal bland våra lokala kronoinspektörer. Anders hade ett pågåen-de skuldsaneringsärende hos Kronofogden och inom några månader skulle han bli befriad från en skuld till staten på 30 000 kronor. Kronofogden hade inga uppgifter om var An-ders i själva verket bodde, men hade själva dragit slutsatsen att han inte bodde på sin folkbokföringsadress. Där bodde däremot en annan livsstilskriminell person som var vän till Anders.

Under våren 2017 biträder personal ur Fokusgruppen Kro-nofogden vid en förrättning hemma hos Anders. Insatsen är välplanerad och personaluttaget för att hantera villans alla utrymmen är väl tilltaget. Nu står det klart att Anders har till-gångar för att kunna lösa sin skuld till staten och det är numera inte aktuellt med någon skuldsanering. Fokusgruppen kliver in och kollegan Rikard går i ett tidigt skede till kylskåpet. Har man en gång börjat med anabola androgena steroider är det svårt att avveckla missbruket. Rikard gör omedelbart fynd och polisens verktygslåda för husrannsakan öppnas upp. Även denna gång anträffas inte helt oväntat en mängd narkotika och anabola an-drogena steroider i hemmet. Det som däremot anträffas senare, i bland annat badrummet och i styvdottern Marias sovrum, är det mest anmärkningsvärda. En upptäckt så pass avskyvärd att Anders kommer att jagas för sitt liv. Fortsättning följer i nästa nummer av SNPF:s tidskrift.

Alexander Masson och Tobias LöfströmFokusgruppen LPO ÖrebroMarijuana och en joint hittades i den 15-åriga styvdottern rum och toalett.

Steroidampuller som påträffades i kylskåpet.


Annonssida


Ingen kunde ana att det pågick illegal drogtillverkning i en lagerlokal invid Göta älv i centrala Göteborg. Tre män dömdes nyligen av Göteborgs tingsrätt för grova dopningsbrott till flera års fängelse för att ha tillverkat och distribuerat anabola steroider och vissa andra preparat.

Polisen i Göteborg gjorde sitt största be-slag av anabola steroider och andra dop-ningsmedel i samband med spaning mot en 34-årig göteborgare som enligt den in-formation man hade höll på med olaglig narkotikahantering. Mannen, som vi kan kalla Emil, var bosatt i Mölnlycke, drev en mindre snickerifirma och ägnade sig åt styrketräning på gym.

Spanarna såg att Emil besökte en fast-ighet i ett industriområde på Stenkolsga-tan på Hisingen den 15 oktober 2019. Han kom ut med ett par vadderade kuvert och körde iväg i sin firmabil. I Mölnlycke postade han kuverten på Hemköp och åkte därefter till ett gym.

Dagen därpå besökte han på nytt Sten-kolsgatan och kom ut tillsammans med en annan man. De åkte iväg åt varsitt håll och senare på eftermiddagen åkte Emil till en tobaksaffär och köpte ett hopvikt postpaket för 20 kilo. Efter ett snabbesök på sin arbetsplats åkte han till ICA Maxi i Mölndal. Han handlade något och satt sedan kvar i sin bil en god stund, troligen

för att packa postpaketet. Därefter gick han in till postinlämningen med paket-et som verkade ganska tungt. Han åkte därifrån medan spanarna tog paketet i beslag. Försändelsen var adresserad till en person i Laholm och innehöll en stor mängd anabola steroider och några and-ra förbjudna dopningsmedel.

Spaningarna fortsatte några dagar utan att något speciellt hände förrän den 21 oktober då två andra män, som misstänktes vara inblandade, kom till Stenkolsgatan. En av männen postade senare ett flertal blå vadderade kuvert i en brevlåda några kvarter därifrån. Det var 14 kuvert adresserade till personer i Sverige och ett till Norge. Innehållet var anabola steroider av olika slag.

Mannen, en 25-åring som vi kallar Peter, greps senare på kvällen och det gjordes husrannsakan på Stenkolsgatan. I byggnaden fanns ett antal ljudisolera-de rum som användes som replokaler för musiker. Polisen lyckades lokalisera två rum som hade koppling till de tre männen. Emil hyrde det ena, rum 28, och mannen som varit tillsammans med Peter på Stenkolsgatan tidigare under dagen, 42-årige Carl, hyrde den andra lokalen som hade nummer 22. I båda lo-kalerna fanns utrustning för framställ-ning av anabola steroider, både tabletter och injektionsvätska, och en stor mängd preparat togs även här i beslag.

Emil och Carl greps dagen därpå och ett omfattande utredningsarbete startade på polishuset i Göteborg.

BevissäkringDe tre männen, som hade intresset för styrketräning som en gemensam nämn-are, kunde knytas till lokalerna och de beslagtagna föremålen, bland annat ge-nom ett flertal fingeravtryck och DNA-spår som fanns på flera ställen. Polisen säkrade också bevis för att männen un-der mer än ett år ägnat sig åt försäljning av i huvudsak anabola steroider som de själva framställt i lokalerna. Konversa-tion mellan Emil och Carl på den digitala plattformen wickr avslöjade detaljer om inköp av material, tillverkning och för-säljning av preparat och att det omsattes mycket pengar.

Försäljning har bland annat skett till personer som man fått kontakt med via det slutna kroppsbyggarforumet Hush-board på internet.

Johan Ekström, som var ansvarig handläggare för utredningen på polisens spaningssektion i Göteborg, säger att när männen fått kontakt med intresserade köpare på Hushboard gjordes affärer-na upp via krypterade appar som wickr. Hundratusentals kronor har swishats till Emil, varav flera av inbetalarna tidigare är dömda för dopningsbrott och narko-tikabrott.

Preparattillverkning och analyserI rum 28 tillverkades AAS-preparaten för injektion. Här fanns kokplattor, kastrul-ler, diverse mått och mätglas tillsammans med olika blandningar av okända väts-kor. På ett arbetsbord stod en doserings-maskin/pump. Tomma och fyllda 10 ml vialer, kapsyler och förslutningstänger samt en stor mängd etiketter med texten Gorilla Labs bekräftade bilden.

I rum 22 täcktes alla ytor av ett la-ger vitfärgat pulverdamm. På en trave lastpallar stod en tablettmaskin och i rummet fanns diverse plastbyttor med pulver, en våg och en mixer. I detta rum tillverkades tabletter som också hittades i olika påsar. Här fanns också förpack-ningsmaterial, PostNords blå kuvert med mera.

All nödvändig laboratorieutrustning

Steroidfabriken i Göteborg

Rummet där tablettillverkning pågick var täckt av ett tunt lager pulverdamm.


Vid framställning av anabola steroider för injektion blandas den aktiva AAS-substansen med vegetabiliska oljor, t.ex. sesamolja från Coop som fanns i lokalen, och löses upp genom uppvärmning på en kokplatta.

hade köpts in från ett litet företag i Ki sta. Fyllnadspulver för tabletter samt oljor för framställning av injektionspreparat säljs i den öppna handeln. Allt detta är laglig handel, men att köpa hem de aktiva AAS-substanserna från kinesiska kemi-företag är olagligt.

NFC:s analyser av den mycket sto-ra mängden AAS-preparat avslöjade, som alltid vid denna typ av primitiva framställning, att såväl innehållet av aktiv substans som mängden substans kan avvika från märkningen. Typen av aktiv substans i vialerna, t.ex. testoste-ron enantat eller nandrolon decanoat, överensstämde i de flesta fall med

det som angavs på etikett eller annan märkning, men mängden aktiv substans var antingen lägre eller högre, ibland betydligt högre, än den angivna. Det-ta kan innebära ytterligare risker för användaren.

Tablettanalyserna visade däremot lägre substansmängder än vad som är brukligt. Vissa tabletter innehöll annan substans än den utlovade.

MängdberäkningNär man beräknar mängden av beslag-tagna AAS-preparat, vilket har betydel-se vid bedömningen av straffvärde, utgår man från den sammanlagda mängden verksam substans i tabletter och vätskor. En exakt beräkning kan därför inte göras förrän NFC har analyserat preparaten och gjort haltbestämning.

När Johan Ekström, som tidigare har utrett och gjort mängdberäkningar i andra större dopningsärenden, sam-manställt mängderna i detta ärende utifrån analysbeskeden, stod det klart att detta var det största AAS-beslaget som Göteborgspolisen någonsin gjort. Enligt den sedan länge vedertagna be-räkningsmetoden räknas den samman-lagda mängden verksam substans om till 5 mg enheter (substansmängden divideras med 5). Slutresultatet blev 2 171 283 enheter á 5 mg. Enligt prax-is är 50 000 enheter gränsen för grovt dopningsbrott.

Rättegång och domarEmil, Carl och Peter åtalades i mitten av april 2020 och rättegången var beräknad att pågå under ett par veckor. Emil erkän-de vissa delar av sin inblandning, medan de andra två männen förnekade och för-sökte förklara bort omständigheter som pekade mot dem. En omständighet var mängdberäkningen av de beslagtagna preparaten som de tillsammans med sina försvarare lade ner mycken möda på att ifrågasätta. Tingsrätten i Göteborg avvis-ade invändningen och hänvisade till en dom i Högsta domstolen från 2016 där den ovannämnda mängdberäkningen fick stöd.

Emil och Carl ansågs ha haft framträd-ande roller i steroidhanteringen och dömdes den 28 maj för grovt dopnings-brott till 4,5 års fängelse. Peter, som hade en mer okvalificerad inblandning, döm-des till fängelse 3 år och 9 månader.

Gunnar Hermansson

På ett bord fanns en pump för dosering av AAS-oljan i 10 ml vialer.

Etiketter med det egna varumärket Cobra Pharma fanns i stor mängd i lokalerna.


Polisreformens införande 2015 innebar bland annat ett krav på sam-verkan med Sveriges kommuner och att kommun och polis skulle upprätta så kallade ”medborgarlöften” som i sin tur bland annat bygg-des på en medborgardialog. Medborgarlöften är en del av polisens styrmodell som förstärker och utvecklar samverkansöverenskommel-ser mellan polis och kommun. Medarbetarna och medborgarna ska kunna påverka verksamheten i större omfattning än tidigare.

Jag har i mitt arbete med SNPF:s företagsseminarier helt ove-tenskapligt tittat på utfallet av medborgarlöftena sedan 2017, och mitt primära intresse har varit att se hur många kommu-ner som i sina löften tillsammans med lokalpolisområdena in-begrip er drogförebyggande insatser framför allt ställt i relation till ungdomar. Med tanke på den stora tillgängligheten av de flesta droger oavsett var i landet man befinner sig och inte minst via nätet, anser jag att varje kommuns/lokalpolisområ-des medborgarlöfte ska innehålla en passus om att man satsar på ett drogförebyggande arbete.

Sverige består av 290 kommuner och det i allt överskuggande antalet har upprättade medborgarlöften, som är sökbara via nä-tet. Dessutom har våra tre storstäder var för sig flera medborg-arlöften relaterade till stadsdelar/områden. Via Polismyndighet-ens hemsida kan man hitta de flesta medborgarlöftena men vissa är bara sökbara via respektive kommun. Varför inte alla löften är sökbara via polisen har jag inte lyckats lista ut.

Narkotikafrågan prioriteras olikaNär jag nu har gjort en total genomgång av landets 290 kommu-ner och läst igenom deras medborgarlöften kan jag konstatera att jag hittat 301 medborgarlöften. I 14 kommuner finns det av olika orsaker inget aktuellt medborgarlöfte. En del kommuners löfte har gått ut och de nya är under framarbetande. I Skåne finns ett antal kommuner som av någon anledning inte skri-vit på samarbetsavtal med polisen och där finns ju heller inga medborgarlöften. Det kan mycket väl vara så att dessa kom-muner ändå bedriver ett bra drogförebyggande arbete, men det framgår inte i det här sammanhanget.

Malmö stad hade från början fyra olika medborgarlöften. Dessa har löpt ut och arbetet med de nya har fått ta paus med tanke på allt arbete man har haft i Operation Rimfrost och det får man definitivt ha förståelse för.

Av de 301 löftena jag har gått igenom innehåller endast 60 procent eller 190 stycken ett drogförebyggande löfte formulerat på olika sätt, vilket måste anses vara alldeles för dåligt. Dessut-om finns naturligtvis ett antal löften, där man pratar om trygg-hetsvandringar i utsatta miljöer, där man kan ana sig till den drogförebyggande tanken som jag dock inte tycker är tillräcklig.

Min genomgång bygger på Polismyndighetens organisation och man kan konstatera att ”bäst i klassen” är region Nord där det finns 44 löften och 80 procent har drogförebyggande inslag. Polisområde Jämtlands samtliga kommuner anser detta är viktigt vilket är otroligt glädjande.

Det man möjligtvis kan fundera över är att bland de kom-muner i regionen som inte tar upp problematiken finns flera av de större tätorterna. Uppmärksammar man problemet i de allra flesta av regionens småkommuner, så borde problemet, som naturligtvis också finns i de större städerna, självklart återspeglas i medborgarlöftena.

Andra regioner med i detta sammanhang bra utfall är region Väst med 79 procent och region Östergötland med 73 procent.

En polisregion som sticker ut på ett annat sätt är Bergslagen, där Polisområde Värmland i 14 kommuner av 16 trycker på pro-blemet medan Polisområde Dalarna i endast 2 kommuner av 15 tycker att drogproblematiken är värd att nämna. I Polisområde Blekinge är det ingen av de fem kommunerna som i sina löften har ett uttalat drogförebyggande budskap.

Fler löften om trafiksäkerhet än narkotikaI den bästa av världar skulle Sveriges kommuner och polis, till-sammans med medborgarna i ca 320 medborgarlöften komma överens om att det ska finnas en drogförebyggande samverkan, för att förhindra och förebygga att våra ungdomar hamnar i ett missbruk av droger och alkohol. Så är fallet faktiskt när det gäller trafiksäkerhet. Det finns inte många löften som inte innehåller en satsning på olika åtgärder för att värna trafiksä-kerheten i kommunerna vilket självklart också är av vikt för våra medborgare. Bland trafiklöftena finns flera som lovar att göra kontroller avseende drograttfylla vilket är glädjande.

Ett bra drogförebyggande arbete i kommunerna innebär också att man brottsförebygger mot andra typer av brott, som har in-slag av drogmissbruk och som skapar otrygghet i samhället, till exempel drograttfylleri, personrån och tillgreppsbrottslighet.

Sverige har idag 190 medborgarlöften med ett drogbudskap. Min uppmaning och vädjan till de kommuner och lokalpolis-områden där detta budskap inte klart framgår är, att ni i ert vik-tiga arbete med medborgarlöften fortsättningsvis mer tydligt deklarerar att det drogförebyggande arbetet måste prioriteras.

Sven Alhbin

Fler kommuner behöver medborgarlöftenmed koppling till ungdomar och droger

Lokala mål och aktiviteter

Samverkansöverenskommelse

Medborgarlöften

Medborgarlöften är en del av den lokala polisverksamheten.


Annonssida


Är covid-19/corona en total ”game changer” eller är det endast ett hack i maskineriet? I nuläget vet vi inte så mycket och det är alltid vanskligt att söka sia om framtiden. Det vi vet är att gränser har stängts, i somliga länder råder utegångsförbud och i andra länder spelas det fortfarande fotboll i högsta ligan som om inget hänt.

All legal kommersiell verksamhet, inklusive illegal sådan såsom smuggling, drivs av efterfrågan. Är tillgången god sjunker pri-set och det omvända gäller om tillgången är sämre. En hörnsten är produktion, en annan transport och en tredje är möjlighet till försäljning. Till detta kommer – för det fall det är frågan om restriktionsvaror – alltid en riskpremie.

Så länge det är tillräckligt lönsamt att bedriva kommersiell verksamhet kommer det göras. Det är endast om lönsamheten sätts ur spel som verksamheten upphör. Det innebär att det alltid finns incitament att hitta nya vägar för det fall en annan väg stängs. Det är inte annorlunda med smuggling.

Vi kanske förleds att tro att t.ex. narkotikan och den illegala alkoholen nu inte kommer in i landet på grund av alla barriärer som nu plötsligt finns. Jag skulle våga påstå att den förhopp-ningen är grundad på lösan sand.

Tvivelsutan ställer dessa nya tider till stora bekymmer och problem för de som ämnar smuggla från ett land till ett annat. Men dessa bekymmer och problem kommer att lösas så länge det finns ekonomiska incitament, tro inget annat. Det är som vatten som alltid hittar nya vägar att leta sig in. Självklart kan det bli ett tillfälligt stopp eller störningar i smugglingen, men de illegala varorna kommer att komma in i landet på ett eller annat sätt eftersom de som ligger bakom kommer att anpassa sig. Efterfrågan är lika stor nu som innan viruskrisen. Tillfälliga störningar i utbudet regleras genom kraftig prishöjning och sedan sker förr eller senare en gradvis anpassning till de rådan-de omständigheterna så att utbud/efterfrågan åter är i balans. Precis som i den legala företagsvärlden blir det förändringar i den undre världen; det blir förändringar av marknadsandelar, förhinder för en organisation skapar nya möjligheter för en annan o.s.v. Detta tar aldrig slut.

Det är därför detta måste ses i ett längre perspektiv, inte bara för några månader. För Tullverkets del har vi redan kunnat se vissa förändringar i t.ex. smugglingen av alkohol; hur den mer

har letat sig in i den kommersiella trafiken på så sätt att last-bilschaufförer har illegal alkohol bipackat med annan legal last. Detta har alltid förekommit i färjetrafiken i Ystad, men nu ser vi det också i den kvarvarande trafiken på Öresundsbron. För någ-ra veckor sedan låg det knappast överst i analytikerns kortlek.

Ta ”just in time”-smugglingen av t.ex. kokain över Öresunds-bron eller färjorna i Helsingborg. Ja, det kanske har blivit myck-et svårt att ta in kokainet på det sättet och med den metoden. Det innebär inte att kokainet inte kommer att fortsätta att leta sig in i landet. Tvärtom kommer andra organisationer med rätt kunskap och kontaktnät för att använda nya vägar och metoder att kunna utnyttja situationen för att ta nya marknadsandelar och på så vis tillgodose marknadens behov.

Vi ska hålla i minnet att corona/covid-19 endast delvis stängt möjligheterna till rörlighet över gränserna. Den kommersiella trafiken och viss persontrafik (beroende på olika slags undan-tag) tillåts. Detta är alltså ingen total nedstängning av den fria rörligheten.

Det finns självfallet historiska exempel på länder med mer eller mindre hermetiskt tillslutna gränser. Ett närliggande ex-empel såväl i geografi som i tid är DDR (1949–1990) som fram till murens fall den 9 november 1989 hade stängda gränser mot omvärlden och mycket grundliga gränskontroller där inget lämnades åt slumpen. Det var speglar under varenda in- och utpasserande bil, spjutliknande stickor i bensintankarna och grundlig genomsökning av allt bagage vilket gjorde det hart när omöjligt att smuggla in eller ut något. Detta gällde såväl den begränsade privattrafiken som den kommersiella trafiken. Samtliga in- och utpasserande ekipage och individer kontrol-lerades stenhårt. Att smuggla in narkotika till DDR var alltså på den tiden mycket svårt, om ens möjligt.

Något sådant som ens är i närheten av DDR:s gränskontroll är det således inte alls frågan om i dagsläget med anledning av covid-19/coronaviruset. Det kan snarare beskrivas som en ”oväntad händelse” som ändrar spelplanen, om än tillfälligt. Vi ska dock inte förledas att tro att narkotikan, vapnen, den illegala alkoholen och cigaretterna m.m. inte letar sig in i landet likt vattnet som hittar sin väg in på ett eller annat sätt. Det enda som behövs är ett litet hål eller lucka i tätskiktet.

Oscar Lindvall

Coronaeffektpå smuggling?


Annonssida


Vid 2019 års CNOA-konferens i Reno fick artikelförfattaren tillsammans med stipendiaten Karin Breding den unika möj-ligheten att delta i en utbildning och lära sig enkla metoder att tillverka metamfetamin.

Som en tappad apelsinMycket glada över att ha kommit över några av de mycket be-gränsade platser som fanns på lektionen begav vi oss till en ”secured location” utanför konferenshotellet. Utbildare för klassen var den erfarne instruktören Brian Escamilla. Esca-milla har ett förflutet som kriminal-/laboratorietekniker vid Sacramento Countys kriminaltekniska laboratorium. Han är specialiserad på illegala narkotikalabb, på engelska även kallade Clandestine eller ”Clan” Labs. Det är sannolikt svårt att hitta en mer erfaren utbildare gällande detta ämne i hela världen. Escamilla har genom åren utbildat tusentals poliser, kriminaltekniker och personal inom räddningstjänsten. Han vidareutbildar även andra experter och instruktörer. Utöver detta är han ofta anlitad som expertvittne i ärenden och som expertkommentator i ämnet för bland annat Wall Street Jour-nal, Washington Post och CBC News.

Att koka metamfetamin i ett normalt konferensutrymme på centralt beläget hotell i Reno skulle säkert utan tvivel fungera. Men med tanke på riskerna med denna högexplosiva process tror jag inte hotellpersonalen skulle uppskatta en sådan kon-ferensaktivitet. När vi kom fram till laboratoriet, som påminde om klassisk svensk skolsal för kemi, var det inte utan en viss känsla av nervositet.

Den anspänning som fanns förbyttes dock ganska snabbt i munterhet då ett antal tuffa narkotikapoliser skulle utrusta sig med laboratorierockar, skoskydd, skyddsglasögon och hårnät. Det lockade fram många skratt när paralleller drogs med tv-se-rien Breaking Bads huvudkaraktär Walter White. Men mest av

allt lockades nog skratten fram av att one-size-fits-all-storle-ken på skyddskläderna sannolikt inte var dimensionerade för ganska väl tilltagna narkotikapoliskroppar.

Väl inne i lektionssalen började instruktör Escamilla och hans assistent med en ordentlig och noggrann säkerhetsge-nomgång med fokus på skyddsutrustning, brandsläckare och evakueringsvägar. Alla deltagare fick också skriva under ett intyg där man frånsa sig rätten att yrka skadestånd vid händelse av en olycka. Återigen inskärptes allvaret av de kommande tre timmarna i lektionssalen.

På skrivtavlan längst fram i lektionssalen hade Escamilla skrivit ett citat från en Beastie Boys-låt ”Dropping science like Galileo dropped the orange”. Och det var nog ungefär som tap-pade apelsiner vi kände oss från början av lektionen. Det höga tempot med mängder av information och facktermer på eng-elska gjorde att det tog ett tag för oss att komma in i matchen. Kanske också beroende på att kemi inte hörde till toppämnena under skolgången.

Nagai-metodenDet finns en rad olika metoder för att framställa metamfetamin. Att täcka alla dem i en klass skulle innebära allt för många mo-ment och ta alltför lång tid. I denna artikel kommer därför en av de metoder som vi gick igenom att presenteras förenklat. Me-toden har fått sitt namn efter den japanske kemisten Nagai Na-gayoshi som var den förste att syntetisera metamfetamin 1893. Metoden är populär för att det i USA är relativt lätt att få tag i de nödvändiga kemikalierna, pseudoefedrin, röd fosfor och jod.

Hosttabletter innehållande pseudoefedrin finns fortfarande att köpa receptfritt även om begränsningar börjar minska anta-let. Jodtinkturer finns enkelt att skaffa i form av olika preparat för sårtvätt. Röd fosfor samlas lättast ihop från tändsticksplån. Escamilla påminde de närvarande poliserna om att samla ihop tändplånen till varningsbloss som används vid trafikolyckor. Kvarglömda tändplån är hårdvaluta för amatörkockar i metam-fetaminbranschen då dessa plån innehåller en stor mängd fosfor.

Pseudoefedrinet extraheras från förkylningstabletter med hjälp av vatten men helst alkohol. Jodkristaller extraheras från desinfektionsmedel. Därefter blandas pseudoefedrinet, joden och den röda fosforn i en glaskolv eller kärl med vatten som värms upp i varierande tid. Lösningen får en djupt lila färg som ett resultat av joden. Det är viktigt att ha en noggrann ventilation. Under uppvärmningen avges nämligen en mycket brandfarlig och giftig gas, fosfin.

När lösningen är upparbetad gör man den basisk och sedan extraherar man med ett organiskt lösningsmedel. Avslutnings-vis tillsätter man svavelsyra. Genom att flöda/bubbla in sva-velsyran i metamfetaminlösningen så fälls metamfetaminet ut som saltkristaller.

Det var fascinerande att se hur snabb och relativt okompli-cerad denna process var och hur enkelt man med rätt tillbe-hör och utrustning kan tillverka metamfetamin. Sedan ska de

En lektion i att kokametamfetamin

Instruktören Brian Escamilla är kanske världens främste expert och utbildare när det gäller illegala narkotikalab.


naturligtvis poängteras att den stora skillnaden mellan vår tillverkning och den i hemmakockarnas hemliga labb hand-lar om tillgången på kemikalier. Där vi fick jobba med ”rena produkter” som hemmakockarna bara kan drömma om, får de jobba med produkter som ger mycket slagg och biprodukter.

Kristalliserat metamfetamin – det renasteMånga tror felaktigt att metamfetamin och kristalliserat metam-fetamin är två olika droger. Det kristalliserade metamfetaminet, på engelska mer känt som ice, glass och crystal meth, är helt enkelt bara den renaste formen. I sin mest rena form framträder metamfetaminet som stora stenliknande kristaller eller skärvor av krossat glas. Men processen att framställa dessa kristaller innebär ofta att man ”tappar” en del potentiellt aktiv substans tillsammans med slaggprodukter. Därför är det inte ovanligt att narkotikahandlare har ett mindre parti med riktigt ren produkt i form av stora stenar och skärvor som man visar upp vid försälj-ningstillfället. En så kallad ”skryt-påse”. Det stora partiet som sedan levereras kan innehålla metamfetamin av lägre renhet som sedan strösslas med renare metamfetaminkristaller.

KristalliseringKristallisering eller omkristallation är en metod som används för att rena en kemisk produkt. Den bygger på principen att ett varmt lösningsmedel ofta löser upp en större kvantitet av ett ämne än ett kallt.

För att omkristallisera ett material väljer man först ett lämp-ligt lösningsmedel. Sedan löser man upp materialet i lösnings-medlet vid en temperatur nära lösningsmedlets kokpunkt. Lösningen filtreras därefter (till exempel i en pulvertratt med filtrerpapper). Nästa steg är att kyla ned lösningen och vänta på att materialet skall falla ut. Avslutningsvis brukar kristallerna tvättas. Kristallerna tvättas ofta med aceton. Man brukar sträva efter att komma över koncentrerad aceton. Vanligt aceton, köpt i butik, innehåller en betydande mängd vatten. Metamfetamin-et är inte lösligt i aceton men i vatten. Så om man använder vanlig aceton för att tvätta så betyder det att vattnet transpor-terar bort en hel del av produkten.

När man ska kristallisera från pulver behöver man en kok-platta, eller någon annan källa till gradvis värme som är absolut flam- och gnistfri. Därefter används ofta isopropylalkohol (iso-propanol). I ett väl ventilerat område kokar man sedan lång-samt upp isopropanolen nära kokpunkten och häller denna försiktigt över metamfetaminpulvret. Man börjar med en liten mängd isopropanol, häller samtidigt som man rör runt och för-söker mosa ihop väska och pulver. Här gäller det att hitta rätt balans. När pulvret är nästan upplöst vrider man av kokplattan och låter lösningen svalna. I takt med att lösningen svalnar och alkoholen dunstar framträder kristallerna/skärvorna.

Långsam kristallisering ger större, mer rena kristaller. Snabb kristallisering ger mindre, mindre rena kristaller. Oavsett me-todval får man en renare slutprodukt.

Vill man ha stora kristaller låter man lösningen svalna lång-samt i rumstemperatur så att kristallerna formas så långsamt som möjligt. Lägger man lösningen i frysen går det naturligtvis snabbare att få det klart men kristallerna blir betydligt mindre. Avslutningsvis kan man återigen tvätta kristallerna med aceton och låta dem lufttorka.

I den alkohol som blir kvar finns det ofta en hel del me-tamfetamin kvar. Om man låter alkoholen dunsta kommer det kvarvarande metamfetaminet att framträda efter ett par dagar. Det som blir kvar kommer dock att vara mindre rent.

Don’t try this at homeDen här artikeln beskriver processer som inte är jättekompli-cerade. Processer som enkelt går att göra med rätt tillbehör och rätt utrustning. Men viktigt att komma ihåg är att runt dessa processer finns också en hel del små, men ack så viktiga detaljer, som inte redovisats i denna artikel. Av den enkla an-ledningen att SNPF inte vill producera en detaljerad kokbok som ska inspirera andra läsare till hemmakokning eller rening av narkotika. Att koka eller kristallisera metamfetamin kan vara farligt i den mest kontrollerade av miljöer. I illegala laboratori-er eller hemma i köket är det förenat med fullständig livsfara.

Lennart Karlsson

I processen att tillverka metamfetamin tillsätts bland annat svavelsyra. Resultat av lab-lektionen blev några ice-kristaller.


F rågar man en Sundsvallsbo om vart man kan få tag på narkotika blir svaret troligen busstorget, eller kanske än mer troligt Nacksta, bostadsområdet som ligger någ-ra kilometer väster om stadskärnan. Huslängorna med

cirka 1 500 hushåll ligger i svagt lutande terräng upp ifrån Europaväg 14 med den stora Icabutiken som en slags mitt-punkt.

Nacksta, men sin blandning av studentbostäder, några väldi-ga hus med bostadsrätter, ”55 plus”-boenden och hundratals lä-genheter som tillhör det kommunala bostadsbolaget, har ända sedan 80-talet i någon mån förknippats med missbruk, arbets-löshet och utanförskap. Det är till Nacksta många flyktingar kommit. Från Balkan, från Afghanistan och nu senast Somalia. Det är här ”soc-lägenheterna” funnits genom åren och det är här en ung man sköts till döds i början av december förra året.

”Nacksta-Berit”En som har funnits på plats i Nacksta under alla år är Berit

Carlsson, ”Nacksta-Berit” eller kort och gott ”Mamma” som de somaliska kvinnorna kallar henne.

Berit har varit anställd av socialtjänsten inom en mängd olika verksamheter sedan 1990 och hon har aldrig lämnat området där hon dessutom själv bor och har uppfostrat fem barn.

Är det någon som kan berätta om Sundsvalls enda område som varit snubblande nära att bli mellersta Norrlands eget Rin-keby eller Rosengård, så är det Berit.

Artikelförfattaren bad om ett samtal för att höra efter åt vil-ket håll vinden blåser just nu.

Dystra siffrorDe första åren efter millennieskiftet lyste siffrorna för arbets-löshet, utbildningsnivå, antalet anmälda brott och alla andra parametrar, som man mäter för att definiera vad som idag kallas ett särskilt utsatt område, illröda. Nacksta stod på samma listor som storstädernas förorter. Vid den tiden hade Berit Carlsson jobbat i över tio år med ett folkhälsoprojekt i området. Berit

Kampen för att inteförlora en stadsdel

Bostadsområdet Nacksta ligger strax väster om Sundsvall, med Icabutiken som en slags mittunkt (röd pil).


säger att man var tidigt ute med tankar om att de boende skulle vara med och påverka sin egen livssituation. Men invånarna i Nacksta har alltid varit en socioekonomiskt svag grupp, vilket har lett till den otrygghet som tillsammans med utanförskap alltid varit grogrund för missbruk och kriminalitet.

Saker upprepar sigBerit ser samma tendenser hos dagens unga killar med invand-rarbakgrund som hon såg på 90-talet hos de svenskfödda kil-larna.

Mekanismerna, missbruket och orsakerna är i princip de-samma. Det är uttrycken och attityderna som är annorlunda, menar Berit. I slutet av 90-talet fanns ”Nacksta-kickers”, ett löst sammansatt gäng som missbrukade, slogs och rånade. För tio år sedan var det unga män från forna Jugoslavien som sålde narkotika, visade upp guldlänkar och sedelbuntar. Idag är det rapmusiken som förenar och visar tillhörighet, videos där man röker på och där texterna handlar om snabba pengar och våld som metod.

Berit har sett det komma och gå och tror egentligen inte att det är värre nu än förr.

– Jag har hört att haschet går ner i åldrarna så länge nu att om det vore sant så skulle vi ha tre-, fyraåringar som rökte på.

Berit säger att killarna som springer ären-den kanske blivit några år yngre, så unga som tio år ibland, men i övrigt är det som det alltid varit. Många, det stora flertalet, kommer att klara sig efter att ha gjort både en och två dumheter. Andra kommer tyvärr att bli fast och det är svårt att göra något åt. Berit menar att hennes jobb, tillsammans med alla vuxna förebilder i Nacksta, är att den förstnämnda gruppen skall få en så kort bromssträcka som möjligt och få chansen att hitta tillbaks till den smala vägen.

TillsammansBerit återkommer om och om igen till att det är TILLSAM-MANS som man kan göra skillnad. Man har stängt ner högsta-dieskolan i området, något som enligt Berit är djupt olyckligt eftersom det gör att den lokala kunskapen om familjer och deras barn försvinner liksom den kontrollfunktion skolan hade.

En annan sak som Berit beklagar, även om det nu är länge se-dan, är att det gamla närpoliskontoret försvann. Poliser som syntes i området dagligen, och inte bara när något hänt, hade en lugnande effekt och dessutom hade poliserna superkoll på vilka som var på glid.

Nu när varken skola eller polis finns bygger Berit nätverk av föräldrar, framför allt mammor, samt med fritidsgården och fältassistenter för att hålla koll och för att kunna fånga upp signaler på att barn och ungdomar far illa.

Ta tillbaka det offentliga rummetBerit rör sig alltid ute i området och hon försöker förmå and-ra vuxna att röra sig ute på kvällar och helger. ”Mammor för Nacksta” och likande initiativ är sådant som Berit varit med och startat för att få ut vuxna förebilder på gatorna. Om man stannar inne på grund av rädsla förlorar man kampen. Berit vägrar visa sig rädd och i dagsläget är det coronan som får

henne att tänka sig för, men hon viker aldrig ner sig för kaxiga ungdomar.

”När jag går in på Ica och det är slagsmål mellan hyllorna, då skriker jag att dom ska sluta och genast gå ut – då gör dom det och är det någon som inte vet vem jag är så viskar någon annan i deras öra och sedan lommar han iväg också.”

Berit säger att det finns så många goda krafter och initiativ i Nacksta. De engagera-de föräldrarna, utebadet, fotbollen, fritids-gården och ungdomarna själva. Det handlar om att få alla att dra åt samma håll, att prata

med varandra, att motverka utanförskap. På så sätt vinner man tillbaka området från knarklangarna och undviker att bli ett nytt Gottsunda eller Bergsjön. Ungdomar måste bli sedda, hör-da och bekräftade, annars kommer lockelsen från narkotikan och de snabba pengarna alltid finnas där och det gäller oavsett etnicitet eller klasstillhörighet.

Emil LundbergSundsvall

En intressant skildring av kriminaliteten i Nacksta för åtta år sedan kan läsas i SNPF-tidningen nr 3-2012. Se tidningsarkivet på www.snpf.org.

Visar jag att jagär rädd så har jagförlorat.

35SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 3-2012

Nacksta är ett område som under många år präglats av arbetslöshet, missbruk och våld. För 5-6 år sedan nåd-de området en tveksamt hedrande hög placering på en nationellt framtagen lista där antalet händelserapporter om skadegörelse och våld, antalet arbetslösa, antalet som hoppade av skolan etc. vägts ihop till en sorgesam kvot över människors misär.

Området har inte på något sätt lämnats att förfalla. Det kommunala fastighetsbolaget köpte för några år sedan upp de mest skandaliserade huslängorna från ett bolag med något mer tveksamt ryckte. Man satsade på att renovera och att fräscha upp både inre och yttre miljöerna. Kameraövervakning och rökförbud i trapphus var andra åtgärder som skulle normalisera förhållandena i området. Sundsvalls stad visade alltså att man såg problemet och ville åstadkomma en för-ändring.

Vad har detta med ärende IOR att göra då? Kanske inget, kanske är det bara en fond man måste måla för att veta vart IOR utspelar sig.

Bakgrund Informationerna som ligger till grund för ärendet är många och sträcker sig långt bak i tiden. Centralfigu-rerna är två bröder vars haschförsäljning, trots deras relativa ungdom, har pågått i nästan tio år. Bröderna och deras kompisar är vad socialtjänsten kallar ”gårds-ungar”, de kommer från forna Balkan och har växt upp i Nacksta med den nämnda problematiken som en ständig följeslagare. Personalen på fritidsgården flag-gade tidigt för bröderna och deras kompisar när det gällde småstölder och annat ofog.

Kontakt med socialtjänsten var den ena sidan av myntet, en annan var att bröderna hade en dragnings-kraft som enligt gårdspersonal och socialtjänst fick andra att vilja gå i deras fotspår.

Bröderna har alltid röka (hasch och marijuana, red. anm.), det kanske inte alltid håller högsta klass, men de har alltid röka och de skickar kilovis. Naturligtvis har det under åren gjorts punktinsatser mot det här gänget, men allt har pekat på att de under tiden bara byggt sig starkare.

Stora haschaffärer på gång Ärendet IOR inleds i oktober 2011. Hemliga tvångs-medel och en personalförstärkning till spaningsroteln inhämtade från närpolisens ungdomsgrupp skall enligt planen bli framgångsfaktorer.

Eftersom Nacksta sedan många år har ett lika pri-mitivt som effektivt kontraspionage, där en spanare eller polisbil upptäcks och rapporteras till alla som för tillfället har orent mjöl i påsen, så finns en tydlig angreppsplan.

Haschärendet IOR – en Nalle Puh-saga i Sundsvall?EMIL LUNDBERG, Spanare/Utredare Grova brott Västernorrland

Att kalla Nackstaområdet för Sundsvalls Rosengård eller Bergsjön kanske är lite för mycket, ungefär som att kalla hela Sundsvall för Norrlands Chicago, men jämförelsen går ändå att göra, om än i liten skala.

+� forts s 38

Två av organisationens huvudmän. Den yngre brodern i brö-draparet t.v. och hans kusin t.h. poserar för kameran. Bilden är anträffad i en beslagtagen dator.


Genom en uppmärksam och framåt patrull på plats och bra sam-arbete med en förundersökningsledare inne på polishuset växte ett ringa narkotikabrott till ett grovt narkotikabrott.

Ett rutinjobbAtt polisarbete kan ta ovanliga vändningar fick patrullen från lokalpolisområde Nordost i Göteborg erfara under ett dagpass i höstas. En av dagens arbetsuppgifter handlade om att hålla förhör med en person som gjort anmälan om en eventuellt stu-len tv. Patrullen som bestämt sig för att åka och söka mannen i hemmet anlände till bostadsadressen och ringde på dörren. Mannen man letade efter öppnade och bjöd in poliserna i hal-len. Ganska snart lade känsliga polisnäsor märke till en lukt man kände igen, det doftade cannabis i bostaden.

En ny vändningMannen medgav att han nyligen rökt på och ett beslut om hus-rannsakan i bostaden, för att söka efter cannabis och utrustning för att röka detta, inhämtades från jourförundersökningsleda-re på polishuset. Med stor hjälp av den nu för narkotikabrott misstänkte mannen hittades en burk innehållande cannabis i vardagsrummet, där fanns även utrustning för att bruka nar-kotikan. Förnyad kontakt togs med förundersökningsledaren där man beskrev hur den misstänkte mannen självmant plockat fram narkotika och bedyrat att det var allt som fanns i bostaden. ”Om man är så hjälpsam brukar det finnas mer” kontrade förun-dersökningsledaren och uppmanade patrullen att fortsätta leta.

Lägenheten var ganska liten och relativt lätt att söka genom och inom kort fick vår förundersökningsledare rätt. I ett kläd-

förråd i hallen stod en sportbag med flera vakuumförpackade påsar som visade sig innehålla amfetamin. Där stod även kassar som innehöll kartor med piller av olika slag och en vakuum-förpackningsmaskin. På andra ställen i bostaden anträffades bland annat en sedelräkningsmaskin, tomma ziplock-påsar och digitalvågar. Väl gömt bakom en kryddhylla i köket hittades två sedelbuntar innehållande omkring 300 000 kr. När narkotikan vägdes och räknades visade det sig att det totala beslaget var 16 kg amfetamin, drygt 700 gram MDMA och 177 000 bensodia-zepiner av olika slag samt en mindre mängd cannabis.

Utredning och domUtredaren som fick ärendet på sitt bord förstod ganska snart att lägenhetsinnehavaren troligen inte hade anskaffat och hanterat narkotikan på egen hand utan hade haft hjälp av någon annan person. Detta styrktes av den forensiska undersökningen som hittade fingeravtryck som avsatts av en släkting till lägenhets-innehavaren. De satt på sådana ställen på de saker som var i beslag att det blev svårt för honom att förklara bort hur de hamnat där och han fick göra sin släkting sällskap på häktet.

I förhör berättade lägenhetsinnehavaren att han gått med på att förvara en påse under några månader åt en person som han inte ville namnge och att han ombads att inte undersöka vad som fanns i denna. För besväret skulle han få en tusenlapp vilket han tyckte var skäligt och lättförtjänta pengar. Den okända per-sonen dök upp med påsar vid flera olika tillfällen, alla hamnade i hallgarderoben. Släktingen som inte hade någon bra förklaring till hur hans fingeravtryck hamnat på beslagen valde att förneka och låta bli att kommentera de flesta av utredarens frågor.

Tingsrätten gjorde bedömningen att lägenhetsinnehavaren borde förstått att påsarna han förvarade innehöll narkotika och dömdes därför för hela innehavet till 4,5 års fängelse, det klargjordes även att narkotikan hanterats i bostaden. Släkting-en vars fingeravtryck fanns på två påsar innehållande 2,5 kilo amfetamin dömdes för innehav och hantering av denna mängd till fängelse i 4 år.

Björn Ekström

Anmälaren som föll på eget grepp

I en garderob i hallen hittades flera kassar och väskor med amfetamin och en stor mängd tablettkartor.

Bakom en kryddhylla i köket hittades omkring 300 000 kronor i två väl gömda sedelbuntar.


Utfällning av amfetaminpulver från amfetaminolja är en trend som vi tidigare har rapporterat om från olika platser i Sverige. Eftersom det ofta är frågan om stora mängder amfetamin, kan straffen också bli kännbara, som i detta fall från Borås.

Personal från socialtjänsten i Borås klev rakt in i en pågående amfetamintillverkning när de gjorde tillsynsbesök hemma hos en 64-årig man med tidigare kriminalitet och missbrukspro-blem. Lägenhetsdörren var öppen, fönstren vidöppna och på köksgolvet låg fem plastsäckar utbredda och täckta av en starkt kemikalieluktande gråvit massa.

64-åringen var inte hemma, men i lägenheten fanns två män som inte talade svenska. En av dem hade en skyddsdräkt på sig. De båda männen lämnade raskt lägenheten, men dessförinnan blev mannen med skyddsdräkt fotograferad av soc-personalen. I källaren som tillhör lägenheten träffade personalen på en 52-årig man som de kände igen från ett tidigare tillsynsbesök. Mannen blev nervös och försvann snabbt därifrån.

Okomplicerad tillverkningSocialtjänstens personal kontaktade polisen. Den första patrul-len på plats konstaterade att det var amfetamin som låg på tork på golvet och en brottsplatsundersökning inleddes.

På golvet intill narkotikan stod en påslagen värmare. I kö-ket fanns vidare bl.a. sex plastdunkar med vätska, en våg i en oöppnad kartong, vakuumförpackare, plasthandskar, engångs-overaller, en rulle med svarta plastpåsar, plasthinkar staplade på varandra (vita med texten Biltema i blått) och ett plastkärl med en ph-mätare. I en garderob påträffades en kartong med flaskor innehållande natriumklorid och sterilt vatten.

Sammanlagt togs cirka 43 kg amfetamin i beslag i lägenhet-en med en halt motsvarande mellan 44 och 92 procent. Ren-hetsgraden för amfetamin på gatunivå brukar ligga på 20–30 procent.

Amfetamin framställs genom att blanda någon form av syra, vanligtvis svavelsyra, och lösningsmedel med amfetaminolja. Efter omrörning bildas ett pulver, amfetaminsulfat. Denna pro-cess är inte så komplicerad och kräver ingen avancerad utrust-ning, men det är viktigt att man tillsätter rätt mängd svavelsyra för att amfetaminpulvret ska bli vitt och inte missfärgat.

I lägenheten påträffades plastdunkar som innehöll svavelsy-ra, metanol och amfetaminolja och utifrån mängden olja hade ytterligare cirka 30 kg amfetaminsulfat kunnat framställas.

PolisutredningenDen 64-årige lägenhetsinnehavaren greps samma kväll då han kom hem till sin lägenhet. Den polisutredning som nu följde kom att involvera ytterligare två personer, den 52-årige man-nen som tidigare anträffats av socialtjänsten i källaren och en 65-åring från Torslanda. De två sistnämnda hade stått för den huvudsakliga planeringen av narkotikatillverkningen.

Två män hade rest från Nederländerna till Borås för att utföra själva tillverkningen. De utländska männen överraskades av

soc-personalen i lägenheten och en av dem, mannen som blev fotograferad, kunde senare identifieras genom dna och fing-eravtryck som fanns på skyddsdräkten och på andra föremål i lägenheten. Mannen, som vi kan kalla Dragan, är serbisk med-borgare. Han greps senare i Nederländerna där han är bosatt, och utlämnades till Sverige.

Dragan hade anlänt till Borås några dagar innan amfeta-mintillverkningen upptäcktes. Han och en landsman hade då besökt Bauhaus och Biltema och köpt utrustning för tillverk-ningen såsom flera plasthinkar, en ballongvisp, plasthandskar och en vakuumförpackare.

– Vi tror att de båda serberna kan ha haft amfetaminolja och övriga nödvändiga vätskor med sig till Sverige, säger Magnus Reinholdsson som är spaningsledare vid enheten för grova brott i Borås.

Tingsrättens domDe tre svenska männen var alla påverkade av amfetamin när de greps. De åtalades tillsammans med Dragan i början av april 2020 vid Borås tingsrätt som dömde alla för synnerligen grovt narkotikabrott, sedan man funnit att de tilltalade tillsammans och i samförstånd på olika sätt medverkat till att brottet kunnat genomföras.

Den 64-årige lägenhetsinnehavaren hade medvetet upplåtit sin bostad för amfetamintillverkningen. Han dömdes till fäng-else i sex år. 65-åringen från Torslanda hade dessutom drygt fem kilo amfetamin i sin bostad när han greps och det samman-lagda straffvärdet för honom blev fängelse nio år. 52-åringen, som visade sig vara inneboende hos 64-åringen, dömdes till sju års fängelse. Dragan, som tillsammans med sin okände kamrat utfört tillverkningen av 43 kilo amfetamin, dömdes till sex och ett halvt års fängelse samt utvisning.

Gunnar Hermansson

Amfetaminframställdes i Boråslägenhet

På köksgolvet låg nytillverkat amfetamin på tork.


Det som från början var tänkt att bli en kort kombinerad jobb- och semesterre-sa för det gifta paret Amina och Ratko från Serbien, slutade med att båda greps misstänkta för grov narkotikasmuggling i Trelleborg den 7 januari 2020.

Ratko, som till yrket är lastbilschaufför, hade fått ett uppdrag att transportera konfektionsvaror till en plats norr om Göteborg. Då den ortodoxa julen stun-dade, tyckte Amina att det var synd att Ratko skulle vara ensam över högtiden. Man kom då på den goda idén att hon kunde följa med på resan, och barnvakt till de gemensamma barnen ordnades.

Grov narkotikasmugglingResan, som startade i Belgrad, tog slut i Trelleborg när tullen bestämt sig för att kontrollera ekipaget. Trailern innehöll konfektion men det fanns även något annat, som bedömdes mer intressant. I dragbilens hytt påträffades knappt 200 000 narkotikaklassade tabletter av fabrikat Alprazolam och Rivotril. Ta-blettkartorna var urtagna från ytterför-packningarna och mängder av kartor låg undanstoppade och gömda på flera olika ställen.

Ratko erkände direkt de faktiska om-ständigheterna. Det stämde att han tagit

med sig tabletterna men utan vetskap att det rörde sig om narkotika. Amina förne-kade brott och sa sig inte alls haft kän-nedom om tabletterna. Hon var mycket överraskad och chockad.

Väska till MalmöI de förhör som följde sa Ratko att han blivit uppringd av en för honom okänd person, som visste att Ratko skulle till Sverige. Hur denna person kände till Rat-kos förestående körning, visste han inte. Han frågade om Ratko kunde ta med en väska som skulle överlämnas på en plats i Malmö. Efter att ha fått försäkringar om att det inte handlade om narkotika, utan en medicin för idrottsfolk, accepterade Ratko. Då EM i handboll delvis skulle spelas i Malmö, var Ratkos egen teori, att tabletterna kanske var ämnade för hand-bollsspelare. Någon egen undersökning av vad det var för slags medicin, hade han inte brytt sig om att göra. Han litade i det här fallet helt på uppdragsgivaren. Det framkom inte hur mycket ersättning han skulle få.

Ratko berättade att det var vanligt fö-rekommande att chaufförer som skulle norrut fick frågan om man kunde ta med sig ”något” på resan. Detta ”något” hand-lade ofta om livsmedel. Han talade om en app att ladda ner, där olika uppdrag av detta slag fanns. Ratko förklarade, att när man fått kontakt bestämdes en plats där man fick överlämnat det som skulle tas med.

Inför denna resa hade Ratko fått ta-bletterna utanför en Lidlbutik i Belgrad av en man som kallade sig ”James”. Nå-gon närmare beskrivning av personen kunde inte Ratko ge. Han var dock sä-ker på att namnet var påhittat. Väskan, i vilken narkotikan fanns, placerade han i ovanslafen i hytten utan Aminas vetskap.

OmpackningUnder resans gång fick paret pausa en dag då det rådde körförbud för lastfor-don. Medan Amina passade på att shoppa i ett stort köpcentrum utan Ratko, använ-de han sin egentid till att ta ut tabletter-na ur väskan han mottagit och placera ut dessa i hytten. Den stora mängden piller gjorde att gömställena tog slut, så Rat-ko fick använda den väska som innehöll

hans och Aminas gemensamma pack-ning. Amina berättade i förhör att när hon behövde ha något från väskan, er-bjöd sig Ratko att ta ut det till henne. Hon sa att hon reagerat på att det rådde en

Piller till tusen

Den serbiska lastbilen har varit inblandad i mer än en tablettsmuggling till Sverige.

I en väska och på flera olika ställen i lastbilshytten hit-tades sammanlagt 200 000 bensodiazepiner.


väldig röra i väska men fann ingen anled-ning att fundera över orsaken till detta.

Ratko visste att han skulle leverera ta-bletterna i Malmö men inte till vem, utan vidare information kring detta skulle han få i sin telefon.

FrisläpptAmina fortsatte att förneka all kännedom om narkotikan. Ratko sa också i förhör att Amina inte visste någonting då han höll sitt sidouppdrag hemligt för hen-ne. Efter en dryg månad i häktet, fatta-de åklagare beslut om att Amina skulle släppas och misstanken mot henne lades så småningom ned.

SpaningsärendeI den fortsatta utredningen mot Ratko inkom mycket intressanta uppgifter. Tullkriminalen i Malmö hade under hös-ten 2019 bedrivit spaning mot personer i Malmö, misstänkta för smuggling och hantering av narkotikaklassade tabletter. Spaningen följdes av en husrannsakan i en bostad där det påträffades 199 700 narkotiska tabletter fördelat på sorterna Xanax och Alprazolam. Vid spårsökning av tabletterna och emballaget, framkom flera fingeravtryck som då inte gav någon träff.

Detta skulle ändra sig när Ratko i sam-band med gripandet i januari blev dakty-loskoperad. Plötsligt hade man en träff. Hans fingeravtryck hittades på beslaget från oktober 2019 och Ratko delgavs misstanke om grov narkotikasmuggling även i detta ärende.

På spaningsfilmer från oktober i Mal-mö syns en av de män som Tullkrimi-nalen spanade på stanna sin personbil bakom en lastbil som är identisk med det ekipage Ratko körde i januari. I och med träffen av Ratkos ”fingrar” i besla-get, stärktes misstanken om att det var han som befunnit sig på platsen den ak-tuella dagen.

Vidare kunde telefonundersökningen visa att Ratkos telefon kopplade upp i Fosie industriområde i Malmö samma dag och samma tid som spaningsiakttagelserna gjordes. Även från fordonets färdskrivare gick att utläsa information om att Ratko tagit ”rast” vid det aktuella klockslaget. I telefonundersökningen fanns en sms-kon-versation mellan Ratko och en okänd per-son där den gatuadress som angavs stämde väl överens med övriga fakta.

Långsökt förklaringRatko förnekade brott och säger i förhör

att det är möjligt att han den 20 oktober 2019, anlände till Trelleborg eller Ystad med lastbil för vidare resa med gods till Göteborg. Ratkos förklaring till hur hans fingeravtryck hamnat på en tablettburk och påsar rörande beslaget den 20 okto-ber, verkade tämligen långsökt.

Han berättade att han i Belgrad vid samma tillfälle, som han mottog väskan som skulle till Malmö, fått frågan om han kunde ta med även andra varor. Rat-ko som misstänkte att det kunde röra sig om narkotika hade avböjt. Han berätta-de att burkarna haft en varningstriang-el och det gjorde honom misstänksam. Enligt honom var det troligt, att det var när han undersökte varorna, som hans fingeravtryck hamnat på tablettburk och påsar.

Varför han uppehöll sig i Malmö och kommit med på en spaningsfilm, förkla-rar han med att han bara stod parkerad på en uppställningsplats för lastbilar, vil-ket han hade rätt till. Att vara involverad i händelserna på spaningsfilmen ville han inte kännas vid.

Förklaringarna som Ratko lämnat i för-hör bedömdes inte vara trovärdiga, utan åtal väcktes mot honom rörande både ärendet från oktober 2019 och ärendet från januari 2020.

DomenRatko dömdes till sex år och sex måna-ders fängelse samt tio års utvisning.

I ärendet från januari 2020 menar tingsrätten att Ratko måste ha förstått att tabletterna inte fick föras in i landet. Man pekar bland annat på hur Ratko fått uppdraget, mängden tabletter samt hur tabletterna gömts i hytten. Tingsrättens samlade bedömning anser att uppsåt fö-relegat och att Ratko ska dömas för nar-kotikasmuggling.

I ärendet från oktober 2019 tar man upp dels påträffade fingeravtryck, mobil-telefonens uppkoppling samma tid och i samma område där Tullverket bedrev spaning. Vidare menar man att den på filmen observerade lastbilen har liknan-de utseende som den han framförde vid gripandet i januari 2020. I domen står att läsa: ”Av den föreliggande utredningen gör tingsrätten den bedömningen att det får anses ställt utom rimligt tvivel att xx den aktuella dagen fört in de aktuella tablet-terna i landet och därefter transporterat dem till Malmö där de lämnades över till annan.”

Ulla-Stina NilssonSmuggling av narkotikaklassade läkemedel från Ser-bien är en ständigt pågående verksamhet.

Efter att Ratko blev daktyloskoperad kunde hans fingeravtryck även kopplas till ett ärende från oktober 2019. Foto: Adobe Stock


mobiltelefonerna som beslagtogs vid gripandetillfället. Efter cirka 20 minuter inne i lägenheten beger sig de misstänkta ut i trappuppgången, där de grips av Tullverkets personal. Som förklaring till varför de har handskar på sig när de grips, har de bland annat sagt att handskarna användes vid cykling och att de använts vid renovering av den aktuella lägenheten. Tingsrätten skriver i sin dom att, ”inte bara N.N. utan även hans kamrater hade inför lunchträffen denna soliga sommar-dag handskar i fickan. Förutom på hans handskar fanns det även på N.N. 2 och N.N. 3:s handskar spår av fluorescerande material.”

Några dagar efter att de fyra misstänkta greps kontrolleras ytterligare ett paket i Malmö. Paketet var adresserat till samma person med samma telefonnummer som det tidigare paketet, och visade sig innehålla 2 177 gram amfetamin.

Telefonerna, en viktig nyckelTelefonerna som de misstänkta hade på sig när de greps visa-de sig bli en viktig pusselbit i utredningen. Den av dem, som hade varit framme vid kassan hos ombudet och hämtat ut pa-ketet, var inte den riktiga mottagaren, men man kunde se i hans telefon att han hade varit inne och sökt på mottagarens personnummer vid samma tid som han hämtade ut paketet. Det var även den misstänktes telefonnummer som stod på pa-ketet. I hans telefon kunde man se att han inte bara hade sökt på trackingnumret på det paket han hade hämtat ut – han hade även sökt på det paket som Tullverket tog i beslag några dagar efter att de greps.

Även i en av de andras telefoner finns trackingnummer till den andra försändelsen som innehöll 2 177 gram amfetamin.

Mycket pengar och bitcoinUtredningen visar att de fyra misstänkta har låga eller inga legala inkomster, trots att de har guldkedjor, dyra klockor och stora summor kontanter på sig när de grips. Vid husrannsa-kan hemma hos en av de misstänkta hittades förutom en stor

Det som började med ett för Tullverket helt vanligt smugg-lingsärende, slutade med kopplingar till forumet Flugsvamp, en större mängd kryptovaluta samt ett stort antal vapenfilmer.

”Ett kriminellt nätverk som gått under radarn”, så beskriver åklagare Mats Dahlberg de fyra kompisar som tidigare var mer eller mindre okända av brottsbekämpande myndigheter. Nu döms de till flera års fängelse, efter att ha hämtat ut och han-terat två paket innehållande amfetamin.

I mitten av juni 2019 beslagtog Tullverket i Malmö ett paket från Nederländerna innehållande ett kilo amfetamin. Paketet var adresserat till en person i Göteborg och beslut om att byta ut innehållet och följa paketet till ombudet fattades. Ombudet hölls under bevakning, och spanarna fick upp ögonen för fyra personer som efter en stund gick in i den lilla livsmedelsbutik som agerar ombud åt ett kurirföretag. De lyckades hämta ut paketet, även om den egentliga mottagaren inte var närvarande, och begav sig sedan till en närbelägen lägenhet.

Färgpulver på handskarnaUtredningen visar att de, under tiden de befinner sig i lägen-heten, öppnar paketet, då insidan av paketet hade preparerats med UV-pulver som återfanns på arbetshandskar tillhörande de misstänkta. Det har även tagits kort på innehållet i paketet när de befinner sig i lägenheten, något som återfanns i en av

Okänt nätverk utslaget– med kopplingar till narkotika och vapenhantering

Guldtackor och kontanter som hittades vid husrannsakan hos en av de misstänkta.

Bitcoin är globala, digitala pengar för en global, digital värld.


summa kontanter även två guldtackor på 500 respektive 100 gram. Totalt beslagtogs varor och pengar till ett värde av näs-tan en miljon kronor vid gripandetillfället och efterföljande husrannsakningar.

En av de misstänkta förklarar sina tillgångar med att han spelat mycket på casino och sedan investerat sina vinster i bitcoin och utredningen visar mycket riktigt att han ett tag innan gripandet investerat 30 000 euro i bitcoin. Det finns dock inget som styrker att han gjort några betydande vinster på casinospel.

En annan misstänkt säger att han köpt och sålt klockor och guld, och att han därför har lyckats samla på sig en bety-dande summa pengar. I domen från tingsrätten står att läsa; ”Så vitt framkommit kan ingen av de tilltalade förklara sina

tillgångar på något mer övertygande sätt (…) Ingen av dem har egentligen ens försökt förklara större mängder insätt-ningar av jämna stora belopp via Swish.” Tingsrätten går på åklagaren linje och förverkar samtliga värdesaker, kontanter samt bankmedel.

FlugsvampI en av telefonerna finns uppgifter om kontot ”Swedenbulk” och lösenord till forumet Flugsvamp, där det säljs och köps narkotika. Via säljarkontot ”Swedenbulk” kan man under en period mellan februari och mitten av juni köpa amfetamin. Via statistik från Flugsvamp kan man styrka åtminstone 130 en-skilda narkotikaförsäljningar. I mitten av juni 2019 meddelar ”Swedenbulk” att de ska ta semester men att de ska återkomma efter cirka en vecka. Swedenbulk återvänder aldrig efter att de misstänkta i ärendet har gripits.

VapenfilmerI en av de misstänktas telefoner upptäcks vad som framstår som en omfattande hantering av vapen, detta genom Snap chat-filmer och stillbilder där vapen visas upp. I många av filmerna kan man se serienummer på aktuella vapen och efter slagning i polisens register framkommer det att ett av vapnen har använts vid ett mordförsök någon månad innan de misstänkta grips. I filmen hörs en person rappa samtidigt som han visar upp ett vapen framför kameran. Tingsrätten fäller N.N. för grovt va-penbrott och en del av motivationen lyder; ”den medsjungande rösten i ljudet till bildupptagningen har samma särskiljande uttal av bokstaven R som N.N.”

I ytterligare vapenfilmer syns tre personer som står och prov-skjuter ett automatvapen vid en kyrkogård i västra Göteborg. Vid en husrannsakan hemma hos en av de misstänkta hittas en gul-svart jacka som överensstämmer med en av jackorna som syns på en av filmerna. Även kroppsbyggnad hos personerna på filmerna stämmer överens med de tre misstänkta. I tingsrätten döms två av de misstänkta för grovt vapenbrott.

Inför hovrättsförhandlingen genomfördes husrannsakan hemma hos ytterligare två av de misstänkta för att eftersöka kläder som användes vid tillfället när vapenfilmerna spelades in på kyrkogården.

Under dessa husrannsakningar påträffades klädesplagg som stämmer överens med mer eller mindre samtliga klädesplagg som syns i filmerna.

I hovrätten frias samtliga misstänkta för grovt vapenbrott. Hovrätten skriver i sin dom; ”vid det tillfälle då filmerna spe-lades in gjorde de tre tilltalade sig skyldiga till vapenbrott, men här går det av utredningen inte att sluta sig till när filmerna har skapats.” Hovrätten anser att tidsstämplarna i Snapchat inte är tillförlitliga, utan kan ha ändrats i efterhand. Man kan därför inte säga exakt när filmerna är skapade. Därför frias de misstänkta.

I övrigt går hovrätten på tingsrättens linje och dömer två av de misstänkta för grov narkotikasmuggling och försök till grovt narkotikabrott och de andra två för försök till narkotikabrott. Hovrätten höjer även straffet för en av de misstänkta från 2 år till 4 ½ års fängelse. Totalt döms de fyra misstänkta till över 15 års fängelse för grov narkotikasmuggling och försök till grovt narkotikabrott.

Sophia Wallin och Daniel GustavssonTullverket Göteborg

Rolexklocka värd cirka 120 000 som beslagtogs när en av de misstänkta greps.

Utdrag från en av vapenfilmerna.


Tingsrätten i Malmö dömde i december fyra män för en mycket omfattande il-legal hantering av det narkotikaklassade läkemedlet pregabalin. Hovrätten över Skåne och Blekinge har prövat de över-klagade domarna och g jort en bedöm-ning av straffvärdet för pregabalin. Mål nr B 146-20.

Det var i mars som en ”knarkcentral” avslöjades i en lägenhet i Malmö. En 28-årig malaysier arbetade i lägenheten med att förpacka pregabalinpulver i kapslar som han sedan lade i kuvert och postade enligt de direktiv han fått. I lägenheten påträffades 20 kilo pregabalinpulver, 2 600 fyllda rödvita kapslar med drygt 300 mg pregabalin i varje, och minst 1,7 miljoner tomma kapslar för påfyllning och försäljning i den fortsatta verksam-heten.

Sedan pregabalin blev narkotikaklas-sat i juni 2018, hade 190 kilo pregabalin i tre omgångar smugglats från Kina och transporterats till lägenheten i Malmö, varav 170 kilo hade packats i kapslar och distribuerats till köpare. Försäljningen via internet sköttes av personer bosatta utomlands och i Malmö organiserades och samordnades den praktiska hante-ringen av två män 30 respektive 23 år gamla. De dömdes enligt åtalet av tings-rätten för grovt narkotikabrott och grova smugglingsbrott samt för förberedelse till synnerligen grovt narkotikabrott ge-nom att skaffa och förvara 1,7 miljoner tomma kapslar som skulle kunna rymma cirka 500 kilo pregabalin. Straffet blev 8 respektive 7,5 års fängelse och de döm-des också att solidariskt betala 1 275 000 kronor som bedömdes vara värdet av försåld narkotika.

Försiktig bedömning av straffvärdetTingsrätten i Malmö hade ingen praxis att tillgå för bedömning av straffvärdet av pregabalin. Vid en försiktig bedöm-ning jämfördes pregabalin med canna-bis och tramadol där den undre gränsen för grovt narkotikabrott anses gå vid

10 000–12 000 missbruksdoser. En miss-bruksdos pregabalin ansågs ligga mellan 300 och 600 mg/dag och då skulle den undre gränsen för grovt narkotikabrott ligga mellan 3 och 7 kilo verksam sub-stans.

Hovrätten över Skåne och Blekinge var överens med tingsrätten om att pre-gabalin i farlighetshänseende kan jäm-föras med cannabis. Man utgick från de högre värdena i tingsrättens bedömning och menade att 600 mg är en missbruks-dos och att 12 000 sådana doser, dvs. 7,2 kilo pregabalin, utgör gränsen för grovt narkotikabrott. För synnerligen grovt narkotikabrott dras gränsen vid 600 000 missbruksdoser, dvs. 360 kilo pregabalin.

Hovrätten mildrade straffenHovrätten sänkte fängelsestraffen för 30-åringen och 23-åringen med ett år till 7 respektive 6,5 år och ogillade åtalet för förberedelse till synnerligen grovt narkotikabrott genom införskaf-fandet och förvaring av 1,7 miljoner

tomma kapslar. Kammaråklagare Ste-fan Gradler vid Riksenheten mot inter-nationell och organiserad brottslighet var inkopplad i ärendet redan under spaningsstadiet. Han är inte helt över-ens med hovrätten utan menar att den stora mängden tomma kapslar ska ses som en förberedelse till en betydligt större brottslighet, även om kapslarna anskaffats långt tidigare och till en del redan använts i den pågående narkoti-kabrottsligheten.

Enligt hovrätten mening ingår de 1,7 miljoner tomma kapslarna i det parti kapslar som redan kommit till använd-ning i den avslöjade brottsligheten och att ”Förberedelsehandlingen får därför anses medbestraffad med det fullborda-de brottet”. Den stora mängden tomma kapslar ska i stället beaktas som en för-svårande omständighet vid straffmät-ningen av det grova narkotikabrottet.

23-åringen och 30-åringen slipper dessutom att solidariskt betala 1 275 000 kronor som tingsrätten ansåg att de tjä-nat på narkotikaförsäljningen. Hovrätten menade att det var klarlagt att de två be-funnit sig på mellannivå i organisation-en och att de hade åtminstone en över-ordnad. Eftersom det inte framgick av utredningen att de fått någon ersättning var det därför tveksamt enligt hovrätten att de haft sådan ekonomisk fördel av sin inblandning att ett värdeförverkande bör ske. Hovrätten beaktade också deras långa fängelsestraff när man ogillade vär-deförverkandet.

Stefan Gradler kan acceptera hov-rättens resonemang att de två männen inte har haft någon påvisad förtjänst av försäljningen, förutom lön från den över-ordnade, och att det därför kanske vore oskäligt att döma ut ett stort värdeför-verkande.

– Tyvärr räckte inte bevisningen denna gång för att lagföra huvudmannen som agerar från ett annat land, säger Stefan Gradler.

Gunnar Hermansson

Hovrätten angående straffvärde för pregabalin

Två kapslar á 300 mg pregabalin är en daglig miss-bruksdos enligt hovrätten och att gränsen för grovt narkotikabrott går vid innehav av 24 000 kapslar, motsvarande 7,2 kilo pregabalin.


vidare insett risken för dödsfall och är därför också ansvarig för gärningarna.

Enligt Högsta domstolen är det visserligen så att utgångspunk-ten vid försäljning av narkotika och andra liknande rusmedel är att ansvar för vållande till annans död inte kommer ifråga när någon dör efter att frivilligt ha använt ett visst preparat. Men an-svar kan komma ifråga för en säljare om köparen inte kan anses ha tillräckliga möjligheter att ta ansvar för sig själv och sin hälsa.

I det här fallet har det varit fråga om extremt farliga substan-ser som dessutom har sålts i en form som har gjort det svårt att dosera dem. Det har därför i praktiken saknats möjlighet för köparna att överblicka och hantera riskerna med att använda substanserna. Att köparna frivilligt har använt dem – vilket var vad som kunde förväntas vid försäljningen – kan därför inte frita säljarna från ansvar.

Justitierådet Petter Asp säger, beträffande frågan om varför just de här gärningarna har lett till ansvar:• Det avgörande för utgången har framför allt varit att prepara-

ten har varit alldeles särskilt farliga och svårdoserade. Det gör i det här fallet att den tilltalade blir ansvarig även om köparna själva har valt att använda preparaten.

Gunnar Hermansson

gare fentanylanalogen 2-me-maf som han beställt från Kina.

Linköpings tingsrätt dömde inte för dråp eftersom det inte var bevisat att

25-åringen hade likgiltighetsuppsåt. Där-emot hade han varit medvetet oaktsam och dömdes för grovt vållande till annans död i tre fall.

Av de elva dödsfallen som åtalet gällde ansåg tingsrätten att det i två av fallen inte gick att utesluta självmord genom avsiktlig överdos. I fem eller eventuellt sex av fallen hade de avlidna även inta-git andra droger, som enligt den rätts-läkare som hördes i rättegången kan ha orsakat dödsfallen, även utan intag av cyklopropylfentanyl.

Åklagaren har överklagat tingsrättsdo-men (Mål nr B 4218-17)och vill att hov-rätten dömer 25-åringen för vållande till alla elva dödsfallen. Flera anhöriga till de avlidna har också överklagat domen.

Gunnar Hermansson

Högsta domstolen fastställde i början av april hovrättens dom om grovt vållande till annans död genom försäljning av dödliga fentanylanaloger.

Felipe och hans äldre bror Alexis, bosatta i Stockholm, hade via sitt aktiebolag internetförsäljning av bl.a. fentanylanalogen akrylfentanyl i nässprayflaskor. Vid tillfället var akrylfentanyl inte klassat som narkotika eller hälsofarlig vara. Åtta personer dog efter att ha använt drogen.

Bröderna greps vid en husrannsakan i oktober 2016. De döm-des i Södertörns tingsrätt för grovt vållande till annans död. Den äldre brodern, som var den drivande, dömdes till 5,5 års fängelse och Felipe fick 4 års fängelse.

Båda överklagade till hovrätten som skärpte straffet till 6 år för Alexis. I övrigt fastställdes tingsrättens dom. Felipe över-klagade till Högsta domstolen som fastställde hovrättens dom.

Extremt farliga substanserHD skriver i ett pressmeddelande angående domen med mål nr B 2553-19:

Högsta domstolen har nu fastställt hovrättens dom. Enligt domstolen har försäljningen innefattat ett otillåtet risktagan-de. Gärningarna har därför varit oaktsamma. Den tilltalade har

En 25-årig man från Motala dömdes den 26 mars av Linköpings tingsrätt till tre års fängelse för tre fall av grovt vållande till annans död efter att ha sålt fentanylana-loger som orsakat dödliga överdoser.

Under tiden 1 oktober till 24 november 2017 sålde 25-åringen nya psykoakti-va substanser via sitt bolags hemsida, bland annat cyklopropylfentanyl och andra så kallade nätdroger. Flera av hans kunder dog av fentanylpreparatet och mannen åtalades senare för dråp och i andra hand vållande till annans död i elva fall.

Cyklopropylfentanyl blev den 18 ok-tober 2017 klassad som hälsofarlig vara och alltså förbjuden att inneha och sälja. Mannen nekade till brott eftersom han trodde att han sålde den lagliga och sva-

Högsta domstolen:

Fentanyldomen står fast

Motalabo dömd för fentanyldödsfall

Nässprayflaskor av det slag som tidigare användes vid försäljning av fentanylanaloger.


Rättsrutan

En europeisk utredningsorder

E n väsentlig framgångsfaktor för det EU-rättsliga samar-betet inom straffrättens om-råde har varit principen om

ömsesidigt erkännande, huvudsak-ligen manifesterat i den europeis-ka arresteringsordern. Principen innebär att de olika länderna i EU helt enkelt godtar ett beslut om frihetsberövande utan att göra en egen materiell prövning av de skäl som grundar det nationella beslut-et. Grundtanken är att länderna in om EU litar på varandras rättssy-stem.

Under många år har diskussioner förts om ett motsvarande regelverk ska införas även i fråga om reella tvångsmedel. Ett försök gjordes med något som kom att kallas European evidence warrant, men det kom att bli en så usel produkt att inte ens ly-diga Sverige implementerade detta i lag.

I avsaknad av annat fortsatte det rättsliga samarbetet med hövliga framställningar, där visserligen det svarande landet hade en konven-tions- eller EU-rättslig förpliktelse att svara, men att detta skedde efter det egna landets verkställighetsreg-ler och tidsramar. I vissa fall för-svann framställningar om rättslig hjälp i något svart hål, för att aldrig mer synas till. Visserligen var detta rena undantagsfall, men det begä-rande landet hade inga möjligheter att kräva svar inom viss tid och en del länder hade definitivt inte nå-gon större brådska att hjälpa sina kollegor.

Situationen förändrades dock ge-nom EU-direktivet om en europe-isk utredningsorder från 2014 som den 1 december 2017 i försvenskad form trädde i kraft som lag i Sverige. Genom lagen om en europeisk ut-redningsorder (2017:100) regleras uttömmande ett antal reella tvångs-medel där EU-länder, bortsett från Danmark och Irland, kan beordra

varandras judiciella myndigheter att verkställa exempelvis förhör, beslag, husrannsakan och hemliga tvångsmedel, men också mer ovan-liga åtgärder såsom bistånd med un-der cover-insatser. Direktivet, och den svenska lagen, bygger på arre-steringsorderns principer om ömse-sidigt erkännande och listbrott (där dubbel straffbarhet inte krävs för vissa särskilt allvarliga brott, exem-pelvis medlemskap i kriminell orga-nisation), men är betydligt mer ge-nomgripande eftersom paletten av möjliga åtgärder är så mycket stör-re. Det centrala begreppet är bevis. Åtgärden ska avse inhämtande av bevis, ingenting annat. Inte under-rättelseinfo eller delgivning. Bevis.

Generellt kan sägas att det inte alltid är enkelt att skapa ett gemen-samt instrument mellan rättsord-ningar som var för sig är ganska olika. Det är fråga om 26 länder (även inkluderande UK) som för-handlat och kompromissat om en hel flock heliga kor. Det fasta for-mulär som ska användas kan heller inte beskyllas för att vara särskilt användarvänligt. Bortsett från det-ta kommer utredningsordern att bli ett centralt redskap i alla utred-ningar som berör flera länder, och tanken är givetvis att landsgränser inte ska vara något hinder för att få en åtgärd genomförd. I praktiskt hänseende är tidsgränserna den enskilt viktigaste nymodigheten. En åtgärd ska genomföras skyndsamt, med samma prioritet som gäller för en motsvarande inhemsk ut-redning, och redovisas senast inom 120 dagar (30 dagar för beslut om verkställighet och 90 dagar för ge-nomförande). I extremt brådskande fall är motsvarande tidsgräns 24+24 timmar.

En annan nyhet är att det nu är möjligt med distansbeslag, till skillnad från vad som gäller enligt svensk rätt, där föremålet måste

vara tillgängligt. Beslagen illustre-rar dessutom väl tanken med att det inte är en förfrågan, det är en order. En svensk åklagare beordrar alltså en utländsk kollega att verkställa ett svenskt beslagsbeslut på det främ-mande territoriet. Endast om det fö-religger en uttrycklig vägransgrund, exempelvis att vederbörande redan är dömd för gärningen i ett annat land, kan åtgärden underlåtas. Den nya lagen medger dessutom att verkställt beslag överlämnas till det andra landet utan tingsrättens medverkan. Den svenska lagen har dock vissa ytterligare begränsning-ar, som motiveras av hur ingripan-de den begärda åtgärden är. För förhör utan tvångsmedel finns inga begränsningar alls, och vi måste exempelvis utföra en polsk order att förhöra en misstänkt som inte betalat underhållsbidrag för sina barn. För tvångsmedel krävs dubbel straffbarhet, förutom för listbrott. För hemliga tvångsmedel krävs att åtgärden hade varit möjlig att ge-nomföra i Sverige och domstolen måste bevilja åtgärden.

Ett särskilt problemområde kommer att vara hur vi bäst tillgo-doser varandras behov av formalia. Grundtanken är givetvis att om vi inte tillgodoser de formkrav som krävs för att beviset alls ska kunna bli åberopbart i det andra landet, då blir ju hela samarbetsformen me-ningslös. Ur ett svenskt perspektiv har vi knappast några formaliareg-ler alls, eller kanske att vi inte ob-serverat dem eftersom de framstår som så självklara. Däremot rymmer många andra länders rättsordningar moment som för oss framstår som lätt märkliga. Kan man kräva att en förhörsperson svär på bibeln? Vad gör vi om det framstår som uppen-bart att vittnet som ska höras i själ-va verket borde ses som misstänkt? Den svenska lösningen är att vi en-dast kan vägra att utföra åtgärder


En månad tidigare gjorde spansk polis det största beslaget i Europa av EPO (erytropoietin) då man grep sex personer och beslagtog 850 doser av det blodkroppsstärkande medlet. Det var den spanska antidopingbyrån (AEPSAD) som larmade om att flera idrottsutövare köpt förbjudna substanser via internet.

Några serbiska medborgare låg bakom preparathandeln. De hade rekryterat en grupp spanjorer som fick läkemedlen för-skrivna av en läkare på en klinik i Cádiz i sydvästra Spanien och därefter överlämnades preparaten till ligan.

Man använde åtminstone sju olika webbsidor för att mark-nadsföra EPO och andra prestationshöjande preparat. Verk-samheten hade pågått i minst tio år och enbart under 2019 hade man sålt EPO till cirka 260 köpare. Enligt spanska myndigheter väntas ett stort antal nationella och internationella idrottsutö-vare, såväl amatörer som professionella, bli indragna i härvan.

Gunnar Hermansson

Omfattande polisinsats i ItalienItaliensk polis (NAS Carabinieri) har med visst stöd från Eu-ropol slagit till mot ett kriminellt nätverk som sålde olagliga mediciner och dopingsubstanser till idrottsmän. Fyra personer greps vid tillslaget som gjordes den 14 maj. På olika platser över hela Italien genomförde polisen 210 husrannsakningar som riktade sig mot 74 registrerade och aktiva idrottsutövare, elva gymägare och ägare till fyra kosttillskottsbutiker. Myndighet-erna utreder ytterligare 64 inblandade personer. Under polis-insatsen beslagtogs 936 förpackningar med dopingmedel, både tabletter och injektionsmedel, bland annat anabola steroider.

Polisens operation var en uppföljning av en tidigare utred-ning mot bodybuilders i Turin, hos vilka man hittat en stor mängd anabola steroider. Preparaten annonserades ut via en app och intresserade köpare hänvisades till ett krypterat forum för att göra upp affärerna. Efter betalning skickades varorna express med ovetande kurirföretag.

Europol bidrog med analysstöd och annan datasupport.

Dopinggrossister utslagna i SpanienGuardia Civil i Spanien ingrep tidigare i år mot illegal försälj-ning av prestationshöjande preparat i Katalonien. Upprinnel-sen till polisingripandet var att 100 förpackningar med tillväxt-hormon skickats till fel adress förra sommaren.

Vid tillslaget mot grossisten i februari greps sju personer och 1,65 miljoner doser dopingpreparat av olika slag togs i beslag. Totalt 40 000 askar med tabletter och injektionsmedel fördelat på bland annat 1,3 miljoner anabola steroider och andra injek-tionspreparat, samt 31 000 doser tillväxthormon.

Den kriminella grossistligan erbjöd mängdrabatt och skick-ade paket till ett nätverk av anlitade mottagare (målvakter) där kunder kunde hämta sina paket. Hos en av dessa mottag-are (”recieving centres”) hittade polisen 84 000 tabletter och 2 500 injektionsflaskor.

som är stridande mot grundläg-gande svenska rättsprinciper, ex-empelvis att höra ett vittne under ed under förundersökningsfasen. Här finns dock en betydande grå-zon som kommer att förorsaka en hel del huvudbry.

Som i så många andra frågor är utredningsordern någonting som måste baxas gemensamt av åklaga-re och polis. Samarbetsformen är judiciell, och därmed åklagarens

(och domstolens) ansvar, men ut-förandet ligger som vanligt mest på polisen. Det kan vara tryggt att veta att det är svenska processuella regler som gäller, med reservation för vad jag nämnt om formalia, och det är alltid lika centralt att det nära samarbete mellan åklagare och po-lis som kännetecknar vårt arbets-sätt även får genomslag i den här nya miljön.

Jonas ArvidssonKammaråklagare

Riksenheten mot Internationell och Organiserad brottslighet/Göteborg

Illegal handel med dopingmedeltill idrottsutövare avslöjad i Europa

Polisen i Italien gör husrannsakan på ett gym.


Världen runt

MYANMAR (BURMA):Rekordbeslag av syntetiska droger i Myanmar

INTERPOL:Coronarelaterade beslag i global operation

USA/MEXIKO:Smugglade metamfetamin med radiostyrd bil

Polisen i Myanmar (Burma) gjorde det största narkotikabeslaget i Asien på år-tionden under en tre månader lång ope-ration i ett område i nordöstra Myanmar. Närmare 200 miljoner metamfetaminta-bletter beslagtogs tillsammans med ett halvt ton kristalliserat metamfetamin. Dessutom omhändertogs 35,5 ton och 163 000 liter prekursorer, kemikalier som används för att tillverka illegala droger.

Överraskande nog hittades också 3 750 liter flytande metylfentanyl som kan an-vändas för att tillverka fentanylanaloger. Det är troligen första gången man beslag-tar en så stor mängd av fentanylanaloger i Sydostasien. Regionen har hittills för-skonats från en opioidkris liknande den i

USA, men från experthåll har man varnat för att narkotikaproducenterna i Asien kan övergå till att förse heroinanvända-re med syntetiska opioider som har en liknande effekt.

Jeremy Douglas, som arbetar för UNODC, menade att den mängd me-tylfentanyl som tagits i beslag kunde använts till att tillverka så stor mängd syntetiska opioider att det kunde ersätta heroinproduktionen för ett helt år.

Kriminella syndikat har på senare år allt mer övergått från att producera plant-baserade droger som heroin, som kräver utrymme och är väderberoende, till bil-ligare syntetiska droger, t.ex. metamfe-tamin, som också är enkla att tillverka.

Ligorna opererar relativt ostörda genom att produktionen förflyttats in i Gyllene Triangeln, området där Thailand, Laos och Myanmar möts. Gyllene Triangeln var tidigare världens största heroinpro-ducerande region och det är fortfarande känt för sin laglöshet, särskilt i Myanmar.

Gunnar HermanssonKälla: CNN

Förfalskade coronamediciner och un-dermåliga ansiktsmasker och handsprit beslagtogs under Operation Pangea XIII, den Interpol-ledda kontrollinsatsen som i år pågick under en vecka i mars. 90 län-ders polis, tull och läkemedelsmyndig-heter deltog i insatsen som i huvudsak riktar sig mot illegal online-försäljning av förfalskade och olagliga läkemedel, en företeelse som ständigt ökar.

Under årets Pangea-operation under-söktes 326 000 försändelser världen över och mer än 48 000 av dessa togs i beslag. Det resulterade i att 4,4 miljoner olämp-

liga läkemedel av olika slag togs bort från marknaden. Liksom tidigare år är det narkotikaklassade läkemedel, anabola

steroider, potensmedel och cancerme-diciner som förekommer mest.

I år stod det klart att kriminella ligor varit snabba att sko sig på coronasmittan. Förfalskade klorokintabletter (en mala-riamedicin som har testats mot covid-19) förekom i dubbelt så stor mängd mot tidigare år och man hittade 34 000 an-siktsmasker som inte var godkända. Även beslag av förpackningar med ”coro-naspray” och andra påstådda hjälpmedel mot smittan var nytt för i år.

Totalt stängdes 2 500 webbsidor ner och 120 personer greps i den internatio-nella kontrolloperationen.

Gunnar HermanssonKälla: Interpol

En patrull från US Customs and Border Patrol observerade en söndagsmorgon i november en person som gick längs det dubbla gränsstaketet mot Mexiko i när-heten av San Diego. Personen, som bar på två svarta väskor, försvann ur synhåll men hittades snart i ett buskage där han försökte gömma sig.

Det visade sig vara en 16-årig ameri-kansk pojke och han greps sedan patrul-len hittat 50 paket metamfetamin i hans

väskor, sammanlagd vikt 25 kilo. I en av väskorna fanns också en radiostyrd bil.

En talesperson för Border Patrol mena de att 16-åringen haft en medhjäl-pare på den mexikanska sidan gränsen som lastade den lilla radiostyrda bilen med paket med metamfetamin genom små hål i staketet. Bilen kördes sedan över till 16-åringen på den amerikanska sidan och det måste ha blivit åtskilliga turer fram och tillbaka.

Gunnar HermanssonKälla: The San Diego Union Tribune m.fl.

I väskorna låg 25 kilo metamfetamin som smugglats genom gränsen med en radiostyrd bil.

En del av det jättebeslag av narkotika och prekursorer som tidigare i år gjordes i Myanmar.

Falsktillverkade och undermåliga ansiktsmasker sål-des på en del av de webbsidor som stängdes ner under Pangea-operationen.


Landet runt

SOCIALA MEDIER:Unga berusar sig med muskotnöt

STOCKHOLM:Smugglade tio kilo opium

GÖTEBORG:Åtta års fängelse för cannabisodling

Giftinformationscentralen varnade i slu-tet av april för en ny trend bland unga tonåringar som berusar sig på muskotnöt i pulverform. Det är en ny viral trend som sprids på sociala medier. Ett tjugotal för-frågningar, lika många som annars under ett helt år, hade på några veckor kommit från både allmänhet och sjukvården om ungdomar som missbrukat muskotnöt och drabbats av flera otrevliga symtom som hallucinationer, hjärtklappning, illamående, medvetandepåverkan och ibland kramper. Muskotnöt innehåller myristicin som är en centralstimuleran-de substans. Det kan ta upp till åtta tim-mar innan myristicin ger full effekt, vil-ket naturligtvis ökar risken för överdoser.

Den virala trenden började på den populära ungdomsappen Tiktok, men finns nu på alla sociala medier under hashtaggen ”nutmeg challenge”. I Tiktok kan barn och ungdomar dela med sig av sina egna videor där de filmat sig själva efter att ha intagit muskotnöt blandat med vätska.

I samtalen till Giftinformationscen-tralen kommer det fram att ungdomarna köper en burk med mald muskotnöt som de delar på. Ett par teskedar är giftigt för vuxna, men barn är mycket mer känsliga.

Gunnar HermanssonKällor: giftinformation.se, svt.se m.fl.

Ett av de större beslagen av opium som gjorts på Arlanda uppdagades i februa-ri, säger Lina Andersson, chef för tull-kriminalenheten vid Tullverkets gräns-skyddsverksamhet i Stockholm.

Två turkiska kvinnor kom med flyg från Istanbul. I passkontrollen på Arlanda kun-de den ena av kvinnorna inte uppge vad hon hade för syfte med besöket i landet och nekades då inresa. Hennes inchecka-de bagage kontrollerades och vid röntgen konstaterades avvikelser och att väskan var dubbelbottnad. Tulltjänstemännen hittade över fyra kilo opium i väskan.

Den andra kvinnan skulle turista i Stockholm några dagar och i hennes dubbelbottnade väska hittades drygt sex kilo opium.

De båda kvinnorna, som är i 30- och 40-årsåldern, nekade till brott och men-ade att de inta hade någon vetskap om opiumet i väskorna. I Tullverkets ut-redning kom det fram att kvinnorna

hade rest tillsammans på flygbussen till flygplatsen i Istanbul. De har haft oli-ka förklaringar till syftet med resan till Stockholm. De kände inte varandra tidi-gare och de menar att de presenterades för varandra dagen före avresa och att de skulle bo tillsammans i Stockholm.

Kvinnorna åtalades vid Attunda tings-rätt i början av april.

Gunnar HermanssonKälla: Tullverket

Cannabis från den storskaliga odlingen utanför Vårgårda i Skaraborg var främst avsedd för missbruksmarknaden i Gö-teborg. Tio personer dömdes i mars för inblandning i odlingen och den man som utpekas som huvudman är en av förgrundsgestalterna i ett kriminellt nät-verk i stadsdelen Backa i Göteborg. Han dömdes till åtta års fängelse för synner-ligen grovt narkotikabrott och två andra män med kopplingar till nätverket döm-des till sju års fängelse vardera.

Våren 2019 började polisen spana mot en gård vid E20 norr om Vårgårda. En ovanligt stor elförbrukning väckte misstankar om cannabisodling och när poliserna gjorde tillslag den 4 juni 2019 upptäckte de en avancerad odling som var mycket större än man föreställt sig. Odlingslampor, konstbevattningssystem och fläktar hade installerats och förutom maximalt eluttag på nätet, fanns också en dieselgenerator vid ladan. Sex kilo

skördad cannabis och ca 3 500 plantor togs i beslag, den största mängden som NFC fått att analysera i ett enda ärende.

Odlingen antas ha startat redan 2011 och utökades 2018 med fler personer.

Åklagaren åtalade ligan för att ha pro-ducerat 400 kilo cannabis, men tings-rätten ansåg att bara 189 kilo var bevisat och att gatuvärdet uppgick till minst 20 miljoner kronor.

Gunnar HermanssonKälla: Dagens Nyheter

Att unga berusar sig på muskotnöt i pulverform är ing-et nytt, men det har återkommit som en ny trend via sociala medier. Foto: Adobe Stock

I kvinnornas dubbelbottnade resväskor hittades drygt 10 kilo opium till ett värde av cirka tio miljoner kronor i användarled.

Polisens bilder som visar den industriella produktionen av cannabis.


Narcotic Officers Bruce Gentner och Tim Beck så var även Nevada HIDTA Executive Director Keith Carter med i den lilla fyrapersonsdelegationen.

Det var inte helt utan viss vördnad som man klev in i mak-tens korridorer uppe på ”kullen”. Ganska snabbt visade det sig att det var en extremt mötesintensiv dag. Många skyndade också på att förlägga sina möten innan lunch. Man berättade att det skulle bli närmast omöjligt att ta sig in och ur området och tillbaka till hotellet efter klockan två på eftermiddagen. Detta på grund av de extremt omfattande avspärrningar och säkerhetsåtgärder som föregår presidentens tal om tillståndet i nationen.

Att orientera sig inne i kongressen och senaten var heller inte det enklaste. Tydligt uppmärkta besökslistor och vägbeskriv-ningar hjälpte dock till att hitta rätt bland hundratals korridor-er, källargångar och kontorslandskap. Roligt var också att det på flera platser fanns små utställningsmontrar med historiska föremål som knöt an till kongressen och senaten. Känslan var att man befann sig på en kombinerad unik sightseeing och sam-tidigt ett arbetsplatsbesök.

Under dagen fick vi träffa flera kongressledamöter och även senator Jacky Rosen (D) från Nevada. Det märktes tydligt att

För första gången i historien fick SNPF den unika möjlighet-en att följa med sina amerikanska kollegor, via deltagandet i NNOAC, i samband med deras besök på Capitol Hill till de amerikanska kongressledamöterna och senatorerna. Detta skulle visa sig bli en mycket spännande, intressant och intensiv dag. Hela kvarteret fullständigt bubblade av energi och aktivi-teter. Det största skälet till det höga tempot var att presiden-ten senare under kvällen skulle hålla det sedvanliga talet om tillståndet i nationen. Ett viktigt tal och en intressant politisk händelse för många amerikaner oavsett politisk tillhörighet.

LobbyverksamhetI många svenskars öron klingar nog begreppet lobbyverksam-het väldigt illa. De flesta har sannolikt negativa association-er och tänker att det enbart handlar om pengar. Sant är att pengar i sammanhanget har en mycket stor betydelse. Men vad många kanske inte känner till är att lobbyverksamhet är en mycket starkt reglerad verksamhet. Till skillnad från ex-empelvis svenska riksdagsmäns ”besök i verkligheten” för att hämta inspiration till och marknadsföra sin egen politik så har amerikanska kongressledamöter och senatorer en helt annan tradition. Här sker allt på diametralt motsatt sätt. Leda-möter och senatorer avsätter regelbundet tid för att låta olika intresse grupper och representanter för lobbygrupper, som inte alls kan mäta sig med de mest resursstarka, att besöka dem, förklara sina budskap och lämna material i förhoppning att påverka politiken i sin riktning.

Men det vore väl naivt att tro att storleken på plånboken ändå inte betyder något i slutändan. Vid NNOAC:s förmöte, dagen innan besöket på Capitol Hill, har man genomgång inför besöket. Då dras gemensam strategi upp mellan de olika del-statsföreningarna som i sin tur besöker kongressledamöter och senatorer från just sin delstat. I samband med detta förmöte visas bland annat information om vilka som är ”top spenders” inom lobbyverksamheten under föregående år. På listans andra plats, direkt efter USA:s handelskammare, så återfinns Open Society Policy Center som spenderat häpnadsväckande dryga 48 miljoner amerikanska dollar i lobbypengar. Detta motsvarar nästan ofattbart en halv miljard svenska kronor.

Open Society Policy Center är i grunden en utväxt från fon-den med samma namn och som instiftats av den amerikanske filantropen och miljardären George Soros. Sedan tidigare är det välkänt att Soros fonder engagerar sig stort i olika aktiviteter kring att lätta upp droglagar och liberalisera narkotikalagstift-ning. Detta kanske kan ge en viss vink om varför frågorna i USA nu skiftar från den första vågen av legalisering av cannabis till att handla om legalisering och/eller avkriminalisering av fler eller samtliga droger.

Dags att gå upp för ”kullen”Särskilt glad blev undertecknad när jag fick frågan om att hänga med Nevadas Narkotikapolisförening under dagen. Det är nå-got extra med killarna från Nevada. En sak är säkert, dagen blir aldrig långtråkig tillsammans med dem. Förutom Nevada

Bakom kulisserna på Capitol Hill

SNPF:s ordförande Lennart Karlsson tillsammans med kollegor från Nevada.


intresset och kunskapsnivån för frågorna var varierad. Men när det gällde senator Rosen blev jag oerhört imponerad hur extremt påläst och insatt hon var i de flesta frågor som kom upp på bordet. Likaså var hennes politiskt sakkunniga helt klart på en annan nivå än det vi mött tidigare under dagen. Rosen ställde även frågor till undertecknad om situationen i Sverige och hur vi påverkas av amerikansk politik. Något som visade på en extremt stor tankehöjd i samtalen och frågeställningarna.

Efter att samtliga möten bockats av, många korridormetrar avverkats och oräkneliga handslag genomförts, så avslutade vår lilla delegation med en snabb utvärdering av dagen utanför Capitolium. Vi var samtliga överens om att dagen varit lyckad och att budskapen tycktes ha nått fram.

De aktuella prioriterade kraven frånNNOAC och delstatsföreningarnaGenom de krav som våra amerikanska narkotikapoliskollegor ställer på sina politiker kan också vi förstå deras utmaningar. Svenska Narkotikapolisföreningen får också en unik möjlighet att se in i en framtid som även kan bli vår. Oavsett vad vi alla tycker och tänker om saken så har USA varit en av de stora påverkarna på vårt eget land de senaste åttio åren. Många av kraven handlar dock om finansiering till olika projekt och sam-arbeten. Dessa har jag valt att lämna åt sidan. Även om det är intressant att se vilka prioriteringar som görs inom dessa pro-jekt, är det inte kompatibelt med vår svenska modell.

Så vad vill amerikanska narkotikapoliser att deras politiker ska prioritera?• Stå emot marijuanalegaliseringen och reglera förekomsten

av CBD-produkter.Data visar att ungdomsanvändning, beslag av illegal ma-

rijuana, trafikolyckor, marijuanarelaterade besök på akut-mottagningar m.m. har ökat i de delstater som legaliserat. Kongressen måste stå emot en förändring i den federala lag-stiftningen, däribland ”the MORE act” – ett lagförslag som ska ge cannabishandlarnas vinster en möjlighet att migreras in i det federala banksystemet, men som våra amerikanska kollegor tror kommer att skapa en pipeline-möjlighet för or-ganiserad kriminalitet att tvätta alla typer av pengar.

• Fatta beslut om en lagstiftning för permanent klassning av fentanyl och fentanylanaloger som ”Schedule 1-droger”. Det-ta innebär att särskilda resurser skulle kunna avsättas att lagföra de som smugglar och handlar med detta gift.

• Fatta beslut om lagstiftning för att garantera laglig rätt till åtkomst av digitala bevis. Det faktum att företag i allt högre utsträckning implementerar krypteringstjänster i sina digi-tala produkter (telefoner, datorer, programvara) som man sedan inte ger/skapar möjlighet till access i samband med domstolsbeslut, är ett hot mot brottsutredningar varje dag i USA. Detta innebär att narkotikabrottslingar, personer som utnyttjar barn och andra brottslingar varje dag kan planera, genomföra och dölja brott från rättsväsendet.

• Försvara rätten att använda ansiktsigenkänning och andra nya utredningstekniker. Dessa nya tekniker skyddar miljon-tals amerikaner varje dag från att drabbas av brott. Stå emot de krav som börjar lyftas mot användning av denna teknik. Vi står bakom att användningen av dessa tekniker regleras på ett sådant sätt att den personliga integriteten värnas.

SammanfattningSenare under kvällen var de flesta av deltagarna på NNOAC- konferensen samlade för att lyssna på presidentens tal. Samtal-en oss kollegor emellan handlade till stor del om upplevelsen av att samhället drar i flera olika riktningar. Viljor, politiska inriktningar, tolkningar, gissningar och förhoppningar om vad som ska leda fram till en bättre framtid. Inte bara inom narkotikaområdet utan även andra områden. Detta märktes även i de resonemang som skedde i ”våra frågor” under dagen uppe på Capitol Hill. Väldigt få uttalar tvärsäkra lösningar eller positioner. De allra flesta förstår att väldigt mycket handlar om ”å ena sidan kan/borde vi göra si å andra sidan kanske vi kan/borde göra så”. En naturlig försiktighet och tvekan som förhoppningsvis ger insikten att trovärdiga utvärderingar och analyser är det som måste utgöra grunden för kloka politiska beslut. Hindret mot detta är en otålig omvärlds önskan om snabba beslut och det polariserade politiska landskapet. Nå-got som blev extra tydligt under avslutningen på presidentens tal. Medan majoriteten av ledamöterna och senatorerna (de republikanska) reste på sig och jublade så skakade en nästan lika stor del (de demokratiska) på huvudet. När hela talet se-dan avslutas med att talmannen Nancy Pelosi demonstrativt rev presidentens talkopia i delar så inser nog de flesta att det politiska samtalet och landskapet kommer att fortsätta att vara polariserat. Och att utmaningarna kommer att vara fortsatt stora.

Lennart KarlssonHög aktivitet och stort säkerhetspådrag i och runt Capitol Hill inför presidentens tal.

Senator Jacky Rosen från Nevada var imponerande insatt i narkotikafrågor.


Annonssida


som var förbunden med en lagerlokal i Tijuana i Mexiko, hittade man dessutom en mycket stor mängd narkotika av olika slag; 600 kilo kokain, 39 kilo metamfeta-min, 7,7 kilo heroin, 1 360 kilo marijuana och drygt 1 kilo fentanyl. Detta var det största narkotikabeslaget någonsin i en tunnel och gatuvärdet uppskattades till 29,6 miljoner US dollar.

nien och Washington, tillåter avhämt-ning utanför butikerna. Enligt Colorados krisregler kan kunderna nu även betala för marijuana online och därefter hämta

Den 600 meter långa gången löpte 10 meter under marknivå. Den var både bredare och högre än den förra och ut-rustad med belysning, ventilation och en räls för transporter. Tunneln antas ha använts för smuggling i flera månader.

Gunnar Hermansson

varorna vid butiken. Samma regler gäller i några andra delstater, men handeln blir mycket begränsad eftersom kreditkorts-företagen tvekar att dras in i affärer med en drog som fortfarande är illegal enligt federal lag. National Cannabis Industry Association kräver införande av lagen Se-cure and Fair Enforcement Banking Act med syfte att skydda kreditinstitut som underlättar cannabisrelaterade affärer.

Gunnar HermanssonKälla: CBS Denver

På kort tid har två sofistikerade tunnlar upptäckts vid mexikanska gränsen i San Diego.

I slutet av 2019 meddelade DEA att San Diego Tunnel Task Force upptäckt den dittills längsta tunneln under gränsen mellan Mexiko och USA. Den var 1 300 meter lång och ca 60 cm bred och mer avancerat byggd än någon tidigare lik-nande tunnel. Passagen var dock igen-bommad på den amerikanska sidan och inte längre i bruk för smugglare.

Den 19 mars i år uppdagade samma Task Force, i samarbete med flera andra myndigheter, ännu en hemlig tunnel un-der landgränsen i samma område i San Diego. Agenterna hade fått information om att narkotika smugglades in till USA via en tunnel. Tillsammans med mexi-kanska kollegor lyckades man lokalisera tunneln som man misstänkte mynnade ut i en lagerlokal liksom den förra tun-neln.

Sedan en federal domare gett klarteck-en för husrannsakan i lagerbyggnaden hittades mycket riktigt en nedgång till tunneln. I den underjordiska passagen,

Colorado har gjort onlineförsäljning av marijuana för nöjesbruk tillåten under coronakrisen. Därmed uppfyller man cannabisindustrins högsta önskan och stärker deras argument för större till-mötesgående när krisen är över. Detta är en av flera åtgärder efter virusutbrott-et som visar hur djupt rotad marijuana har blivit i det dagliga livet i flera stater. Dispensärer som säljer cannabisproduk-ter betraktas som nödvändiga (”critical businesses”) och tillåts vara öppna enligt delstatens stanna-hemma-direktiv.

Stora marknader, som t.ex. i Kalifor-

Hemlig tunnel med stortnarkotikalager upptäckt i USA

Coronaeffekter i Colorado:

Onlineförsäljning av marijuana tillåts

I den 600 meter långa tunneln kan både narkotika och människor ha smugglats från Mexiko till USA under flera månader.

Den stora mängden narkotika som hittades i tunneln nära mynningen i San Diego.

Cannabisförsäljning i en nedlagt bensinstation i Denver.


Drugnews medarbetare Pelle Olsson besökte Kanada hösten 2019 och berättade om omfattande drogproblem, särskilt i någ-ra provinser som British Columbia och Alberta, och hur harm reduction-strategi blivit en ledstjärna i att möta dem. Artikeln är en uppföljning som tidigare varit publicerad på drugnews.nu.

För ett år sedan stoppades finansiering av nya övervakade injektionslokaler i den kanadensiska provinsen Alberta. Pro-vinsregeringen ville först avvakta resultaten av en utvärdering. Resultaten, som publicerades nu i mars, blev i huvudsak mycket negativa, rapporterar Pelle Olsson.

Rapporten ”A socio-economic review of supervised consump-tion sites in Alberta” (pdf-fil, 194 sidor) publicerades 20 mars och är kritisk. I januari i år fanns sju konsumtionsrum för nar-komaner i provinsen: i Edmonton, Calgary och Lethbridge och förslag på ytterligare tre nya ställen, enligt CBC.

Utvärderingskommittén som tillsattes av provinsregeringen har bestått av experter från bland annat affärs- och fastighets-branschen, beroendevården, kriminalvården, psykiatrin och juridiken.

Den började sitt arbete i september förra året med syfte att undersöka vilken socioekonomisk påverkan Supervised Consumtion Sites (SCS, särskilda ställen där missbrukare kan injicera sina droger under översyn av vårdpersonal för att mins-ka risk för överdoser etc.) har på omgivningen. Kanske är det den första granskningen av sprutrum (fixrum) där man verk-ligen gått på djupet i frågan. I vanliga fall brukar kunskaperna

om olika drogpolitiska åtgärder komma från de myndigheter som ligger bakom i samarbete med besökare och personal.

Kommittén i Alberta har använt en blandning av metoder, både att samla in mätbara fakta från olika håll och genom intervjuer med dem som berördes av sprutrummen eller arbetade där. De uppgifter som samlades in handlade för det mesta om vad som hände inom en radie på mellan 250 och 500 meter från ett fixrum.

Folk som bodde i närheten berättade om flera problem. Även om uppfattningarna skiftade var de huvudsakligen negativa, utom vid ett möte i Edmontons stadshus. På varje offentligt möte i olika stadshus som kommittén bevistade var det, enligt deras rapport, påfallande hur personalen från någon SCS pro-pagerade för sin verksamhet.

Jag var själv på en sådan allmän hearing i Vancouver i höstas som handlade om opioidkrisen. Där framställdes sprutrummen som en viktig förebyggande åtgärd. Inte en enda kritisk röst hördes på det mötet trots att publiken fick ställa frågor.

Grannar störsUtvärderingskommittén i Alberta noterar en rad problem: ökat antal sprutor, kanyler, crackpipor och andra drogparafernalia på gatorna, ökad brottslighet och allmän oordning efter att ett sprutrum öppnats i kvarteret.

Från Albertas hälsomyndighet rapporteras 6 541 skadliga händelser i hela provinsen sedan verksamheten med fixrum kom igång i oktober 2017.

Utvärderingskommittén hade allvarliga invändningen mot hur personalen hanterade det undantag från narkotikastraff-lagen som gör det möjligt att ta med förbjudna substanser till lokalen, men inte sälja och köpa droger där.

Inga dödsfall inträffade inne i något injektionsrum, däremot ökade antalet dödliga överdoser alldeles i närheten, liksom an-talet ambulansutryckningar vid opioidöverdoser.

Kommittén upptäckte också att mindre incidenter runt och i lokalerna rapporterades som ”överdoser”. Man gav ofta syrgas även om det inte behövdes, vilket gav omgivningen intrycket att fler liv räddades tack vare att det fanns ett SCS. I utvärderingen från Alberta framgår också att motgiftet mot opioider, Naloxon, i praktiken användes ganska sällan. Kommittén menar att rap-porteringen från sprutrummens betydelse mot överdoser därför är missledande och efterlyser större insyn hur arbetet bedrivs.

Att tolka injektionsrummens verksamhet som livräddande känns igen från grannprovinsen British Columbia. Där har man världens högsta narkotikarelaterade dödlighet trots många in-jektionsrum i kombination med frikostig utdelning av narkoti-ka och Naloxon. Men enligt presschefen Andy Watson på BC Coroners Service skulle 2,5 gånger fler personer dö om man inte hade satt in alla dessa skadelindrande åtgärder.

Ett annat problem med sprutrummen i Alberta är att allt fler metamfetaminanvändare går dit. Dessa personer är stökiga och hotfulla när de sedan kommer ut på gatorna med drogen i kroppen.

Kanada– ny rapport kritiserar fixrum

Allt fler metamfetaminmissbrukare använder sprutrummen. Bilden ur rapporten visar antal besökare i procent som injicerar metamfetamin på sprutrummen i Alberta


Med undantag från provinshuvudstaden Edmonton rappor-terar polisen fler kriminella handlingar runt sprutrummet, medan brottsligheten inte tilltagit längre bort. Invånarna klaga-de på polisens bristande insatser i de här områdena. Vanligtvis uppfattar besökarna och personalen på sprutrummet felaktigt att polisen inte har tillåtelse att göra insatser.

Några röster i VancouverÅterigen en jämförelse med British Columbia och dess huvud-stad Vancouver där stadsdelen Down Town East Side nästan har blivit laglöst land, samtidigt som polisen får kritik när de ingriper.

– Polisen ska lämna droganvändarna i fred, sa Leslie McBain när jag träffade henne i höstas. Hon är ledare för den drogli-berala lobbygruppen Moms stop the harm och säger att hon hört att polisen ibland är mycket brutala mot personer som använder droger.

McBain sa till mig att dessa är stigmatiserade vilket leder till att de inte får den hjälp de behöver. Hon pratade också om att det var kriget mot narkotika ”war on drugs” som orsakat den höga dödligheten.

Ruben Sorge, nyligen pensionerad polis som arbetat i Van-couver i många år, sa något helt annat till mig:

– När vi hittar en ung människa med droger, eller är påverkad av droger, skjutsar vi hem honom till föräldrarna och pratar med dem – om de vill. Sedan säger vi hej då till familjen.

När jag frågade honom om begreppet ”war on drugs”, suck-ade han.

– De två fraserna, kriget mot narkotika och stigma, är skapa-de av harm reduction-förespråkarna för att marknadsföra sin agenda att allting ska legaliseras. Det har inte varit något som liknar krig mot narkotika här på 30 år! Och stigma. Påstår de att folk blivit narkomaner på grund av att de känner ett stigma? Jag har aldrig hört att en missbrukare pratar om stigma. Det är förespråkarna för fri narkotika som säger det, sa han.

Undermålig statistikI utvärderingen från Alberta anmärktes också på de dåliga rutinerna vid SCS där man inte utförde allt som hälsomyndig-heterna ålagt dem, till exempel att rapportera om tillbud som inträffat. Statistiken om verksamheten som fördes var många gånger undermålig.

En annan allvarlig kritik i rapporten var bristande insatser att hjälpa besökarna till avgiftning och behandling trots att detta är en del av tanken bakom verksamheten. Arbetet gick istället hela tiden ut på skadelindring, harm reduction.

Med undantag för Edmonton klagade befolkningen i närhe-ten att de kände sig hotade och vågade inte framföra kritik mot lokalerna av rädsla för SCS-förespråkarna.

Slutligen ifrågasatte kommittén arbetssättet, till exempel att vissa besökare som inte injicerade sina droger, introducerades att göra detta av personalen.

Kritik mot rapportenUtvärderingen av fixrummen i Alberta har inte oväntat i sin tur mött hård kritik. I ett öppet brev till provinsregeringen protesterar 30 organisationer från hela Kanada, med harm reduction eller droglegalisering på programmet, mot slut-satserna i rapporten. De anser den vara felaktig och partisk, att bland annat metodiken har stora brister och att rapport-författarna bortsett från de ”sammantagna hälsofördelarna och välbefinnandet med SCS för människor som använder narkotika”.

Det öppna brevet kan läsas på denna länk: www.aidslaw.ca/site/letter-reject-the-socio-economic-review-of-super vised-consumption-sites-in-alberta/

Utvärderingskommitténs rapport är intressant läsning med tanke på debatten i Europa och även här hemma om att sprut-rum skulle kunna vara ett sätt att både minska narkotikadöden och narkotikaproblemen i storstäderna.

Pelle OlssonFrilansjournalist och författare

Ruben Sorge, nyligen pensionerad polis i Vancouver, menade att han inte varit med om något krig mot narkotika under alla sina år som polis. Foto: Pelle Olsson

Övervakade injektionslokaler, som den här i Kanada, finns också i exempelvis Schweiz, Spanien, Danmark och Norge.


F rågan om att avkriminalisera olovligt bruk (”missbruk”) av narkotika har kommit upp på dagordningen igen. Riksdagen begärde i våras en utredning.

I maj (2020) hängde Folkhälsomyndigheten (FHM) på denna nya trend genom att i en rapport (Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkoti-ka, s. 23) ange att ”Folkhälso-myndigheten bedömer att narkotikastrafflagen inklu-sive kriminaliseringen av eget bruk från 1988 behöver utvärderas, för att se hur lagen påverkar narkotika-användningen och de sociala och medicinska skadeverk-ningarna.” Detta öppnar för ett skifte från att prioritera kontroll till att främja skade-begränsning. Inget sägs om hur detta syfte förhåller sig till den målsättning om ”ett narko-tikafritt samhälle” som sedan 1978 gäller i Sverige, nämligen ”ett samhälle fritt från icke-medicinskt bruk (missbruk) av narkoti-ka”. Det är den enda målsättning som är förenlig med Förenta Nationernas krav på att begränsa användningen av narkotika till medicinska och vetenskapliga syften (1961, Preambeln).

FHM anser i sin rapport (s. 24) att narkotikapolitiken bör vara kunskapsbaserad, underförstått att den idag helt eller delvis inte är det. Men denna bygger på den internationella narkoti-kakontrollen, som är ett av de äldsta nu gällande folkrättsliga regelverken (den första narkotikakonventionen ingicks 1912). Juridiken är en kunskapsbaserad verksamhet med månghundra-årig historia. Något av denna hade FHM kunnat tillägna sig från betänkanden, avgöranden och tidigare diskurser.

Väl genomtröskade frågorFHM anser även att det saknas kunskap om verkan av krimina-liseringen (detta kallas i medier-na även för ”konsumtionsförbu-det”). Åtskilliga av de frågor som kommit upp under de senaste månadernas debatt är emellertid juridiskt sett väl genomtröskade sedan länge. Kravet att ha olov-ligt innehav kriminaliserat föl-jer av 1961 års allmänna narko-tikakonvention. Det visades av Narko manvårdskommittén (SOU

1967:41 s. 73). Att en kriminalisering av innehav för personligt bruk medför en kriminalisering även av personligt bruk utred-des av FN:s offentliga kommentar till 1961 års konvention (1961 Commentary, 1973, s. 113).

I frågan om kriminaliseringen av olovligt bruk har FHM anfört att man, dvs. samhället, inte vet vilka effekter lagstift-ningen har. Andra kretsar, först och främst jurister, har dock vunnit omfattande kunskap om lagstiftningen och dess verkan. Juridiken är – oavsett skälen till att FHM utelämnar denna verksamhet – en kunskapsbaserad verksamhet. Även narko-tikapoliser har samlat kunskap och erfarenhet om konsum-tionsförbudet. Så torde de flesta större narkotikarotlar eller polisiära arbetsgrupper ute i landet kunna visa hur man genom sina systematiska ingripanden mot olovligt bruk upptäcker rader av enskilda missbrukare som tidigare varit okända för myndigheterna. Ingripandena skapar unika möjligheter att rapportera dessa människor till socialtjänsten för utredning om möjliga missbruksproblem. Men där tar det stopp. Få utred-ningar görs, eftersom socialtjänsten vägrar. Om man vill hävda att ingripandena saknar bevisad effekt bör man först ta reda på var de hejdas ute på fältet. Polisingripandena är i många fall nödvändiga för att initiera en vårdkontakt. Denna erfarenhet har FHM försummat att insamla och analysera.

Folkhälsomyndigheten ochkonsumtionsförbudet

Folkhälsomyndigheten (FHM) bildades 2014 genom en sammanslagning av Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut. FHM tog även över vissa uppgifter från Socialstyrelsen. FHM arbetar idag med bl.a. att skapa lik-värdiga förutsättningar för god hälsa. Särskilt gäller detta genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera bak-omliggande faktorer, utvärdera folkhälsoinsatser, främja hälsa, förebygga sjukdomar samt stödja smittskyddsar-betet med epidemiologiska och mikrobiologiska analyser. Inom området drogkontroll arbetar FHM bl.a. med att utreda nya substanser som kan föreslås bli klassade som narkotika resp. hälsofarliga varor. Man sammanställer även förteckningar över ämnen som bör anses utgöra dopnings-medel enligt svensk lag. FHM upprätthåller också inter-nationella kontakter.

Forts. på sid. 40

Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag S2019/04314/FS


Annonssida


Försummat en rad chanserÄven tidigare har FHM har försummat en rad chanser att eta-blera sig som kompetensledande myndighet inom narkotika-kontrollområdet.

FHM hade kunnat bygga upp ett nätverk för försörjning av sakkunniga och utlåtande åt domstolar. Det hade varit enkelt att skriva till regeringen och begära ett sådant tillägg till reg-leringsbrevet – samt motsvarande ökning av resurserna. Men så har inte skett.

När FHM till regeringen skickar in klassningsdokument för nya narkotika skall dessa innehålla vissa grunddata om det nya preparatet eller den nya beredningen. Från Åklagarmyndighet-en har man framfört önskemål att underlagen borde göras så fylliga att de skulle kunna användas för farlighetsbedömningar i narkotikamål. Men så har inte skett.

FHM hade kunnat göra långt fler insamlingar av underlag till klassningsrekommendationer. Ett stort antal drogvarian-ter inom stora substansgrupper, som syntetiska cannabinoi-der eller syntetiska katinoner, skulle kunna undersökas mer i detalj för möjlig klassning. Så har inte skett. Man hade kunnat utreda juridiska paralleller för att införa en verkansbaserad definition för narkotika, när man accepterat en sådan för en annan kontrollgrupp som står under den egna myndighetens ansvar, nämligen dopningsmedel. Att analysera motsägelser mellan lagar inom det område som en myndighet ålagts att bevaka torde vara en juridiskt högst angelägen uppgift. Men så har inte skett.

Till FHM:s villrådighet kommer att det idag inom rege-ringskansliet inte finns någon tjänsteman med ledande roll kvar som personligen var med när frågan om kriminalisering av olovligt bruk av narkotika diskuterades i utredningar, riks-dag och allmän debatt (1984–1993). Det ursprungliga kravet på en kriminalisering, liksom den tekniska analysen, kom från narkotikapolitiska folkrörelser. Därför blir det politiska försvaret av den nuvarande kriminaliseringen mest en for-malitet.

Om FHM hade önskat grunda sitt förslag om utredning av kriminaliseringsbeslutet på hittills tillgänglig kunskap hade man kunnat börja med att markera att svensk narkotikakontroll baseras på FN-konventioner, samt ange de ramar som dessa fastställer för svensk lagstiftning. Först därefter borde man ha framfört sina synpunkter.

Läggas på en särskild NarkotikakontrollstyrelseFolkhälsomyndighetens hantering under många år av en rad narkotikafrågor gör att denna sektor bör brytas ut och läggas på en särskild Narkotikakontrollstyrelse (NKS). Denna skulle få totalansvar för all administrativ narkotikakontroll.

Frågan har antydningsvis berörts i en tidigare utredning, nämligen just den som ledde till bildandet av Folkhälsomyn-digheten. I utredningen (Ds 2012:49, s. 74) noterades i förbi-farten att ”[d]et finns exempelvis skäl att överväga om […] de lagstadgade uppgifter enligt narkotikalagstiftningen, som Sta-tens folkhälsoinstitut [har uppgått i Folkhälsomyndigheten] i dag ansvarar för, lämpligen borde hanteras av någon annan myndighet.” Inget förslag lämnades dock i den riktningen. I den åtföljande propositionen (2012/13:116, s. 48) gjordes samma reservation med samma formulering. Ej heller här lades något förslag. Frågan har veterligen inte hanterats av någon annan utredning sedan dess. Kommentarerna pekar på att FHM:s arbetsuppgifter inte har ansetts vara evigt oför-änderliga.

Amerikansk förebildEn förebild för en svensk Narkotikakontrollstyrelse skulle kunna vara USA:s federala narkotikakontrollmyndighet, Drug Enforcement Administration (DEA). Denna har breda befo-genheter, allt från narkotikaklassning till polisiär utredning av brott mot narkotikakontrollen.

Omsatt i svensk förvaltning skulle Narkotikakontrollstyrel-sen få bl.a. följande uppgifter:• Bevakning av nya substanser som kan bli föremål för kontroll

som narkotika eller hälsofarliga varor.• Utfärdande av förteckningar över narkotika resp. hälsofarliga

varor.• Internationella kontakter avseende drogkontroll inom EU

och FN.• Insamling och bearbetning av statistik m.m. över utveckling-

en av missbruk och brottslighet kring narkotika, hälsofarliga varor, dopningsmedel m.m.

• Utredningar med polisiära befogenheter av brott mot över-trädelser av administrativa regler om narkotika m.m.

• Sammanställande av forensisk information om narkotika m.m., i första hand nya substanser.

• Utarbetande av sakkunnigutlåtanden om narkotika m.m. med särskild tonvikt på nya substanser.

• Kunskapsinhämtning och kompetensutveckling inom om-rådet administrativ narkotikakontroll.Listan kan göras längre. Punkterna ovan torde dock visa att

det finns åtskilligt att göra för en Narkotikakontrollstyrelse.Den traditionella operativa narkotikakontrollen med under-

rättelseverksamhet och ingripanden mot narkotikabrott m.m. skulle ligga kvar på polis och tull. Men det skulle troligen bli enklare och effektivare för poliser, tullnärer och åklagare att bara behöva ha en motpart då det gäller administrativ narko-tikakontroll.

Jonas Hartelius

Drug Enforcement Administration (DEA) är den amerikanska federala narkotikakontrollmyn-digheten, bildad 1973 genom sammanslagning av en rad federala myn-digheter. Idag har DEA omkring 4 500 agenter över hela världen. Dess ansvarsområden omfattar bl.a. undersökning av nya pre-parat för klassning som narkotika. DEA har rätt att under-söka läkares förskrivning av narkotikaklassade läkemedel, men även att spåra och hejda avdrift (s.k. diversion) av narkotikaklassade läkemedel och deras prekursorer (råva-ror) från kemifabriker, fabrikanter, distributörer, apotek, läkare m.fl. DEA samlar och samordnar underrättelser om drogpanoramor, smugglingsrutter, syndikat, penningtvätt m.m. DEA har mycket stora resurser för operationer, ofta med internationella förgreningar.

Forts. fr. sid. 38


Annonssida


se på när dörrarna slog igen framför de-ras näsor.

Två spanarkollegor påträffade sälja-ren några stationer senare och de andra tre satte sig i ett fordon i ett försök att genskjuta tåget vid T-Gamla Stan. De tre bilburna spanarna fick revansch på tåg-dörrarna när de, efter en bättre sprint, denna gång small igen bakom ryggen. Förväntansfulla och andfådda tittade de fem spanarna på varandra, beslutade sig för att ingripa på nästa station och lade hastigt upp en taktik.

Linje 17 mot SkarpnäckTåget bromsar in mot tunnelbanes-tation Slussen. Hälften av Gatulang-ningsgruppen hämtar fortfarande an-dan efter språngmarschen ombord på tåget. En spanare talar kortfattat in nedräkningen för ingripandet på radi-on; ”FEM”. Samtliga gör sig redo för ett ingripande som allt för ofta blir kontrol-lerat kaos. Tåget stannar och säljaren reser på sig, vänder sig om åt vänster,

rakt i gapet på den första spanaren som säger ”Hey, police”. Säljaren gör ett pa-nikartat försök att svälja ned narkotikan han har i sin mun, men det är för sent. Han är omringad och chanslös. Trots en gedigen fysisk insats att undkomma lagföring har spanarna inom loppet av ett par sekunder stoppat sväljning, fått ut heroinbollarna ur munnen, säkrat beslaget, stoppat tåget, burit ut och handfängslat säljaren.

Om GLG NorrmalmRiktad grupp narkotika LPO Norrmalm, eller som gruppen själv kallar sig ”Ga-tulangningsgruppen”, startades i sin nu-varande form januari 2017. Gruppen har sedan dess varit en nagel i ögat på många individer och nätverk som valt att sälja narkotika på Stockholms gator och torg. Efter ihärdigt och tålmodigt arbete slog gruppen 2018/2019 hål på de två största cannabis- och tramadolsäljande nätver-ken i Klarakvarteret. Effekterna av detta blev oväntat stora, då hasch och tramadol så när som på försvann helt ur den lokala problembilden.

Heroinet har dock visat sig vara en helt annan femma. De västafrikanska nätver-ken har varit mycket svåra att få grepp om. När en individ åker fast kommer två nya och tillgången på heroin verkar öka i stadig takt. Gatulangningsgruppen hade dock genom nytt ledarskap bestämt sig för att ta i med hårdhandskarna och började januari 2020 lägga mer fokus på dessa nätverk.

Profilera heroinförsäljareGatulangningsarbetet är lätt att lära sig, men svårt att bemästra. Profilering av gatulangare är a och o för Gatulang-ningsgruppen. Men vad utmärker dessa gatusäljare? Beteende och utseende räcker långt.

Typiska gatulangaren från de västafri-kanska nätverken:Västafrikansk man, tjugo till sextio år gammal. De yngre har ofta en mycket utstickande klädstil, t.ex. röda sneakers,

I skydd av en informationsskylt på Alviks tunnelbanestation tittar nyfikna ögon över mot perrongen på andra sidan tun-nelbanespåret. En ung man från Västaf-rika pillar fokuserat på en billig telefon, men i öronen sitter ett par dyra airpods. Oftare än vad som borde anses normalt söker den unge mannen med blicken, slarvigt och stressat, av sin omgivning i alla riktningar. Allmänhet passerar man-nen som om han inte fanns och för ho-nom är de uppenbart ointressanta.

Alvik tunnelbanestationTvå unga afghanska missbrukare hin-ner knappt ta ett steg ut på plattformen innan deras frågande blickar sliter den unge mannens uppmärksamhet från telefonen. Missbrukarna sträcker ivrigt fram ett par sedlar mot mannen, som snabbt tar emot dem och tittar sig fre-netiskt omkring. Ytterligare allmänhet passerar sällskapet när mannen spottar ut två vita plastbollar i sin högra hand-flata. Mannen vänder sig bort från miss-brukarna med handen bakom sin rygg. Likt barn som skruvat in ett mynt i tugg-gummiautomaten stoppar de i omgångar ned fingrarna, plockar ut sin skatt och går glatt därifrån. Vad mannen inte vet är att Gatulangningsgruppens ögon vilar hungrigt på honom och detta kommer bli hans sista överlåtelser i Sverige på många år.

Narkotikaspanaren ropade ut på radio-kanalen vad han observerade över spåret. Han var ensam på perrongen och invän-tade sina kollegor som satt på tåg och for-don på väg mot stationen. Ytterligare tre överlåtelser skedde under de kommande fem minuterna.

Ett tåg rullade in bredvid spanaren och en taggad spanarkollega hoppade ur tåget redo att springa över till and-ra perrongen och ingripa mot säljaren. Illa nog landade samtidigt ett tåg på motsatt sida och säljaren hoppade på tåg 17 mot Skarpnäck. De båda spanar-na försökte jaga ikapp, men fick snopet

Gatuförpackningar med heroin som förvarats i mun-nen.

Svenskt rekord i bekämpningav heroingatulangning?


keps med rak skärm, slitna profiljeans, sportig läderjacka, ryggsäck. De äldre ser oftast ut som vem som helst. De pratar enbart med landsmän och missbruka-re. De har två telefoner, en buslur och en smartphone. De pratar på wolof el-ler mandinka i sin smartphone, men på

knackig engelska i sin buslur om ja eller nej, en tid, en plats, ett pris eller ett an-tal. De har aldrig ett ärende på platsen, utan står och sitter stilla eller vandrar bara runt. De tittar sig omkring onormalt mycket och kan få noja på vem som helst. De öppnar aldrig munnen.

Narkotikan de bär på är oftast emballe-rad i plast lindat lager om lager runt cirka 0,2 gram heroin eller kokain. Har man tur bär de på sväljkapslar, dvs. tio gram narkotika inplastat till utseendet av ett mindre ägg. I vår erfarenhet bär de mel-lan en och fyrtio bollar i munhålan eller upp till etthundrafemtio stycken i fickan, samt mellan en och tio stycken sväljkaps-lar i fickan alternativt i en strumpa under pungen.

IngripandetIngripandet mot dessa är i regel den svåra delen av arbetet. Det kräver en del träning att komma nära nog en gatusäl-jare utan att de sväljer narkotikan. När man väl är nära nog vill man, om man inte redan sett dem spotta ut en boll, vara säker på att de har narkotikan i munnen. Att legitimera sig som polis och vänta på sväljrörelser eller se hur väl de pra-tar kan avslöja dem. Då kvarstår endast den absolut mest avgörande och svåraste delen i arbetet: att använda den mängd våld som tjänsteåtgärden kräver för att genomföra kroppsbesiktning i deras munhåla i syfte att säkra narkotikan. Det blir aldrig vackert eller på det vis man tänkt sig; det blir kaos.

Statistik GLG motvästafrikanska nätverkMellan första januari och sista april år 2020 har Gatulangningsgruppen preste-rat följande i sitt arbete mot västafrikans-ka grovt kriminella nätverk:• 40 gripna (samtliga män från Västafri-

ka, mellan 20 och 60 år gamla)• 35 anhållna + 1 i sin frånvaro• 33 häktade• 24 av dessa har fått sin dom i tingsrät-

ten; 2 frikändes; 2 dömdes villkorligt; 20 fängslades, sammanlagt 14 år och 5 månader; 4 utvisades, sammanlagt 30 år.

• 8 av de 40 gripna sitter i skrivande stund häktade och inväntar huvud-förhandling.

Rekord?Är fyrtio gripna heroinförsäljare på fyra månaders arbete ett rekord? Vill du slå rekordet? Ut och profilera, observera, ingrip!

Martin YngerskogPolisassistent

Gatulangningsgruppen,LPO NorrmalmPolisen har gripit en heroinlangare.

Sväljkapsel med heroin.


Bokrecensioner

Bok-recensioner

Sara växte upp i förorten Bergsjön i nordöstra Göteborg. Hennes uppväxt var tuff i en dysfunktionell familj där båda föräldrarna var missbrukare. Under hög-stadiet utvecklades Sara till en tystlåten tuffing som slogs, snattade godis och klä-der för att få respekt och för att få vara med i skolans coolaste tjejgäng. Festan-det började med alkohol, GHB och hasch och vardagen innehöll sena kvällar, killar och ravepartyn.

Som 20-åring var hon redan ensamstå-ende tvåbarnsmamma och då blev hon bjuden på amfetamin av sin egen mor. Belöningssystemet gick i spinn och efter det drogs Sara snabbt in i den kriminella världens yttersta och innersta krets.

Sara satt i fängelse i både Danmark och England, dömd för människosmuggling och hon var knappt 30 år när polisen i Sverige tog henne för sista gången. Det tog polisen sju år att acklimatisera henne och hon kom ut i samhälle 2012.

Boken är baserad på en sann historia och skildrar en ung kvinnas uppväxt och utsatthet och om skickligt polisarbete där både hjärta och hjärna har fått sam-verka. I boken berättar även poliserna Jack och Louise (fingerade namn) som under många år arbetade med Sara, som numera lever ett nytt liv med ny identitet och en ny familj i ett nytt land.

Författaren har arbetat inom öppen-vårdspsykiatrin på Säters sjukhus och det är en plats som får många att rysa.

Höstens mörker sänker sig över den mytomspunna rättspsykiatriska kliniken i Säter. Bakom byggnadens vackra fasad-er sitter de som bedöms vara för sjuka för att kunna avtjäna sitt straff i vanligt fängelse.

Den nyutexaminerade psykologen Anna Varga har fått en tjänst vid klinik-en i Säter och lämnar med glädje Stock-holmslivet bakom sig.

Den nyfunna glädjen lägger sig dock snabbt. Anna nås av hotfulla meddelanden och en patient hittas strax därefter död.

Anna ger sig ut på en jakt som leder hen-ne bakåt i tiden då gränsen för sjukt och friskt styrdes av kön och social tillhörighet.

Det ska även finnas ett mytomspunnet rum 55 som ingen pratar om, och dessut-om är ingen säker på var det ligger.

Hoten mot Anna blir dock allt allvarli-gare och tydligt är att någon inte vill att hon ska gräva djupare. Vem kan hon lita på och kommer hon någonsin att få fram sanningen om vad som pågår på Säter.

Boken är en spänningsroman som är lättläst med snabbt tempo. Den utforskar gränsen mellan det normala och vansin-ne och just därför är bokens styrka de suggestiva miljöer och skräckstämning-en som byggts upp på Säter.

Sex veckor efter deras storslagna bröllop gör Emma Svenssons man slut. De går till en parterapeut och Emma försöker göra sig så lätt att älska som möjligt men för-står snart att det inte finns någon chans. Det är över, men snart bestämmer hon sig för att den här händelsen inte ska få definiera henne. Hon valde att börja leva i stället för att bara existera. Med lite distans skulle skilsmässan bli det bästa som hänt!

Och det Emma verkligen ville, visade det sig snart, var att klättra i berg. Det var en tanke som hade väckts några må-nader innan bröllopet, på ett flyg till Nya Zeeland.

Under ett år besteg Emma 61 toppar – ett nytt världsrekord – sedan slutade hon räkna. Antalet är inte det viktiga utan det är de storslagna miljöerna, den fysiska och psykiska utmaningen, kravet på total fokusering. Och att man tvingas jobba på sina dåliga sidor.

Den här boken handlar om alpin klätt-ring, men också om livets andra toppar och dalar. Om överlevnad på in- och ut-sidan och naturens läkande kraft. Om att pressa sig till sitt yttersta och se vad som verkligen spelar roll. Men framför är det en svindlande knuff i ryggen på alla som någonsin tvivlat på en dröm.

Titel: Honeymoon, hejdå & bergen som väntar

Författare:Emma Svensson och Per Magnusson

Förlag: Norstedts förlag

Titel:Gangsterprinsessan

Författare:Helen Stommel Olsson

Förlag:Bladh by Bladh

Titel:Innan snön faller

Författare:Helena Kubicek Boye

Förlag:Bokfabriken

Av Åsa Dahlberg


Böcker som kan beställas frånSNPF:s hemsida www.snpf.org

Boktips

En bok av Tommy Moberg ochGunnar HermanssonDet utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebyg-ga återfall genom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya be-teenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkning-ar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.

Narkotikaklassade mediciner— på den illegala drogmarknaden

En ny bok av Gunnar HermanssonLäkemedelsdroger har sedan Rohyp-nol-perioden i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet tagit en allt större plats på den illegala drogmarknaden. Förutom bensodiazepiner har morfinli-ka opioider blivit alltmer eftertraktade och på senare år även amfetaminlika AD-HD-läkemedel.

Syftet med boken är att ge en bild av hur narkotikaklassade mediciner se-dan mitten av 1900-talet på olika vägar har kommit in på den illegala narkoti-kamarknaden i Sverige. Den aktuella situationen beskrivs utförligt, bland annat genom kortare referat av olika autentiska händelser och ibland med bilder.

Anabola Androgena SteroiderUpplaga 3.1

Missbruket av anabola androgena steroi-der (AAS) är idag inget marginellt pro-blem i samhället.

Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, lik-som att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.

Problemet är också i hög grad upp-märksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar.

För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller so-cialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider.

Författare: Gunnar Hermanssonoch Tommy Moberg

Utgivare:Mediahuset i Göteborg AB och SNPF

I huvet på en steroidanvändareNarkotika, dopningsmedel ochhälsofarliga varor Upplaga 13.1

Skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor tecknar en detaljerad bild av det aktuella svenska drogpanora-mat. Ett hundratal droger beskrivs när-mare i fråga om sammansättning, miss-bruksmönster, ruseffekter, russymptom och skadeverkningar. Särskilda avsnitt ägnas åt konsekvenser av missbruk resp. åt metoder för att upptäcka sådant. Ak-tuella utvecklingstendenser för droger på internet redovisas i ett särskilt av-snitt.

Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordför-klaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.

Med sin trettonde upplaga (2018) når skriften upp i över 400 000 exemplar. Den har fått omfattande användning vid utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete bland stora grupper som kommer i kontakt med missbrukspro-blem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälso- far li ga varor ges ut av Svenska Carne- gie Institutet och Svenska Narkotika- polisföreningen.

13.1

NarkotikaDOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR

Läkemedelsdroger har sedan Rohypnol-perioden i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet tagit en allt större plats på den illegala drogmarknaden. Förutom bensodiazepiner blev morfinlika opioider alltmer eftertraktade. Men samhällets intresse av att förhindra denna utveckling av de ibland legala och ibland illegala preparaten har alltid varit av lägre prioritet än för traditionella illegala narkotika. När också amfetaminlika ADHD-läkemedel omkring 2008 blev allt vanligare som missbruksdroger, började jag inse hotet från den legala narkotikamarknaden som erövrade en allt större andel av den illegala mark-naden.

Det var då jag bestämde mig för att någon gång skriva en bok hur narkotika-klassade mediciner och andra beroendeframkallande läkemedel i allt högre grad blivit ett komplement eller ersättningsmedel för illegal narkotika. Dessa tankar har nu blivit verklighet och jag hoppas att med denna bok få tillfälle att öka insikten om ett allvarligt och dödsbringande folkhälsoproblem, en utveck-ling som man under senare år sett i allt fler länder och inte minst i USA.

Gunnar HermanssonF.d. kriminalinspektör vid Rikskriminalpolisen och polisens expert på anabola steroider och den illegala preparatmarknaden. Numera verksam som chef-redaktör för Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift och skribent om AAS-problematiken i samhället. Medförfattare till tre böcker om anabolasteroider och en bok om partydroger.

i Göteborg AB

www.mediahuset.se Gunnar Hermanssoni Göteborg AB

NARKOTIKAKLASSADE MEDICINER – PÅ DEN ILLEGALA DROGM

ARKNADEN

NARKOTIKAKLASSADE

– PÅ DEN ILLEGALA DROGMARKNADEN

MEDICINER

Gunnar Herm

ansson

i Göteborg AB

Tommy Moberg och Gunnar Hermansson

I huvet på ensteroidanvändare

i Göteborg AB

En resa från idrottsdoping och arenor till behandlingsrummet.Erfarenheter från psykosocial behandling av steroidmissbrukare.

Om möten, empati och professionell hållning i samtalsrummet och hos doktorn.

Tomm

y Mob

erg och G

unnar Herm

anssonI huvet på en steroidanvändare


Det var med en lätt sorgsen och surrealistisk känsla som valda delar av styrelsen den 23:e april begav sig till Linköping för att, utrustade med handsprit och regler om social distansering, ge-nomföra Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte. Detta årsmöte liknande inget annat som tidigare genomförts. Några deltagare på plats, några med på videolänk och några via telefon. Även om tekniken bråkade lite med oss inledningsvis kunde före ningens årsmöte genomföras med de föreningsdemokra-tiska principerna intakta.

Vägen fram till en inställd konferensI slutet av februari 2020 var entusiasmen i föreningen och dess styrelse stor. Äntligen verkade det som att trenden hade vänt. Det var många år sedan intresset för konferensen var så stort. När anmäl-ningstiden till konferensen gick mot sitt slut hade antalet intresserade och anmälda deltagare passerat det egentliga maxdeltagandet på 500 deltagare. Nu pågick ett intensivt ar-bete med att hitta flera hotellrum för att kunna stretcha deltagarantalet så att alla skulle få plats.

Ganska snabbt förbyttes styrelsens entusiasm i ett slags passivt åskådan-de på en utveckling som kändes såväl osäker som oroande, den annalkande viruspandemin. Efter intensiv intern kommunikation kände styrelsen i början av mars att det inte gick att vänta längre. Efter långa och inten-siva diskussioner i styrelsen kom till sist den stora majoriteten fram till att ställa in konferensen 2020 helt och hållet – hur smärtsamt och frustre-rande det än kändes – var det enda rätta.

Årsmötets genomförandeEfter det att beslutet om att ställa in konferensen fattats påbörjades ett lika intensivt arbete som tidigare lagts på att genomföra konferensen nu istället på att avveckla den. I steg två gällde det att säkra de demokra-tiska principerna i föreningen på smidigast möjliga sätt och att genomföra årsmötet.

Delar av styrelsen anlände till Linköping fredagen efter lunch. Ingenting var som vanligt förutom möjligen vädret som med sitt strålande solsken påminde oss om att detta verkligen var SNPF-helgen. Det gick inte undvika känslan av tomhet när man passerade en öde och stängd konferensanläggning. Här borde det ha myllrat av liv och förväntansfulla konferensdel-tagare.

Traditioner hålls vid livMedbjuden till Linköping var också föreningens hedersmed-lem Jonas Hartelius. Vanan trogen inledde föreningen, efter att ordinarie ordförande öppnat årsmötet, med att föreslå Har-telius till mötesordförande. Något som beslutades enhälligt med acklamation av deltagare såväl på plats som via länk och telefon. Hartelius ledde därefter årsmötet med stadig klubba igenom alla punkter, bland annat frågan om medlemsavgiften som behålls oförändrad 200 kr/år. Särskilt glädjande var det att årsmötet beslutade tilldela hedersmedlemskap till den tidigare styrelsemedlemmen Anders Stolpe som ingått i styrelsen sedan SNPF bildades 1987. Stolpe meddelades beskedet via videosam-tal till stor glädje för övriga styrelsemedlemmar.

Efter mötets avslutande vidtog utdelning av Svenska Car-negie Institutets polisstipendium som i år tilldelades Magnus

Sjödén från region Bergslagen. Magnus som vid prisutdelningen låg hemma med förkylningssymptom blev mycket överras-kad och naturligtvis glad.

Konstituerande möte och efterföljan-de styrelsemöteDirekt efter föreningens årsmöte kon-stituerade sig den nyvalda styrelsen som valts i enlighet med valberedningens för-slag, dvs. inga förändringar från föregå-ende år. Vid ett snabbt efterföljande möte klubbade styrelsen igenom förslaget till verksamhetsplan för verksamhetsåret 2020–2021.

I verksamhetsplanen framgår bland an-nat att föreningen ska planera och genom-föra den årliga utbildningskonferensen (Uppsala 2021). Anordna lokala/regiona-la halvdagsutbildningar för föreningens medlemmar. Planera och genomföra loka-la/regionala utbildningsdagar för externa aktörer. Utveckla arbetet med en digital utbildningsplattform. Ha beredskap för att planera, bära delansvar för arrange-mang av och delta i konferens ”Sverige mot narkotika” i samverkan med andra arrangerande föreningar. Den fulla verk-samhetsplanen finns att ta del av under medlemsinformation på hemsidan.

När styrelsemötet avslutats infann sig ändå någon slags harmonisk känsla hos styrelsemedlemmarna. Ett avslut som av-

stamp inför föreningens framtid. Även om tiderna fortfarande är osäkra så är ändå den bestående känslan att föreningen står stark inför framtiden. Klarade vi av denna utmaning så kan vi klara av kommande utmaningar också.

Vi ses i Uppsala 2021.

Lennart Karlsson

SNPF:s årsmöte 2020 i Linköping

Anders Stolpe utsågstill hedersmedlem vid SNPF:s årsmöte.


Annonssida


Stipendierutan

Mediahusets resestipendiumtill CNOA:s årliga utbildnings-konferens i KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org.

SNPF:s stipendium förÅrets IakttagelseStipendiet tilldelas SNPF -medlem alternativt medlemmar som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor per person, max 2 personer.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nomi-nering en SNPF-medlem att medföl-

ja någon från styrelsen till studiebe-sök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.

Övriga stipendier som delas utpå SNPF:s utbildningskonferensTullverkets stipendiumÅrets narkotikabekämpare 10 000 kronor tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipendium till Carl G.Perssons minneStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem.

SNPF:s styrelse nominerar kandi-

dater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat.

ResebidragStyrelsen utger sex resebidrag för enskild eller grupp per verksam-hetsår.

Medlemmar i SNPF har möjlig-het att när som helst, efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Sty-relsen beslutar om bidragen i sam-band med ordinarie styrelsemöte i september och mars.

Se villkor på hemsidanwww.snpf.org.

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.

Stipendierutan

SVENSKA A R K O T I K APOLISF A N ÖR E K N S I N …... nummer 3 - 2020 S V E N S K A N A R K O T I K A P O L I S F Ö R E N I N G E N U T B I L D A R & NI F O R M E R A R SVENSKA

Documents