SVENSK A A R K O T I K APOLISF A N Ö R E K N S I N E G V E ...

Inrätta internetlangningsgrupper inom polisenÖppna ögonen innan det statliga knarket tar över

Narkotikaförsäljning med hjälp av posten och färdtjänst

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

SVENSKA

P O L I S F Ö R E N I N G E N S T I D S K R I F TNr 2 · 2016

SVEN

SKA N

ARKOTIKAPOLISFÖRENING

EN

UTBILDAR & INFORMERAR

Innehåll2 Ledare: Missbrukare offer för giriga affärsmän

3 Från styrelsen och redaktörens rader

6 Restriktivt är inte repressivt

10 Öppna ögonen innan det statliga knarket tar över

12 Langning via recept och apotek

14 Läkemedelspulver från Indien såldes på Apoteket1

18 Hög tid att narkotikaklassa Lyrica

26 Narkotikaförsäljning med hjälp av posten och färdtjänst

34 Flugsvamp 2.0

38 Inrätta internetlangningsgrupper inom polisen

42 WHO-rapport om cannabis

46 The Economist i ny kampanj för legalisering av cannabis

50 Rättsrutan: Vad har egentligen sagts i polisförhör?

51 En rättvis rättegång - men för alla?

54 Notiser: Världen runt

55 Notiser: Landet runt

58 Ett grymt hundliv

61 Sveket mot våra ungdomar i Stockholms län

64 Brett preparatutbud för kroppsbyggare

70 Flera lokala SNPF-utbildningar hittills i år

72 Skotten i Ådalen och fall på eget grepp

76 Bok och filmtips

78 Två nya intressanta rapporter från EMCDDA

80 Stipendierutan

SVENSKANARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

ANSVARIG UTGIVARE:Mika Jörnelius

CHEFREDAKTÖR:Gunnar Hermansson (GH)

REDAKTIONSKOMMITTÉ:Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktörLennart Karlsson (LK)Niklas Lindroth (NL)Emil Lundberg (EL)Ulla-Stina Nilsson (UN)

ADRESS:SNPF:s TidskriftPolisregion Väst, PO StorgöteborgSpaningssektion 1, Box 429401 26 GöteborgTel. 070-751 53 71www.snpf.org

SVENSKA NARKOTIKA-POLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING:c/o Mediahuset i Göteborg ABMarieholmsg. 10 C, 415 02 GöteborgTel. 031-707 59 [email protected]

MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅRAnsökan om medlemskap inges tillstyrelsen Svenska Narkotikapolis-föreningenBox 429, 401 26 GöteborgAnsökan via hemsidan www.snpf.orgPostgiro SNPF 63 73 06-2

ADRESSÄNDRINGVia www.snpf.org eller e-posta till [email protected]

MANUSSTOPPManusstopp 15 maj 2016.Utgivning vecka 25. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopptill [email protected]

GRAFISK FORMEva-Lotta [email protected]

OMSLAGSBILDFotolia

TRYCKÅkessonBerg, Box 148361 22 Emmaboda, Tel. 0471-482 50www.akessonberg.se

ISSN 1101-6817

Svenska Narkotikapolisföreningen 2 · 2016 1

Svenska Narkotikapolisföreningen 2 · 20162

Drogernas ekonomiska omsätt-ning har hamnat i sällskap med vapen och olja som de tre stör-

sta sektorerna i världshandeln. Legaliseringsrörelsen är mest en fråga

om pengar. Det har höjdarna på Wall Street sett till. Investeringarna har pågått under ett antal år när man backat upp legaliseringsrörelsen som med ett otroligt finansiellt stöd i ryg-gen kunnat trumpeta ut marijuanans förträfflighet som medicin och ofarlig-het vid rekreationsbruk. Det är knap-past någon folkrörelse av frivilliga som kan hosta upp 250 miljoner kronor för en legaliseringskampanj av narkotika i delstaten Kalifornien. Vad det egent-ligen rör sig om är inte omtanken om cancersjuka och hippies utan en väl genomtänkt strategisk investering som förväntas ge en mycket hög avkastning för de som satsar pengar i marijuan-aindustrin. Målet när man passerat eventuella politiska hinder är att få en målgrupp av ungdomar ditnaglade för decennier i ett kostsamt beroende. En säker och stadig inkomstkälla utom räckhåll för konjunkturnedgångar och finansiella stup.

”Marley Natural”Vilken omsättning man förväntar sig kan även tydligt avläsas i lanseringen av marijuanaprodukten ”Marley Na-tural”. Att Bob Marleys änka fått 50 miljoner för namnet är inte sprunget från ett nostalgiskt musikintresse utan ytterligare ett varningstecken på vad som komma skall. En tidigare upp-backare och investerare bakom Face-book har satsat 75 miljoner dollar för en 30-årig licens i företaget. Andra musikikoner som startat upp sina egna

varumärken är bland andra Willie Nel-son och Snoop Dog.

Annars är det opiatmissbruket som är det mest uppmärksammade proble-met i USA. Under 2014 var det 47 000 opiatrelaterade dödliga överdoser vil-ket likt Sverige passerade antalet döda-de i trafiken. Bakgrunden är delvis en hysterisk legal förskrivning av prepa-rat från giriga läkare, främst äldre i Florida, som inte ens träffar patienten, som oftast finns per telefon i annan delstat, eller att man ens undersöker symptomen. Efterhand övergår patien-terna till gatans opiater. Ytterligare en företeelse där man skall tjäna stora pengar på andras elände. Som en tung skugga vilande över opiatproblemet är vetskapen om att också halva vägen till heroin går över marijuana. Som van-ligt är narkotika endast bra för dem som tjänar pengar på drogerna, vare sig det är lagligt eller olagligt.

En mer sofistikerad variant är den som körs i vårt land med den överpri-sade behandling som numera erbjuds.

Det finns idag endast ett ytterst fåtal behandlingshem för narkotikamiss-brukare där behandlingen är drogfri, dvs. utan substitutionspreparat. Med våra skattemedel köper man medve-tet tjänster som vi numera vet är den dominerande faktorn i den ökande dödligheten bland narkomaner. Det finns uppenbart olika typer av giriga gamar på plats i narkotikahelvetet för att krafsa åt sig av kvarlevorna från de som drabbats av missbruk.

Anders StolpeV Ordförande

LEDARE

Missbrukare offerför giriga affärsmän

Narkotika har alltid lockat de kriminella i medvetet kalkylerande om vilka ekonomiska vinster man kan få ut avhanteringen. De mest avancerade aktörerna i producentländerna kan jämföras med större företag inom näringslivet.


Jag vill i detta sammanhang rikta ett stort och varmt tack till vår tidiga-re layoutmakare Ewa på Åkessons

Tryckeri i Emmaboda som jag haft ett mycket gott samarbete med i drygt tolv år. Men allt gott varar ju inte för evigt och nu var det uppenbarligen dags för en förändring.

Vi fortsätter här i redaktionen att bevaka det ökande läkemedelsmissbruket som ligger bakom de flesta narkotikarelaterade dödsfallen. Vi granskar och kommenterar också Socialstyrelsens agerande och beslut som innebär ytter-ligare utbyggd substitutionsbehand-ling med färre restriktioner.

Sådana åtgärder medför ofelbart ök-

ad tillgång till opiatläkemedlen på den illegala marknaden.

I USA talar man om en opioidepide-mi som gått överstyr. Nu satsas stora summor dollar på att vända trenden. Kanske kommer man snart att upp- täcka att även cannabismissbruket har blivit så destruktivt och övermäktigt att det kräver liknande motåtgärder. En ny WHO-rapport visar på omfat-tande skadeverkningar av cannabis, men samtidigt pågår en mäktig lobby-verksamhet för legalisering av drogen i allt fler länder.

På den positiva sidan är det nu dags för jubileumskonferensen i Göteborg med goda tillfällen att öka sina kunska-

per, träffa kollegor och skapa ovärder-liga kontakter. Närmare 600 anmälda medlemmar har insett den möjligheten.

Gunnar HermanssonRedaktör

Våren är här och det sker stora förändringar i naturen. Men inte bara där. Som ni ser har tidningens layout genomgått en del förändringar och det arbetet görs från och med detta nummer av Lotta på tidningens förlag Mediahuset i Göteborg.

Redaktörens rader

När tidningen kom ut i mitten av februari var knappt 200 deltagare anmälda. Vi tog på nytt

kontakt med rikspolischef Dan Elias-son och informerade om läget, varpå han tog upp frågan med regionpolis-cheferna och anmälningarna började strömma in. Vi har nu närmare 600 deltagare och det kallar jag medlems-driven utveckling!

Dan Eliasson kommer till Göteborg och jag är lika intresserad som ni av att höra vad han har för tankar och visio-ner om polisiär narkotikabekämpning.

Styrelsen kommer också att informera om och diskutera vår verksamhet med

alla myndighetschefer som kommer att närvara den 22 april i Göteborg.

Jag har i egenskap av ordförande nyli-gen blivit intervjuad av Polistidningen och de kommer att skriva om förening-en, samt vad som egentligen hänt med narkotikabekämpningen efter januari 2015.

Det känns självklart extra positivt att det finns en bredd och djup för narkotikafrågan hos både Polis- myndigheten och Polisförbundet!

Mika Jörnelius

Ny info-folderNu finns äntligen en liten och behän-dig trevikt folder med allmän informa-tion om SNPF och varför man bör bli medlem i föreningen om man arbetar inom rättsväsendet.

Foldern kan beställas hos [email protected] av dem som vill dela ut den i sitt närområde.

Vi tackar följande externa skribenter som medverkat i tidningen denna gång Daniel Lindberg, Stockholm ..... sid 14Per-Arne Nilsson, Falkenberg ... sid 26Sven Alhbin, Göteborg ............. sid 51Gun Nordin, Stockholm ........... sid 61

FRÅN STYRELSEN OCH REDAKTÖRENS SPALT

Max Hectors brev i förra numret av tidningen pekade på ett problem som alla SNPF-medlemmar inom Polisendå hade gemensamt, nämligen försämrade förutsättningar att kunna delta i årets utbildningskonferens.

Styrelse-nytt


RESTRIKTIVT ÄR INTE REPRESSIVT

Socialstyrelsens nya föreskrifter och regeringens förslag om ny sprut- byteslag markerar en tydlig kurs-

ändring i riktning mot ett mer skade- reducerande förhållningssätt till nar-kotikaproblemet.

Socialstyrelsens nya föreskrifterDe stora nyheterna i socialstyrelsens föreskrifter är följande: Programmen ska numera kunna behandla personer som blivit beroende av smärtstillande opioidläkemedel och som inte klarar nedtrappning till medicinfrihet. Vissa hinder mot att inleda behandlingen lyfts bort. Framöver ska läkemedels- assisterad behandling kunna ges även till personer som dömts enligt LVM. Do-kumentationskraven förändras. Tidig- are krav på dokumentation av ett års missbruk för patient för att få behand-ling överlämnas istället för bedömning av behandlande läkare. Uteslutning från program ska bli svårare då spärr-tider tas bort vid exempelvis sidomiss-bruk. Patienterna ska även få möjlighet att tidigare successivt själv få hantera sin medicin, så kallade ”take-away- doser”. Enligt de nya föreskrifterna ska detta kunna ske efter tre månader istället för som tidigare sex månader.

Regeringens förslag om ny sprutbyteslagDe viktigaste förändringarna i lagen om sprutbyte, enligt regeringens för-slag, är följande: Det är enbart lands-tingen som ska kunna ansöka om att starta sprutbytesprogram. Kommu-nerna, som har huvudansvaret för missbruksvården, blir i praktiken bort-kopplade från besluten. Den andra stora skillnaden är att åldern för delta-gande i sprutbyte sänks från 20 år till 18 år. I förslaget omnämns också att

den som har straffpåföljd inom frivår-den ska ha fri tillgång till sprutor och kanyler.

Varför ändras kurser?De flesta seriösa experter inom det narkotikapolitiska området är tämli-gen överens. En väl fungerande dro-gåterhållande strategi vilar på en ba-lans mellan åtgärder som reducerar tillgång, efterfrågan och skador. Däre-mot finns det skillnader i syn på vart tyngdpunkten ska ligga. Skillnaderna finns dels mellan olika samhällen men fluktuerar även inom samhällen, över tid. Variationerna kan dels förklaras av ideologiska och filosofiska skäl. Men självfallet också som en följd av att ny vetenskap och nya rön ger anledning att inta en annorlunda hållning.

De senaste åren har ett tydligt trend-brott kunna skönjas, primärt i väst-världen. Fokus på att bekämpa nar-kotikaproblemet har flyttats från att vara en fråga för ”law and order” till att bli en fråga för hälso- och sjukvård. Narkomani har i allt högre utsträck-ning kommit att bli ett begrepp som definieras utifrån utgångspunkter om sjukdom.

Den tydligaste kursändringen har skett i USA där retoriken har varit tydlig. Populistiska sanningar har leve-rerats i parti och minut.” Kriget mot droger har misslyckats” och ”Det hjäl-per inte att sätta missbrukare i fäng-else” har varit återkommande teman. Som så många gånger förr influeras även Sverige och Europa av vad som händer i det stora landet i väst. Detta trots att det som drivit fram reaktio-nerna i USA till lika stora delar torde ha sitt ursprung i uppfattningar om brister i hälso- och sjukvårdssyste-

men, sociala orättvisor och strukturell rasism.

Historielöshet ger utrymme för gäddorna i vassenMed utgångspunkten om balans mel-lan de reducerande åtgärderna bor-de en enkel logik för en objektiv be-dömare vara att mer resurser till alla områden rimligen skulle ge en ökat positiv effekt på totalen. Istället har de strategiska formuleringarna tagit sin utgångspunkt i att samhällets an-strängningar har ett tak och att alla resurser ska prioriteras under detta tak. Att istället höja taket tycks inte finnas med i tankevärlden. Under ta-kets gräns verkar istället en evig ”upp-finna-hjulet-strategi” tillämpas. Att vi i Sverige mellan 1965-67 försökte oss på att råda bot på narkotikapro-blemet med narkotikautdelning tycks vara bortglömt. Det blev ett fiasko då och lär inte fungera bättre idag, fem-tio år senare. Men uppenbarligen är den mänskliga drivkraften att hitta en magiskt enkel lösning så stark att vi är beredda att göra samma misstag. Om och om igen.

I de debatter och diskussioner som strävar efter att hitta den ultimata lösningen, ställs ofta rättsväsendets ansträngningar i direkt motsats till vårdens. Repression och restriktivitet i ena ringhörnan. Vård, omsorg och humanism i den andra. Detta tycks vara en särskilt populär polarisering som inte sällan förs in från ideologis-ka krafter. Krafter med en helt annan agenda än viljan att lösa det verkli-ga problemet. Här finns harm reduc-tion-förespråkarnas största utmaning. För att kunna bli tagna på allvar så måste de tydligare distansera sig från

Den 19:e januari 2016 beslutade Socialstyrelsen om nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opiodberoende. En sammanfattning skulle förenklat kunna beskrivas som ”mer av allt”. Samtidigt har

regeringen lagt ett förslag om att lagen om sprututbyte ska ändras. I förslaget från Socialdepartementet föreslåsbland annat att kommunerna kopplas bort från besluten och att åldersgränsen sänks från 20 till 18 år.

Restriktivt är inte repressivt


de krafter som profiterar på deras syften. Det tydligaste exemplet är för närvarande den allt mer aggressiva framväxten av medicinsk marijuana, och legalisering av densamma, som på- går i USA. Gäddorna i vassen perso-nifieras här av de stora ekonomiska intressen som finns i den växande marijuanaindustrin.

När argumenten reduceras till ”vi ska ge vård till missbrukarna istället för att slänga dem i fängelse” sker två saker med automatik. Rättssamhällets betydelse för prevention underskattas. Samtidigt riskerar dess förmåga till till-gångsreducering att försämras. Sam- hällets instanser med ansvar för vård och omsorg tenderar också att distan-sera sig från rättssamhället genom att sammanblanda repression med restrik-tivitet. Det senare är särskilt olyckligt då en nödvändig hjälp istället riskerar att bli en dödskyss på grund av att potentiellt dödliga mediciner inte han-teras tillräckligt restriktivt.

Vad innebär kursändringen för det svens-ka samhället och dess rättsväsende?Ett av huvudskälen till att man anser sig nödgad att genomföra justeringar i kursen, i riktning mot mer skaderedu-cering, är de ökade narkotikarelatera-de dödstalen. Det anmärkningsvärda är att ingen större vikt verkar ha fästs vid de besvärande samband som finns mellan ökningen av läkemedelsassiste-rad behandling och dödsfall som note-rats där de avlidna har spår av de läke- medel som används. Socialstyrelsen har till behandlingsformens försvar presenterat en rapport där man bland annat fastslår att läckaget från läke-medelsassisterad behandling är mar-ginellt. Som vi har påpekat i tidigare artiklar så finns det betydande tvek-samheter i metodvalet som lett fram till den aktuella slutsatsen. Än mer oroande tycks det vara att många av dödsfallen verkar bero på en kombina-tion av olika preparat. Blandmissbru-ket skördar offer. Ett blandmissbruk som nu inte ska tillmätas samma stora betydelse i frågan om läkemedelsassis-terad behandling.

När det gäller frågan om föränd-ringar i sprutbyteslagen så riskerar den också att leda fram till ett antal kon-

fliktpunkter. En 18-årig injektions-missbrukare borde inte helt osannolikt kvalificera sig för vård enligt LVU. Hur ska landsting och kommun se till att hantera denna intressekonflikt? Slutligen kan man kanske tycka att påföljd som leder till insatser från frivården borde villkoras med drog-frihet? I synnerhet eftersom tillgänglig forskning visar att narkotikamissbruk ofta innebär att missbrukaren har en sårbarhet/mottaglighet för annan kri-minalitet.

Det återstår alltså att se huruvida den

kursändring som nu genomförs kom-mer att leda fram till en minskning av antalet narkotikadöda. Givet att samma statistiska metod används fort-sättningsvis. Om så inte sker kan-ske nästa steg i de skadereduceran-de åtgärdsprogrammen kommer att handla om sprutrum och utdelning av heroin.

Det finns sannolikt anledning att åter- komma i ämnet.

Lennart Karlsson

RESTRIKTIVT ÄR INTE REPRESSIVT

Polisens roll vid efterfrågereducering underskattas ofta.


ÖPPNA ÖGONEN INNAN DET STATLIGA KNARKET TAR ÖVER

De ursprungliga medicinska av-sikterna med smärtstillande opioider samt centraldepressi-

va och centralstimulerande narkotiska läkemedel, vars användning vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet, gäller inte längre. Läkemedlen blev godkända för att lindra smärta, oro, ångest, sömnsvårigheter och koncen-trationsproblem under en begränsad tid och alltid i kombination med an-nan terapeutisk behandling, men livs-lång medicinering har numera blivit standard.

Indikationsglidningar har smugit sig in och förändrat de beroendeframkal-lande preparatens användbarhet till att gälla alltfler tillstånd och besvär som berör betydligt fler människor.

Mer eller mindre frikostiga förskriv-ningar av preparaten har skjutit i höj-den och med detta följer också ett läc-kage till den illegala missbruksmark-naden. De narkotikaklassade läkemed-len är eftertraktade och betingar ett högt värde på gatan. Langare som har kontakt med en eller flera läkare som, ibland mot betalning, vårdslöst skri-ver ut läkemedelsnarkotika, kan göra goda affärer.

Preparaten kan också enkelt bestäl-las på internet från såväl svenska som utländska säljares hemsidor. De många beslag som tullen gör i postför-sändelser vittnar om detta.

USA som avskräckande exempelI ett globalt perspektiv är missbruk av läkemedelsdroger störst i USA och det gäller i synnerhet opioider. Amerikaner konsumerar 99 procent av all världens hydrokodon (Vicodin), 80 procent av all oxykodon (OxyContin) och 65 pro-

cent av all hydromorfon (Dilaudid), enligt New York Times. Förskrivning-en och försäljningen av opioiderna har ökat mångdubbelt under de senaste 15 åren, missbruket har blivit helt okon-trollerat och dödsfallen på grund av överdoser har fyrdubblats.

Dessutom har USA drabbats av ett snabbt ökande heroinmissbruk, vil-ket många anser vara en följd av missbruket av de opioida läkemedlen. Enligt Centers for Desease Control and Prevention (CDC) var opioidlä-kemedel involverade i drygt 18 000 dödsfall i USA under 2014 och hero-indödsfallen svarade för drygt 10 000. Totalt registrerades ca 47 000 dödsfall av överdoser och drygt hälften av dessa orsakades av läkemedelsdroger.

Missbruk av bensodiazepiner är också ett utbrett problem i USA. Enligt den officiella statistiken orsaka-de sömnmedel och lugnande medel ca

8000 dödsfall under 2014.Även förskrivning av ADHD-läke-

medel ligger på en toppnivå i USA vid en internationell jämförelse och detsamma gäller antidepressiva SSRI-läkemedel.

Situationen är så allvarlig att presi-dent Obama i början av februari i år föreslog att USA satsar 1,1 miljard dollar på att bland annat väsentligen öka möjligheterna för opioid- och heroinmissbrukare att få olika for-mer av adekvat vård, att fullfölja behandlingen och att förbli drogfria. Satsningen avser också att förbättra utbildningen för förskrivande läkare och stödja rättsvårdande myndigheter som bekämpar illegal droghantering.

Största polisinsatsen någonsin mot Pill Mills i USAMerparten av de missbrukade läkemed-len kommer ut på gatan via så kallade

Öppna ögonen innan detstatliga knarket tar över

Traditionell illegal narkotika har fortfarande en stark ställning på den globala missbruksmarknaden, men läkemedelsindu-strins produkter vinner terräng och ligger nu på en andraplats efter cannabis, enligt FN:s narkotikakontrollbyrå INCB.

Pill Mill.


ÖPPNA ÖGONEN INNAN DET STATLIGA KNARKET TAR ÖVER

Pill Mills, dvs. mottagningar och klini-ker där samvetslösa läkare mot betal-ning skriver ut recept utan att undersö-ka patienten.

Många polisingripanden har gjorts mot dessa överförskrivande läkare som agerar langare, ofta i samarbe-te med ett visst apotek. Den största polisinsatsen någonsin var Operation Pilluted som DEA och ett stort antal poliser genomförde 2015 i fyra del-stater. 22 läkare och apotekare greps misstänkta för att ha förskrivit och lämnat ut stora mängder läkemedel såsom oxykodon, hydrokodon och Xanax som är en av de vanligaste bensodiazepinerna.

Sverige blundar och låter brukarna be- stämmaSom världsledande och trendsättande på ett stort antal områden har USA en historia av att vara ett exempel för res-ten av världen, på både gott och ont. Vi har t.ex. det illegala läkemedelsmiss-bruket som ökar i Sverige och tycks ha nått rekordnivåer. Polisen redovisade drygt 10 000 beslag av bensodiazepi-ner, opioider och centralstimulerande läkemedel under 2015, en fyrdubbling på tio år. De flesta beslagen gäller bensodiazepiner, men opioidläkemed-len svarar för den största ökningen.

Beslagen av cannabis är fortfarande vanligast bland polisens narkotika-beslag, men Tullverket gjorde under 2015 för första gången fler beslag

av narkotikaklassade läkemedel än av hasch och marijuana. Beslagen av läkemedel i postförsändelser från utlandet förklarar den stora ökningen.

Vi har också ett omfattande legalt bruk av narkotikaklassade läkeme-del genom förskrivning till patienter i allmänhet och till LARO-patienter i synnerhet. Nu har Socialstyrelsen för avsikt att utöka den omstridda läkemedelsassisterade behandlingen av opiatmissbrukare, substitutionsbe-handlingen genom att bland annat sänka kraven på kontroll av behand-lingen. Det är uteslutande brukar-nas krav som får genomslag trots att behandlingsformen har ett klart sam-band med kraftigt ökad dödlighet av substitutionspreparaten metadon och buprenorfin.

Läkemedel bakom ökning av dödsfallMed 765 narkotikarelaterade dödsfall enligt dödsorsaksregistret 2014, en ök-ning med 30 procent jämfört med året innan, kommer Sverige på andra plats i Europa. Detta anses oacceptabelt och lämpligt nog fick Socialstyrelsen reger-ingens uppdrag att analysera vad som ligger bakom de senaste årens ökning av dödstalen.

I utredningen, som redovisades den 29 februari i år, menar Socialstyrelsen att ökningen av de läkemedelsrelate-rade dödsfallen kan vara mindre än vad siffrorna visar, eller som utreda-ren Daniel Svensson uttryckte sig för

Drugnews: ”Ökningen är nog egentli-gen en illusion.”

Men trots Socialstyrelsens försök att förklara bort de ökande dödsfallen av överdoser, kan man inte förneka de faktiska dödstalen som orsakats av narkotiska läkemedel och att det skett en ökning, vilket bekräftas av rättsme-dicinalverkets register Toxreg.

Det är också ganska talande att den stora ökningen av dödsfall relaterade till substitutionspreparaten metadon och buprenorfin har skett efter 2006 då Socialstyrelsen införde stora lättna-der i LARO-behandlingen och gjorde den tillgänglig för fler brukare.

Framtiden?Det som sker nu är en centralt beslutad ökning av harm reduction-åtgärder för drogberoende med lågt ställda krav på motprestation och utan ett drogfritt liv som målsättning. Tidigare erfarenheter har visat att sådana förändringar leder till en ökad dödlighet. Den som lever får se.

Gunnar Hermansson

Jämförelse mellan årligt antal narkotikarelaterade dödsfall enligt Toxreg.

Opioidläkemedel (morfin, oxykodon, buprenorfin, metadon, fentanyl m.fl.) påverkar samma receptorer i hjärnan som heroin och missbrukas också som ersättning för heroin, gärna för-stärkta med bensodiazepiner, dvs. lugnande och sömngivande medel. Bensodiazepiner (alprazolam, klo-nazepam m.fl.) är centraldepressiva preparat som även missbrukas i rus-syfte eftersom de påverkar samma receptorer som GHB och alkohol och kallas därför ibland torrsprit. De centralstimulerande ADHD-läkemedlen (metylfenidat, dextroam-fetamin) används som ersättnings-droger för amfetamin och kokain.Missbruk av läkemedel definieras: användning utan recept på ett annat sätt än det avsedda (t.ex. snortning, injicering, rökning), eller i russyfte.

Fakta omnarkotikaklassade

läkemedel


LANGNING VIA RECEPT OCH APOTEK

De överförskrivare – förutom ve-terinärer – som ”endast” bryt- er mot den luddiga formule-

ringen ”vetenskap och beprövad erfa-renhet”, kan bli granskade av Inspek-tionen för vård och omsorg (IVO) som finns i sex regioner i landet. IVO:s ut-redningar omges av en omfattande by-råkrati som tenderar att öka, och där-för är handläggningstiderna långa och utmynnar oftast i kritik från IVO eller att läkaren åläggs tre års prövotid av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). I några svårare fall blir den disciplinära åtgärden begränsad för-skrivningsrätt eller som yttersta åtgärd återkallad behörighet att utöva yrket.

NormalfalletEn ögonläkare på en privat vårdcentral skrev ut påfallande höga doser av nar-kotikaklassade läkemedel till många patienter. Ett apotek gjorde våren 2015 två anmälningar till IVO i Malmö som startade en utredning.

Utdrag ur receptregistret visade att ögonläkaren under tre månader skrivit ut 215 recept på narkotikaklassade läkemedel i största förpackningarna och med högsta styrkan. Ett recept avsåg tillväxthormonet Genotropin 12 mg, ett läkemedel som ögonläkaren inte alls kände till effekterna av.

Den manlige ögonläkaren förklarade att han skrivit ut preparaten av med-mänsklighet till ett 30-tal patienter och att han inte gjorde undersökning utan förlitade sig på utgångna recept som visades upp, ibland från andra länder. De flesta patienterna träffade han inte personligen utan receptbeställningarna framfördes av en av läkarens patienter som var vän med de övriga patienterna.

IVO kom fram till att läkaren varit mycket oskicklig och riskerade patient- säkerheten. För detta yrkades en tre-årig prövotid för läkaren, vilket kan jämföras med skyddstillsyn för en van-lig narkotikalangare.

De kriminellaDet har också visat sig att vissa för-skrivare går längre och langar narkoti-kaklassade läkemedel, ibland i mycket stor omfattning, dvs. säljer recept mot betalning. Då har man passerat yt-terligare en gräns och kan åtalas och dömas för narkotikabrott. Utredning-arna är resurskrävande och kräver stor kunskap av polis och åklagare och det kanske är därför det har bara hänt två gånger i Sverige i modern tid. Det var 2012 som två äldre läkare i olika mål dömdes av Stockholms tingsrätt till 4 års fängelse vardera för grovt narkoti-kabrott. Båda läkarna sålde recept på narkotikaklassade tabletter mot betal-ning till personer som i sin tur sålde tabletterna vidare till missbrukare på Plattan och på andra ställen i Stock-holm. ÅldringarnaSVT Nyheter Blekinge granskade i slu-tet av 2015 ett 20-tal ärenden som gäll-de överförskrivande läkare i Blekinge, Kronoberg och Skåne som utretts av IVO under de senaste fem åren. Bara en av dem förlorade sin legitimation.

Detta var en läkare i 60-årsåldern i Blekinge som redan i början av 1990-talet fick ögonen på sig för att han frikostigt skrev ut beroendeframkal-lande läkemedel. Han undersökte inte patienterna och 1994 fick han en erin-ran för detta. Men läkaren fortsatte

som förut och fick en varning 2004. Läkaren, som hade privat mottag-

ning i sitt hem, fortsatte att skriva ut stora mängder av framförallt Flunitra- zepam och Xanor till kända miss-brukare. I en anmälan från polisen fanns uppgifter om att patienterna sålde vidare de läkemedel som för-skrevs. Läkaren kallades till samtal på Socialstyrelsen, men han uppgav att han pga. ålderskrämpor inte kunde infinna sig. Socialstyrelsen anmälde läkaren till HSAN som beslutade att återkalla läkarens legitimation på läkarens egen begäran.

Efter tjugo år som känd överförskri-vare förlorade läkaren sin legitima-tion. Han var då 81 år gammal och dog kort tid därefter.

Detta exempel visar mycket tydligt på brister i myndigheternas förmåga eller vilja att stoppa olämpliga läkare som ansvarslöst skriver ut recept på narkotika och riskerar patienters liv och hälsa.

Gunnar Hermansson

Alla läkare, men också i viss mån tandläkare, sjuksköterskor, barnmorskor och veterinärer, har genom sin utbildningfått behörighet att ”enligt vetenskap och beprövad erfarenhet” förskriva narkotikaklassade mediciner vid behov till sina

patienter. Men tyvärr kan inte alla stå emot böner, tjat, hotelser eller mutor från patienter. Andra låter sig lurasav missbrukares duperingsförmåga och det övergår lätt i en mer eller mindre vårdslös förskrivning

av narkotika till missbrukande patienter och ibland till förskrivarens eget missbruk.

Langning via recept och apotek


Den 16 september 2015 kom ett större paket till fraktföretaget DHL på Arlanda flygplats,

adresserat till ett företag med post-adress i Farsta söder om Stockholm. Paketets avsändare var ett läkemedels-företag i Indien vilket väckte tullarnas intresse.

Efter att paketet kontrollerats kon-staterades att det innehöll ca 5 kilo av ett vitt pulver. Enligt den deklaration som avsändaren skickat med så skulle paketet innehålla ”Raw material pow-der sample purpos only”, men analys på Tullverkets laboratorium visade att pulvret innehöll det narkotikaklas-sade läkemedlet tramadol och halten bestämdes till 86 procent tramadol- hydroklorid.

Tullkriminalen tog kontakt med Norrorts Åklagarkammare i Stockholm och man beslutade att en provokativ åtgärd skulle dras igång, dvs. följa paketet med utbytt innehåll till dess mottagare för att kunna identifiera en misstänkt gärningsman, vilket man också gjorde.

Tillslaget Den 18 september, två dagar efter att paketet ankommit till Sverige obser-verade tullverkets spanare hur två personer, en man och en kvinna, häm-tade ut försändelsen hos ett av DHL:s ombud, en liten tobaks- och spelbu-tik i Gubbängen. Spanarna följde ef-ter personerna som efter en kortare bilfärd parkerade i ett till synes helt vanligt bostadsområde i Hökarängen. Kvinnan lämnade bilen och gick in i en trappuppgång. Vart mannen tog vägen såg man inte i detta läge.

Efter cirka en timme slog tullen med

hjälp av piketpolis till mot en lägen-het i den trappuppgång som kvinnan gått in i. Inne i lägenheten befann sig samma två personer som spanarna tidigare observerat hämta ut paketet i den lilla spel- och tobaksbutiken.

Det var nu utredningen tog fart. I bostaden fann man en mängd kaps-lar innehållande pulver, tablettpressar, vågar med mera, och i ett förråd i käl-laren hittades dels det aktuella paketet, som ursprungligen innehöll 5038 gram tramadol, men även mycket mera pul-ver, förpackningsmaterial, etiketter. Vid tillslaget beslagtogs sammanlagt ca 900 gram tramadol och 445 gram modafinil, som är ett narkotikaklas-sat centralstimulerande medel. Vidare togs ca 8 kilo pregabalin, ett läkeme-del som ännu inte narkotikaklassat i Sverige, men som är populärt bland vissa missbrukare och säljs under nam-net Lyrica. Även en pistol av fabrikat

Walter som fanns i källarförrådet togs i beslag.

UtredningenDen samlade bevisningen tydde på att mannen och kvinnan importerat och sålt tramadol, modafinil och prega-balin via internet. De misstänktes för grovt narkotikabrott och grov narko-tikasmuggling. Mannen erkände att

Läkemedelspulver från Indiensåldes på Apotek1

Från en lägenhet och ett källarförråd i en Stockholmsförort bedrevs internethandel medolika läkemedelssubstanser som är populära i missbrukarkretsar.

PULVER FRÅN INDIEN

Paketet från Indien som innehöll drygt 5 kilo tramadolpulver.

Uppvägning och förpackning av pulver gjordes i källarkontoret.


PULVER FRÅN INDIEN

han hämtat ut paketet från Indien på uppdrag av en annan person och han trodde att det innehöll läkemedlet pre-gabalin. I övrigt nekade han till alla brottsmisstankar.

Efter att ha nekat en tid berättade till slut kvinnan en historia som till stor del gav stöd åt vad utredningen faktiskt visat. Hon berättade att hon och den misstänkte mannen träffades 2014 och att han gav henne Lyrica eftersom hon hade vissa psykiska pro-blem. Hon mådde i början bättre av detta och de bestämde sig för att börja sälja pregabalin via internet. De star-

tade i lägenheten men kom efterhand att använda det aktuella källarförrådet för handeln med droger som utökades med tramadol och modafinil på webb-sidan Apotek1. De narkotikaklassade preparaten uppgavs stå för cirka 20 procent av försäljningen.

Preparaten beställdes från Indien och kvinnan medgav att både hon och man-nen gjort utbetalningar till ett företag i Indien för inköp av droger under för-sta halvåret 2015. Utredningen visade också att belopp på ca 300 000 kronor satts in i småposter på deras båda kon-ton under den tid försäljningen pågick.

Enligt en skärmdump som åklagaren åberopande under rättegången från Apotek1:s hemsida har webbshopen, som funnits sedan början av år 2015, sålt tramadol (i pulverform), modafinil (i pulverform) och pregabalin (i pul-verform och i kaplsar). Man godtog endast betalning med bitcoin/litecoin och det förklarades med att det är ett säkert betalningssätt som innebär att man inte kan spåra betalningen till en viss persons identitet.

På hemsidan fanns bland annat en beskrivning i två olika versioner – en manlig och en kvinnlig – av hur det är att ha sex efter att man använt pre-gabalin. Utredningen visade också att de båda misstänkta hade en ganska så grav missbruksproblematik genom att de missbrukade dessa preparat själva.

Tingsrättens domTingsrätten utgick ifrån att två kilo tramadol enligt praxis är gränsen för grovt brott och för modafinil finns ingen praxis. Men den sammanlagda mängden av dessa preparat som an-träffades i lägenheten och i källarför-rådet, tillsammans med den yrkesmäs-siga och vinstgivande försäljningen av hänsynslös art via internet, talar för att narkotikabrottet ska bedömas som grovt och att båda är lika delaktiga.

Däremot döms mannen ensam för grov narkotikasmuggling av de dryga fem kilo tramadol som tullen stopp-ade.

Åklagaren valde att inte åtala paret för den olagliga handeln med läkeme-del genom försäljningen av pregabalin, eftersom detta inte bedömdes påverka straffsatsen. Men det beslagtagna pre-gabalinpulvret blev förverkat.

Tingsrätten ogillade åtalet beträffan-de den pistol som fanns gömd i källar-förrådet. Förrådet disponerades av det åtalade paret men tillhörde egentligen en annan lägenhet och därför ansåg tingsrätten att det inte var styrkt att vapnet tillhörde mannen.

Mannen dömdes till 4 års fängelse och kvinnan till 2 år. Domen har vun-nit laga kraft.

Daniel LindbergTullkriminalen Stockholm

Saknaden på Flashback var stor när försäljningen på Apotek1 upphörde.

Pregabalin i pulverform var den största produkten.


Pregabalin, som tillverkas och säljs av Pfizer under namnet Lyrica, godkändes 2004 i Sverige för be-

handling av bland annat epilepsi. Två år senare blev Lyrica även godkänt för behandling av generaliserat ångestsyn-drom (GAD) och försäljningen nästan femdubblades på tre år.

Preparat med missbrukspotentialPregabalin är enligt FASS en analog till GABA, den signalsubstans i hjärnan som påverkas av bland annat bensodia-zepiner. Av den anledningen uppmärk-sammade Läkemedelsverket en miss- bruksrisk redan vid godkännandet. De första signalerna om missbruk av pregabalin kom från kriminalvården. Pre-paratet var efterfrågat av de intagna som ofta var påstridiga och krävde hö-gre doser.

Enligt en artikel i publikationen Information från Läkemedelsverket nr 3-2010, under rubriken Lyrica – ska vi oroa oss för missbruk? var det under 2009 drygt 2000 individer i Sverige som dagligen tog en maximal dos eller mer av Lyrica som förskrivits av läkare. Läkemedelsverket har sedan dess följt utvecklingen för att se om det finns behov av att narkotikaklas-sa pregabalin som man gjorde i USA redan 2005.

Rapportering om missbruk har inte saknats. Bland andra har KSAN, Kvinnoorganisationernas Samarbets- råd i Alkohol- och Narkotikafråg- or, vid två tillfällen 2010 och 2013 skrivit till regeringen och krävt klass-ning av pregabalin sedan flera unga kvinnor rapporterat om biverkningar, svårigheter att sluta och andra kom-plexa besvär av Lyrica.

Läkemedelsjätten Pfizer försvarar sin storsäljare genom att på företagets

hemsida felaktigt påstå att pregabalin inte är narkotikaklassat i USA och att pregabalin inte är en analog till GABA.

Stort intresse för Lyrica på FlashbackPå forumet Flashback diskuteras Ly-rica och pregabalin i hundratals olika ämnestrådar. En tråd heter Lyrica Fan-club som startades i september 2005. Den 13 mars 2016 hade Lyrica Fan-club 14 517 inlägg. Här följer några exempel:

Mars 2006 - pregabalin, lyricaLyrica smärtstillande mot nervskader med pregabalin, hur funkar det rus-mässigt? ”vanliga biverkningar skall vara, yrsel och trötthet, men det kanske också kan ge en skön känsla i kroppen typ nåt som liknar känslan på opiater?, eller blir man bara bäng och seg?

Apotekaren sa varnade ” ingen vet hur man reagerar om man delar kaps-len, så jag avråder dig STARKT ifrån att att göra det”

Det tolkar jag som att det borde ge bra effekt om man snortar det? ngn som har provat det?

Vad är en bra rusdos?Tänkte ge det en chans imorgon,

men vill gärna få veta lite om effek-terna.

----Blev att jag testade nu ikväll istället.Ne det var ingen höjdare. Skev på

ett äckligt sett, kan bara tänka mig hur man skulle må på lyrica+stilnoc+sprit, då skulle konstiga saker kunna hända.

December 2012Jag har flera års erfarenhet av Lyrica som medicin, men har även hänt att jag ”kickat” på det.

DET ÄR ETT JÄVLA RÄVGIFT!Ett helvete att sluta med, värre än en

horseavtändning å den sitter i i MÅNA- DER!

Ingen visste detta då det skrevs ut till en början. Visst har Lyrica hjälpt mig enormt, men jag vågar aldrig någonsin mer sluta med denna medicin. Jag drömmer mardrömmar om avtändningen en gång i veckan. Min kropp blev i så knas skick att jag fick åka prio ett ambulans å ligga inne 1,5 månad på sjukhuset. Efter 2 månader gav jag upp och började käka dom igen.. för jag mådde fortfarande skit.

Don’t do Lyrica!!!

Mars 2016Fan lyrica har ganska många behagliga effekter typ om jag tar många så blir jag skit social och om jag tar mellan 600-900 mg blir jag ganska tystlåten och mysig.

Mars 2016Enligt mig är Lyrica ett helvete! Åt ett par år 300/dag och har nu lyckats komma ner till 100 men kommer inte längre än så! Vill bli av med eländet men kan inte. Beroendet är ett helvete och glömmer jag morgondosen så får jag AT redan efter lunch. Har flera as-kar kvar från tidigare högre doser men skulle aldrig få för mig att pilla i mig mer än jag måste för att överleva da-gen!

Pregabalin på den illegala marknadenPolisen har ingen laglig rätt att medve-tet ta pregabalin/Lyrica i beslag. Men vid kontakt med personer i missbruks-

Läkemedelssubstansen pregabalin har sedan många år etableratsbland missbrukare som ett lagligt alternativ till bensodiazepiner.

Hög tid att narkotikaklassa Lyrica

LYRICA


miljöer anträffas och beslagtas ofta oidentifierade tabletter, kapslar och pulver som efter analys på NFC visar sig innehålla pregabalin. Under 2015 hände detta 465 gånger, en stadig ök-ning sedan 2011 då 148 labanalyser påvisade pregabalin.

Det är inte tillåtet att utan tillstånd föra in läkemedel i landet. Tullverket har under det senaste året gjort flera beslag av pregabalin i ren pulver-form som anträffats i försändelser från utlandet, oftast från Indien. Bland annat togs två kilo pregabalinpulver under Operation Pangea VIII somma-ren 2015.

Under hösten 2015 hittade tullen pregabalin och tramadol i pulverform vilket ledde till en förundersökning mot en man och en kvinna. (Se arti-keln på sidorna 14-15). Åklagaren åtalade de två personerna för insmugg-ling och försäljning av tramadol och modafinil som är narkotika, men inte för insmuggling och försäljning av pre-gabalin via hemsidan Apotek1.website eftersom substansen inte är narkoti-kaklassad. Ett åtal för brott mot lagen om försäljning av läkemedel bedömdes inte påverka straffmätningen. Detta är också en viktig anledning till att prega-balin bör klassas som narkotika.

Det är även värt att nämna att Socialstyrelsen i sin nyligen redovisa-de utredning om narkotikarelaterade dödsfall 2014 tar upp pregabalin som en substans som förekommer vid 63 dödliga överdoser då mer än en drog är inblandad. Pregabalin och/eller alko-hol och bensodiazepiner i kombina-tion med opioider är en ganska vanlig dödlig kombination.

Lyrica/Pregabalin-försäljning på nätetPå ett flertal svenska hemsidor säljs pregabalin i pulverform eller i kapslar. Risken för att bli föremål för ett rätts-ligt ingripande då man endast säljet ett receptbelagt läkemedel bedöms inte vara stor.

Narkotikaklassa pregabalin nu!Mellan den 28 januari 2015 och 26 januari 2016 narkotikaklassade reger-ingen 50 nya nätdroger, av vilka ett flertal säljs och missbrukas i begränsad omfattning. Hade substansen pregaba-

lin dykt upp som en nätdrog för ett par år sedan hade den med största sanno-likhet varit narkotikaklassad idag.

Vid en sådan jämförelse är det näs-tan oundvikligt att inte klassa läke-medlet pregabalin i narkotikaförteck-ning V med omedelbar verkan.

Gunnar Hermansson

LYRICA


NARKOTIKAFÖRSÄLJNING

För polisen i Halland tog ärendet sin början den 9 september 2013 då Sten och hans systerson Peter

greps i Falkenberg efter att ha hämtat ut en försändelse innehållande 1000 narkotikaklassade tabletter från ett litet postkontor utanför Falkenberg. I bilen påträffades även odlingsutrust-ning. Detta ledde till beslut om en hus-rannsakan på den gård där Sten och Peter bodde. Där påträffas en mindre men välordnad odling av cannabis i ett av gårdens uthus. Inne i huset fanns det en mindre mängd narkotika och tillbehör som tydde på försäljning av narkotika. Datorer och telefoner togs i beslag för IT-forensisk undersökning.

Vid undersökningen framgick det snart att datorerna var krypterade och bara fragment av innehållet kunde läsas av. Där fanns dock tydliga tecken på försäljning av narkotika. Sten och Peter släpptes då det inte bedömdes att det fanns häktningsskäl. De förekom bara sporadiskt i belastningsregistret för mindre trafikbrott och lite ska-degörelse genom klotter, något som skulle visa sig vara av intresse längre fram i utredningen.

Greps och släpptes på nyttSten och Peter dyker nästa gång upp den 16 oktober i Halmstad när de på en privat postboxcentral hämtade ut några paket, varav ett innehöll en min-dre mängd metamfetamin.

I samband med att Peter hämtade ut paketet legitimerade han sig som en Dan Rayes, med ett förfalskat engelskt körkort. Peter greps på nytt, men inte hans morbror Sten som åkte hem och

fick tillfälle att ”städa upp” på gården utanför Falkenberg. Den efterföljande husrannsakan gav därför inte mycket av värde. Peter frigavs och de båda ärendena blev liggande för utredning.

Peter, som är mycket kunnig inom IT, var angelägen om att få tillbaka sina datorer och hade en intensiv mail-växling med både åklagare, utredare och IT-forensiker där han bland annat skrev om omöjligheten att komma förbi den kryptering som fanns på hans datorer.

Eftersom den IT-forensiska under-sökningen inte gav något resultat, beslu-tades det att ärendena skulle slutföras och att Peter underrättades om miss-tanke för narkotikabrott av normal- graden.

Samordnade med TullkriminalenParallellt drev Tullkriminalen i Göte-borg några ärenden, där det hade ta-gits narkotika i beslag. Mottagare var

Peter eller hans alias ”Dan Rayes” el-ler Peters firma Svenska Trimship. Det rörde sig om fyra försändelser som hade fastnat i tullens kontroller både på Arlanda och på Landvetter. Vissa av försändelserna hade gått via en post-box i Leeds, Storbritannien, och där packats om. Innehållet i försändelser-na har i huvudsak varit narkotikaklas-

Narkotikaförsäljning med hjälpav posten och färdtjänst

De två släktingarna sålde stora mängder narkotika via darknet och krypterade mailkonton. Distributionen skeddemed hjälp av kommunala färdtjänstresor och posten. Centralen för narkotikahanteringen fanns i en liten ort

strax utanför Falkenberg och pågick dygnet runt under mer än ett år. Släktingarna hade en tydligaffärsidé om hur narkotikan skulle inköpas, säljas och distribueras.

I den gamla ladugården fanns en liten men välskött cannabisodling.



sade tabletter som skickats från Indien och Pakistan.

Tullkrims ärende och ärendena i Halland samordnades och Peter kallades till förhör i Falkenberg.

Eftersom Peter inte behagade infinna sig till dessa förhör, beslutades att han hämtas till förhör. Detta skedde den 3 april 2014, och att inte komma på polisens kallelse visade sig vara hans och hans morbror Stens stora olycka.

En lokal spaningsgrupp i Falkenberg fick uppdraget att hämta in Peter. Eftersom det funnits misstankar om att Peter säljer narkotika via nätet och att han även tidigare har odlat narko-tika på gården, är de extra vaksamma på att denna verksamhet kanske har fortgått även efter tidigare gripanden.

När civilpatrullen knackar på möttes de av en överrumplad Sten som bar

omkring på plastbackar innehållan-de stora mängder narkotikaklassade tabletter. En spanare tog sig snabbt upp på övervåningen där Peter bodde, och hittade där en djupt sovande Peter med sin dator påslagen. Redan vid en första anblick på datorskärmen fram-gick det tydligt att här pågick handel med narkotika. Den bärbara datorn saknade batteri, så det hade räckt med att någon dragit ut sladden eller stängt igen datorn så hade denna gått i vilo-läge, vilket sannolikt hade gjort att vi inte kommit förbi krypteringen.

I Stens sovrum på bottenvåningen fanns det ytterligare plastbackar som innehöll ännu mer narkotikaklassade tabletter, fentanyl, GHB samt metam-fetamin.

Husets kök visade sig vara en för-packnings- och distributionscentral.

Där fanns en stor mängd kuvert, våg, etikettskrivare, plastpåsar och vakuum- förslutare, allt för att kunna skicka narkotika.

Båda herrarna greps misstänkta för grovt narkotikabrott och nu startade ett omfattande utredningsarbete.

Datorns innehåll säkradesSpanarna som gjorde ingripandet insåg direkt att det gäller att försöka säkra innehållet i datorn innan denna går i viloläge och en kryptering gör det omöjligt att komma åt innehållet. Den första åtgärden, utan att röra något på datorn mer än att hålla igång musen, blev att kontakta IT-forensikerna, som begav sig till gården utanför Falken-berg och påbörjade sitt mödosamma arbete med att på plats försöka spegla av datorns innehåll.

Efter flera timmars arbete som påbörjades på förmiddagen och inte slutade förrän framåt nattimmar-na, lyckades IT-forensikerna till slut komma förbi datorns lösenord och således även komma åt datorns kryp-terade del. Detta visade sig vara en guldgruva för en narkotikautredare. Här fanns inte bara en mängd infor-mation om narkotikahantering med bilder och dokument. Här fanns även ett stort antal alias som Peter hade använt och framförallt fanns lösenord till ett flertal marknadsplatser och till krypterade mailkonton.

Nu återstod bara ett digert arbete att sortera allt detta material och sätta sig in i hur Stens och Peters arbete gått till.

Det beslutades att ärendet ska hand-läggas av Närpolisområde Falkenberg, med hjälp av flera andra enhe-ter vid Polismyndigheten i Halland. Utredningen leddes av vice chefsåkla-gare vid åklagarkammaren i Halmstad.

Till utredningen kopplades även ana-lytiker, förhörsledare, IT-forensiker, tekniker och personal från Info-enheten. Ganska snart kopplades även personal från Polismyndigheten i Skåne och Polismyndigheten i Västra Götaland samt personal från RKP till ärendet. Avstämningsmöten hölls en gång i veckan och alla inblandade visade på ett stort engagemang och delaktighet.

Polismyndigheten i Skåne bidrog med

Polisen fann stora mängder narkotikaklassade tabletter hos de båda släktingarna.



sin kunskap från egna ärenden med försäljning av narkotika via nätet, samt med sin kunskap i nätspaning

Polisen i Västra Götaland bidrog med IT-forensiker för att lägga över krypterade mail till läsbar form, samt för att dokumentera åtgärder på för-säljningssidor och marknadsplatser där Peter agerat både som säljare och som köpare av narkotika.

RKP bidrog med stor kunskap i nar-kotikahantering över nätet och med analysen av de 10 000 mail som påträffades i Peters krypterade mail-konto.

Fick tillgång till krypterat mailkontoI samband med husrannsakan i bosta-den påträffades drygt 3000 narkoti-kaklassade tabletter, knappt 200 gram GHB, samt ett antal fentanylplåster. Det uppskattade värdet på beslaget var drygt 100 000 kronor. Dessutom fanns det ett stort antal andra tabletter som inte visade sig vara narkotikaklassade vid tidpunkten för beslaget.

I det fortsatta arbetet framkom det ganska snart att Peter och hans mor-bror Sten hade varit mycket aktiva på ett flertal ”säljsidor” på det dolda darknet. Det fanns en tydlig uppdel-ning i uppdraget mellan Peter och Sten. Peter var ansvarig för inköp, marknadsföring och kundkontakter via nätet, medan Sten var ansvarig för förpackning och distributionen av narkotikan.

Affärsidén var uppenbarligen att med hjälp av ett antal alias finnas på ett flertal säljsidor och att där bygga upp ett kundnät. Allt eftersom man skapade kontakter och byggde upp en ömsesidigt förtroende med olika köpare över dessa säljsidor, så gavs det möjlighet för köparna att få handla direkt av Peter och Sten via krypterade mailkonto.

I samband med det IT-forensiska arbetet påträffades ett stort antal lösenord i Peters dator, som gick till hans olika sälj- och köpkonton på ett flertal säljsidor, såsom Silkroad, Pandora, Tormarket, Black Market Reloaded och Flugsvamp.

Dessutom påträffades, vilket var helt avgörande, inloggningsuppgifter till Peters krypterade mejlkonto på Co-

untermail. Det som där mötte IT- forensikerna var häpnadsväckande. Där fanns ca 10 000 mail sparade, som i stort sett bara handlade om nar-kotikahantering.

Här fanns uppgifter om hur hante-ringen gått till, här fanns drygt 400 köpare med namn och adresser, här fanns mängden narkotika som hade försålts samt hur mycket de olika köparna hade betalt och där fanns uppgifter på hur narkotikan hade inköpts. När detta blev klart togs hela mailkontot i beslag av åklagaren.

Arbetet noga planerat mellan släktingarnaHär blev det även klart hur distri-butionen av narkotika hade gått till. Peter, som bodde på övervåningen i huset, skötte säljsidorna och la upp bilder på produkter som fanns till för-säljning och priser på dessa. Han han-terade sedan beställningarna och hade kontakt med kunderna via säljsidornas chattfunktioner.

När sedan beställningen var lagd så skickade Peter mail en våning ner till Sten via sitt Countermail med namn på kunden och vilken mängd som skulle packas och skickas. Detta kom i utred-ningen att benämnas ”packordrar”. Sten packade sedan narkotikan i olika typer av postförsändelser och gjorde klart för distribution.

Det fanns lite olika sätt att skicka nar-kotikan. I vissa fall hämtade lantbrev-bäraren paket och försändelser som

hängdes upp på brevlådan utanför huset, men i de allra flesta fallen tog Sten den kommunala färdtjänsten, som bestod av taxi, till olika postkontor runt om i Falkenberg, där paketen och breven lämnades in.

Toppen av antal leveranser nåddes i slutet av 2013 då det levererades 82 försändelser på en vecka.

Det fanns ca 400 namngivna kunder med adresser och det hade skett minst 800 leveranser av narkotika, varav drygt 600 hade skickats inom Sverige och resterande utanför Sveriges grän-ser.

I ”packordrarna” kunde man utläsa att det hade skickats ca 24 000 narko-tikaklassade tabletter och ca 700 gram narkotika (i huvudsak metamfetamin), till ett sammanlagt värde av 700 000 kronor. Allt detta fanns med i förun-dersökningen och i åtalet mot Peter och Sten.

Hjälp från FBI och EuropolUnder utredningen gång, närmare be-stämt den 3 oktober 2013, stängde FBI ner Silkroad 1. Den internetspaning som Polismyndigheten i Skåne bedrivit gjorde att man kunde knyta Peter till aliaset Swedish Cheeba på Silkroad.

När vi sedan med hjälp av FBI och Europol fick tillgång till material på Silkroad 1 så kunde vi konstatera att Peter och Sten hade varit aktiva på denna säljsida sedan december 2012. I materialet från FBI och Europol fanns både listat antal överlåtelser och typ

Ett stort antal tabletter var inte narkotikaklassade vid tidpunkten för beslaget.



av preparat samt värdet på dessa. Allt hämtat från den server som FBI hade tömt. När det gällde Silkroad åtalades Peter och Sten för 760 överlåtelser till ett värde av ca 287 000 kronor.

När alla de 10 000 mailen gjorts läsbara, framgick där ganska tydligt i konversationen mellan både Peter och Sten att det var deras egna mailkon-ton och de gav även information som kunde knyta dem till olika alias.

Bland annat skrev Peter om när och hur han har dömts till bland annat skadegörelse genom klotter, vilket tyd-ligt framgick i hans belastningsregister.

Sex köpare av 400 degavs misstanke om brottFör att påvisa hur försäljningen hade gått till och för att påvisa att det fanns köpare och mottagare av narkotikan, så beslutades att sex olika köpare runt om i landet skulle hämtas in och delges misstanke om köp av narkotika, uti-från det material som fanns i de beslag-tagna datorerna. Här fick vi stor hjälp av polisen i Umeå, Uppsala och Öre-bro. Med kort varsel hämtades således sex olika köpare in och det genomför-des även husrannsakningar i respektive bostäder.

Både mindre mängder narkotika och dokument påträffades som kopplade köparna till de olika överlåtelser av narkotika som de misstänktes för. I stort sett alla erkände köp genom olika säljsidor och direkt med Peter via Countermail, även om de flesta inte hade en aning om vem som dolde sig bakom de olika alias som Peter hade använt sig av. Detta blev en vik-

tig stödbevisning för åklagaren i den kommande rättegången.

Övriga köpare som hade identifie-rats kartlades med hjälp av RKP, och materialet skickades sedan ut till respektive polismyndighet för att han-teras på lokalt plan.

I förhören förnekade Sten katego-riskt att han hade någon som helst kännedom om att systersonen Peter hade försålt någon narkotika. Han var hela tiden i tron att systersonen sålde bildelar, så kallade ”trimship”, eftersom han hade en firma som hette Svenska Trimship.

Peter för sin del medgav att han hade beställt och skickat narkotika, men att detta hade skett under hot från andra personer som han stod i skuld till. Dessa okända personer skulle ha ”tagit över” gården och tvingat Peter att agera på deras uppdrag.

Båda säljarna fick långa fängelsestraffI sitt åtal mot Sten och Peter tryckte åklagaren på att narkotikaförsäljning- en hade bedrivits yrkesmässigt, såväl inom som utom riket, samt att det hade varit särskilt hänsynslöst och far- ligt, med hänvisning att narkotika hade spridits till ett stort antal perso-ner utan att säljarna hade haft kontroll över vilka de sålt narkotikan till.

I samband med slutpläderingen tog även åklagaren upp att av de ca 400 köparna som hade identifie-rats under utredningsprocessen, hade fyra avlidit innan huvudförhandling-en. Dödsorsakerna var fastställda till överdos eller självmord.

Förhandlingen i Varbergs tingsrätt

pågick under nio dagar. En stor utma-ning för åklagaren var att visa på hur försäljningen av narkotika på olika säljsidor samt via krypterade mail, hade gått till. Hur betalning skett med bitcoin, hur Tor-nätverket och dark-net är uppbyggt och svårigheten att komma åt denna handel på det dolda nätet.

För att åskådliggöra detta för rät-tens ledamöter spelades ett antal fil-made transaktioner på olika säljsidor upp i rättssalen, dessutom fanns det ett bildspel som visades i rätten och som beskrev försäljningsmetoder, Counter- mail, marknadsplatser, ekonomi m.m.

Tingsrätten i Varberg ställde ingen större tilltro till vare sig Peters eller Stens berättelse, utan dömde Peter till 8 år och 4 månaders fängelse för grovt narkotikabrott samt för försök till nar-kotikasmuggling (vilket senare i hov-rätten ändrades till fullbordat brott).

Sten dömdes för grovt narkotika-brott till fängelse i 8 år.

Båda överklagade domarna till Hovrätten för västra Sverige, som dömde både Sten och Peter för grovt narkotikabrott men sänkte straffen till 5 år och 6 månaders fängelse, för båda två.

En lång utredning var till ända och den kan sammanfattas med vikten av rätt åtgärder inledningsvis för att komma åt material i datorer och tele-foner, trots lösenord och krypteringar. Hade våra spanare slagit igen datorn vid husrannsakan och transporterat denna in till polisstationen så hade vi sannolikt inte haft det materialet som låg till grund för det grova narkotika-brottet.

Även ett gott samverkansklimat mel-lan ett stort antal berörda personer och enheter över både läns och landgränser är en grund till en framgångsrik utred-ning. Ett stort tack till alla inblandade som med ett stort engagemang och ett stort kunnande bidragit till en fram-gångsrik utredning.

Per-Arne NilssonUtredare vid dåvarande

Närpolisområde Falkenberg, numera Lokalpolisområde FalkenbergI köket förpackades all narkotika innan den postades på olika brevlådor till beställarna.


DARKNET

Man kallade tekniken för The Onion Routing (TOR). Tek-niken går ut på att man ge-

nom att använda reläer för att skicka krypterade datapaket försvårar eller omöjliggör signalspaning och triangu-lering av datorn bakom meddelandet.

2009 implementerades kryptova-lutan bitcoin av Satoshi Nakamoto. Bitcoin är en virtuell elektronisk valuta som kan köpas och säljas på internet och användas som betalningsmedel vid olika transaktioner, såväl legala som illegala.

Genom att kombinera de här två teknikerna möjliggjordes anonym och krypterad droghandel via en del av internet som kom att kallas Dark Net eller Deep Web. Den första droghan-delssiten hette Silk Road som hann omsätta miljarder dollar innan den stängdes ned av FBI i oktober 2013. Men Pandoras ask var öppnad - mar-ginalerna var enorma och riskerna relativt små trots stängningen. Silk Road 2.0 dök upp efter bara någon månad och stängdes 2014, ganska exakt ett år efter Silk Road. Därefter har antalet drogmarknader ökat lavin-artat.

FlugsvampFlugsvamp var den första helt svensk-språkiga droghandelssiten. Att svens- kar köpt och sålt narkotika på inter-nationella marknadsplatser var ingen nyhet. Det finns och fanns gott om svenska säljare runt om på olika kryp-tomarknader som har engelska som huvudspråk. Flugsvamp var unik på det sättet att siten vände sig direkt till svensktalande. Man hade till och med ett system som omvandlade bitcoins

värde till svenska kronor. Den första Flugsvamp-siten åkte med i svepet när FBI, Interpol och EuroJust stängde ner ett stort antal droghandelssiter i no-vember 2014 i en gemensam operation som kallades Operation Onymous – en ordlek med de engelska orden anony-mous och onion.

Flugsvamp 2.0Ett par månader senare, en bit in på 2015, öppnades Flugsvamp 2.0 och det verkade, utifrån information som lades ut på Flashback, inte vara samma personer bakom sidan längre. Perso-nerna bakom originalsidan som kall-lade sig Admin1 och Admin2 verkade ha gått skilda vägar och en person som kallade sig Admin6 köpte eller fick se-

Flugsvamp 2.0 - hur Sverigesstörsta droghandelssida fungerar

1995 tog US Navy i samarbete med amerikanska försvarets forskningsmyndighet D.A.R.P.A. fram enprogramvara i ett forskningsprojekt som möjliggjorde anonym och krypterad kommunikation över internet.


DARKNET

dan ta över Flugsvamp från skaparna. Designmässigt är sidorna snarlika och designen påminner om den som blivit en sorts standard för kryptomarknader som ligger på TOR nätverket.

Hur fungerar marknaden?För att komma in på Flugsvamp krävs att du har en TOR-browser. Det krävs också att du har tillgång till en bit-coin-wallet och att det finns bitcoins överförda till den. Bitcoins köper man online antingen från ett svenskt bolag eller internationellt. I princip kräver också alla säljare att man har programvara (PGP) installerat för att kunna kryptera medellanden och detta finns också i form av en mängd gratis-programvaror att ladda ner på nätet.

När man skaffat bitcoins, PGP-

programvara och TOR-browser så letar man rätt på adressen till Flugsvamp och skapar ett konto. Beroende på vil-ken roll man har (säljare eller köpare) så får man välja vilken sorts konto man vill skapa. Ett konto avsett för endast inköp kostar inget att regist-rera, medan ett konto avsett att sälja med kostar 2500 kronor som betalas via bitcoins.

När kontot är skapat kan man logga in på webbplatsen. Väl inne får man börja med att föra över bitcoins till sitt konto. Därefter kan man välja vilken narkotika man skall köpa. När köpet är genomfört skickar man sin krypterade adress som man önskar få narkotikan levererad till. Köparens adress krypteras med säljarens publi-ka krypteringsnyckel. Säljaren mottar ordern samt bekräftelse på att köpe-summan i bitcoins ligger i deponi hos Flugsvamp och därefter paketerar säljaren narkotika. Narkotikan döljs noggrant i en försändelse - det är legio att vakuumförpacka (ofta flera lager) och sedan gömma det inuti något annat, ett DVD-fodral till exem-pel. Den förpackade narkotikan läggs därefter i ett vadderat kuvert, förses med en maskinskriven adresslapp och falsk avsändare. Därefter lastar sälja-ren dagens beställningar och åker ut för att posta narkotikan i de klassiska gula postlådorna. Detta görs manuellt och spritt över en större geografisk yta för att inte väcka misstankar. När drogen anlänt loggar köparen in på Flugsvamp och säger att narkotikan har kommit och bitcoins släpps då från deponin och landar hos säljaren

efter det att Flugsvamp tagit sin provi-sion på överföringen.

Varför gör personen bakom Flugsvamp det här?Det förenklade svaret är pengar. Man tjänar grova pengar på provision på överföring. Samtidigt gör man det sä-kert delvis av ideologiska skäl. Läser man på Flugsvamp så framkommer det att man är kritisk till nuvarande rest- riktiva lagstiftning. De skriver så här:

”Målsättningen med Flugsvamp är att göra det enklare och säkrare för i övrigt laglydiga medborgare att tillgo-dose sitt behov av illegala substanser. När man bedömer Flugsvamp måste man ha i åtanke att den stora majo-riteten narkotikabrukare är som folk är mest och inte asociala på något vis. För dessa människor medför det alltid en viss risk och ett visst obehag att beblanda sig med kriminella element. Narkotikamarknaden i Sverige är i praktiken helt oreglerad. Vi försöker skapa en reglerad marknad, en mark-nad där både köpare och säljare kan känna sig trygga och säkra.”

Det låter ju onekligen helt fantas-tiskt. Hur man nu kan känna sig trygg och säker när man handlar av grovt kriminella personer som är helt anonyma. De som köpte ”Superman” ecstasy på Flugsvamp 2014 kände sig säkert trygga och säkra innan de över-doserade och dog på ett hotellrum. Jag tror också att Alexandrus som sålde narkotika på Flugsvamp under 2015 och som får spendera stor del av nästa decennium inlåst på högsäkerhetsan-stalt också kände sig trygg och säker innan insatsstyrkan stormade hans lägenhet med dunder och brak. Jag tror också de trehundra identifierade Alexandrus-kunderna kände sig tryg-ga och säkra innan han åkte fast och deras adresser och namn registrerades i polisens spaningsregister.

Saken är den att ingen på Flugsvamp kan känna sig trygg och säker längre. Handlar eller säljer du droger på Flug- svamp så bli inte förvånad om polisen knackar på en vacker dag – det händer allt oftare…

Niklas Lindroth


INTERNETLANGNINGSGRUPPER

Amfetamin, kokain, ecstasy och cannabis har sedan några år sålts i stor utsträckning på Flug-

svamp eller andra droghandelssiter på internets baksida darknet. Här är ris-ken att bli avslöjad genom internetspa-ning mycket låg.

Men numera väljer allt fler langare, som säljer läkemedelsdroger och tra-ditionell narkotika, att göra det via hemsidor på det vanliga internet. Man blir mer tillgänglig för kunderna som vill köpa små mängder för eget bruk och det upplevs enklare. Men man är också mer exponerad och många försöker därför skydda sig genom att enbart tillåta kommunikation via krypterad Countermail, genom att inte skicka rekommenderade försändelser och endast acceptera betalning i kryp-tovalutan bitcoin.

Aktuella drogshopparPå några aktuella drogshoppar kan man beställa till exempel hasch med Batman-stämpel - 5 gram för 700 kron- or, superbra amfetamin - 700 kronor för två gram, MDMA-pulver - 600 kr/ gram, serbiska alprazolam 1 mg - 35 styck för 500 kronor och 50 mg trama-doltabletter för samma pris, Subutex 8 mg för 350 kr/styck och Suboxone 8 mg för 250 kronor samt fentanylplås-ter och diverse bensodiazepiner.

Bitcoin är det vanligaste betalnings-medlet, men flera av drogshoppar-na erbjuder fortfarande betalning

via bank, Paysafe eller Swish. För en köpare är det mycket enkelt att hitta en langare på nätet, betydligt lätt-are än att hitta en langare på gatan. Genom att titta i någon av trådarna om Drogshoppar på Flashback kan vem som helst inom några minuter få tips om aktuella webbsidor där dro-ger kan beställas. Samtidigt kan man också läsa andra köpares omdömen om de olika langarna.

Ett köp är i regel okomplicerat om man följer säljarnas direktiv om hur beställningen ska gå till och hur betal-ningen ska göras. På Flashback skriver man att polisen saknar resurser för att bry sig om droghandeln på nätet och det blir en sanning. Allt sker med en känsla av anonymitet och posten leve-rerar drogerna till utlämningsstället eller hem i brevlådan.

Polisen har kanske inte obegränsade resurser att avslöja alla drogsäljarna på internet. Detta är ett uppdrag för den nationella polisen Noa som också bedriver denna typ av internetspaning. Man försöker i första hand arbeta förebyggande genom att med hjälp av domänägare stänga ner webbsidor som bedriver olaglig narkotikaförsäljning. Det lyckas också oftast. Men narko-tikaförsäljarna på nätet är många och Noa skulle behöva förstärkas med internetspanare i var och en av de sju nya polisregionerna

I vissa fall blir internetlangare iden-tifierade och kartlagda av Noa och då blir det en uppgift för polisen på den ort där säljaren befinner sig att ta över utredningen. Det är då det kan bli verkliga problem med resurser. Det har hittills inte varit självklart att lokala polisenheter prioriterat och tagit över

Inrätta internetlangningsgrupper inom polisen

Langning av all slags narkotika sker ogenerat på öppna hemsidor på internet. Det gäller också drogförsäljning via sociala medier och vi behöver därför internetlangningsgrupper inom polisen som kan utgöra ett hot mot den nya tidens langare.


INTERNETLANGNINGSGRUPPER

och fortsatt utreda internetlangare som Noa har spårat upp.

Ett annat problem som kan uppstå när lokal polis utreder en internetlang-are, som kan ha flera hundra kunder runtom i landet, är uppföljningen av köparna. Varje köp är en misstan-ke om ringa narkotikabrott och för poliser som fortfarande arbetar mot gatulangning är det en självklarhet att lagföra och följa upp alla köpare. Men detta gäller tyvärr inte alltid för internetlangarnas kunder.

Hård kritik i VästerbottenPolisen i Västerbotten fick nyligen ta emot hård kritik för att man skickat vi-dare beställd narkotika till flera hund-ra köpare och senare inte sökt upp dem. Syftet var att samla bevis mot två internetlangare som senare greps, men nästan inga av köparna blev kontakta-de av polisen.

Kritiken kom från Dagens Nyheter som gjort en granskning av polisens utredning mot en droghandlare på darknet, kanske den största hittills i Sverige, som gick under täcknamnet Alexandrus. Eftersom det var frågan om droghandel på darknet och att den visade sig vara mycket storskalig, tog det längre tid för utredarna i Skellefteå att först lokalisera och sedan samla tillräcklig bevisning mot personerna bakom Alexandrus. Det skedde bland annat genom att polisen tog hand om och gick igenom över 300 brev som man sett att langarna postade till sina kunder. Breven innehöll min-dre mängder av olika slags narkotika som polisen dokumenterade, packade om och skickade vidare. Detta kallas interimistisk passivitet och meningen var att köparna skulle sökas upp av polisen sedan langarna gripits.

Nu blev det inte så. DN:s gransk-ning visade att när det gått mer än ett år efter gripandet hade bara elva av köparna blivit kontaktade av polis. De var alla boende i Umeå och Skellefteå. Förklaringen till att polisen inte sökt upp dem som bor på andra håll i lan-det är enligt DN att man inte hunnit med och att det inte prioriterats, men att man nu planerar att följa upp de fall där man skickat vidare droger.

Särskilda åklagarkammaren har en-

ligt DN inlett en förundersökning för att se om det förekommit tjänstefel.

När internetlangare avslöjas och utreds får polisen eller tullkriminalen nästan alltid information om ett större eller mindre antal köpare över hela landet. Man får förutom namn och adress oftast veta vad som beställts, hur mycket som betalats och tidpunk-ten när det skedde. Om det inte gått för lång tid sedan köpet skedde är det naturligt att informationen skickas till polisen på köparens hemort där förun-dersökning inleds.

Det finns dock stora brister i denna kunduppföljning eftersom polisens narkotikaspanare, gatulangningsgrup-perna, har organiserats bort nästan överallt. Med fungerande gatulang-ningsgrupper skulle en begäran från ett annat polisdistrikt omedelbart kunna tas om hand och den misstänkte köpa-ren kontaktas. Även om den miss-tänkte köparen inte har drogerna kvar och nekar till att ha köpt något, så har åtgärden stort förebyggande värde

och ger polisen mer information om drogmissbrukare i området.

Helt öppna narkotikaaffärer på sociala medierGatulangningsgrupperna behöver åter- ställas och kalla dem gärna internet-langningsgrupper eftersom ungdomar idag också söker sina droger via in-ternetlangare som här beskrivits, eller genom lokala kontakter på Facebook eller Instagram. På senare tid har det visat sig att många gör upp narkoti-kaaffärer helt öppet på dessa sociala medier.

Det borde vara lika naturligt för polisen att spana efter langare på inter-net och i sociala medier som att göra det i olika andra miljöer. Gatuhandeln förekommer fortfarande i stor skala, men internetlangningen är på väg att ta allt större del av marknaden.

Gunnar Hermansson


NY WHO-RAPPORT OM CANNABIS

WHO noterar i sin nya rap-port om cannabis att can-nabisberedningar utgör de

mest använda internationellt kon-trollerade narkotika. År 2013 an-vände uppskattningsvis 180 miljoner människor i åldrarna 15–64 år canna-bis för icke-medicinska syften. Bruket verkar vara mer utbrett i utvecklade länder. Unga människor är en viktig konsumentgrupp med debut vid mitten av tonåren.

Halten THC har ökat i beslagtag-na cannabisberedningar i bland annat USA och vissa europeiska länder.

Verkningsmekanismen kändRapporten beskriver verkningsmeka-nismen för cannabis på hjärnan. I hjär-nan finns särskilda receptorer (CB1) som reagerar på THC, som är den verksamma substansen i alla canna-bisberedningar. CB1-receptorer finns inom stora områden i hjärnan, inklu-sive dess centra för uppmärksamhet, beslutsförmåga, motivation och min-ne. Både korttida och långtida canna-bisbruk kan förklara både korttida och långtida effekter av cannabis på arbets-minne, planering, beslutsfattande, nog-grannhet, stämningsläge, tankeverksamhet m.m. Alla dessa funktioner kan störas.

BeroendeRedan på 1970-talet skrev en WHO-ar-betsgrupp om beroende av cannabis-typ. I den aktuella rapporten konsta-teras att ”cannabisberoende existerar och utgör ett kluster[*] av beteende-mässiga, kognitiva[*] och fysiologiska fenomen som utvecklas efter upprepat

cannabisbruk”. Man noterar vidare att vissa indikationer tyder på att före- komsten av cannabisberoende ökade över hela världen mellan 2001 och 2010. Det finns en stor efterfrågan på vård för cannabisrelaterade störningar.

En uppskattning görs av risken för att regelbundna cannabisbrukare skall utveckla ett beroende. Den anges till en av tio för alla som någon gång använder cannabis, en av sex för ton-åriga brukare och en av tre för dagliga brukare. Abstinensreaktioner är väl-dokumenterade.

KorttidseffekterDe dokumenterade korttida verkning-arna av cannabis är bl.a. berusning med markerade störningar i medvetan-denivå, tankeverksamhet, känsloläge, beteende m.m. En minoritet av första-gångsbrukare får ångest och hallucina-tioner, vilket kan vara så störande att de söker medicinsk vård. Akut påver-kan nedsätter körförmågan.

LångtidseffekterEn rad prospektiva* studier har visat att det finns ett konsekvent mönster av cannabisbruk i ungdomen och risken att utveckla psykotiska symptom och schizofreni.

Sambandet mellan cannabis och psy-kos eller schizofreni har dokumen-terats under fyra årtionden på minst fyra sätt: 1. Cannabis framkallar ett fullt spek-

trum av övergående schizofreni- liknande positiva, negativa och kognitiva symptom hos en del friska individer.

2. Hos dem som är bärare av en psy-kotisk störning kan cannabis för- stärka symptomen, utlösa återfall och ha en negativ inverkan på sjuk- domens utveckling.

3. Genom tungt cannabisbruk kan mottagliga individer bland all-mänheten utveckla en psykotisk sjukdom, vilken har samband med debutåldern för bruket, koncentra-

Ny WHO-rapport omicke-medicinskt cannabisbruk

Världshälsoorganisationens nya rapport ger en diger översikt av vad forskningen numera vet om cannabis effekterpå hälsa och samhälle. Särskilt oroande är de nya rönen om skadliga effekter på ungdomars hälsa.

Världshälsoorganisationen (World Health Organization, WHO) är en specialorganisation inom FN med syfte att bevaka globala hälsofrågor m.m. Inom narkotikaområdet arbetar WHO bl.a. med att kartlägga nya psykoaktiva substanser och att ge rekommendationer om internationell klassning av sådana som narkotiska droger eller psykotropa substanser (båda grupperna klassas i Sverige som narkotika).


NY WHO-RAPPORT OM CANNABIS

tionen THC i cannabis, brukets frekvens och varaktighet.

4. Cannabisbruk har samband med tidigare debutålder för schizofreni. Det är sannolikt att exponering för cannabis är en ”komponentfak-tor” som interagerar med andra faktorer för att utlösa schizofreni eller en psykotisk störning, men den är varken nödvändig eller till-räcklig för att ensamt göra detta. Symptomen vid schizofreni ökar med bruket av och styrkan hos cannabis. Omfattningen av symp-tomen är förknippad med den kon- sumerade mängden och brukets frekvens.

Inverkan på ungdomarDagligt cannabisbruk under ungdo-men eller tidig vuxenålder är förknip-pad med en rad negative hälsomässiga och psykologiska resultat. Dessa om-fattar:• tidiga avhopp från skolan,• nedsättning av tankeförmåga,• ökad risk att använda olagliga drog-

er,• ökad risk för depressiva symptom,• ökad risk för självmordsförsök och

- beteende.Här påpekar rapporten dock att

det återstår att avgöra vilka av dessa kopplingar som utgör orsakssamband.

Det finns en ökande evidens för att regelbundet, tungt cannabisbruk under ungdomstiden är förknippat med mer allvarliga och bestående negativa effekter än bruk under vuxenperioden. Eller för att tala klartext: ungdomar är mer känsliga än vuxna för cannabis skadliga effekter.

Kroppsliga symptomCannabisrökning över lång tid ger symptom som kronisk och akut bron-kit (luftvägsinflammation). Rökningen kan utlösa hjärtinfarkt och stroke hos unga cannabisbrukare. Även risken för cancer ökar, men det är inte fastställt om denna risk är högre för cannabis-rökare än för tobaksrökare.

Det finns också en del evidens för att cannabispåverkan kan utlösa hjärtpro-blem, även bland ungdomar.

Mer forskningPå slutet har WHO-rapporten en lång

lista över spörsmål som behöver ut-forskas mer. Det gäller medicinska frågor som inverkan på trafiksäkerhet, inverkan av cannabis på hjärnfunktio-ner (vilket kan studeras med magnet-kamera), betydelsen av genetiska fak-torer m.m.

Inom det sociala området behövs bland annat uppskattningar om de sociala och ekonomiska kostnaderna för cannabisbruk, inverkan på barn i familjer med cannabisproblem, för-bättringar i det förebyggande arbetet, effektiviteten av kartläggning och kort- tidsinterventioner samt verksam läke-medelsbehandling för cannabis-relate-rade störningar.

KommentarWHO-rapporten utgör ett viktigt do-kument för att visa på de omfattande skadeverkningarna av cannabis. Re-ferenslistan är mycket fyllig. Många avsnitt är försiktigt formulerade, med ord som ”indikation” för att markera att ett orsakssamband kan tänkas men inte är till fullo belagt. Som samman- tagen dokumentation kan dock rap-porten sägas ge ett kraftigt genmäle mot alla kvardröjande påståenden om att cannabis är ”harmlöst”.

Märkligt nog publicerades WHO-rapporten nästan samtidigt med finanstidningen The Economists tema-nummer (13 Feb. 2016) med krav på legalisering av cannabis. Man kan räkna med att debatten om riskerna med icke-medicinskt bruk kommer att fortsätta.

Jonas Hartelius

(Det bör noteras att WHO-rapporten delvis använder annan terminologi än den etablerade svenska i fråga om nar-kotika m.m., såsom ”bruk” i stället för ”missbruk” vid icke-medicinskt bruk; det samma gäller även ”tungt” bruk o.s.v. För konsekvensens skull har WHO-terminologin behållits i re-feratet.)

*OrdförklaringarKognitiv: som har att göra med tän-kandet.Kluster: (tät) anhopning av företeelser,

till exempel toner, skador, språkljud el-ler experter.Prospektiv: framåtblickande; om forsk- ningsstudie där man följer en särskild grupp över tid framåt och noterar dess sjukdomar, skador m.m.

ReferensWHO (2016): The health and social ef-fects of nonmedical cannabis use, www.who.int/substance_abuse/publications/ cannabis_report/en/

Den ökade efterfrågan på cannabis för medicinskt bruk (”medical mariju-ana”), bl.a. för att behandla svårasmärttillstånd, har fått israeliska myn-digheter att överväga export av kva-litetssäkrade beredningar. Israel är redan en av de största exportörerna av läkemedel till USA. Exporten beräknas kunna bli värd hundratals miljoner dollar. Antalet patienter i Israel som be- handlas med medicinsk marijuana har ökat markant under de senaste tio åren, från några tiotal till 23 000.

CNN 8 mars 2016

Israel övervägerexportera medicinsk

marijuana

En kanadensisk domstol har beslutat att patienter som får läkarrecept på ”medicinsk marijuana” får hemodla så- dan för eget bruk. Den nytillträdde premiärministern Justin Trudeaus liberala parti lovade inför valet 2015 att legalisera can-nabis med reglerad försäljning och traditionell beskattning. I den kanadensiska debatten har röster hävdat att en legal och beskat-tad handel skulle kunna ge 5 miljar-der kanadensiska dollar i skatteintäk-ter (ca 33 miljarder SEK).

Russia Today 25 februari 2016

Kanada övervägerlegalisering


THE ECONOMIST

Den brittiska veckotidningen The Economist är känd för att regelbundet driva kampanjer

för en legalisering av cannabis och andra narkotika. Tanken är att tillå-ta en mer eller mindre fri marknad av sådana droger som privata rusmedel. I sitt nummer den 13 februari 2016 har tidningen på framsidan temat ”Rätta sättet att hålla på med droger” och un-derrubriken ”Att legalisera cannabis på ett säkert sätt”.

Tidningens huvudledare har under-rubriken ”Debatten om legalisering av cannabis är vunnen. Nu till den svåra delen”. Det blir en uppräkning av olika förslag och varianter med syfte att minska skadorna vid en mer eller mindre fri handel. Legalisering av can-nabishandeln hävdas ha två fördelar: att beröva den organiserade brottslig-heten en av dess största inkomstkällor samt att göra konsumenterna till laglydiga medborgare.

Tidningen beskriver en allmän trend under senare år av allt friare handel med cannabis över stora delar av värl- den. Flera amerikanska delstater har ”legaliserat” cannabis för medicinskt bruk (”medical marijuana”). Fyra del-stater har genomfört allmän legalise-ring, vilket här betyder avkriminalise-ring, av både småhandel och icke-med-icinskt bruk av cannabis. Uruguay håller på. Canada överväger.

Beskattning och reglering blir tid-ningens lösning, samtidigt som man varnar för att det kommer att krävas rader av administrativa beslut för att hantera den nya situationen.

I slutet av ledaren gör tidningen kommentaren att de som är för fort-satt förbud för cannabis bör sluta att

piska en död häst och i stället börja kampanja för sådana varianter av legalisering som gör minst skada, som högre skatter på ”synder” (konsumtion som uppfattas som ”syndig”) på samma sätt som numera görs av nykterhets-rörelsen (som i USA drev igenom ett totalförbud mot alkohol 1920 – 1933).

Samtidigt varnar tidningen legalise-ringsförespråkarna att de måste vara lika vaksamma på den framväxande storindustrin för cannabishandeln, så att denna ställs under rätt form av kontroll redan från början. Här note-ras det paradoxala i att många vänster-debattörer som normalt argumenterar

mot fri försäljning av skadliga ämnen här argumenterar för legalisering av cannabis.

I den separata, omfattande faktaarti-keln tecknas en bild av dagens globala situation med avseende på produk-tion och konsumtion av cannabis. Där konstateras att cannabis svarar för nästan hälften av den illegala narko-tikahandeln i världen, en handel som omsätter 300 miljarder USA-dollar: cirka 2 500 miljarder svenska kronor (Sveriges bruttonationalprodukt år 2015 uppskattas till 4155 miljarder SEK). Antalet aktiva cannabismissbru-kare beräknas till 250 miljoner i hela världen.

Economists reservationerVid närmare läsning visar sig Econo-mist göra viktiga reservationer kring sitt legaliseringsförslag. Mycket hand-lar om detaljer, som vilka som skall få sälja, vilka varianter som skall tillåtas, hur starka beredningar som skall tillå-tas. Tidningen noterar att legaliserings-förespråkare omfattar grupper med vitt skilda samhällssyn, från konserva-tiva till hippies och att dessa har skilda åsikter om hur en legaliserad handel skall organiseras.

Hur förslagets alla praktiska detaljer kring försäljning m.m. kommer att verka i praktiken anses bli avgörande för om legaliseringen skall bli en framgång eller ett misslyckande. Reservationen kan ses som ett exempel på den klassiska devisen när administratörer skall omsätta politiska visioner i verklig- heten: ”djävulen sitter i detaljen” (egentligen ”Gud sitter i detaljerna”, till- skrives arkitekten Mies van der Rohe).

The Economist i ny kampanjför legalisering av cannabis

The Economist, som är en av världens mest inflytelserika finanstidningar, vill legalisera och beskattacannabishandeln. Men förslaget presenteras under betydande reservationer och med allvarliga förbiseenden.

Den brittiska veckotidningen The Economist grund- ades 1843 i syfte att främja en marknadsliberal utveckling. Under senare år har tidningen vid flera tillfällen drivit kampanjer för legalisering av nar-kotika, särskilt cannabis. Utgåvan den 13 februari 2016 ägnade omslaget, huvudledaren och den inledande fackartikeln åt förslag om att lega-lisera cannabis.


THE ECONOMIST

Tidningen vill inte tillåta reklam, efter-som den skulle kunna öka intresset bland ungdomar. Man vill ha skatt på cannabis för att styra konsumenterna bort från ett skadligt bruk samt högre skatt på beredningar med högre THC-halt (ungefär som svenska alkohol-skatter, som är högre för starksprit än för starköl). Dessutom vill man ha sär-skild bevakning på de stora aktörerna, så att dessa inte utvecklas till en domi-nerande kraft (”Big cannabis”) med samma inflytande som t.ex. den stora läkemedelsindustrin (”Big pharma”).

Economists förbiseendenFör att argumentationen skall gå ihop – åtminstone ytligt – måste Economist utelämna viss aspekter av narkotika-handel och narkotikakontroll.

Sedan den första internationella opiumkonventionen 1912, råder ett folkrättsligt grundat förbud mot fri marknadshantering av internationellt kontrollerad narkotika. Nästan alla världens stater är överens om att nar-kotika inte skall få säljas fritt till allmänhet för bruk som privata rusme-del. Det finns således ett mycket starkt stöd för den globala narkotikakontrol-len. Denna grundas ursprungligen på erfarenheter från 1800-talets Kina att fri försäljning av narkotika leder till ett omfattande missbruk. Just canna-bis kom under internationell kontroll genom 1925 års konvention, på för-slag av Egypten. Erfarenheterna visar att man i en befolkning inte kan räkna med att en fri eller svagt reglerad nar-kotikamarknad når en mättnad så att endast en mindre del av befolkning blir konsumenter.

Inom den klassiska marknadsekono-min diskuterar man ibland s.k. mark-nadsmisslyckanden (eng. ”market fai-lures”). Sådana är områden, tjänster eller varor som inte kan omsättas på vanligt sätt inom en fri och kon-kurrensutsatt marknad. Viktiga motiv för att undandra en sektor från fri marknadsbildning är bl.a. att skyd-da ungdomen, folkhälsan, statsmakt- en och samhällsordningen. Tekniska säkerhetstjänster, som lås och väktare, går att sälja tämligen fritt, där- emot inte utövande av domstolsmak-ten. Ty denna kan inte sälja sina tjäns-ter till högstbjudande, det vore kor-ruption. Vad som räknas som marknadsmisslyckanden varierar mellan länder och perioder. Sedan mer än 100 år finns i Sverige ett statligt monopol för alkoholförsäljning till allmänheten. Systemet bygger på ”desintressering”, vilket innebär att de privata vinstin-tressena i produktion och distribution av alkohol skall elimineras. I Sverige får sexuella tjänster ej köpas, medan prostitution (”sexarbete”) i Tyskland är en accepterad yrkesverksamhet som sedan ett beslut 2011 i tyska skatteöverdomstolen skall beskattas. Exemplen kan mångfaldigas.

Vad är det då som gör narkotika till marknadsmisslyckanden?Det viktigaste skälet är att missbruk av narkotika förr eller senare hos individ- en leder till utveckling av ett narkotika- beroende (narkomani). I alla defini- tioner på narkotika ingår egenskapen att vara beroendeframkallande (eller med lätthet kunna omvandlas i nar-kotika). Mekanismen är känd sedan

1800-talet. De första kontakterna med drogen ger – om denna tillförs på rätt sätt – en lustfylld upplevelse, som kan vara starkare är det mesta i var-dagen, inklusive sex. Upplevelsen ger en önskan att upprepa erfarenheten, på nytt och på nytt. Efter en tid, som varierar med drogen, dosen, tillförsel-frekvensen och andra faktorer uppstår ett tvångsmässigt beroende. Detta kan bli så starkt att missbrukaren är be-redd att riskera liv och lem, familj och försörjning, frihet m.m. för att kunna tillfredsställa sitt beroende. Beroendet har inget att göra med om tillförseln är illegal eller ej; under senare år har missbruk av läkarförskrivna opiater som oxikodon varit ett av de snabbast ökande beroendeproblemen i USA.

Skadorna vid cannabismissbruk kan bli mycket allvarliga för en individs för-måga att leva ett socialt aktivt liv. De kan omfatta störningar på minne och inlärningsförmåga, logik och tankeverksamhet, omvärldsintresse och sam- hällsengagemang, svåra psykiska sjukdomar som schizofreni, bromsad pub- ertetsutveckling m.m. Intressant är att den egyptiske delegaten som deltog i utarbetandet av 1925 års konvention påpekade just de psykiska störning-arna som skäl för en internationell kontroll av cannabis.

En aspekt som The Economist ej har utvecklat är amerikansk livsmedels- och konsumentlagstiftning. I denna är kraven mycket stränga på produkt- säkerhet. Skadestånden kan bli mycket höga ifall en konsument drabbas av en skada vid konsumtion av en vara. Hur detta skall fungera vid legal can-nabisförsäljning är inte juridiskt utrett i grunden. Det kan bli en hämsko för fri handel.

Economists temanummer om legali-sering av cannabis innehåller inga nya argument, inga nya grepp. Tidningens stora upplaga, 4,5 miljoner i pappers- edition och 2,5 miljoner i digital ver-sion, gör dock att det sannolikt kom-mer att få betydande uppmärksamhet och påverkan på narkotikadebatten i många länder.

Jonas Hartelius


RÄTTSRUTAN

Vad har egentligen sagts i polisförhör?

Det händer då och då att man som åklagare behöver läsa upp från förundersökningsprotokollet,

och här gäller det att hålla rätt på tang-enterna, vad förhörsledaren har skrivit att den hörde ska ha sagt. För oftast när man tvingas läsa upp vad som står i förhörsprotokollen så är det enligt den åtalade inte korrekta uppgifter. Argumenten är inte så många. Det bru-kar vara ungefär dessa fyra: • Så har den hörde inte sagt. • Förhörsledaren har inte skrivit allt

som den hörde har sagt och sär-skilt inte det som var viktigt.

• Förhörsprotokollet återger vad den hörde har sagt men inte vad den hörde menade.

• Så har den hörde sagt bara för att han eller hon trodde att det var vad förhörsledaren ville höra, och så skulle åklagaren komma att häva frihetsberövandet.

Det är ett stort problem att förhörs- protokollen på detta sätt ifrågasätts. Inte blir det bättre av att Högsta dom-stolen i princip förbehållslöst dömt ut polisförhör som fullständigt opålitliga. Jag väljer här att ordagrant återge vad Högsta domstolen tycker om polisför-hör.

”I detta mål har sådant som anteck-nats i samband med förundersökning-en åberopats i stor utsträckning. Vid bedömningen av uppgifter av sådant slag, t.ex. anteckningar från polisför-hör, måste beaktas att förhör under förundersökningen inte sker med såda-na rättssäkerhetsgarantier som gäller vid förhör inför en domstol och i parternas närvaro. De noteringar som görs av polisen kan ha blivit missvisan-de av flera skäl. Bland annat kan för- hörsledaren och den som har förhörts ha talat förbi varandra utan att det

framgår av anteckningarna. Är det fråga om skriftliga sammanfattningar från ett förhör kan det vara oklart vilka frågor som faktiskt har ställts och där-med också vilka förhållanden som det har legat nära till hands för den hörde att berätta om. Vidare kan upplys-ningar, som först senare visar sig vara viktiga, ha utelämnats.

Uppgifter kan också ha getts en annan nyans än den som den hörde har velat förmedla.”

”Det finns skäl att påpeka, att det förhållandet att en uppteckning från ett förhör har lästs upp för förhörsper- sonen och godkänts av denne, inte är någon garanti för att han eller hon verkligen i alla delar står bakom den redovisning av förhöret som finns ned-tecknad eller att redovisningen fullt ut återspeglar förhöret.”

En uttjatad försvarsreplikNågot måste göras! Detta nyligen gjorda uttalande från Högsta dom-stolen kommer med all sannolikhet att bli en lika uttjatad försvararre-plik som den att åklagaren har den fulla bevisbördan. Skillnaden är att den senare ju alltid är helt sann och helt okontroversiell. Den förra dä-remot måste vi och kan vi bekämpa. Genom lagstiftning måste det klar-göras att alla polisförhör ska video- dokumenteras och att förhören, trots att de i sin helhet har spelats in, får skrivas ut i sammanfattande form. An-talet angrepp mot våra i allmänhet väl dokumenterade förhör kommer med all sannolikhet att minska. Vi kommer nämligen i många fall genom att spela upp videoförhöret i domstolen kunna visa att anteckningarna inte har blivit missvisande på grund av de felkällor som Högsta domstolen har pekat på.

Uppspelningarna kommer att få ett minst lika starkt bevisvärde som upp-spelningarna i högre instans av de video-dokumenterade förhören från tingsrät-ten. Att högre instans tittar och lyssnar på sådana inspelningar och lägger dessa till grund för sin prövning är det få som idag ifrågasätter. Att en sådan lagstiftning som jag föreslår dessutom kan leda till att restriktioner behöver användas i mindre omfattning är ju också välkom- met.

Joakim Zander

Jag berörde i en tidigare rättsruta vad som händer om narkotika upptäcks före tullfiltret och hävdade att det då kommer att stanna vid ett försöks-brott. Det är bara delvis sant. Det begås nämligen två brott samtidigt, dels försök till narkotikasmuggling, dels fullbordat narkotikabrott. Högsta domstolen har kommit fram till att i sådana fall ska det dömas enbart för det fullbordade brottet. Se HD:s dom den 17 juli 2012 i mål nr B 1018-12. Högsta domstolens ställningstag- ande påverkar inte tulltjänstemän-nens möjlighet att ingripa och utreda eftersom försök till narkotikasmugg-ling föreligger även om det inte ska dömas för just det brottet i brottskon-kurrens med narkotikabrott.

Förtydligandetill Rättsrutani nr 5-2015


Enligt en redovisning i SVT den 6 november 2015 har sammanlagt närmare 50 personer mördats i

skottlossningar i Stockholm, Göteborg och Malmö sedan 2013. Ytterligare personer med anknytning till gängmil-jön har mördats på andra sätt, till ex-empel vid en bilsprängning i Göteborg. Under de senaste två åren har även helt oskyldiga människor blivit offer när de kommit i vägen i för uppgörelser mel-lan kriminella gäng.

Resultat av olika rapporter visar att det dödliga våldet minskar generellt i samhället men det dödliga våldet med skjutvapen i gängmiljöer ökar.

Stor utmaning för rättsväsendetDen här utvecklingen är en stor utma-ning för rättsväsendet. Utredning av dödligt våld i gängmiljö är generellt svåruppklarat och mycket resurskrä-vande, ställt i relation till utredningar av annat dödligt våld. Den låga upp-klarningen har flera orsaker. Få vitt-nen är beredda att berätta vad de vet om brottet eller vad de sett. I de om-råden där gängkrigen utkämpas har lokalsamhällena tagits som gisslan. Många har kunskaper kring de olika brotten, men väldigt få eller ingen alls vågar vittna och berätta vad dom vet av rädsla för repressalier. Detta kan alltså även gälla offrens anhöriga och vänner. En del väljer medvetet att hålla tyst för att i stället avvakta ett bra till-fälle att hämnas på det konkurreran-de gänget genom nya dödsskjutning-ar. Jag menar, med min erfarenhet av denna brottslighet, att detta har synts väldigt tydligt de senaste åren.

En större möjlighet för rättsväsende att inom sina ramar klara upp ärenden av denna typ, skulle också enligt min mening på sikt minska viljan att såväl

hämnas som att vilja begå nya brott av den här typen.

De möjligheter polis och åklagare har för att skydda presumtiva vittnen räc- ker inte till i dessa ärenden. Polisen har en stor möjlighet att skydda bevisper-soner, men då framförallt personer som själva är misstänkta och väljer att vittna ändå. Att skydda vittnen, som har avgör- ande uppgifter och då även deras anhö-riga, är inte lika enkelt. Problematiken kring att flytta och skydda hela famil-jer är definitivt svårare än enskilda personer.

Användandet av anonyma vittnenMöjligheten till användande av ano-nyma vittnen har diskuterats i olika sammanhang och Europadomstolen har funnit att det inte är helt oförenligt med Europakonventionen att använda anonyma vittnen som bevisning, dock får inte anonymiteten ensam läggas till grund för en fällande dom. Det mås-te finnas stöd i övrig bevisning för att uppgifterna från det anonyma vittnet ska kunna vara en del av den fällande domen.

Både Danmark och Norge har lag-stiftat om möjligheten att använda anonyma vittnen, vilket också är ett

argument för att även Sverige måste titta på denna möjlighet.

De strikta regler som måste finnas kring en sådan lagstiftning gör i sig att anonyma vittnen inte kommer att kunna användas i särskilt många ären-den men i de ytterligt grova brotts-utredningar där det skulle kunna bli aktuellt behövs även denna möjlighet.

Att införa regler om anonyma vitt-nen innebär naturligtvis en avvägning mellan flera olika intressen. Den miss-tänktes rätt till en rättvis rättegång och rätt till fullständig partsinsyn väger tungt. Det är naturligtvis viktigt att domstolarna kan värdera ett vittnes-mål och dess trovärdighet. Det kan ju finnas andra motiv bakom att vittna anonymt såsom konkurrensförhållan-den i kriminella kretsar eller hämnd-begär.

Men det måste också finnas ett intresse av att ge de många offrens familjer möjlighet att få en rättvis rät-tegång genom att vittnen kan känna sig trygga och blir villiga att träda fram. Med den problematik vi har i Sverige idag med skjutningar i krimi-nella miljöer upplever säkert många utredare att det befintliga regelsyste-met gör det omöjligt att fullfölja för- undersökningarna i brist på bevis, och möjligheten att använda anonyma vittnen skulle kunna vara en del i lös-ningen på det problemet.

Frågan om vilka intressen som väger tyngst måste besvaras. Frågan om rätts-säkerhet och offentlighet måste ställas mot rätten för vittnen att få skydd och samhällets behov av vittnen för att be- kämpa brott.

Sven AlhbinF.d. chef vid Länskriminalpolisen

Västra Götaland

För att ge polis och åklagare större förutsättningar att lyckas i utredningarna kring de gängrelaterade morden, måste möjligheten till användande av anonyma vittnen utredas och tas under allvarligt övervägande.

EN RÄTTVIS RÄTTEGÅNG

Sven Alhbin

En rättvis rättegång - men för alla?


VÄRLDEN RUNT

Rekordbeslag av metamfetamin i bh-in-läggI Australien görs många beslag av metamfetamin (ice), men det största nå-gonsin gjordes i början av detta år. 720 liter flytande metamfetamin, med ett gatuvärde på 7,6 miljarder kronor, hittades i en kontainer som kommit till Sydney från Hongkong. Drogen var bland annat gömd i 88 lådor med sili-konbehå-inlägg. Två kilo kristalliserad ice hittades också i hantverkslim och målarfärg. Beslaget omfattade 3,6 mil-joner missbrukardoser.

Fyra Hongkong-kineser greps miss-tänkta för narkotikasmuggling och till- verkning av drogen.

Källa: www.abc.net.au

Krokodiler vaktade knarkpengarNär polisen i Amsterdam gjorde tillslag i sex hus i jakten på narkotikalangare fann man stora mängder syntetiska droger, däribland metamfetamin (ice) till ett värde av en halv miljon euro samt ett flertal eldhandvapen.

I ett av husen möttes poliserna av två

stora krokodiler som vaktade knark-handlarnas pengar, 300 000 euro i kontanter. Nio män och två kvinnor greps vid insatsen. Ägaren till kroko-dilerna hade nödvändiga tillstånd för att ha djuren i sitt hus.

I USA har det blivit allt vanligare att narkotikahandlare skaffar farliga reptiler som vaktdjur och i Mexiko kan det handla om stora zoo med lejon, tigrar, apor och papegojor. Det är en trend som startade under Pablo Escobars tid.

Källa: www.dutchnews.nl

Ett av Finlands största narkotikabeslagI Vasa hamn hittade finska tullen vid en rutinkontroll 104 kilo amfetamin och tre kilo kokain gömt i ett lönnut-rymme i ett långtradarsläp. Händelsen inträffade i början av november 2015.

Långtradaren kom från Sydeuropa och hade kört via Sverige och anlände med färja till Vasa.

Eftersom långtradaren hade ett tomt släp väcktes misstankarna och en nar-kotikahund markerade på den gömda narkotikan.

Amfetaminet hade en koncentration av 49 procent, vilket motsvarar ca 265 kilo utblandat, cirka 1,3 miljoner miss-bruksdoser. Kokainet hade 89 procents

renhetsgrad och kan blandas ut till tio kilo och ge 34 000 missbruksdoser, enligt svenska YLE.

Gatuvärdet beräknas vara 8 miljoner euro för amfetaminet och 1,2 miljoner euro för kokainet.

Källa: Svenska YLE

Amerikansk läkare dömdes för langningEn 51-årig kirurg, Jeffrey Gundel från Gansevoort, New York, dömdes i janu-ari i år till sex och ett halvt års fängelse för att illegalt ha skrivit ut tiotusentals oxykodontabletter. Gundel erkände att han skrivit mer än 200 recept på när-mare 60 000 oxykodontabletter 30 mg för ickemedicinska syften. Han sam-arbetade med kriminella som mot be-talning fick de olagliga recepten, häm-tade ut tabletterna och sålde dem på den svarta marknaden. Vid flera till-fällen skrev Gundel ut recept till under cover-poliser som han aldrig tidigare träffat, behandlat eller haft någon kon-takt med.

Gundel dömdes också till tre års avstängning som läkare efter avtjänat fängelsestraff. Domaren sade till honom ”att han blivit en vanlig knarklangare och att det inte gick att uppskatta hur många människor som blivit beroende av oxykodon på grund av hans age-rande”.

Källa: DEA

Världen runt

En stor del av den beslagtagna narkotikan var gömd i behå-inlägg.

Krokodiler

Narkotikan hittades i ett lönnutrymme under gol-vet i det tomma släpet.


LANDET RUNT

Tullverkets beslag av droger 2015Tullverket gjorde färre kontroller un-der 2015 än året innan, men antalet beslag av narkotika och dopnings-medel blev ungefär desamma. Det är framförallt i den omfattande smugg-lingen i post- och kurirflödet som be-slagen gjorts. En riktad kontroll under en månad i slutet av 2015 resulterade i en flerdubbling av beslag i post- och kurirförsändelser. Flera av dessa beslag gav spinoff-effekter i form av större beslag av droger vid husrannsakningar inne i landet.

Narkotikaklassade läkemedel ligger i topp när det gäller antalet beslag. Följt av cannabis och dopningsmedel. Beslag av tuggdrogen kat har minskat både i antal och mängd. Färsk kat ses mera sällan sedan både Storbritannien och Nederländerna har förbjudit inför-sel av drogen.

Numera smugglas istället torkad kat, men i mer begränsad omfattning än tidigare.

Källa: Tullverket

Narkotikahundar på högstadieskolor i KarlshamnFrån och med höstterminen 2016 kom-mer polisens narkotikasökhundar att få tillträde till Karlshamns tre högsta-dieskolor. Frågan om att låta hundar kontrollera elevskåp har diskuterats länge i kommunen och nu har utbild-

ningsnämndens chef Patrik Håkansson beslutat att så ska ske.

Man har under en längre tid upp-märksammat drogproblem bland elev-er och att då och då bjuda in polisens hundar efter skoldagens slut ses främst som en förebyggande åtgärd.

I början av året fastslog också polisens rättsavdelning att skolor får genom- sökas av hundar utan brottsmisstanke. Det räcker numera att skolan hör av sig.

Karlshamns kommun har också beslutat att under våren 2016 analyse-ra avloppsvattnet för att skaffa sig en bättre bild av narkotikaanvändningen i kommunen.

Källor: Drugnews, SVT.se

Fentanyl misstänks vara orsak till flera dödsfall i BoråsPolisen i Borås misstänker att den starka opioiden fentanyl orsakat fle-ra överdosdödsfall under två veckor. Fem män mellan 25-35 år, alla tidigare kända i missbrukssammanhang, har hittats döda i sina hem och polisen har gjort fynd av fentanyl i några fall. Man väntar på obduktionsresultat för att fastställa dödsorsakerna.

Fentanylplåster, som används som

smärtstillande medel inom sjukvår-den, anträffas ibland hos missbrukare. Fentanylanaloger kan också köpas på internet i flytande form i nässpray- flaskor. Varje år orsakas flera oavsikt-liga dödsfall av fentanyl.

Källa: Borås Tidning

Landet runt

Smuggling av läkemedel i postförsändelser är omfattande.

Smuggling av läkemedel i postförsändelser är omfattande.

Beslagtagen sprayflaska som innehöll fentanyl.


ETT GRYMT HUNDLIV

Ärendet med de döda hundarna startade en februaridag i år då en personbil stoppades av tullen

för kontroll på Lernacken. Inne i bilen påträffades 26 hundar av varierande storlek och ålder. Några satt hopkläm-da i trånga burar medan andra var lösa i bilen. Nödvändig dokumentation gällande hundarna saknades helt, och som så ofta med insmugglade hundar var de i så dålig kondition att Jord-bruksverkets veterinär tog beslut om avlivning. Hundarna kom troligtvis från Ungern. Tre personer är misstänk-ta för grov hundsmuggling. Förunder-sökning pågår i ärendet.

Någon vecka senare, i Helsingborg, stoppades en personbil som körde av Danmarksfärjan. Under ett par filtar i bilen påträffades åtta valpar av rasen bulldog. Inga godkända handlingar fanns och även i detta fall misstänktes valparna komma från Ungern och veterinär fick avsluta deras korta liv. Paret anhölls och även de delgavs misstanke om grov hundsmuggling.

Godtrogna köpareUppskattningsvis smugglas det in 2000 hundvalpar i Sverige årligen men mör-kertalet är stort. Det är alldeles för en-kelt att gömma små valpar i en bil.

Det är beklagligt att trots all infor-mation som finns att tillgå när det handlar om att se upp för risker med att köpa en hund, fortsätter den vid-riga handeln. Så länge folk är villiga att underhålla verksamheten kan den fortsätta. Godtrogna köpare inser för sent att valpen man köpt saknar giltiga intyg, är kanske sjuk och måste avli-vas. Kvar finns det faktum att man bli-vit lurad, veterinärkostnaderna för den oförsäkrade valpen har grävt stora hål i plånboken och man har oftast inte

en aning om vem man köpt valpen av. De som utreder den här typen av

brott ser att samma personer figurerar i olika utredningar, vilket bara pekar på att verksamheten hela tiden fortgår. Medan andra förfasas över hundarnas öden, betyder avlivningen endast för-lorad inkomst för samvetslösa säljare. Förlorar man en kull, är det bara att resa igen och införskaffa en ny.

En investeringOm vi varit lika förnuftiga inför hund-

köpet som när vi investerar pengar i en kapitalvara, hade kanske många hund-liv kunnat räddas och mycket sorg och bedrövelse undvikits. Den i andra sam-manhang förnuftige personen planerar sitt kapitalköp, jämför priser, kräver garantier och kvitton. Det skulle vara helt otänkbart att göra upp affären i en skum miljö för den som har rent mjöl i påsen. Då priset för hunden ligger långt under svenska uppfödares, borde man ta sig en funderare om varför.

BlocketAlla annonser på Blocket som rör för-säljning av hundvalpar är självklart inte oseriösa, men alltför många är det. Man blir betagen av en söt valp och informationen i annonsen verkar tilltalande och trovärdig. Valpen som presenteras på bild kanske inte ens befinner sig i Sverige. Den som är in-tresserad reserverar valpen och beta-lar en handpenning. Det finns fall där säljaren kräver köparen på ytterligare förskottsbetalning efter någon vecka. Om köparen har invändningar får den veta att om inte pengarna betalas in, kommer inte valpen att levereras utan måste avlivas.

Falska intygDen som tror sig vara påläst om vac-cinationskrav och veterinärbesiktning från ursprungslandet, ställer förhopp-ningsvis frågor om detta. Den skrupel-fria säljaren försäkrar att allt är i sin ordning och att alla intyg som krävs finns. Äktheten i handlingarna som presenteras, kan inte avgöras av köpa-ren och man går på säljarens försäk-ran.

Vad man måste vara medveten om när det gäller rabiesvaccin, är att val-pen måste vara minst tolv veckor för

26 döda hundar, som placerats sida vid sida hos tullen i Malmö är en makaber syn,både för de som är närvarande och för de som ser bilden i tidningen.

Ett grymt hundliv

Insmugglade hundvalpar måste ofta avlivas efter-som valparna ibland är sjuka och det saknas giltig dokumentation.

Tullen i Skåne avslöjar ibland smuggling av hund-valpar som tillbringat många timmar i en pappkar-tong eller annat trångt utrymme.


ETT GRYMT HUNDLIV

att kunna få grundvaccination. Valpen som är insmugglad säljs med försäkran om att den är vaccinerad samtidigt som den är yngre än tolv veckor. Finns ett vaccinationsintyg är det med stor sannolikhet förfalskat.

En valp i famnenDen som önskar en valp blir genast för-tjust i vad den ser i annonsen, betalar in en summa i handpenning samtidigt som köparen önskar träffa hunden innan ett definitivt beslut tas. Säljaren visar sin goda vilja och erbjuder sig att köra med valpen till en plats i den presumtiva köparens närhet. Väl där, kanske på en parkeringsplats, lämpas valpen över i famnen på en förtjust kö-pare. Då är det svårt att backa, hand-penningen är ju lagd och man betalar resterande summa. Säljaren ger sig iväg och det är för sent att ställa vikti-ga frågor. Man står med en valp, utan köpkontrakt och intyg. Allt man har är säljarens mobilnummer som vid kon-troll leder ut i tomma intet. Har man riktig otur är valpen också sjuk.

Innan det gått så här långt borde en varningsklocka ringa. Den som har för avsikt att köpa en hundvalp ska träffa valpen i dess hemmiljö och träf-fa tiken. Man har möjlighet att i lugn och ro ställa frågor till uppfödaren och kräva att få se all dokumentation som rör valpen. En seriös uppfödare i Sverige är också registrerad i Svenska kennelklubben, vars regelverk inne-fattar allt för ett tryggt köp.

Tredje största illegala handelnFör att förstå omfattningen av den il-legala handeln med djur ska nämnas, att det är den tredje största och mest inkomstbringande verksamheten inom EU, näst efter narkotika- och vapen-handel. Beräkningar visar att handeln omsätter cirka 5 miljarder kronor årli-gen. Fler och fler röster höjs för att få stopp på den vidriga hanteringen och EU vill nu ta krafttag mot trafficking av sällskapsdjur. Idag riskerar dock den som ertappas ett lindrigt straff och kan fortsätta sin verksamhet och kun-der finns det bevisligen så det räcker.

Lättnader i regelverket Under år 2003 mildrades det tidigare

hårt styrda regelverket gällande för-flyttning av sällskapsdjur inom EU. Anledningen var att alltfler medborga-re utnyttjade den fria rörligheten inom unionen och flyttade till andra länder för att bosätta sig. Det var då självklart att man ville ta med sitt sällskapsdjur till det nya landet.

De kriminella organisationerna var inte sena med att utnyttja de nya bestämmelserna. Man hade funnit en ny, attraktiv vara att handla med och snart var kommersen i full gång.

Myndigheter, veterinärer och andra organisationer, inte minst djurskydds-organisationer, har länge varnat för följderna med handeln av husdjur. Det handlar inte bara om grovt djurplågeri utan också om sjukdomar djuren kan föra med sig till länder som hittills

varit förskonade från allvarliga virus och parasiter. Rabies är exempel på en fruktad sjukdom och leder alltid till döden både för människor och djur. Hittills är Sverige förskonat från just rabies, men för hur länge?

ValpfabrikerDen lilla hunden är förmodligen av-lad i det som inte är något annat än en valpfabrik någonstans i ett östeuro-peiskt land där de slitna tikarna paras vid varje löp. Vanligt är att valpen vid åtta veckors ålder tas ifrån tiken för att omvandlas till en handelsvara. Chihua- hua, bulldog och amstaff är populära raser men flera andra raser efterfrågas.

En fruktansvärd resa Transporten upp genom Europa sker under fruktansvärda förhållanden. Van- ligt är att placera valparna i enkla pappkartonger eller burar där de får trängas med varandra under många timmars resa i en varm bil. Valpar har påträffats med benen hoptejpade. Sina behov får de uträtta i lådan. Det är vanligt att den har diarré och vem som helst kan förstå hur valpen ser ut när den lyfts ur sitt ”fängelse”. Till detta kan läggas vätske- och näringsbrist samt den enorma stress djuret utsätts för. När valpen så småningom befrias är den ofta sjuk.

Livsviktig information För den som går i tankar på att köpa en hund, finns massor av information att tillgå. Både Jordbruksverket och Tull-verket tillhandahåller bra information som inte kan misstolkas för den seriösa köparen. Samtidigt är branschorgani-sationerna aktiva i att stävja handeln. Man kan bara önska att fler tar till sig budskapet och för det vidare. Att våga höja rösten om någon i ens närhet är på väg att köpa en smuggelhund är ett måste. Det handlar inte bara om att värna om de oskyldiga djuren utan också att få stopp på de kriminella li-gorna som just nu, när detta skrivs, med stor sannolikhet transporterar en ny kull valpar upp genom Europa.

Ulla-Stina Nilsson


Landstinget har bifallit statens ut-redningsförslag om permanent sprututbyte utan kommunalt veto.

Landstinget säger också ja till att sän-ka åldersgränsen från 20 år till 18 år. En utvärdering av sprututbytet i Stock-holm visar att nästan hälften debuterar före 20 års ålder.

Stadsdelsnämnden skriver i sitt remis- svar att otryggheten hos närboende beror bland annat på att mottagningen har betydligt fler deltagare än vad som var planerat. Nämnden skriver också att det sker en öppen handel med dro-ger i anslutning till sprututbytet och

att personer injicerar narkotika i off- entliga miljöer där barn och unga vist- as. Antingen öppnas ytterligare en mottagning eller också blir det sprututbyte i en buss som kan åka dit be- hoven finns.

Alltså, först skall man skydda de närboende och barn från injicerande narkomaner, bortslängda sprutor med ett utökat program Är inte andra boende inom länet värt ett skydd? Sen skall man sänka åldersgränsen från 20 år till 18 år. Lagen om vård av unga har en åldersgräns på 20 år vid eget riskbeteende.

Vad skall ske med de unga mellan 18 och 20 år? Kommer länets socialsek- reterare följa lagen och omhänderta alla ungdomar som bevisligen knarkar eftersom de får fria sprutor? Kommer den föreslagna bussen ha med sig syr-gas som i Oslo och Holland?

Det pågår en massförbrytelse inom landet då sociallagarna inte tilläm-pas. Varför ställs ingen myndighet till svars? Står ekonomin över lagen?

Gun NordinAnhöriga Mot Droger (AMD) i Täby

Sveket mot våra ungdomari Stockholms län

Stockholm stad har sagt ja till att förlänga sprutbytesverksamhet på S:t Görans sjukhusområde.Staden vill också ha fler kliniker för sprututbyte i länet.

SVEKET MOT VÅRA UNGDOMAR


BRETT PREPARATUTBUD FÖR KROPPSBYGGARE

Den som väljer genvägen till en muskulös kropp genom att an-vända anabola steroider (AAS)

har många inköpsställen på internet att välja bland. Försäljning av anabola steroider och andra hormonpreparat är en lönsam bransch och oftast bred-dar webbshopparna sitt utbud av AAS med en mängd andra läkemedel eller tillskott som gynnar muskeluppbygg-nad och fettförbränning liksom pre-parat som förebygger och motverkar biverkningar av anabola steroider.

Dessa kompletterande preparat är ofta mycket potenta och kan förorsaka biverkningar och skador som är minst lika allvarliga som biverkningarna av AAS. Preparaten kan vara lagliga i ett land men inte i ett annat.

www.AAS-preparat.seDen fiktiva webbsidan AAS-preparat.se har ett antal olika anabola steroider i sitt basutbud i form av tabletter eller injektionsmedel, ofta framställda i un-dergroundlaboratorier.

Dessutom kan följande preparat fin-nas till försäljning:

• Tillväxthormon – minskar mäng-den kroppsfett och förbättrar mus-keluppbyggnaden.

• GHRP-2, GHRP-6 och CJC-1295 – peptidhormoner som anses öka kroppens egen produktion av till-växthormon.

• HCG, humant koriongonadotro-pin – fertilitetsmedicin som tas i slu-tet av och efter en kur för att stimulera testiklarna att snabbare åter-ta sin funktion.

• Klomifen – ofta i kombination med HCG för att återställa testiklarnas

funktion efter en kur. Klomifen kan också tas för att förebygga östrogenets effekter, som är en följd av AAS-användning.

• Tamoxifen – antiöstrogent läkeme-del som i en manskropp motver-kar biverkningar av östrogen, till exempel bröstkörteltillväxt (bitch-tits). Stimulerar också produktion av testosteron i testiklarna.

• Aromatashämmare som anastro-zol och letrozol – motverkar bild-ning av östrogen. Tas av samma anledning som tamoxifen och har också en testosteronhöjande ef-fekt.

De ovannämnda preparaten omfattas liksom anabola steroider av den svens-ka dopningslagens bestämmelser.

• Insulin - har en anabol (uppbygg- ande) effekt och hämmar protein-nedbrytningen. Tas i syfte att öka musklernas förmåga att lagra gly-kogen (kolhydrater).

• IGF-1 – ett insulinliknande kropp-seget hormon som stimulerar till-växthormonets effekter.

• Klenbuterol – en beta-2-stimule-rare som har en fettförbrännande och även en muskeluppbyggande effekt.

• Sköldkörtelhormon T3 och T4 – påskyndar ämnesomsättningen och ökar därmed fettförbränningen.

• Efedrin – och liknande centralsti-mulerande medel som ibland an-vänds tillsammans med koffein för att minska kroppsfettet och för att orka träna mer.

• DNP, 2,4-dinitrofenol – en toxisk industrikemikalie som dramatiskt

Brett preparatutbudför kroppsbyggare

Vilka preparat förutom anabola steroider ingår i en kroppsbyggares medicinskåp? Utbudet på denstora mängden svenska och utländska webbshoppar för dopningsmedel ger en god överblick.

Användning av anabola steroider medför ofta kom- plettering med olika andra preparat.

HCG används inom sjukvården huvudsakligen för att stimulera ägglossning hos kvinnor.

DNP kan som så många andra kemiska substanser beställas från Kina och har åter blivit ett prepa-rat som används i kroppsbyggarmiljöer.


BRETT PREPARATUTBUD FÖR KROPPSBYGGARE

ökar metabolismen och kropps-temperaturen och ger snabb vikt- minskning. Används som bekämp-ningsmedel och konsumtion med-för därför mycket stor risk för skador.

• Melanotan II – ett syntetiskt hor-mon som injiceras under huden och ger ökad hudpigmentering och därmed brunare hud. Kallas ofta ”Barbiedrogen” och anses också minska aptiten och öka sexlusten.

• Viagra – och andra liknande po-tensmedel är vanligt förekomman-de hjälpmedel i branschen.

• Roaccutan, isotretinoin – används för att behandla AAS-relaterade finnar och bölder.

• Finasterid – förekommer ibland för att behandla påskyndat hårav-fall.

• LIV-52 – Ett stort intag av olika ta-bletter och andra preparat är en på- frestning för levern. För att skydda

och rena levern används ibland ört- extraktet LIV-52.

• Vätskedrivande medel – diureti-ka, tar bort vätska i underhuden så att musklerna framträder mer. Används framförallt av tävlande bodybuilders.

• Prestationshöjande tillskott – som utlovar snabba resultat med vikt, styrka och prestation innehåller inte sällan förbjudna substanser som till exempel det amfetaminlika DMAA, som också kallas metyl-hexanamin.

• Narkotikaklassade läkemedel – så- som sömnmedel och lugnande medel eller smärtstillande medel ingår ibland i webbshopparnas utbud.

• Sprutor och kanyler – s.k. verktyg, är nödvändiga tillbehör i en bransch där en stor del av preparaten injice- rat intramuskulärt eller subkutant (under huden).

Gunnar Hermansson

Örtextraktet LIV-52 används för att skydda och rena levern.


BOKTIPS

Enhörningen

Författare: Jonas och Mathias KarlssonFörlag: Pintxo

Enhörningen är en spänningsroman om en dopad diskuskastare som vid 37 års ålder blir erbjuden att delta i ett nordkoreanskt projekt kring genmani-pulation och gendoping.

Författarna Jonas och Mathias Karlsson är bröder och sportjourna-lister och skriver sin debutroman om en värld som de båda känner väl. Idrottens baksidor beskrivs på ett ini-tierat sätt med både humor och spän-ning. Det går inte att undvika att dra paralleller med bokens innehåll och den stora ryska dopinghärvan som avslöjats under året.

Enhörningen, som heter Björn Adolfsson, var för tio år sedan en av världens bästa diskuskastare. Efter ett fiasko i VM i Finland 2005 drog han sig undan offentligheten och idrot-ten och tappade kontakten med sina bekanta.

Men efter ett par år började han på nytt träna och dopa sig och när OS i Rio 2016 närmade sig var Enhörningen motiverad och hoppades på en come-back för att få revansch och återupp-rättelse för nederlaget i VM tio år tidi-gare. Han arbetade som tränare på ett gym och hans arbetsgivare var också hans leverantör av anabola steroider.

Denne hade också kontakter i Nordkorea där ett projekt med gen-doping av straffångar pågick. När En- hörningen via kontakter blir erbjud-en att testa metoden tvekar han inte. Men mycket går snett, han står utan experthjälp, media är honom på spå-ren och äventyret i Rio blir inte vad Enhörningen tänkt sig.

Jonas och Mathias Karlsson har skrivit en insiktsfull och kunnig bok om dop-ning, om riskerna och möjligheterna. Den som tidigare var lite skeptisk till fantastiska idrottsresultat kommer inte att vara mindre skeptisk efter att ha läst boken. Läsaren får också njuta av en spännande thriller där huvudperso-nerna förutom Enhörningen är ett par journalister som blir indragna i mord, hot och andra oväntade inslag.

Recension: Gunnar Hermansson

Doping, dieter och drivkrafter

Författare: Mats KardellFörlag: Panta Rei Publishing

Mats Kardell är en av Sveriges mest meriterande kroppsbyggare genom ti-derna med fyra SM-guld och ett VM- silver.

I sin självbiografi berättar han öpp- enhjärtligt om sin framgångsrika karri-är som dopad kroppsbyggare och hur han gick ner sig i ett gravt missbruk.

Mats Kardell vann 1980 SM-guld i Erikdalshallen och han gjorde det dopad. Detta blev början till ett långt missbruk. Mats Kardell slogs redan då med ett utanförskap med diagnosen ADHD.

Mats Kardell gick från att vara Mr Universum till att bli missbruka-re. Han umgicks med storheter som Ricky Bruch och Lennart Hoa Hoa Dahlgren, och han kämpade samtidigt i hemlighet med sin ångest och mänsk-liga skevhet. Han drack ganska tidigt och ställer sig själv frågan om han var född till alkoholist.

Hans ätstörningar under kroppsbyg-

gartiden var enorma, men eftersom svält- en och träningsnarkomanin är så nor-maliserad inom sporten så ansåg han sig bara ha bra karaktär.

Utdrag ur boken: ”Tre gånger om dagen kokade jag torsk och åt, inga kryddor, salt eller annat som jag läst var dåligt. Bara 1,2 kilo torsk om dagen. En gång åt jag en bit gurka och som straff för att jag fuskat tvingade jag mig ut på en lång löpar-runda”.

Till slut räckte det inte utan han måste dopa sig för att nå toppen och han blev fast i det ena missbruket efter det andra. Han åt, snortade och injice-rade allt; anabola androgena steroider, lugnande medel, tillväxthormoner, djurpreparat, vätskedrivande medici-ner, dopamin för Parkinson-patienter, sköldkörtelhormoner, mm. Listan kan göras lång och till slut spårar allt ur. Hans läkare ger honom ett ultimatum, leva eller dö?

Mats väljer livet och den 8 juli 2008 fick han plats på ett behandlingshem och han har sedan dess varit nykter och drogfri. Idag står han upprätt och mår rätt bra.

Han arbetar på ett gym och poäng-terar att han idag har en viktig roll i att försöka bromsa ungdomar så att de inte hamnar där han själv ham-nade. Kardell är mycket kritisk till idrottsvärlden som inte tar hand om sina idrottsmän och kvinnor när de lämnat rampljuset.

Träning är fantastisk men det är heller ingen slump att somliga söker sig till eliten och är beredda att göra nästan allt för att få en klapp på axeln.

Recension: Åsa Dahlberg

Bokrecensioner om doping


SNPF-UTBILDNINGAR

Umeå Den 2 februari hölls utbildning i Umes-tan i anslutning till Polisutbildningen i Umeå. Seminariet var planerat av Jo-han Ekström från polisens särskilda insatsgrupp i Luleå, tillsammans med SNPF:s Åsa Dahlberg som inledde och berättade om SNPF och dess verksam-het. Därefter informerade Anders Berg- qvist, som är chef för tullkriminalen i KC Gränsskydd Region Nord, om tullens verksamhet och han redogjorde mer ingående om ett smugglingsärende med amfetamin som tullkrim handlagt i Norrbotten.

Den avslutande föreläsningen hölls av Johan Ekström som berättade om infartskontroller och taktiskt arbete mot narkotika på gatan.

De uppemot 45 deltagarna, som kom från polisutbildningen och tullen, bjöds på kaffe och smörgås i pausen.

StockholmDen 22:a februari anordnades en ef-termiddagsföreläsning i Stockholm av Thomas Ekman, Citypolisen tillsam-mans med Susanne Axbom och Agneta Holmberg från Tullverket. Utbildning- en hölls i polishuset på Kungsholmen i Sal 200, som rymmer 200 personer, och som nästan var fylld med deltagare som fick ta del av föreläsningar om en rad intressanta ärenden.

Bland andra föreläste förre SNPF-ordföranden Thomas ”Eka” Ekman, till vardags narkotikautredare på grova brott, om kokainsmuggling från Kari- bien med ett kryssningsfartyg via Sverige och vidare till Tyskland. Han berätta-de även om ett amfetaminärende där beslaget i huvudsak bestod av grund-

prekursorn APAAN. Lennart Karls- son, insatsledare vid lokalpolisom- råde City, informerade om den aktu-ella narkotikasituationen i Stockholm City. Åhörarna var personal från åklag- armyndigheten, polisen, tullen och kriminalvården. Att döma av applå-derna var åhörarna mycket nöjda. Vid eftersnacket kom även önskemål och förslag på ämnen vid nästkommande föreläsningar. Bland annat förefaller kunskap om RC-droger vara särskilt efterfrågat.

RonnebyI Region syd anordnade Inga-Lill Svensson, polisen i Karlskrona, och Malin Lilja från Tullverket i Blekinge en eftermiddagsutbildning på kom-munhuset i Ronneby den 9 mars. Ziad Taslaman från SNPF:s styrelse väl-komnade ett 60-tal deltagare och de båda föreläsarna Andreas Gunér från tullkriminalen i Malmö och Andreas Glingfors, polis i Blekinge.

Andreas Gunér informerade om ett omfattande och intressant dopningsä-rende som just avslutats. Ärendet ini-tierades av tullen i Frankfurt som stop- pat ett paket från Kina som innehöll några kilo anabola steroider ren pul-versubstans. Under paketets kontroll-

erade väg till mottagaren i Malmö blev ett flertal personer inblandade och misstänkta för brott.

Karlskronapolisen Andreas Glingfors ägnar hälften av sin arbetstid åt att före- läsa om riskerna att bli mobbad, hotad och uthängd. Föreläsningar hålls över hela landet och riktar sig till pedago-ger, föräldrar och elever.

Numera får barn mobiltelefoner och ipads av sina föräldrar redan i låg- stadiet. Andreas Glingfors menar att föräldrar engagerar sig inte tillräck-ligt i vad deras barn ägnar sig åt på nätet. Redan i åk 4-5, när de är i tolv- årsåldern, börjar problemen med nät- mobbing och anonyma hot. Mobbing kan omfatta ett flertal olika brott som olaga hot, ofredande, förtal, föro-lämpning m.fl. Om brotten anmäls till polisen är det vanligt att de skrivs av omgående och detta är inte Andreas Glingfors nöjd med. Han försöker avvärja nedläggningar av sådana brotts- anmälningar på sin arbetsplats, men hans viktiga arbetsuppgift, intresse och engagemang saknas på många andra platser i Sverige.

GöteborgUtbildningen i Göteborg är planerad att hållas på förmiddagen den 21 april i Ullevi Lounge. Professor Maria Hart- wig föreläser om lögnens psykologi och när detta skrivs (den 24 mars) är 337 deltagare anmälda.

För arrangemanget ansvarar vår före- ningsambassadör Annika Bergbrant från Tullverket, med biträde av Mika Jörnelius.

Gunnar Hermansson

Flera lokala SNPF-utbildningar hittills i år

Under årets fyra första månader har SNPF arrangerat fyra halvdagsutbildningar i Umeå, Stockholm, Ronneby och Göteborg. Våra nya kontaktpersoner, föreningsambassadörerna, i de olika regionerna har varit behjälpliga med

arrangemangen. Som tack för hjälpen inbjuder SNPF dem till årets jubileumskonferens i Göteborg i slutet av april.

Thomas Ekman föreläser på polishuset i Stock- holm för 160-170 deltagare.


En klar nackadel för de som för-söker lösa sina konflikter med våld får nog anses vara att po-

lisens intresse har en benägenhet att öka i takt med att skotten faller, vilket var precis vad som nu hände. Under hösten 2015 påbörjades ett spanings- ärende i Härnösand och Kramfors där ett av insatsens syften var att försöka bryta den oroväckande trenden.

I trakterna kring Kramfors finns det sedan många år något som snudd på kan anses vara en överrepresentation av inflyttade personer som är kriminellt belastade. En av anledningarna torde vara att det finns en riksanstalt i Härnösand och att det i Kramfors finns ett antal behandlingshem och utsluss-ningsboenden. Många väljer helt enkelt att slå ned bopålarna i området efter avtjänade straff och avslutade behand-lingar. De flesta har säkert ambitio-nen att hålla sig på den smala vägen, något som alla tyvärr inte klarar av. Detta har under de senaste åren fått till följd att det titt som tätt dykt upp tidigare okända kriminella för-mågor som plötsligt gjort anspråk på delar av narkotikamarknaden i Ådal- en.

SpaningarnaUnder de första månaderna av spaning dokumenterades hur cannabis och am-fetamin såldes i Härnösand av en man som tidigare bott i Uppsala. Han i sin tur verkade få narkotikan från en man bördig från Eskilstuna som flyttat till en ort utanför Kramfors, där han allt oftare observerades med redan kända narkotikalangare. Dessa två blev span-

arnas huvudobjekt under hösten 2015.Alla som har arbetat med narkoti-

kaspaning i Norrland vet att det sna-rare är regel än undantag att ärendet till slut hamnar i ett läge där såväl langaren som dennes övervakare vän-tar på en leverans av narkotika. Under senhösten 2015 hade den före detta Eskilstunabon etablerat kontakt med såväl gamla vänner i Eskilstuna som en känd langare i Stockholmstrakten och nu väntade alla spänt på vad som skulle ske. Den stora affären, den som av någon anledning alltid verkar hägra i dessa kretsar, såg ut att dröja. Men affärerna måste rulla och i brist på

Skotten i Ådalen ochfall på eget grepp

Under försommaren 2015 skedde det på kort tid två skjutningar i Kramfors och gemensamt för de båda händelsernavar att de personer som skottskadades var kriminellt belastade med kopplingar till narkotikabrottslighet. Sådana

händelser är ju tyvärr numera inte helt ovanliga i vårt samhälle, men att det sker på en sådan litenort som Kramfors får ändå anses som rätt så uppseendeväckande.

SKOTTEN I ÅDALEN

Vakuumpackade pengar som påträffade i miss-tänkts bil.

Marijuana som kuriren hade med sig till Härnösand.


SKOTTEN I ÅDALEN

bröd får man nöja sig med limpa, med andra ord verkade det vara dags för ett stödköp av narkotika.

HemkörningSå kom det sig en sen höstkväll att en man klev av tåget i Härnösand, något han sannolikt inte gjort om han vetat vad som väntade. På perrongen fanns inte bara den som skulle skjutsa tåg-resenären till sin slutdestination, där fanns även spanare som hade för av-sikt att se till att den ”stödleverans” av narkotika som var på ingående aldrig skulle nå sina tilltänkta slutkunder.

I väskan som resenären bar fanns två kilo marijuana helt öppet, men även två stycken lådor av aluminium. Som svar på frågan vad som fanns i lådorna sa den nu något nedslagne mannen att de innehöll mat. Så var nu inte fallet och

när de öppnades kunde två kilo amfe-tamin föras upp på beslagsprotokollet.

Oro i ledenDe följande dagarna gick de avlyss-nade telefonerna varma. Spaningsled-ningen gnuggade händerna då fler av de misstänkta diskuterade saker som de inom kort skulle få mycket svårt att förklara. Men man pratade inte bara i telefon. Den före detta Eskilstunabon var återigen tvungna att få till stånd en leverans av narkotika och frågan som både han och poliserna som övervaka-de honom ställde sig var nu hur detta skulle gå till.

Övervakning på gott och ont Som så ofta när det gäller narkotikaspa-ning så hände plötsligt allt på en gång. Vid en spaning mot Eskilstunabon, då han träffade två kända kriminella från Uppsala på en Kolgrill i Märsta, så hade de två sistnämnda anlänt i en Audi A5. När denna Audi plötsligt dök upp i Kramfors några dagar se-nare så blev det naturligtvis högintres-sant. Oturligt nog upptäcktes bilen på väg från Kramfors, spanarna hade alltså missat det förmodade mötet. Bi-len följdes och kontrollerades vid åter-komsten till Uppsala. I handskfacket påträffades nästan 100 000 kronor i en vakuumförpackning. Detta faktum fick spaningsledningen att slå på stora trumman och beordra tillslag mot den före detta Eskilstunabons bostad utan-för Kramfors.

Tyvärr, med polisens ögon sett, hade

fågeln flugit ur boet när tillslaget sked-de. En toalettstol full med marijuana och ett avancerat övervakningssystem men kameror skvallrade om att poli-sernas framryckning inte kommit som en överraskning. Kamerorna må ha gett husägaren tid att fly, men de kom snart att vålla honom stora bekymmer.

Eskilstunabon påträffades några dagar senare i Södertälje dit han flytt för att hålla sig undan. Medan en efter en av de inblandade plockades in till förhör började några utredare det tidskrävande arbetet att titta igenom månader av övervakningsfilm från fyra kameror.

Snart visade det sig att det fanns anledning att återvända till huset i Kram- fors för att göra nya husrannsakningar. Anledningen? Jo, på den miss- tänktes egna övervakningsbilder kunde man se hur han klättrade ut genom ett fönster på en grannfastighet och gömde något i en ventil. Gömman visade sig innehålla narkotika. Ännu muntrare blev det då filmerna visade en ovanlig vana av att på nätterna gömma saker under stenar i trädgården, särskilt i anslutning till när narkotika-affärer skulle göras upp. Eskilstunabon hade även dokumenterat både sina egna och sina kamraters olovliga kör-ningar med bil till och från adressen, något som även det kom att ingå i den förundersökning som lämnades in i slutet av februari 2016. Tio personer åtalades då för grova narkotikabrott, vapenbrott, penningtvätt, narkotika-brott och trafikbrott.

Inga fler skjutningar i ÅdalenHur blev det då med buslivet i Ådalen? Det har i vart fall inte skett några gröv-re våldsbrott relaterade till droghan-deln i Kramfors eller Härnösand se-dan insatsen inleddes. Ett antal sedan tidigare okända langare kom upp till ytan och lagfördes i separata ärenden i kölvattnet av det större ärendet. Det bör nämnas att ingen av de tio åtalade är delgivna några misstankar gällande skjutningarna våren 2015, men kanske har polisens insats ändå kylt ner oros-härden något.

Emil Lundberg

Ett delvis lyckat försöka att göra sig av med bevis

Stillbild från från den misstänktes egen övervak-ningskamera - Eskilstunabon hämtar vad som tros vara pengar, under en sten i trädgården.


Donatorn

Myron förstod aldrig vad som hände. Ett oväntat besök från en före det-ta flickvän och han tappar fotfästet. Hennes 13 åriga son Jeremy är döende och behöver en benmärgstransplanta-tion – från en donator som är spårlöst försvunnen. Sen kommer den verkliga kallduschen: Pojken är Myrons son, frukten av en natt innan hon gifte sig med en annan man.

Knockad av dessa nyheter ger sig Myron huvudstupa ut på jakt efter den saknade donatorn.

Men att hitta honom medför avslö-jande av ett mörkt mysterium som inbegriper en trasig familj och någon-stans i den smutsiga härvan finns donatorn som försvann.

Donatorn är den sjunde delen i serien om sportagenten Myron Bolitar.

En bok värd att krypa upp i fåtöl-jen med, spännande och överraskande rolig!

Författare: Harlan CobenPocketförlaget


Sauls Son

Regi: Lászlo NemesI rollerna: Géza Röhrig, Levente Mol-nár, Urs Rachn, Sándor Zsótér m.fl.

Sauls son är en väldigt lång ångestre-sa som alla borde åka på så att den ofta upprepade frasen om att aldrig glömma vad som hände i koncentra-tionslägren under andra världskriget för alltid stannar i vårt kollektiva medvetande.

Med en fantastisk användning av ljud som lägger obehagsnivån rätt får vi följa Saul, en ungersk fånge i Ausch-witz.

Saul Auslander arbetar i en grupp män, i det s.k. ”Sonderkommandot” som har till uppgift att fösa in nyan-lända i gaskammaren för att sedan ta hand om deras värdesaker, kläder och släpa bort liken. Allt går som på räls, Saul har två dagar kvar av livet, sen skall han avrättas.

Bland kropparna i gaskammaren upp- täcker Saul en pojke som han uppfat-tar som ”sin son”.

Målet är att ge gossen en rituell och värdig begravning och sökandet av en rabbi tar absurda proportioner. Samtidigt pågår förberedelser för ett uppror i lägret och kriget går mot sitt slut.

Trots att kameran långa stunder enbart fokuserar på Sauls ansikte skildrar filmen ett kollektiv, där det hela tiden pågår aktiviteter på baksi-dan och på sidan om. Organisationen är effektiv och hetsig, fångarna luras med att de bara ska desinficeras och sedan väntar varm soppa och te. Det är fruktansvärt att se när Saul tvingas stå vid dörrarna intill gaskamrarna och vänta samtidigt som han hör sina

landsmäns ångestskrik och deras slag mot dörrarna.

Sauls son är fysiskt och psykiskt job-big att titta på, miljön är skräckfylld men ger en bestämd och nödvändig bild av ett av historiens vidrigaste påhitt. Att vi människor kan behandla varandra på detta sätt är nästintill ofattbart och därför måste det finnas filmer som Sauls son som gör att ingen kan blunda för det som faktiskt har hänt.

Ilskan man får efter att ha sett filmen får man använda till att aldrig någon-sin glömma det som filmen berättar om.

Just den här filmen är viktigare än någonsin, och en av årets viktigaste och starkaste film som borde ses av alla!


Bok och filmrecensioner

BOK OCH FILMRECENSIONER


Narkotika, dopningsmedel ochhälsofarliga varor Upplaga 12.1

Narkotika, dopningsmedel och hälso-farliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspano-ramat. För ett hundratal aktuella dro-ger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skade-verkningar och russymptom. I särskil-da avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Avsnittet om in-ternetdroger har utökats kraftigt. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordför-klaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer.

Med sin tolfte upplaga (2015) når Narkotika, dopningsmedel och hälso-farliga varor upp i 400.000 exemplar. Skriften har fått omfattande använd-ning i utbildning, upplysningsverk-samhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska.

Narkotika, dopningsmedel och hälso- farliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotika-polis- föreningen.

Anabola Androgena SteroiderUpplaga 3.1

Missbruket av anabola androgena ste-roider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tull-verkets ingripanden mot AAS-missbru-kare och beslag av de illegala prepara-ten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år.

Problemet är också i hög grad upp-märksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar.

För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsen-det eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt

med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lät-tillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbru-ket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider.

FörfattareGunnar Hermansson och Tommy Mo-berg

UtgivareMediahuset i Göteborg AB och SNPF

I huvet på en steroidanvändare

En bok av Tommy Moberg och Gunnar Her- manssonDet utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbruka-re, har vi hämtat framgångsrika meto-der för att rehabilitera, avgifta och fö-rebygga återfall genom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt själv-förtroende samt hantera självupplev-da biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen.

Mandom, mod och morske män

En bok av Tommy Moberg och Gunnar Her- manssonBehovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets mot-åtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt.

Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org

BOKTIPS

NarkotikaDOPNINGSMEDEL OCHHÄLSOFARLIGA VAROR12.1


Assessing illicit drugs in wastewaterAtt beräkna utbredningen och använd-ningen av illegala droger är en kompli-cerad uppgift. Analys av avloppsvatten kan därför vara en kompletterande mät-metod, eftersom avloppsvatten inne- håller spår av substanser som sannolikt konsumerats inom ett begränsat område. Analys av avloppsvatten har några uppenbara fördelar framför studier genom enkäter och självrapportering. Man kan i avloppsvatten säkrare fast-ställa den exakta mängden av droger som konsumerats, vilket är viktigt ef-tersom användare ofta är omedvetna om vilka mängder och vilken bland-ning av droger man tagit. Metoden kan också ge information som är tids-bestämd och geografiskt avgränsad.

Att upptäcka alla nya psykoaktiva drogsubstanser är en utmaning även vid analys av avloppsvatten eftersom drogerna är tidigare okända när de dyker upp och används av relativt få. I rapporten ges rekommendationer för att hantera detta problem.

Rapporten avslutas med att peka på tre olika områden som behöver förbättras och utvecklas för att ana-lyser av avloppsvatten ska bli en ännu bättre metod vid beräkning av drogan-vändningen i samhället.

The internet and drug marketsUnder det senaste decenniet har ny tek-nik haft stor betydelse för att utveckla onlinemarknaden av droger. Från att ha ägt rum i fysiska miljöer med dess

begränsningar, har drogförsäljning på internet öppnat upp för en avsevärt större marknad.

På det öppna nätet (surface web) säljs framförallt olika prestationshöjande preparat, läkemedel och nya psykoak-tiva substanser, så kallade nätdroger. På den dolda delen av internet, även kallad darknet, är risken för att avslö-jas betydligt mindre och här säljs alla typer av narkotika och andra illegala varor.

Utbyggnaden av sociala medier har dramatiskt ökat möjligheter för kom-munikation och socialt umgänge.Dessa möjligheter har också kommit att användas i drogrelaterade syften för inköp och försäljning av droger och utbyte av information.

Rapportens syfte är att reda ut något av den komplexitet som omger online-marknaden av droger. Ett antal inter-nationella experter på området, som samlats vid ett möte i Lissabon, delger sina erfarenheter och kunskaper i rap-porten.

Gunnar Hermansson

EMCDDA I LISSABON

Två nya och intressanta rapporter från EMCDDA i Lissabon

Rapporterna kan laddas ner från www.emcdda.europa.eu.

Droganalyser i avloppsvatten är under ständig utveckling.

Ny rapport om den komplexa onlinemarknaden av droger.


STIPENDIERUTAN

SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Penn- sylvania.Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum mm. Se www.pnoa.org.

Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I KalifornienStyrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum mm. Se www.cnoa.org.

SNPF:s stipendium för Årets IakttagelseStipendiet tilldelas SNPF-medlem alter-nativt medlemmar som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotika-hantering. Stipendiet är på 5 000 kronor per person, max 2 personer.

SNPF:s PTN-stipendiumStyrelsen utser varje år efter nomine-ring en SNPF-medlem att medfölja nå-gon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa.

Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens

Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabe-kämpning.

Svenska Carnegie Institutets polisstipen-dium till Carl G. Perssons minneStipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda ho-

nom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkoti-kaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandi-dat.

ResebidragMedlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlem-skap, hos styrelsen ansöka om resebi-drag för studieresa. Se villkor på hem-sidan www.snpf.org.

Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar ochintresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter

sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.

Stipendierutan

SVENSK A A R K O T I K APOLISF A N Ö R E K N S I N E G V E ...

Documents