Svd n bilaga 2009 09 22

ANNONS ANNONSHela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och Vattenmyndigheterna

Vattnets väg från källan i naturen och tillbaka igen.Så funkar det. |sidan 12

Vem bestämmer över vattnet? Vi frågar politikerna i EU, riksdagen och kommunerna. |sidan 20

Fördubblad produktion av biogas i reningsverken. Rötning av sopor en möjlighet. |sidan 8

MEDFÖLJER SOM BILAGA I SVENSKA DAGBLADET, SEPTEMBER 2009.

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och VattenmyndigheternaANNONS ANNONS2

I våras presenterade vattenmyndigheterna förslagen till vattenstatus och åtgärdspro-gram för alla svenska vattenområden. Ge-nomgången av Sveriges vatten visar att en stor del av vattendragen, sjöarna och kust-områdena inte klarar vattendirektivets krav på miljökvalitetsnormer.

– Sverige har kommit långt i ett interna-tionellt perspektiv men ändå är det cirka 50 procent av ytvattnet i Sverige som inte hål-ler god status enligt EU:s defi nition. Därför måste vi nu se till att det görs kraftiga åtgär-der, säger Lennart Sorby, vattenvårdsdirek-tör på vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt.

VA-verken och andra verksamhetsutövare som ligger i de områden som inte klarar god vatten-status kommer nu att behöva vidta åtgärder.

Mikael Medelberg är vd på Roslagsvatten, ett kommunalägt bolag som distribuerar dricks-vatten och renar avloppsvatten för 80 000 personer. Han är överlag positiv till EU:s vat-tendirektiv. Men åtgärdsprogrammet gör att VA-branschen ensam får bära ansvaret för renare vatten och det är inte rättvist. Även jordbruk, skogsbruk och industrin, som är stora källor till föroreningar, bör omfattas på ett tydligare sätt.

– Det är lätt att gå på VA-branschen och få förändringar, av rena fi nansieringsskäl. Vi har ett väloljat maskineri och kan ganska lätt höja VA-taxan för konsumenterna för att fi nansiera våra investeringar.

I stället bör man gå efter ”polluter-pay-principen”, att den som faktiskt förorenar också får betala, anser Mikael.

Branschorganisationen Svenskt Vatten upp-lever också att kraven är för hårda.

– Vi skulle hellre se miljömål istället för att använda sig av rättsliga krav såsom miljökvalitetsnormer. Det känns inte som förslaget är tillräckligt praktiskt förankrat då det är svårt att genomföra kraven på så kort tid, säger Anders Lind på Svenskt Vatten.

Men Lennart Sorby på Vattenmyndigheten menar att det inte fi nns några andra alter-nativ. Det är ren matematik. Om Sverige ska nå sina politiska mål för Östersjön och vattendirektivets mål om god vattensta-tus, så måste reningsverken bli ännu mer effektiva i att reducera kväve och fosfor-utsläppen.

– Nivån på minskningarna varierar mel-lan olika delar av landet. Men Östersjön är känsligast. Här behöver utsläppen från reningsverken minskas med 30-50 procent jämfört med dagens nivå, säger han, och det gäller även de andra sektorerna som bidrar till övergödningen.

2015 ska alla yt- och grundvatten, enligt ett EG-direktiv, hålla god status. Därför krävs det att kraftiga åtgärder genomförs, bland annat inom VA-sektorn. Men de ansvariga där upplever att kraven är alldeles för otydliga.

Tuffa miljömål för VA-branschen

– god vattenstatus redan2015 enligt direktiv från EU

vxl 018 - 490 11 00Stålg. 20 | 754 50 Uppsalawww.marknadsmedia.se-makes you visible

Är du intresserad av bilagor från Marknadsmedia? Kontakta Daniel Steen.

Projektledare: Daniel Steen 0736-99 11 02 [email protected]ör: Johan Andreasson

Grafi sk form: Anna HammarbäckOmslagsbild: IStockRepro: JMSTryck: V-tab

Bilagan ges ut av Svenskt Vatten och Vattenmyndigheternai Svenska Dagbladet, september 2009.

Frågor om innehållet besvaras av:Fredrik Vinthagen

Tel. 08-506 002 11 • [email protected]

Svenskt Vattenär branschorganisationen för landets

viktigaste livsmedelsindustri och ledande miljövårdsföretag – de kommunala vatten-

och avloppsreningsverken.

Vatten är en förutsättning för allt liv och bra vatten en förutsättning för ett bra liv. Där-för samlar vi nu alla krafter för att skapa ett bättre vatten.

I Sverige, med våra stora vattenresurser och relativt goda kvalitet, tar vi vatten för givet. ”Vattenfrågan ordnar sig, det löser vi sen”, är ett vanligt perspektiv inom de fl esta sekto-rer av samhället. Konsekvenserna av det blir ofta sämre vattenkvalitet, betydligt dyrare tekniska lösningar och samhällsbyggande samt ökade risker vid översvämningar och olyckor.

Vi vill vända på perspektivet och säger därför ”Planera vårt samhällsbyggande efter vatt-net”. Med det menar vi att betydligt större hänsyn ska tas till vattenmiljöer, vattenresur-ser och vattenkvalitet. Förutsättningar för ett bra vatten ska tas med tidigt i varje plane-ringsprocess. Kravet på bra vatten skall ge tydliga avtryck i de teknikval och exploate-ringar som behövs i en samhällsutveckling. De klimatförändringar som förutspås de närmaste seklerna kräver en ännu tydligare fokusering på att samhällsbyggandet är ”vat-tensmart”.

Vi kan konstatera, inte minst inom ramen för EU samarbetets olika vattendirektiv, att vi har ett stort beting för att skapa bra vat-tenkvalitet och goda vattenmiljöer. För fl era av problemen borde planeringen ha varit annorlunda, i annat fall hade det behövts bättre teknikval.

Problem som hänger samman med för mycket vatten, för lite vatten och för dålig vattenkvalitet, oavsett om det avser grund-vatten, ytvatten eller hav, går att planera och åtgärda bättre än som nu görs.

Det ska vi göra tillsammans under de kom-mande decennierna och skapa ett robustare och långsiktigt mer hållbart samhälle. Det är dags att ta ut rätt kurs för bättre vatten.

Vattenmyndigheterna

Lars BäckströmPer-Ola ErikssonBo KällstrandSven LindgrenIngemar Skogö

Planeraefter vatten

Svenskt Vatten

Lena Söderberg

Foto: Magnus Ström/Bildarkivet.se

Vattenmyndigheternahar det övergripande ansvaret att se till att EU:s

ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige.

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och VattenmyndigheternaANNONS ANNONS 3

De kommunala vattenskyddsproces-serna är i många fall onödigt kon-fliktfyllda och förslagen framstår ofta som schablonmässiga och omo-tiverade för markägarna. De eko-nomiska konsekvenserna kan också vara stora. Vattenskyddet upplevs därför ofta som ett hot. En viktig orsak till problemen är myndigheternas schabloniserade synsätt med en och samma mall för olika vatten över hela lan-det oavsett hur de faktiska förhållande-na ser ut. Vi menar att vattentillgångarna kan skyddas bättre genom att invol-vera markägarna mer och anpassa skyddet efter de lokala förhållande-na och behoven. Detta gör man bäst genom samarbete och avtalslösning-ar. Frivilliga avtal används i många andra länder. LRF önskar att fler kommuner vågar vara konstruktiva och pröva nya modeller för vattenskyddet. Vi är intresserade av samverkanslösningar och avtalsmodeller och inbjuder alla intresserade kommuner att ta kon-takt med oss.

Positivt samarbeteI Linköping har vattenverket och lantbrukarna träffat ett frivilligt av-tal som löper parallellt med ett mer traditionellt vattenskyddsbeslut och på så sätt hittat en mer långsiktig lösning för att skydda kommunens största vattentäkt. Erfarenheterna är goda från båda sidor. Bengt Waldebring, LRF:s regi-

onchef i Sörmland och Östergötland, tog initiativet. En ar-betsgrupp bildades med repre sentanter från Tekniska Ver-

ken, markägarna, länsstyrelsen och miljökontoren i Linköping och Motala. Diskussionerna ledde till ett avtal mellan markägarna och Tek-niska Verken där den primära zonen minskades till 50 meter runt sjön. – Det unika är att vi inte slutar prata med varandra efter att vatten-skyddsområdet är fastställt, säger Bo Göran Lindqvist, projektledare på Tekniska Verken i Linköping.

Erfarenheter från andra länderMånga länder i Europa har problem med för höga halter av nitrat och ke-

miska växtskyddsmedel i dricksvatten. Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har man studerat hur fem länder hanterar skyddet av dricksvatten. I Tyskland finns många exempel på samverkan mellan vattenverk och lantbrukare. I vissa delstater kan pri-vata konsumenter få betala en högre vattenavgift för att finansiera före-byggande åtgärder inom t.ex. jord-bruket. I Tyskland och Finland har frivilliga metoder och samarbeten fungerat bättre än lagstiftade vatten-skyddsområden. I Storbritannien finns särskilda miljöstöd för odling i vattenskydds-område. I Danmark ska åtgärder i första hand utföras genom frivilliga avtal mellan lantbrukare och täktin-nehavare. Generellt är s.k. coopera-tive agreements vanligare i de stude-rade länderna än i Sverige.

Vattenskydd – konflikthärd eller gemensamt projekt

Telefon 0771-573 573 | www.lr f.se

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. Trots detta fungerar vattenskyddsarbetet ofta dåligt. Få av de större dricksvattentäkterna har fått nya skyddsföre-skrifter och vi klarar inte miljömålen. LRF efterlyser nya arbetssätt och ökad samverkan.

Riktade råd om vattenskyddVattenvårdskampanjen Greppa Nä-ringen har gjort 30 000 besök hos lantbrukare och diskuterat åtgärder för renare vatten. Nu finns ett särskilt rådgivningspaket, just för kommu-nala dricksvattentäkter. Lantbrukare erbjuds individuell rådgivning som minskar riskerna för att kemiska växtskyddsmedel hamnar i vatten-miljön. Liknande pilotprojekt har vi-sat att just rådgivning och utbildning gett mycket goda resultat. Läs mer på www.greppa.nu.

ANNONS

CO

ND

ES

IGN

CO

MM

UN

ICA

TIO

NS

”Det unika är att vi inte slutar prata med varandra …”

Framgångsfaktorer för effektivt vattenskyddsarbete

och risker som faktiskt finns.

det innebär en intressekonflikt.

Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och VattenmyndigheternaANNONS ANNONS4 Hela denna bilaga är en annons från Svenskt Vatten och VattenmyndigheternaANNONS ANNONS 5

Till vardags kanske du inte tänker på hur det smakar. Men när du reser utanför kommungränsen och dricker vattnet, då märker du skillnaden.– Det är stora regionala skillnader men rent generellt har vi troligtvis det godaste kranvattnet i världen, säger vinprovaren Håkan Larsson.

Visst smakar vattnet. Oftast rent, friskt och gott men på vissa håll även lite jordighet och dy.

– Vattnet har länge hållit en hög kvalitet i Sverige. Men nu har det också blivit viktigt att det smakar bra. Jag tror att tävlingen är en bidragande orsak till den ökade smakfo-kuseringen.

Håkan Larsson är vinprovare och arbetar till vardags som redaktör för tidningen Allt om vin. 1997 och 2005 satt han med i juryn och utmanade sina smaklökar när Sveriges

godaste kranvatten skulle tas fram. – Vi var lite tveksamma först, om det verkli-

gen gick att provsmaka vatten. Men det visade sig att det gick utmärkt då vi hade en 80 pro-centig överensstämmelse, precis som när det gäller provning av årgångsvin, säger Håkan.

Först och främst ska vattnet vara friskt och kännas rent och det får gärna ha någon framträdande smak. Och det är viktigt att det ska lukta bra, hävdar vinkännaren.

– Doften ska vara fräsch. Det ska inte luk-ta dy. Dofterna kommer fram till näsan även bakvägen, när du tagit in vatten i munnen.

Hur vattnet smakar beror på en rad olika parametrar. Först och främst källan – om vattnet kommer från grundvattnet i berg-grunden eller från ytvatten i en insjö eller älv.

– Generellt smakar vattnet från grund-vatten mer kalk och järn – och uppfattas många gånger som ett bättre och godare vat-ten, säger Håkan Larsson.

Men hantverket är också viktigt för smaken. Renings- och fi ltreringsprocesser kan göra underverk – vilket tävlingens vinnarkom-mun Lilla Edet är ett lysande exempel på.

Det prisbelönta vattnet tas från den hårt trafi kerade Göta älv som rinner från Vänern ner till Göteborg.

Reningsmetoden, som en tidigare labo-ratoriechef lärde sig i Ryssland i slutet av 1960-talet, bygger på en speciell reningstek-nik som inte är så vanlig idag.

”Vattenbryggaren” i Lilla Edet är sedan 1974 Bertil Olsson.

– Det blir som ett grundvatten. Vattnet går genom ett sandfi lter och fi ltreras sedan genom en blandning av aktivt kol och al-kaliska fi ltermassor för att få fram den fi na smaken, säger han.

”Troligtvis det godaste kranvattnet i världen”

”Smaksätt med måtta”Mischa Billing är sommelière och landets första lektor i dryckeskunskap. Hon är även medlem i juryn för Sveriges godaste kranvatten.

Hon dricker vatten i alla dess former – stilla, kolsyrat och med smak. När hon inte dricker vin till maten går det utmärkt med bara kran-vatten, då och då lätt smaksatt.

– Jag brukar tänka på att inte blanda in för många olika ingredienser och sen brukar jag leka och experimenterar rätt vilt, det ska helt enkelt kännas kul. En tumregel att tänka på vid smaksättning är att vattnet inte får bli för sött.

Här kommer några vattenserveringstips från lektorn:

Citron och is – magnifi k klassiker ochutmärkt till grillad fi sk!”Pressa ner en citronsaft och toppa med mas-sor av is”

Vinbärsblad – till grillat kött!”Hacka en rejäl näve fi na frodiga vinbärsblad, låt dra en stund. Fyll på med krossad is och servera”

Gurka och hackad persilja – perfekt till salladen!”Hacka persiljan så att smakämnena kommer fram och skär gurkan i tärningar, låt dra och serverar väl kylt.”

Mynta – friskt och gott till desserter!”Krossa myntablad, låt dra en stund. Fyll på med krossad is”

178 kommuner deltogTävlingen arrangeras av Svenskt Vatten och syftar till att visa att det svenska kranvattnet håller hög klass, att vattnet som strömmar i våra ledningar inte bara håller tekniskt hög kvalitet – utan att det också smakar gott. När tävlingen arrangerades 2005, för andra gången, deltog 178 kommuner.

”Ett vatten i världsklass med elegant, frisk fj ällbäckskänsla. Kort sagt: Livets vatten.” Juryns motivering av vinnarvatt-net 2005, Lilla Edet

Fakta

Håkan Larsson.Foto: Claes Löfgren

NO-6087 KVAMSØY NORWAYTEL: +47 700 15 500 WEB: WWW.BRIMER.NO

BRIMER KVAMSØY AS

-UNDERHÅLLSFRI-HYGIENISK-VIT OCH SLÄT-TÄT OCH VARIG-FRAMTIDENS RESERVOARMÖT OSS PÅ:

VA – MÄSSAN 2009STOCKHOLM 22-24 SEPT.

MONTER C 07:21

SLU tar pulsen på Sveriges vattenmiljöVid SLU finns erfarenhet och kompetens om vattenfrågor, både på bredden och djupet.

Visste du att:

Vi utvecklar kunskap om vattenmiljöfrågor

Läs mer på http://www.ma.slu.se

Vi arbetar för att minska miljöriskerna med växtskyddsmedel

Läs mer på http://ckb.slu.se

Vi erbjuder kompetens om övergödning

Läs mer på http://vattennav.slu.se

Läs mer på www.slu.se.

Foto: Johan Alp/Bildarkivet.se

BRIMER VATTENRESERVOAR


Till vardags kanske du inte tänker på hur det smakar. Men när du reser utanför kommungränsen och dricker vattnet, då märker du skillnaden.– Det är stora regionala skillnader men rent generellt har vi troligtvis det godaste kranvattnet i världen, säger vinprovaren Håkan Larsson.

Visst smakar vattnet. Oftast rent, friskt och gott men på vissa håll även lite jordighet och dy.

– Vattnet har länge hållit en hög kvalitet i Sverige. Men nu har det också blivit viktigt att det smakar bra. Jag tror att tävlingen är en bidragande orsak till den ökade smakfo-kuseringen.

Håkan Larsson är vinprovare och arbetar till vardags som redaktör för tidningen Allt om vin. 1997 och 2005 satt han med i juryn och utmanade sina smaklökar när Sveriges

godaste kranvatten skulle tas fram. – Vi var lite tveksamma först, om det verkli-

gen gick att provsmaka vatten. Men det visade sig att det gick utmärkt då vi hade en 80 pro-centig överensstämmelse, precis som när det gäller provning av årgångsvin, säger Håkan.

Först och främst ska vattnet vara friskt och kännas rent och det får gärna ha någon framträdande smak. Och det är viktigt att det ska lukta bra, hävdar vinkännaren.

– Doften ska vara fräsch. Det ska inte luk-ta dy. Dofterna kommer fram till näsan även bakvägen, när du tagit in vatten i munnen.

Hur vattnet smakar beror på en rad olika parametrar. Först och främst källan – om vattnet kommer från grundvattnet i berg-grunden eller från ytvatten i en insjö eller älv.

– Generellt smakar vattnet från grund-vatten mer kalk och järn – och uppfattas många gånger som ett bättre och godare vat-ten, säger Håkan Larsson.

Men hantverket är också viktigt för smaken. Renings- och fi ltreringsprocesser kan göra underverk – vilket tävlingens vinnarkom-mun Lilla Edet är ett lysande exempel på.

Det prisbelönta vattnet tas från den hårt trafi kerade Göta älv som rinner från Vänern ner till Göteborg.

Reningsmetoden, som en tidigare labo-ratoriechef lärde sig i Ryssland i slutet av 1960-talet, bygger på en speciell reningstek-nik som inte är så vanlig idag.

”Vattenbryggaren” i Lilla Edet är sedan 1974 Bertil Olsson.

– Det blir som ett grundvatten. Vattnet går genom ett sandfi lter och fi ltreras sedan genom en blandning av aktivt kol och al-kaliska fi ltermassor för att få fram den fi na smaken, säger han.

”Troligtvis det godaste kranvattnet i världen”

”Smaksätt med måtta”Mischa Billing är sommelière och landets första lektor i dryckeskunskap. Hon är även medlem i juryn för Sveriges godaste kranvatten.

Hon dricker vatten i alla dess former – stilla, kolsyrat och med smak. När hon inte dricker vin till maten går det utmärkt med bara kran-vatten, då och då lätt smaksatt.

– Jag brukar tänka på att inte blanda in för många olika ingredienser och sen brukar jag leka och experimenterar rätt vilt, det ska helt enkelt kännas kul. En tumregel att tänka på vid smaksättning är att vattnet inte får bli för sött.

Här kommer några vattenserveringstips från lektorn:

Citron och is – magnifi k klassiker ochutmärkt till grillad fi sk!”Pressa ner en citronsaft och toppa med mas-sor av is”

Vinbärsblad – till grillat kött!”Hacka en rejäl näve fi na frodiga vinbärsblad, låt dra en stund. Fyll på med krossad is och servera”

Gurka och hackad persilja – perfekt till salladen!”Hacka persiljan så att smakämnena kommer fram och skär gurkan i tärningar, låt dra och serverar väl kylt.”

Mynta – friskt och gott till desserter!”Krossa myntablad, låt dra en stund. Fyll på med krossad is”

178 kommuner deltogTävlingen arrangeras av Svenskt Vatten och syftar till att visa att det svenska kranvattnet håller hög klass, att vattnet som strömmar i våra ledningar inte bara håller tekniskt hög kvalitet – utan att det också smakar gott. När tävlingen arrangerades 2005, för andra gången, deltog 178 kommuner.

”Ett vatten i världsklass med elegant, frisk fj ällbäckskänsla. Kort sagt: Livets vatten.” Juryns motivering av vinnarvatt-net 2005, Lilla Edet

Fakta

Håkan Larsson.Foto: Claes Löfgren

NO-6087 KVAMSØY NORWAYTEL: +47 700 15 500 WEB: WWW.BRIMER.NO

BRIMER KVAMSØY AS

-UNDERHÅLLSFRI-HYGIENISK-VIT OCH SLÄT-TÄT OCH VARIG-FRAMTIDENS RESERVOARMÖT OSS PÅ:

VA – MÄSSAN 2009STOCKHOLM 22-24 SEPT.

MONTER C 07:21

SLU tar pulsen på Sveriges vattenmiljöVid SLU finns erfarenhet och kompetens om vattenfrågor, både på bredden och djupet.

Visste du att:

Vi utvecklar kunskap om vattenmiljöfrågor

Läs mer på http://www.ma.slu.se

Vi arbetar för att minska miljöriskerna med växtskyddsmedel

Läs mer på http://ckb.slu.se

Vi erbjuder kompetens om övergödning

Läs mer på http://vattennav.slu.se

Läs mer på www.slu.se.

Foto: Johan Alp/Bildarkivet.se

BRIMER VATTENRESERVOAR


När toaletterna gör uppror lyssnar stockholmarna

– Kampanjerna i tunnelbanan ska få bort skräpet i toaletternaToaletter som gör uppror och vägrar ta annat än skit. Eller målarpenslar som tvättas i ett akvarium. Det är några av Stocholm Vattens välkända kampanjer i Stockholm för att minska mängden skräp och farliga ämnen som hamnar i avloppet.

För tio år sedan spolades 70 ton skräp ner i toa-letterna i Stockholmsområdet varje vecka. Idag är siffran nere på 32 ton per vecka.

– Många har sett kampanjerna. Idag säger sex av tio stockholmare att de inte alls slänger skräp i toaletten, säger Victoria Henriksson som är kommunikationsansvarig på Stockholm Vatten.

Det är så lätt att göra rätt och onödigt att an-vända toaletten som en papperskorg för allt möjligt skräp.

– Det enda som ska hamna i toaletten är kiss, bajs och toapapper. Om skräpet istället slängs i papperskorgen kan det förbrännas och

ge både värme och el, säger Victoria.

Miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel klarar reningsverken bra att rena bort, men man ska inte slänga läkemedelsrester eller hälla kemi-kalier som exempelvis färg och lösningsmedel i avloppet, berättar Victoria.

Ämnena stör reningsprocesserna i avloppsre-ningsverken. Vissa reningssteg kan slås ut helt, i värsta fall. Sedan fastnar miljögifterna i det slam som separeras ur avloppsvattnet och inne-bär att slammets kvalitet som rent gödningsme-del försämras.

Toaletten tar tacksamt emot …• kiss och bajs och annat som kommer från kroppen• toalettpapper

… men vill inte ha …• våtservetter• tamponger• bindor• kondomer• cigarettfi mpar• tops• överblivna mediciner• färgrester• lösningsmedel• olja och andra kemikalier

www.dhi.se

…i ett föränderligt klimatI samarbete med Vattenmyndigheten medverkar DHI i arbetet med vattenförvaltningen genom kompetens-överföring av verktyg och metodik för beräkning av när-saltstransporten till havet och värdering och prioritering av åtgärdsalternativ.

Med lokal närvaro genom DHI Sverige och med vår globala kompetens i ryggen erbjuder vi helhetslösningar för utredning av vattnets väg från källa till recipient.

Vår specialistkompetens finns inom områdena Vat-tenresurser, Vattenförsörjning, Avloppsteknik och Kust och Hav.

Översvämningar i vattendrag och i tätorter ger stora konsekvenser. När klimatet är stabilt kan vi ta fram bra beslutsunderlag för att balansera risk och säkerhet. I ett föränderligt klimat ökar svårighets-graden betydligt. Med våra modellverktyg kan vi ta fram scenarier som visar konsekvenserna för olika framtida klimat. Vi förser politiker och andra beslutsfattare med ett underlag som gör att de kan balan-sera risk och säkerhet även i ett föränderligt klimat.

Beslutsunderlag för säker och uthållig vattenhantering

Fakta

Kretsloppet omfattar fl era miljoner år!Inget nytt vatten tillförs!

Mindre än en procent av jordens vatten är tillgängligt som dricksvatten för människor.

Det fi nns 1,2 miljarder människor ivärlden som saknar rent dricksvatten.”Dricksvatten är ett livsmedel!”

Fakta om vatten

Stockholm Vattens kampanjer i tunnelbanan har fått stor uppmärksamhet. Idag säger sex av tio stockhol-mare att de inte alls slänger skräp i toaletten.


Läkemedel i avloppet

Något som det forskas en hel del kring just nu är hur läkemedelsanvändningen påverkar vat-tenkvaliteten. Orosmoln har tecknats. Det fi nns internationella exempel där läkemedel gått att spåra i vattnet som i sin tur faktiskt har påverkat enskilda fi skarter.

Studier i Sverige visar att det går att hitta spår av läkemedel i havet även om mängden är för-svinnande liten. Men skulle situationen bli värre fi nns metoder för att rena bort även dessa äm-nen. Det hävdar Cajsa Wahlberg på Stockholm Vatten som lett ett projekt som tittat på möjlig-heten att rena bort aktiva substanser som kom-mer från läkemedel.

– Om halterna ökar i framtiden och det visar sig att växter och djur i vattnet kan ta skada så vet vi att det fi nns eff ektiva reningsmetoder, säger hon.

www.smamineral.com

BA

M54

.se

Fot

o: L

ucky

Loo

k/A

lam

y

I vatten blir kalken guld värd

Att använda kalk för rening av avloppsvatten och

neutralisering av försurade sjöar och vattendrag är det renaste

och mest naturliga sättet att få friskt vatten.

Det är kanske mycket sagt att vi kan göra vatten till guld.

Men att våra kalkprodukter är en ren investering som skapar

förut sätt ningar för ett rikare liv – det vet vi.

LINING AV VATTENTORN - INVÄNDIGT TÄTSKIKT AV ROSTFRITT STÅL

Skjutbana viktigare än ytvattentäkten Mälaren– Ytvattentäkter bör kunna klassas somriksintresse

Idag är det möjligt att ange en skjutbana som riksintresse, men inte till exempel Stockholms ytvattentäkt Mälaren, är det rimligt? I reger-ingens förslag till ändring i 3 kap. miljöbalken kan grundvattentäkter utpekas som riksintres-sen, men inte ytvattentäkter. Svenskt Vatten, branschorganisation för vatten- och avlopps-reningsverken, anser att förslaget inte bör skilja mellan yt- eller grundvattentäkter som riksintressen.

Möjligheten att peka ut båda som riksintres-sen skulle göra att dricksvattenförsörjningen kan avvägas på lika villkor mot andra riksintres-sen i samhällsplaneringen.

Tvättar bilen i fi naste mineralvatten– vattnet i Sundsvall behöver ingen reningI Sundsvall fi nns enligt många ett av Europas bästa vatten. Om det inte är bubblorna du är ute efter så får du faktiskt ett minst lika fi nt vatten ge-nom en vanlig kallvattenkran i staden som det du köper på fl aska i din matvarubutik. Vattnet är nämligen klassat som ett naturligt mineral-vatten enligt Livsmedelsverket.

Reglerna är hårda. Så pass hårda att vattnet ska hålla sådan kvalitet att det kan drickas naturligt och obehandlat. Det behövs ingen rening.

Här fi nns också ett lokalt bryggeri, Wasa bryggeri, som buteljerar vattnet svagt kolsyrat och sedan säljer det i butikerna i Sundsvall med omnejd. Men aldrig utanför staden, av rena miljöskäl.

Det fi nns ungefär 2 000 kommu-nala vattenverk i Sverige

Allt du behöver göra för att kunna njuta av ett glas vatten är att vrida på kallvattenkranen.

www.siwi.org

Stockholm International Water Institute – SIWI

SIWI är ett policyinstitut som arbetar med att hitta lösningar på världens globala vatten-problem. SIWI utvecklar och främjar kunskap

och policies med fokus på framtida utmanin-gar; för en hållbar användning av jordens vat-

tenresurser, en hållbar samhällsutveckling och minskad fattigdom.

The World Water Week in Stockholm är ett världsledande, årligt återkommande forum för vatten- och utvecklingsfrågor. Varje år samlas tusentals experter och beslutsfattare från hela

världen i Stockholm för att utbyta kunskap och erfarenheter, diskutera och bygga nätverk. Läs mer

på www.worldwaterweek.org.

Swedish Water House är en mötesplats för in-novativt tänkande kring vattenrelaterade frågor,

kunskapsutbyte och policyutveckling. Genom ett brett nätverk och aktiva klustergrupper samlar Swedish Water House svenska vattenaktörer och kopplar dem till internationella processer. Läs mer på www.swedishwaterhouse.se.

Läkemedel ska aldrig spolas ner i avloppet; lämna in gammal överbliven medicin på apoteket.


Förr betraktades det som sopor och ham-nade på höga avfallsberg. Idag är mat-rester och trädgårdsavfall energi. Genom kompostering eller rötning av organiskt material kan stora miljövinster göras. Men bara drygt tio procent av avfallet behand-las biologiskt idag. Det nationella målet är att 35 procent av matavfallet ska behand-las biologiskt 2010.

Reningsverken är redan en stor aktör inom biogasproduktionen i Sverige. Men dom kan spela ytterligare en viktig roll och minska ut-

släppen av koldioxid i atmosfären när hus-hållens avfall istället ska bli energi.

– Produktionen skulle kunna öka kraftigt. Reningsverken har tekniken och kunskapen eftersom de sedan länge producerat biogas i rötkammare. Men först och främst måste det fi nnas en efterfrågan, säger Krister Pet-terson, strategikonsult på Sweco med biogas som expertområde.

Men det handlar inte bara om att produce-ra. Någon måste köpa gasen också. I vissa kommuner fi nns redan infrastrukturen och

efterfrågan. I första hand används gasen till fordon, bussar och bilar.

– Här kan kommunen gå före och se till att det skapas en efterfrågan genom att gå över till fordon som drivs på biogas, säger han.

Intresset hos reningsverken är stort. Flera reningsverk tittar på möjligheterna nu.

Gryaab i Göteborg driver ett av landets största reningsverk, Ryaverket. Där ser man stora möjligheter att öka produktio-nen av biogas, från dagens 60 GWh per

år till kanske det dubbla. Bättre processer skulle ge en ökning på 10-20 procent men framför allt är det möjligheten att ta hand om hushållens sopor som står för den största ökningen.

– Vi har sökt tillstånd för att också ta in organiskt material i vår rötgaskammare. Vi räknar med att kunna fördubbla pro-duktionen av biogas, dels genom att också röta hushållsavfall och dels genom förbätt-ringar av tekniken, säger Ola Fredriksson som är specialist på Biogas på Gryaab.

VA-verken producerar idag hälften av all biogas i Sverige och bidrar till att minska eff ekterna av klimatförändringarna. Produktionen kan dessutom öka kraftigt, bland annat genom att låta reningsverken även ta hand om organiskt material från hushållen.Men först och främst måste det fi nnas en köpare av gasen.

Biogasproduktion i SverigeDen biogas som i dag framställs i Sverige pro-duceras främst vid vattenreningsverk där av-loppsslammet rötas, och vid avfallsdeponier. Totalt produceras 1,2 TWh biogas per år vid 223 biogasanläggningar (2006).

Produktionenav biogas kan fördubblas– stor kapacitetpå reningsverken

Fakta

Foto: Ulrika Wahlström

Foto

: Ulri

ka W

ahls

tröm

Ett eget reningsverk helt för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsbruk. Anläggningen Hammarby Sjöstadsverk är en plattform för utveckling och utbyte av kunskap och teknik inom vattenrening och miljöteknik.

Från idékläckning till marknadstester– Hammarby Sjöstadsverk erbjuder unikamöjligheter inom avloppsreningsteknik

– Här finns unika möjligheter att kunna ut-veckla, testa och demonstrera nya tekniker och processer i en realistisk miljö till en över-komlig kostnad, säger Östen Ekengren. Han är vice vd på IVL Svenska Miljöinstitutet, tillika en av initiativtagarna till den pånyttfödda testan-läggningen Hammarby Sjöstadsverk i Ham-marby Sjöstad strax utanför Stockholms tullar.

Det var förra året som ett konsortium lett av KTH och IVL tog över forskningsan-läggningen från Stockholm Vatten. Här ska-pas ypperliga förutsättningar för att knyta ihop universitetens grundforskning med IVL:s tillämpade forskning. Nyligen har ett samarbete inletts även med Mälardalens Högskola, Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU.

– Vi bygger upp ett helt nytt centrum där det bedrivs forskning kring framtidens av-loppsrening. Sjöstadsverket främjar samar-betet mellan företag, experter och forskare samt VA-verken.

Hela kedjan omfattas, från idékläckning över försök och tester till kommersialisering med uppvisningar och demonstrationer.

Försöksanläggningen är i huvudsak inde-lad i fyra olika linjer för så kallad aerob och anaerob behandling av avloppsvatten samt en linje för behandling av slam.

Det finns dessutom möjligheter att testa olika typer av kompletterande behandlingar, exempelvis biobäddar, kolfilter, nano- och RO-filtrering, ozonbehandling med mera.

– Vi har möjlighet att använda oss av olika typer av avloppsvatten tack vare anslutning till hushåll från Hammarby Sjöstad samt in-gående och utgående avloppsvatten från Stockholm Vattens Henriksdalsverket. Men allt vatten från försöks- och demonstra-tionsanläggningen renas sedan i Henriks-dalsverket varför det inte finns några risker för miljöpåverkan.

Större projekt just nuStörre forskningsprojekt bedrivs just nu inom tre områden – annamoxteknik, läke-medelsrester och biogas Forskningen kring annamoxtekniken syftar till att utveckla metoder och reningstekniker som leder till

en mer kostnadseffektiv och miljömässigt mer fördelaktig kvävereduktion.

När det gäller läkemedel handlar det om att minska risken för långsiktig påverkan på naturen. Inom biogasprojektet är målet att kunna öka biogasproduktionen genom att också utnyttja organiskt material i inkom-mande vatten.

Intresset är stort från både nationellt och internationellt håll och Sjöstadsverket tar emot flera hundra besökare varje år. Förut-om experter och forskare finns även inves-terare, företagsrepresentanter, tjänstemän och politiker bland besökarna.

– Vi ligger väldigt långt framme när det gäller miljöteknik i allmänhet, inte minst inom avloppsrening och biogasproduktion. I Sverige har vi många spetsföretag inom om-rådet och vi ser en möjlighet till ännu större exportframgångar. Här spelar Sjöstadsverket en stor roll, säger Östen Ekengren.

HAMMARBYSJÖSTADSVERKETSjöstadsverket byggdes i början av 2000-talet, i samband med utbygg-naden av den starkt miljöprofile-rade stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.

KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet tog över driften 2008 av Stockholm Vatten Huvudsamarbetspartners är i dag ITT Flygt, Svenskt Vatten, Stock-holm Vatten, SYVAB (Sydvästra stock-holmsregionens VA-verksaktiebolag), SMTC/SET (Stockholms Miljöteknik-center) samt Borlänge Energi. Syftet med Sjöstadsverket är att främja samarbetet mellan företag, experter/forskare och kommunala VA-verk för att möta framtida utmaningar inom VA-sektorn och för att öka exporten av svensk kunskap och teknik.

Mer information om Hammarby Sjöstadsverk finns påwww.sjostadsverket.se

FOTO: TORBJÖRN LARSSON

När det gäller vatten hänger allt samman. Det stora kretsloppet kan ge oss gott dricksvatten men kräver också fungerande avlopp. Att värna om vattnets väg tur och retur är livsnödvändigt. A ARSLEFF RÖRTEKNIK förnyar avlopps ledningar i gatumiljö, mark och fastigheter. Från tak till sjö. Vi är marknadsledande i Sverige på relining dvs ickeförstörande, energi- och miljöbesparande ledningsförnyelse med minimal störning för trafi k

Vatten tur och retur.

Box 7092, 192 07 SollentunaTel 08 . 594 764 00,

www.aarsleff.se

EXPLICARE

och människors aktiviteter. Vi vill verka men inte störa. Vi har gott om referenser på lönsamma och uppskattade projekt och vi berättar gärna mera. Eller följ med ut på en arbetsplats och se själv! Du kan förvänta dig ett kvalitetsarbete från början till slut.

Det fi nns bara ett vatten – allt vatten vi använder är en del av vattnets kretslopp!

Fakta om vattenMänniskokroppen består till 65 procent av vatten, en gurka 96 procent!

Det fi nns ungefär 450 000enskilda brunnar i Sverige

Hälften av allt dricksvatten kommer från sjöar och vattendrag!De fl esta med egen brunn dricker grundvatten.

Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt och konstgjort grundvatten.

Rent vatten– vår framtid


Förr betraktades det som sopor och ham-nade på höga avfallsberg. Idag är mat-rester och trädgårdsavfall energi. Genom kompostering eller rötning av organiskt material kan stora miljövinster göras. Men bara drygt tio procent av avfallet behand-las biologiskt idag. Det nationella målet är att 35 procent av matavfallet ska behand-las biologiskt 2010.

Reningsverken är redan en stor aktör inom biogasproduktionen i Sverige. Men dom kan spela ytterligare en viktig roll och minska ut-

släppen av koldioxid i atmosfären när hus-hållens avfall istället ska bli energi.

– Produktionen skulle kunna öka kraftigt. Reningsverken har tekniken och kunskapen eftersom de sedan länge producerat biogas i rötkammare. Men först och främst måste det fi nnas en efterfrågan, säger Krister Pet-terson, strategikonsult på Sweco med biogas som expertområde.

Men det handlar inte bara om att produce-ra. Någon måste köpa gasen också. I vissa kommuner fi nns redan infrastrukturen och

efterfrågan. I första hand används gasen till fordon, bussar och bilar.

– Här kan kommunen gå före och se till att det skapas en efterfrågan genom att gå över till fordon som drivs på biogas, säger han.

Intresset hos reningsverken är stort. Flera reningsverk tittar på möjligheterna nu.

Gryaab i Göteborg driver ett av landets största reningsverk, Ryaverket. Där ser man stora möjligheter att öka produktio-nen av biogas, från dagens 60 GWh per

år till kanske det dubbla. Bättre processer skulle ge en ökning på 10-20 procent men framför allt är det möjligheten att ta hand om hushållens sopor som står för den största ökningen.

– Vi har sökt tillstånd för att också ta in organiskt material i vår rötgaskammare. Vi räknar med att kunna fördubbla pro-duktionen av biogas, dels genom att också röta hushållsavfall och dels genom förbätt-ringar av tekniken, säger Ola Fredriksson som är specialist på Biogas på Gryaab.

VA-verken producerar idag hälften av all biogas i Sverige och bidrar till att minska eff ekterna av klimatförändringarna. Produktionen kan dessutom öka kraftigt, bland annat genom att låta reningsverken även ta hand om organiskt material från hushållen.Men först och främst måste det fi nnas en köpare av gasen.

Biogasproduktion i SverigeDen biogas som i dag framställs i Sverige pro-duceras främst vid vattenreningsverk där av-loppsslammet rötas, och vid avfallsdeponier. Totalt produceras 1,2 TWh biogas per år vid 223 biogasanläggningar (2006).

Produktionenav biogas kan fördubblas– stor kapacitetpå reningsverken

Fakta

Foto: Ulrika Wahlström

Foto

: Ulri

ka W

ahls

tröm

Ett eget reningsverk helt för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsbruk. Anläggningen Hammarby Sjöstadsverk är en plattform för utveckling och utbyte av kunskap och teknik inom vattenrening och miljöteknik.

Från idékläckning till marknadstester– Hammarby Sjöstadsverk erbjuder unikamöjligheter inom avloppsreningsteknik

– Här finns unika möjligheter att kunna ut-veckla, testa och demonstrera nya tekniker och processer i en realistisk miljö till en över-komlig kostnad, säger Östen Ekengren. Han är vice vd på IVL Svenska Miljöinstitutet, tillika en av initiativtagarna till den pånyttfödda testan-läggningen Hammarby Sjöstadsverk i Ham-marby Sjöstad strax utanför Stockholms tullar.

Det var förra året som ett konsortium lett av KTH och IVL tog över forskningsan-läggningen från Stockholm Vatten. Här ska-pas ypperliga förutsättningar för att knyta ihop universitetens grundforskning med IVL:s tillämpade forskning. Nyligen har ett samarbete inletts även med Mälardalens Högskola, Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU.

– Vi bygger upp ett helt nytt centrum där det bedrivs forskning kring framtidens av-loppsrening. Sjöstadsverket främjar samar-betet mellan företag, experter och forskare samt VA-verken.

Hela kedjan omfattas, från idékläckning över försök och tester till kommersialisering med uppvisningar och demonstrationer.

Försöksanläggningen är i huvudsak inde-lad i fyra olika linjer för så kallad aerob och anaerob behandling av avloppsvatten samt en linje för behandling av slam.

Det finns dessutom möjligheter att testa olika typer av kompletterande behandlingar, exempelvis biobäddar, kolfilter, nano- och RO-filtrering, ozonbehandling med mera.

– Vi har möjlighet att använda oss av olika typer av avloppsvatten tack vare anslutning till hushåll från Hammarby Sjöstad samt in-gående och utgående avloppsvatten från Stockholm Vattens Henriksdalsverket. Men allt vatten från försöks- och demonstra-tionsanläggningen renas sedan i Henriks-dalsverket varför det inte finns några risker för miljöpåverkan.

Större projekt just nuStörre forskningsprojekt bedrivs just nu inom tre områden – annamoxteknik, läke-medelsrester och biogas Forskningen kring annamoxtekniken syftar till att utveckla metoder och reningstekniker som leder till

en mer kostnadseffektiv och miljömässigt mer fördelaktig kvävereduktion.

När det gäller läkemedel handlar det om att minska risken för långsiktig påverkan på naturen. Inom biogasprojektet är målet att kunna öka biogasproduktionen genom att också utnyttja organiskt material i inkom-mande vatten.

Intresset är stort från både nationellt och internationellt håll och Sjöstadsverket tar emot flera hundra besökare varje år. Förut-om experter och forskare finns även inves-terare, företagsrepresentanter, tjänstemän och politiker bland besökarna.

– Vi ligger väldigt långt framme när det gäller miljöteknik i allmänhet, inte minst inom avloppsrening och biogasproduktion. I Sverige har vi många spetsföretag inom om-rådet och vi ser en möjlighet till ännu större exportframgångar. Här spelar Sjöstadsverket en stor roll, säger Östen Ekengren.

HAMMARBYSJÖSTADSVERKETSjöstadsverket byggdes i början av 2000-talet, i samband med utbygg-naden av den starkt miljöprofile-rade stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.

KTH och IVL Svenska Miljöinstitutet tog över driften 2008 av Stockholm Vatten Huvudsamarbetspartners är i dag ITT Flygt, Svenskt Vatten, Stock-holm Vatten, SYVAB (Sydvästra stock-holmsregionens VA-verksaktiebolag), SMTC/SET (Stockholms Miljöteknik-center) samt Borlänge Energi. Syftet med Sjöstadsverket är att främja samarbetet mellan företag, experter/forskare och kommunala VA-verk för att möta framtida utmaningar inom VA-sektorn och för att öka exporten av svensk kunskap och teknik.

Mer information om Hammarby Sjöstadsverk finns påwww.sjostadsverket.se

FOTO: TORBJÖRN LARSSON

När det gäller vatten hänger allt samman. Det stora kretsloppet kan ge oss gott dricksvatten men kräver också fungerande avlopp. Att värna om vattnets väg tur och retur är livsnödvändigt. A ARSLEFF RÖRTEKNIK förnyar avlopps ledningar i gatumiljö, mark och fastigheter. Från tak till sjö. Vi är marknadsledande i Sverige på relining dvs ickeförstörande, energi- och miljöbesparande ledningsförnyelse med minimal störning för trafi k

Vatten tur och retur.

Box 7092, 192 07 SollentunaTel 08 . 594 764 00,

www.aarsleff.se

EXPLICARE

och människors aktiviteter. Vi vill verka men inte störa. Vi har gott om referenser på lönsamma och uppskattade projekt och vi berättar gärna mera. Eller följ med ut på en arbetsplats och se själv! Du kan förvänta dig ett kvalitetsarbete från början till slut.

Det fi nns bara ett vatten – allt vatten vi använder är en del av vattnets kretslopp!

Fakta om vattenMänniskokroppen består till 65 procent av vatten, en gurka 96 procent!

Det fi nns ungefär 450 000enskilda brunnar i Sverige

Hälften av allt dricksvatten kommer från sjöar och vattendrag!De fl esta med egen brunn dricker grundvatten.

Den andra hälften fördelar sig lika mellan naturligt och konstgjort grundvatten.

Rent vatten– vår framtid


Häftiga regn och översvämningar leder till stora påfrestningar på reningsverken och orenat vatten riskerar att rinna ner i vattentäkter.I Halmstad har kommunen investerat i en speciell anläggning som snabbrenar vattnet och ser till att Nissans vatten håller godkänd kvalitet även när regnet öser ner.

– Tack vare anläggningen kan vi nu hålla våra utsläppskrav även vid kraftigt ökade fl öden.Lars Gunnar Johansson är driftledare i Halm-stad kommun och berättar om hur kommu-nen hanterar skyfall och plötsligt kraftiga regn utan att orenat vatten rinner ner i Nissan.

På fackspråk kallas den för en bräddvatten-anläggning. Det är ett litet reningsverk som går igång vid höga fl öden och snabbt renar vattnet som det vanliga reningsverket an-

nars inte hade klarat av att hantera.Cirka fyra procent av allt fl öde genom re-

ningsverket i Halmstad är bräddvatten.– Kvaliteten på vattnet blir inte riktigt lika

bra som efter vår vanliga rening men till-räckligt hög för att Nissans vatten ska hålla en god kvalitet, säger han.

Reningsprocessen sker i ett blixtsnabbt för-lopp. Metoden som kallas för Actifl o an-vänds över hela världen och kommer från

det danska företaget Krüger A/S. I Sverige fi nns ett tiotal anläggningar där metoden används till bland annat dricksvattenrening och rening av industriellt processavloppsvat-ten. Halmstad var en av de första kommu-nerna som satsade på tekniken för applika-tionen bräddvattenrening.

Tekniken innebär att man använder järn-klorid som koaguleringsmedel och fl ock-bildande polymer för att binda samman föroreningar. Microsand tillsätts vilket gör att fl ockbildningarna sjunker till botten snabbare och processen blir effektiv och snabb.

Anläggningen i Halmstad kostade cirka 15 miljoner kronor och reningsverket står nu väl rustat inför en framtid som spås inne-hålla allt högre vattenfl öden som en konse-kvens av klimatförändringarna.

Reningsverk står rustat för framtiden

– höga vattenfl öden tasom hand med ny teknik

VA-verkens bidrag tillSveriges energieffektiviseringVA-verken i Sverige spelar en viktig roll för att minska samhällets påverkan på klimatet. Reningsverken kan bidra till Sveri-ges energieff ektivisering i huvud-sak inom följande områden:• Minska användningen av högvärdig energi • Öka produktionen av biogas • Använda mer gas till fordonsbränsle, elgenerering och uppvärmning • Utvinna mer energi ur spillvärme • Minska utsläppen av koldioxid • Öka energimedvetandet inom VA-branschen

(Källa: Svenskt Vatten)

Fakta

Vi blev årets avlopps- och kretsloppskommunVatten- och avloppsverken jobbar för en hållbar utveckling

e n k o p i n g . s e

Fakta om vatten0,5 mikrogram diesel ger smakoch lukt åt 1 000 liter vatten!

Dricksvatten med smak eller lukt av exempelvis diesel är otjänligt enligt dricksvattenföreskrifterna.

Många föroreningar är mycket svåra att få bort ur vattnet. Det enda sättet är att förhin-dra att dessa föroreningar når råvattnet.

”Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant” (EU:s Vattendirektiv)

Foto: Micke Sandström


Tre steg till partnerskap– Allt fl er kommuner bekräftar bilden av krävande utma-ningar inom vattenhantering. Dessutom sätter föränd-ringar i omvärlden ständigt ny press på kommunerna, inte minst inom miljöområdet, säger Thomas Ahlberg, vd för Veolia Vatten, som samarbetar med fl era svenska kommuner med att driva och underhålla va-systemen på entreprenad.

Konkurrensutsättning kan ske på olika sätt men det vanligaste är att genomföra en traditionell upphandling av hela eller delar av sin va-verksamhet. Många kom-muner är dock tveksamma till att dra igång en komplex upphandlingsprocess. I praktiken har kommunerna fl era olika alternativ för hur en konkurrensutsättning kan ge-nomföras, berättar Thomas Ahlberg.

– Det handlar egentligen bara om tre steg, som vi kan lägga upp och planera tillsammans med kommunen. Vi rekommenderar att man börjar med att låta en kompe-tent extern VA-aktör undersöka nuläget och potentialen till förbättringar och besparingar för att tydligt kunna se för- och nackdelar med en konkurrensutsättning. Att defi niera vad som skulle kunna ingå i en upphandling är ofta en nyttig genomgång av den egna verksamheten.

– Det andra steget är att låta göra en förkvalifi cering, med tydligt defi nierade krav på entreprenören och mål för verksamheten. Detta är en bra och enkel metod för att få fram ett urval kvalifi cerade leverantörer, fortsätter han.

– Det tredje och sista steget är att handla upp tjäns-terna genom en förhandlad upphandling eller genom en så kallad konkurrenspräglad dialog, som är ett alternativ till traditionell upphandling enligt LUF/LOU. Denna me-tod ger kommunen möjlighet till dialog och förhandling med några få kvalifi cerade anbudsgivare. Enligt vår upp-fattning är detta den snabbaste och billigaste vägen till mål, säger Thomas Ahlberg.

Veolia Vatten AB är verksam inom alla steg av vattnets cykel. Från hantering av råvatten och vattendistribution, till avloppsrening och slam-hantering. Bolaget ingår i den internationella koncernen Veolia Environnement.www.veoliavatten.se

ANNONS

Inget i världen är viktigare än vatten. Samtidigt är vatten så självklart att de fl esta av oss inte ägnar det en tanke. Således kommer ofta vattenfrågorna långt ner på dagordningen i landets kommuner. Detta trots att många kommuners va-system byggdes under 1960- och 1970-talen, med stora ledningsläckage och bristande underhåll av anläggningarna. Norrtälje kommun däremot, har sedan 2002 valt en alternativ väg som visat sig vara framgångsrik.

Samtidigt har svenska konsumenter blivit allt mer med-vetna och ställer krav på bästa dricksvattenkvalitet, minskad miljöpåverkan och hög service och tillgänglig-het. Dessutom ställs allt hårdare myndighetskrav på ef-fektivare avloppsrening och omhändertagande av slam.

För att möta de högre ställda kraven och samtidigt säkra drift och underhåll söker nu fl era kommuner nya angreppssätt. Några kommuner har valt att pröva den egna verksamheten genom att konkurrensutsätta den löpande driften och underhållet. De söker svar på frågan om huruvida en extern driftentreprenör kan genomföra drift och underhåll på ett mer effektivt och kostnadsop-timalt sätt än den egna organisationen.

Partnerskap – ett alternativEn sådan kommun är Norrtälje kommun. De arbetar se-dan 2002 med Veolia Vatten i en funktionsentreprenad kring drift och underhåll av vatten och avloppshante-ring. Kommunen har fått en partner som ägnar all sin expertis åt drift och underhåll av va-sektorn, och det frigör resurser för det långsiktiga utvecklingsarbetet.

– Genom att vara partner med en driftentreprenör har vi fått en annan långsiktighet i driften, och därmed bättre kontroll över drifts- och underhållskostnaderna, säger Tommie Eriksson, biträdande kommundirektör på Norrtälje kommun.

Den svenska modellen, med sin höga grad av decentra-lisering och kommunalt självstyre, innebär att vattenhan-tering är en strikt lokal fråga. Enligt lag måste va-systemet och dess anläggningar ägas av kommunen, men drift och underhåll får läggas ut på externa aktörer, en möjlighet som än så länge utnyttjats av relativt få kommuner.

Veolias modell för partnerskap bygger på att kom-munen både behåller ägandet och kontrollen av verk-samheten och sätter målen för entreprenaden, som en-treprenören åtar sig att uppfylla. Några fördelar är att kommunen minimerar både tekniska och ekonomiska risker och slipper de dagliga bekymren.

– Hanteringen av vatten och avlopp och dess vikt för

samhällsutvecklingen har som aldrig tidigare hamnat i fokus inom den kommunala verksamheten i Norrtälje. Resultatet är ett godare vatten och därmed nöjdare kom-muninnevånare och bättre framförhållning när det gäl-ler planering av investeringar och utveckling av verk-samheten.

Framgångsrikt samarbeteOrden är Tommie Erikssons, drygt sju år efter att Norrtälje kommun inledde sitt samarbete med Veolia Vatten, som omfattar drift och underhåll av vatten- och avloppsverk-samheten i hela Norrtälje kommun. De största vinsterna med entreprenaden tycker Tommie Eriksson har varit för-bättringarna av vattenkvaliteten, möjligheten att höja va-personalens kompetens och utvecklingen av va-nätet.

– Eftersom Norrtälje är en kommun som växer kom-mer även va-anläggningarna att behöva växa. I det arbe-tet har det visat sig värdefullt med en entreprenör, som förutom kompetens inom drift och personal, har stor erfarenhet från forskning och utveckling, utbyggnader och fi nansiering av va-verksamheter och anläggningar i andra länder, säger han.

Godare vatten till lägre kostnad Förväntningarna på samarbetet var extremt höga. Dessa har Veolia Vatten mött över förväntan, berättar Tommie Eriksson.

– VA-taxan har till exempel inledningsvis till och med kunnat sänkas utan att det ekonomiska utrymmet för underhåll har minskat. Det har varit möjligt då entre-prenören kan planera långsiktigt och ser investeringar som en möjlighet och inte främst som en utgiftspost. Dessutom är avtalet ekonomiskt fördelaktigt eftersom kommunens kostnad för driften sjunker för varje år un-der den 10-åriga kontraktstiden.

– Jag kan rekommendera andra kommuner att inleda ett partnerskap med en duktig entreprenör. De får gärna komma och besöka oss här i Norrtälje, avslutar han.

Vatten- och avloppshanteringi kommuner– en krävande utmaning


Sverige är lyckligt lottat när det gäller tillgången på vatten. Här fi nns ett över-fl öd av vårt allra viktigaste livsmedel. Rent teoretiskt använder vi bara en halv procent av vad man skulle kun-na ta ut. Men inget vatten förbrukas. Det lånas, används, återförs och fi nns kvar på olika ställen i det hydrologiska kretsloppet.

Varje dag distribueras cirka 180 liter dricksvatten per person via 71 000 ki-lometer vattenledningar. De allra fl esta svenskar får sitt vatten via kommunala eller regionala ledningar. Drygt tio pro-cent av befolkningen har enskild vatten-försörjning, det vill säga egen brunn.

Vattnet hämtas antingen från grund-vattnet i berggrunden eller från sjöar och vattendrag och pumpas in i olika vattenverk. Där renas vattnet enligt konstens alla regler och på många håll sker också ett stort arbete med att ta fram ett vatten som inte bara är rent utan också smakar gott. Rent generellt anses vattnet från grundvattnet smaka bäst men tack vare olika reningstekni-ker går det att få fram vatten från yt-vatten som smakar friskt och rent pre-cis som grundvattnet.

Vattnet kontrolleras fl era gånger inn-an det når hushållen – dels vid intaget, dels efter reningsprocessen vid vatten-

verket och dels på resans gång ut till våra kranar. Dessutom tas regelbundna vattenprov direkt ur kranen hemma hos hushållen.

Vattnet som vi har duschat i, lagat mat med, diskat i eller spolat i toalet-ten hamnar i avloppsnätet tillsammans med matrester, bajs, kiss och toalett-papper transporteras till ett avloppsre-ningsverk.

Vissa industrier och verksamheter behöver hantera sina avlopp på ett särskilt sätt så att inte farliga ämnen hamnar i ledningarna. Restauranger har fettavskiljare, tandläkare har amal-gamavskiljare och bilverkstäder har oljeavskiljare.

Men allt avlopp går dessvärre inte till avloppsreningsverken då cirka en mil-jon hushåll i Sverige inte är anslutna till det kommunala avloppet och dess-värre saknar många av dessa ordent-liga reningsanläggningar.

I större avloppsreningsverk kan upp till 5 000 liter vatten tas emot varje sekund och i Stockholm tar det cirka ett dygn att rena vattnet innan det släpps ut igen – i havet, sjön eller i något annat vattendrag.

Stockholms avloppsvatten renas i fyra steg. Först passerar vattnet genom

ett galler som rensar bort större fasta föremål. Därefter tillsätts kemikalier i vattnet som klumpar ihop sig med fos-for och smutsen sedimenteras bort. Se-dan renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Till sist passerar avloppsvattnet genom ett fi lter och ytterligare partiklar och fosfor sorteras bort.

Men ett avloppsreningsverk gör mycket mer än bara renar vattnet. Det produ-cerar också energi, miljövänlig sådan. Biogas till bussar och bilar kan fram-ställas genom rötning av slammet, värme kan utvinnas ur vattnet och användas som fjärrvärme, och slam-met kan även användas som gödsel till jordbruket.

Det renade vattnets effekt på havet, sjöar och vattendrag undersöks konti-nuerligt. Vattnet som kommer ut från reningsverket går dock inte att dricka, det är heller inte meningen. Undan för undan späds sedan det renade vattnet ut med vattnet i Östersjön, Västerha-vet, Mälaren, etcetera – och miljöpå-verkan minimeras.

Det är viktigt att inte tillföra för mycket fosfor och kväve ut i vattnet för att inte orsaka övergödning och förore-ning av våra sjöar och hav.

Vattnet är gott, nyttigt och dessutom billigt – och tas många gånger för givet. Men vårt viktigaste livsmedel är oumbärligt för vårt välstånd och vattnets väg fram till kranen är komplicerad. Häng med på en resa längs vattnets väg – från källan och tillbaka till naturen igen.

Vattnets väg– från källan tillbaka till källan igenvia 71 000 kilometer vattenledningar

Dricksvattnet i Sverige• Drygt 2 000 kommunala vattenverk försörjer knappt 8 miljoner människor. • Total årsproduktion, cirka 1 kubikkilo- meter (1 miljard kubikmeter), vilket motsvarar cirka 1 650 st vattenfyllda Globen. • Specifi k förbrukning, cirka 310 liter per person och dygn, varav cirka 180 i hus- hållet. • Total längd i det kommunala allmänna vattenledningsnätet, cirka 71 000 km (nästan 2 varv runt ekvatorn).• Vanliga material i det kommunala vattenledningsnätet är segjärn, stål och plast. I vattenledningar i fastigheter förekommer koppar, plast och stål.

En kommunal angelägenhetVatten- och avloppsshantering är av tra-dition en kommunal angelägenhet. Kom-munerna äger och driver de allmänna anläggningarna (vattenverk, ledningar och avloppsreningsverk). Under den se-naste tiden har ett antal kommuner gått in i driftentreprenader med privata bolag. Sammanlagt arbetar cirka 6 000 personer i de svenska VA-förvaltningarna.

För den som är mer intresserad av …… reningsprocessenMyndigheternas reningskrav beror på hur mycket vatten som släpps ut och hur känsligt vattendraget är för föroreningar.

De som bestämmer hur rent vattnet mås-te vara ut från reningsverket är miljödom-stolen, länsstyrelsen eller kommunen.

Innan avloppsvattnet rinner ut i saltsjön i Stockholm har minst 97 procent av de organiska ämnena, partiklar och fosfor tagits bort. Dessutom har 70 procent av kvävet renats bort. Därmed uppfylls myndigheternas krav på rening med marginal.

Reningen skiljer sig något mellan olika reningsverk och var i landet man befi n-ner sig. Men i stora drag består rening av upp till fyra steg – mekanisk rening, bio-logisk rening, kemisk rening och till slut fi ltrering eller polering.

HOW ABOUT A 2 YEAR PAY-BACK?

MER BUBBLOR FÖR DINA PENGAR.

Fakta

Fakta

Så här går reningsprocessen till vid Henrikdsals reningsverki Stockholm:

1. Mekanisk reningFör att minimera risken för störningar i senare processer, passerar avloppsvattnet först ett galler där större föremål och skräp fångas upp. Vanligt skräp som kommer till reningsverken är bomullspinnar, tam-ponger, våtservetter, plast med mera.

Skräpet avvattnas och skickas till för-bränning. Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaff esump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras till deponi.

2. Kemisk reningAvloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor, vilken göder sjöar och vattendrag om det inte renas bort från avloppsvattnet. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar fl ockar. I försedimenteringsbas-sänger sjunker sedan fl ockarna till botten och bildar slam. Slammet går till slambe-handling.

3. Biologisk reningI den biologiska reningen renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mik-roorganismer. Organiskt material minskar annars syrehalten i vattendrag och kväve bidrar till övergödning.

Mikroorganismerna bryter ner det orga-niska materialet och omvandlar kvävet till kvävgas. Kvävgasen ventileras ut och åter-förs till atmosfären som redan innehåller 79% kvävgas.

I eftersedimenteringsbassänger sjunker slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassäng-erna. Det resterande slammet, överskotts-slammet, går till slambehandling.

4. FilterI det sista steget i avloppsreningsproces-sen passerar avloppsvattnet ett fi lter av små krossade lerkulor och sand där reste-rande småpartiklar och fosfor fi ltreras bort.

(Källa: www.stockholmvatten.se)

Näringsämnen Vatten

Jordbruk

Mat Dricksvatten

Avloppsvatten

Slam till gödsel

Slam

Vattenverk

Grund- och ytvatten

Avdunstning

Renat vatten

Reningsverk

WEDA SWEDEN WEDAVÄGEN 4A SE-151 27 SÖDERTÄLJE SWEDEN

TEL: +46 8 550 325 50 [email protected] WWW.WEDA.SE

Hur får man rent vatten?

Börja från botten.

Svenska Weda tillverkar bland annat automatiska bottensugar för simbassänger, sedimenteringsbassänger och vattentorn. Vi har något för nästan alla platser där detska hållas rent under vatten. Våra maskinerär väldigt effektiva och enkla att använda.Men istället för att redogöra för effektivitet i siffror, låt oss berätta vad man kallar våra

produkter i USA. Där är maskinerna nästanlite berömda och går under smeknamnet”The Swedish Tank”. Och vi lovar, de hållerrent även på hemmaplan. Besök oss gärna ivår monter C05:55 på VA Mässan 2009eller gå in på www.weda.se så kommer duatt se lite klarare på rengöring under vatten.

VA-försörjningen ingår i två kretslopp – vattnets kretslopp och näringsämnenas kretslopp. Illustration: Svenskt Vatten

Foto: Bodil Johansson/Bildarkivet.se


Sverige är lyckligt lottat när det gäller tillgången på vatten. Här fi nns ett över-fl öd av vårt allra viktigaste livsmedel. Rent teoretiskt använder vi bara en halv procent av vad man skulle kun-na ta ut. Men inget vatten förbrukas. Det lånas, används, återförs och fi nns kvar på olika ställen i det hydrologiska kretsloppet.

Varje dag distribueras cirka 180 liter dricksvatten per person via 71 000 ki-lometer vattenledningar. De allra fl esta svenskar får sitt vatten via kommunala eller regionala ledningar. Drygt tio pro-cent av befolkningen har enskild vatten-försörjning, det vill säga egen brunn.

Vattnet hämtas antingen från grund-vattnet i berggrunden eller från sjöar och vattendrag och pumpas in i olika vattenverk. Där renas vattnet enligt konstens alla regler och på många håll sker också ett stort arbete med att ta fram ett vatten som inte bara är rent utan också smakar gott. Rent generellt anses vattnet från grundvattnet smaka bäst men tack vare olika reningstekni-ker går det att få fram vatten från yt-vatten som smakar friskt och rent pre-cis som grundvattnet.

Vattnet kontrolleras fl era gånger inn-an det når hushållen – dels vid intaget, dels efter reningsprocessen vid vatten-

verket och dels på resans gång ut till våra kranar. Dessutom tas regelbundna vattenprov direkt ur kranen hemma hos hushållen.

Vattnet som vi har duschat i, lagat mat med, diskat i eller spolat i toalet-ten hamnar i avloppsnätet tillsammans med matrester, bajs, kiss och toalett-papper transporteras till ett avloppsre-ningsverk.

Vissa industrier och verksamheter behöver hantera sina avlopp på ett särskilt sätt så att inte farliga ämnen hamnar i ledningarna. Restauranger har fettavskiljare, tandläkare har amal-gamavskiljare och bilverkstäder har oljeavskiljare.

Men allt avlopp går dessvärre inte till avloppsreningsverken då cirka en mil-jon hushåll i Sverige inte är anslutna till det kommunala avloppet och dess-värre saknar många av dessa ordent-liga reningsanläggningar.

I större avloppsreningsverk kan upp till 5 000 liter vatten tas emot varje sekund och i Stockholm tar det cirka ett dygn att rena vattnet innan det släpps ut igen – i havet, sjön eller i något annat vattendrag.

Stockholms avloppsvatten renas i fyra steg. Först passerar vattnet genom

ett galler som rensar bort större fasta föremål. Därefter tillsätts kemikalier i vattnet som klumpar ihop sig med fos-for och smutsen sedimenteras bort. Se-dan renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer. Till sist passerar avloppsvattnet genom ett fi lter och ytterligare partiklar och fosfor sorteras bort.

Men ett avloppsreningsverk gör mycket mer än bara renar vattnet. Det produ-cerar också energi, miljövänlig sådan. Biogas till bussar och bilar kan fram-ställas genom rötning av slammet, värme kan utvinnas ur vattnet och användas som fjärrvärme, och slam-met kan även användas som gödsel till jordbruket.

Det renade vattnets effekt på havet, sjöar och vattendrag undersöks konti-nuerligt. Vattnet som kommer ut från reningsverket går dock inte att dricka, det är heller inte meningen. Undan för undan späds sedan det renade vattnet ut med vattnet i Östersjön, Västerha-vet, Mälaren, etcetera – och miljöpå-verkan minimeras.

Det är viktigt att inte tillföra för mycket fosfor och kväve ut i vattnet för att inte orsaka övergödning och förore-ning av våra sjöar och hav.

Vattnet är gott, nyttigt och dessutom billigt – och tas många gånger för givet. Men vårt viktigaste livsmedel är oumbärligt för vårt välstånd och vattnets väg fram till kranen är komplicerad. Häng med på en resa längs vattnets väg – från källan och tillbaka till naturen igen.

Vattnets väg– från källan tillbaka till källan igenvia 71 000 kilometer vattenledningar

Dricksvattnet i Sverige• Drygt 2 000 kommunala vattenverk försörjer knappt 8 miljoner människor. • Total årsproduktion, cirka 1 kubikkilo- meter (1 miljard kubikmeter), vilket motsvarar cirka 1 650 st vattenfyllda Globen. • Specifi k förbrukning, cirka 310 liter per person och dygn, varav cirka 180 i hus- hållet. • Total längd i det kommunala allmänna vattenledningsnätet, cirka 71 000 km (nästan 2 varv runt ekvatorn).• Vanliga material i det kommunala vattenledningsnätet är segjärn, stål och plast. I vattenledningar i fastigheter förekommer koppar, plast och stål.

En kommunal angelägenhetVatten- och avloppsshantering är av tra-dition en kommunal angelägenhet. Kom-munerna äger och driver de allmänna anläggningarna (vattenverk, ledningar och avloppsreningsverk). Under den se-naste tiden har ett antal kommuner gått in i driftentreprenader med privata bolag. Sammanlagt arbetar cirka 6 000 personer i de svenska VA-förvaltningarna.

För den som är mer intresserad av …… reningsprocessenMyndigheternas reningskrav beror på hur mycket vatten som släpps ut och hur känsligt vattendraget är för föroreningar.

De som bestämmer hur rent vattnet mås-te vara ut från reningsverket är miljödom-stolen, länsstyrelsen eller kommunen.

Innan avloppsvattnet rinner ut i saltsjön i Stockholm har minst 97 procent av de organiska ämnena, partiklar och fosfor tagits bort. Dessutom har 70 procent av kvävet renats bort. Därmed uppfylls myndigheternas krav på rening med marginal.

Reningen skiljer sig något mellan olika reningsverk och var i landet man befi n-ner sig. Men i stora drag består rening av upp till fyra steg – mekanisk rening, bio-logisk rening, kemisk rening och till slut fi ltrering eller polering.

HOW ABOUT A 2 YEAR PAY-BACK?

MER BUBBLOR FÖR DINA PENGAR.

Fakta

Fakta

Så här går reningsprocessen till vid Henrikdsals reningsverki Stockholm:

1. Mekanisk reningFör att minimera risken för störningar i senare processer, passerar avloppsvattnet först ett galler där större föremål och skräp fångas upp. Vanligt skräp som kommer till reningsverken är bomullspinnar, tam-ponger, våtservetter, plast med mera.

Skräpet avvattnas och skickas till för-bränning. Vattnet rinner vidare genom ett sandfång där sand, kaff esump och andra tyngre partiklar sedimenterar. Sanden och partiklarna transporteras till deponi.

2. Kemisk reningAvloppsvattnet innehåller stora mängder fosfor, vilken göder sjöar och vattendrag om det inte renas bort från avloppsvattnet. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar fl ockar. I försedimenteringsbas-sänger sjunker sedan fl ockarna till botten och bildar slam. Slammet går till slambe-handling.

3. Biologisk reningI den biologiska reningen renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mik-roorganismer. Organiskt material minskar annars syrehalten i vattendrag och kväve bidrar till övergödning.

Mikroorganismerna bryter ner det orga-niska materialet och omvandlar kvävet till kvävgas. Kvävgasen ventileras ut och åter-förs till atmosfären som redan innehåller 79% kvävgas.

I eftersedimenteringsbassänger sjunker slammet till botten. Stora delar av slammet pumpas tillbaka till de biologiska bassäng-erna. Det resterande slammet, överskotts-slammet, går till slambehandling.

4. FilterI det sista steget i avloppsreningsproces-sen passerar avloppsvattnet ett fi lter av små krossade lerkulor och sand där reste-rande småpartiklar och fosfor fi ltreras bort.

(Källa: www.stockholmvatten.se)

Näringsämnen Vatten

Jordbruk

Mat Dricksvatten

Avloppsvatten

Slam till gödsel

Slam

Vattenverk

Grund- och ytvatten

Avdunstning

Renat vatten

Reningsverk

WEDA SWEDEN WEDAVÄGEN 4A SE-151 27 SÖDERTÄLJE SWEDEN

TEL: +46 8 550 325 50 [email protected] WWW.WEDA.SE

Hur får man rent vatten?

Börja från botten.

Svenska Weda tillverkar bland annat automatiska bottensugar för simbassänger, sedimenteringsbassänger och vattentorn. Vi har något för nästan alla platser där detska hållas rent under vatten. Våra maskinerär väldigt effektiva och enkla att använda.Men istället för att redogöra för effektivitet i siffror, låt oss berätta vad man kallar våra

produkter i USA. Där är maskinerna nästanlite berömda och går under smeknamnet”The Swedish Tank”. Och vi lovar, de hållerrent även på hemmaplan. Besök oss gärna ivår monter C05:55 på VA Mässan 2009eller gå in på www.weda.se så kommer duatt se lite klarare på rengöring under vatten.

VA-försörjningen ingår i två kretslopp – vattnets kretslopp och näringsämnenas kretslopp. Illustration: Svenskt Vatten

Foto: Bodil Johansson/Bildarkivet.se


Miljö

ALcontrol hjälper Er uppfylla kraven i EU:s vattendirektiv!Införandet av EU:s ramdirektiv i Sverige innebär i stort att allt vatten ska uppnå “god ekologisk status”. Vi har den rätta kompetensen – och täcker hela landet – för att ge Er effektivt stöd i arbetet med statusklassning, framtagande av kontrollprogram, åtgärdsförslag, sammanställning och utredning av limnologisk data m.m.

Marknadsledande sedan 20 år när det gäller samordnad recipientkontroll.

Stor erfarenhet av design av kontrollprogram och sammanställning/behandling av data.

Bistår med provtagning av vatten, sediment, plankton, bottenfauna och påväxt.

Fredrik Holmberg, Affärsutvecklare Telefon: 073-633 83 61E-post: [email protected]

www.alcontrol.se

Områden där ALcontrol har eller sedan år 2000 har haft hela eller delar av uppdraget att sköta recipientkontrollen.

ALcontrol erbjuder så klart även ackrediterade analyser

av dricksvatten.

Veg Tech odlar mattor med vattenvegetation som används för att rena vattnet i exem-pelvis våtmarker och dagvattendammar.

Genom att anlägga fler våtmarker, fukt-ängar och översilningsytor kan man vä-sentligt minska näringsläckaget från jordbruksområden. I Småland odlas växterna som skall fånga näringen och avlasta Östersjön.

Just där granskogen tycks vara som tätast, öppnar landskapet plötsligt upp sig och man möts av dammar fulla med vatten-växter. Här, drygt tre mil utanför Växjö, har företaget Veg Tech sina odlingsytor och sitt huvudkontor. I en av de grunda dammarna visar Annakarin Lindroos och Marie Westerlund en så kallad strandmat-ta. I en tjock och stark matta av kokosfiber har man förodlat blandade vattenväxter. – Eftersom växterna är nästintill fullvux-na vid leveransen så rotar de sig mycket

Veg Tech

www.vegtech.se

Växterna som skall hjälpa Östersjönsnabbt, förklarar Marie Westerlund. Fö-retagets vattenväxter används också i dag-vattensystem i stadsmiljöer. Istället för un-derjordiska rörsystem renas dagvattnet i vackra dammar med blommande växter. – Reningssystem med vattenväxter är lättskötta och effektiva jämfört med mer teknikintensiva system, avslutar Johan Thiberg vid Veg Techs stockholmskontor.


seepex är ledande inom området excenterskruvpumpar och vi har just

tagit ett jättekliv i utvecklingen. Med vår nya tvådelade stator får du

en rad tungt vägande skäl att kontakta oss när du behöver transportera

olika medier. Vi berättar gärna mer, men redan nu kan vi avslöja några

av fördelarna jämfört med konventionell teknik:

Upp till 80% lägre underhållskostnad, beroende på pumpstorlek

Byt stator utan att överhuvudtaget demontera anslutningsrören

Rejäl platsbesparing som följd av minskat serviceutrymmesbehov

Ökad statorlivstid genom att statorns spänning kan efterjusteras

Reducerat koldioxidutsläpp vid statorproduktion och återvinning

Arbetsmiljöförbättring genom att delarnas vikt reducerats kraftigt

Minskad reservdelskostnad genom mindre material och transport

Enkel eftermontering på många redan installerade seepex pumpar

seepex Nordic A/S 616 33 Åby 244 41 Kävlinge eMail: [email protected]

Regionkontor i Sverige Tel.: 011-66 940 Tel.: 046-71 00 47 www.seepex.com

Time Matters.SST - Smart Stator Technology.

RAMBÖLL GÖR SKILLNAD FÖR MÄNNISKOR OCH MILJÖVi är experter på översvämningsutredningar, strategiska utredningar, naturnära VA-lösningar, dagvattenhantering, slamhantering, avloppsrenings-verk, vattenresurser, vattenverk, energi, biogas, MKB, tillståndsprövningar, omvandlingsområden och ledningssystem.

Läs mer om våra tjänster på www.ramboll.se


De svenska yt- och grundvattentäkterna står för landets största livsmedelsproduktion, nämligen rent dricksvatten. Samtidigt är vat-tentäkter känsliga för utsläpp av skadliga ämnen.

Föroreningar från oljeprodukter och kemi-kalier kan slå ut hela dricksvattenproduktio-nen och förekomsten av virus, bakterier och parasiter – så kallade mikroorganismer – i vattnet kan få allvarliga samhälleliga konse-kvenser om människor blir sjuka av vattnet.

I de fall olyckor har inträffat i anslutning till vattentäkter har konsekvenserna blivit mycket stora och kostsamma.

– Dessvärre har en stor del av vattentäkter-na ett bristfälligt skydd, säger Lennart Sorby som är Vattenvårdsdirektör på Vattenmyn-digheten i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Vattenmyndigheten är en nyinrättad myndig-het i Sverige och är indelad i fem olika vat-tendistrikt. Myndigheten ansvarar för att EG:s vattendirektiv om god vattenstatus genomförs. Att öka vattenskyddet är ett sätt att långsiktigt trygga en bra dricksvattenkvalitet i Sverige.

I Sverige ligger ett stort ansvar på kommu-nerna att skydda och förvalta våra vattenre-surser. Samtidigt fi nns en stor samsyn bland politiker i Europa och Sverige, tjänstemän på centrala, regionala och lokala plan som arbe-tar med dricksvattenfrågor samt sektorsmyn-digheter som Vägverket och intresseorgani-sationer som LRF om vikten av att skydda våra dricksvattentillgångar

– Men hur tillgångarna ska skyddas i ett enskilt fall skapar många gånger oenighet. Dricksvattnet kan och behöver skyddas på många sätt, säger Lennart Sorby.

Samhällsplaneringen är ett av de viktigaste strategiska redskapen för att uppnå ett bra

skydd tillsammans med inrättandet av vat-tenskyddsområden (enligt Miljöbalken).

Dagens cirka 1 500 vattenskyddsområden upptar omkring 0,5 procent av Sveriges yta. Men ungefär 45 procent av de kommunala vattentäkterna saknar ett vattenskyddsom-råde.

Inte bara nya vattenskyddsområden be-hövs, många av dagens vattenskyddsområ-den skulle behöva ses över och revideras. Ungefär hälften av vattenskyddsområdena är äldre än 25 år.

Stora brister i skyddetav vårt dricksvattenRent vatten är livsviktigt för oss alla. För att säkra dricksvattentillgången krävs ett stort förebyggande arbete. Samtidigt har en stor del av Sveriges vattentäkter ett bristfälligt skydd.

Vattentäkter värderastill miljarder kronor

Befi ntliga vattentäkter värderas till fl era miljarder kronor i Sve-rige. Samtidigt saknar majorite-ten ett vattenskyddsområde.

Att skapa ett vattenskydd för befi ntliga vattentäkter kostar från några hundra tusen kronor till runt en halv miljon. Det kan tyckas vara mycket. Men i jäm-förelse med att anlägga en helt ny vat-tentäkt och ett nytt vattenverk är det småpengar.

200-400 miljoner kronor beräknas det kosta att anlägga en ny vattentäkt för en medelstor stad enligt uppgifter från SGU, Sveriges Geologiska Undersök-ningar. Därtill kommer kostnader för framdragning av vattenledningar. En ny vattentäkt förutsätter också att en ny vattentillgång går att fi nna inom rimligt avstånd. Att bygga en överföringsled-ning från en annan vattentäkt kostar i storleksordningen 4–6 miljoner kronor per kilometer för en medelstor stad.

Vattnet är guld värt även om vi ibland tar det för givet. Uppsala vattentäkt, som försörjer mer än 100 000 personer, har värderats till över en miljard svens-ka kronor, för att nämna ett exempel.

Njurunda vattentäkt utanför Sundsvall, som försörjer 12 000 personer, har värde-rats till ca 400 miljoner svenska kronor, för att nämna ett annat exempel.

Vi dricker inte mycket av allt vatten som kom-mer från vattenverket. Måste ändå allt vatten vara lika rent?

Även det vatten som vi duschar i måste vara rent för att inte orsaka infektio-ner. Dessutom måste det vatten som används för klädtvätt vara rent för att inte ge fl äckar.

Produktion och distribution av dricks-vatten förbrukar mycket lite resurser. Ett mått på detta är att bara en tiondel av kostnaden är rörlig. Resten är fasta kostnader som inte påverkas av hur mycket vatten som produceras.

Den stora kostnaden ligger i trans-porten från vattenverket till konsumen-ten. Dubbla ledningar i gatan för olika kvaliteter skulle därför öka kostnaden eftersom det är där vårt gemensamma kapital är nedgrävt.

Ett annat mått är att den mängd en-ergi som går åt för att ständigt hålla en 60 W glödlampa tänd räcker för att producera och leverera dricksvatten till fem familjer.

Vatten i sig är inte någon bristvara i Sverige. Om man inte förorenar det på ett sådant sätt att kretsloppet störs kan man med gott samvete använda dricks-vatten till annat än att dricka.

Vattenförsörjningen i Sverige• 85 procent av befolkningen är ansluten till allmänna, oftast kommunala vattenför- sörjningsanläggningar. • Ungefär hälften av vattnet kommer från ytvatten, en fj ärdedel från anläggningar som förstärkt den naturliga grundvattentillgången genom konstgjord grundvattenbildning och den återstående fj ärdedelen av grundvatten. • För den enskilda (privata) dricksvatten- försörjningen utnyttjas nästan uteslu- tande grundvatten. • Ungefär 1,2 miljoner människor har egen brunn vid sitt permanentboende och lika många människor använder egen brunn vid fritidsboende.

Källa: SGU (Sveriges geologiska undersökning)

Så mycket vattengör vi av medDen genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn i ett hushåll är cirka 180 liter, som fördelas så här:• 10 liter för dryck och mat • 35 liter för WC-spolning • 35 liter för disk • 25 liter för tvätt • 65 liter för personlig hygien • 10 liter för övrig användning

Fakta

Hälften av dricksvattnet från ytvattentäkter– skyddet är ofta bristfälligtDet kommunalt producerade dricksvatt-net kommer till cirka 50 procent från yt-vatten och 25 procent från grundvatten.

Resterande 25 procent av dricksvatt-net kommer från konstgjort grundvatten genom infi ltration av ytvatten. Utöver de kommunala vattentäkterna nyttjar drygt två miljoner människor helt eller periodvis egna grundvattenbrunnar.

Grundprincipen är att råvatten skall renas så lite som möjligt. Detta förutsätter därför ett bra skydd av råvatten.

En stor del av vattentäkterna har ett mycket bristfälligt skydd eller i värsta fall ing-et skydd alls. Enligt 7 kap. 21 § miljöbalken, får länsstyrelsen eller kommunen förklara ett mark- eller vattenområde som vatten-skyddsområde som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Fakta

Foto

: Joh

an A

lp/B

ildar

kive

t.se


Därför ska vi skyd-da grundvattnetVattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar, hav och land och faller ned som regn och snö. En del av detta vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten. Grundvattnet rör sig långsamt genom jordlagren och berggrunden mot lägre nivåer – för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. Påverkar vi grundvattnet, påver-kar vi allt vatten i kretsloppet. I Sverige är vi dessutom många som nyttjar grundvattnet som dricksvatten.

(Källa: SGU)

– Det är vanligare än vad många tror att dricksvatten kommer från ytvatten. Ytvat-tentäkterna bör ses som skyddsvärda och klassas som riksintresse.

Cecilia Dalman Eek är miljöpolitiker (S) i Göteborg och har länge arbetat med vatten-frågor. Som ordförande i både Göteborg Vat-ten och Göta älvs vattenvårdsförbund håller hon i trådar som styr utvecklingen av vat-tenfrågorna i göteborgsregionen.

– Vi arbetar just nu fram ett vattenskydds-område för Göta älv eftersom fl era kommu-ner längs älven använder älvvattnet som dricksvattentäkt.

Kraven på Göteborg Vatten och de andra vat-tenverken längs älven är naturligtvis enorma när det gäller hanteringen och förvaltningen av vattentäkterna. Ett skydd i form av ett

vattenskyddssområde för hela älven med stöd hos länsstyrelsen skulle naturligtvis göra livet lättare för många som har tillsyn över verksamheter i närheten av älven.

Mikrobiologiska risker framtidens hotTrots att älven används fl itigt av lastbåtar och att tunga industrier är etablerade längs älvkanten är vattenkvaliteten god efter många års medvetet arbete med att minska utsläpp. Men det fi nns risker som äventyrar kvaliteten på älvvattnet. Oljespill, kemika-lieläckage, processfel eller olyckor kan ris-kera att giftiga ämnen kommer ut i vattnet. Det nya vattenskyddsområdet syftar till att skapa lite större säkerhet för just riskhante-ring nära älven för att skydda dess funktion som dricksvattentäkt.

– De största hoten mot dricksvattnet nu är de

mikrobiologiska riskerna, att virus, bakterier eller parasiter hamnar i vattnet, säger hon.

Det allt häftigare och intensiva regnandet som anses vara en effekt av klimatföränd-ringarna urlakar jordar och marker och vattnet rinner så småningom ner i älven. Enskilda avlopp, kalvar som betar på strand-ängarna och reningsverken som har svårt att hantera ökade fl öden, för med sig dessa mikroorganismer ut i älvvattnet. Det mesta kan vattenverken hantera, men vid hög be-lastning ökar också riskerna.

– Det tar emot att inse att det faktiskt är vi själva som är det största hotet, säger Cecilia Dalman Eek.

På individnivå är det ofta ingen katastrof, konsekvenserna av föroreningarna går säl-lan längre än en magsjuka.

– Men på samhällsnivå skulle det natur-ligtvis kunna bli katastrof om exempelvis vinterkräksjukan eller andra sjukdomar som kan bäras av dricksvattnet samtidigt drabbar stora delar av befolkningen i Västsverige, sä-ger Cecilia Dalman Eek.

När Göteborgsregionen har problem med för mycket regn och riskerar höga vattenfl öden året om råder det motsatta problemet på Gotland.

Gotland rustar för klimatförändringarna och tar höjd för att kunna klara 100 dagar i streck utan regn, som ett resultat av klimat-förändringarna.

– Det är en utmaning. Vi hade faktiskt nästan 100 dagar utan regn för några år se-dan, säger Jonas Aaw, chef för vattenfrågor på Gotland.

Sommartid ökar befolkningsantalet explo-sionsartat och naturligtvis sätts vattenförsörj-ningen på prov. Men att vattnet skulle ta helt slut är osannolikt. Åtgärder som bevattnings-förbud och i akuta fall ransoneringar, införs innan dropparna helt slutar rinna ur kranen.

En lösning är att ledningsnätet är ihop-byggt från Tingstäde i norr till Hamra i sö-der. De olika vattentäkterna får helt enkelt hjälpa varandra om det krisar.

Tre fjärdedelar av vattnet kommer från berggrunden och är grundvatten. Egenska-perna i berget är ett problem för vattentill-gången på ön.

– Ett ytterligare problem för oss är att vi har svårt att veta vattentillgången på grund av speciella egenskaper i jord- och berg-lagren, säger Jonas.

Berget har nämligen sprickbildningar, är po-röst och håller således inte kvar vattnet som snabbt rinner ut i Östersjön.

Men ett nytt spännande projekt som kanske kan lösa vattenfrågan på Gotland är på gång. Lösningen är att ta vatten från Östersjön. Men det är dyrt, metoden ställer stora krav på avsaltningen. Och samtidigt som vatten-tillgången är ett problem skissar politikerna på en fördubbling av turisterna.

– I dagsläget är det omöjligt att lösa. Men det handlar om pengar, tekniken fi nns.

Göta älv har en stor betydelse för Västsverige. Den trafi keras av stora fartyg, används för kraftproduktion och är viktig för industrin. Dessutom är älven källan för dricksvattnet för uppemot 700 000 människor i Göteborgsregionen.

Ytvattentäkterna bör klassas som riksintresse

Gotland rustar för klimatförändringarna och kämpar redan nu för att vattnet ska räcka sommartid. Samtidigt planerar politikerna för en kraftigt ökad turism.

Vatten inte en självklarhet på Gotland

Foto: Lisa Nestorson

Det gränslösa vattnet

Illustration: SGU


Många kommuner efterlyser nya lösningar kring ekonomi, personal, underhåll och myndighetskrav. Lösningen heter VA-Portalen – en nyhet som kommer att förändra kommunernas VA-verksamhet.

VA-Portalen ger överblick och struktur genom att knyta ihop alla delarna i din VA-verksamhet.

Skåda ljuset – ring för en presentation redan i dag.

Nyhet! VA-Portalen.

Cactus Automation031-86 97 00www.cactus.se

Miljömedveten partnerVi är bra på lösningar för att rena och leda vatten. Med va-system av betong upprätthålls viktiga samhällsfunktioner. Allt till din nytta.Våra produkter fi nns överallt – under vägar, parkeringsplatser och biltvättar – kort sagt, överallt där förorenat vatten skall tas omhand.

Vi medverkar till att miljöskadliga ämnen inte hamnar på fel ställe.Våra produkter verkar i det tysta – men vi säger det högt.

www.meag.se

Kalmarkontoret, tel 0480-615 00, Jönköpingskontoret, tel 036-19 64 80 www.vosteknik.se

Torrår följs av våtår.

Vi har resursen och motivationen att medverka iarbetet med att vårda och planera vattenresurserna!

Naturliga variationer förstärks av klimateffekter.

Vattenplanering kräver kunskap om grund- och ytvatten-resurser samt erfarenhet av övergripande planering.

Teknik måste samordnas med juridik.

INGENJÖRER OCH ARKITEKTER SOM BEDRIVER

SPECIALISERAD TEKNISK KONSULTVERKSAMHET

ROSTFRIA VA-SYSTEM

Vi levererar pumpstationer ochva-rör i rostfritt stål

www.rostfria.com

Tel 0550-620 30 • Fax 0550-620 50

Göteborg Stockholm Borlänge 031-45 02 30 08-449 88 88 0243-102 80


Fakta

MARINA ELLER

DAGVATTENRENING?

Den patenterade och kostnadseffektiva* dagvattenreningen med Järven Ecotech

flytväggar kräver ingen mark och kan byggas tillsammans med marinor, broar,

gångbryggor med mera.

ANPASSNINGSBAR DAGVATTENRENING - Med naturens hjälp

*Ett kostnadsexempel:

Investeringskostnad per km2 tillrinningsområde. Dimensioneringen ger anläggningsvolymen 6500 m3.

Avsättningsmagasin under mark: 46 000 000 kr

Damm: 2 000 000 kr

Järven Ecotech flytväggar: 230 000 kr

Järven EcotechBromsvägen 3 • SE-891 60 Örnsköldsvik, SWEDENTelefon: 0660-22 28 50 • Telefax: 0660 - 824 10

Internet: www.jarven.se • E-mail: [email protected]

Beställ förstudie nu till rabatterade priser!

Gäller t.o.m 2009-12-01

Att kunna lösa tekniska problem som har bäring mot miljön lockade Maria, varför hon sökte in till Uppsalas Civilingenjörsutbildning inom Miljö- och vattenteknik. Med en civil-ingenjörsexamen i meritförteckningen kom Maria ut i yrkeslivet 2006. Först arbetade hon på Länsstyrelsen i Västra Götaland innan hon fi ck arbete som miljökonsult på Sweco där hon tidigare hade gjort sitt examensarbete.

Swecos internationella prägel – med möj-ligheter till spännande utlandsjobb – var ett stort plus. Bland annat deltar företaget i ett fl ertal spännande vattenprojekt i Afrika.

– En stor fördel med Sweco är även att det fi nns mycket kompetens inom företaget. Det fi nns alltid någon att fråga om hjälp, säger hon.

Sweco fi nns över hela världen med cirka 5 400 medarbetare, varav cirka hälften i Sverige. 400 arbetar på kontoret i Göteborg. Men trots att det är ett stort företag är det möjligt att få igenom en idé om den är ge-nomtänkt och genomförbar.

Maria ingår i en grupp inom Sweco som ar-betar med vattenfrågor.

– Vattenområdet är otroligt intressant. Vi som konsumenter vrider bara på kranen och så har vi tillgång till rent och friskt vatten. Vi ser sällan hur mycket arbete som ligger bakom eller ens från vilken vattenresurs vårt dricks-vatten har sin källa. Det är intressant att tränga in i hur det fungerar i praktiken, säger hon.

Uppdragen varierar. Maria arbetar främst med egenkontrollprogram och vattenförsörjnings-planer. Kommunala eller regionala vattenför-sörjningsplaner, är strategiska beslutsunder-lag där Sweco i samarbete med kommuner eller Länsstyrelser visar hur dricksvattenför-sörjningen kan lösas på kort och lång sikt.

– Vi pekar ut var det fi nns vattenresurser som man kan behöva ta hänsyn till i sam-hällsplaneringen. Vattenresurser som kan komma att bli användbara dricksvattentill-gångar i framtiden.

– Jag tycker att vattenfrågorna får alldeles för lite utrymme i samhällsdebatten om man jämför med andra frågor som rör samhälls-planering. Kanske beror det på att vattenför-sörjningen fungerar i det tysta. Att man inte hittills kan uttala en dricksvattentillgång som ett riksintresse gör att frågorna inte får tillräckligt med tyngd, säger Maria.

Maria känner sig trygg inför framtiden efter-som det fi nns många möjligheter att arbeta med vatten- och miljöfrågor.

– Det är fantastiskt att arbeta med miljö-frågor. Även om inte jag ensam kan lösa alla de miljöutmaningar vi står inför i framtiden känns det bra att kunna bidra med planer och lösningar för hur vattenförsörjningen ska fungera, säger Maria.

Nätverket för dig som törstar efter en karriär inom vatten”VA yngre” är ett nätverk för alla dom som är intresserade av en karriär inom vattenområdet, öppet både för dom som arbetar och dom som studerar.Tanken är att underlätta och främja erfa-renhetsutbyte inom VA-sektorn.Mer info: www.svensktvatten.se

Olika jobb inomVA-branschenTekniker, administratörer, jurister – inom VA-branschen fi nns behov av människor som vill arbeta med vår viktigaste natur-resurs – vattnet. Nu behövs det människor som framförallt vill jobba med följande yrken:

AnläggningsteknikerBygger och underhåller vattenledningar. Rycker även ut och åtgärdar fel på led-ningsnätet.Lämplig utbildning: Byggprogrammet

RörnätsteknikerHåller ordning på och kontrollerar att alla ledningar fungerar som de skaLämplig utbildning: Bygg- teknik- eller naturprogrammet

DriftteknikerUnderhåller, reparerar och installerar vatten- och avloppsverkens alla olika utrustningarLämplig utbildning: Energiprogrammet

VA-ingenjörerUtbildad civilingenjör med inriktning mot vatten, maskin, kemi eller biologi. VA-ingenjören kontrollerar att allt på VA-verket fungerar som det ska. Det kan gälla stora ting som utrustning och processer eller små, små som bakterier.Lämplig utbildning: Naturprogrammet + Civilingenjörsprogrammet

Maria Wikström är 31 år och arbetar som miljökonsult inom vattenfrågor på teknikkonsultföretaget Sweco. I grunden är det miljöintresset som styr. Hon har studerat miljökunskap på universitet, läst tropisk ekologi och marinbiologi i Costa Rica där hon också skrev en uppsats för Sida och Uppsala universitet.Men hon fann sin plats inom tekniken.

Fina jobbmöjligheter i enspännande och viktig bransch

Maria Wikström arbetar som miljökonsult inomvattenfrågor på Sweco.


Andreas, Eskil, Göran eller rent av EU?

– Vem bestämmer övervattnet egentligen?

Andreas Carlgren, Eskil Erlandsson, Göran Hägglund, Anders Borg med fl era – alla ansvarar de för våra viktiga vattenfrågor. Men det är EU som drar upp de stora riktlinjerna.– Ansvaret är spritt och det fi nns ett behov av samordning, säger Lena Söderberg som är vd på Svenskt Vatten.

Vattnet är oumbärligt för vårt välstånd och är en av våra absolut viktigaste natur-resurser. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det märks att vattenfrågorna är högprioriterade. Det är många som be-stämmer och tar ansvaret för vattnet i vårt avlånga land.

– Man har valt att fördela ansvaret efter hur man utnyttjar vattnet, om man fi skar i det, dricker det eller renar det, säger Lena Söderberg.

Utsläppen från avloppsreningsverken reg-leras med stöd av miljöbalken. Balken är

ett ramverk som innehåller de fl esta lagar som är relevanta för miljön. Andra lagar som berör VA-verksamheten är till exempel vattentjänstlagen och livsmedelslagen.

Vattnet är i högsta grad även ett livsmedel. Och då ligger frågorna inom jordbruksde-partementet med livsmedelsverket som central tillsynsmyndighet.

När det gäller vattenskydd ligger frågor-na hos miljödepartementet medan tillsynen utövas av naturvårdsverket, de olika läns-styrelserna och kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Men det fi nns bara ett vatten. Det över-

statliga organet EU tar en allt större roll i vattenfrågorna. På toppen av allt fi nns ett EU-direktiv – vattendirektivet – som pekar med hela handen. ”God vattenstatus” ska uppnås senast 2015 vilket de fem olika ny-stiftade vattenmyndigheterna ska se till.

– Det fi nns ett stort behov av samordning, främst ur ett effektivitets- och kompetens-skäl. En myndighet som tar på sig samord-ningsansvaret inom exempelvis utsläpps-området skulle leda till att resurserna används mer effektivt, säger Lena.

Vem bestämmeröver vattnet?– vi frågade några politiker som arbetar med vattenfrågor på EU-, riksdags- och kommunnivå

Isabella Lövin, (MP), EU-parlamentarikerDet gör väl alla och ingen. Vattnet är en en typisk sådan där allmänhetens tragedi. Det känns som att vatten är en resurs som inte får något värde förrän det är brist på det. Vi i Sverige har ju mycket vatten men i många andra länder råder det vattenbrist.

Carina Ohlsson (S), riks-dagen, ledamot i miljö- och jordbruksutskottet”Men det går inte att svara på. Menar du dricksvattnet eller havsvattnet? Det är bland annat en kommunal fråga. Men jag kommer från landet och där har många egna brunnar och klarar sig själva. Men vattnet är ju också ett viktigt livsmedel”

Bengt-Anders Johansson (M) riksdagen, ledamot i miljö- och jordbruksut-skottet”Till syvende och sist är det Sveriges riksdag. Olika myn-digheter sköter vattenhante-ringen och vi har skapat de olika vattenmyndigheterna. Allt detta under förutsättning att det går som pla-nerat. Men detta är en jättekomplex fråga!”

Jacob Johnson (V), riks-dagen, suppleant i miljö- och jordbruksutskottet”Ja, det är ju ett fl ertal myn-digheter, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, SMHI, SGU, Socialstyrelsen … det är en bra fråga! Vattenfrå-gan är viktig, vi har ju stora problem med övergödning på jorden”

Evert Jansson (M), ordfö-rande tekniska nämnden Kungsbacka Kommun”I grunden är det EU:s vat-tendirektiv. Vattnet är vår vik-tigaste resurs, det är främst ett livsmedel och då är det livsmedelsverket som styr. I kommunen har vi stora krav på oss när det gäller kvaliteten på vattnet.”

270 000 av dricksvattenbrunnarna är borrade och 180 000 av dem är grävda.

Under 2007 inträff ade ca 2 400olyckor med utsläpp av farliga ämnen.

40 procent av de kommunala ytvatten-täkterna har ett vattenskyddsområde.

I Sverige fi nns de stora grundvattentillgång-arna främst i grusåsarna från inlandsisen.

Fakta om vatten

Foto: Anna Larsson/Bildarkivet.se


Bra dricksvatten är viktigt för att vi ska hålla oss friska. En av fem brunnar i landet har otjänligt vatten.

Det innebär att vattnet kan vara skadligt att dricka. Du som har en egen brunn måste själv kontrollera kvaliteten på ditt dricksvatten. Kvaliteten på vattnet kan förändras med tiden utan att det märks tydligt på smak och lukt.

Provta därför ditt vatten åtminstone vart tredje år.

Råd om hur du tar prover kan du få av kommunens miljö-förvaltning eller ett ackrediterat vattenanalyslaboratorium.

Mer om provtagning och dricksvatten kan du läsa på www.socialstyrelsen.se/dricksvatten

När testade du ditt brunnsvatten senast?

ederbörNe d

Grundvattenytaa Källa

Grundvattenn-bildningg

ederbörNe d

AvAvdunstning

Avdunstningg

Kondenssation

rTranspirationavdunstning&

I Sverige tas hälften av dricksvattnet från grund-vatten, som kan vara naturligt eller konstgjort. För majoriteten av svenskarna handlar det om kommunalt vatten av hög kvalitet, men hela 1,2 miljoner permanentboende och lika många fri-tidsboende tar sitt vatten från egen brunn och där är kvaliteten sämre.

– Vi har tillsammans med Socialstyrelsen gjort en studie som visar att en femtedel av alla brun-nar har otjänligt vatten som alltså kan vara ohäl-sosamt att dricka, säger Jan Magnusson, general-direktör för Sveriges geologiska undersökning, som ansvarar för miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Målet är formulerat så att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörj-ning samt bidra till en god livsmiljö för växter och

djur i sjöar och vattendrag och det ska vara upp-nått inom en generation.

Ofta är grundvattnet i Sverige av god kvalitet. Men problem kan uppstå. Föroreningar kan bero på människans aktiviteter, eller förekomma natur-ligt genom att skadliga ämnen överförs från berg-grunden eller jordlagren till grundvattnet. Framför allt kan bergborrade brunnar, i en del områden, naturligt innehålla så höga halter av uran, radon, arsenik och fl uorid att det ger negativa eff ekter på hälsan om vattnet inte behandlas.

– Kemiska föroreningar ger sig inte alltid till kän-na genom förändrad smak eller lukt och det kan ta tid innan hälsan påverkas, säger Jan Magnusson.

För att vid behov kunna vidta rätt åtgärder är det därför viktigt att man låter analysera vattnet,

inte minst när man ska köpa en villa eller ett fri-tidshus med egen brunn.

När det gäller kvaliteten på kommunalt vatten och skyddet av kommunala vattentäkter har vi i Sverige kommit en bra bit på väg. Däremot har vi inte kommit lika långt när det gäller kvaliteten på de enskilda vattentäkter som försörjer en stor del av befolkningen.

Av det skälet har SGU föreslagit ett nytt delmål för enskild vattenförsörjning där målet ska vara nått 2020.

Skydd för enskilt vattenFör att veta att brunnsvattnet håller god kvali-tet bör brunnsägaren låta testa det med jämna mellanrum. Förslaget om ett nytt delmål innebär bland annat att grundvattenbaserat dricksvatten som används vid enskild vattenförsörjning ska uppfylla Socialstyrelsens rekommendationer för vattenkvalitet för dricksvatten.

Förslaget om ett nytt delmål innebär också att nya bergborrade brunnar ska uppfylla SGUs krav på energi- och brunnsborrning och att lämpligt grundvatten ska användas. Vidare ska områden med risk för förhöjda halter av skadliga ämnen redovisas i kommuners översiktsplaner som un-

derlag för myndigheter och enskilda.

EUs direktiv till skydd för vatten– Nyligen infördes grund-vattendirektivet, ett dot-terdirektiv till EUs ramdi-rektiv för vatten, i svensk lag, berättar Jan Magnus-son.

Där regleras hur grund-vatten, ska analyseras och övervakas liksom hur åt-gärdsprogram ska redovisas och miljökvalitetsnor-mer fastställas. SGU bistår vattenmyndigheterna med hydrogeologiskt och vattenkemiskt underlag och stödjer dem i arbetet med vattendirektivet. SGU verkar också för de nationella miljömålen för grundvatten genom att bland annat bistå läns-styrelser och kommuner i arbetet med skydd av vattentäkter.

– Vi tycker det är spännande att få vara med i detta arbete och med vår kunskap om de geolo-giska och hydrologiska förhållandena bidra till att vi ska kunna överlämna ett gott dricksvatten till kommande generationer, säger Jan Magnusson.

Vatten är en förutsättning för liv. Varje dag lånar vi vatten ur kretsloppet för att dricka, leva och må bra. Stenåldersmänniskorna drack samma vatten som vi, våra barn och barnbarn kommer också att dricka det. Därför arbetar SGU för att bevara vårt goda grundvatten, så att även kommande generationer kan få rent, kallt dricksvatten utan en mängd kemikalier.

Att trygga dricksvattnet

ANNONS

Jan Magnusson. FOTO: Karl-Erik Alnavik, SGU


www.seba-dyn.se ● e-post: [email protected] ● Tel: 08-747 24 30

De små läcksökarna för de stora jobben!

HL5R: Trådlös ventillyssnare

HL10: Enhands läcksökare

(Flera markmikrofoner nns)

Rening och behandling av vatten på deponier och reningsverk är förenat med höga kostnader. Dyra instal-lationer och stor energiåtgång vid luftning gör att kostnaderna skjuter i höjden. Men allt det där är historia snart, hävdar Stefan Sandström, vd på miljöteknikföretaget Sorubin:

– Vi har utvecklat en teknik för luftning och syresättning av vatten som saknar motsvarighet i världen just nu. Metoden innebär betydan-de energi- och miljömässiga besparingar. Oftast kan vi ersätta bentlig lösning med en kostnadssänkning redan från första dagen.

Konkurrenskraftig lösningMicroluftning skiljer sig från dagens teknologi. Det kan enkelt uttryckas i att Sorubin gör tvärtom: Istället för att trycka ned luft i ledningar och ut genom små hål, syresätter Sorubin vattnet genom att suga ned luft med en särskild sugpropeller.

– Sorubin är Cleantech in i minsta detalj, säger Ste-fan. Jämfört med dagens dinosaurielösningar sparar vi pengar och energi åt våra kunder. Vi ger världens deponier möjligheter att lösa vattenproblematik till en mycket lägre kostnad, och med mindre miljöpåverkan.

Trots att företaget bara har funnits i ett halvår är era kommuner och storföretag redan på gång med micro-luftning. Den 21 augusti installerades den första an-läggningen på Strandmossens deponi i Kristinehamn.

Gröna framtidsplanerSorubin söker just nu er människor som delar före-tagets ambitiösa förhållningssätt. Säljande projektle-dare står högst upp på önskelistan tillsammans med nansiärer.

– Inom två år ska vi även nnas i Europa, Australien och USA och sedan fortsätter expansionen. När man får möjlighet att jobba med miljöteknik med en riktigt bra teknisk lösning i botten, som dessutom sparar både miljö och pengar, då kan man utan vidare löpa den där extra milen. Vem vill inte jobba med grön teknologi när den är som bäst?

Sorubin är företaget med en affärsidé i tiden. Innovationen heter microluftning vilket är en ny metod för luftning och syresättning av vatten. Mikroskopiska luftbubblor ger energibesparingar på uppemot 90% jämfört med konventionell teknik. Låter det som en saga? Inget är mer verkligt, enligt huvudrollsinnehavaren Stefan Sandström.

Stor satsning på små bubblor

Sorubin ABVerksamhetsstart: Februari 2009Vd: Stefan SandströmStyrelse: Tillsätts under 2010Referensgrupp: Bo Nordell, professor vid Luleå Tekniska Universitet, Jörgen Hanæus, professor vid Luleå Tekniska Universitet och Anders Folke, biolog vid Fors reningsverk och Pär Rhenberg, ingenjör.Webbsida: www.sorubin.se

<< Sorubins microluftning är en ny teknik för luftning och syresättning av vatten som saknar motsvarighet i världen just nu. Bilder © Copyright Fotograf Matti Sedholm

Med ena foten i Tokyo och andra i Umeå driver Stefan Sandström miljöteknikföre-taget Sorubin.

Vårt klimat och miljön runt omkring oss är likaviktigt för oss alla. Vi väljer klimatsmarta lös-ningar och säljer bara el som kommer frånvind och vatten. Så när du väljer el från osshar vi redan tänkt på miljön åt dig. Att ha om-tanke om miljön är ett sätt att leva. VIVA!

Bara vindoch vatten

Telefon 0340-62 88 00

www.varbergenergi.se

PUMPHUSET Sverige AB– fullt av resurser när det gäller service,

underhåll och försäljning av pumpar/pumpsystemsamt ombyggnad av pumpstationer

ebb-baserat underhållsprogram anpassat till förebyggandeunderhåll.

erkstad för renovering av alla typer av pumpar/blåsmaskiner.Auktoriserad samarbetspartner med flertalet pumptillverkare.

www.pumphuset.seStockholmTel. 08-594 966 00Fax. 08-92 81 81

GöteborgTel. 031-89 12 20Fax. 031-89 12 25

Specialisterna inom VA & VVS

®®®

Fernco kopplingar, Cherne rörproppar Eisele pumpar mm. Se vår hemsida för alla våra produkter.

Tel 0243-681 10 www.ibeco.se


FAKTA

VAKA ger stöd till kommuner och regioner som drabbas av akut kris inom dricksvattenområdet. VAKA består av personer från dricksvattenproducenter, miljö-kontor och räddningstjänst. VAKA har bred kompe-tens och stor erfarenheter av att hantera kriser.

Genom gruppen kan utrustning lånas för att nöd-vattenförsörja. Denna förvaras på fyra platser i landet i containers på lastväxlarflak.

För mer information se www.livsmedelsverket.se

Dricksvatten vårt viktigaste livsmedel

Box 622, 751 26 Uppsala

Vad gör Livsmedelsverket på drickvattenområdet?- ansvarar för dricksvattenföreskrifterna- ger stöd och råd till de kommunala kontrollmyndigheterna- anordnar utbildningar och temadagar- arbetar för att öka krisberedskapen på dricksvattenområdet - leder VAKA – nationella vattenkatastrof- gruppen- tillhandahåller utrustning för nödvatten- försörjning vid stora kriser- ansvarar för den nationella samordningen av dricksvattenfrågor Socialstyrelsen ansvarar för de enskilda (privata) brunnarna.

Livsmedelsverket arbetar för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och har ett överordnat ansvar för att leda och samordna kontrollen av livsmedel och dricksvatten.

Livsmedelsverket är också en samverkans- och bevakningsmyndighet i det svenska kris-hanteringssystemet. Det innebär att verket har beredskap för olyckor och katastrofer på livs-medels- och dricksvattenområdet. Livsmedels-verket har ett nationellt samordningsansvar för att säkra den framtida vattenförsörjningen i ett förändrat klimat.

I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter ställer bland annat krav på att dricksvattnet ska produceras och tillhandahålls på ett säkert sätt.

Kvalitetskraven på dricksvattnet i kranen hos konsumenten är i stort sett desamma inom hela EU. På det lokala planet kontrollerar miljökontoren att de som producerar och till-handahåller dricksvatten uppfyller kraven i dricksvattenföreskrifterna.

I Sverige får de flesta sitt dricksvatten från en vattentäkt som kommunen ansvarar för. Råvaran kan komma från en sjö eller ett vattendrag (ytvatten) eller från ett borrhål i marken (grundvatten). I vattenverket behandlas råvattnet för att det ska bli ett rent och gott dricksvatten. Det är alltid den som producerar eller tillhandahåller dricksvattnet som ansvarar för dricksvattnets kvalitet.

MA augusti -09

FAKTA I Sverige finns:- Drygt 2 200 kommunala vattenverk

- Cirka 2 000 privata offentliga eller kommersiella brunnar

- Cirka 500 000 enskilda brunnar

Vattenledningsnäten i Sverige har en sammantagen längd av 67 000 km, vilket motsvarar nästa två varv runt ekvatorn.

Den genomsnittliga användningen av vatten per person och dygn i ett hushåll är cirka 180 liter. Allt vatten är av dricks-vattenkvalitet och fördelas så här:• 10 liter för dryck och mat• 35 liter för WC-spolning • 35 liter för disk• 25 liter för tvätt• 65 liter för personlig hygien• 10 liter för övrig användning

Bild: Mats Bergmark

Inför verksamhetsåret 2008 fick SMHI i uppdrag av regeringen att ”tydliggöra SMHIs roll i den svenska vattenförvaltningen”. Uppdraget genomfördes i samverkan med de fem Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och SGU.

Resultatet blev att SMHI idag har ett utökat ansvar för insamling, kvalitetssäkring, lagring och tillgängliggörande av vattenrelaterade data och information. Data och statistik, mätningar och beräkningar samt vissa modeller ställs till förfogande för alla berörda användare.

Sedan 2008 finns en verksamhet i drift på SMHI. Verksamhetens utveckling och inriktning beslutas i samråd med de fem Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och SGU. Verksamheten finansieras av staten via Naturvårdsverkets anslag.

SMHI och Naturvårdsverket har kommit överens om att miljövårdens aktörer ska få tillgång till information på samma villkor som till vattenförvaltningen.

Det enklaste sättet att få tillgång till data och informationen är att gå in via SMHIs hemsida www.smhi.se och klicka fram den information som söks. Data och information kan också beställas via SMHIs kundtjänst.

UTÖKAD TILLGÅNG TILL INFORMATION OCH VERKTYGVATTENFÖRVALTNING OCH SMHI

Vattenmyndigheternas behov av data och beräkningsmöjligheter kring sötvatten och kustvatten är mycket stora. SMHI har en viktig roll i att tillhandhålla information och verktyg för den svenska vattenförvaltningen.

G�teborg

V�ster�s

Lule�

Kalmar

H�rn�sand

Stockholm

Malm�

�rebro

Uppsala

Link�ping

Kiruna

�stersund

Karlstad

' SMHI, Lantm�teriet Dnr: 106-2004/188

På väg mot bättre VATTEN

BottenvikenBefolkning: 490 000 (5%)Areal: 147 000 km² (33%)Större sjöar: 1 200 (31 %)Större vattendrag: 2 800 (34%)Kustvattenområden: 93 (17%)Antal vattenförekomster: 7 601

BottenhavetBefolkning: 920 000 (10%)Areal: 140 000 km² (31%)Större sjöar: 1 300 (34%)Större vattendrag: 2 700 (32%)Kustvattenområden: 64 (12%)Antal vattenförekomster: 11 875

Norra ÖstersjönBefolkning: 3 miljoner (33%) Areal: 36 700 km² (8%)Större sjöar: 320 (8%)Större vattendrag: 600 (7%)Kustvattenområden: 130 (24%)Antal vattenförekomster: 1 656

Södra ÖstersjönBefolkning: 2,3 miljoner (25%)Areal: 54 000 km² (12%)Större sjöar: 420 (11%)Större vattendrag: 940 (11%)Kustvattenområden: 160 (30%)Antal vattenförekomster: 2 206

VästerhavetBefolkning: 2,4 miljoner (27%)Areal: 69 500 km² (15%)Större sjöar: 615 (16%)Större vattendrag: 1 350 (16%)Kustvattenområden: 100 (18%)Antal vattenförekomster: 3 105

Kartan visar den ekologiska statusen (tillståndet) för sjöar och vattendrag i Sverige. Den ekologiska statusen bedöms efter en femgradig skala, där hög status motsvarar ett opåverkat, friskt vatten. Målet är att alla vatten ska ha minst god status, men i dagsläget är det bara drygt hälften som når målet.

Vilka miljöproblem som behöver uppmärksammas skiljer sig åt mellan Sveriges fem vattendistrikt. I de förslag till åtgärdsprogram som Vattenmyndigheterna har tagit fram presenteras åtgärder för att komma till rätta med de olika miljöproblemen. Åtgärdsprogrammen riktar sig till andra myndigheter och kommuner. Åtgärder som föreslås är till exempel att länsstyrelserna / kommunerna ska prioritera tillsynen av verksamheter som påverkar de vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status. Det är alltså först när dessa myndigheter tar ansvar för sin del av åtgärdsprogrammet som en enskild verksamhet kan märka av vattenförvalt-ningens åtgärdsprogram.

Fellagda vägtrummor och mindre dammbyggnader utgör VANDRINGSHINDER i fl era av Sveriges vattendrag. I de båda nordliga distrikten är vattendragen kraftigt påverkade av fl ottledsrensning och dammbyggnationer för vattenkraft. Det hindrar vandrande fi sk som öring och ål att ta sig upp i vattendragen för att leka. Fellagda vägtrummor kan åtgärdas relativt enkelt, medan det kan krävas större åtgärder för att skapa vandringsvägar förbi dammar. Det uppstår lätt intressekonfl ikter när åtgärder behövs i kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljöer eller kraftverksdammar. Kanalisering och reglering av vattendrag, sänkta sjöar och påverkade stränder är andra orsaker till utarmad biologisk mångfald.

ÖVERGÖDNING av både inlandsvatten och känsliga kustområden är det största hotet i södra Sverige. Utsläpp av fosfor och kväve från jordbruk, en-skilda avlopp, reningsverk och industrier orsakar övergödningen som leder till påskyndad igenväxning, algblomningar och syrgasbrist i bottnar i sjöar och i Östersjön. För att minska problemen krävs åtgärder på bred front. Ett sätt är att införa strängare utsläppskrav. Det skulle medföra bättre re-ning i reningsverken och ändrade utsläppsvillkor för industrier. Det skulle också innebära att de många enskilda avlopp som inte har tillräcklig rening måste åtgärdas. För jordbrukets del fi nns många åtgärder som till exempel att anlägga skyddszoner, våtmarker och fångdammar som fångar upp näringsämnena. Skogsbruket är på sina ställen både inten-sivt och storskaligt och större hänsyn till vatten behöver tas.

Åtgärdsarbetet mot FÖRSURNING i Sverige har redan pågått i cirka 30 år, genom minskning av försurande utsläpp och kalkning av sjöar. I fl era delar av landet visar mätningar att sjöarna nu har börjat återhämta sig, men inom vissa delar går det ännu inte att se denna positiva trend. Fortsatta kalkningsinsatser kommer därför att be-hövas i de känsligaste områdena i många år till. Försurningspro-blemen är störst på Västkusten med nedfall av försurande ämnen i kombination med en försurningskänslig berggrund.

Läs mer! www.vattenmyndigheterna.sewww.vattenkartan.sewww.vattenorganisationer.se

VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas med alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Nu fi nns det en ny och enklare ingång till databasen, www.viss.lst.se. Härifrån kan besökaren lättare hitta sin egen badsjö eller sitt eget fi skevatten. Det fi nns även en särskild webbsida med förklaringar till begrepp i VISS – se www.visshjalp.se.

Ekologisk status

Hög

God

Måttlig

Otillfredsställande

Dålig

Kiruna

Luleå

Härnösand

Östersund

Västerås

Uppsala

StockholmÖrebroKarlstad

Linköping

Malmö

Kalmar

Göteborg

Svd n bilaga 2009 09 22

Documents