Almega AB Sturegatan 11 Box 555 45 102 04 Stockholm Tel +46 (0)8-762 69 00 Fax +46 (0)8-762 69 48 Org nr 556334-0941 almega.se SVAGARE TILLVÄXT, MEN PÅ HÖG NIVÅ Tjänsteindikatorn från Almega visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år, men att den fortfarande kommer att ligga kvar på en hög nivå som speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster. Tre mycket starka första kvartal i år gör att tillväxten för helåret 2011 också blir stark, även om fjärde kvartalet kommer att visa en kraftigare avmattning än under tredje kvartalet. Almegas arbetsmarknadsindikator visar en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag. Resursutnyttjandet är nu över lag mycket högt i tjänstesektorn, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta efterfrågan. Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående kvartal. TJÄNSTEINDIKATORN 30 AUGUSTI 2011 RAPPORT:
20
Embed
SVAGARE TILLVÄXT, MEN PÅ HÖG NIVÅ - Almega · 2017. 11. 1. · Almega AB Sturegatan 11 Box 555 45 102 04 Stockholm Tel +46 (0)8-762 69 00 Fax +46 (0)8-762 69 48 Org nr 556334-0941
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Almega AB Sturegatan 11 Box 555 45 102 04 Stockholm
Tel +46 (0)8-762 69 00 Fax +46 (0)8-762 69 48 Org nr 556334-0941 almega.se
SVAGARE TILLVÄXT, MEN PÅ HÖG NIVÅ
Tjänsteindikatorn från Almega visar att produktionstillväxten försvagas inom den
privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år, men att den fortfarande kommer att
ligga kvar på en hög nivå som speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av
tjänster, inte minst företagstjänster. Tre mycket starka första kvartal i år gör att
tillväxten för helåret 2011 också blir stark, även om fjärde kvartalet kommer att visa en
kraftigare avmattning än under tredje kvartalet.
Almegas arbetsmarknadsindikator visar en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under
tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den
privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag.
Resursutnyttjandet är nu över lag mycket högt i tjänstesektorn, vilket kräver ökad
sysselsättning för att kunna möta efterfrågan.
Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta
stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående
kvartal.
TJÄNSTEINDIKATORN 30 AUGUSTI 2011
RAPPORT:
2
Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den
sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett
tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega
redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för
tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också
skulle visa sig stämma.
Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl
produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen
av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig
signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges
totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av
BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen.
Från och med tredje kvartalet 2010 baseras Tjänsteindikatorn på den nya svenska
näringsgrensindelningen SNI 2007. Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern från
Konjunkturinstitutet övergick till SNI 2007 i juli 2010. Urvalet av företag har
förändrats, nya branscher tillkommit och några fallit bort. Tjänsteindikatorn bygger från
och med första kvartalet 2011 på en ny skattning utifrån de nya tidsserierna i KI-
barometern i förhållande till utfallet enligt de svenska nationalräkenskaperna, se
faktarutan nedan. För mer information om övergången till SNI 2007, se www.konj.se
Almegas tjänsteindikator togs fram 2001 av Owe Danemar, dåvarande chefekonom för Almega. Indika-torn bygger på Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet, och täcker in nära 90 procent av den pri-vata tjänstesektorn. De branscher som saknas är utbildning, hälso- och sjukvård samt samhälleliga och personliga tjänster inom näringslivet. Tjänsteindikatorn är ett instrument för kortsiktiga konjunkturanaly-ser, och för att tidigt förutspå vändpunkter i konjunkturen för tjänstesektorn. Tjänsteindikatorn bygger på långa tidsserier för den privata tjänstesektorn, som uppdateras varje kvartal. Tidsserierna har skattats mot utfallet för produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn för det närmast kommande kvartalet. Skattningen utgår från sambandet mellan bland annat företagens förväntningar om det kommande kvartalets efterfråge- och produktionsutveckling och den faktiska utvecklingen av tjänste-produktionen enligt de svenska nationalräkenskaperna. Tjänsteindikatorn kan anta värden mellan 0 och 100, där värden över 50 anger ökad produktion, och under 50 följaktligen minskad produktion. Även Almegas arbetsmarknads- samt prisindikator bygger på historiska tidsserier från Konjunkturbaro-metern. Samtliga tre nämnda indikatorer har visat ett högt prognosvärde.
Förutom att ange riktningen för produktion, sysselsättning och priser under det kommande kvartalet, analyseras barometerindikatorerna i relation till den faktiska utvecklingen i kvantitativa termer enligt an-
nan statistik, exempelvis de svenska nationalräkenskaperna samt prisstatistik.
4
1 Sammanfattning
Almegas tjänsteindikator visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata
tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten
legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu
pekar alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt på närmare 5 procent under
tredje kvartalet. Det får ändå betecknas som en stark produktionstillväxt, och speglar en
fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster.
De senaste veckornas oro på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen
kommer sannolikt att leda till en snabbare inbromsning av tillväxten i omvärlden och
Sverige mot slutet av året. Almega räknar emellertid med att tillväxten i tjänstesektorn
på kort sikt inte kommer att påverkas nämnvärt. Däremot räknar vi med att tillväxten
under fjärde kvartalet kommer att mattas av kraftigare än under tredje kvartalet. De
starka första tre kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn
under helåret 2011 kan väntas öka med cirka 5 procent, vilket i så fall blir ungefär lika
starkt som under 2010. Det är också något starkare än Almegas senaste prognos från
maj, då vi räknade med en tillväxt i den privata tjänstesektorn på 4,5 procent under
2011.
Den höga tillväxten i tjänstesektorn under 2011 kan också väntas motverka en djupare
avmattning i Sveriges totala produktionstillväxt, BNP, eftersom den privata
tjänstesektorn väger så tungt i Sveriges ekonomi då den utgör hälften av BNP. Även om
exportindustrin åter kommer att drabbas relativt hårt av en svagare efterfrågan från
omvärlden, förutspår Almega att tjänstesektorn även denna gång kommer att visa den
motståndskraft mot en global konjunkturförsvagning som den gjort under de senaste
årens finanskris. Hur stark motståndskraften blir denna gång kommer återigen i hög
grad bero på i vilken utsträckning både finans- och penningpolitiken kommer att
stimulera inhemsk efterfrågan i Sverige.
Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt
under tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den
privata tjänstesektorn, och särskilt inom företagstjänster av olika slag.
Resursutnyttjandet var generellt mycket högt i tjänstesektorn under andra kvartalet,
vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta efterfrågan. Almega räknar med att
tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta mot slutet av året eftersom nivån
på sysselsättningen nu överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur och företagen
inom främst kunskapsintensiva branscher får allt svårare att hitta rätt kompetens på
arbetsmarknaden. Dessutom kommer sannolikt en svagare efterfrågan från industrin och
exportmarknader mot slutet av året också dämpa jobbtillväxten inom tjänstesektorn.
Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta
stiga under tredje kvartalet, dock i något långsammare takt jämfört med föregående
kvartal. Även om prisökningar väntas även framöver så är det en mindre andel företag
som räknar med höjda priser under tredje kvartalet.
.
5
2 Tillväxten blir svagare
Almegas tjänsteindikator1 visar att produktionstillväxten försvagas inom den privata
tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten
legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu
tyder alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt än 6 procent under tredje
kvartalet, närmare 5 procent, se diagram 1. Det får ändå betecknas som en stark
produktionstillväxt, och den speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster,
inte minst företagstjänster2. Tjänsteindikatorn är en ledande indikator, och det faktiska
utfallet för tredje kvartalet kommer den 29 november från SCB.
Diagram 1 Tjänsteindikatorn och den faktiska tillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år
1 Almegas tjänsteindikator bygger på en skattning mot nationalräkenskapernas utfall för den privata
tjänstesektorns produktionstillväxt och ger en indikation om riktningen för tjänsteproduktionen omkring
två till tre månader innan utfallet enligt nationalräkenskaperna. Indexvärden över 50 tyder på att
produktionen ökar i förhållande till motsvarande kvartal föregående år. Indexvärden under 50 tyder
följaktligen på motsatsen. 2 Här ingår bland annat datakonsulter, tekniska konsulter, juridiska konsulter, organisationskonsulter,
forskning och utvecklingsföretag, arkitekter, reklambyråer, bemanningsföretag.
6
De senaste veckornas börsturbulens och kraftiga ränterörelser speglar den växande oron
för skuldkriser och enorma budgetunderskott i både euroländer och i USA. Den
skuldsanering och den bantning av budgetunderskott som krävs i flera länder för att
stilla oron kommer givetvis att få effekt på många länders tillväxt, det vill säga
sannolikt leda till en ännu svagare tillväxt än vad som legat i tidigare prognoser. Oron
på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen kommer också sannolikt att
dämpa både företag och hushåll i deras investeringar och konsumtion. Almega räknar
med att tillväxten i tjänstesektorn på kort sikt inte kommer påverkas nämnvärt, och
kalkylerar därför med en svag avmattning i tjänsteproduktionen under tredje kvartalet.
Däremot kan utvecklingen mot slutet av året klart påverkas av en fortsatt oro, och den
åtstramning som nu tar vid i flera länder.
Utifrån Tjänsteindikatorn för andra kvartalet förutspådde Almega en tillväxt i den
privata tjänstesektorn på drygt 6 procent, och utfallet som kom den 29 juli visar 5,7
procent i faktisk utveckling och 6,1 procent, kalenderkorrigerat. Den säsongrensade
ökningen mellan första och andra kvartalet höll sig uppe och låg på 1,3 procent. Under
tredje kvartalet räknar vi med en avmattning även i den säsongrensade utvecklingen från
andra kvartalet. Almegas bedömning är att tillväxten under fjärde kvartalet kommer att
bromsa in mer markant än under tredje kvartalet.
De starka första tre kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn
under helåret 2011 kan väntas öka ungefär lika starkt som 2010, då ökningen låg på 4,9
procent. Almegas senaste prognos3 för helåret 2011 vad gäller tillväxten inom den
privata tjänstesektorn är en ökning med 4,5 procent. Nu tyder alltså tjänsteindikatorn till
och med tredje kvartalet på en ännu något högre tillväxt, omkring 5 procent.
Redan i slutet av juli kom SCB med en ”snabb” preliminär beräkning av BNP för andra
kvartalet. Denna ”snabben” har tagits fram sedan 1996, och är ett viktigt underlag inför
regeringens höstbudget. Eftersom ”snabben” tas fram utifrån ett mer ofullständigt
dataunderlag för ekonomins användningssida4 har lutar nationalräkenskaperna sig mer
mot produktionsdata i beräkningen av BNP i ”snabben”.
BNP ökade preliminärt med 5,3 procent, kalenderkorrigerat jämfört med motsvarande
kvartal 2010, enligt ”snabben”. En ny beräkning för andra kvartalet kommer den 20
september.
Utifrån ett mer fullständigt dataunderlag i september är det möjligt att SCB i den
kommande och andra beräkningen av BNP andra kvartalet i stället kommer att luta sig
mer mot användningssidan. Om då användningssidan visar ännu starkare tal än
3 Se konjunkturrapporten Hög konjunktur med hög arbetslöshet, 19 maj 2011, som kan hämtas från
www.almega.se 4 Den så kallade användningssidan syftar på beräkningarna av BNP utifrån efterfrågan i ekonomin, det
vill säga då konsumtion, investeringar, export minus import summeras till BNP. Då BNP beräknas från
”produktionssidan” summeras den totala produktionen, eller summan av förädlingsvärdet i hela
ekonomin, enkelt uttryckt.
7
produktionssidan, vilket den gjort under det senaste året och även första kvartalet i år, är
det möjligt att tjänsteproduktionen kommer att revideras upp något, och även BNP
jämfört med ”snabben”. Almega räknar, trots denna eventuella uppjustering, ändå med
att tillväxten i tjänstesektorn kommer att vara svagare tredje kvartalet än andra kvartalet.
Hittills finns månadsstatistik för tjänsteproduktionen till och med juni. Denna visar en
ökning med 5,7 procent för juni 2011 från produktionsnivån i juni 2010. Denna
månadsstatistik för tjänsteproduktionen har under det senaste året visat svagare
tillväxttal jämfört med nationalräkenskaperna. De starkare siffrorna i
nationalräkenskaperna beror på att BNP-beräkningen från produktionssidan5 har
justerats upp för att stämma överens med BNP beräknad från användningssidan. Under
2010 gav det statistiska underlaget för användningssidan i utgångsläget för BNP-
beräkningarna i genomsnitt en 1,6 procentenheter högre BNP-tillväxt än
produktionssidans statistiska underlag.
Förklaringen till att produktionssidan justerades upp i beräkningarna av BNP under hela
förra året, och även i beräkningarna av första kvartalet i år, är att i en stark
konjunkturuppgång har SCB sett skäl att anta att förbrukningen av insatsvaror och
tjänster inte ökar i samma takt som produktionen, varför SCB antagit att det samlade
förädlingsvärdet i ekonomin underskattades i de första beräkningarna från
produktionssidan.
Eftersom uppgifter om förbrukningen av insatsvaror och tjänster saknas kvartalsvis görs
normalt ett antagande om att förbrukningen förändras i samma takt som produktionen,
men i den starka återhämtningen under förra året gick alltså SCB ifrån denna rutin och
antog att förbrukningen ökade långsammare än produktionen. Därmed kunde BNP från
produktionssidan justeras upp i avstämningen med den högre BNP-tillväxten beräknad
från användningssidan.
Antagandet om att insatsförbrukningen ökat långsammare än produktionen är ändå
osäker så länge det saknas faktiska data som visar hur företagens insatsförbrukning
verkligen sett ut. Sådana uppgifter kommer normalt med två års eftersläpning. Det är
också osäkert hur insatsförbrukningen skiljer sig mellan branscher. Det borde vara så att
det är stora skillnader mellan industrin och tjänstesektorn. Dels för att
tjänsteproduktionen inte påverkades lika negativt under finanskrisen som
industriproduktionen. Dessutom har industri- och tjänsteproducenter helt olika typer av
insatsförbrukning, där industrin naturligtvis köper in mer insatsvaror än tjänsteföretag.
Det vill säga, det är möjligt att den faktiska tillväxten inom tjänstesektorn varit något
lägre än de preliminära siffrorna visar.
5 Då BNP beräknas från produktionssidan summeras den totala produktionen, eller summan av
förädlingsvärdet i hela ekonomin, enkelt uttryckt. Förädlingsvärdet är bruttoproduktion minus
förbrukning av insatsvaror och tjänster.
8
Tabell 1 Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn andra kvartalet 2011,
kalenderkorrigerat6, (första kvartalet inom parentes)
I tabell 1 framgår att det främst var företagstjänster som bidrog till produktionsökningen
i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet i år, med drygt en tredjedel av den
totala tillväxten på 6,1 procent. Företagstjänsternas bidrag till produktionstillväxten
ökade dessutom jämfört med deras bidrag under första kvartalet. Däremot minskade
bidraget till tillväxten från i stort sett alla övriga delar av tjänstesektorn jämfört med
deras bidrag under första kvartalet.
6 Förändringstalen är korrigerade för olika antal arbetsdagar mellan jämförelseåren.
2 kvartalet 2011/
2 kvartalet 2010
(Inom parentes första kvartalet)
Tjänsteproducenter i
näringslivet, procentuell förändring 6,1 (6,4)
Bidrag till tillväxten i den privata tjänstesektorn, procentenheter:
Parti- och detaljhandel 1,8 (2,0)
Hotell och restaurang 0,1 (0,2)
Transport och kommunikation 1,0 (1,1)
Kreditinstitut och för-
säkringsbolag 0,1 (0,2)
Fastighetsförvaltning 0,5 (0,6)
Uthyrning, data och andra
företagstjänster 2,2 (1,6)
Utbildning, hälso- och
sjukvård, omsorg 0,3 (0,5)
Samhälleliga och personliga
tjänster exkl ren.verk 0,2 (0,1)
Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 juli 2011, Almega.
9
Det är alltså fortfarande främst företagstjänster samt parti- och detaljhandeln som bidrar
starkast till produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn, även om bidraget från
handeln minskat något jämfört med första kvartalet. Tjänsteproduktionsindex för de två
branscherna illustrerar den uppåtgående trenden, se diagram 2. Diagram 2 Produktionstillväxten inom en rad företagstjänstbranscher samt inom parti- och detaljhandeln, fasta priser, säsongrensat, glidande medelvärde
Den kvartalsvisa Konjunkturbarometern, från KI, som kom i slutet av juli pekar mot
fortsatt ökad efterfrågan och försäljning inom både handeln och inom företagstjänster
under tredje kvartalet i år. Den påföljande månadsbarometern som kom den 25 augusti,
visar emellertid en klar dämpning i förväntningarna inom handeln jämfört med juli.
Detaljhandeln räknar ändå med en viss försäljningsökning under de närmaste
månaderna. Inom parti- och detaljhandeln totalt sett räknade hälften av företagen med
ökad försäljningsvolym under tredje kvartalet, en ungefär lika stor andel som
rapporterade ökad volym under andra kvartalet. I månadsbarometern från augusti har
andelen företag som räknar med ökad försäljningsvolym under de närmaste månaderna
minskat till 43 procent, medan 45 procent räknar med oförändrad försäljningsvolym.
10
Inom företagstjänster kvarstår bilden av en stark efterfrågan under tredje kvartalet.
Efterfrågan väntas till och med stiga ytterligare under tredje kvartalet, som exempelvis
inom datakonsultbranschen, juridiska och ekonomiska konsulter, arkitekter och tekniska
konsulter samt reklambyråer, enligt den senaste kvartalsbarometern. I
månadsbarometern från augusti är det fortfarande en större andel av företagen inom
datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter samt reklambyråer som räknar med
ökad efterfrågan de närmaste månaderna (september – november) jämfört med
föregående tremånadersperiod. För arkitekter och teknikkonsulter är andelen ungefär
oförändrad jämfört med tidigare, det vill säga nära hälften av företagen räknar nu med
ökad efterfrågan under de närmaste tre månaderna och resten av företagen med
oförändrat stark efterfrågan.
Däremot är det en klart mindre andel av bemanningsföretagen som räknar med ökad
efterfrågan jämfört med andra kvartalet då 80 procent mötte ökad efterfrågan. Nu räknar
knappt hälften av bemanningsföretagen med ökad efterfrågan under tredje kvartalet. För
resten av företagen hålls efterfrågan kvar på oförändrad nivå. Bilden kvartstår i stort sett
i den senaste månadsbarometern från augusti som avser förväntningarna på de närmaste
tre månaderna.
Efterfrågan på bemanningstjänster ökade mycket kraftigt under förra året, och företagen
går nu i stort sett för full kapacitet enligt KI-barometern. En alldeles nyinförd fråga i KI-
barometern är frågan om nuvarande resursutnyttjande i procent. Enligt företagens svar
som avser utfallet för andra kvartalet låg resursutnyttjandet på höga 96 procent inom
arbetsförmedlingar och bemanningsföretag. Ändå svarar 37 procent av företagen att de
kan öka produktionen med befintliga resurser. Vi vet däremot inte med hur mycket
produktionen skulle kunna öka. Resursutnyttjandet är också mycket högt inom hela den
privata tjänstesektorn, 94 procent enligt KI-barometern.
Det höga resursutnyttjandet i flertalet tjänstebranscher talar för att produktionstillväxten
kommer att hämmas, såvida företagen inte lyckas öka antalet anställda i tillräckligt
snabb takt framöver för att möta efterfrågan.
11
2 Sysselsättningen fortsätter uppåt
Almegas arbetsmarknadsindikator pekar på en fortsatt stark sysselsättningstillväxt
under tredje kvartalet i år. Ökningstakten ser ut att ligga kvar på omkring fyra procent,
se diagram 2.
Den avmattning i ökningstakten som indikatorn pekade mot i juni för andra kvartalet
uteblev. Almegas tolkning av indikatorn var då att tillväxttakten mellan första och andra
kvartalet skulle mattas av något. I stället blev ökningen starkare än indikatorn visat, då
antalet sysselsatta i den privata tjänstesektorn ökade med 3,9 procent från motsvarande
kvartal förra året. Det speglar det fortsatt starka efterfrågetrycket inom tjänstesektorn.
KI-barometern visar också att resursutnyttjandet var generellt mycket högt i
tjänstesektorn under andra kvartalet, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna
möta den fortsatt ökade efterfrågan.
Diagram 3 Arbetsmarknadsindikatorn och den faktiska sysselsättningstillväxten i tjänstesektorn, förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år
12
Tabell 2 Sysselsättningen i Sverige, 2:a kvartalet 2011
Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn, och
särskilt inom företagstjänster av olika slag. Där ökade antalet sysselsatta med cirka
28 000 under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal förra året, se tabell 2. På
andra plats kom parti- och detaljhandeln, där ökningen uppgick till 19 000. Denna
starka utveckling återspeglas i produktionstillväxten i dessa branscher som bidragit mest
Antal sysselsatta, Förändring
nivå, över ett år,
tusental tusental
Totalt antal sysselsatta 4593,9 111,8
Näringslivet 3192,4 106,2
Varuproducenter 1161,4 30,2
varav
Industrin 685,4 15,3
Byggindustrin 343,6 15,1
Tjänsteproducenter 2031,0 76,0
varav
Parti- och detaljhandel 529,2 19,0
Hotell och restaurang 163,3 5,4
Transport och
kommunikation 267,9 9,1
Kreditinstitut och för-
säkringsbolag 90,1 1,6
Fastigheter, företags-
tjänster 623,6 28,2
Utbildning, hälso- och
sjukvård, omsorg 221,4 11,9
Samh. och pers.
tjänster exkl ren.verk 135,5 0,8
Offentliga myndigheter 1294,5 6,2
Anm.: Observera att alla delbranscher redovisas inte i tabellen.
Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 29 juli 2011.
13
till produktionsökningen i den privata tjänstesektorn under andra kvartalet, se tabell 1 på
sid. 8.
Almega räknar emellertid med att tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta
mot slutet av 2011 eftersom nivån på sysselsättningen inom tjänstesektorn i år jämförs
mot en accelererande nivåhöjning under förra året. Det blir alltså allt svårare att öka
sysselsättningen lika snabbt som tidigare eftersom nivån på sysselsättningen nu
överstiger tidigare toppnivåer under högkonjunktur. Dessutom får företagen inom
kunskapsintensiva branscher allt svårare att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden.
Förra året var sysselsättningen i den privata tjänstesektorn drygt 100 000 högre än
högkonjunkturåret 2007. Omkring 80 procent av dessa jobb kom i kunskapsintensiva
tjänstebranscher.
Under fjärde kvartalet kommer den konjunkturavmattning som nu förutspås av flertalet
prognosmakare, däribland Almega, dessutom medföra en svagare ökning av
sysselsättningen än tidigare. I första hand kommer en svagare efterfrågan från
exportindustrin samt inom handeln påverka sysselsättningstillväxten inom
tjänstesektorn.
Inom den privata tjänstesektorn väntas, enligt KI-barometern, antalet anställda öka i 35
procent av företagen under tredje kvartalet, vilket är en lika stor andel av företagen som
ökade antalet anställda under andra kvartalet.
Över hälften av företagen inom följande branscher planerar att öka antalet anställda
under årets tredje kvartal: Datakonsulter, juridiska och ekonomiska konsulter,
konsultbyråer inom PR och kommunikation samt företagsorganisation, arkitekter och
tekniska konsulter, uthyrningsfirmor, samt rekryterings- och bemanningsföretag.
Störst andel av företagen som räknar med att öka antalet anställda under tredje kvartalet
finns nu hos arkitekter och tekniska konsulter. Där väntas en ökning hos 83 procent av
företagen. I den senaste månadsbarometern från augusti låg motsvarande andel på 71
procent. Problemet är emellertid att företagen inte lyckats anställa så många som de haft
behov av under det senaste året, och Almega förutspår att detta problem förvärras i takt
med den alltmer begränsade tillgången på den kompetens som företagen efterfrågar på
arbetsmarknaden.
Transporter, hotell och restaurang, förlag, fastighetsmäklare och förvaltare tillhör de
branscher där relativt små andelar av företagen räknar med att öka antalet anställda.
Inom banker och försäkringsbolag samt resebyråer och researrangörer är andelen
företag som planerar att minska antalet anställda under tredje kvartalet övervägande.
Samma sak gäller detaljhandeln.
Utbildnings- och vårdbranschen ingår inte i KI-barometern, men statistiken över antalet
anställda i dessa branscher visar en mycket stadigt positiv trend sedan mitten av 2000-
talet. Jämfört med år 2000 hade antalet anställda till och med 2010 ökat med cirka
80 000 inom privat vård och omsorg respektive drygt 40 000 inom privat utbildning.
14
Dessa två branscher har också bidragit starkt till uppgången av sysselsättningen i
tjänstesektorn under de senaste tre åren; Privat vård, omsorg och socialtjänst med cirka
38 000 fler anställda, och privata utbildningsföretag med cirka 12 000 fler anställda. Här
passerade alltså finanskrisen utan några märkbara avtryck.
Det finns ännu fler kunskapsintensiva branscher där antalet anställda ökade under
finanskrisen, som exempelvis företag inom juridik, forskning och utveckling, ekonomi
och teknik.
En bransch som sticker ut med en markant ökning av antalet anställda under förra året
är bemanningsbranschen. Under både fjärde kvartalet 2010 och första kvartalet i år
ökade antalet anställda inom branschen med omkring 34-35 procent, räknat från antalet
anställda under motsvarande kvartal föregående år.
Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en
relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta kompetens
på arbetsmarknaden som matchar deras behov. Flaskhalsarna inom främst
kunskapsintensiva tjänstebranscher innebär att produktionstillväxten hålls tillbaka. En
bättre tillgång på den arbetskraft som behövs för att möta den ökade efterfrågan hade
alltså möjliggjort en snabbare sysselsättningsökning och produktionstillväxt inom
tjänstesektorn, vilket också belysts i tidigare rapporter om tjänsteindikatorn.
15
3 Prisökningstakten mattas av
Almegas prisindikator7 visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta
stiga under tredje kvartalet, dock inte i lika snabb takt som under förra kvartalet. Även
om prisökningar väntas framöver så är det en mindre andel företag som räknar med
höjda priser under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Prisindikatorn för
tredje kvartalet ligger på 60,9 vilket fortfarande är en bra bit över 50, den nivå som
indikerar oförändrat prisläge.
Diagram 4 Tjänsteföretagens förväntade prisförändringar tredje kvartalet 2011
Försäljningspriserna fortsatte öka inom tjänstesektorn under andra kvartalet, både inom
handel och privata tjänstenäringar. Det är dock en klart lägre andel företag som höjt sina
priser under andra kvartalet jämfört med det första. Andelen företag som redovisar
höjningar är enligt KI-barometern 28 procent för handeln och 19 procent för privata
7 Prisindikatorn visar förändringar mellan innevarande och kommande kvartal, dvs. det är inget mått på
prisnivån utan visar om priserna väntas öka eller minska. Är index över 50 indikerar det en ökning av
priserna och under 50 innebär en nedgång. Ett indexvärde på 50 innebär att andelen som planerar höja
priserna är lika stor som andelen som planerar prissänkningar, eller att samtliga angett oförändrade priser.
16
tjänstenäringar. Motsvarade siffra för första kvartalet i år var 40 för handel respektive
24 procent för privata tjänstenäringar. Den här nedåtgående trenden fortsatte i augusti
då andelen som höjde sina priser inom privata tjänstenäringar, enligt KI:s
månadsbarometer för augusti, sjönk ytterligare.
Det är framförallt prisökningar inom handeln som dragit upp tjänstepriserna, se diagram
4, eftersom prisökningar väntas bland en större andel företag där än inom övriga privata
tjänstenäringar.
Andelen företag som redovisar prishöjningar är enligt KI-barometern högst inom
partihandel med jordbruksråvaror samt annan specialiserad partihandel. Inom de privata
tjänstenäringarna var andelen företag som höjde priserna högst inom uthyrningsfirmor8
(exklusive personaluthyrning) där 45 procent av företagen höjde sina priser under andra
kvartalet. Detta är dock en mindre andel av företagen än förväntat. I förväntningarna
inför andra kvartalet hade hela 55 procent av företagen räknat med prishöjningar.
Researrangörer och resebyråer samt butiker för informations- och
kommunikationsutrustning var, enligt KI-barometern, de branscher där störst andel
företag sänkte sina priser under andra kvartalet.
Försäljningspriserna inom tjänstesektorn förväntas öka även under årets tredje kvartal.
Andelen företag som räknar med att höja sina priser det närmaste kvartalet är i princip
oförändrad jämfört med andra kvartalet, både inom handel och inom övrig privat
tjänstenäring. 27 respektive 19 procent av företagen inom handeln respektive övrig
privat tjänstesektor räknar med att höja sina priser under tredje kvartalet. Störst andel
företag som räknar med att höja priserna finns inom uthyrningsfirmor (se not 8 nedan)
där nästan hälften av företagen räknar med högre priser under det närmaste kvartalet.
8 Här ingår uthyrning och leasing av materiella tillgångar och icke finansiella immateriella tillgångar, inklusive en mängd varor,
t.ex. bilar, datorer, konsumentvaror samt industrimaskiner och industriell utrustning.
17
Diagram 5 Andel företag som höjt sina försäljningspriser 2:a kvartalet 2011, samt förväntningar om prishöjningar under 3:a kvartalet
Källa: Konjunkturinstitutet
Enligt nettotalen för prisutvecklingen, det vill säga andelen företag som ökat sina priser
minus andelen som sänkt sina priser, framgår det att en mindre andel av företagen höjt
sina priser under andra kvartalet, jämfört med under första kvartalet, se diagram 6. Det
är dock fortfarande en större andel företag som höjt sina priser än andelen som sänkt
dem. Priserna förväntas stiga även under tredje kvartalet, men även här i en något lägre
andel av företagen.
0
5
10
15
20
25
30
Privata tjänstenäringar Handel
An
de
l fö
reta
g
Utfall 2:a kvartalet 2011 Förväntningar på 3:e kvartalet 2011