Studiehandledning Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp)/menu/...Studiehandledning Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp) Studies of Learning Activities Delkurs två i Pedagogik

Studiehandledning

Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp) Studies of Learning Activities Delkurs två i Pedagogik och digitala medier (30hp)

Second module in Education and Digital Media (30 ECTS)

Kurskod: PEG215

Kursansvarig Kursadministratör

Hans Melkersson Gabriela Villagran Backman ([email protected])

Lärare på kursen

Tanya O’Reilly ([email protected]) Hans Melkersson ([email protected])

Innehåll

1. Kursens syfte .................................................................................................................................. 2 1.1 Förväntade studieresultat .......................................................................................................... 2

2. Schema – kursens innehåll och läshänvisningar ............................................................................. 3 3. Litteraturlista .................................................................................................................................. 5

3.1 Obligatorisk litteratur ............................................................................................................... 5 3.2 Valfri litteratur .......................................................................................................................... 5 3.2 Referenslitteratur ...................................................................................................................... 5

4. Att hitta hit ...................................................................................................................................... 6 4.1 Online/Mondo: ......................................................................................................................... 6 4.2 Campus ..................................................................................................................................... 6

5. Former för undervisning och lärande .............................................................................................. 7 5.1 Föreläsningar & ”flippade-klassrums-modellen” ..................................................................... 7 5.1 Seminariearbete: Seminarieuppgift & gruppsammanfattning .................................................. 7 5.2 Ministudie av spelbaserat lärande............................................................................................. 7 5.4 Workshop/handledning ............................................................................................................. 7

6. Uppgifter ........................................................................................................................................ 7 6.1 Tre seminarietexter och gruppsammanfattningar. .................................................................... 7 6.2. Ministudie av spelbaserat lärande: Rapport och muntlig gruppexam ..................................... 7

6.2.1 Genomförande Ministudie ................................................................................................. 8 6.2.2 Ministudierapport & muntlig gruppexamination ............................................................... 8

7. God referenshantering istället för fusk och plagiat (”turn-it-in”) ................................................... 9 8. Övrig information ........................................................................................................................... 9

8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd ............................................................................ 9 8.2 Språkstöd - Språkverkstaden .................................................................................................... 9 8.3 Mitt universitet ......................................................................................................................... 9

9. Examination .................................................................................................................................. 10 9.1 Betygsgrundande del: ............................................................................................................. 10 9.2 Övriga kurskrav: ..................................................................................................................... 10 9.3 Datum för examinationer ........................................................................................................ 10 9.4 Betygskriterier ........................................................................................................................ 10

9.4.1 Betygskriterier för hemtentamen: A-F............................................................................. 11 9.4.2 Betygskriterier för ministudie: Godkänd/Underkänd ...................................................... 12

Institutionen för pedagogik och didaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl)

Institutionen för pedagogik och didaktik

106 91 Stockholm

Frescativägen 54

www.edu.su.se

mailto:[email protected]:[email protected]://www.edu.su.se/

1. Kursens syfte

Studier av lärandeaktiviteter är den andra delkursen i Pedagogik och digitala medier (30 hp). Delkursen syftar

till att utforska och undersöka lärande och kommunikation i, genom och omkring digitala medier. Med

utgångspunkt i situerade och interaktionsanalytiska perspektiv är fokus i kursen att urskilja pedagogiska

möjligheter och problem i relation till digitala artefakter och lärresurser, exempelvis appar, lärplattor,

simuleringar och spel. I delkursen tas begrepp som transfer, gränsarbete, social interaktion och

ludifiering/spelifiering upp. I empiriska studier av lärandeaktiviteter synliggörs såväl potential som kritik

med användning av digitala artefakter och lärresurser i olika pedagogiska sammanhang. I delkursen ingår att

i grupp analysera spelbaserat lärande för att diskutera frågor om kunskapstradering, färdighetsträning och

kompetensutveckling.

1.1 Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

1. Redogöra för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier,

2. Kritiskt diskutera relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation,

3. Urskilja pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter,

4. Identifiera spelmoment och tillämpa teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande.

3

2. Schema – kursens innehåll och läshänvisningar

Nedan ser du datum, aktiviteter, förberedelser och inlämningar för kursen. Du hittar tider och salar på separat

schema (via TimeEdit på schema.su.se – sök på kursens namn eller kurskod). Observera att eventuella

schemaändringar aviseras via Mondo så var noga med att hålla dig uppdaterad med information. Ladda ned

Stockholms universitets app ”Stockholms universitet guide”/”Stockholm university guide” för uppdateringar

om schemaändringar.

Vecka Aktivitet Litteratur Lärare v. 39 tis Introduktion & Föreläsning 1

Digitaliseringens möjligheter och problem i skola, arbetsliv och fritidssammanhang.

Säljö (2015) kap 7+8 Hylén (2011) kap 1-5 Lantz-Andersson & Säljö (red) (2014), kap 1, 2, 3, 4. (*läsa till v.40)

Tanya O’Reilly Hans Melkersson

Ett situerat perspektiv på spelbaserat lärande

fre Föreläsning 2 Ludifiering/spelifiering:

betydelsen av design, aktivitet och debriefing.

Caillios (2001) kap.1-2 Gee (2005) artikel Lantz-Andersson & Säljö (red) (2014) kap 9-10

Tanya O’Reilly

v.40 tors Föreläsning 3 (flipped)

Transfer eller gränsarbete? Syn på kompetens utifrån ett situerat perspektiv på lärande, social interaktion & spel

Bennerstedt (2013)

Hans Melkersson

v.41 mån Seminarium A Förberedelse se seminarieuppgift A på

Mondo. Uppstart gruppexamination Efter seminariet: a) Gruppsammanfattning som blogginlägg på Mondo (en i gruppen gör inlägget) b) Fördjupad seminarietext.

Tanya O’Reilly Hans Melkersson

ons Föreläsning 4 (flipped 2) Metodfrågor ministudie: Att göra ”mikroetnografi” och interaktionsanalys av spelbaserat lärande

Utdrag från Alvehus (2013) Tanya O’Reilly

Affinity spaces för den informella lärande

v.42 mån

Föreläsning 5: Ungas informella lärande: Exempel på mikroetnografiska studier

Tanya O’Reilly

tors

Seminarium B Se seminarieuppgift B på Mondo. Efter seminariet: a) Gruppsammanfattning som blogginlägg på Mondo (en i gruppen gör inlägget) b) Fördjupad seminarietext.

Tanya O’Reilly Hans Melkersson

v.43

4

tis Föreläsning 6: Social interaktion? Goffmans perspektiv som redskap. Sociala medier i undervisning.

Vigmo & Lantz-Andersson (2014)

artikel

Oram (2009) artikel

Tanya O’Reilly

*tors Bokad handledning Tanya O’Reilly fre

Seminarium C Se seminarieuppgift C på Mondo. Avstämning gruppexamination. Efter seminariet: a) Gruppsammanfattning som blogginlägg på Mondo (en i gruppen gör inlägget) b) Fördjupad seminarietext.

Tanya O’Reilly

v. 44

*mån Inlämning grupprapport

Senast 2 november klockan 10 på Mondo

tis

Gruppexamination: Redovisning och kamratgranskning av gruppexamination. Schema publiceras på Mondo.

Tanya O’Reilly

*Ons Hemtentamen Publicering av hemtentamen på Mondo kl. 10.00

Inlämning av hemtentamen senast kl. 15.00.

tors Gruppexamination Tanya O’Reilly

5

3. Litteraturlista

3.1 Obligatorisk litteratur

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Malmö: Liber.

Bennerstedt, U. (2013). Chapter two – Digital gaming and the question of transfer. In U. Bennerstedats

Knowledge at play. Studies of games as members’ matters. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis

(25-44)

Caillios, R. (2001). Man, play and games. Baltimore: University of Illinois Press. (k.1-2)

Gee, J.P. (2005). Learning by Design: Good video games as learning machines. In E-Learning and Digital

Media, vol.2 (1) pp5-16.

Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Ifokus rapportserie 2013:1.

Lantz-Andersson, A., & Säljö, R. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan. Malmö: Gleerups (k.1-4, 9-10)

Säljö, R. (2015). Lärande: En Introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. (k.7-8)

Vigmo, S., & Lantz-Andersson, A. (2013). Elevers gränsöverskridande framträdande på sociala

nätverksplatser i ett utbildningssammanhang. Pedagogisk Forskning i Sverige, 18 (1-2), 36-61

3.2 Valfri litteratur

Dede, C. (2005). Planning for Neomillennial Learning Styles. In EDUCAUSE QUARTERLY. Nr 1 (2005).

Gee, P.J. (2007). What video games have to teach us about learning and literacy. New York: Palgrave

Macmillan.

Kapp, K.M. (2012). The Gamification of Learning and Instruction – Game-based methods and strategies for

training and education. San Francisco: Pfeiffer.

Oram, A. (2009). What sociologist Erving Goffman could tell us about social networking and Internet

Identity. In O’Reilly Radar, 26th October.

3.2 Referenslitteratur

SOU 2015:65. Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter

(s.75- 104 – Digitaliserings möjligheter och utmaningar, Anna Lelländer

s.255-270 – Vilken effekt har spelandet haft för Sveriges digitalisering? Johanna Koljonen.

Sharples, M., Adams, A., Ferguson, R., Gaved, M., McAndrew, P., Rienties, B., Weller,

M., & Whitelock, D. (2014). Innovating Pedagogy 2014: Open University Innovation Report 3.

Milton Keynes: The Open University (37 s)

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32674?locale=svhttp://www.academiccolab.org/resources/documents/Game%20Paper.pdfhttp://kfsk.se/larandeocharbetsliv/wp-content/uploads/sites/8/2015/01/Ifous-Digitalisering-i-skolan-2013-1.pdfhttp://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9928/8366http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/9928/8366https://net.educause.edu/ir/library/pdf/EQM0511.pdfhttp://radar.oreilly.com/2009/10/what-sociologist-erving-goffma.htmlhttp://radar.oreilly.com/2009/10/what-sociologist-erving-goffma.htmlhttps://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2015/06/SOU-2015_65-WEBB-antologi.pdfhttp://www.open.ac.uk/iet/main/sites/www.open.ac.uk.iet.main/files/files/ecms/web-content/Innovating_Pedagogy_2014.pdf

6

4. Att hitta hit

4.1 Online/Mondo:

Lärplattformen Mondo används i kursen, vilket innebär att du måste ha användarnamn och lösenord

för Mondo. Mondo är den plats där du tar del av information som kontinuerligt kommer att läggas ut

under kursen angående uppgifter och eventuella schemaförändringar, o.s.v. På Mondosidan för kursen

läggs aktuell information under ”fliken” anslagstavla. När ny information läggs ut får du ett

meddelande via din studentmail. Därför är det viktigt att du håller dig uppdaterad både via

kursens hemsida på Mondo och via din studentmail (koppla din studentmail till den mailadress

du vanligtvis använder).

Forum: Du har även tillgång till en diskussionssajt, under fliken Forum, där du kan ta upp frågor och

funderingar som du vill diskutera med övriga i kursen. Det finns även ett allmänt forum där du kan ta

upp frågor som berör kursen där kursansvarig besvarar frågor. Ni får gärna skapa en

Facebookgrupp istället som diskussionsforum – bjud in kurskamrater på sidan via Mondos

diskussionsforum så alla får möjlighet att delta.

Om du behöver hjälp eller får problem med Mondo kontaktar du studentsupport antingen via mail:

[email protected] eller via telefon: 08- 674 70 10.

4.2 Campus

Undervisningssalarna ligger alla inom Campus Frescati.

Institutionen för pedagogik och didaktik ligger norr om

Frescatihallen, bakom Naturhistoriska riksmuseet, på

Frescativägen 54. Se bild till höger ---------->

Föreläsningar & seminarier Ni hittar tider och lokalanvisning till föreläsningar och seminarier genom att gå in på schema: https://schema.su.se/. Sök på kursnamn (inte delkurs) eller kurskod. Ni kan även ladda ned Stockholms universitets app: ”Stockholms universitet guide”/”Stockholm university guide” för lokalanvisning och uppdateringar om schemaändringar. Föreläsningar och seminariesalar ligger dels på Institutionen för pedagogik och didaktik. Adressen är Frescativägen 54. Notera att andra siffran i nummerserien står för våningsplan. Exempelvis, våning 4 (entréplan): 2411, 2436 och våning 5: 1503, 1511, 2531, o.s.v. Vissa seminarier hålls även på Frescati Backe.

mailto:[email protected]:[email protected]://schema.su.se/

7

5. Former för undervisning och lärande I kursen används föreläsningar, seminariearbete och workshop/handledningstillfälle som former för

undervisning och lärande.

5.1 Föreläsningar & ”flippade-klassrums-modellen” Föreläsningarna omfattar ca två timmar och introducerar de/n teori/er eller perspektiv som skall diskuteras på

det efterföljande seminariet. I kurserna tillämpas även den så kallade flippade-klassrums-modellen vilket

innebär att läraren flyttar sin traditionella föreläsningsgenomgång utanför klassrummet till förproducerat

material. Detta material består av videoklipp som ger webbaserade genomgångar och introduktioner som kan

liknas vid förberedelser för seminarium. Syftet är att få mer tid och utrymme i klassrummet för samspel

mellan lärare och studenter. I schemat så är vissa föreläsningar förproducerade och nås via länkar på Mondo

vilket signalerar att föreläsningsmaterial som videoklipp och seminarieuppgifter ska bearbetas innan

seminariet. Under kursen kan ytterligare förinspelat material tillkomma.

5.1 Seminariearbete: Seminarieuppgift & gruppsammanfattning I kursen ingår tre obligatoriska seminarier. Syftet med seminariediskussionerna mellan studenter och

mellan studenter och lärare är att dialog och diskussion erbjuder möjligheter till lärande av kursens

kunskapsinnehåll. Observera att seminariedeltagande är obligatoriskt. Den som är frånvarande från

något seminarium får en individuell uppgift enligt separat anvisning på Mondo.

Med seminariearbete avses arbete innan, under och efter seminariet:

Innan seminariet: Individuell förberedelse innan varje seminarium utifrån instruktioner på Mondo (seminarium A,

B, och C). Du lämnar in seminarietexten på Mondo innan seminariet samt tar med dig denna (i

pappersform eller digitalt) till seminariet. Seminarietexten är ”arbetstexter” och visar var du är

just nu i ditt tänkande och funderingar.

Under seminariet: Diskussionen tar sin utgångspunkt i era seminarietexter. Aktiviteterna under seminarierna

kommer att variera på olika sätt. Närvarolista signeras för varje seminarium.

Efter seminariet: Efter seminariet sammanfattar ni diskussionen/problemet i er basgrupp och laddar upp denna

sammanfattning i bloggform på Mondo (under Gruppsammanfattning och korrekt seminarium).

Kommentar ges på inlägget från seminarieledaren.

5.2 Ministudie av spelbaserat lärande Se nedan för uppgiftsbeskrivning.

5.4 Workshop/handledning I kursen ingår tillfälle för handledning och arbete med examinationsuppgiften.

6. Uppgifter

6.1 Tre seminarietexter och gruppsammanfattningar. Se avsnitt 4.1.

6.2. Ministudie av spelbaserat lärande: Rapport och muntlig gruppexam Gruppexamination genomförs i basgrupper om minst 3 och max 5 personer. Uppgiften ska förberedas,

diskuteras och genomföras i grupp.

Syftet med ministudien är att ni en mindre grupp ska få fördjupad förståelse av socialisations och

lärandeteorier och dess tillämpning genom att studera ett avgränsat sammanhang där spel används. Ni är fria

att välja sammanhang i ett institutionellt sammanhang (skola, arbetsliv etc) eller informellt (spelande i

fritidssammanhang). I kursen kan förslag på sammanhang presenteras av lärarna på kursen. Med ministudie

avses här en mindre studie där ni använder en kvalitativ metodansats (exempelvis ”mikroetnografi”,

fältstudie, interaktionsanalys) och observerar och/eller videofilmar spelaktiviteter.

Ni ska utifrån ert valda sammanhang arbeta fram en till två frågeställningar kopplade till kurslitteraturen.

8

6.2.1 Genomförande Ministudie Vecka 40: I basgruppen (3-5 personer) bestämmer ni vilket sammanhang som ni skall ha som

utgångspunkt för er fältstudie.

Vecka 40: Formulera preliminärt syfte och första frågeställningen för ministudien (ni kan komma att justera dessa under tiden ni genomför observationerna).

Vecka 41-42: Genomför observationsstudie där ni utforskar sammanhanget och beroende på metodansats gör anteckningar och/eller videofilmar spelaktiviteten (dvs. samlar in empiriskt material).

Ni börjar med att utforska sammanhanget ni valt och avgränsar er sedan till vissa fenomen som ni vill

fokusera på i era observationer (utifrån era frågeställningar).

Vecka 43-44: När ni har samlat material som ni tror kan användas för att besvara era frågeställningar väljer ni ut delar/exempel för diskussion och analys. Ni tar stöd av begrepp från kurslitteraturen

och diskuterar och analyserar era observationer.

6.2.2 Ministudierapport & muntlig gruppexamination När ni valt sammanhang och genomfört observationer diskuterar och analyserar ni dessa utifrån era

frågeställningar med stöd av begrepp i kurslitteraturen.

Ni sammanställer er ministudie i en skriftlig rapport. Ministudierapporten ska skickas in på Mondo senast

den 31 oktober, kl. 10.00. En av gruppmedlemmarna laddar upp den under dels Uppgifter

Ministudierapport: Plagieringskontroll och dels under Filsamling Inlämning av ministudierapport.

Rapportens omfattning:

o 2500-3000 ord, exklusive referenslista.

Ministudierapporten utgör underlag för den muntliga gruppexaminationen. Ni utgår från er rapport när ni

förbereder er presentation. Beskriv hur ni gick tillväga, era frågeställningar, valda teoretiska begrepp från

kurslitteraturen, redogör för era observationer och analyser av dessa era observationer, och (förväntade eller

förvånande) resultat. Använd er av Power point, Keynote, Prezi eller liknande presentationsverktyg. Använd

och visa gärna bilder och filmklipp.

o Förbered en presentation på 15-20 minuter.

Ni sammanställer er fältstudierapport enligt följande disposition:

Försättsblad: Rubrik, namn, kurs 1. Inledning

Inledningen ska kortfattat ringa in syftet med rapporten och vilken företeelse eller fenomen som kommer att

diskuteras. Problematisera kort relevansen av studien. Avsluta med att skriva fram era frågeställningar.

2. Teoretiska perspektiv & begrepp Redogör kort för de teoretiska perspektiv och utvalda teoretiska begrepp som kommer att vara stöd i er

diskussion och analys av era observationer.

3. Fältstudiearbetet Beskriv kort det valda sammanhanget.

Redogör för vald metodansats (datainsamling och datanalys). Hur ni genomförde er datainsamling: hur ni

i gruppen delade upp arbetet. Hur ni avgränsade ert fokus och valde ut empiriska exempel. Redogör för

forskningsetiska frågor.

4. Observationer och analys Här beskriver ni det observerade sammanhanget och vad som framträdde där. Ni kan välja några exempel som illustrerar intressanta poänger. Använd gärna bilder för att synliggöra miljön och de sätt som deltagare agerar och interagerar. I era analyser av era beskrivna observationer utgår ni från era valda teoretiska begrepp. 5. Diskussion Här tar ni upp vad ni anser vara de viktigaste fynden i er studie och diskuterar dem kritiskt i relation till

kursen generellt. Vilka slutsatser drar ni av er studie? Vilka nya frågor har dykt upp?

6. Referenslista All litteratur som används refereras i den löpande texten. Den litteratur som refereras redovisas

genom etablerat referenssystem, exempelvis APA. Vid citat skall sidhänvisning anges.

9

7. God referenshantering istället för fusk och plagiat (”turn-it-in”)

Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna enligt etablerat referenshanteringssystem (Se

exempelvis APA-lathunden på Mondo).

Om du är osäker på vad skillnaden är mellan att referera och att plagiera ta gärna del av Linköpings

universitets självstudieguide om du är osäker: http://noplagiat.bibl.liu.se/. Med fusk menas att otillåtna

hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. En form

av fusk är så kallade plagiat. Plagiat är när man på otillåtet sätt använder sig av andras texter (detta

inkluderar även bilder, figurer, kod i program). Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om

vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar.

Huvudregeln är att såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och

fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv

som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant

eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och

inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du

får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du

funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte

enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och

andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till

avstängning.

Inlämnade texter kommer granskas av både lärare och plagieringssystemet Turn-it-in. Observera att turn-

it-in aldrig avgör vad som är ett plagiat, utan systemet markerar textjämförelser. Det kräver därför alltid

en tolkning av dessa textjämförelser. Under ”Inlämning av text” och en specifik mapp på Mondo kan ni

själva under terminens gång ta del av Turn-it-ins granskning. Granskningen dyker upp en stund efter ni

lämnat in er text genom att en fyrkantig ruta med procentsats som placeras till höger om er word/pdf text

och ni kan ta del av vad systemet fastnat på (observera att ni alltid bör få en liten procentsats då delar av

referenslistan såklart kommer att finnas i andra texter).

8. Övrig information

8.1 Stöd i studierna - Sektionen för studentstöd Om du har ett dokumenterat funktionshinder, t.ex. dyslexi, ska du kontakta Sektionen för studentstöd för

att komma överens om vilken typ av stöd i studierna du behöver. Exempel på stödinsatser kan vara

anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid, teckenspråkstolkning, etc.

Se www.su.se/utbildning/studera-med-funktionsnedsattning för kontaktinformation till Sektionen för

studentstöd. Intyget från Studentstöd lämnar du sedan till Anna Cederin som är studievägledare på Institutionen för pedagogik och didaktik, som i sin tur informerar lärarna på kursen. Det är sedan ditt

ansvar som student att komma överens med läraren om t ex vilka tider som gäller vid examination.

Studievägledare: Anna Cederin: [email protected] (08-16 45 50)

8.2 Språkstöd - Språkverkstaden Till Språkverkstaden kan du som student vända dig för språklig handledning av uppsatser på svenska.

Språkverkstaden håller också seminarier i akademiskt skrivande.

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-språkverkstaden/språkverkstaden

8.3 Mitt universitet Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student b.la tillgång till detta:

1. Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

2. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. 3. Webbmail: Kommunikation sker via mail – se till att studentmail är kopplad till aktuell privat mailaddress. 4. Universitetskort: Aktivera/beställa Universitetskort, för tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm

http://noplagiat.bibl.liu.se/http://www.su.se/http://www.su.se/mailto:[email protected]://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-språkverkstaden/språkverkstadenhttp://mitt.su.se/

10

9. Examination Pedagogik och digitala medier (30hp): Delkurserna betygssätts i sjugradig betygskala A-F. Det slutgiltiga

betyget på kursen är en sammanvägning av betygen som erhållits på de respektive kurserna. För att få godkänt

på hela kursen (30 hp) krävs det att samtliga delmoment är godkända dvs. minst betyg E.

För delkurs Studier av lärandeaktiviteter (7,5 hp) består examinationen av tre delar:

9.1 Betygsgrundande del:

En individuella examination (hemtentamen). Betygsgrundande del: A-F. Samtliga kurskrav

måste vara uppfyllda. Betygskriterier anges nedan.

Har du godkänts på den betygsgrundande examinationsdelen, det vill säga fått minst betyget E, får

du inte göra ett nytt prov för högre betyg. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat

fyra gånger och inom tre terminer från första registrering av delkursen. Vid betyget Fx på

den betygsgrundande delen är antalet dagar för komplettering begränsat till 7 arbetsdagar efter att

kompletteringsuppgift har meddelats av examinator för att nå upp till betyget E.

9.2 Övriga kurskrav:

o Seminariearbete i samtliga tre (3) seminarier. Betyg: Godkänd/Underkänd/Komplettering.

o En muntlig gruppexamination av som utgår från ett gruppgemensamt utförd ministudie samt

rapport. Betyg: Godkänd/Underkänd/Komplettering

Vid frånvaro för ovanstående delar lämnas en individuell skriftlig uppgift enligt anvisning på

Mondo.

9.3 Datum för examinationer

Examinationsform

Ordinarie

examinationsstillfälle

Examinationstillfälle 2

Hemtentamen

2 november

1 december

9.4 Betygskriterier Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

1. Redogöra för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier,

2. Kritiskt diskutera relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation,

3. Urskilja pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter,

4. Identifiera spelmoment och tillämpa teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande.

11

9.4.1 Betygskriterier för hemtentamen: A-F

A

Studenten redogör för centrala begrepp på ett utmärkt sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och

empiriska studier. Studenten diskuterar självständigt och kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och

kommunikation. Studenten urskiljer på ett utmärkt tydligt sätt och reflekterar självständigt kring pedagogiska möjligheter

och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment på ett mycket

tydligt sätt och applicerar på ett utmärkt sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten

förhåller sig självständigt till kursens litteratur. Argumentationen är koncist, systematisk, utmärkt strukturerad och hänger

utmärkt ihop. Texten är välskriven, språkligt korrekt och har korrekta och systematiskt angivna referenser (enligt APA).

B

Studenten redogör för centrala begrepp på ett mycket bra sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och

empiriska studier. Studenten diskuterar i hög grad självständigt och kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och

kommunikation. Studenten urskiljer på ett mycket tydligt sätt och reflekterar självständigt kring pedagogiska möjligheter

och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment på ett mycket

tydligt sätt och applicerar på ett mycket relevant sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten

förhåller sig självständigt till kursens litteratur. Argumentationen är systematisk, välstrukturerad och hänger bra ihop.

Texten är välskriven, språkligt korrekt och har korrekta och systematiskt angivna referenser (enligt APA).

C

Studenten redogör för centrala begrepp på ett bra sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska

studier. Studenten diskuterar i hög grad kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten

urskiljer på ett tydligt sätt och reflekterar självständigt kring pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation

till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar spelmoment på ett tydligt sätt och applicerar på ett genomarbetat

sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig relativt självständigt till kursens

litteratur. Argumentationen är relativt välstrukturerad och hänger bra ihop. Texten är ganska välskriven, språkligt korrekt

och ett referenssystem används korrekt (enligt APA).

D

Studenten redogör för centrala begrepp på ett bra sätt med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska

studier. Studenten diskuterar relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation på ett kritiskt sätt. Studenten

urskiljer på ett tydligt sätt pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter.

Studenten identifierar spelmoment och applicerar på ett relevant sätt valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat

lärande. Studenten förhåller sig mindre självständigt till kursens litteratur. Textens språkliga kvalité och

argumentationens struktur är tillfredställande. Texten följer ett referenshanteringssystem på ett tillfredsställande sätt

(enligt APA).

E

Studenten redogör för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och empiriska studier.

Studenten diskuterar kritiskt relationen mellan digitalisering, lärande och kommunikation. Studenten urskiljer

pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala medier och artefakter. Studenten identifierar

spelmoment och applicerar valda teoretiska begrepp för analys av spelbaserat lärande. Studenten förhåller sig

osjälvständigt till kursens litteratur. Textens språkliga kvalité och argumentationens struktur är tillräckliga. Texten följer

till stor del ett referenshanteringssystem (enligt APA).

--------------

Fx

I texten besvaras ett fåtal frågor otillräckligt eller på ett problematiskt sätt. I texten finns mindre brister: såsom att ett

centralt område eller begrepp behöver tydliggöras, att texten är delvis språkligt och formellt bristfällig (exempelvis

saknar referenshantering). Texten kan revideras till E.

F

Studenten redogör på ett inkorrekt sätt för centrala begrepp med utgångspunkt i kursens teoretiska perspektiv och

empiriska studier. Studenten diskuterar inte, eller diskuterar på ett inkorrekt sätt, relationen mellan digitalisering, lärande

och kommunikation. Studenten urskiljer inte pedagogiska möjligheter och problem med lärande i relation till digitala

medier och artefakter. Studenten lyckas inte identifiera spelmoment och applicerar inte/inkorrekt teoretiska begrepp för

analys av spelbaserat lärande. Studenten har inte alls visat sina kunskaper eller uppgiften rymmer för lite information för

att avgöra om kunskapsmålen är uppnådda. Studenten har inte tillgodosett sig relevant litteratur. Texten är ostrukturerad

och språkligt obearbetad. Texten kan inte revideras till E.

12

9.4.2 Betygskriterier för ministudie: Godkänd/Underkänd

Fx (Underkänd) Kriterier för godkänd

1. Redovisning av

ministudiens

teoretiska

utgångspunkter

vad gäller lärande

och

kommunikation

Saknas. Kurslitteratur

används inte.

- Beskrivning av problem och möjligheter med spelbaserat lärande.

- Redogörelse för valda centrala begrepp som används i analys i

ministudien.

Kurslitteratur används.

2. Redovisning av

ministudien

Redogörelse och

motivering av

ställningstaganden saknas.

Kurslitteratur används inte.

- Motivering kring vilka forskningsfrågor som är lämpliga att

ställa och vilket/a datamaterial som är

lämpligt att använda.

- Redogörelse för vald metodansats (datainsamling och dataanalys).

Resonemang kring urval görs

(exempelvis i relation till informanter

eller val av excerpt/utdrag från

empiriskt material).

- Beskriver ministudiens design och deltagarnas spelinteraktion.

- Tillämpar begrepp i analys på insamlat material.

Kurslitteratur används.

3. Kritisk

diskussion

Diskussion saknas.

Kurslitteratur används inte.

Kritisk diskussion vad gäller:

- Pedagogiska möjligheter och problem med spelbaserat lärande.

- Spelaktiviteten i den specifika ministudien

- Deltagarnas och forskarens roll

Kurslitteratur används.

4. Referenser Inget referenssystem. Följer APA

5. Språk Otillräcklig språklig

kvalitet. Osakligt och

värderande.

Tillräcklig språklig kvalitet. Sakligt,

förmedlande, värderingsfritt.