KIL.SE BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2019-11-28 STRATEGISK PLAN 2019-2022 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET 2020
KIL.SE
BESLUTAD I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2019-11-28
STRATEGISK PLAN 2019-2022 VERKSAMHETSPLANMED BUDGET 2020
Sida 2 av 54
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 2
Kil på rätt spår 2
Så styr vi Kils kommun .................................................................................................. 4
Strategisk styrning - Kil på rätt spår 2022 ...................................................................... 5
De strategiska målen ..................................................................................................... 6
Svensk ekonomi på väg mot lågkonjunktur 2020 9
Nyckeltal för den svenska ekonomin............................................................................ 11
Förutsättningar för Kils kommun 11
Demografi .................................................................................................................... 11
Intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning ................................................... 12
Förväntad finansiell utveckling 2018-2022 ................................................................... 12
Andra ekonomiska utmaningar nu och i framtiden ....................................................... 13
Kil på rätt spår - vad, vill, bör och måste vi göra 14
Jobba aktivt för att skapa möjligheter för ökade intäkter genom ökad befolkningen ..... 14
Påtala behovet av ökad statlig finansiering av välfärden .............................................. 14
Samarbete och samordning ......................................................................................... 14
Digitalt först!................................................................................................................. 15
Aktivt ledarskap ........................................................................................................... 15
Budget 2020 och plan 2021-22 16
Investeringar och finansiering ...................................................................................... 16
Finansiella mål för 2020 ............................................................................................... 16
Finansiella sammanställningar 17
Verksamhetsplan och budget 2020 23
1 Politisk verksamhet ................................................................................................... 24
2 Fysisk och teknisk planering ..................................................................................... 26
3 Näringsliv och turism ................................................................................................ 27
4 Gator och vägar, parker och skog ............................................................................. 29
5 Miljö och hälsa .......................................................................................................... 30
6 Fritid och kultur ......................................................................................................... 31
7 Förskola .................................................................................................................... 33
8 Grundskola ............................................................................................................... 35
9 Gymnasieskola ......................................................................................................... 37
10 Vuxenutbildning ...................................................................................................... 38
11 Äldreomsorg ........................................................................................................... 39
12 LSS ....................................................................................................................... 42
13 Socialpsykiatri ......................................................................................................... 44
14 Individ- och familjeomsorg ...................................................................................... 45
15 Flyktingmottagning .................................................................................................. 48
16 Arbetsmarknadsåtgärder ........................................................................................ 48
17 Vatten och avlopp samt slamtömning ..................................................................... 50
18 Lednings- och verksamhetsstödjande funktioner .................................................... 51
19 Räddningstjänst och samhällsskydd ....................................................................... 53
20 Färdtjänst ................................................................................................................ 54
Sida 3 av 54
Kil på rätt spår 2020-2022 Det kan se dystert ut när vi tar del av prognoser om ansträngd ekonomisk
utveckling och oviss utvecklingen nationellt och globalt. Vi behöver ta signalerna på
allvar och förbereda alternativ trots att förutsättningarna i Kil är goda i jämförelse
med många kommuner. Vi har ett varierat näringsliv med 1250 företag, ett starkt
föreningsliv och en positiv befolkningstillväxt. Vi har viktiga vägar och järnvägar
som går genom vår kommun och i anslutning till dem resecenter i Kil och i Fagerås.
PÅGÅENDE OCH FRAMTIDA UTVECKLING
2020 är det nya trygghetsboendet med 29 lägenheter i centrala Kil
inflyttningsklart. Den nya Vikstaskolan, med plats för 500 elever, ska vara klar
hösten 2022. Under planperioden ska vi börja bygga ett nytt särskilt boende på
Sannerud. Vi ska också, i dialog med Kilsborna, ta fram en ny översiktsplan som
visar inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i hela
kommunen. Tittar vi på landsbygdsutveckling så vet vi nu hur många
landsbygdsbor tänker om trygghetsboende. Därför har vi tillsammans med
representanter från Fagerås och Högboda börjat diskutera olika möjligheter.
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER
Vi behöver öka vår befolkning i lagom takt och påverka en ökad statlig finansiering
av välfärden. Vi behöver bli ännu bättre på samarbete och samordning och vi
behöver använda modern teknik på sätt som ökar kundnyttan samtidigt som
verksamheterna kan jobba smartare. Vi behöver stötta och stärka företagsamheten
och underlätta möjligheter till egen försörjning. I Kil gäller arbetslinjen för alla som
är arbetsföra. Vägen dit kan vara utbildning, praktik och arbete, var för sig eller i
olika kombinationer. Samhället är något vi bygger tillsammans. Så många som
möjligt ska känna sig behövda och få förståelse för att vi alla bidrar till
samhällsbygget och dess utveckling på olika sätt.
Det vi vill åstadkomma kräver aktivt arbete och finansiering men är viktigt för den
hållbara utvecklingen av Kils kommun och för att vi ska nå de övergripande målen
och så småningom vår vision. Steg ett är att uppfylla det som står i den här
verksamhetsplanen. Vi ser fram emot ett verksamhetsår med ständiga
förbättringar, bra resultat och kundens bästa i fokus.
Anders Johansson (S) Georg Forsberg (C)
Sida 4 av 54
SÅ STYR VI KILS KOMMUN
Kils kommuns sätt att styra är baserat på modellen ”balanserad styrning”.
Kils kommun styrs genom visionen samt strategiska mål inom perspektiven
Ekonomi, Medborgare, Medarbetare, Miljö och Utveckling. Vi har strategier för hur
vi ska nå de strategiska målen. För att mäta uppfyllelsen av de strategiska målen
har vi indikatorer. För varje indikator sätts ett operativt mål. Genom
handlingsplaner beskriver vi vad vi ska göra för att nå de operativa målen.
NÅGRA CENTRALA BEGREPP
Vision uttrycker vår vision om framtiden.
Perspektiv är viktiga fokusområden.
Strategiska mål, om vi når visionen, var kommer vi då att befinna oss inom
respektive fokusområde? De strategiska målen har ett tidsperspektiv på 1-5 år.
Strategier är de kritiska framgångsfaktorerna för att nå de strategiska målen.
Indikatorer är måtten som indikerar vår strategiska styrning, det vill säga hur vi
vet om de strategiska målen är på väg att uppfyllas. Till varje mått knyts ett mål,
som kan beskrivas som operativt, och är det som ska uppnås inom 0-1 år.
Handlingsplaner beskriver hur planerna ser ut för att nå respektive operativt
mål för indikatorerna.
Sida 5 av 54
VAD MÅLSÄTTER OCH MÄTER VI I DE OLIKA PERSPEKTIVEN?
I perspektivet ekonomi mäter vi hur kommunens finanser har utvecklats. Det är
mått på kommunens finansiella ställning och lönsamhet, till exempel soliditet och
resultat.
I perspektivet medborgare mäter vi hur vi uppfattas av våra kunder. Kundnöjdhet
och marknadsandel är exempel på mått.
I perspektivet medarbetare mäter vi hur attraktiv kommunen är som arbetsplats.
Exempel på mål och mått är hur medarbetarna trivs, och hur de uppfattar sin
arbetsmiljö. Ofta mäts det genom medarbetarundersökning och sjukfrånvaro.
I perspektivet miljö beskriver och mäter vi på vilket sätt kommunens utvecklas
hållbart. Det kan vara ekologiska och sociala mål, till exempel att vi ska handla
närproducerat och ekologiskt.
I perspektivet utveckling beskriver och mäter vi på vilket sätt vi vill att kommunen
ska utvecklas. Det kan vara konkreta tillväxtmål, som antal invånare.
STRATEGISK STYRNING - KIL PÅ RÄTT SPÅR 2022
VISIONEN
DEN TRYGGA MÖTESPLATSEN, EN KRAFTKÄLLA FÖR UTVECKLING OCH VÄLMÅENDE
• Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss
• Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och
ger trygghet i vardagen
• Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv
• Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen
DEN FAMILJEVÄNLIGA OCH OMHÄNDERTAGANDE KOMMUNEN MED VALFRIHET
• Den mest familjevänliga kommunen i regionen
• Det bästa boendealternativet för alla åldrar
• Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid
• Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från
människans behov
Sida 6 av 54
DE STRATEGISKA MÅLEN
DET EKONOMISKA PERSPEKTIVET
En ordnad ekonomi är en förutsättning för välfärd och kommunal verksamhet.
Det ekonomiska perspektivet är överordnat övriga perspektiv.
STRATEGISKT MÅL
• Soliditeten har ökat.
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLET
• Vi har ett årligt ekonomiskt överskott som skapar utrymme för finansiering
av reinvesteringar.
• Högsta möjliga kostnadstäckning via taxor och avgifter.
• All möjlig samordning som innebär kostnadsbesparingar och bibehållen
kvalitet ska genomföras.
INDIKATORER
• Soliditet (soliditeten ska vid 2019 års utgång uppgå till minst 41,2 %
exklusive samtliga pensionsförpliktelser och 10,6 % inklusive samtliga
pensionsförpliktelser)
• Ekonomiskt resultat (det ekonomiska resultatet ska uppgå till minst 1,7 %
av skattenettot, dock lägst 11,9 mkr)
• Andel i procent av reinvesteringar som finansierats med egna medel
(reinvesteringar ska till 100 % finansieras med egna medel)
• Avgiftsfinansieringsgrad i olika verksamheter
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Kils kommun är en trygg och attraktiv kommun att leva och bo i.
STRATEGISKA MÅL
• Kunder och medborgare är nöjda med den kommunala servicen.
• Vi har Karlstadsregionens bästa företagsklimat.
• Vi har underlättat för egenförsörjning.
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN
• Dialogen med kunderna är aktiv och de får ett gott bemötande.
• Medborgarna vet vilken service och kvalitet de kan förvänta sig.
• De strategiska målen och kommunens värdegrund är kända för allmänheten.
• Vi erbjuder barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
• Vi arbetar aktivt med integration och mot utanförskap.
Sida 7 av 54
• Medborgare och kunder inbjuds till det årliga nationaldagsfirandet.
• Vi har förskolor och skolor kvar på landsbygden.
INDIKATORER
• Medborgarundersökning - medborgarnas nöjdhet med den kommunala
servicen
• Medborgarundersökning - medborgarnas nöjdhet med inflytande
• Medborgarundersökning - kommunen som plats att leva och bo i
• Kundundersökningar i olika verksamheter
• Marknadsandel i skola och förskola
• Svenskt Näringsliv - ranking företagsklimat
MEDARBETARPERSPEKTIVET
Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsplats som ger medarbetare möjlighet att
utveckla sig själva och verksamheten.
STRATEGISKT MÅL
• Medarbetarna är stolta över att arbeta i Kils kommun.
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN
• Sjukfrånvaron bland kommunens anställda är lägre än riksgenomsnittet.
• Medarbetarna i Kil förstår sitt uppdrag och är goda ambassadörer.
• Ledarskapet i Kil bygger på tillit.
• Vi erbjuder attraktiva anställningsvillkor.
• Medarbetarna erbjuds önskad sysselsättningsgrad.
• Vi arbetar med delaktighet utifrån förändringskonceptet lean.
INDIKATORER
• Sjukfrånvaro
• Medarbetarundersökning - medarbetarnas uppfattning om kommunen som
arbetsplats
MILJÖPERSPEKTIVET
Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och
kommande generationer.
STRATEGISKA MÅL
• Kil har inbjudande utemiljöer (ren-hälsosam-skräpfri miljö)
• Kils kommun prioriterar närproducerat, och ekologiskt, i möjligaste mån
• Kils kommun har ett utbyggt nät av gång- och cykelvägar.
Sida 8 av 54
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN
• Vi handlar närproducerat, ekologiskt och miljövänligt.
• Vi har en inbjudande utemiljö med en ren och skräpfri miljö
INDIKATORER
• Andel ekologiska livsmedel
• Andel närproducerade livsmedel
UTVECKLINGSPERSPEKTIVET
Kil växer i en takt som är hållbar utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga
förutsättningar. Befolkningen har ökat liksom antalet arbetstillfällen och antalet
besökare.
STRATEGISKA MÅL
• Befolkningen har ökat.
• Antalet företag är fler.
• Antalet besökare i kommunen har ökat.
STRATEGIER FÖR ATT NÅ MÅLEN
• I nära samarbete med civilsamhället skapar vi förutsättningar för
delaktighet.
• Aktiv dialog med besöksnäringen i kommunen.
• Kil har god tillgång på planlagd mark för bostäder och verksamheter.
• Vi bygger en ny modern skola i Kils tätort.
• Vi skapar nya bostäder för äldre i Kils tätort, och på landsbygden.
• Vi erbjuder mångfald genom att öka antalet alternativa utförare av
kommunal verksamhet, i första hand intraprenader.
• Kommunalskatten är oförändrad under mandatperioden.
INDIKATORER
• Antal invånare
• Antal företag eller arbetstillfällen
• Antal sålda tomter
• Antal färdigställda planer för bostäder och verksamheter
Sida 9 av 54
Svensk ekonomi på väg mot
lågkonjunktur 2020 Denna bedömning för samhällsekonomin är hämtad från cirkulär 19:40 från
Sveriges kommuner och landsting (SKL), som publicerades 2019-10-01.
Under 2019 har konjunkturen i Sverige klart och tydligt dämpats. I enlighet med
SKL:s tidigare prognoser beräknas svensk BNP-tillväxt under återstoden av 2019
bromsa ytterligare. Redan nu syns den lägre produktionstillväxten sätta avtryck i
sysselsättningen: både antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar visar under
det första halvåret på en mindre nedgång.
Även 2020 beräknas svensk BNP-tillväxt bli låg, inte minst på basis av svaga
utsikter för svensk export. Global BNP-tillväxt 2020 tror SKL blir den lägsta på 11
år. Handelskonflikter och en rad geopolitiska orosmoment antas fortsatt hämma
global handel, vilket bidrar till en dämpning för svensk exportmarknad. Som en
följd av den låga tillväxten i Sverige faller resursutnyttjandet ytterligare: den
fleråriga uppgången på arbetsmarknaden förbyts till en tillbakagång;
sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger 2020.
Ny AKU-statistik1 visar nu på en oväntad nedgång i sysselsättningen under
sommaren. Vi vill poängtera att vår konjunkturprognos baseras på antagande om
en rekyl i kommande månaders utfall, med åter högre sysselsättningsgrad och en
lägre andel arbetslösa. Bakgrunden till denna bedömning är att försvagningen
enligt AKU är remarkabelt snabb och inte rimmar väl med övrig ekonomisk
statistik. Vi antar därmed att statistiken tillfälligtvis överdriver försvagningen på
arbetsmarknaden. Skulle antagandet visa sig vara felaktigt, lär vår
arbetsmarknadsprognos behöva revideras, med en tidigare (och eventuellt större)
nedgång i sysselsättningen som sannolik följd.
Mot slutet av 2020 beräknas sysselsättningen, mätt som antalet arbetade timmar,
understiga potentiell sysselsättning. Resursutnyttjandet är därmed så svagt att
arbetsmarknadskonjunkturen indikerar lågkonjunktur. Andelen arbetslösa
beräknas vid denna tidpunkt uppgå till 7,3 procent, vilket även det beskriver ett
läge av mild lågkonjunktur2.
Liksom i tidigare prognoser antas inte de senaste årens högkonjunktur följas av
någon vidare snabb uppgång i löne- eller prisökningstakten, varken i år eller nästa
1 Arbetskraftsundersökningarna utgör SCB:s viktigaste statistik för arbetsmarknaden och definierar bland annat det officiella ”arbetslöshetstalet”, det vill säga andelen arbetslösa i arbetskraften. 2 Eftersom en så hög andel arbetslösa överstiger jämviktsarbetslösheten, enligt vår bedömning. Jämviktsarbetslösheten uppskattar vi till 6,9 procent av arbetskraften.
Sida 10 av 54
år. KPIF-inflationen3 beräknas ligga kvar inom intervallet 1,5–2,0 procent 2020
och i genomsnitt ligga nära Riksbankens mål om 2 procent både 2020 och 2021.
Inflationen bedöms därmed inte vika påtagligt, när konjunkturen gradvis
försvagas. Detta bedöms möjliggöra en räntehöjning från Riksbanken under 20204.
Lägre marknadsräntor än vad SKL tidigare beräknat, på basis av det senaste årets
nedgång för obligationsräntorna samt lägre styrräntor, medför att KPI-inflationen
fortsättningsvis ligger nära KPIF-inflationen, både i år och 2020. Inte förrän 2021
antas stigande bostadsräntor mer tydligt bidra till en uppgång för KPI-inflationen.
Den uppgång i löneökningstakten som kunnat skönjas under de senaste två åren
antas fortgå avtalsåret 2020, men accelerationen är historiskt sett liten. På längre
sikt antar SKL i kalkylen trendmässiga löneökningar större än vad som har gällt
sedan finanskrisen, men samtidigt lägre än vad som gällde före finanskrisen.
Antagandet hänger samman med den återhämtning i produktivitetstillväxten i det
svenska näringslivet som beräknas ske framöver.
Flera av de osäkerhetsfaktorer som det senaste året har präglat makroutsikterna
kvarstår. Inte nödvändigtvis behöver ”risker idag” realiseras i ”sämsta tänkbara
utfall imorgon”. Men vi håller det för troligt att stämningsläget bland hushåll och
företag också 2020 kommer att hämmas av ovisshet kopplat till dessa makro- eller
geopolitiska riskfaktorer. Exempelvis antas handelskonflikten mellan USA och
Kina fortsätta, utan någon tydlig ”lösning”. Tillsammans med det faktum att
utrymmet för finans- och penningpolitiska stimulanser på flera håll bedöms vara
begränsat utgör riskfaktorerna grunden för SKL:s prognos om en fortsatt försvagad
global konjunktur. Därtill beräknas en tydlig konjunkturavmattning ske i USA
någon gång under loppet av 2019 och 2020, vilket sätter stort globalt avtryck.
Medan åren 2019–2020 utgör en konjunkturprognos utgör perioden 2021–2023
en kalkyl. För kalkylåren antar vi ett balanserat resursutnyttjande – sysselsättning
och arbetslöshet bestäms då utifrån befolkningen och en arbetsmarknad i balans.
Förloppet under kalkylperioden blir därmed konjunkturneutralt. År 2021 utgör ett
slags mellanår. Då antas i scenariot den ”mild lågkonjunkturen” från utgången av
2020 bestå. Detta grundar sig i bedömningen att en omedelbar återgång till
”normalkonjunktur” är en mindre trolig konjunkturdynamik. Antagandet om en
mild lågkonjunktur 2021 ska också förstås som ett uttryck för risken för en än
svagare utveckling 2020 (än i prognosen). Att arbetsmarknaden 2021–2022 rör sig
från ”lågkonjunktur” till ”normalkonjunktur”, medför att antalet arbetade timmar
2022 ökar snabbare än den underliggande sysselsättningspotentialen (potentiella
timmar, vilka beräknas utifrån demografin).
3 KPI med fast ränta 4 SKL antar en höjning mot slutet av 2020. En fortsatt normalisering av reporäntan antas ske under kalkylåren
Sida 11 av 54
TABELL 1. NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN
2018 2019 2020 2021 2022 2023
BNP 2,4 1,2 1,1 1,7 1,7 1,8
Sysselsättning, timmar* 2,4 1,0 -0,5 -0,1 0,8 0,4
Relativ arbetslöshet, procent 6,3 6,7 7,1 7,1 6,9 6,9
Timlön, Nationalräkenskaperna 2,2 2,9 3,1 3,2 3,3 3,3
Timlön, Konjunkturlönestatistiken
2,5 2,7 3,1 3,2 3,3 3,3
Inflation, KPIF 2,1 1,7 1,8 1,8 1,9 2,0
Inflation, KPI 2,0 1,8 1,9 2,1 2,5 2,6
Förutsättningar för Kils kommun
DEMOGRAFI
Kommunen har med hjälp av företaget Statisticon tagit fram en prognos över
befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper fram till år 2028. Prognosen tar inte
hänsyn till hur befolkningen förväntas fördela sig geografiskt inom kommunen.
Ålder/År 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028
1-5 736 761 761 767 774 781 776 781 785 786 787
6-9 598 600 627 620 623 628 643 647 650 656 647
10-12 422 415 413 446 452 469 467 468 473 470 485
6-12 1 020 1 016 1 040 1 066 1 075 1 096 1 110 1 115 1 123 1 126 1 132
13-15 431 460 446 429 424 421 453 458 473 471 471
16-18 384 381 395 428 453 439 426 422 420 446 451
19-24 638 629 637 615 615 628 642 655 649 646 652
25-44 2 709 2 714 2 735 2 755 2 786 2 830 2 861 2 862 2 888 2 900 2 915
45-64 3 018 2 997 2 964 2 944 2 920 2 878 2 869 2 881 2 848 2 842 2 818
65-79 2 168 2 164 2 182 2 189 2 200 2 190 2 144 2 099 2 075 2 017 1 992
+80 711 747 768 785 797 825 892 944 989 1 044 1 083
Totalt 11 962 11 996 12 058 12 110 12 177 12 224 12 308 12 354 12 386 12 415 12 439
Den totala befolkningen beräknas öka under perioden fram till 2028 och vi kan
konstatera att den prognostiserade befolkningen 2019 redan överträffats. Hur väl
utvecklingen framåt kommer att slå in beror på hur väl bostadsbyggnadsplanerna
slår in och vilka effekter en stundande lågkonjunktur får.
Enligt prognosen förväntas en måttlig ökning av barn i förskoleålder, det samma
gäller barn och ungdomar i grundskoleålder. Här finns dock variationer mellan
åldersgrupperna 6-12 år respektive 13-15 år. Sammantaget innebär prognosen att vi
inte kan förvänta oss någon dramatiskt ökning av efterfrågan på förskola och
Sida 12 av 54
grundskola. Ungdomar i åldersgruppen 16-18 år beräknas däremot öka relativt
mycket fram till 2022 då den minskar.
Åldersgruppen 80 år och äldre kommer att öka kraftigt den kommande
tioårsperioden. Det kommer i likhet med riket i stort att innebära en ökad
efterfrågan på äldreomsorg.
INTÄKTER FRÅN SKATTER, GENERELLA BIDRAG OCH
UTJÄMNING
Enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknas intäkter
från skatter, generella bidrag och utjämning att se ut på följande sätt fram till 2022.
Utfall 2018
Prognos 2019
Prognos 2020
Prognos 2021
Prognos 2022
Skatteintäkter 533,3 537,0 545,3 562,9 584,8
Generella statsbidrag och utjämning
169,9 182,5 192,8 188,5 188,5
Totala intäkter 703,2 719,5 738,1 751,4 773,3
Procentuell ökning 2,3 %5 2,6 % 1,8 % 2,9 %
Prisutveckling, kostnader 3 % 2,8 %
Prisutveckling, intäkter 1,8 % 1,9 %
Som framgår av tabellen ovan är den förväntade ökningstakten av skatter och
bidrag förhållandevis låg de närmaste åren. Detta ska jämföras med ökningstakten
för verksamhetens kostnader som beräknas uppgå till ca 3 % för 2021 och 2,8 % för
2022.
FÖRVÄNTAD FINANSIELL UTVECKLING 2018-2022
Av följande tabell framgår finansiella nyckeltal om vi fortsätter bedriva den
verksamhet vi gör idag med förväntade volym- och kostnadsökningar, planerade
investeringar och beräknade skatteintäkter. Utgångspunkten är att det
prognostiserade resultatet 2019 uppnås.
Nyckeltal Utfall 2018
Budget 2019
Prognos 2019
Budget 2020
Budget 2021
Budget 2022
Soliditet 42 % 42 % 44 % 43 % 40 % 38 %
Resultat, andel av skattenetto
1,2 % 1,7 % 3,3 % 2,1 % 0,3 % -0,7 %
Årets resultat, mkr 8,5 11,9 24,1 15,5 2,6 -5,2
Kassaflöde, mkr -23,3 -16,2 9,4 -53,2 -61,0 -30,0
Självfinansiering av investeringar
47 % 35 % 47 %
5 Ökningstakten mellan 2018 och 2019 påverkas av en skatteväxling med -48 öre per skkr 2019.
Sida 13 av 54
Som framgår av tabellen kommer det ekonomiska resultat att bli svagt 2021 och
minus 5 miljoner från och med 2022. För att uppnå oförändrad soliditet under
planperioden krävs ett resultat på 2,5 % per år. För att öka soliditeten krävs ännu
högre resultatnivåer eller lägre investeringsnivå.
Med ovan redovisad resultatnivå kommer kommunen inte att uppnå målet om att
soliditeten ska öka, från och med 2022 inte heller det lagstadgade balanskravet
som innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.
ANDRA EKONOMISKA UTMANINGAR NU OCH I FRAMTIDEN
Kommunen är mitt inne i en period av stora investeringar. Byggnationen av nya
Vikstaskolan har just påbörjats. Vi kommer att få en ny modern skola med
kapacitet att möta ett ökat elevantal. Skolan innebär en investering om ca 190
miljoner och kommer att medföra ökade driftkostnader med ca 8 miljoner per år
när den står färdig hösten 2022.
Vissa förskolor är lokaliserade i lägenheter och villor och som inte är byggda för
ändamålet. Den tekniska statusen på skolor är också oklar. Vi behöver utreda
behovet av både förskolor och skolor utifrån framtida demografi, ändamålsenlighet
och teknisk status. Det kan inte uteslutas att det kommer att innebära ytterligare
investeringar i lokaler.
Kommunen kommer via Kils Trygga Hem att uppföra ett nytt äldreboende med 100
platser. Investeringen utförs av Kils Trygga Hem med upplåning mot kommunal
borgen. Kommunen kommer att hyra äldreboendet av föreningen. Kommunens
nettokostnad beräknas öka med ca 1,5 miljoner per år när det nya boendet står
klart.
Vi lägger förhållandevis små resurser på underhåll av fastigheter. I budget 2020
avsätts 65 kronor per kvadratmeter för periodiskt underhåll. Detta kan jämföras
med t ex Kils Trygga hem som avsätter 100 kronor per kvadratmeter och år. För att
hamna på samma nivå behöver vi med befintligt fastighetsbestånd om ca 50 000
kvadratmeter avsätta ytterligare ca 1,8 miljoner per år.
VA-ledningarna är av undermålig kvalitet och är i vissa fall felkopplade. Det
orsakar vattenläckage och skador samt onödig belastning på avloppsreningsverket.
Det kommer att behövas stora investeringar för att rusta upp VA-nätet.
Sida 14 av 54
Kil på rätt spår - vad, vill, bör och
måste vi göra För att förverkliga den politiska visionen och utvecklingsmålen och samtidigt
anpassa oss till ökad konkurrens och tillvarata teknisk utveckling finns ett antal
aktiviteter som vi vill, bör och måste genomföra.
JOBBA AKTIVT FÖR ATT SKAPA MÖJLIGHETER FÖR ÖKADE
INTÄKTER GENOM ATT ÖKA BEFOLKNINGEN
Enligt strategiska planen för 2019-2022 ska kommunens befolkning ha ökat 2022.
Kommunen har goda möjligheter att uppnå målet genom att skapa möjlighet för
nya bostäder i områden där det redan finns infrastruktur i form av VA, gator och
vägar.
I området Lövenstrand finns ett 40-tal planerade men ännu osålda tomter. Om de
bebyggs med villor och varje villa bebos av tre personer finns en potentiell
befolkningsökning med ca 120 personer som genererar skatte- och bidragsintäkter
och bidrar till ökad handel och fler arbetstillfällen. Detta förutsätter aktiva
åtgärder för marknadsföring av kommunen genomförs.
Det finns möjlighet att bygga flerfamiljshus i Kils centrum för att tillgodose behovet
hos de ca 700 personer som idag står i kö för en bostad hos Kilsbostäder och Kils
Trygga Hem. Varje lägenhet kan beräknas generera ca 1,7 personer. Varje invånare
genererar i genomsnitt ca 60 000 kronor per år.
PÅTALA BEHOVET AV ÖKAD STATLIG FINANSIERING AV
VÄLFÄRDEN
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har påtalat kommunsektorns behov av
statligt tillskott för att finansiera välfärden. Statsbidrag som är generella och som
utifrån den kommunala självstyrelsen fritt kan disponeras utifrån varje kommuns
specifika behov. Det kan inte nog påminnas om detta faktum.
Statens egna besparingskrav ger effekter för kommunerna, inte minst utanför
storstäderna. Omdaningen av arbetsförmedlingen är en förändring som riskerar att
övervältra ansvar och kostnader på kommunerna. Det behöver i och för sig inte
vara negativt att kommunerna tar ansvar för dem som står längst från
arbetsmarknaden, men då bör det ske med beaktande av finansieringsprincipen.
SAMARBETE OCH SAMORDNING
Kils kommun är en förhållandevis liten organisation. I många stycken för liten för
att kunna skapa utvecklingskraft för att möta framtidens utmaningar. Ett exempel
som intresseorganisationen Svensk Vatten pekar på är behovet av större VA-
Sida 15 av 54
organisationer för att öka kompetensen och möjliggöra kostnadseffektivare
verksamhet för att VA-taxan inte ska skjuta i höjden. Ett annat område är
verksamhetsutveckling med stöd av tillgänglig teknik, där det också krävs
spetskompetens och där det finns möjligheter att uppnå samordningsvinster.
Ett annat område är samordning inom fastighetsområdet, för att skapa både
resurssnål lokalanvändning och effektiv förvaltning. En utredning pågår för att
skapa en samordnad fastighetsförvaltning i kommunkoncernen med start 2020.
Samarbete och samordning börjar på lägsta organisatoriska nivå och behöver ske
inom kommunen och inom den kommunala koncernen. Dessutom bör vi söka
samverkan med andra kommuner.
DIGITALT FÖRST!
Kommunen har mycket kvar att göra när det gäller utveckling av arbetsprocesser
och att använda digitala lösningar. Det gäller såväl e-tjänster som medborgarna
kan nyttja varje timme året runt, som våra egna administrativa system. Mycket
manuellt arbete utförs där det idag finns effektiva lösningar som ger snabbare och
bättre information som ökar kvaliteten i beslutsunderlag och verksamhetsstyrning.
Den digitala transformationen innebär att vi måste skapa utrymme för nya
kompetenser samtidigt som ändrade arbetssätt innebär att behovet av andra
kompetenser kommer att försvinna. Denna kompetensväxling är en naturlig del av
utvecklingen.
AKTIVT LEDARSKAP
För att anpassa verksamheten till omvärldens krav och ändrade behov samt
tillvarata möjligheter som bland annat ny teknik ger oss krävs ett modigt, kreativt
och aktivt ledarskap i såväl politik som förvaltning.
Sida 16 av 54
Budget 2020 och plan 2021-22 För att uppnå ett resultat på 2,5 % krävs ökade intäkter/minskade kostnader
motsvarande ca 16 miljoner 2021 och ytterligare ca 8 miljoner 2022.
Om resultat förbättras så att vi når ett resultat på 2,5 % för 2021 och 2022 kommer
som framgår av följande tabell soliditeten att vara i stort sett oförändrad under
planperioden och kassaflödet förbättras och självfinansieringsgraden av
investeringar ökar 2021 och 2022.
Nyckeltal Utfall 2018
Budget 2019
Prognos 2019
Budget 2020
Plan 2021
Plan
2022
Soliditet 42 % 42 % 44 % 43 % 42 % 43 %
Resultat, andel av skattenetto
1,2 % 1,7 % 3,3 % 2,1 % 2,5 % 2,5 %
Årets resultat, mkr 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5
Kassaflöde, mkr -23,3 -16,2 9,4 -53,2 -44,9 -5,3
Självfinansiering av investeringar
47 % 52 % 90 %
Arbetet med resultatförbättrande åtgärder behöver påbörjas omgående för att
effekten ska kunna uppnås 2021.
INVESTERINGAR OCH FINANSIERING
Kommunfullmäktige fastställde investeringsplanen för 2020-2022 den 18 juni
2019. Dessutom har fullmäktige beslutat att anslå totalt 190 miljoner för
byggnation av en ny skola vid Viksta.
Sammanlagt uppgår periodens investeringar till drygt 260 miljoner, fördelat på 101
miljoner 2020, ca 93 miljoner 2021 och ca 57 miljoner 2022.
Kommunen har för närvarande en låneskuld på 280 miljoner, vilket även
innefattar vidareutlåning till bolagen. Bolagen beräknas amortera minst 5 mkr per
år på sin låneskuld. Bedömningen är att det behövs en låneram på 350 miljoner för
2020. Upplåningsbehovet för 2021-22 är beroende på vilken resultatnivå som
uppnås de aktuella åren.
FINANSIELLA MÅL FÖR 2020
För 2020 gäller följande finansiella mål:
• Årets resultat uppgår till 2,1 % av skattenettot, dock lägst 15,5 miljoner
• Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till lägst 47 %
• Låneramen för upplåning uppgår till högst 350 miljoner
Sida 17 av 54
Finansiella sammanställningar På efterföljande sidor beskrivs driftredovisning för 2020, investeringsplan för
perioden 2020-22 samt resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för
åren 2018-2022. De belopp som redovisas i planen för 2021-22 förutsätter att vi
når ett resultat på 2,5 % av skatter och bidrag åren 2021-2022.
• Driftredovisning 2020
• Investeringsbudget och -plan 2020-2022
• Resultaträkning 2018-2022
• Balansräkning 2018-2022
• Kassaflödesanalys 2018-2022
Sida 18 av 54
Driftredovisning (budget) 2020 Tkr
Intäkter
Skatteintäkter, 21,87 kr/skkr 547 021
Slutavräkning -1 683
Generella statsbidrag och utjämning 190 472
Mellankommunal kostnadsutjämning 664
Välfärdsmiljarder, enligt flyktingvariabler 1 493
Skattenetto 737 967
Verksamhetsområdenas kostnader -718 979
Pensioner (KPA 2018-12) -13 330
Reavinst Sannerudshemmet 1 400
Intäkt intern ränta 12 000
Fastighetsskatt/-avgift -420
Strategisk reserv -2 300
Skolutredning -500
Verksamhetens nettokostnader -722 129
Verksamhetens resultat 15 838
Finansiella intäkter
Finansiella intäkter 1 622
Utdelning från kommunala bolag 3 000
Återbäring Kommuninvest 500
Borgensavgifter/räntetillägg 1 700
Finansiella kostnader
Finansiella kostnader på lån -6 449
Finansiell kostnad på pensionsskuld -711
Finansnetto -338
Årets resultat 15 500
Resultat i % av skattenetto 2,1 %
Sida 19 av 54
Investeringsbudget och -plan 2020-2022 (tkr)
Projekt/benämning
Total utgift
projekt Budget
2019 Budget
2020 Plan 2021
Plan 2022
Ledningsrätter, förrättning Lantmäteriet 700 700
Digitalisering, nytt ekonomisystem 2 500
Digitalisering, välfärdsteknik 1 000 1 000 1 000
Kök, utrustning 300 500 500
Lövenstrand, gång- och cykelvägar 1 250
Sannerudsskolan, ombyggnad tak sporthall 700
Asfaltering gator 3 600 3 600 3 600
Mon, vattentornets tak 500
Lövenstrand, utvecklingsåtgärder 500
Storgatan torget-stora rondellen 5 000
Förskolor 12 000
Pumpstation Matcentrum, Fagerås 2 000
Pumpstationer 1 500 1 500
Dagvattenutlopp 750 750 750
Dagvattenseparering, projektering & åtgärder 300 1 000 1 000
Projektering och åtgärder ledningsnätet 1 000 1 000 1 000
Ishall 13 000 1 500 1 500 3 500
Fryksta vattenverk pumpar och ledningsarbeten 1 500
Dalliden, byte golv sporthall 400
Industrispår, åtgärder 450
Högboda, nytt vattenverk 5 500
VA, Skogsvägen 500
Vikstaskolan, entreprenad 153 900 5 400 79 000 60 000 9 500
Vikstaskolan, projektledning mm 8 000 4 000 2 000 2 000
Vikstaskolan, konstnärlig utsmyckning 1 800 1 800
Vikstaskolan, inventarier 5 000 5 000
Vikstaskolan, idrottshall 21 300 21 300
Utemiljö skolor/förskolor 250 500 500
Rensgaller reningsverket Kil 2 000
Gångstråk bibliotekstorget - gröna torget, färdigställande 800
Kök, köttbullsmaskin 100
Summa investeringar 9 400 101 000 93 450 56 650
Sida 20 av 54
Resultaträkning 2018-2022 (mkr)
Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan
2018 2019 2019 2020 2021 2022
Verksamhetens intäkter 172,3 152,0 152,0 178,8 182,0 185,5
Verksamhetens kostnader -839,1 -825,6 -820,9 -872,3 -886,6 -909,7
Avskrivningar -24,8 -25,9 -25,8 -28,7 -25,8 -28,9
Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -691,6 -699,5 -694,7 -722,2 -730,4 -753,1
Skatteintäkter 533,3 536,9 537,0 545,3 562,9 584,8
Generella statsbidrag och utjämning 169,9 179,3 182,5 192,8 188,5 188,5
VERKSAMHETENS RESULTAT 11,6 16,7 24,8 15,9 21,0 20,2
Finansiella intäkter 5,0 3,0 6,4 6,5 2,9 2,7
Finansiella kostnader -8,1 -7,8 -7,1 -6,9 -5,2 -3,4
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5
Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
ÅRETS RESULTAT 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5
Sida 21 av 54
Balansräkning 2018-2022 (mkr)
Utfall 2018
Budget 2019
Prognos 2019
Budget 2020
Plan 2021
Plan 2022
Immateriella anläggningstillgångar 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2
Fastigheter o inventarier 557,1 581,2 560,3 551,6 550,5 550,3
Vikstaskolan 2019-2022 0,0 0,0 9,4 90,4 159,2 187,1
Materiella anläggningstillgångar 557,1 581,2 569,7 642,0 709,7 737,4
Aktier o andelar 58,0 58,0 58,5 58,5 58,5 58,5
Bostadsrätter 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4
Räntebärande långfristiga fordringar 71,4 71,4 66,9 62,4 57,9 53,4
Övriga långfristiga fordringar 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1
Finansiella anläggningstillgångar 129,9 129,9 125,9 121,4 116,9 112,4
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 688,2 712,3 696,8 764,6 827,8 851,0
Bidrag till statlig infrastruktur 10,8 10,8 10,2 9,6 9 8,4
BIDRAG T STATLIG INFRASTRUKTUR 10,8 10,8 10,2 9,6 9,0 8,4
Förråd m.m. 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9 7,9
Övriga kortfristiga fordringar 65,8 65,8 65,8 65,8 65,8 65,8
Kassa och bank 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 85,8 85,8 85,8 85,8 85,8 85,8
SUMMA TILLGÅNGAR 784,8 808,9 792,8 860,0 922,6 945,2
Årets resultat 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5
Övrigt eget kapital 318,4 326,9 326,9 351,0 366,5 385,2
EGET KAPITAL 326,9 338,8 351,0 366,5 385,2 404,7
Pensionsavsättning 20,8 20,8 23,7 27,8 32,4 35,8
AVSÄTTNINGAR 24,8 20,8 23,7 27,8 32,4 35,8
Långfristiga lån 0,0 16,2 -13,9 34,8 75,2 76,0
Befintlig upplåning 280,2 280,2 280,2 280,2 280,2 280,2
Övriga långfrist. skulder 13,5 13,5 12,4 11,3 10,2 9,1
Långfristiga skulder 293,7 309,9 278,7 326,3 365,6 365,3
Övriga kortfristiga skulder 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4
Kortfristiga skulder 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4 139,4
SKULDER 433,1 449,3 418,1 465,7 505,0 504,7
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 784,8 808,9 792,8 860,0 922,6 945,2
Sida 22 av 54
Kassaflödesanalys 2018-2022 (mkr) Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan 2018 2019 2019 2020 2021 2022
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat 8,5 11,9 24,1 15,5 18,7 19,5
Justering för avskrivningar 24,8 25,9 25,8 28,7 25,8 28,9
Just. för förändr pensionsavsättn 0,3 0,0 2,9 4,1 4,6 3,4
Just. för förändr av övriga avsättn -3,0 -4,0 -4,0 0,0 0,0 0,0
Upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 0,6 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 31,2 33,8 49,4 48,9 49,7 52,4
Minskn/ökn förråd m.m. 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Minskn/ökn övriga kortfr. fordr. -3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Ökn/minskn övriga långfr. skulder -12,8 0,0 -1,1 -1,1 -1,1 -1,1
Ökn/minskn övriga kortf skulder 8,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten 25,0 33,8 48,3 47,8 48,6 51,3
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i immateriella anl.tillg. -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Investering i fastigh o inventarier -47,9 -50,0 -29,0 -20,0 -24,7 -25,8
Fsg av fastigheter och inventarier 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Investering Vikstaskolan 0,0 0,0 -9,4 -81,0 -68,8 -30,8
Investering i aktier o andelar -5,1 0,0 -0,5 0,0 0,0 0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten -48,3 -50,0 -38,9 -101,0 -93,5 -56,6
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Minskning ränteb. långfr. fordr. 15,0 0,0 4,5 4,5 4,5 4,5
Nyupptagna långfristiga lån 0,0 16,2 0,0 48,7 40,4 0,8
Amortering långfristiga lån 0,0 0,0 -13,9 0,0 0,0 0,0
Nyupptagen befintlig upplåning 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 25,2 16,2 -9,4 53,2 44,9 5,3
Årets kassaflöde 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Likvida medel vid årets början 10,2 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1
Likvida medel vid årets slut 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1
Sida 23 av 54
Verksamhetsplan och budget 2020 Verksamhetsplanen är politikens styrdokument för vad Kils kommun ska
åstadkomma under aktuellt år. Planen är indelad i verksamhetsområden och
innehåller bland annat mål, uppdrag, resurser och framtida inriktningar.
Sida 24 av 54
1 POLITISK VERKSAMHET
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består av kommunfullmäktige och dess beredningar,
kommunstyrelsen och dess utskott, myndighetsnämnden, samverkansnämnden,
valnämnden, kommunrevisionen, överförmyndarnämnden och andra
gemensamma nämnder som inte ingår i Kils kommuns organisation, samt
kommunalförbund.
Kils kommun samverkar med andra kommuner om överförmyndarverksamhet och
medfinansierar verksamheten.
I den politiska verksamheten ingår sammanträden, workshops och
kompetensutveckling. I området ingår också förvaltningsstöd till politiken och
partistöd till de lokala politiska partierna.
Verksamhetsområdet styrs av kommunallagen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Fullmäktige, kommunstyrelsen och utskotten samt myndighetsnämnden
sammanträder normalt 11 gånger per år och utöver det vid behov.
• Kommunfullmäktige har 41 ledamöter och 24 ersättare.
• Valberedningen har 7 ledamöter och 7 ersättare.
• Äldreberedningen har 7 ledamöter.
• Kommunrevisionen har 5 revisorer.
• Kommunstyrelsen har 15 ledamöter och 30 ersättare.
• Kommunstyrelsens verksamhetsutskott har 7 ledamöter och 7 ersättare.
• Kommunstyrelsens tillväxtutskott har 7 ledamöter och 7 ersättare.
• Kommunstyrelsens beredningsutskott har 5 ledamöter och 5 ersättare.
• Kommunstyrelsens myndighetsutskott har 5 ledamöter och 5 ersättare.
• Myndighetsnämnden har 7 ledamöter och 7 ersättare.
• Samverkansnämnden har 6 ledamöter och 6 ersättare (varav hälften från
Kils kommun) och sammanträder ca fyra gånger per år.
• Valnämnden har 5 ledamöter och 5 ersättare och sammanträder 3-4 gånger i
samband med val.
UPPDRAG (POLITIK)
Utvärdera hur politikerrollen i Kil har förändrats i den nya politiska
organisationen rörande trivsel och styrningsförmåga. Redovisning
december 2020.
Sida 25 av 54
RIKTLINJER
• Kil ska engagera sig i Agenda 2030 och sätta upp lokala mål som ger
möjligheter för Kil att bidra till att Sverige når målen 2030.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Nämnd- och styrelse-verksamhet 3 812 4 482
4 593 0 5 470 5 470
Partistöd 540 350 350 0 350 350
Revision 919 923 923 0 930 930
Övrig politisk verksamhet 2 471 2 021
1 893 0 2 092 2 092
Överförmyndar-verksamhet 1 742 1 918
1 554 0 1 540 1 540
Samverkansnämnd 0 3
3 3 6 3
Valnämnd 67 21 52 0 0 0
Administration valnämnd 63 109
151 0 0 0
Myndighetsnämnd 195 206 206 0 237 237
Anslag 9 808 10 033 9 724 3 10 625 10 622
FÖRÄNDRINGAR
Den ökade budgeten för nämnd- och styrelseverksamhet 2020 beror på nya
arvodesbestämmelser och kostnader för äldreberedningen.
Valnämnden beräknas inte ha några kostnader 2020, eftersom inga val är
planerade detta år.
FRAMTIDA INRIKTNING (POLITIK)
• Starta fler fullmäktigeberedningar, t.ex. demokratiberedning, framtidens
skola, utveckla centrumhandeln.
Sida 26 av 54
2 FYSISK OCH TEKNISK PLANERING
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består av bygglov, tillsyn, strandskydd, primärkarta,
adressregister och VA-karta.
Området innehåller också samhällsplanering av den långsiktiga utvecklingen av
kommunen. Det sker bland annat genom översiktsplan (ÖP), fördjupade
översiktsplaner (FÖP), detaljplaner, riktlinjer för bostadsförsörjningen och andra
strategiska planer för användningen av mark och vatten.
Inom verksamheten finns även geografiskt informationssystem (GIS), som bland
annat har till uppgift att skapa, revidera och analysera geografiska data efter
användarnas behov.
Området regleras av framförallt av plan- och bygglagen och miljöbalken.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Den avgiftsfinansierade bygglovsverksamheten består normalt av cirka 300 beslut
enligt plan- och bygglagen, varav 150 beslut rör bygglov (nybyggnad, tillbyggnad,
övriga bygglov).
Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandatperioden pröva om
översiktsplanen är aktuell.
MÅL (POLITIK)
• Minst 50 % av bygglovsansökningarna ska från och med halvårsskiftet 2020
ske via e-tjänst.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Översiktsplanen ska tas fram i dialog med kranskommunerna inom Karlstad
business region (KBR).
• Samverka med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning.
• Stimulera utveckling av landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-
områden), för ökad befolkning.
• Detaljplanerna ska anpassas för att underlätta installation av
solenergilösningar.
• Antalet medfinansierade projekt ska öka inom fysisk och teknisk planering.
UPPDRAG (POLITIK)
• Översiktsplanen ska vara klar 2020.
• Tomterna på Lövenstrand ska vara sålda under 2020.
• Erbjuda e-tjänst för bygglovsansökan från och med halvårsskiftet 2020.
Sida 27 av 54
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Planverksamhet 2 127 330 940 270 1 325 1 055
Bygglovsverksamhet 843 725 329 1 473 2 205 732
GIS- och mätnings-verksamhet 769 216
1 064 325 1 247 922
Anslag 3 738 1 271 2 334 2 068 4 777 2 709
FÖRÄNDRINGAR
För att klara ambitionsnivån när det gäller intäkter för GIS, måste nu gällande
avgifter för GIS till kommunala bolag och VA (beslutade för 20 år sedan) anpassas
och revideras till dagens kostnader. Underlag för användning av GIS kommer att
vara avgörande för beräkning av årsavgiften.
INDIKATORER (POLITIK)
• Antal osålda tomter.
• Antal tillgängliga kvadratmeter mark för industriändamål (markreserven i
övrigt).
• Handläggningstider för bygglov.
• Antal färdigställda planer.
• Andel ansökningar av bygglov via e-tjänst.
3 NÄRINGSLIV OCH TURISM
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdets syfte är att underlätta för näringsliv och besöksnäring i
kommunen. Området består även av turismfrågor. I turismfrågor samverkar Kil
med Karlstad, Forshaga, Grums och Hammarö.
Verksamheten inom området är ett frivilligt åtagande för kommunen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
• Företagsbesök (planerade officiella besök): Ungefär 10 besök per år.
• Näringslivschefs besök hos enskilt företag: I genomsnitt 1 per vecka.
• Utbildningar och Informationsmöten: I genomsnitt 10 per år.
• Information via e-post till företag: Ca 25 per år.
• Fysiskt nyhetsbrev: 4 gånger per år.
Sida 28 av 54
RIKTLINJER (POLITIK)
• God planberedskap för företagsetableringar i Kils kommun.
• Beakta möjligheter för företagsetablering utmed riksväg 61 och E45 i arbetet
med översiktsplan.
UPPDRAG (POLITIK)
• Redovisa sålda ej etablerade industritomter.
• Kommunicera vikten av ett bra lokalt företagsklimat.
• Detaljplan för Dikartorp ska vara klar 2020.
• Redovisning av sålda, ej etablerade industritomter ska ske vid
kommunstyrelsens sammanträden i mars och oktober.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019 Prognos
2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Näringsliv 1 946 2 282 1 826 2 376 2 376
Turism 59 170 170 88 88
Anslag 2 005 2 452 1 996 0 2 464 2 464
INDIKATORER (POLITIK)
• Enkät om näringslivsklimat.
• Antal företag och anställda.
Sida 29 av 54
4 GATOR OCH VÄGAR, PARKER OCH SKOG
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet innehåller drift och underhåll av kommunala gator och vägar
samt enskilda vägar med statsbidrag. I området ingår också parkverksamhet och
grönytor, utemiljön i skolor och förskolor, drift och skötsel av kommunens
industrispår samt skogsförvaltning.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
• Ca 10 mil kommunala gator och vägar samt 20 mil enskilda vägar med
statsbidrag.
• Cirka 732 hektar skog.
MÅL (POLITIK)
• Högre nöjdhet med gator och vägar i nästa medborgarundersökning.
• Asfaltering ska årligen ske på minst 2,5 % av kommunens gator.
UPPDRAG (POLITIK)
• Ta reda på vad Kilsborna är missnöjda med när det gäller gator och vägar i
Kils kommun.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Allmänna vägar 15 388 14 570 15 612 2 108 17 873 15 765
Enskilda vägar 5 064 3 481 3 175 2 198 4 082 1 884
Industrispår -171 68 -32 329 238 -91
Trafikbelysning 2 993 3 367 3 314 0 3 423 3 423
Trafiksäkerhet 60 161 81 30 177 147
Gemensamma kostnader 1 762 -616
1 545 0 1 386 1 386
Parker 6 047 6 253 5 323 455 6 437 5 982
Skog och arrenden 342 119 246 1 840 2 016 176
Kapitalkostnader Fryksdalsbanan 839 827
536 0 814 814
Anslag 32 325 28 230 29 800 6 960 36 446 29 486
Sida 30 av 54
FÖRÄNDRINGAR
Ökningen av budgeten för allmänna vägar är en anpassning till nuvarande
förhållanden.
Budgeten för enskilda vägar är anpassad till det statsbidrag som vi får för dem.
Statsbidraget ska täcka 60 % av totalkostnaden för enskilda vägar.
När det gäller gemensamma kostnader 2019 har vi inte kunnat anpassa
verksamheten till budgetramen.
INDIKATORER (POLITIK)
• Medborgarundersökning (gator och vägar).
• Kostnad per meter väg/gata.
5 MILJÖ OCH HÄLSA
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består till större delen av myndighetsutövning enligt
miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Inom verksamhetsområdet finns också
tillsyn och tillstånd enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter och
lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Naturvårdsarbete och
vattenvårdsarbete ingår i verksamhetsområdet.
I kommunen finns tre naturreservat; Ravinerna vid Apertin, Kilsravinerna och
Rennstadssnipan. Kils kommun ansvarar för skötseln av Kilsravinerna och
Länsstyrelsen för de båda andra reservaten.
Kommunen medfinansierar Region Värmlands arbete med friskvård.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
• Den avgiftsfinansierade livsmedelsverksamheten innehåller normalt
kontroll/tillsyn av ca 100 livsmedelsverksamheter.
• Den avgiftsfinansierade verksamheten utifrån miljöbalken kopplas till cirka
100 registrerade miljöfarliga verksamheter, 1600 enskilda avlopp, ca 100
anmälningar, ca 60 lantbruksverksamheter och ca 80 hälsoskyddsobjekt
(skolor, förskolor, äldreboende, hygienlokaler m.m.).
RIKTLINJER (POLITIK)
• Myndighetsutövningen i Kil ska bygga på en dialogbaserad tillstånds- och
tillsynshandläggning likt ”Rättviksmodellen”.
• Kostnader och kvalitet för myndighetsutövning i Kils kommun ska vara
jämförbara med kranskommunerna.
• Samverkan med andra kommuner när det gäller myndighetsutövning.
Sida 31 av 54
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Administration myndighetsutövning 265 282
343 343
Miljö- och hälsoskydd 1 027 1 055 850 850 1 856 1 006
Livsmedelstillsyn 81 145 315 315 426 111
Miljö, hälsa och hållbar utveckling 103 535 431 431 854 423
Alkohol- och tobakstillstånd 137 184 100 100 286 186
Anslag 1 612 2 201 1 997 1 696 3 765 2 069
INDIKATORER (POLITIK)
• Antalet besök och kontroller som kommunens företrädare genomför.
• Kostnader för myndighetsutövning.
• Antalet nöjda kunder.
6 FRITID OCH KULTUR
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består bland annat av bibliotek, kulturskola, föreningsliv,
ungdomsgård, allmän kultur, evenemang och anläggningar för kultur och fritid.
Biblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen och är obligatorisk. I övrigt är
verksamheten frivilligt.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
I verksamheten finns ett huvudbibliotek med två filialer. Biblioteken har öppet 45
timmar per vecka med personal, 99 timmar per vecka totalt.
Kommunen betalade år 2019 ut drift- och administrationsbidrag till 27 föreningar,
LOK under vårterminen till 20 föreningar och under höstterminen till 19
föreningar.
Övriga fritidsbidrag uppgick till 11 utbetalda bidrag och övriga kulturbidrag till 13.
Totalt 9 studieförbund fick bidrag.
Totalt 26 olika lovaktiviteter genomfördes och 4 föreningar deltog i idrottsskola.
Sida 32 av 54
Totalt 9 föreningar fick lönebidrag/ledsagarbidrag/ledarutbildningsbidrag.
Exempel på evenemang som vi genomför årligen är lovaktiviteter, kulturdagar och
Kil hela veckan.
Exempel på anläggningar inom verksamheten är kommunala idrottsanläggningar,
sporthallar, ishall, ridhus, Fryksta station, kulturhuset KilArena och Hannäs
hästcenter.
UPPDRAG (POLITIK)
• Reglera föreningars och kommunens ansvar när det gäller lokalavtal mellan
förening och kommun.
• Utred ungdomsgårdens lokalisering
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Allmän fritids-verksamhet 4 733 4 499
4 281 4 306 4 306
Stöd till studieorganisationer 213 210
210 210 210
Allmän kultur-verksamhet 1 493 2 678
1 090 100 2 358 2 258
Bibliotek 4 987 5 297 5 166 40 5 351 5 311
Kulturskola 5 018 5 221 4 916 1 203 6 151 4 948
Idrotts- och fritids-anläggningar 9 549 9 922
10 664 445 10 560 10 115
Fritidsgårdar 494 716 517 480 480
Anslag 26 487 28 543 26 843 1 788 29 416 27 628
FÖRÄNDRINGAR
Evenemang inom allmän kulturverksamhet minskas med 550 tkr genom en
förändring av utbudet.
Inom kulturskolan förändras utbudet inom media, bild och film 2020, ca 200 tkr.
Föreningsbidrag (allmän fritidsverksamhet) minskas med 250 tkr.
Inom fritidsgårdar har budgeten 2020 anpassats till nuvarande nivå på
verksamheten.
Sida 33 av 54
Nettokostnaden inom fritid och kultur minskar med ca 450 tkr 2020, genom att vi
tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra skyldigheter och
det finns pengar kvar.
INDIKATORER (POLITIK)
• Antal utlånade böcker per invånare.
• Antal besökande till ungdomsgården.
• Öppettider vid ungdomsgården.
• Kostnaden för kulturskolan i kronor per invånare och per inskriven elev.
• Antal personer som aktiveras med hjälp av kommunalt föreningsstöd
fördelat på <20 år och >20 år.
• Medborgarundersökning.
7 FÖRSKOLA
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består av förskola och är reglerat i skollagen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Förskolans verksamhet består av nio förskolor, tre på landsbygden och sex stycken
centralt i Kil. På en av dessa förskolor bedriver kommunen omsorg på kvällar,
nätter och helger.
Under en månad på sommaren hålls endast en av förskolorna öppen.
Kommunen bedriver en öppen förskola i samverkan med Region Värmland.
Antal förskolebarn 1-5 år beräknas 2020 totalt 711 stycken, varav 588 i förskolor
kommunal regi och 123 i förskolor i privat regi.
MÅL (POLITIK)
• 90 % av vårdnadshavarna ska vara nöjda med sin kommunala förskolas
verksamhet.
• Kils kommun erbjuder förskoleplats inom tre månader.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Anpassa verksamheten utifrån de behov som finns.
• Barnomsorg på obekväm arbetstid ska vara kvar.
• Erbjuda barnomsorg i nära anslutning där vi har landsbygdsskolorna
etablerade.
Sida 34 av 54
UPPDRAG (POLITIK)
• Ta fram en modell för fördelning av resurser inom förskolan.
• Följ upp barnomsorg på obekväm arbetstid, och redovisa omfattning och
frekvens samt vad vi får för pengarna.
• Utred vad som driver kostnader i förskolans lokaler. I Värmland är vi femte
dyraste kommun när det gäller kostnader för lokaler inom förskolan.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Öppen förskola 470 435 451 475 475
Förskoleverksamhet 78 531 77 835 79 793 9 496 92 655 83 159
Pedagogisk omsorg 1 645 1 909 898 0
Anslag 80 645 80 179 81 142 9 496 93 130 83 634
FÖRÄNDRINGAR
Den ökade budgeten inom förskolan 2020 beror på uppräknad barnpeng för att
anpassa budgeten så att den innehåller verkliga kostnader, det vill säga kostnader
för vikarier, som inte tidigare funnits med i budgeten.
Kostnaden för en sommaröppen förskola, 400 tkr, har tidigare inte varit
budgeterad.
NYCKELTAL
Bokslut 2018
Budget 2019 Budget 2020
Brutto Netto
Antal förskolebarn 697 735 711 711
Kostnad/barn (tkr) 112,7 105,9 130,3 117,0
Antal barn dagbarnvårdare 17 20 0 0
Kostnad/barn (tkr) 96,7 95,4 0 0
INDIKATORER (POLITIK)
• Kostnad per inskrivet barn.
• Utbud och efterfrågan på förskoleplatser (beläggningsgrad).
• Enkät till vårdnadshavare.
• Medborgarundersökning (förskola).
• Marknadsandel egen och privat regi.
Sida 35 av 54
8 GRUNDSKOLA
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet har förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem.
Verksamheten regleras i skollagen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
• Inom verksamheten finns sju F-6-skolor och en 7-9-skola samt en särskola
för årskurserna 1-6 och en särskola för årskurserna 7-9.
MÅL (POLITIK)
• Meritvärdena för elever i årskurs nio ska öka årligen.
• Behörigheten till gymnasiet ska öka årligen.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Landsbygdsskolorna ska vara kvar.
• Förvaltningen ska systematiskt utvärdera elever och lärares arbetsmiljö samt
vidta relevanta åtgärder och förbättra upptäckta brister.
• Säkerställ trygg stadieövergång i kommunens grundskolor.
UPPDRAG (POLITIK)
• Genomför åtgärder för ökat föräldra- och vuxenengagemang i skolan.
• Utred det framtida lokalbehovet för förskolor, skolor och skolmåltider.
Beredningsutskottet ska utforma utredningsdirektiv.
• Utred möjligheter och kostnader för fritidsklubb (för lite äldre barn efter
skoltid) samt möjliga samordningsvinster med ungdomsgård.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Fritidshem 13 191 12 227 12 807 5 116 20 496 15 380
Förskoleklass/Grundskola 139 802 147 744 148 408 2 354 156 053 153 699
Grundsärskola 7 980 8 225 8 339 7 825 7 825
Anslag 160 973 168 195 169 554 7 470 184 374 176 904
FÖRÄNDRINGAR
Budgetökningen inom fritidshem beror på fler barn i verkligheten än vad vi
kalkylerade med 2019.
Sida 36 av 54
Den ökade budgeten för grundskolan 2020 beror bland annat på att fler elever
väljer skola i annan regi 2020, vilket innebär att våra kostnader ökar med närmare
1,5 mkr och en merkostnad för lokaler vid Vikstaskolan under byggtiden, 1,2 mkr
2020.
Andra budgetökningar beror på timplansförändringar i högstadiet och moderna
språk 1,2 mkr samt höjda kostpriser.
NYCKELTAL
Bokslut
2018 Budget
2019 Budget 2020
Brutto Netto
Antal fritidshemsbarn 573 521 578 578
Kostnad/barn (tkr) 23,0 23,5 35,5 26,6
Antal förskoleklass-elever 155 156 156 156
Kostnad/elev (tkr) 26,0 44,1 27,6 27,6
Antal grundskole- elever 1 275 1 333 1 329 1 329
Kostnad/elev (tkr) 106,5 105,7 114,2 112,4
Antal grundsärskole-elever 21 20 22 22
Kostnad/elev (tkr) 380,0 411,2 355,7 355,7
INDIKATORER (POLITIK)
• Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, %.
• Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, %.
• Elever i åk 9, meritvärde genomsnitt (17 ämnen).
• Elever i åk 6 med lägst betyget E i svenska (inklusive svenska a), %.
• Elever i åk 6 med lägst betyget E i engelska, %.
• Elever i åk 6 med lägst betyget E i matematik, %.
• Läs och skrivkunskaper i åk 3.
• Enkät till elever i åk 5.
• Enkät till elever i åk 9.
• Marknadsandel egen kommun, annan kommun, friskolor.
• Enkät fritidshem
• Medborgarundersökning (grundskola).
Sida 37 av 54
9 GYMNASIESKOLA
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består av gymnasieskola och gymnasiesärskola. Kommunen
bedriver inte egen verksamhet inom området, utan köper platser från andra
kommuner eller fristående skolor.
Inom verksamhetsområdet finns också kommunens aktivitetsansvar för ungdomar
som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt, men som inte
har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program
i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.
Verksamheten regleras av skollagen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Under 2020 beräknas antalet elever vara ca 420 i gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan.
MÅL (POLITIK)
• Kilselevers avhopp från gymnasiet ska årligen minska till och med 2022,
jämfört med 2018 års nivå.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Eleverna som vi skickar från Kil till gymnasiet är väl förberedda.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Gymnasieskola 44 582 47 250 45 822 1 200 47 952 46 752
Gymnasiesärskola 965 3 500 3 301 4 320 4 320
Kommunalt aktivitetsansvar 14 50
50 50 50
Anslag 45 561 50 800 49 172 1 200 52 322 51 122
Sida 38 av 54
NYCKELTAL
Bokslut
2018 Budget
2019 Budget 2020
Brutto Netto
Antal elever 419 417 422 422
Kostnad/elev (tkr) 108,7 121,7 123,9 121,0
INDIKATORER (POLITIK)
• Betyg.
• Antalet elever som hoppar av gymnasiet.
• Medborgarundersökning (gymnasieskola).
10 VUXENUTBILDNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Den obligatoriska delen av verksamhetsområdet är grundläggande
vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och
Svenska för invandrare (SFI). Särskild utbildning för vuxna sker genom samarbete
med Karlstad.
Verksamheten tillhandahåller även grundläggande Svenska som andraspråk (SAS),
gymnasiekurser på distans, yrkesutbildningar som yrkesvux till undersköterska och
Vux lärlingsutbildning till barnskötare.
Verksamheten regleras av skollagen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
• I verksamheten finns ca 250 studerande.
• Under 2019 förväntas vuxenutbildningen producera motsvarande ca 70 000
gymnasiepoäng.
MÅL (POLITIK)
• SFI-utbildningen ska leda till jobb, studier eller praktik.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Förbättra anställningsbarheten genom riktad kompetensutveckling.
UPPDRAG (POLITIK)
• Underlätta kompetensförsörjningen genom bristyrkesutbildning.
• Vuxenutbildningen ska ingå som en del i Kilsmodellen.
Sida 39 av 54
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Grundläggande vuxenutbildning 195 169
169 5 252 247
Gymnasial vuxen-utbildning 157 750
-1 252 3 597 1 672 -1 925
Särvux -35 50 50 50 50
Svenska för invandrare 235 1 129
528 892 1 952 1 060
Anslag 552 2 098 -505 4 494 3 926 -568
FÖRÄNDRINGAR
Nettokostnaden inom vuxenutbildningen minskar med ca 2,6 mkr 2020, genom att
vi tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra skyldigheter och
det finns pengar kvar.
INDIKATORER (POLITIK)
• Andel studerande som fullföljer påbörjad utbildning.
• Genomförda utbildningar inom bristyrken.
• Andel SFI-utbildade som nått jobb, studier eller praktik.
11 ÄLDREOMSORG
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet består av särskilt boende, korttidsboende, hemtjänst och
hemsjukvård (i ordinärt boende), dagverksamhet, öppen verksamhet samt
bostadsanpassning. Inom området finns också biståndsbedömning,
kommunrehabilitering och arbetsterapi.
Verksamheten regleras av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen samt
lagen om bostadsanpassningsbidrag.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Kommunen har en kapacitet om 85 platser på särskilt boende, bedömd efterfrågan
2020 är 76 platser. Vi har 10 platser på korttidsboende.
Sida 40 av 54
År 2020 bedömer vi att behovet av hemtjänst är ca 161 000 timmar. Det innebär en
ökning jämfört med 2019 med 2,8 %. På boendet Smeden bedriver kommunen en
öppen verksamhet.
På det särskilda boendet Sannerud finns dagverksamhet.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Utveckla, pröva och utvärdera arbetssätt inom äldreomsorgen för att skapa
ökad flexibilitet.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Administration SoL/HSL 6 204 7 358
5 709 1 234 8 174 6 940
Hemtjänst, ordinärt boende 68 052 73 808
72 963 4 751 82 616 77 865
Korttidsboende 6 372 6 864 7 094 675 7 731 7 056
Dagverksamhet 851 518 493 65 625 560
Särskilt boende 54 496 52 680 52 332 10 683 63 733 53 050
Öppen verksamhet äldreomsorg 1 767 945
745 528 1 570 1 042
Bostadsanpassning 1 180 1 226 1 226 1 229 1 229
Övriga insatser ordinärt boende 6 346 7 428
7 757 10 7 788 7 778
Anslag 145 269 150 825 148 320 17 946 173 466 155 520
FÖRÄNDRINGAR
Nettokostnaden inom administration SoL/HSL minskar med ca 1,0 mkr 2020,
genom att vi tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra
skyldigheter och det finns pengar kvar.
Budgetökningen inom hemtjänst, ordinärt boende 2020 beror främst på ökad
hemtjänstvolym (1,7 mkr), nytt avtal sjuksköterskor natt (70 tkr) och ökade
bilkostnader (165 tkr). Per den 1 maj 2019 minskade vi antalet platser inom särskilt
boende, därav den marginella kostnadsökningen.
Sida 41 av 54
NYCKELTAL
Bokslut
2018 Budget
2019 Budget 2020
Brutto Netto
Timmar hemtjänst6 172 143 174 000 160 863 160 863
Kostnad/timme (kr) 395 413 514 484
Boendedygn 29 031 28 518 27 185 27 185
Kostnad/dygn (kr) 1 877 1 847 2 344 1 951
Korttidsboende 2 884 3 577 3 577 3 577
Kostnad/dygn (kr) 2 209 1 919 2 161 1 973
INDIKATORER (POLITIK)
• Beläggning på olika boendealternativ.
• Kundenkätsresultat äldreomsorg.
• Medborgarundersökning (äldreomsorg).
6 Redovisade siffror för 2018 och 2019 beträffande hemtjänst är inte rättvisande. Statistiken har setts över under 2019 och är korrekt från och med 1 juni 2019.
Sida 42 av 54
12 LSS
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet innehåller biståndsbedömning och insatser enligt lagen om
stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) samt insatser enligt
socialförsäkringsbalken (SFB) (personlig assistans).
Insatser är bostäder med särskild service för vuxna (gruppbostäder och
servicebostäder), korttidsvistelse, korttidstillsyn, daglig verksamhet,
kontaktperson, ledsagarservice och avlösarservice
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Det finns 29 beslut om personlig assistans i kommunen. Beslut från
försäkringskassan får brukare med mer än 20 timmar grundläggande behov i
veckan. Beslut från kommunen får brukare med mindre än 20 timmar
grundläggande behov i veckan. Kommunen står alltid för kostnaden för de 20
första timmarna samt sjuklöner. Av de 29 som är beviljad personlig assistans har
15 personer har valt kommunen som utförare och 14 personer privata utförare.
Antalet timmar uppskattas till 123 000 timmar 2020.
Det finns 6 bostäder med särskild service för vuxna varav 3 gruppbostäder
(Gästgivaregatan, Klövervägen och Linden) och 3 servicebostäder (Östra
Torggatan, Träningsboendet och Hagagatan). Sammanlagt finns 38 lägenheter.
Idag verkställs 35 boendebeslut.
Insatserna korttidsvistelse för barn och ungdomar samt korttidstillsyn för barn
över tolv år verkställs både i kommunens egen regi (Svanen) och i familjehem.
Antal dygn i korttidsvistelse är ca 50.
Daglig verksamhet enligt LSS består av dagcenter Ravinen, Grön omsorg samt
extern sysselsättning. Totalt finns det 55 kunder på daglig verksamhet enligt LSS.
Det finns 36 beslut om kontaktperson och 306 beviljade timmar inom
ledsagarservice.
För närvarande finns inga beslut på bostad med särskild service för barn och unga
samt avlösarservice.
MÅL (POLITIK)
• Korta handläggningstiderna inom LSS årligen till och med 2022, jämfört
med 2016 års nivå.
UPPDRAG (POLITIK)
• Inför kundundersökning om bemötande och kvalitet.
Sida 43 av 54
• Se över verksamheten inom Grön omsorg genom att få till platsrotation med
flera olika kunder inom Grön omsorg.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Administration LSS/SFB 3 543 3 752
3 868 573 4 222 3 649
Bostad särskild service vuxna 24 067 23 483
24 337 2 732 28 156 25 424
Personlig assistans LSS/SFB 16 611 16 165
17 579 27 574 45 680 18 106
Daglig verksamhet LSS 6 494 7 124 6 888 494 7 680 7 186
Kontaktperson 758 864 864 0 846 846
Korttidsvistelse 2 346 2 756 3 131 630 3 142 2 512
Avlösarservice 0 0 0 0 0 0
Ledsagarservice 562 654 531 0 633 633
Anslag 54 381 54 798 57 198 32 003 90 359 58 356
FÖRÄNDRINGAR
Budgetökningen inom LSS beror på ökade lokalkostnader, då vi har flyttat
verksamhet inom boende särskild service vuxna till nya lokaler. Vi har sagt upp
avtalet för de gamla lokalerna men får en tillfällig merkostnad under 2020.
Budgetökningen beror också på nya ärenden inom personlig assistans.
NYCKELTAL
Bokslut
2018 Budget
2019 Budget 2020
Brutto Netto
Antal boende vuxna 34 35 35 35
Kostnad/boende (tkr) 708 671 805 726
Antal timmar personlig assistens 113 592 112 793 122 578 122 578
Kostnad/timme (kr) 146 143 373 148
Antal beslut daglig verksamhet 55 55 55 55
Kostnad/beslut (tkr) 118 130 140 131
Timmar ledsagarservice 3 336 3 270 3 942 3 942
Kostnad/timme (kr) 168 200 161 161
Sida 44 av 54
INDIKATORER (POLITIK)
• Handläggningstider.
• Kundenkät funktionsstöd.
13 SOCIALPSYKIATRI
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet verkställer insatser enligt socialtjänstlagen (SoL).
Insatser är särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning samt
boendestöd och kontaktperson, Det finns också en öppen verksamhet
(sysselsättning socialpsykiatri).
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Det särskilda boendet för personer med psykisk funktionsnedsättning har 6
lägenheter. Två externa boendebeslut verkställs. Totalt finns det idag 9 personer
med särskilt boende.
Boendestöd utförs till 36 personer.
Det finns 16 beslut på kontaktpersoner enligt SoL.
Det finns en öppen verksamhet, sysselsättning socialpsykiatri, som är
samlokaliserad med arbetsmarknadsenheten (AME) på Återbruket. I verksamheten
deltar ca 18 deltagare.
UPPDRAG (POLITIK)
• Inför Kilsmodellen.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut 2018
Budget 2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Psykiatrisk öppenvård 2 847 3 532
3 494 303 3 340 3 037
Psykiatrisk slutenvård 5 773 6 131
6 769 750 7 285 6 535
Anslag 8 620 9 663 10 263 1 053 10 625 9 572
Sida 45 av 54
FÖRÄNDRINGAR
Nettokostnaden inom socialpsykiatrin (öppenvård) minskar med ca 0,3 mkr 2020,
genom att vi tar i anspråk statsbidrag som vi har fått och där vi fullgjort våra
skyldigheter och det finns pengar kvar.
En ny placering inom socialpsykiatri (slutenvård) får helårseffekt 2020.
INDIKATORER (POLITIK)
• Kundenkät funktionsstöd.
14 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet omfattar individ- och familjeomsorg, som innehåller
utredning, handläggning och insatser avseende barn, unga och vuxna samt
ekonomiskt bistånd och förmedlingsmedel.
Inom verksamhetsområdet bedrivs förebyggande arbete tillsammans med andra
aktörer, t.ex. skolan, kyrkan och regionen, exempelvis vid familjecentralen och
ungdomsmottagningen, samt fältverksamhet.
Inom verksamhetsområdet finns också öppenvård, som innehåller
hemmaplanslösningar samt öppen verksamhet för personer i missbruk,
utanförskap, psykisk ohälsa m.m. Öppenvården erbjuder också insatser i familjer
med social problematik och fungerar som kontaktpersoner vid vissa
familjerättsärenden.
Till verksamhetsområdet hör även budget- och skuldrådgivning.
Verksamhetsområdet styrs av socialtjänstlagen, föräldrabalken, lagen med
särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
• Totalt finns 155 hushåll med ekonomiskt bistånd, vilket innebär 274
personer inklusive barn.
• Dygn institutionsvård barn/ungdom: 2 190
• Dygn institutionsvård vuxna: 1 095
• Skyddat boende: 488
• Budget- och skuldrådgivning arbetar med 50-60 personer.
MÅL (POLITIK)
• Fler Kilsbor ska nå egen försörjning jämfört med föregående år.
UPPDRAG (POLITIK)
• Inför Kilsmodellen.
Sida 46 av 54
• Individ- och familjeomsorgen i Kil ska aktivt delta i samarbetet med övriga
Värmlandskommuner för att skapa kostnadseffektiva hemmaplanslösningar
i regionen.
Sida 47 av 54
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut 2018
Budget 2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Gemensamt IFO 43 3 012
0 62 3 654 3 592
Vuxna med missbruksproblem 3 303 1 972
2 973 60 4 822 4 762
Barn- och ungdomsvård 21 909 22 150
23 718 565 21 702 21 137
Övriga insatser vuxna 2 288 816
3 120 176 683 507
Budget- och skuldrådgivning 0 499
499 0 538 538
Ekonomiskt bistånd 14 862 14 779 15 570 586 14 767 14 181
Familjerätt och familjerådgivning 754 850
830 0 857 857
Anslag 43 159 44 079 46 711 1 449 47 023 45 574
FÖRÄNDRINGAR
Budgeten för vuxna med missbruksproblem är uppräknad med 2,8 mkr till följd av
fler placeringar.
Budgeten för barn- ungdomsvård är minskad med 1 mkr till följd av ökad satsning
på hemmaplanslösningar.
Budgeten för institutionsplaceringar och ekonomiskt bistånd har i utgångsläget
anpassats till befintlig kostnadsnivå. Därefter har anpassning gjorts för minskat
ekonomiskt bistånd till följd av Kilsmodellen, 2 700 tkr (1 350 tkr halvårseffekt år
2020).
INDIKATORER (POLITIK)
• Resultatet av Kilsmodellen.
• Andel personer med långvarigt försörjningsstöd.
• Utbetalt försörjningsstöd, kronor per invånare.
FRAMTIDA INRIKTNING (POLITIK)
• Kil är den kommun i Värmland som har lägst antal personer i
försörjningsstöd.
Sida 48 av 54
15 FLYKTINGMOTTAGNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet etablerar kommunplacerade flyktingar (vuxna och familjer)
med uppehållstillstånd samt stödboende för ensamkommande barn och unga.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Den senaste siffran för antal anvisningar från Migrationsverket är 10 vuxna
personer.
Det finns ca 25 vuxna och ca 25 barn i etableringen.
I stödboende för ensamkommande barn och unga finns det totalt 9 ungdomar. Av
dessa 8 med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd och en ungdom som är
kvar i asylprocess.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut 2018
Budget 2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Övrig flykting-verksamhet -544 476
-1 099 2 132 2 355 223
Ensamkommande barn 5 033 517
-528 4 054 4 137 83
Anslag 4 490 993 -1 627 6 186 6 492 306
FÖRÄNDRINGAR
Budget 2020 har anpassats till minskade volymer inom flyktingverksamheten.
16 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet innehåller Ungdomscenter, Vuxencenter och Jobbcenter.
Verksamheten bedrivs i ESF-projekt och FINSAM-projekt (Fryksdalens
samordningsförbund) samt genom samverkan via avtal och överenskommelser
med Arbetsförmedlingen.
Verksamheten inom området är frivillig.
Sida 49 av 54
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Under 2020 beräknas det finnas ca 80 personer i verksamheten. Ökningen beror
på att vi inför Kilsmodellen.
Under 2019 erbjöd vi feriearbete till 112 ungdomar som fyllde 17 år under året. Av
dessa tackade 64 ungdomar ja till plats. År 2020 beräknas 131 ungdomar erbjudas
feriearbete.
MÅL (POLITIK)
• Fler Kilsbor ska nå egen försörjning jämfört med föregående år.
RIKTLINJER (POLITIK)
• Kommunen och bolagens verksamheter ska erbjuda praktikplatser som har
utsedda handledare.
• Arbetsmarknadsfunktionen ska aktivt delta i utveckling av Kilsmodellen.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut 2018
Budget 2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Lönebidrag till föreningar 12 80
25 0 0 0
Ferieplatser 668 692 449 0 540 540
FINSAM 259 260 252 0 258 258
Arbetsmarknads-åtgärder 4 434 3 065
4 807 3 669 8 624 4 955
Anslag 5 373 4 098 5 534 3 669 9 422 5 753
FÖRÄNDRINGAR
Kilsmodellen kommer att påverka kostnaden för arbetsmarknadsenheten.
INDIKATORER (POLITIK)
• Andel personer med långvarigt försörjningsstöd.
Sida 50 av 54
17 VATTEN OCH AVLOPP SAMT SLAMTÖMNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet ansvarar för kommunens vattenverk, reningsverk, vatten-
och avloppsledningar, vattentorn, pumpstationer, tryckstegringar samt
slamtömning.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Vattenverk finns i Fryksta, Högboda och Nilsby. Vattenverket i Fryksta levererar
dricksvatten till Kil, Fagerås, Gunnita och Tolita samhälle. Vattenverket i Högboda
förser cirka 125 personer med dricksvatten. Det minsta av kommunens tre
vattenverk finns i Nilsby, där cirka 30 personer är anslutna.
VA-ledningsnätet omfattar ca elva mil vattenledningar, åtta mil dagvatten och elva
mil avloppsledningar. Vidare finns 32 pumpstationer för avlopp, två tryck-
stegringar, två vattentorn för dricksvatten och 2 270 ventiler i centrala Kil, Hannäs
inräknat.
RESURSER
EKONOMI
Verksamheten är helt avgiftsfinansierad.
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
VA 0 0 0 27 331 27 331 0
Slamtömning 0 0 0 1 914 1 914 0
Totalt VO 0 0 0 29 245 29 245 0
Sida 51 av 54
18 LEDNINGS- OCH VERKSAMHETSSTÖDJANDE FUNKTIONER
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet ansvarar för förvaltningsledning samt ledningsstöd till politik
och verksamhet. Ledningsstödet har funktioner för ekonomi, upphandling, HR,
kommunikation, utveckling, ärendehantering och utredning.
Verksamhetsområdet omfattar IT-drift, IT-utveckling och IT-stöd.
Verksamheten administrerar allmänna val och val till Europaparlamentet.
Inom verksamheten finns måltidsverksamhet för skola, vård och omsorg, samt
verksamhetslokaler för kommunala verksamheter (främst skola).
Ledningsstödet regleras bland annat av lagen om kommunal bokföring och
redovisning, offentlighets- och sekretesslagen, kommunallagen och arkivlagen.
VERKSAMHETENS OMFATTNING
Stödet till politik och verksamhet består bland annat av upphandlingar,
fakturahantering, ekonomiska uppföljningar och prognoser, delårs- och
årsredovisning, löneutbetalningar, rehabiliteringsstöd, fackliga förhandlingar,
månadsrapporter, pressmeddelanden, medie- och kommunikationsstöd,
marknadsföring, registrering och diarieföring, kallelser och protokoll, utredningar,
samordning av frågor och svar, statistikinlämning, besvarande av enkäter,
arkivering, systemförvaltning och -utveckling samt e-tjänsteutveckling.
Omfattningen av leveransen av IT-tjänster är bland annat drift av ca 65
verksamhetssystem, drift av gemensamma grundtjänster (till exempel identitet,
lagring, e-post och internet), ca 235 accesspunkter som ger WiFi-tillgänglighet, ca
1 300 datorer, ca 680 ipads och ca 2 300 Chromebooks för elever.
Antalet portioner till äldreomsorgens särskilda boenden beräknas till 31 390
heldygnsportioner för 2020. Antalet serveringsdagar är 365.
Antalet portioner till grundskola, förskola och fritids beräknas till cirka 597 000 för
2020. Antalet serveringsdagar är 228 för förskola och fritidshem (undantag
Monsbacke och Dalliden som har 248 serveringsdagar) samt 177 för grundskola.
Antal portioner till daglig verksamhet beräknas till 3 760 år 2020.
Ytan för verksamhetslokaler 2020 uppgår till cirka 50 000 kvm.
UPPDRAG (POLITIK)
• Säkerställ kompetensförsörjningen inom koncernen Kils kommun.
• Förvaltningen återrapporterar till beredningsutskottet hur förvaltningen
ligger till i aktuella uppdrag.
Sida 52 av 54
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Måltidsverksamhet 844 0 406 23 808 23 808 0
Verksamhetslokaler 7 183 5 720 6 560 53 024 60 647 7 623
Ledningsstöd 29 316 23 524 22 824 1 641 26 034 24 393
Förvaltningsledning 0 5 807 5 807 0 6 098 6 098
Övriga kommun-gemensamma kostnader 6 058 7 822
7 459 45 7 385 7 340
IT-chef 0 536 536 536 1 072 536
Digitalisering 14 1 000 0 0 0 0
Anslag 44 224 44 629 43 592 79 054 125 044 45 990
FÖRÄNDRINGAR
Budgetökningen för verksamhetslokaler beror bland annat på en ökad budget för
fastighetsunderhåll, genom att underhållskostnaden per kvm återställs till 2018 års
nivå, och lokalvård samt ökade kapitalkostnader.
Den ökade budgeten för ledningsstöd beror bland annat på dubbla licenskostnader
för ekonomisystem samt att förvaltningen nu tydliggör den fackliga tiden, som
tidigare har belastat verksamheten.
Anslaget för digitalisering utgår.
Kostenhetens kostnader ökar med 4,6 %, vilket motsvarar ca 1,1 mkr, i budget
2020.
INDIKATORER (POLITIK)
• Personalomsättning – orsaker till varför personalen slutar och redovisningen
av omsättningsantal och procent per yrkesgrupp.
• Sjukfrånvaro per verksamhet i procent
• Andelen korttids-/långtidssjukfrånvaro av totalen
• Antal invånare.
• Agenda 2030, globala målen för hållbar utveckling (kolada).
Sida 53 av 54
19 RÄDDNINGSTJÄNST OCH SAMHÄLLSSKYDD
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet innehåller räddningstjänst, säkerhetssamordning,
samhällsskydd och gemensam krishantering.
Räddningstjänsten finns i Kommunalförbundet Karlstadsregionens
räddningstjänstförbund, där Kils kommun är medlem.
Inom säkerhetssamordning, samhällsskydd och gemensam krishantering finns
avtal med kommunalförbundet.
Verksamheten regleras bland annat av lagen om skydd mot olyckor, lagen om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap, lagen om totalförsvar och höjd beredskap och lagen
om totalförsvarsplikt.
RIKTLINJER (POLITIK)
Kils kommuns representanter i räddningstjänstens direktion ska arbeta för ett
utökat och kostnadseffektivt samarbete för större händelser som till exempel
skogsbränder.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Räddningstjänst 9 079 9 261 9 261 0 9 445 9 445
Samhällsskydd 182 452 152 733 1 102 369
Anslag 9 261 9 713 9 413 733 10 547 9 814
Sida 54 av 54
20 FÄRDTJÄNST
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet innehåller färdtjänst och riksfärdtjänst och utförs av
Värmlandstrafik.
Området regleras av lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst.
RIKTLINJER (POLITIK)
Kils kommuns representanter i Värmlandsrådet ska arbeta för att samordna
behovsstyrd kollektivtrafik i Kil med övrig kollektivtrafik.
RESURSER
EKONOMI (TKR)
Bokslut
2018 Budget
2019
Prognos 2019 Budget 2020
Netto Netto Netto Intäkt Kostnad Netto
Färdtjänst 1 910 1 811 1 796 118 1 965 1 847
Riksfärdtjänst 168 172 171 11 188 177
Anslag 2 078 1 983 1 967 129 2 153 2 024