Strategi för arbetet med de prioriterade målen Underlag för diskusson i stadsdelarnas förvaltningsledningar
Strategiför arbetet med de
prioriterade målen
Underlag för diskusson i stadsdelarnas
förvaltningsledningar
Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet
”Den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten är ömsesidigt beroende av varandra. Den ekonomiska tillväxten är inte mycket värd om den samtidigt förstör vår miljö och förändrar klimatet. Inte heller om den skapar större sociala klyftor i samhället. Hållbarhet innebär också att vi tar ett långsiktigt ekonomiskt ansvar”.
Göteborg ska utvecklas till en mer solidarisk och hållbar stad, där alla har möjlighet att påverka och styra sina liv. Utgångspunkten för budgeten är en nulägesanalys gjord utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna:
”den sociala, den ekologiska och den ekonomiska dimensionen”
Budget 2014 har ett starkt fokus på social hållbarhet
..”människors levnadsförutsättningar och framtidsutsikter mycket olika mellan stadsdelarna. Vi kan se att både klass/socioekonomiska förutsättningar och kön spelar roll och att det finns stora ekonomiska, utbildningsmässiga, sociala och hälsomässiga skillnader.
Det skiljer exempelvis upp emot sju år i genomsnittlig livslängd mellan stadens olika delar, vilket inte är acceptabelt, och den relativa barnfattigdomen är fortsatt hög i några stadsdelar”.
Budget 2014: Analys utifrån den sociala dimensionen
Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för 2014.
• Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader
• Skillnader i hälsa mellan socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska
• Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem
Bakgrund till målen
Orättvisa skillnaderFörväntad medellivslängd
• 42 för kvinnor i Zimbabwe och 86 i Japan. Det finns ingen biologisk förklaring – WHO
• 63 år för män i Ryssland och 80 år i Sverige WHO
• VGR har gjort en beräkning av ojämlikhet i hälsa ger upphov till 1600 dödsfall motsvarande 27 000 levnadsår
Skillnader som inte kan förklaras av arv, av individuella val eller av livsstil. Det finns strukturella orsaker som är påverkbara och därför orättvisa. Dess kallas hälsans bestämningsfaktorer.
Varför ska vi utjämna skillnader i hälsa?
Det vore djupt omoraliskt att inte genast vidta åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa när orsakerna är kända och påverkbara och det kan ske med rimliga insatser. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap
”Vi anser att det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa dödar människor i stor skala”. Michael Marmot, WHO-kommissionen Closing the Gap Michael Marmot
6
12
21
25
25
319% 40% Barnfattigdom
70% 95% Behörighet, yrkesprogram
Skillnader i Göteborg
Förvärvsarbetande
Valdeltagande
Rökning
Medellivslängd män
56% 81%
63% 84%
9% 21%
75 år 81 år
Källa: Göteborgs Stad, Statistik
Är det möjligt att skapa förändringar för människor i en stor stad?
Case Study Birmingham Brighter Futures
• Syftade till att förbättra livet för alla stadens barn och ungdomar;
• Fokuserade på att förbättra barns fysiska hälsa, läskunnighet, räkneförmåga, sociala och emotionella förmågor, social kompetens och praktiska färdigheter.
• Särskilda program inriktade på de första levnadsåren: Family Nurse Partnership (FNP), Incredible Years Parenting Programme, Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS), Triple P Parenting Programme.
Percent 5 year olds achieving ‘good development score’,* Birmingham LA, West Midlands & England
*personlig, social och emotionell utveckling, kommunikation, språk och skrivkunnighet
Källa: Department for Education: preliminary dataHämtat från föreläsning av Michael Marmot
%
Prioriterade mål som Social resursförvaltning är processägare för.
Strategi och struktur
Sociala dimensionen
Ekologiska dimensionen
Ekonomiska dimensionen
• Förbättra förutsättningarna för människors dagliga liv
• Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser – globalt, nationellt och lokalt
• Utveckla och använd metoder för att mäta och följa ojämlikheten i hälsa, utveckla kunskapsbasen, utbilda människor som är tränade att se hälsans sociala bestämningsfaktorer
Några utgångspunkter för vår strategi som processägare
SKL – samling för social hållbarhet
Kommissionens arbete har utmynnat i:• Vetenskapligt underbyggda förslag för hur man
kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. • Förslag på hur man mäter ojämlikhet i hälsa och
följer upp mål• Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala
och ekonomiska förutsättningar, demokrati och delaktighet
MalmökommissionenÖvergripande rekommendationer:1) Etablera en social investeringspolitik som
kan utjämna skillnader i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika
2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning
Fokusområden1.Ge varje barn en god start i livet. 2. Fortsätta ge barn goda förutsättningar genom
skolåren.3. Skapa förutsättningar för arbete. 4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och
samhällen.Detta lägger också grunden för att förebyggande och preventiva insatser blir mer effektiva
Strategi för ett socialt hållbart Göteborg
Vad säger forskningen? Ett introduktions-material tas fram om hälsa och social hållbarhet.
Rapport ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras
Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena.
Sprida kunskap och erfarenheter
• Sammanfattningar och intervjuer som introducerar och lotsar läsaren in i frågorna om social hållbarhet och hälsoskillnader.
•Material publiceras i slutet av 2013 på webben och i skrift i början av 2014. •Regionala seminarier om kunskapsläget
Vad säger forskningen? Ett introduktionsmaterial tas fram om hälsa och social hållbarhet.
• Arbetsnamn: ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. En första rapport om välfärdsläget tas fram. Beskrivning av faktorer som har stor betydelse för att påverka skillnader i hälsa. Projektledare har anställts och arbetet med rapporten pågår.
•Presentation av en första rapport om välfärdsläget samt förslag på åtgärder i början av 2014. En huvudrapport i september 2014
•Underlag till stöd för arbetet med budget 2015. April-maj
•Konferenser våren 2014. Målgrupper bl.a. förvaltningsledningar och FoB.
Rapport ”Closing the gap – Göteborgsrapporten”. Befintlig och ny statistik som analyseras och aggregeras
Mellanområden i stadsdelarna i Göteborg
43
3
3
2
3
3
3
3
3
* OBS! Detta är inte samma som genomsnittet för Göteborg, utan ett medel av samtliga som fått enkäter och svarat i Göteborg
”Closing the gap – Göteborgsrapporten”.
Stödja utvecklingen av kunskapsbaserade aktiviteter på stadsdelsnivå utifrån de fyra fokusområdena.
• Genomgång och analys av förvaltningarnas uppföljningsrapporter för att utveckla SRF´s stöd i arbetet med målen.
• Utbildningsstöd – metodstöd ingår i Social utvecklings ordinarie uppdrag.
• Kunskapsspridning – Benchmarking av både ordinarie verksamhet och projekt. Fattigdomsprojektet på Hisingen och Frölunda Future är exempel.
Sprida kunskap och erfarenheter• Utbildnings och konferensaktiviteter
• Implementering av webb-plattformen www.socialhallbarhet.se som är en mötesplats för samtal, fördjupning och stödmodeller i arbetet för social hållbarhet.
• Plattformen är en plats för nätverksbyggande där du kan skapa ditt eget medlemskonto men en databas med konkreta verktyg för dig i det dagliga arbetet.
Utgångspunkter processägarskapet kommer att förhålla oss till?
• Stadens nya folkhälsoprogram
• Stadens arbete med ett program och handlingsplan för mänskliga rättigheter
• Sdn, fackförvaltningar – mål och inriktning
• VGR – dokument för jämlik hälsa
• Framtiden - integrationsmålet
Referensgrupp - PRIOSDF: Sektorschefer repr. alla
sektorer , Repr. utvecklingschef, SLK, AB Framtiden
SRF Priogrupp
Politisk styrgrupp – Ordförande –
SRN
Presidierna i samtliga SDN
Processägarskapet nuvarande organisationsstruktur
Ledningsgrupp för social hållbarhet
SDDOrdinarie 10-grupp
Referensgruppen PRIO stödjer processägaren i att omsätta strategin i konkreta aktiviteter, bistå med sakkunskap. Ger koppling till kärnverksamheterna
Veten skapligt
underlag
Välfärds rapport
Kunskaps spridning
Stöd SDF
KonferensPRIO grupp inom SRF koordinerar arbetet. Vc S2020, SOCU samt utredningsledare (projektledare).
• SDD-gruppen tar nu ett tydligare grepp i arbetet med den sociala dimensionen och med att ta fram en social målbild.
• SDD-gruppen kommer vara ledningsgrupp för SRF`s processägarskap.
• SDD-gruppen går tillbaka till sina respektive förvaltningsledningar för återkoppling och diskussion.
• Syftet är att stadsdelarnas ledningar ska bli medskapande i styrning och ledning av arbetet med de prioriterade målen
Ledningsgrupp för social hållbarhet
SDDOrdinarie 10-grupp
• Målet är att även övriga förvaltningar och bolag ska involveras i det fortsatta arbetet med målen. Nu lägger vi en första grund med stadsdelarna som bas.
• I arbetet med att återkoppla resultaten från CTG-Göteborgsrapporten kan konferenser och workshops vara en modell. Här skulle även fackförvaltningar och bolagen vara en målgrupp
• Ett förslag är att gå vidare med att skapa arbetsgrupper utifrån de fyra fokusområdena som ska ta fram konkreta förslag på åtgärder. I dessa arbetsgrupper är det önskvärt med en bredare förankring utöver SDF.
Politisk styrgrupp – Ordförande –
SRN
Presidierna i samtliga SDN
Processägarskapet alternativ organisationsstruktur för diskussion
Ledningsgrupp för social hållbarhet
SDDOrdinarie 10-grupp
PRIO grupp inom SRF koordinerar arbetet. Vc S2020, SOCU utredningsledare samt projektledare nulägesrapport
Arbetsgrupp: Ge barn en god start i
livet
Arbetsgrupp: Fortsätta ge barn goda
förutsättningar genom skolåren
Arbetsgrupp: Skapa
förutsätt-ningar för
arbete
Arbetsgrupp: Skapa hälso-
främjande och hållbara
miljöer och samhällen.
Kartläggning: Closing the gap – Göteborgsrapporten
Handlingsplaner/Strategiska planer
Arbetsgrupp: Projektledare,
samhällsanalys och statistik,
MR, SDF (ULF) m.m.
En målbild för social hållbarhet?
Staden där vi läser för våra barn