BUDGET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2013
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
2
Budget 2013
Vision Stockholmsregionen ska vara en modern, mänsklig och miljösmart region att verka och leva i.
De politiska beslut vi fattar idag ska vara långsiktigt hållbara så att både nuvarande och
kommande generationer ges förutsättningar att leva väl. Landstingets resurser ska fördelas
rättvist utifrån människors behov, oavsett ålder, kön, socioekonomiska förutsättningar,
funktionsnedsättning, etnicitet och sexuell läggning.
Stockholms läns landsting (SLL) har påbörjat omställningen till en hållbar region, och satsar
därmed på följande:
Hållbar ekonomi – som innebär långsiktigt ekologiskt och socialt ansvarstagande.
Genom att använda våra resurser på rätt sätt skapar vi välfärd idag och goda
förutsättningar för kommande generationer.
Mänsklig hälso- och sjukvård - som är modern, hälsofrämjande och tillgänglig för alla
och som utgår från människans behov av vård.
Modern och attraktiv kollektivtrafik - det ska vara enkelt och bekvämt att resa, på land
och på vatten, i hela regionen. Låg enhetlig taxa, öppna spärrlinjer och tillgängliga
trafikvärdar ska utmärka kollektivtrafiken. Cykeln ska du kunna ta med eller låna vid
hållplatser.
Långsiktigt mål Stockholmsregionen är mänsklig, modern och miljösmart.
Kortsiktiga mål En hållbar ekonomi
En mänsklig hälso- och sjukvård
En modern och attraktiv kollektivtrafik
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
3
Inledning
Hållbar ekonomi För att Stockholmsregionen ska kunna bli en modern, mänsklig och miljösmart plats att verka
och bo på, behöver vi ställa om till en hållbar ekonomi. En hållbar ekonomi innebär att
Stockholms läns landsting tar ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar så att både
dagens och morgondagens generationer ges möjlighet till ett bra liv.
Hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken ska vara solidariskt finansierad, så att ingen ska
behöva avstå från att söka vård eller åka kollektivt av ekonomiska skäl.
De offentliga resurserna ska användas på bästa sätt genom långsiktig planering och
professionell verksamhetsstyrning. Upphandling av kollektivtrafik och vård ska styras av
kvalitetskrav och inte en generell strävan mot privatisering.
Alla investeringar och reinvesteringar ska syfta till att stärka den sociala och miljömässiga
hållbarheten i regionen. Det innebär att vi ser till helheten i samhället, och tänker långsiktigt.
Från satsningar på förebyggande hälsovård, utökad kollektivtrafik, och god regionplanering,
till ett förstärkt skydd för vattentäkter och gröna kilar.
Grön skatteväxling är ett viktigt verktyg för att skapa ett hållbart samhälle. Det innebär att
miljöskadlig verksamhet beskattas eller avgiftsbeläggs så att mer miljövänlig verksamhet
gynnas.
En genusbudget ska tas fram, och vara fullt införd till år 2015 i enlighet med gällande EU-
direktiv. En genusbudget innebär en analys av hur offentliga resurser används ur genus- och
jämställdhetsperspektiv, och syftar till att fördela pengarna i budgeten jämställt mellan könen.
Landstinget bör studera hur Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nya verktyg för
jämställdhetsarbete kan användas och implementeras för detta ändamål.
Mänsklig hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården som bedrivs inom Stockholms läns landsting ska vara modern,
hälsofrämjande och tillgänglig för alla, med utgångspunkt i patientens vårdbehov. Hälso- och
sjukvårdspersonal med kunskap om olika former av behandlingsmetoder ska finnas tillgänglig
för dem som söker vård.
Med Hälsovalet kommer ersättningssystemet att följa individens behov av vård. Därigenom
garanteras Stockholmregionens invånare en närsjukvård av hög kvalitet och god
tillgänglighet, som erbjuder stöd vid såväl kroppslig som psykisk ohälsa. Vård ska självklart
vara tillgänglig för så kallat papperslösa och asylsökande.
Vården av äldre- och multisjuka ska utvecklas och göras mer tillgänglig. Otillgänglig vård
och brist på stöd har lett till att psykisk ohälsa bland äldre ökat. Landstinget ska därför satsa
på fler legitimerade psykoterapeuter med kunskap om äldre. Genom ett förändrat
ersättningssystem ska patienterna erbjudas mer tid för samtal med läkare eller annan
specialiserad vårdpersonal. Landstinget ska anställa ytterligare vårdcoacher, det vill säga
personal som hjälper äldre och multisjuka att hitta rätt inom vården. Landstinget ska också
satsa mer på uppsökande vård.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
4
Vi vill utveckla ambulanssjukvården, så att äldre personer ska kunna föras direkt till
geriatriska mottagningar istället för till akuten.
Landstinget behöver också arbeta intensivt för att patienter ska uppleva heldygnsvården inom
psykiatrin som en plats för trygg vård. Riktade insatser för att stärka psykiskt sjuka ungdomar,
särskilt unga kvinnor, samt homosexuella, bisexuella, queer- och transpersoner (HBTQ) är
nödvändiga.
En modern och attraktiv kollektivtrafik
Stockholms läns landsting ska främja ett enkelt, prisvärt och miljövänligt sätt att resa
kollektivt på land och vatten. Landstingets långsiktiga mål för Stockholmsregionen ska vara
att kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna ska fördubblas jämfört med idag.
Vi vill ha en väl utbyggd kollektivtrafik som omfattar hela länet, i syfte att underlätta resandet
utan bil. Resan kan ske på land och vatten, samma kort ska gälla - ett kollektivtrafikkort.
Taxorna ska vara låga och enhetliga. Fler båtlinjer behöver inrättas både på Mälaren och
Saltsjön som i Skärgården. Stationer som utgör knutpunkter ska utvecklas så att resan blir
attraktiv, smidig och enkel. Cykelresandet ska kunna kombineras med att resa kollektivt, både
genom lånecykelsystem, möjlighet till att ta med egen cykel och bättre
cykelparkeringsmöjligheter. Det ska vara enkelt att köpa biljetter, såväl på stationer, större
busshållplatser och knutpunkter, som hos ombud och via internet.
Stockholmsregionen ska ha en modern kollektivtrafik som är tillgänglig och där resenärernas
framkomlighet inte hindras av spärrar. Det ska gå snabbt att få tag i trafikvärdar som kan
hjälpa till. Resandet ska präglas av trygghet, bra service och en stark miljöprofil. Tydlig
information kring tidtabeller, biljetter och trafikstörningar samt kartor ska finnas på stationer,
hållplatser och via mobilt internet. Kontroller ska ske ute i trafiken av personal som rör sig
inom den spårburna trafiken samt på bussar och båtar.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
5
Hållbar ekonomi
Omvärldsanalys Stockholmsregionens befolkning har ökat, till följd av både födelseöverskott och inflyttning.
Vi ser tecken på en fortsatt ökning under de närmaste åren. Förändringen i antalet invånare
ger viss ekonomisk stabilitet, med bredare skatteunderlag som i sin tur ger landstinget större
intäkter. Men behovet av investeringar för en utbyggd hälso- och sjukvård och kollektivtrafik
är stort framöver, och de ska även kunna möta utmaningarna för klimat och miljö.
Sverige påverkas ständigt av omvärlden. Det råder fortfarande osäkerhet i världsekonomin.
Den Europeiska Unionens ekonomi befinner sig i ett känsligt läge. Flera mindre länder som
Grekland och Portugal har allvarliga finansiella bekymmer. Även större länder som Frankrike,
Spanien, Italien och Storbritannien har instabil ekonomi beroende på bland annat höga
statsskulder, negativ bytesbalans, hög arbetslöshet - främst bland ungdomar - och ofta höga
räntenivåer.
Redan nu medför det förändrade klimatet mer extrema väderförhållande i Europa.
Värmeböljor innebär hälsomässiga påfrestningar. Översvämningar och andra katastrofer
kommer att innebära ekonomiska påfrestningar som påverkar Sverige även när de sker i andra
länder i vårt närområde.
Läget för Sveriges ekonomi betecknas som stabilt, framför allt då en stor del av statsskulden
amorterats av, men de privata hushållens skuldsättning har istället ökat dramatiskt. I
kombination med ökad upplåning för landsting, regioner och kommuner är det en riskfaktor
som kan förändra landets ekonomiska stabilitet. Hittills har upplåningsmöjligheterna för
landstinget gynnats av att Riksbankens styrränta hållits låg i Svergige. Globala aktörer letar
efter säkra placeringar och Stockholms läns landsting har hittills bedömts som en trygg aktör
att låna ut pengar till.
Finansiering Stockholms läns landsting behöver investera utifrån de stora framtida behoven inom
kollektivtrafik och sjukvård och säkerställa kvaliteten inom den löpande verksamheten.
Därmed är följande åtgärder nödvändiga för år 2013:
Skattehöjning om 20 öre
Utökade trängselavgifter, vilka beslutas på regional nivå
Omförhandling av Stockholmsöverenskommelsen, så att trängselavgifterna kan
användas till att bygga ut kollektivtrafiken
För att säkerställa en solidarisk finansiering behöver landstinget genomföra en skattehöjning
om 20 öre. Den ger landstinget ökade intäkter om 950 mkr för 2013 vilket tryggar de
satsningar som krävs inom driftsbudgeten.
Landstinget behöver även genomföra en grön skatteväxling för att finansiera gynnsamma
investeringar för miljön. Grön skatteväxling innebär att vi avgiftsbelägger verksamhet som
inverkar negativt på miljön. Genom de utökade trängselavgifterna skulle lånebehovet minska.
Genom att höja trängselavgifterna och utöka dem till att gälla även på Essingeleden kan
intäkterna från trängselavgifterna ökas till 1 miljard 2013. Avgifterna ska beslutas på regional
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
6
nivå och indexregleras så att beloppet höjs år för år. Med grön skatteväxling måste också
avtalet med staten från Stockholmsförhandlingen förhandlas om, så att intäkterna från
avgifterna inte används till finansiering av Förbifart Stockholm. En utredning om att införa
avgifter även på Södra och Norra länken ska göras.
Landstinget ska följa det löfte som gavs vid folkomröstningen om trängselskatterna och
använda pengarna till att finansiera investeringar inom den regionala kollektivtrafiken.
Motorvägsprojektet Förbifart Stockholm, som har betydande negativ miljöpåverkan och är
mycket kostnadskrävande ska omedelbart avbrytas.
Stockholmsregionens kollektivtrafik är i behov av enorma investeringar för att klara en
ökande befolkning och samtidigt minska bilanvändandet. Utökade statsbidrag för en utbyggd
spårtrafik och nya cykelstråk är nödvändiga. Den gröna skuggbudgeten på nationell nivå
innehåller sådana satsningar, vilket understryker behovet av grönt inflytande på alla politiska
nivåer.
Resultatbudget Hälso- och sjukvården samt kollektivtrafiken ska vara solidariskt finansierade så att ingen ska
behöva avstå från att söka vård eller åka kollektivt av ekonomiska skäl. Därför ska
Stockholms läns landsting vidta följande åtgärder inför år 2013:
Oförändrade avgifter inom Hälso- och sjukvården
Avgiftsfri barnsjukvård
Glasögonbidrag till barn
Satsning på vårdcoacher
Nej till besparingskrav inom hälso- och sjukvården
Sänkt pris med 100 kronor på SL:s 30-dagarskort som även omfattar båttrafiken
Enhetspris på enkelresor
Gratis kollektivtrafik för barn upp till 12 år
Förkortad resultatbudget Mkr Utfall
2011
Budget
2012
Prognos
2012
Budget
2013
Ändring
B13/P12
Budget
2014
Budget
2015
Verksamhetens intäkter 15 838 16 578 16 587 16 483 -0,6% 17 002 17 546
Skatteintäkter 57 965 59 696 59 515 62 811 5,5% 65 255 68 279
Summa intäkter 73 803 76 274 76 102 79 295 4,2% 82 257 85 825
Personalkostnader -24 103 -24 885 -25 018 -25 842 3,3% -26 431 -26 758
Köpt hälso- och sjukvård, tandvård -12 409 -13 086 -13 153 -14 029 6,7% -14 418 -14 803
Köpt trafik -11 209 -11 832 -11 817 -12 623 6,8% -12 954 -13 480
Övriga kostnader -20 334 -20 964 -20 825 -21 327 2,4% -21 884 -23 402
Summa verksamhetens kostnader -68 054 -70 766 -70 813 -73 822 4,2% -75 687 -78 442
Resultat före avskrivningar 5 748 5 507 5 289 5 473 6 569 7 383
Avskrivningar -3 096 -3 233 -3 261 -3 466 6,3% -3 617 -3 753
Rörelseresultat 2 653 2 274 2 027 2 007 2 952 3 630
Finansnetto -2 141 -2 097 -1 610 -1 437 -2 102 -2 835
Resultat 512 177 417 569 850 795
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
7
Investeringsbudget
Investeringar och reinvesteringar i hälso- och sjukvård och kollektivtrafik kommer att ställa
höga krav på planering, prioritering och uppföljning framöver. Landstinget ska noggrant
prioritera de investeringar som förbättrar miljö, hälsa och tillgänglighet genom förebyggande
hälsovård och ökad kollektivtrafikandel. Vid större investeringar ska
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och Livscykelanalys (LCA) göras, för att klarlägga och
minimera ekonomiska risker samt miljöpåverkan.
Nya investeringsmöjligheter För att nå bästa möjliga investeringseffekt behöver Stockholms läns landsting se över och
komplettera den traditionella låneinvesteringsmodellen. Möjlighet till att söka finansiering via
någon av de Allmänna Pensionsfonderna (AP-fonderna) bör utredas som ett alternativ.
Genom att utnyttja AP-fonderna skulle landstinget få en lägre finansieringskostnad gentemot
projekt som drivs som Offentlig-Privat samverkan (OPS), även om kostnaden ligger något
över Landstingets direktupplåning. Fördelar är att landstinget kan känna till
kostnadsutvecklingen över en längre tidsperiod, få ett ökat låneutrymme och få en långsiktigt
fast kostnad som inkluderar byggnation och långsiktiga driftstavtal. Dessutom stärker vi det
svenska pensionssystemet som därmed placerar våra gemensamma pensionspengar på ett
etiskt, tryggt och långsiktigt sätt.
Investeringsbudget 2013 med planår 2014-2015 Investeringsbudgeten för Hälso- och sjukvårdsnämnden ska utökas, så att tillagningskök kan
byggas på samtliga sjukhus och att lokalerna för psykiatriska heldygnsvården på S:t Görans
sjukhus kan renoveras för att förbättra trivseln och hälsan för dem som vårdas. Lokalerna
inom den psykiatriska heldygnsvården ska anpassas för att ge ungdomar och unga vuxna vård
på särskilda avdelningar.
Investeringsbudgeten för Trafiknämnden ska också utökas, se avsnittet Kollektivtrafik.
Förkortad investeringsbudget 2013 med planår 2014-2015 och estimat 2016-2017
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
8
Investeringsbudget 2013 med planår 2014-2015 och estimat 2016-2017
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
9
Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen är den centrala ledningsfunktionen inom landstinget. Styrelsens uppgift
ska vara att hålla samman landstingets hållbarhetsarbete samt se till att egna verksamheter och
privata utförare följer landstingets uppsatta mål. Landstinget ska aktivt minska regionens
påverkan på miljön, både lokalt och globalt. Resurser ska nyttjas hållbart för att minimera
framtida kostnader.
Hållbarhetskansli Landstinget ska tillsätta ett så kallat Hållbarhetskansli, inom ramen för landstingsdirektörens
ledningsstab, som sätter upp mål för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
Stockholmsregion. Kansliet ska föreslå åtgärder på kort och lång sikt, nätverka och agera
metodstöd. Arbetet ska följas upp och redovisas i landstingets bokslut och årsredovisning.
Landstingsstyrelsens förvaltning ska se till att en genusbudgetering genomförs. Förvaltningen
ska också utveckla och stärka demokratin, till exempel genom att sätta samman ett Demokratiutskott.
Medarbetarperspektiv För att värna om våra värdefulla medarbetare inom Stockholm läns landstings verksamheter,
vill vi tillämpa en genomarbetad strategi för den framtida personalförsörjningen. Det ska vara
attraktivt och utvecklande att arbeta för landstinget. Likaså ska medarbetarnas
initiativförmåga och kreativitet tas till vara.
Vi vill främja och förbättra villkoren för kompetensutveckling inom alla yrkesgrupper.
Landstinget ska därför utreda möjlighet till lön under utbildning och andra ekonomiska
incitament för vidareutbildning, inte minst för att komma till rätta med den rådande bristen på
specialistsjuksköterskor. Vi ger också full lönekompensation inom hälso- och sjukvården.
Verksamheterna inom Stockholm läns landsting ska vara utformad så att jämställdhet och
ett ökat genusmedvetande främjas. Landstinget ska som arbetsgivare verka för jämställdhet
mellan kvinnor och män. Lika lön för likvärdigt arbete ska gälla. Lönestatistik uppdelat på
män och kvinnor ska redovisas. Chefer ska också utbildas i jämställdhet.
Landstinget ska förorda fackliga kvinnopotter och fortsätta med arbetet för utjämning av
osakliga löneskillnader. Vår vision är att alla anställda inom SLL ska kunna erbjudas heltid
och de som vill gå ner i arbetstid ska också få möjlighet till det.
Hälsofrämjande arbete är nödvändigt för att minska sjukfrånvaron. Vi vill därför att
samarbetet med Försäkringskassan utökas, och att en gemensam strategi för bättre
rehabilitering av landstingets långtidssjukskrivna personal tas fram. Som ett ytterligare steg i
att minska sjukfrånvaron ska förvaltningen se över vilka kostnader respektive vinster
landstinget kan göra för att finansiera en karensdag i sjukförsäkringen vid allvarligare
situationer där risk för smittspridning anses vara stor.
Upphandlingar och auktorisation
Landstingets upphandlingar ska alltid syfta till att förändra verksamheten till det bättre och att
skapa fördelar för berörda människor. Sådana fördelar kan vara ökade valmöjligheter mellan
olika behandlingsalternativ, eller bättre kvalitet. Skälet att upphandla en verksamhet får inte
enbart vara att införa eller öka andelen privat verksamhet.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
10
I alla upphandlingsunderlag ska det finnas en konsekvensbeskrivning som inkluderar sociala,
ekonomiska och miljömässiga aspekter. Samma krav ska ställas på privata utförare som på
landstingets egna verksamheter, exempelvis att leverera könsuppdelad statistik, delta i
forskning och erbjuda utbildningsplatser. För att uppmuntra konkurrens och säkerställa att vi
alltid skriver avtal med bästa möjliga part, ska landstingets egna verksamheter alltid beredas
möjlighet att delta i anbudsförfaranden och vid auktorisation. Stockholms läns landsting har
gått längre än något annat landsting när det gäller konkurrensutsättning och privatisering i
vården. Detta utan att göra någon egentlig utvärdering av effekterna på vårdens kvalitet
respektive ekonomi. Det är hög tid att landstinget utvärderar effekterna rörande både kvalitet
och ekonomi av den konkurrensutsättning som pågått inom hälso- och sjukvården i
Stockholms läns landsting.
Kvalitet ska vara i fokus vid alla upphandlingar. Likaså ska krav på leverantörernas
miljöarbete och sociala ansvar ställas. Medarbetare ska alltid ha villkor motsvarande
kollektivavtal när de arbetar i offentligt finansierad verksamhet, oavsett om de är anställda av
landstinget eller av privat leverantör. En bra upphandling ska möta medborgarnas behov av
god vård och väl utförd kollektivtrafik.
Landstinget ska utveckla socialt entreprenörskap tillsammans med den idéburna och ideella
sektorn. Den idéburna sektorns krafter inom hälso- och sjukvården har en viktig roll att spela i
framtidens välfärd utan att ersätta det offentliga ansvaret.
Om leverantören inte uppfyller de krav som ställs i avtalet kan åtgärder vidtas, exempelvis
uppsägning av avtal eller vite. En åtgärdsplan ska redovisas till landstinget, och innan
bristerna är åtgärdade kan förlängning av befintliga avtal eller medverkan i nya upphandlingar
inte ske.
Uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling
För att kontinuerligt utveckla landstingets verksamhet och säkerställa kvalitén ska
uppföljningar och utvärderingar ske löpande. Såväl landstingets verksamhet i egen regi samt
den upphandlade, ska systematiskt följas upp och utvärderas.
Regional planering
Genom att ställa om till en hållbar Stockholmsregion ska Stockholms läns landsting inta en
ledande roll i arbetet för ett klimatneutralt samhälle, med såväl ekonomisk som social
hållbarhet. Investeringar, styrmedel och innovationer ska stötta utvecklandet av en grön
ekonomi.
Alla investeringar ska göras med syftet att samhället och miljön ska påverkas i positiv
riktning. Det gäller förebyggande hälsovård, underlättad rörlighet till fots och med cykel, att
säkra ett hälsosamt dricksvatten samt egen produktion av energi. Genom en god fysisk
planering kan vi erbjuda allt fler människor en hälsofrämjande och attraktiv livsmiljö med
närbelägna grönområden och en god kollektivtrafik. Samtidigt bevaras ett ekosystem som ger
ren luft, rent vatten och minskad klimatpåverkan. Skyddet för de gröna kilarna ska
säkerställas genom att program upprättas för varje kil.
En regional balans i Stockholms län gynnar alla innevånare. Det är viktigt att sprida
investeringarna geografiskt. Vi vill prioritera utvecklingen i den södra delen av regionen där
det idag är brist på arbetsplatser i förhållande till befolkningsmängden.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
11
Samverkan på alla politiska nivåer och mellan såväl offentliga, idéburna och privata aktörer
som medborgare är viktiga för att klara omställningen till ett hållbart samhälle.
Levande skärgård Vi vill ha en levande skärgård som är tillgänglig för alla. I Stockholms skärgård finns natur-
och kulturvärden som är unika i världen. Det är miljöer som måste vårdas och
bevaras för kommande generationer. Landstinget ska tillföra Skärgårdsstiftelsen medel för
inköp av ytterligare markområden i skärgården. Förhandlingar ska också inledas med staten
om ett övertagande av områden som tidigare har använts för försvarsverksamhet.
Med bofast befolkning och turism görs skärgården mer levande. Här utgör utvecklingen av
kollektivtrafiken på vatten en viktig del. Även företagarna i skärgården behöver ha
möjligheter till transporter på rättvisa villkor. Därför är det fortsatt nödvändigt att
näringsverksamheterna i skärgården ges fraktstöd.
Landstinget ska finansiera Skärgårdsstiftelsens verksamhet för att bevara kulturlandskapet
både genom beaktande av den bofasta befolkningens behov samt genom att göra skärgården
tillgänglig för en bred allmänhet.
Miljö Stockholms läns landsting arbetar enligt sitt miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 för
att göra Stockholmsregionen mer klimateffektiv, resurseffektiv och hälsofrämjande.
Viktiga prioriteringar är energieffektivisering, ökad andel förnybar energi och mer
energieffektiva transporter. Landstinget ska aktivt arbeta för att användningen av fossila
bränslen i verksamheten har upphört till år 2020. Andelen som reser kollektivt ska fördubblas
genom en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Landstinget ska minska utsläppen av
klimatpåverkande gaser och öka användningen av livsmedel som har låg klimatpåverkan.
Hanteringen av avfall ska följa avfallshierarkin. I första hand ska givetvis alla åtgärder som
bidrar till att minska avfallet totalt, prioriteras. Därefter ska återanvändning, återvinning och
insamling av organiskt avfall för biogasproduktion vara nödvändiga verktyg för att minska
klimatpåverkan.
Klimatförändringarna ställer ökade krav på att skydda och rena vårt dricksvatten.
Övergödning och förekomsten av långlivade kemikalier och läkemedel är andra hot mot
vattenkvaliteten. Stockholms läns landsting ska därför aktivt delta i arbetet med att ta fram en
regional vattenstrategi, i samverkan med samtliga aktörer inom Mälardalens
avrinningsområde.
Genom att ställa tydliga krav på upphandling av miljömärkta varor, utfasning av giftiga
kemikalier och noggrant miljöarbete på sjukhusen bidrar vi till att uppnå klimatmålen.
Dessutom ska landstinget stimulera att ny vattenreningsteknik tas fram. Landstinget ska gå
före med innovativa lösningar i sitt fastighetsbestånd, för hur vi kan utnyttja dagvatten,
regnvatten och liknande för de behov som inte kräver dricksvattenkvalitet.
Ekologisk mat, tillsammans med en ökad andel vegetabilier, har lägre miljöpåverkan både vad
gäller klimat och övergödning. Målet är att andelen ekologiska råvaror i Landstingets
verksamhet ska uppgå till 50 % 2016. Genom att via upphandling öka andelen närodlat skapas
också förutsättningar för lokala jordbruk och regional livsmedelsförädling, vilket gynnar det
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
12
öppna kulturlandskapet och biologisk mångfald. Landstinget ska också ta ansvar för en
hållbar matproduktion internationellt, genom att ställa krav på en ekologisk och socialt
ansvarsfull produktion.
Forskning, utveckling och utbildning Forskningoch utbildning är viktiga faktorer för landstingets utveckling, vilken vi vill ska
grundas på vetenskapliga och evidensbaserade metoder. Landstinget ska satsa på
tvärvetenskaplig forskning som knyter samman frågor för hälso- och sjukvård, klimat, miljö,
samhällsbyggnad, kultur- och transport.
Ur ett långsiktigt perspektiv är en väl fungerande hälso- och sjukvård beroende av forskning,
utveckling och utbildning (FoUU). En omfattande privatisering leder till en fragmentering av
vården som försvårar en sammanhållen FoUU-verksamhet. Detta kan på sikt hota sjukvårdens
kvalitet.
Oberoende forskning som är hälsofrämjande och förebyggande ska prioriteras, exempelvis
kost, miljömedicin och integrativ medicin. En forskningsenhet där sambandet mellan
miljörelaterade sjukdomar och svårdiagnostiserade patienter studeras, ska etableras.
Patientnära forskning och utveckling är av stor betydelse för att landstinget ska kunna erbjuda
invånarna nya diagnostiska metoder och att nya behandlingar snabbt ska komma vården till
del.
En viss del av resurserna ska öronmärkas för bredare satsningar inom kollektivtrafiken, såsom
stöd till ny fordonsteknik, innovationer för ökad tillgänglighet och åtgärder mot buller.
Landstingets FoUU ska förankras i samtliga verksamheter och inkludera externa
samarbetspartners.
Det tar idag för lång tid att omsätta forskning i samhället. Landstingets forskningsstrategi ska
därför kompletteras med en implementeringsplan som förutom landstinget inkluderar
kommuner, företag, statliga myndigheter och medborgare. Implementering i ordinarie
verksamhet ska planeras i inledningen av projekten för att få bäst resultat.
Landstinget ska också bidra till att minska djurförsök inom forskningen genom att satsa på
utveckling av alternativa metoder.
Demokratiutveckling För att öka den demokratiska delaktigheten och kännedomen om landstingets verksamhet, ska
fler och bättre möjligheter till inflytande erbjudas regionens invånare. Medborgardialogen ska
utökas och rådslag inför viktiga beslut prövas. Tillgänglighet via digitala kanaler och
lösningar för e-demokrati ska utvecklas. Att regelbundet genomföra ungdomsting är ett annat
sätt att fånga upp unga människors åsikter, och se till att de får vara med och påverka sin
framtid. Landstingsstyrelsen ska därför ta fram förslag för att stödja och utveckla demokratin.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
13
Hälso- och sjukvård
Tillgänglig vård Hälso- och sjukvård där behoven finns
Vi vill ha en mänsklig hälso- och sjukvård som innebär att alla invånare i regionen har
tillgång till Hälsocentraler där de bor. Hälsocentralerna ska vara en mötesplats för friskvård,
hälsa och vård som utgår från de enskilda behoven i livets alla skeden. Vi ser också ett behov
av att förstärka ungdomsmottagningarna lokalt, skapa en trygg psykiatri och erbjuda god vård
för äldre och multisjuka.
En trygg psykiatri och god vård för äldre och multisjuka. Vi ser positivt på fri etablering
under förutsättning att en områdesanalys görs som prövar det faktiska behovet av etablering.
Ersättning till vårdcentralerna ska anpassas efter patienternas sjukdomsbild och
socioekonomiska faktorer.
Vård ska självklart vara tillgänglig för så kallat papperslösa och asylsökande. Dagens system
skapar orimlig press både på sjuka papperslösa och på den vårdpersonal och de organisationer
som kämpar för att förbättra situationen. Landstinget ska inte längre vänta på en eventuell
nationell lagstiftning, utan istället blir en föregångare genom att redan nu erbjuda vård på lika
villkor till alla som bor i Stockholmsregionen.
Resultaträkning Hälso och sjukvårdsnämnden
Mkr Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
Ändring
13/12
Ändring
13/11
Budget
2014
Budget
2015
SLL-externa intäkter 1 377 1 344 1 308 -2,7% -5,0% 1 323 1 341
SLL-interna intäkter 44 669 46 599 48 393 3,8% 8,3% 49 823 51 296
- varav landstingsbidrag 44 324 46 273 48 064 3,9% 8,4% 49 486 50 950
Summa intäkter 46 045 47 943 49 700 3,7% 7,9% 51 146 52 637
Köpt vård -37 019 -38 992 -40 489 3,8% 9,4% -41 590 -42 689
Läkemedelsförmånen -4 794 -5 029 -5 030 0,0% 4,9% -5 171 -5 310
Övriga kostnader inkl. finansnetto -3 736 -3 923 -4 182 6,6% 12,0% -4 386 -4 638
Summa kostnader -45 549 -47 943 -49 700 3,7% 9,1% -51 146 -52 637
Resultat 497 0 0 0 0
Hälsovalet - närsjukvård av hög kvalitet
Med Hälsovalet kommer ersättningssystemet att följa individens behov av vård. Därigenom
ges möjligheter till att Stockholmregionens invånare garanteras en närsjukvård av hög kvalitet
och god tillgänglighet, som erbjuder vård vid såväl kroppslig som psykisk ohälsa.
Hälsovalet ska ta sin utgångspunkt i ett förebyggande hälsoarbete och erbjuda en vård som
ger långsiktiga hälsovinster för människor. Hälsovalet ska ersätta det befintliga Vårdvalet.
Kvaliteten på vården ska prioriteras, framför de snabba och begränsade undersökningar som
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
14
ofta görs på dagens vårdcentraler. Därigenom förkortas vårdtiden och framtida sjukdom kan
undvikas.
Hälsocentralen - utveckling av vårdcentralen Stockholm läns landsting ska utveckla vårdcentralerna till Hälsocentraler, där mer tid och
resurser för förebyggande och hälsofrämjande arbete ges. På Hälsocentralen ska det finnas en
mångfald av yrkesgrupper. För den som vill ha stöd till att ändra sina levnadsvanor och
förbättra sin livskvalitet på olika sätt, ska motiverande samtal och stödgrupper erbjudas av
Hälsocentralen. Att arbeta aktivt förebyggande genom att söka upp patienter som kan
förväntas ha behov av vården kan lindra mycket lidande för den enskilde. Det hälsofrämjande
arbetet kommer också att minska den framtida vårdtyngden.
Vi vill att distriktssköterskan, med sin unika kompetens och kunskap om befolkningens
behov, ska ges ett särskilt folkhälsoansvar. Ansvaret ska innebära att skaffa en överblick för
befolkningens allmänna hälsosituation i närområdet samt att ta initiativ till hälsofrämjande
och förebyggande åtgärder i samverkan med kommunen och andra aktörer. Det
hälsofrämjande arbetet kommer att på så vis minska trycket på vården. Vårdteamen på
hälsocentralerna ska ha möjlighet till att själva organisera arbetet och bedöma vilken
vårdkompetens som ska möta den enskilda patienten. Också patienten ska kunna påverka
vårdteamets sammansättning.
Satsning på äldre och multisjuka Landstinget har idag svårt att erbjuda äldre- och multisjuka personer vård på rätt nivå.
Dessutom har brister i den kommunala äldreomsorgen ökat trycket på akutmottagningarna.
Otillgänglig vård och brist på stöd har lett till att psykisk ohälsa bland äldre ökat, liksom
självmordsfall hos äldre män. Landstinget ska därför satsa på fler legitimerade
psykoterapeuter med kunskap om äldre.
Vi vill att landstinget bedriver långsiktig och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för äldre-
och multisjuka i primärvården. Patienterna ska ges bättre rådgivning och stöd.
Genom ett förändrat ersättningssystem ska läkaren få mer tid med patienter. På så sätt undviks
felmedicinering. Vidare ska behov, inte ålder, styra möjligheten till att erbjudas vård på
särskilda avdelningar och rehabilitering.
Trycket vid akutsjukhusen ska minskas genom att sjukhusen ges en utökad ekonomisk ram
som inte kräver nedskärningar på personal. Vi vill också utveckla ambulanssjukvården, så att
äldre personer ska kunna föras direkt till geriatrisk vårdavdelning istället för till akuten.
Föreningslivet medverkar i hälso- och sjukvården Att få ett besked om en kronisk sjukdom kan vara tungt. Medicinering, behandling och kanske
förändrad kost och motion betyder inte sällan stora omställningar i vardagen. Som stöd kan
nyinsjuknade och personer som levt länge med sin sjukdom, vända sig till någon av
landstingets många patientföreningar, vilka är ett ovärderligt komplement till den offentliga
hälso- och sjukvården. Där ges möjlighet till att träffa andra som befinner sig i liknande
situation, utbyta råd och tips och göra aktiviteter tillsammans som är anpassade efter ens
förutsättningar. Många av föreningarna erbjuder också utbildningar i hur man bäst tar hand
om sig för att hålla sig så frisk som möjligt.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
15
För att stimulera att patientföreningarna ska kunna växa, bli fler och i sin tur fungera som
komplement till hälso- och sjukvården, förslår vi att det ekonomiska stödet blir mer generöst.
Sjukvården ska i sin tur ge god information om vad föreningarna erbjuder, så att patienter ges
möjlighet till att välja rätt vård efter behov.
En utökad satsning på vårdcoacher Den satsning på vårdcoacher, det vill säga personal som hjälper svårt sjuka människor att hitta
rätt inom vården har varit lyckad. Siffror visar att kostnaden per patient minskat med närmare
60 procent, samt att antalet vårddygn har halverats. Samtidigt ger detta en bättre och tryggare
vård för de svårt sjuka patienterna och minskar de anhörigas oro. (fotnot med hänvisning till
siffrorna) Vi vill därför satsa på att anställa ytterligare 150 vårdcoacher.
Vårdcoachen ska få ett utökat uppdrag, och erbjuda uppföljningssamtal med patienter tre
månader efter besök hos specialistläkare. Detta erbjuds i samtal med patienten för att se över
biverkningar av medicin och om behandlingsmetoden fungerar, annars informeras om annan
likvärdig behandling. Som ett första steg föreslår vi att satsningar genomförs som ett försök
under 2013, för att sedan utvärderas.
Valfrihet i behandlingsformer Det är viktigt att alla behandlingar som finansieras av offentliga medel är beprövade och
dokumenterade. I landstingets egna verksamheter pågår ett arbete med att ta till sig nyare
behandlingsmetoder, till nytta för patienten som får en större valfrihet. Patienten har rätt att
diskutera användandet av kompletterande metoder med vårdgivaren. När de olika
behandlingsmetoderna som är möjliga har presenterats ska patientens åsikter också
respekteras i valet av behandlingsmetod. Hälso- och sjukvårdspersonal ska ha kunskap om
komplementärmedicinska behandlingsmetoder.
Miljöpartiet är positiva till detta och välkomnar yoga i rehabilitering, att massage och taktil
beröring erbjuds som behandling vid långvariga eller svåra smärttillstånd och att akupunktur
används som smärtlindring i förlossningsvården.
Utveckling av psykiatrin - trygg heldygnsvård Heldygnsvården inom psykiatrin står inför stora utmaningar. Stockholms läns landsting
behöver arbeta intensivt för att patienter ska uppleva heldygnsvården som en plats för trygg
vård.
Riktade insatser för att stärka psykiskt sjuka ungdomar, särskilt unga kvinnor, samt
homosexuella, bisexuella och trans- och queerpersoner (HBTQ) är därför nödvändiga.
Stockholms läns landsting ska genom ökad kunskap och samordnade insatser komma till rätta
med och förebygga självskadebeteende hos unga. För unga personer är det särskilt viktigt att
få till stånd rätt typ av vård, för att möta deras behov. Det ska därför vara obligatoriskt med
en omvårdnadsplan för respektive patient. Likaså ska kvaliteten på omvårdnadsplanen höjas.
Patienterna ska erbjudas samtal med personal som har legitimerad psykoterapeutisk
kompetens. Personalen ska också finnas tillgängliga dygnet runt. Det ska vara en del i
behandlingen under tiden man vårdas. Alla ska kunna få stöd av en kurator för att samordna
de olika delar av livet som behövs för att fungera.
Vi vill också ge Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att utreda personalkompetensen
inom psykiatrin. En strategi ska tas fram för att säkerställa tillräcklig bemanning, rätt
kompetens och möjlighet till fortsatt vidareutbildning. Mentalskötare och sjuksköterskor ska
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
16
ges handledning av personal med legitimerad psykoterapeutisk kompetens i hur de på bästa
sätt bemöter patienter i olika situationer.
Genom att renovera och anpassa lokalerna för heldygnsvården inom psykiatrin, ska
landstinget förbättra trivseln och hälsan för dem som vårdas. Det ska även finnas särskilda
anpassade avdelningar för ungdomar.
TioHundranämnden Vi vill att Stockholms läns landsting ska stödja och uppmuntra lokala initiativ runt om i
regionen, varav ett är TioHundra. TioHundra är ett samverkansprojekt som ska utveckla hälsa,
sjukvård och omsorg utifrån den enskilda människans behov och önskemål. Det politiska
ansvaret för sjukvård och omsorg för Norrtäljeborna finns sedan 2006 samlat hos
TioHundranämnden. Vi vill att nämnden fortsätter att bestå av politiker från landsting och
kommun.
Vidare ska landstinget använda Norrtälje sjukhus för planerad vård, i högre utsträckning än
idag. Tiohundras arbete ska även i fortsättningen följas upp och utvärderas.
Resultaträkning TioHundranämnden Mkr Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
Ändring
13/12
Ändring
13/11
Landstingsbidrag 1 143,7 1 187,2 1 223 3,0% 7,0%
Köpt vård -990 -1 028 -1 059 3,1% 7,0%
Läkemedel -153 -158 -163 3,2% 6,5%
Övr intäkter/kostn inkl. finansnetto -1 -1 -1 0,0% 0,0%
Summa kostnader -1 144 -1 187 -1 223 3,1% 6,9%
Resultat 0 0 0
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
17
Kultur Kulturen är en positiv kraft som har stor betydelse för samhällets utveckling, för ökad
kunskap och ökat välbefinnande hos invånarna i Stockholm. Livskvalitet handlar inte bara om
hälsa utan även om möjligheten att leva ett stimulerande, aktivt och rikt liv. Det är viktigt att
den kultur som landstinget främjar kommer alla i länet till godo. För att göra detta möjligt och
för att främja kulturen i Stockholm behöver landstinget satsa på kulturen.
Resultaträkning Kulturnämnden
Mkr Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
Ändring
13/12
Ändring
13/11
Budget
2014
Budget
2015
Intäkter 398 406 436 7,3% 9,5% 447 459
- varav landstingsbidrag 376 388 422 8,7% 12,1% 433 445
Kostnader -398 -406 -436 7,3% 9,5% -447 -459
Resultat 0 0 0 0 0
Barn- och ungdomssatsning Barn och ungdomar är ett fundament i en grön kulturpolitik. Det gäller inte minst barn och
ungdomars egen organisering och eget aktiva deltagande. 10 miljoner ska därför tillföras i en
särskild barn- och ungdomssatsning under 2013.
Landstinget ska ha ett generöst system för stöd till ungdomsorganisationer. Vi ser ett behov av
att kontinuerligt räkna upp stödet, så att det inte urholkas över tid. Vi ser också ett behov av
att ge möjlighet till temporära utvecklingsbidrag till organisationer som exempelvis växer
väldigt snabbt. Sådant kan kosta tid och kraft och det är rimligt att inom ramen för stödet till
regionala ungdomsorganisationer inrätta ett särskilt utvecklingsbidrag i detta syfte.
En ofta förbisedd grupp är den stora mängd ungdomar som läser vid högskolor och universitet
i vårt län. Också studentorganisationer bör få stöd inom ramen för stödet till
ungdomsorganisationer. Våra studentorganisationer behövs för att kunna driva sina rättigheter
som grupp, på samma sätt som behovet finns för yngre ungdomar. Studentorganisationerna i
Stockholms län idag arbetar också aktivt för att förbättra tillgången på studentbostäder,
förbättra kvaliteten i utbildningarna och för ett starkt studentinflytande på lärosätena.
Satsningar som är nödvändiga för att Stockholm ska utvecklas som kunskapsregion.
Inom ramen för barn- och ungdomssatsningen vill vi också öka stödet till Ung Aktiv Kultur
och stödet till scenkonst för barn, unga och familjer. Ung aktiv kultur är ett av få stöd som
faktiskt ger barn och ungdomar möjlighet att själva skapa eller delta i en skapandeprocess.
Detta är något som kan utvecklas mycket i vårt län och därför behöver vi tillföra rejäla nya
resurser. Också stödet till scenkonst för barn, unga och familjer höjs kraftigt. Detta är en av
landstingets stödformer där efterfrågan överstiger det landstinget idag ger stöd till. Genom
höjningen kan också cirkus inkluderas i stödet.
Landstinget behöver också utveckla Film Stockholm. Stockholms filmare står idag mycket
långt fram inom svensk film, vilket är resultatet av Film Stockholms goda arbete. Här finns
dock att en utvecklingspotential i att ta barn och ungas filmande vidare in i ett professionellt
filmskapande.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
18
Övriga satsningar Utöver barn- och ungdomssatsningen tillförs också medel till Kultur i vården, för att fortsätta
undersöka och utveckla det vetenskapliga stödet för kulturens inverkan i vård och omsorg; till
ett utökat verksamhetsstöd till regionala kulturverksamheter för att öka kvaliteten i befintliga
verksamhter och ge fler möjlighet till stöd; och att öka ersättningen till folkbildningen i
enlighet med SKL:s rekommendationer.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
19
Kollektivtrafik
Fördubbla andelen som reser kollektivt
Landstinget ska upprätta ett långsiktigt mål; kollektivtrafikens andel av de motoriserade
resorna ska fördubblas jämfört med idag. För att nå dit behövs en mångfald av åtgärder.
Fyrstegsprincipen ska vara vägledande för hur vi når målet. För en utförligare beskrivning av
hur vi ser på fyrstegsprincipen se vår bilaga till investeringsdokument.
Resultaträkning Trafiknämnden
Mkr Utfall
2011
Budget
2012
Budget
2013
Ändring
13/12
Ändring
13/11
Budget
2014
Budget
2015
Intäkter 16 431 17 432 18 228 4,6% 10,9% 18 488 18 856
- varav landstingsbidrag 7 495 7 482 8 370 11,9% 11,7% 8 306 8 373
Kostnader -16 679 -17 432 -18 228 4,6% 9,3% -18 488 -18 856
Resultat -248 0 0 0 0
Åtgärder som ger effekt på kort sikt Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen befinner sig i ett ytterst ansträngt läge. I stort sett all
spårburen trafik har nått kapacitetstaket i rusningstid. Samtidigt växer befolkningen.
Eftersläpande underhåll och investeringar riskerar att leda till att läget snart blir akut, och att
nya kapacitetsstarka linjesträckningar inte blir klara i tid för att möta behoven.
Steg för steg behöver vi vidta åtgärder för att snabbt och effektivt möta befintliga
kapacitetsbehov. Det ska göras genom att prioritera byggandet av nya linjer, införa regionala
trängselavgifter och omfördela pengar från projekteringen av Förbifart Stockholm.
Det snabbaste sättet att tillgodose behovet av kapacitet är genom att öka antalet busslinjer och
ge dessa hög prioritet i trafiken. På många ställen bör nya kollektivtrafikkörfält inrättas som
ger bussen helt fri väg. Ett andra steg är att konvertera vissa stombusslinjer till spårväg.
Viktigast är att snabbt utöka kapacitet och sänka restider på tvärförbindelser. På det sättet kan
vi knyta ihop spårlinjer och avlasta de inre delarna av spårsystemet.
Alla nya linjer ska byggas med modern teknik och anpassas till att klara framtidens behov av
kollektivtrafikresande. Vi vill bygga en kollektivtrafik som ger rätt kapacitet på rätt plats till
rätt pris, med minsta möjliga miljöpåverkan och med god komfort för resenären.
Möjlighet till nya tvärförbindelser inom Stockholmregionen ska ses över. Med modern
byggteknik går det att bygga billigare och med enklare konstruktioner både under och över
jord. Med automatstyrd tunnelbana kan fordonen gå i tätare trafik, och därmed göras mindre i
storlek. Den här typen av trafik, som till exempel används i Köpenhamnsmetron, skulle kunna
fungera som ett bra komplement till dagens T-banelinjer.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
20
Utbyggnad som utökar kapaciteten på längre sikt Stockholmsregionen behöver mer än något annat fler nya spår för att klara framtidens
trafikutmaningar. De spårutbyggnader som finns i Länsplanen är otillräckliga och medför en
sjunkande kollektivtrafikandel, vilket är oacceptabelt ur trängsel- och klimatsynpunkt.
Därför är ytterligare investeringar nödvändiga under planperioden. Det handlar om att
tidigarelägga objekt, men det handlar även om att börja projektera för och bygga ytterligare
spår. Statliga medfinansieringar och användande av trängselavgifterna är nödvändiga för att
kunna öka utbyggnadstakten i kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska prioriteras före
vägutbyggnader.
Under planperioden 2013-2017 vill vi bland annat satsa på följande projekt:
Spårväg Syd vill vi börja bygga så fort som möjligt. Det är en snabbspårväg som ska
knyta samman Flemingsberg och Kungens Kurva och fortsätta till Fruängen, Älvsjö,
Skarpnäck och Bollmora. Med den kommer 30 000 personer kunna åka varje dygn.
Tunnelbana till Ostsektorn måste ha högsta prioritet. Vi räknar med att kunna komma
igång med byggstart redan 2016.
Automatbana Odenplan-Nya Karolinska sjukhuset. Hagastaden behöver en
kapacitetsstark kollektivtrafik. Vi vill bygga en ny, modern tunnelbanelinje, liknande
Metron i Köpenhamn.
Nordostsektorn behöver ökad spårkapacitet. Vilka dragningar en sådan linje kan ha
ska utredas snarast.
Tvärbanans norra sträckning till Kista. Frågan är färdigutredd och bygget behöver
komma igång genast. I nästa steg förlängs banan till Helenelund.
Pilotprojekt med spårtaxi genomförs i Stockholmsregionen. Spårtaxi är mindre
spårburna fordon som är automatiska och anropsstyrda, där passageraren själv väljer
sitt ressällskap och resan sker sedan utan stopp på vägen till vald station.
Ett kort, en taxa Samma biljettsystem, samma kort, samma taxa ska gälla, för kollektivtrafik som går på land
och vatten. Landstinget ska därför fullt ut tillföra SL medel för att all båttrafik i
Waxholmsbolagets regi ska ingå i SL-taxan.
Priset på SL-kortet har ökat i snabbare takt jämfört med utvecklingen av löner och andra
priser de senaste åren. Som exempel kan nämnas bensinpriset, som mellan 1995 och 2009
steg med 59 procent, samtidigt steg priset på SL:s 30-dagarskort med hela 94 procent. Detta är
en orimlig utveckling om vi ska få fler att välja kollektivtrafiken. SL ska därför sänka priset
på 30-dagarskortet med 100 kr, till 690 kr. Enhetstaxan (samma pris oavsett vart man reser i
länet) ska återinföras på kontantbiljetterna och zonsystemet ska tas bort.
En kollektivtrafik för alla Stockholmregionens invånare blir allt äldre och det ställer särskilda krav på Färdtjänsten men
också på SL och Waxholmsbolaget. Grundläggande är att de äldre resenärerna ska ha samma
frihet att transportera sig som andra kollektivtrafikresenärer, enligt Färdtjänstlagen. En fortsatt
tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken gör det möjligt för fler med
funktionsnedsättning att åka i den allmänna kollektivtrafiken. Här krävs det bättre samordning
och samverkan med kommunerna för att förbättra tillgängligheten vid och till hållplatser och
stationer. Trafikentreprenörerna måste också bli bättre på att följa riktlinjerna, exempelvis
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
21
genom att använda nigningsfunktion, så att nivåskillnaden mellan bussgolv och hållplats
minskas, på bussar. Högtalarutropen vid stationerna ska åter ske dygnet runt en enkel och
avgörande åtgärd för att underlätta för många resenärer.
Gång, cykel och båt som en del i resandet
Gång- och cykeltrafik är de allra mest klimatsmarta och hälsofrämjande transportslagen. För
att utveckla dessa, krävs en god samhällsplanering som minskar behovet av långa
motoriserade transporter. Utvecklingen i regionen ska stimuleras, så att invånarna har
möjlighet till att arbeta, handla samt ta del av och utöva kultur och fritidsaktiviteter, utan att
behöva resa långt.
Stockholm läns landsting ska aktivt bidra till att utveckla en regional planering av
kapacitetsstarka och gena cykelpendlingsstråk med mycket grönska och ordentlig separering
från biltrafiken.
För att främja cyklingen ska den vara väl integrerad med kollektivtrafiken. Vid större
hållplatser och vid knutpunkter ska till exempel cykelparkering erbjudas i väderskyddade
utrymmen.
Landstinget ska verka för att utvidga system för lånecyklar till Stockholms förorter, inte bara i
innerstaden. Ett pilotprojekt med cykelpool, liknande det system som tyska statsjärnvägarna
erbjuder, så kallat “call a bike” bör genomföras i samarbete med en eller flera
kranskommuner.
En fungerande person- och godstrafik till sjöss är en förutsättning för många stockholmares
vardag. Vi vill förenkla för regionens invånare att kunna utnyttja vattnet för arbetspendling,
skolresor, fritid, och rekreation. För de boende i skärgården är en utökning av trafiken
nödvändig för att arbetspendling ska vara möjlig året om. Sjötrafiken ska planeras med
utgångspunkt i skärgårdsbornas behov men samtidigt med ambitionen att binda ihop
sjötrafiken med kollektivtrafiken på land genom en tydligare samplanering av linjer och
tidtabeller.
Att återupprätta vattenvägarna i Stockholm är ett sätt att med små insatser bidra till nya
tvärförbindelser och utökad kapacitet i kollektivtrafiken. Nya linjer behövs både på Mälaren
och Saltsjön som i Skärgården. Genom att utreda hur det reella pendlingsbehovet ser ut, med
utgångspunkt i befintliga och planerade sjönära bostäder, kan pendelbåtar komma att
utvecklas på ett nytt, resurseffektivt och attraktivt sätt.
När trafiken på vatten utvecklas så är det viktigt att fartygen och angöringspunkterna är
tillgänglighetsanpassade. Nya fartyg ska vara miljöanpassade med låga utsläpp, låga
bullernivåer och byggda för minskade problem med svallvågor.
Utveckla stationerna - en modern mötesplats
Stationer, knutpunkter och större hållplatser ska betjäna en kollektivtrafik där informationen
är tydlig och där det går smidigt att byta mellan olika trafikslag och linjer.
Informationssystemen ska därför utvecklas så att det blir lättare att navigera mellan linjer och
uppgångar, och få en snabb, korrekt information om avgångar och trafikstörningar. Tillgång
till service och handel ska finnas på stationerna, men utan att kommersiella intressen inkräktar
på tillgängligheten och hindrar framkomligheten i trafiksystemet.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
22
Resenärer, inte minst unga, ska uppleva kollektivtrafikmiljön som säkrare och tryggare,
jämfört med idag. Det måste därför vara lätt att få kontakt med kundservice och trafikvärdar.
Ytterligare stationer ska förses med så kallade trygghetsrum, för omhändertagande av den
som blir sjuk, drabbats av brott eller beter sig stökigt i kollektivtrafiken.
SL ska avbryta installationerna av de höga glasspärrarna, vilka i sin tur är alltför
kostnadsdrivande vad gäller inköp, drift och underhåll. Spärrarna orsakar vidare flertalet
klämolyckor samt skapar otrygghet för barnfamiljer och äldre personer. Barn hamnar ofta på
fel sida. Äldre riskerar att fastna med väskor när de inte passerar tillräckligt fort.
Genom att spärrvakterna vidareutbildas till trafikvärdar och/eller biljettkontrollanter, kommer
tillgänglig personal ute på stationer, perronger och ombord på fordon öka tryggheten och ge
service.
Systemet för biljettförsäljning ska vara lättbegripligt och tillgängligt. Informationen, på olika
språk, om hur man köper biljett ska finnas på respektive plats där de säljs. Systemet med
reskassa på Access-kortet ska utformas till att vara enkelt att förstå och använda.
Det är viktigt att miljön i kollektivtrafiken också utgör rum för vila och möten. På stationerna
ska resenärer ha tillgång till god komfort och gott om sittplatser - även för dem som inte
handlar. Bra och energieffektiv temperaturreglering är nödvändig, så att resenärer varken
behöver frysa eller svettas under vinter- respektive sommarhalvåret. Belysningen ska vara
behaglig och vilsam. Alla stationer ska utrustas med offentliga toaletter. Vidare ska det finnas
tillgång till trådlöst internet och mobiltelefoni både på stationer och linjer.
Tunnelbanan i Stockholm är en av världens största konstutställningar. Vi vill värna konsten i
kollektivtrafiken, och se till att medlen avsätts till att även omfatta pendeltågstationer och
större knutpunkter. SL ska utöka satsningarna för att synliggöra konsten i kollektivtrafiken
samt inrätta reklamfria zoner. I och med de digitala reklam-/informationsskyltarna bör detta
kunna göras utan minskade reklamintäkter. SL ska också återinföra det populära konceptet
“Poesi på väg”.
Miljöpartiet de Gröna i Stockholms läns landsting budget 2013 2011-05-19
23
Ordlista
AP-fond AP-fonderna är de olika allmänna pensionsfonder som funnits i Sverige sedan 1960-talet. AP-
fonderna har till uppgift att dels utjämna svängningarna mellan pensionsavgifter och
pensioner och dels att bidra med avkastning till pensionssystemet på längre sikt. Första,
Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna ska förvalta globala portföljer med aktier, obligationer
mm. Sjätte AP-fonden ska investera kapital i små och medelstora bolag.
Genusbudget Genusbudgetering innebär att analysera hur offentliga resurser används ur genus- och
jämställdhetsperspektiv. Den undersöker hur de offentliga utgifterna möter kvinnors och
mäns, flickors och pojkar behov. En budget kan se ut att vara könsneutral men är det kanske
inte vid en djupare analys. Genusbudgetering synliggör den verkliga fördelningen och är ett
viktigt verktyg för att fastställa om de uppsatta jämställdhetsmålen har översatts till
budgetmässiga beslut.
Grön skatteväxling Det innebär att miljöskadliga produkter eller tjänster beskattas eller avgiftsbeläggs och/eller
att miljöanpassade produkter och tjänster får sänkta skatter och avgifter. Syftet är att styra mot
de alternativ som är mindre skadliga för miljön genom att de blir mer prisvärda.
Integrativ medicin Integrativ medicin syftar till att främja hälsa och motverka sjukdom genom utveckling och
integration av evidensbaserad kunskap från olika discipliner och traditioner för att
komplettera skolmedicinen. På Karolinska Institutet finns Oshers centrum för integrativ
medicin, där man undersöker olika alternativmedicinska metoder med strikt vetenskaplig
metodik för att utvärdera vilka mekanismer och behandlingseffekter de har.
Offentlig Privat samverkan - OPS OPS betecknar en form av offentlig upphandling där ett företag eller en grupp av företag ges
uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, vanligen
sjukhus, motorväg eller annan infrastrukturinvestering. Man kan säga att inte bara själva
byggandet överlåts på ett privat företag utan även finansiering och eventuellt drift. Oftast
övergår ägandet av nyttigheten till den offentliga verksamheten efter ett visst antal år.
Tabellv
erk
et
Bu
dg
et 2013
Sto
ckho
lms läns land
sting
Milj
öpa
rtie
t 1
6 m
aj 2
01
2
SL
L E
kon
om
i och
fin
ans
3
Förk
ort
ad
resulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Pro
gno
s
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
B1
3/P
12
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Ver
ksa
mh
eten
s in
täkt
er1
5 8
38
16
57
81
6 5
87
16
48
3-0
,6%
17
00
21
7 5
46
Ska
ttei
ntä
kter
57
96
55
9 6
96
59
51
56
2 8
11
5,5
%6
5 2
55
68
27
9
Sum
ma
intä
kte
r7
3 8
03
76
27
47
6 1
02
79
29
54
,2%
82
25
78
5 8
25
Per
son
alk
ost
na
der
-24
10
3-2
4 8
85
-25
01
8-2
5 8
42
3,3
%-2
6 4
31
-26
75
8
Kö
pt
hä
lso
- o
ch s
jukv
ård
, ta
nd
vård
-12
40
9-1
3 0
86
-13
15
3-1
4 0
29
6,7
%-1
4 4
18
-14
80
3
Kö
pt
tra
fik
-11
20
9-1
1 8
32
-11
81
7-1
2 6
23
6,8
%-1
2 9
54
-13
48
0
Övr
iga
ko
stn
ad
er-2
0 3
34
-20
96
4-2
0 8
25
-21
32
72
,4%
-21
88
4-2
3 4
02
Sum
ma
verk
sam
he
ten
s ko
stn
ade
r-6
8 0
54
-70
76
6-7
0 8
13
-73
82
24
,2%
-75
68
7-7
8 4
42
Re
sult
at f
öre
avs
kriv
nin
gar
5 7
48
5 5
07
5 2
89
5 4
73
6 5
69
7 3
83
Avs
kriv
nin
gar
-3 0
96
-3 2
33
-3 2
61
-3 4
66
6,3
%-3
61
7-3
75
3
Rö
rels
ere
sult
at2
65
32
27
42
02
72
00
72
95
23
63
0
Fin
ansn
ett
o-2
14
1-2
09
7-1
61
0-1
43
7-2
10
2-2
83
5
Re
sult
at5
12
17
74
17
56
98
50
79
5
4
Resulta
träknin
g
M
krU
tfal
l
20
11
Bu
dge
t
20
12
Pro
gno
s
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
B1
3/P
12
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
S:a
ver
ksa
mh
etsi
ntä
kter
15
83
81
6 5
78
16
58
71
6 4
83
-0,6
%1
7 0
02
17
54
6
Ska
ttei
ntä
kter
52
19
05
4 6
03
54
51
25
7 8
12
6%
60
61
06
3 8
58
Gen
erel
lt s
tats
bid
rag
5 4
30
5 1
39
5 0
83
5 1
82
2%
5 2
83
5 3
85
Utj
äm
nin
gssy
stem
et3
45
-46
-80
-18
31
27
%-6
37
-96
4
Sum
ma
ska
ttei
ntä
kter
57
96
55
9 6
96
59
51
56
2 8
11
5,5
%6
5 2
55
68
27
9
Sum
ma
intä
kte
r7
3 8
03
76
27
47
6 1
02
79
29
54
,2%
82
25
78
5 8
25
S:a
ver
ksa
mh
eten
s ko
stn
ad
er-6
8 0
54
-70
76
6-7
0 8
13
-73
82
24
,2%
-75
68
7-7
8 4
42
Re
sult
at f
öre
avs
kriv
nin
gar
5 7
48
5 5
07
5 2
89
5 4
73
6 5
69
7 3
83
Avs
kriv
nin
gar
-3 0
96
-3 2
33
-3 2
61
-3 4
66
6%
-3 6
17
-3 7
53
Rö
rels
ere
sult
at2
65
32
27
42
02
72
00
72
95
23
63
0
Fin
an
siel
la i
ntä
kter
80
12
91
14
10
1-1
1%
15
41
38
Fin
an
siel
la k
ost
na
der
-2 2
21
-2 2
27
-1 7
24
-1 5
39
-11
%-2
25
6-2
97
3
Fin
ansn
ett
o-2
14
1-2
09
7-1
61
0-1
43
7-1
1%
-2 1
02
-2 8
35
Re
sult
at5
12
17
74
17
56
98
50
79
5
Ver
ksa
mh
eten
s in
täkt
er1
5 8
38
16
57
81
6 5
87
16
48
3-1
%1
7 0
02
17
54
6
Ver
ksa
mh
eten
s ko
stn
ad
er-6
8 0
54
-70
76
6-7
0 8
13
-73
82
24
%-7
5 6
87
-78
44
2
Avs
kriv
nin
gar
-3 0
96
-3 2
33
-3 2
61
-3 4
66
6%
-3 6
17
-3 7
53
Ver
ksa
mh
eten
s n
etto
kost
na
der
-55
31
2-5
7 4
22
-57
48
8-6
0 8
05
6%
-62
30
3-6
4 6
49
5
Förk
ort
ad
ba
lansrä
kn
ing
Mkr
Utf
all
Pro
gno
sB
ud
get
20
11
20
12
20
13
An
lägg
nin
gsti
llgå
nga
r5
9 4
55
68
40
47
9 0
20
Om
sätt
nin
gsti
llgå
nga
r9
14
99
36
11
0 0
64
Sum
ma
tillg
ånga
r6
8 6
04
77
76
58
9 0
85
Eget
ka
pit
al
3 9
44
4 3
61
4 9
31
Avs
ätt
nin
gar
17
49
31
8 8
56
20
16
8
Sku
lder
47
16
75
4 5
48
63
98
6
Sum
ma
sku
lde
r o
ch e
get
kap
ital
68
60
47
7 7
65
89
08
5
6
Bala
nsrä
kn
ing
Mkr
Utf
all
Pro
gno
sB
ud
get
Pla
nP
lan
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
Ma
rk, b
yggn
ad
er, t
ekn
.an
l.3
8 0
42
43
20
34
9 1
16
56
65
26
2 5
63
Ma
skin
er o
ch i
nve
nta
rier
5 7
44
6 9
30
8 1
20
9 5
45
12
55
2
Övr
igt
15
66
91
8 2
71
21
78
42
3 8
28
27
28
4
An
läg
gn
ing
still
gå
ng
ar
59
45
56
8 4
04
79
02
09
0 0
24
10
2 4
00
Om
sätt
nin
gst
illg
ån
ga
r9
14
99
36
11
0 0
64
10
96
51
1 0
26
Sum
ma
tillg
ånga
r6
8 6
04
77
76
58
9 0
85
10
0 9
89
11
3 4
26
Ingå
end
e eg
et k
ap
ita
l3
43
23
94
44
36
14
93
15
78
1
Åre
ts r
esu
lta
t5
12
41
75
69
85
07
95
Sum
ma
eg
et k
ap
ita
l3
94
44
36
14
93
15
78
06
57
6
Sum
ma
avs
ätt
nin
ga
r1
7 4
93
18
85
62
0 1
68
21
40
22
2 7
74
Lån
gfri
stig
a s
kuld
er3
2 7
96
40
93
04
7 8
25
55
87
96
4 0
79
Ko
rtfr
isti
ga s
kuld
er1
4 3
71
13
61
91
6 1
62
17
92
81
9 9
98
Sum
ma
sku
lder
47
16
75
4 5
48
63
98
77
3 8
07
84
07
7
Sum
ma
ege
t ka
pit
al o
ch s
kuld
er
68
60
47
7 7
65
89
08
51
00
98
91
13
42
6
IB a
nsv
ars
förb
ind
else
åre
ts b
örj
an
22
13
72
4 3
89
24
62
82
4 4
16
24
01
9
UB
an
sva
rsfö
rbin
del
se p
erio
den
s sl
ut
24
39
82
4 6
28
24
41
62
4 0
19
23
96
8
7
Förk
ort
ad
kassa
flöd
esa
na
lys
* I
bu
dg
et 2
01
3, p
lan
åre
n 2
01
4-2
01
5 h
ar
de
l a
v N
KS
in
ve
ste
rin
g s
om
in
te p
åve
rka
r ka
ssa
flö
de
t e
xklu
de
rats
.
Mkr
Utf
all
Bu
dge
tB
ud
get
20
11
20
12
20
13
Ka
ssa
flö
de
frå
n d
en l
öp
an
de
verk
sam
het
en7
16
14
60
26
27
3
Inve
ster
inga
r *
-8 5
44
-12
64
9-1
2 3
27
Förs
älj
nin
gar,
övr
igt
34
88
10
Kas
safl
öd
e e
fte
r in
vest
eri
nga
r-1
03
5-7
96
6-6
10
7
Net
toö
knin
g a
v lå
ngf
rist
iga
sku
lder
5 1
65
06
66
1
Sum
ma
förä
nd
rin
g av
likv
ida
me
de
l-2
13
-7 9
66
58
0
8
Kassa
flöd
essa
na
lys
* I
bud
get
20
13
, p
lanår
en 2
01
4-2
01
5 h
ar d
el a
v N
KS
inves
teri
ng s
om
inte
påv
erkar
kas
safl
öd
et e
xklu
der
ats
Mkr
Utf
all
Bu
dge
tB
ud
get
Pla
nP
lan
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
Åre
ts r
esu
lta
t5
12
17
75
69
85
07
95
Avs
kriv
nin
gar
3 0
96
3 1
96
3 4
66
3 6
17
3 7
53
Avs
ätt
nin
gar,
rea
vin
ster
, övr
igt
73
51
22
92
18
41
23
41
37
2
Ka
ssa
flö
de
före
fö
rän
dri
ng
av
röre
lsek
ap
ita
l4
34
34
60
26
21
95
70
15
92
0
Förä
nd
rin
g a
v rö
rels
eka
pit
al
-1 5
25
00
00
Ka
ssa
flö
de
frå
n d
en lö
pa
nd
e ve
rksa
mh
eten
7 1
61
4 6
02
6 2
19
5 7
01
5 9
20
Inve
ster
inga
r *)
-8 5
44
-12
64
9-1
2 3
27
-13
45
9-1
4 7
18
Förs
älj
nin
gar,
övr
igt
34
88
10
00
Ka
ssa
flö
de
efte
r in
vest
erin
ga
r-1
03
5-7
96
6-6
10
7-7
75
8-8
79
8
Net
toö
knin
g a
v lå
ngf
rist
iga
sku
lder
5 1
65
06
66
18
91
09
62
5
Sum
ma
förä
nd
rin
g av
likv
ida
me
de
l-2
13
-7 9
66
58
01
14
47
71
9
Re
su
lta
trä
kn
ing
La
nd
stin
ge
t
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Pro
gno
s
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
B1
3/P
12
Pla
n
20
14
Pla
n
20
15
Ver
ksa
mh
eten
s in
täkt
er6
69
16
52
26
55
76
15
5-6
%6
42
06
74
8Sk
att
ein
täkt
er5
7 9
65
59
69
65
9 5
15
63
01
16
%6
5 2
55
68
27
9
Sum
ma
intä
kte
r6
4 6
56
66
21
86
6 0
72
69
16
75
%7
1 6
75
75
02
7
Per
son
alk
ost
na
der
-17
04
8-1
7 6
03
-17
74
9-1
8 3
50
3%
-18
73
3-1
8 8
19
Kö
pt
hä
lso
- o
ch s
jukv
ård
, ta
nd
vård
-19
12
0-2
0 3
49
-20
31
4-2
1 3
82
5%
-21
95
4-2
2 5
27
Kö
pt
tra
fik
-95
1-9
36
-93
6-1
21
63
0%
-1 0
41
-1 0
42
Övr
iga
ko
stn
ad
er-2
4 2
97
-24
84
2-2
4 7
20
-25
79
54
%-2
6 7
89
-28
95
8
Sum
ma
verk
sam
he
ten
s ko
stn
ade
r-6
1 4
15
-63
72
9-6
3 7
19
-66
74
35
%-6
8 5
16
-71
34
6
Re
sult
at f
öre
avs
kriv
nin
gar
3 2
41
2 4
89
2 3
54
2 4
24
3 1
59
3 6
81
Avs
kriv
nin
gar
-1 1
31
-1 1
75
-1 1
68
-1 3
15
13
%-1
32
2-1
31
8
Rö
rels
ere
sult
at2
11
01
31
41
18
51
10
91
83
82
36
3
Fin
ansn
ett
o-1
49
0-1
17
0-8
25
-55
5-9
96
-1 5
76
Re
sult
at6
20
14
43
60
55
48
41
78
7
12
La
nd
stin
gsb
idra
g
11
,9%
8,7
%
8,5
%
5,1
%
3,9
%
3,1
%
3,0
%
2,0
%
TN
Ku
N
LS-L
SF*
Tota
lt
HSN
PaN
THN
Re
v
Bid
rag
på
61
,0 m
iljar
de
r kr
on
or
år 2
01
3
Fö
ränd
ring j
ämfö
rt m
ed 2
01
2
Lan
dst
ing
ssty
rels
ens
förv
altn
ing
1
3
La
nd
stin
gsb
idra
g
Mkr
Utf
all
Bu
dge
t B
ud
get
Än
dri
ng
Pla
nP
lan
Dir
ekt
iv
20
11
20
12
20
13
13
/12
20
14
20
15
20
16
Lan
dst
ings
styr
else
n2
47
7,9
2 4
99
,32
71
2,4
8,5
%2
99
6,4
3 1
27
,43
72
1,7
Hä
lso
- o
ch s
jukv
ård
snä
mn
den
44
32
3,8
46
27
3,2
48
06
4,4
3,9
%4
9 4
86
,15
0 9
50
,45
2 0
49
,2
Tio
Hu
nd
ran
äm
nd
en1
14
3,7
1 1
87
,21
22
2,8
3,0
%1
25
9,5
1 2
97
,21
33
6,2
Tra
fikn
äm
nd
en
7 4
94
,87
48
1,9
8 3
69
,71
1,9
%8
30
5,5
8 3
73
,48
44
7,9
Ku
ltu
rnä
mn
den
37
6,3
38
8,1
42
2,0
8,7
%4
33
,24
44
,74
33
,5
Pa
tien
tnä
mn
den
18
,61
8,1
18
,73
,1%
19
,21
9,7
20
,3
Lan
dst
ings
revi
sore
rna
32
,12
9,1
29
,72
,0%
30
,33
0,9
31
,5
Sum
ma
lan
dst
ings
bid
rag
55
86
7,2
57
87
6,9
60
83
9,6
5,1
%6
2 5
30
,16
4 2
43
,76
6 0
40
,3
14
Intä
kte
r, k
ostn
ade
r, r
esu
ltat
pla
når
85
82
5
-85
02
9
79
5
82
25
7
-81
40
7
85
0
79
29
5
-78
72
5
56
9
Intä
kte
r
Ko
stn
ade
r in
kl k
apit
alko
stn
.
Re
sult
at
Mkr
Bud
get
2013
Pla
nå
r 20
14
Plan
år 2
015
15
Re
su
lta
tkra
v
Mkr
Bu
dge
tB
ud
get
Pla
nP
lan
Dir
ekt
iv
Lan
dst
ings
styr
els
en
20
12
20
13
20
14
20
15
20
16
Lan
dst
ings
styr
else
ns
förv
alt
nin
g 1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Ska
dek
on
tot
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Ko
nce
rnfi
na
nsi
erin
g-2
24
,71
86
,14
73
,14
18
,64
18
,6
Nya
Ka
roli
nsk
a S
oln
a0
,00
,00
,00
,00
,0
Lan
dst
ings
styr
els
en
to
talt
-22
4,7
18
6,1
47
3,1
41
8,6
41
8,6
Häl
so-
och
sju
kvår
de
n
Hä
lso
- o
ch s
jukv
ård
snä
mn
den
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Sto
ckh
olm
s lä
ns
sju
kvå
rdso
mrå
de
75
,37
5,3
75
,37
5,3
75
,3
Ka
roli
nsk
a U
niv
ersi
tets
sju
khu
set
58
,25
8,2
58
,25
8,2
58
,2
Söd
ersj
ukh
use
t A
B1
5,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Da
nd
eryd
s Sj
ukh
us
AB
12
,01
2,0
12
,01
2,0
12
,0
Tio
Hu
nd
ra A
B0
,00
,00
,00
,00
,0
Söd
ertä
lje
Sju
khu
s A
B5
,25
,25
,25
,25
,2
S:t
Erik
s Ö
gon
sju
khu
s A
B-8
,2-9
,9-1
0,8
-10
,8-1
0,8
Aku
tsju
khu
sen
to
talt
82
,56
5,4
64
,66
4,6
64
,6
Folk
tan
dvå
rden
Sto
ckh
olm
s Lä
n A
B2
0,0
20
,02
0,0
20
,02
0,0
Am
bu
lan
ssju
kvå
rden
i S
tors
thlm
AB
0,7
0,7
0,7
0,7
0,7
Sto
ckh
olm
Ca
re A
B4
,14
,14
,14
,14
,1
Häl
so-
och
sju
kvår
de
n t
ota
lt1
82
,61
65
,51
64
,71
64
,71
64
,7
Traf
ik
AB
Sto
rsto
ckh
olm
s Lo
kalt
rafi
k0
,00
,00
,00
,00
,0
Färd
tjä
nst
verk
sam
het
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Färd
tjä
nst
avd
eln
inge
n 2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Wa
xho
lms
Ån
gfa
rtyg
s A
B0
,00
,00
,00
,00
,0
Traf
ikn
ämn
de
n t
ota
lt (
fr o
m 2
01
1)
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Fast
igh
ete
rLo
cum
AB
5,0
5,0
5,0
5,0
5,0
Lan
dst
ings
fast
igh
eter
Sto
ckh
olm
23
4,9
23
4,9
23
4,9
23
4,9
23
4,9
Fast
igh
ete
r to
talt
23
9,9
23
9,9
23
9,9
23
9,9
23
9,9
Övr
iga
Med
ica
rrie
r A
B0
,30
,30
,30
,30
,3
Ku
ltu
rnä
mn
den
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Pa
tien
tnä
mn
den
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Lan
dst
ings
revi
sore
rna
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Lan
dst
ings
hu
set
Sto
ckh
olm
AB
-24
,4-2
5,7
-31
,3-3
1,3
-31
,3
AB
SLL
In
tern
fin
an
s3
,03
,03
,03
,03
,0
Övr
iga
tota
lt-2
1,1
-22
,4-2
8,0
-28
,0-2
8,0
Tota
lt1
76
,75
69
,18
49
,77
95
,27
95
,2
1) In
kl. f
öre
de
tta
Re
gio
np
lan
en
äm
nd
en
(so
m u
pp
hö
rde
20
10
-12
-31
). E
xkl.
Fä
rdtj
än
sta
vde
lnin
gen
(so
m r
ap
po
rte
ras
un
de
r Tr
afi
knä
mn
de
n)
2) F
öre
de
tta
Fä
rdtj
än
stn
äm
nd
en
(so
m u
pp
hö
rde
20
10
-12
-31
)
16
Kon
cern
fin
an
sie
ring r
esulta
träknin
g (
KcF
i)
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
63
22
56
5 6
17
68
92
35
,0%
9,0
%7
1 4
97
74
66
2
Ko
stn
ad
er-6
3 8
43
-65
84
1-6
8 7
37
4,4
%7
,7%
-71
02
4-7
4 2
44
Re
sult
at-6
18
-22
51
86
47
34
19
17
La
nd
sting
ssty
rels
en
förv
altn
ing (
LS
F)
resulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
3 2
26
3 2
01
3 4
24
7,0
%6
,1%
3 7
08
3 9
02
- va
rav
lan
dst
ing
sbid
rag
2 4
78
2 4
99
2 7
12
8,5
%9
,5%
2 9
96
3 1
27
Ko
stn
ad
er-3
23
9-3
20
1-3
42
47
,0%
5,7
%-3
70
8-3
90
2
Re
sult
at-1
30
00
0
18
HS
N r
esulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
SLL-
exte
rna
in
täkt
er1
37
71
34
41
30
8-2
,7%
-5,0
%1
32
31
34
1
SLL-
inte
rna
in
täkt
er4
4 6
69
46
59
94
8 3
93
3,8
%8
,3%
49
82
35
1 2
96
- va
rav
lan
dst
ing
sbid
rag
44
32
44
6 2
73
48
06
43
,9%
8,4
%4
9 4
86
50
95
0
Sum
ma
intä
kter
46
04
54
7 9
43
49
70
03
,7%
7,9
%5
1 1
46
52
63
7
Kö
pt
vård
-3
7 0
19
-38
99
2-4
0 4
89
3,8
%9
,4%
-41
59
0-4
2 6
89
Läke
med
elsf
örm
ån
en-4
79
4-5
02
9-5
03
00
,0%
4,9
%-5
17
1-5
31
0
Övr
iga
ko
stn
ad
er i
nkl
. fin
an
snet
to-3
73
6-3
92
3-4
18
26
,6%
12
,0%
-4 3
86
-4 6
38
Sum
ma
ko
stn
ad
er-4
5 5
49
-47
94
3-4
9 7
00
3,7
%9
,1%
-51
14
6-5
2 6
37
Re
sult
at4
97
00
00
19
Tio
hu
nd
ranä
mnde
n r
esulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Lan
dst
ings
bid
rag
1 1
43
,71
18
7,2
1 2
23
3,0
%7
,0%
Kö
pt
vård
-9
90
-1 0
28
-1 0
59
3,1
%7
,0%
Läke
med
el-1
53
-15
8-1
63
3,2
%6
,5%
Övr
in
täkt
er/k
ost
n i
nkl
. fin
an
snet
to-1
-1-1
0,0
%0
,0%
Sum
ma
ko
stn
ad
er-1
14
4-1
18
7-1
22
33
,1%
6,9
%
Re
sult
at0
00
20
Tra
fiknä
mnde
n r
esu
ltatr
äkn
ing
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
16
43
11
7 4
32
18
22
84
,6%
10
,9%
18
48
81
8 8
56
- va
rav
lan
dst
ing
sbid
rag
7 4
95
7 4
82
8 3
70
11
,9%
11
,7%
8 3
06
8 3
73
Ko
stn
ad
er-1
6 6
79
-17
43
2-1
8 2
28
4,6
%9
,3%
-18
48
8-1
8 8
56
Re
sult
at-2
48
00
00
21
Kultu
rnäm
nd
en
resulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
39
84
06
43
67
,3%
9,5
%4
47
45
9
- va
rav
lan
dst
ing
sbid
rag
37
63
88
42
28
,7%
12
,1%
43
34
45
Ko
stn
ad
er-3
98
-40
6-4
36
7,3
%9
,5%
-44
7-4
59
Re
sult
at0
00
00
22
Patientn
äm
nde
n r
esulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
20
19
20
3,1
%-1
,1%
21
21
- va
rav
lan
dst
ing
sbid
rag
18
,51
8,1
18
,73
,3%
0,5
%1
92
0
Ko
stn
ad
er-2
0-1
9-2
03
,1%
-0,4
%-2
1-2
1
Re
sult
at0
00
00
23
La
nd
sting
sre
vis
ore
rna
resulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
32
32
32
2,1
%-0
,2%
33
34
- va
rav
lan
dst
ing
sbid
rag
32
29
,10
29
,72
,0%
-7,5
%3
03
1
Ko
stn
ad
er-3
2-3
2-3
22
,1%
0,3
%-3
3-3
4
Re
sult
at0
00
00
24
Skad
eko
nto
t re
sulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
12
12
12
5,1
%5
,4%
13
14
Ko
stn
ad
er-2
6-1
2-1
25
,1%
-51
,9%
-13
-14
Re
sult
at-1
40
00
0
25
Inte
rnfin
an
s r
esulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
11
11
13
13
,2%
16
,1%
13
13
Ko
stn
ad
er-7
-8-1
01
8,0
%3
6,1
%-1
0-1
0
Re
sult
at4
33
33
26
Lo
cum
resulta
träknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
24
62
48
26
56
,6%
7,5
%2
67
27
0
Ko
stn
ad
er-2
30
-24
3-2
60
6,8
%1
2,9
%-2
62
-26
5
Re
sult
at1
65
55
5
27
LF
S r
esultatr
äknin
g
Mkr
Utf
all
20
11
Bu
dge
t
20
12
Bu
dge
t
20
13
Än
dri
ng
13
/12
Än
dri
ng
13
/11
Bu
dge
t
20
14
Bu
dge
t
20
15
Intä
kter
2 9
38
2 6
17
2 7
57
5,4
%-6
,2%
2 7
85
2 7
77
Ko
stn
ad
er-2
29
4-2
38
2-2
52
25
,9%
9,9
%-2
55
0-2
54
2
Re
sult
at6
44
23
52
35
23
52
35
28
Lå
ng
sik
tiga fin
ansie
lla m
ål
Re
su
lta
t
20
132
014
20
15
Re
su
lta
t569
850
795
Re
avin
ste
r0
00
Jä
mfö
rels
estö
ran
de
po
ste
r0
00
Su
mm
a5
69
85
07
95
IB a
nsva
rsfö
rbin
de
lse
åre
ts b
örja
n2
4 6
28
24
416
24
019
UB
an
sva
rsfö
rbin
de
lse
pe
rio
de
ns s
lut
24
416
24
019
23
96
8
En
ba
rt e
n ö
kn
ing
av
an
sv
ars
förb
ind
els
en
sk
a i
ng
å0
00
Su
mm
a e
fte
r e
ve
ntu
ell
min
sk
nin
g a
ns
va
rfö
rbin
de
lse
56
98
50
79
5
Re
su
lta
t i
ba
lan
s5
69
85
07
95
Fin
an
sie
rin
g
2 0
132
014
2 0
15
Ka
ss
afl
öd
e f
öre
fö
rän
dri
ng
av
rö
rels
ek
ap
ita
l6
219
5 7
01
5 9
20
Ers
ätt
nin
gs
inv
es
teri
ng
ar
3 9
92
3 5
03
3 3
48
Ka
ss
afl
öd
e f
öre
fö
rän
dri
ng
av
rö
rels
ek
ap
ita
l -
Ers
ätt
n.i
nv
es
teri
ng
ar
2 2
27
2 1
98
2 5
72
Sk
uld
sä
ttn
ing
2 0
132
014
2 0
15
Fö
rän
drin
g i
nve
ste
rin
ga
r in
kl l
ea
sin
g8
33
59
95
711
37
1
Fö
rän
drin
g rä
nte
bä
ran
de
lån
e- o
ch
lea
sin
gsku
ld6
66
18
910
9 6
25
Inv
es
teri
ng
ar
- lå
ne
fin
an
sie
rin
g1
67
41
04
71
74
6
In-
oc
h u
tbe
taln
ing
ss
trö
mm
ar
2 0
132
014
2 0
15
Ve
rksa
mh
ete
ns k
ostn
ad
er
-73
82
2-7
5 6
87
-78
44
2
Fin
an
sie
lla k
ostn
ad
er
-1 5
39
-2 2
56
-2 9
73
Su
mm
a-7
5 3
60
-77
94
4-8
1 4
15
Be
taln
ing
sb
eh
ov
(S
um
ma
/ 3
65
* 2
1)-4
33
6-4
48
4-4
68
4
An
tal d
ag
ar e
nlig
t fin
an
sp
olic
yn21
21
21
Ka
ssa
och
ba
nk
1 9
84
2 1
57
2 0
68
Ou
tnyt
tja
de
avta
lad
e k
red
ite
r4
33
64
48
44
68
4
Su
mm
a b
eta
lnin
gs
be
red
sk
ap
6 3
20
6 6
41
6 7
52
An
tal d
ag
ar i b
ud
ge
t31
31
30
An
tal
da
ga
r h
ög
re ä
n 2
110
109
Res
ult
at
-def
init
ion
.In
neb
är
att
åre
ts r
esu
ltat
ska
just
eras
för
even
tuel
la ö
knin
gar
av
pen
sion
sfö
rplik
tels
er i
an
svar
sfö
rbin
dels
erna
(s
om
inte
ha
r u
ppt
agit
s b
land
sku
lder
na
elle
r avs
ätt
ning
arna
) sa
mt f
ör
rea
vins
ter
enlig
t b
alan
skra
vet.
Det
är
inte
ti
llå
tet
att
sä
lja u
t ti
llgån
gar
för
att
gen
om
rea
vin
ster
tä
cka
un
ders
kott
. Ju
ster
ing
ska
ock
så g
öra
s fö
r p
oste
r so
m
är
jäm
före
lses
töra
nde.
Det
sis
tnä
mn
da k
an g
älla
po
ster
i re
sult
atr
äkn
inge
n m
en ä
ven
i an
sva
rsfö
rbin
dels
ern
a.
Fin
an
sier
ing
-d
efin
itio
n.
Med
sjä
lvfi
na
nsi
erin
g a
vses
att
sto
rlek
en p
å er
sätt
nin
gsin
vest
erin
gar
na in
te ö
vers
tige
r ka
ssa
flöd
et fr
ån
verk
sam
het
en fö
re fö
rän
drin
g a
v rö
rels
ekap
ital
. Om
sätt
nin
gsti
llgån
gar
och
ko
rtfr
isti
ga
sku
lder
ka
n sk
ifta
frå
n e
n
da
g t
ill e
n a
nnan
sa
mt
påv
erka
s a
v fö
ränd
rin
gar i
per
iodi
seri
ngar
m m
var
för d
e in
te ä
r re
leva
nta
i sa
mm
an
han
get.
Sku
ldsä
ttn
ing
-d
efin
itio
n In
neb
är
att
det
inte
är
tillå
tet
att
låne
fin
ansi
era
dri
ftsu
nde
rsko
tt i
den
löp
ande
ver
ksam
hete
n. E
n ö
kad
up
plå
ning
få
r b
ara
an
vänd
as t
ill s
tra
teg
iska
inve
ster
ing
ar s
am
t ra
tion
alis
erin
gsin
vest
erin
gar.
Avs
täm
nin
g g
örs
med
hjä
lp a
v ra
der
na
"Ö
knin
g a
v lå
ngfr
isti
g u
pplå
nin
g" o
ch "
Förä
ndri
ng a
v le
asi
ngf
inan
sier
ing"
å e
na
sid
an m
ed r
ade
n
"In
vest
erin
ga
r in
kl le
asin
g"
å a
ndr
a si
dan
i ka
ssa
flöd
esan
alys
en. D
en s
enar
e ra
den
just
eras
ned
med
bel
opp
et fö
r å
rets
ers
ätt
nin
gsi
nve
ster
ing
ar.
In-o
ch u
tbet
aln
ing
sstr
ömm
ar
-def
init
ion
.In
neb
är
att
likv
ida
med
el o
ch o
utn
yttj
ade
kre
dit
er s
tälls
i re
lati
on
till
en d
ags
gen
om
snit
tlig
a "v
erks
am
het
ens
kost
na
der
". K
vote
n u
tvis
ar
beta
lnin
gsb
ered
skap
en i
an
tal d
aga
r. V
i ko
mm
ente
rar b
eta
lnin
gsb
ered
skap
en i
tert
ials
rapp
ort,
del
års
rapp
ort s
am
t år
sbok
slut
. In
tern
finan
s h
ar in
form
ati
on a
vsee
nd
e st
orle
ken
på
likv
ida
med
el
och
ou
tnyt
tja
de k
red
iter
dag
för d
ag.
Re
su
lta
t
20
132
014
20
15
Resultat
569
850
795
Reavin
ste
r0
00
Jäm
före
lsestö
rande p
oste
r0
00
Su
mm
a5
69
85
07
95
IB a
nsvars
förb
indels
e å
rets
bö
rjan
24 6
28
24 4
1624 0
19
UB
ansvars
förb
indels
e p
erio
dens s
lut
24 4
1624 0
1923 9
68
En
ba
rt e
n ö
kn
ing
av
an
sv
ars
förb
ind
els
en
sk
a i
ng
å0
00
Su
mm
a e
fte
r e
ve
ntu
ell
min
sk
nin
g a
ns
va
rfö
rbin
de
lse
56
98
50
79
5
Re
su
lta
t i
ba
lan
s5
69
85
07
95
Fin
an
sie
rin
g
2 0
132
014
2 0
15
Ka
ss
afl
öd
e f
öre
fö
rän
dri
ng
av
rö
rels
ek
ap
ita
l6
219
5 7
01
5 9
20
Ers
ätt
nin
gs
inv
es
teri
ng
ar
3 9
92
3 5
03
3 3
48
Ka
ss
afl
öd
e f
öre
fö
rän
dri
ng
av
rö
rels
ek
ap
ita
l -
Ers
ätt
n.i
nv
es
teri
ng
ar
2 2
27
2 1
98
2 5
72
Sk
uld
sä
ttn
ing
2 0
132
014
2 0
15
Fö
rändring i
nveste
ringar in
kl l
easin
g8 3
35
9 9
57
11 3
71
Fö
rändring ränte
bära
nde lå
ne- o
ch le
asin
gskuld
6 6
61
8 9
109 6
25
Inv
es
teri
ng
ar
- lå
ne
fin
an
sie
rin
g1
67
41
04
71
74
6
In-
oc
h u
tbe
taln
ing
ss
trö
mm
ar
2 0
132
014
2 0
15
Verk
sam
hete
ns k
ostn
ader
-73 8
22
-75 6
87
-78 4
42
Fin
ansie
lla k
ostn
ader
-1 5
39
-2 2
56
-2 9
73
Su
mm
a-7
5 3
60
-77
94
4-8
1 4
15
Be
taln
ing
sb
eh
ov
(S
um
ma
/ 3
65
* 2
1)-4
33
6-4
48
4-4
68
4
Anta
l dagar enlig
t finanspo
licyn
21
21
21
Kassa o
ch b
ank
1 9
84
2 1
57
2 0
68
Outn
yttjade a
vta
lade k
rediter
4 3
36
4 4
84
4 6
84
Su
mm
a b
eta
lnin
gs
be
red
sk
ap
6 3
20
6 6
41
6 7
52
Anta
l dagar i b
udget
31
31
30
An
tal
da
ga
r h
ög
re ä
n 2
110
109
Res
ult
at
-def
init
ion
.In
neb
är
att
åre
ts r
esu
ltat
ska
just
eras
för
even
tuel
la ö
knin
gar
av
pen
sion
sfö
rplik
tels
er i
an
svar
sfö
rbin
dels
erna
(s
om
inte
ha
r u
ppt
agit
s b
land
sku
lder
na
elle
r avs
ätt
ning
arna
) sa
mt f
ör
rea
vins
ter
enlig
t b
alan
skra
vet.
Det
är
inte
ti
llå
tet
att
sä
lja u
t ti
llgån
gar
för
att
gen
om
rea
vin
ster
tä
cka
un
ders
kott
. Ju
ster
ing
ska
ock
så g
öra
s fö
r p
oste
r so
m
är
jäm
före
lses
töra
nde.
Det
sis
tnä
mn
da k
an g
älla
po
ster
i re
sult
atr
äkn
inge
n m
en ä
ven
i an
sva
rsfö
rbin
dels
ern
a.
Fin
an
sier
ing
-d
efin
itio
n.
Med
sjä
lvfi
na
nsi
erin
g a
vses
att
sto
rlek
en p
å er
sätt
nin
gsin
vest
erin
gar
na in
te ö
vers
tige
r ka
ssa
flöd
et fr
ån
verk
sam
het
en fö
re fö
rän
drin
g a
v rö
rels
ekap
ital
. Om
sätt
nin
gsti
llgån
gar
och
ko
rtfr
isti
ga
sku
lder
ka
n sk
ifta
frå
n e
n
da
g t
ill e
n a
nnan
sa
mt
påv
erka
s a
v fö
ränd
rin
gar i
per
iodi
seri
ngar
m m
var
för d
e in
te ä
r re
leva
nta
i sa
mm
an
han
get.
Sku
ldsä
ttn
ing
-d
efin
itio
n In
neb
är
att
det
inte
är
tillå
tet
att
låne
fin
ansi
era
dri
ftsu
nde
rsko
tt i
den
löp
ande
ver
ksam
hete
n. E
n ö
kad
up
plå
ning
få
r b
ara
an
vänd
as t
ill s
tra
teg
iska
inve
ster
ing
ar s
am
t ra
tion
alis
erin
gsin
vest
erin
gar.
Avs
täm
nin
g g
örs
med
hjä
lp a
v ra
der
na
"Ö
knin
g a
v lå
ngfr
isti
g u
pplå
nin
g" o
ch "
Förä
ndri
ng a
v le
asi
ngf
inan
sier
ing"
å e
na
sid
an m
ed r
ade
n
"In
vest
erin
ga
r in
kl le
asin
g"
å a
ndr
a si
dan
i ka
ssa
flöd
esan
alys
en. D
en s
enar
e ra
den
just
eras
ned
med
bel
opp
et fö
r å
rets
ers
ätt
nin
gsi
nve
ster
ing
ar.
In-o
ch u
tbet
aln
ing
sstr
ömm
ar
-def
init
ion
.In
neb
är
att
likv
ida
med
el o
ch o
utn
yttj
ade
kre
dit
er s
tälls
i re
lati
on
till
en d
ags
gen
om
snit
tlig
a "v
erks
am
het
ens
kost
na
der
". K
vote
n u
tvis
ar
beta
lnin
gsb
ered
skap
en i
an
tal d
aga
r. V
i ko
mm
ente
rar b
eta
lnin
gsb
ered
skap
en i
tert
ials
rapp
ort,
del
års
rapp
ort s
am
t år
sbok
slut
. In
tern
finan
s h
ar in
form
ati
on a
vsee
nd
e st
orle
ken
på
likv
ida
med
el
och
ou
tnyt
tja
de k
red
iter
dag
för d
ag.
30
Tab
ell 1
. SLL
:s s
am
lad
e sk
att
ein
täkt
er, j
äm
före
lser
med
tid
iga
re p
rog
no
ser,
mkr
20
12
20
13
20
14
20
15
Pro
gno
s 2
(2
01
2-0
5-0
2)
59
72
26
1 8
62
64
25
96
7 2
30
Pro
gno
s 1
(2
01
2-0
2-2
4)
Bu
dge
tdir
ekti
v5
9 5
15
61
97
66
4 5
23
67
71
4
Bu
dge
t 2
01
25
9 6
96
62
22
36
4 8
57
Dif
fere
ns
pro
gno
s 2
- p
rogn
os
12
06
-11
5-2
64
-48
3
Dif
fere
ns
pro
gno
s 2
- B
ud
get
20
12
26
-36
2-5
98
Kä
lla S
LL
Tab
ell 2
. Olik
a s
katt
eun
der
lag
spro
gn
ose
r fö
r ri
ket,
pro
cen
tuel
l fö
rän
dri
ng
frå
n f
öre
gå
end
e å
r
20
11
20
12
20
13
20
14
20
15
20
11
-20
15
SKL,
ap
r 2
01
23
,23
,73
,83
,74
,32
0,1
VP
, ap
r 2
01
23
,53
,43
,84
,34
,92
1,5
ESV
, ma
r 2
01
23
,43
,73
,74
,14
,72
1,2
SKL,
feb
20
12
3,0
3,2
3,6
4,0
4,7
19
,9
BP
, sep
20
11
2,3
3,3
3,8
4,8
4,4
20
,0
Kä
lla S
KL,
reg
erin
gen
och
ESV
31
Tab
ell 3
. SLL
:s s
am
lad
e sk
att
ein
täkt
er, p
rog
no
s 2
20
12
-05
-02
, mkr
20
12
20
13
20
14
20
15
Skat
tein
täkt
er5
4 8
83
57
47
56
0 2
27
63
41
8
Gen
erel
la s
tats
bidr
ag4
91
94
99
25
08
95
18
8
Kom
mun
alek
onom
isk
utjä
mni
ng-8
0-6
05
-1 0
57
-1 3
76
Sum
ma
sam
lade
ska
ttei
ntä
kter
59
72
26
1 8
62
64
25
96
7 2
30
Förä
ndri
ng f
rån
före
g år
, mkr
1 7
57
2 1
40
2 3
97
2 9
71
Förä
ndri
ng f
rån
före
g år
, pro
cent
3,0
3,6
3,9
4,6
Kä
lla S
KL
Tab
ell 4
. Ska
ttei
ntä
kter
, pro
gn
os
2 2
01
2-0
5-0
2, m
kr
20
12
20
13
20
14
20
15
Prel
imin
ära
skat
tein
täkt
er5
4 1
99
57
47
56
0 2
27
63
41
8
Prog
nos
avrä
knin
gslik
vid
2012
56
60
00
Just
erin
gspo
st 2
011
11
80
00
Sum
ma
skat
tein
täkt
er5
4 8
83
57
47
56
0 2
27
63
41
8
Kä
lla S
KL
32
Tab
ell 5
. Gen
erel
la s
tats
bid
rag
, pro
gn
os
2 2
01
2-0
5-0
2, m
kr
20
12
20
13
20
14
20
15
Bid
rag
för
läke
me
dels
förm
åne
n4
77
44
85
84
95
55
05
4
Min
skad
sju
kfrå
nvar
o: v
illko
rad
del
75
65
65
65
Min
skad
sju
kfrå
nvar
o: r
örlig
de
l6
96
96
96
9
Sum
ma
gene
rella
sta
tsbi
drag
4 9
19
4 9
92
5 0
89
5 1
88
Kä
lla S
KL
Tab
ell 6
. Ko
mm
un
ale
kon
om
isk
utj
äm
nin
g, p
rog
no
s 2
20
12
-05
-02
, mkr
20
12
20
13
20
14
20
15
Kost
nads
utjä
mni
ngsb
idra
g7
14
32
51
62
16
9
Inko
mst
utjä
mni
ngsa
vgif
t-3
88
-35
5-4
21
-47
5
Re
gle
ring
savg
ift
-40
6-5
75
-79
8-1
06
9
Kom
mun
alek
onom
isk
utjä
mni
ng-8
0-6
05
-1 0
57
-1 3
76
Kä
lla S
KL
33
20
12
20
13
20
14
20
15
Vid
en
fö
rän
dri
ng
av
ska
tte
un
de
rla
ge
t m
ed
1 p
roce
nte
nh
et
Ska
tte
un
de
rla
g l
än
et
20
11
01
17
12
11
29
Ska
tte
un
de
rla
g r
ike
t 2
01
18
13
43
54
55
48
0
Up
prä
knin
gsf
akt
or
rike
t 2
01
24
18
55
04
53
47
7
Up
prä
knin
gsf
akt
or
rike
t 2
01
30
54
95
76
47
5
Vid
en
fö
rän
dri
ng
av
be
folk
nin
gsu
tve
ckli
ng
en
me
d 1
pro
cen
ten
he
t
Invå
na
ran
tal
län
et,
1 n
ov
20
12
07
79
45
64
78
Invå
na
ran
tal
rike
t, 1
no
v 2
01
20
-44
2-4
64
-48
6
Vid
en
fö
rän
dri
ng
av
ska
tte
sats
en
me
d 0
,1 p
roce
nte
nh
et
*
Ska
tte
sats
20
13
04
75
00
Ska
tte
sats
20
14
00
49
80
Ska
tte
sats
20
15
00
05
24
* En
fö
rän
dri
ng
av
ska
ttes
ats
en m
ed 0
,1 p
roce
nte
nh
et m
ots
vara
r 1
0 ö
re p
er s
katt
ekro
na
Tab
ell 7
. Eff
ekt
på
de
sam
lad
e sk
att
ein
täkt
ern
a v
id f
örä
nd
rin
g a
v en
va
ria
bel
,
allt
an
na
t lik
a. B
erä
kna
t m
ot
ska
ttei
ntä
ktsp
rog
no
s 2
, 20
12
-05
-02
, mkr
Kopia av Sidobilaga Miljöpartiet investeringar slutversion 2012-05-16.xlsx Totalt 2012-05-21 16:18
8.7 Investeringsplan 2013-2017
Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan Direktiv2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
TrafikTrafiknämnden totalt 4 498,7 6 511,2 9 357,1 10 218,9 10 687,9 9 579,7 9 996,2 9 996,2Citybanan (koncernfinansiering) 1) 304,9 412,0 427,0 443,0 352,0 364,0 498,0Trafiken totalt 4 803,6 6 923,2 9 784,1 10 661,9 11 039,9 9 943,7 10 494,2 9 996,2
VårdByggnader totalt (Landstingsfastigheter) 1 626,9 1 730,1 3 023,1 3 197,1 3 409,1 2 843,4 2 566,4 2 566,4
Maskiner, inventarier, IT samt ombyggn ext lokalerHälso- och sjukvårdsnämnden 1,1 1,5 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0Stockholms läns sjukvårdsområde 83,1 102,0 102,0 102,0 102,0 102,0 82,0 0,0Karolinska Universitetssjukhuset 309,0 359,0 300,0 240,0 200,0 200,0 175,0 175,0Södertälje Sjukhus AB 19,4 23,0 23,0 23,0 23,0 23,0 23,0 23,0Södersjukhuset AB 141,2 170,0 262,0 162,0 162,0 167,0 167,0 167,0Danderyds Sjukhus AB 59,2 84,0 85,0 85,0 85,0 85,0 85,0 85,0S:t Eriks Ögonsjukhus AB 14,4 15,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0 14,0Folktandvården Stockholms Län AB 43,7 67,0 68,0 68,0 93,0 68,0 68,0 68,0Ambulanssjukvården i Storsthlm AB 9,1 9,9 15,2 9,9 9,9 9,9 9,9 9,9Stockholm Care AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Nya Karolinska Solna (NKS) 2 513,7 2 930,8 3 383,0 4 154,4 5 768,9 3 635,4 2 213,7 varav utrustning 235,3 463,2 933,6 2 636,3 670,3 400,0Vården totalt 4 820,8 5 492,3 7 277,2 8 057,3 9 868,9 7 149,8 5 406,0 3 110,3
Annan verksamhetLocum AB 9,7 4,0 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5Kulturnämnden 0,7 0,4 0,8 0,5 0,4 0,5 0,4 0,4Landstingsrevisorerna 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1Patientnämnden 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Medicarrier AB 1,5 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0AB SLL Internfinans 0,0 0,0 1,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Landstingsstyrelsen 128,0 225,8 231,4 167,0 133,8 94,1 92,7 92,7Annan verksamhet totalt 140,0 233,2 238,6 172,1 138,8 99,2 97,7 97,7
SUMMA ENHETER 9 764,4 12 648,7 17 299,9 18 891,4 21 047,7 17 192,7 15 998,0 13 204,3Effektivisering, medfinansiering m m -3 266,4 -3 354,3 -3 466,5 -2 634,5 -2 299,6 -1 757,3TOTALT 9 764,4 12 648,7 14 033,5 15 537,1 17 581,1 14 558,1 13 698,4 11 447,0
1) Medel avser landstingets del i finansieringen av Citybanan enligt genomförandeavtalet (LS 0605-0864).För mer information om beslutsläge se underliggande bilagor 8.7.1-8.7.3
Mkr Utfall Budget Budget Plan Plan Plan Plan2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Trafik inkl. Citybanan 4 804 6 923 9 784 10 662 11 040 9 944 10 494Vård inkl. NKS 4 821 5 492 7 277 8 057 9 869 7 150 5 406Annan verksamhet 140 233 239 172 139 99 98SUMMA ENHETER 9 764 12 649 17 300 18 891 21 048 17 193 15 998Effektivisering, medfinansiering m m 0 0 -3 266 -3 354 -3 467 -2 635 -2 300TOTALT 9 764 12 649 14 034 15 537 17 581 14 558 13 698
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
8.7.
1 In
vest
erin
gspl
an 2
013-
2017
Tra
fikin
vest
erin
gar
Mkr
1 Ko
llekt
ivtr
afik
en p
å la
nd
1.1
Obj
ekt t
idig
are
besl
utad
e av
land
stin
gsfu
llmäk
tige
1.1.
1 St
rate
gisk
a in
vest
erin
gar
Tunn
elba
naPr
ogra
m S
pård
epåe
r 99
2,0
82,4
410,
041
0,0
417,
650
,032
,0Pr
ogra
m M
ötes
plat
s SL
223,
244
,269
,069
,072
,038
,0Pe
ndel
tåg
Prog
ram
PT
Traf
ikve
rket
traf
ikut
veck
ling
utök
ad tr
afik
M
älar
bana
n To
mte
boda
-Bar
karb
y17
552
,15
603,
577
8,3
778,
398
,511
9,7
3 27
6,1
3 20
8,0
2 96
8,0
Prog
ram
PT
Traf
ikve
rket
s åtg
ärde
r27
3,7
93,2
78,5
78,5
60,0
42,0
Prog
ram
City
bana
n14
8,3
2,7
22,1
22,1
18,1
20,4
49,5
23,9
11,7
Loka
lban
or o
ch sp
årvä
gar
Prog
ram
Tvä
rban
a N
orr S
olna
gren
en5
567,
52
397,
71
249,
91
249,
91
422,
835
4,6
142,
5Pr
ogra
m R
osla
gsba
nans
kap
acite
tsfö
rstä
rkni
ng6
933,
739
8,9
410,
541
0,5
634,
91
173,
01
167,
31
488,
11
661,
0Fö
rstu
die
Spår
väg
syd
3,0
2,2
0,8
0,8
Förs
tudi
e Ro
slags
bana
n oc
h Ar
land
a 3,
70,
92,
82,
8Fö
rstu
die
Spår
väg
i inn
erst
aden
20
,08,
08,
06,
06,
0Fö
rstu
die
Salts
jöba
nan
16,5
1,5
1,5
5,0
10,0
Buss
Prog
ram
bus
sdep
åer (
inkl
Tom
tebo
da)
2 61
0,1
68,5
171,
117
1,1
383,
660
0,8
876,
448
6,9
22,8
Traf
iksl
agsg
emen
sam
tPr
ojek
t SL
Aces
s60
,340
,020
,120
,10,
2U
töka
t ant
al b
iljet
taut
omat
er40
,040
,020
,020
,0Su
mm
a st
rate
gisk
a in
vest
erin
gar
3 22
2,6
3 22
2,6
3 11
8,7
2 43
4,5
5 56
3,8
5 20
6,9
4 66
3,5
1.1.
2 Er
sätt
ning
sinv
este
ringa
rTu
nnel
bana
Prog
ram
Röd
a lin
jen
104,
551
,553
,0Fö
rstu
die/
geno
mfö
rand
e Hä
ssel
bygr
enen
271,
08,
139
,039
,073
,035
,335
,3Fö
rstu
die
Skär
mar
brin
k-Sk
arpn
äck
6,0
6,0
Ersä
ttni
ngsin
vest
erin
g hö
ga sp
ärra
r15
0,0
150,
010
0,0
50,0
Pend
eltå
gPr
ogra
m P
T Tr
afik
verk
ets å
tgär
der
163,
640
,162
,062
,040
,55,
08,
08,
0Lo
kalb
anor
och
spår
väga
rPr
ogra
m R
osla
gsba
nans
kap
acite
tsfö
rstä
rkni
ng75
2,5
426,
419
9,9
199,
979
,131
,811
,83,
6Sa
ltsjö
bana
ns u
ppru
stni
ng80
0,0
800,
020
0,0
200,
020
0,0
Buss
Prog
ram
bus
ster
min
aler
31
4,7
272,
536
,736
,75,
5Pr
ogra
m b
ussd
epåe
r 1
815,
447
5,9
87,6
87,6
257,
532
8,9
327,
833
7,7
Tota
l utg
iftIn
vest
erin
gsut
gift
erBe
räkn
ad
tota
lkos
tnad
enl
pl
an 2
013-
2017
Acku
mul
erad
fö
rbru
knin
g to
m
2011
-12-
31
Budg
et
20
12Pr
ogno
s 20
12
Budg
et
20
13Pl
an
2014
Plan
20
15Pl
an
2016
Plan
20
17
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
Traf
iksl
agsg
emen
sam
tPr
ogra
m T
ågra
dio
104,
657
,746
,946
,9Pr
ojek
t upp
grad
erin
g SL
låss
yste
m15
8,4
7,2
16,4
16,4
66,4
68,4
Sum
ma
ersä
ttni
ngsi
nves
terin
gar
488,
548
8,5
455,
158
5,6
723,
658
4,5
235,
3
Sum
ma
besl
utad
e ob
jekt
3 71
1,0
3 71
1,0
3 57
3,7
3 02
0,1
6 28
7,4
5 79
1,4
4 89
8,8
1.2
Nya
obj
ekt
1.2.
1 U
tred
ning
sbes
lut
Förs
tudi
e Tu
nnel
bana
till
Ost
sekt
orn
250,
010
,010
,075
,090
,075
,0Fö
rstu
die
Haga
stad
en8,
56,
56,
52,
01.
2.3
Gen
omfö
rand
ebes
lut
Förs
tudi
e fö
rläng
ning
tvär
bana
Sic
kla-
Salts
jö-
Järla
/Sic
kla-
Slus
sen
20,0
10,0
10,0
Förs
tudi
e et
app
2 Sp
årvä
g sy
d (Ä
lvsjö
-Hög
dale
n-Sk
arpn
äck-
Bollm
ora)
50,0
25,0
25,0
Förs
tudi
e fö
rläng
ning
Tvä
rban
a no
rr fr
ån H
elen
elun
d25
,015
,010
,0U
tred
ning
förb
ättr
ad k
oppl
ing
land
-vat
tenv
ägar
25,0
15,0
10,0
Utr
edni
ng, p
lane
ring,
pro
jekt
erin
g yt
terli
gare
spår
sa
tsni
ngar
: Mäl
arsn
ittet
, Nor
dost
sekt
orn,
tv
ärfö
rbin
delse
r22
5,0
25,0
50,0
50,0
50,0
50,0
Utr
edni
ng a
v pr
ojek
terin
g fö
r fle
r toa
lett
er3,
03,
0Pr
ogra
m K
istag
rene
n7
100,
032
,532
,551
,51
184,
51
184,
5Pr
ogra
m R
öda
linje
n 12
600
,025
8,6
514,
751
4,7
1 91
8,5
1 52
6,6
796,
773
0,7
1 45
4,4
Prog
ram
Spå
rväg
City
, eta
pp 2
5 68
7,8
129,
452
7,8
527,
81
323,
01
582,
41
101,
772
9,8
209,
5Pr
ogra
m S
luss
en in
kl S
öder
strö
msb
ron
944,
024
,024
,050
,025
5,0
305,
027
5,0
35,0
Tunn
elba
na ti
ll O
stse
ktor
n11
000
,01
000,
01
000,
0Sp
årvä
g sy
d et
app
1 3
000,
050
0,0
1 00
0,0
1 00
0,0
500,
0Sp
årvä
g sy
d et
app
2 5
000,
01
000,
0Au
tom
atba
na O
denp
lan-
Karo
linsk
a (H
agas
tade
n)3
000,
075
0,0
750,
075
0,0
750,
0Su
mm
a ny
a ob
jekt
1 11
5,5
1 11
5,5
3 96
1,5
5 30
9,1
4 12
9,9
5 22
0,0
5 68
3,4
1.3
Osp
ecifi
cera
de in
vest
erin
gsob
jekt
2 83
5,0
2 83
5,0
3 00
6,4
2 47
6,9
2 41
0,2
1 31
8,5
1 54
2,3
Erfa
renh
etsm
ässi
g ju
ster
ing
-1 2
31,5
-1 2
31,5
-1 2
64,8
-670
,3-2
225
,2-2
825
,6-2
165
,3
1. S
umm
a in
vest
erin
gsut
gift
er6
430,
06
430,
09
276,
910
135
,710
602
,29
504,
39
959,
1
2 Ko
llekt
ivtr
afik
en ti
ll sj
öss
2.1
Obj
ekt t
idig
are
besl
utad
e av
land
stin
gsfu
llmäk
tige
2.1.
1 St
rate
gisk
a in
vest
erin
gar
Nyt
t bet
alsy
stem
40,0
1,0
14,0
19,0
20,0
Sum
ma
stra
tegi
ska
inve
ster
inga
r14
,019
,020
,0
2.1.
2 Er
sätt
ning
sinv
este
ringa
rFa
rtyg
Väs
tan
26,0
11,0
15,0
15,0
Fart
yg S
kärg
årde
n20
,05,
015
,0Fa
rtyg
Ros
lage
n20
,05,
015
,0
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
Fart
yg W
axho
lm I
30,0
7,0
23,0
Fart
yg W
axho
lm II
30,0
7,0
23,0
Fart
yg S
öder
arm
26,0
1,0
25,0
Sum
ma
ersä
ttni
ngsi
nves
terin
gar
15,0
15,0
5,0
27,0
46,0
48,0
Sum
ma
besl
utad
e ob
jekt
29,0
34,0
25,0
27,0
46,0
48,0
2.2
Nya
obj
ekt
2.2.
1 In
riktn
ings
besl
utFa
rtyg
nr 2
50,0
10,0
Fart
yg n
r 150
,010
,015
,025
,0Fa
rtyg
San
dham
n15
,015
,0Fa
rtyg
Dal
arö
15,0
15,0
Utr
edni
ng a
nläg
gnin
g yt
terli
gare
bry
ggor
i M
älar
en,
Salts
jön
och
skär
gård
en15
,010
,05,
02.
2.2
Gen
omfö
rand
ebes
lut
Anlä
ggni
ng A
llmän
na G
ränd
22,0
4,0
10,0
12,0
Sum
ma
nya
obje
kt4,
030
,032
,025
,015
,025
,0
2.3
Osp
ecifi
cera
de in
vest
erin
gsob
jekt
48,0
45,0
25,0
24,1
14,6
12,3
12,0
2. S
umm
a in
vest
erin
gsut
gift
er81
,079
,080
,083
,185
,675
,337
,0
3 Ko
llekt
ivtr
afik
en fö
r per
sone
r med
funk
tions
neds
ättn
ing
3.1
Osp
ecifi
cera
de in
vest
erin
gsob
jekt
0,3
0,3
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
3. S
umm
a in
vest
erin
gsut
gift
er0,
30,
30,
10,
10,
10,
10,
1
4 Fä
rdtjä
nstm
yndi
ghet
en4.
1 O
spec
ifice
rade
inve
ster
ings
obje
kt0,
10,
10,
14.
Sum
ma
inve
ster
ings
utgi
fter
0,1
0,1
0,1
TRAF
IKN
ÄMN
DEN
TO
TALT
6 51
1,4
6 50
9,4
9 35
7,1
10 2
18,9
10 6
87,9
9 57
9,7
9 99
6,2
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
8.7.
2 In
vest
erin
gspl
an 2
013-
2017
Vår
dinv
este
ringa
r
Mkr
1. B
yggn
adsi
nves
terin
gar i
Lan
dstin
gsfa
stig
hete
r Sto
ckho
lm
1.1
Obj
ekt t
idig
are
besl
utad
e av
land
stin
gsfu
llmäk
tige
1.1.
1 S
trat
egis
ka in
vest
erin
gar
St G
öran
s sjh
- by
40-
Om
- och
nyb
Aku
ten
260,
026
0,3
24,7
53,9
65,0
75,0
42,0
SÖS-
vård
hote
ll71
,271
,03,
945
,048
,1SÖ
S KI
från
By
52 ti
ll By
35
30,0
30,0
2,0
5,0
15,0
10,0
HS-S
tödm
ur H
älso
väge
n95
,077
,015
,077
,0HS
-B57
/59,
ALB
fram
tiden
s mot
tagn
ing
25,0
54,7
0,6
25,0
27,0
27,0
Brom
ma
sjh, I
ordn
st. a
v O
P av
d35
,035
,034
,020
,010
,0Lö
wen
strö
msk
a sj
0030
1 Te
knisk
upp
rust
ning
av
by 0
148
0,0
554,
719
,612
5,0
122,
017
4,0
100,
010
0,0
Löw
enst
röm
ska
sjh, e
nkel
rum
sanp
assn
ing
inkl
WC
70,0
70,0
35,0
20,0
35,0
15,0
Sjuk
huse
n, v
årda
vd, m
otta
gnin
gar,
diag
nos,
beh
andl
ing
1 83
0,0
30,0
30,0
1.1.
2 E
rsät
tnin
gsin
vest
erin
gar
Dand
eryd
s sju
khus
områ
deDS
-002
14-T
ekni
sk u
ppru
stni
ng v
id o
mby
ggna
d by
14
60,5
58,8
38,7
31,7
8,5
DS -b
y 38
-42-
Om
bygg
nad
vent
ilatio
n35
,035
,00,
13,
58,
38,
38,
38,
6DS
-By
38-4
2 St
amby
te28
,028
,00,
03,
014
,512
,50,
5DS
-ny
rörp
osta
nläg
gnin
g86
,486
,32,
810
,035
,044
,0DS
-Res
ervk
raft
och
ny
Kraf
tmat
ning
274,
527
5,0
162,
080
,05,
06,
9DS
- Bra
ndla
rm16
,716
,63,
43,
03,
03,
03,
0Da
nder
yds s
jkh-
förs
tudi
e sp
rinkl
er20
,020
,01,
61,
05,
04,
03,
4DS
- N
ytt r
adia
tors
yste
m b
y 38
-42
(UC)
25,0
25,0
0,0
2,5
6,0
11,1
6,2
DS U
ppru
stni
ng v
entil
atio
nsag
gr, c
entr
ala
bloc
ket
35,0
35,0
1,0
9,0
9,5
6,0
10,0
DS N
ytt l
uftb
ehan
dlin
gssy
stem
by
38-4
230
,030
,40,
13,
09,
57,
07,
06,
0DS
Byg
gnad
er h
eltä
ckan
de b
rand
larm
50,0
29,6
0,3
1,3
7,0
7,0
7,0
7,0
DS B
y 38
- 42
Nya
ene
rgifö
nste
r70
,070
,80,
12,
029
,520
,08,
011
,5Su
mm
a Da
nder
yds s
jukh
usom
råde
731,
171
0,4
208,
814
1,0
134,
613
3,3
49,3
43,1
7,0
S:t G
öran
s sju
khus
områ
deS:
t Gör
ans s
jh b
y 90
-tek
nisk
upp
rust
n25
,025
,10,
617
,07,
5ST
G-he
ltäck
ande
bra
ndla
rm29
,016
,30,
96,
56,
53,
03,
0S:
t Gör
an-U
ppgr
ader
ing
av re
serv
kraf
t20
6,0
180,
241
,610
8,0
77,0
STG
Åtgä
rder
eft
er b
rand
skyd
dsin
vent
erin
g20
,021
,20,
03,
55,
05,
05,
03,
5ST
G ny
kyl
cent
ral (
val a
v le
vera
nssä
tt)
20,0
20,3
0,0
1,0
9,0
10,0
S:t G
öran
s sjh
-011
30-s
tam
byte
35,0
35,2
0,7
1,0
14,0
18,0
Sum
ma
S:t G
öran
s sju
khus
områ
de33
5,0
298,
343
,712
0,0
128,
543
,58,
03,
5
Söde
rssju
khus
et
Tota
l utg
iftIn
vest
erin
gsut
gift
erFa
stst
älld
enl
fle
rårs
budg
et
2012
-201
6
Berä
knad
to
talu
tgift
enl
ny
pla
n
Acku
mul
erad
fö
rbru
knin
g t
o m
20
11-1
2-31
Budg
et
2012
Budg
et
2013
Plan
20
14Pl
an
20
15Pl
an
2016
Plan
20
17
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
SÖS
Upp
date
ring
av b
rand
skyd
det
112,
011
2,0
5,0
10,0
24,0
23,0
25,0
24,1
SÖS
By 0
2 St
yr &
Öve
rv20
,020
,02,
00,
17,
57,
54,
9SÖ
S By
09
ven
t25
,025
,02,
50,
210
,010
,04,
8SÖ
S By
09,
Ny
värm
esys
t & n
ya st
amm
ar35
,035
,03,
50,
24,
815
,015
,0SÖ
S ve
nt B
y 3,
17,1
830
,030
,03,
00,
45,
015
,09,
6SÖ
S Åt
gärd
er e
fter
bra
ndsk
ydds
inve
terin
g40
,040
,02,
013
,010
,010
,05,
0SÖ
S ve
ntila
tion
By 0
225
,025
,02,
52,
010
,013
,0SÖ
S By
02,
Vär
mes
yt &
Sta
mm
ar35
,027
,53,
52,
015
,010
,5SÖ
S-N
y kr
aftf
örsö
rjnin
g15
0,0
150,
11,
32,
040
,042
,563
,0SÖ
S M
oder
nise
ring
vård
avde
lnin
gar
-19
1,0
25,0
25,0
20,0
50,0
50,0
46,0
Sum
ma
Söde
rsju
khus
et
472,
065
5,6
1,3
51,0
92,9
148,
821
7,0
114,
370
,1
Söde
rtäl
je sj
ukhu
som
råde
Söde
rtäl
je sj
h-re
serv
kraf
t90
,490
,90,
00,
413
,045
,032
,4Su
mm
a Sö
dert
älje
sjuk
huso
mrå
de90
,490
,90,
00,
413
,045
,032
,4
Hudd
inge
sjuk
huso
mrå
deHS
-utb
yte
av st
yrsy
stem
för k
liman
tanl
äggn
ing
114,
611
3,3
59,6
27,2
20,3
9,0
4,0
HS-u
tbyg
gnad
av
bran
dlar
m17
5,0
150,
011
,424
,351
,038
,032
,0HS
-riv
n be
f gar
age
och
uppf
öran
de a
v ny
tt g
arag
e28
5,9
286,
116
,072
,515
0,0
76,3
HS S
prin
kler
B2
B4 C
2 F2
K1
K2 K
4 I1
111,
599
,020
,940
,041
,321
,0HS
- up
prus
tnin
g an
dnin
gslu
ft27
,029
,50,
29,
010
,010
,04,
5HS
- An
pass
ning
2 a
vd/å
r28
0,0
360,
070
,070
,070
,070
,070
,070
,0HS
-C2.
94-o
mby
ggn
för s
jukh
usfy
sik50
,053
,83,
150
,015
,2HS
-om
dani
ng a
v en
trét
org
135,
019
9,9
6,7
50,0
87,0
92,8
HS-o
mby
ggna
d til
l aku
tvår
dsav
d K4
1-43
42,0
42,0
20,0
20,0
20,0
HS-lä
nk m
ella
n hu
s, 1
0 st
32,0
32,0
8,0
8,0
8,0
6,0
HS-o
mby
ggna
d m
otta
gnin
g, 2
per
år
56,0
164,
014
,030
,030
,030
,030
,030
,0Su
mm
a Hu
ddin
ge sj
ukhu
som
råde
1
309,
01
529,
511
7,8
385,
050
2,8
375,
114
6,5
100,
010
0,0
Sjuk
hus
Dale
ns sj
h 04
401
Föns
terr
enov
erin
g19
,819
,90,
49,
39,
5Da
lens
sjh,
Sta
mby
te33
,033
,017
,016
,010
,0Ha
nden
sjh,
Sta
mby
te80
,080
,03,
01,
05,
074
,0Ha
nden
s Sju
khus
, hel
täck
ande
bra
ndla
rm sp
rinkl
er72
,374
,05,
01,
043
,030
,0Ha
nden
s sjh
, ren
over
ing-
byte
av
tak
sam
t fas
ader
49,0
49,0
5,0
1,0
23,0
25,0
Nac
ka sj
h 00
501
Reno
verin
g Fö
nste
r, fa
sad
o ta
k.62
,061
,63,
245
,016
,0N
acka
sjh,
stam
byte
n50
,050
,014
,525
,023
,0Ro
senl
unds
sjukh
us S
tam
byte
60,0
60,0
5,0
15,0
25,0
19,5
Rose
nlun
ds sj
ukhu
s - N
y Sp
ecia
list m
otta
gnin
g oc
h op
erat
ion
20,0
20,0
10,0
19,5
Sabb
atsb
erg,
hel
täck
ande
bra
ndla
rm o
ch sp
rinkl
er25
,025
,010
,014
,5So
llent
una
sjh 0
4302
Sta
mby
te45
,045
,00,
330
,040
,3So
llent
una
sjh, R
enov
erin
g fö
nste
r20
,020
,04,
518
,0Su
mm
a Sj
ukhu
s53
6,1
537,
53,
915
8,3
176,
812
9,0
148,
5
1.1.
3 O
spec
ifice
rade
obj
ekt <
20
mkr
853,
015
4,3
43,4
3,2
1,5
3,7
vara
v er
sätt
ning
sinve
ster
inga
r15
4,3
43,4
3,2
1,5
3,7
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
Sum
ma
besl
utad
e ob
jekt
1 22
0,6
1 50
9,9
1 25
4,0
771,
936
2,4
257,
8
1.2
Nya
obj
ekt
1.2.
1 U
tred
ning
sbes
lut
HSF-
LSF
Brom
ma
- vår
davd
elni
ngar
258,
020
,011
9,0
119,
0Br
omm
a - t
illag
ning
skok
20
,020
,0N
acka
- vå
rdav
deln
inga
r20
,010
,010
,0N
acka
- til
lagn
ings
kök
20,0
20,0
Jako
bsbe
rg -
vård
avde
lnin
gar
110,
016
,047
,0Ja
kobs
berg
- til
lagn
ings
kök
20,0
20,0
Stoc
khol
ms l
äns s
jukv
årds
områ
deTr
e ny
a kö
k, Ja
kobs
berg
, Sol
lent
una,
Sab
bats
berg
60,0
20,0
20,0
20,0
KS P
syki
atri
Nor
dväs
t, 2
avd
40,0
10,0
30,0
Karo
linsk
a U
nive
rsite
tssju
khus
etBe
hålla
Ast
rid L
indg
rens
Bar
nsju
khus
11
0,0
10,0
50,0
50,0
HS N
y- o
ch o
mby
ggna
d av
aku
tmot
tagn
ing
190,
010
,090
,090
,0Ti
llagn
ings
kök,
Hud
ding
e50
,025
,025
,0
Dand
eryd
s sju
khus
AB
DS O
mby
ggna
d til
l vår
davd
elni
ngar
- sö
dra
kvar
tere
t50
0,0
Nor
rtäj
e sju
khus
N
orrt
älje
Ny
bygg
n Ö
ppen
vård
shus
(spe
cial
istce
ntru
m)
180,
04,
070
,070
,036
,0
1.2.
2 In
riktn
ings
besl
ut
HSF-
LSF
Dale
n - v
årda
vdel
ning
ar, o
pera
tion,
ent
ré66
1,0
219,
021
9,0
219,
0Da
len
- till
agni
ngsk
ök20
,020
,0Sa
bbat
sber
g - v
årda
vdel
ning
ar, o
pera
tion,
ent
ré82
8,0
274,
727
4,7
274,
7Sa
bbat
sber
g - t
illag
ning
skök
20,0
20,0
Solle
ntun
a - v
årda
vdel
ning
ar, o
pera
tion,
ent
ré58
0,0
192,
019
2,0
192,
0So
llent
una
- till
agni
ngsk
ök20
,020
,0
Stoc
khol
ms l
äns s
jukv
årds
områ
deHS
Psy
kiat
ri Sy
dväs
t, ut
ökat
ant
al v
årdp
lats
er50
,010
,010
,010
,010
,010
,0So
llent
una
Psyk
iatr
i Nor
dväs
t, fly
ttni
ng in
om L
öwen
strö
msk
a40
,040
,0S:
t Gör
an B
eroe
ndec
entr
um, f
lytt
ning
inom
St G
öran
som
råde
t20
,02,
05,
013
,0
Karo
linsk
a U
nive
rsite
tssju
khus
etO
mby
ggna
tion
av M
41, M
43 H
uddi
nge
40,0
40,0
Om
bygg
natio
n av
Rön
tgen
klin
iken
, Hud
ding
e20
0,0
25,0
25,0
25,0
25,0
25,0
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
S:t G
öran
s sju
khus
St
Gör
an v
årda
vdel
ning
ar o
ch b
ehan
dlin
g1
070,
020
,05,
030
,050
,020
0,0
200,
0
Söde
rsju
khus
etN
y by
ggna
d vä
stlä
ge -
beha
ndlin
gsby
ggna
d1
622,
032
2,0
322,
032
2,0
322,
032
2,0
Ny
bygg
nad
väst
läge
- vå
rdby
ggna
d70
0,0
138,
013
8,0
138,
013
8,0
138,
0O
mby
ggna
d av
bef
intli
ga v
årda
vdel
ning
ar1
097,
080
,080
,080
,080
,080
,0O
mby
ggna
d av
mot
tagn
ings
kök
till t
illag
ning
skök
50,0
50,0
Dand
eryd
s sju
khus
DS N
y be
hand
lings
bygg
nad
1 36
6,0
50,0
300,
030
0,0
400,
031
6,0
DS O
mby
ggna
d til
l vår
davd
elni
ngar
581,
048
,448
,448
,448
,448
,4Go
dsm
otta
gnin
g53
,053
,0U
ppgr
ader
ing
av ä
ldre
tilla
gnin
gskö
k til
l mod
ern
stan
dard
20,0
20,0
Folk
tand
vård
enN
ya E
astm
anin
stitu
tet
120,
05,
060
,055
,0
Söde
rtäl
je sj
ukhu
sN
y- o
ch o
mby
ggna
tion
av S
öder
tälje
Sju
khus
1 20
0,0
10,0
40,0
140,
020
0,0
260,
0Ti
llagn
ings
kök
20,0
10,0
10,0
1.2.
3 G
enom
föra
ndeb
eslu
t
Land
stin
gsfa
stig
hete
r Sto
ckho
lmSÖ
S - B
y 25
- O
mby
ggna
tion
till v
årda
vdel
ning
ar13
3,4
89,0
20,0
KS-F
örsv
arsa
rbet
en fö
r utb
yggn
ad a
v Li
fe S
cien
ce24
,020
,04,
0N
orrt
älje
sjuk
hus,
nyt
t bår
hus
28,6
20,0
6,6
DS N
ya fö
nste
r och
nya
fasa
der c
entr
ala
bloc
ket
48,0
0,4
11,6
12,0
12,0
12,0
DS N
ytt 5
-leda
rsys
tem
by
38-4
220
,00,
510
,59,
0SÖ
S By
03,
18
& 1
9 Fa
sadr
enov
erin
g27
,013
,513
,5Br
omm
a sjh
, Hel
täck
ande
bra
ndla
rm o
ch sp
rinkl
er60
,030
,028
,0N
acka
sjh,
Hel
täck
ade
bran
dlar
m o
ch sp
rinkl
er82
,040
,040
,0N
acka
sjh,
Ny
soph
ante
rings
- och
åte
rvin
ning
sanl
äggn
ing
30,2
0,2
5,0
25,0
Rose
nlun
ds sj
h, S
prin
kler
by
02-0
431
,00,
515
,015
,0So
llent
una
sjukh
us 0
4302
Om
bygg
nad
för C
apio
Ano
rexi
24,8
19,8
5,0
1.2.
4 O
spec
ifier
ade
obje
kt <
20
mkr
Stoc
khol
ms l
äns s
jukv
årds
områ
de53
,020
,0Ka
rolin
ska
Uni
vers
itets
sjukh
uset
200,
020
0,0
200,
020
0,0
200,
0Sö
dert
älje
sjuk
hus A
B15
,05,
05,
05,
05,
0Sö
ders
jukh
uset
AB
99,5
21,0
16,0
15,0
7,0
Dand
eryd
s sju
khus
AB
53,0
34,0
18,0
9,0
S:t E
riks ö
gons
jukh
us A
B5,
05,
05,
05,
05,
0La
ndst
ings
fast
ighe
ter S
tock
holm
332,
243
9,5
143,
155
,523
,8
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
Sum
ma
LFS
nya
obje
kt2
622,
92
701,
72
668,
22
109,
91
884,
2
Upp
räkn
ing
LFS
till å
rlig
ram
på
800
MSE
K-8
22,0
-735
,1-5
9,0
320,
235
2,5
Just
erin
g av
ver
sam
hets
anpa
ssni
ng ti
ll 50
0 M
SEK
-287
,6-2
3,6
28,0
51,0
72,0
Sum
ma
nya
obje
kt1
513,
21
943,
12
637,
22
481,
12
308,
7
SUM
MA
BYG
GN
ADSI
NVE
STER
ING
AR3
023,
13
197,
13
409,
12
843,
42
566,
4
1.3
LSF-
NKS
Byg
g
1.3.
1 O
bjek
t tid
igar
e be
slut
ade
av la
ndst
ings
fullm
äktig
e
Huvu
dpro
jekt
NKS
434,
527
6,3
10,0
18,4
27,2
29,9
34,0
38,7
Proj
ekte
ring
- vår
d22
,110
,13,
52,
52,
22,
01,
8Pr
ojek
terin
g - t
ekni
k36
,79,
06,
24,
34,
34,
34,
34,
3By
ggna
tion
680,
014
7,9
39,2
171,
966
,198
,360
,826
,1Th
orax
/lab
9,0
0,7
3,3
5,0
Kom
mun
ikat
ion
64,2
24,6
10,3
6,3
5,7
5,7
5,8
5,8
Pågå
ende
nyb
yggn
atio
n - O
PS18
692
,83
718,
52
623,
02
637,
83
075,
52
904,
02
556,
51
177,
6
1.3.
2 U
tred
ning
sbes
lut
N-k
vart
eret
(FoU
U in
klus
ive
vård
plat
ser T
hora
x)84
5,0
4,3
34,3
74,5
193,
032
9,2
L-kv
arte
ret
365,
04,
55,
59,
010
9,0
232,
0
1.3.
3 In
riktn
ings
besl
ut
Tilla
gnin
gskö
k 69
,869
,8
SUM
MA
LSF-
NKS
Byg
g2
695,
52
919,
83
220,
83
132,
62
965,
11
813,
7
2. O
mby
ggna
der i
ext
ernt
förh
yrda
loka
ler
2.1
Folk
tand
vård
en S
tock
holm
s Län
AB
Osp
ecifi
erad
e ob
jekt
< 2
0 m
kr20
,020
,020
,020
,020
,0Su
mm
a fö
rsla
g Fo
lkta
ndvå
rden
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
2.2
Ambu
lans
sjuk
vård
en i
Stor
stoc
khol
m A
B O
spec
ifier
ade
obje
kt <
20
mkr
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
Sum
ma
förs
lag
AISA
B 0,
40,
40,
40,
40,
4
2.3
Stoc
khol
msl
äns s
jukv
årds
områ
deO
spec
ifice
rade
obj
ekt <
20
mkr
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
Sum
ma
förs
lag
SLSO
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
SUM
MA
INVE
STER
ING
AR I
EXTE
RNT
FÖRH
YRDA
LO
KALE
R 40
,440
,440
,440
,440
,4
3. M
aski
ner,
inve
star
ier o
ch IT
Geno
mfö
rand
ebes
lut a
vser
end
ast b
udge
tåre
t 201
33.
1 Hä
lso-
o sj
ukvå
rdsn
ämnd
enO
spec
ifice
rade
obj
ekt <
10
mkr
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
Sum
ma
HSN
2,0
2,0
2,0
2,0
2,0
3.2
Stoc
khol
msl
äns s
jukv
årds
områ
deIn
vent
arie
r till
tilla
gnin
gskö
k Da
len,
Sab
bats
berg
, Jak
obsb
erg,
So
llent
una
80,0
20,0
20,0
20,0
20,0
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t < 1
0 m
kr62
,062
,062
,062
,062
,0Su
mm
a SL
SO82
,082
,082
,082
,062
,0
3.3
Karo
linsk
a U
nive
rsite
tssj
ukhu
set
Stra
tegi
ska
inve
ster
inga
r Ti
llagn
ings
kök
Hudd
inge
75,0
75,0
Auto
frys
Bio
bank
Sol
na25
,012
,013
,0
Ersä
ttni
ngsin
vest
erin
gar
Dato
rtom
ogra
f Tho
rax
15,0
15,0
Två
styc
ken
Angi
outr
ustn
ing
23,0
23,0
Upp
grad
erin
g av
DT
(G20
)15
,015
,0Ac
cele
rato
r SÖ
S25
,025
,0O
p-ro
bot K
K &
Uro
loge
n16
,216
,2U
trus
tnin
g til
l dub
bla
vård
avd
60,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
Dato
rtom
ogra
f Lab
115
,015
,0Da
tort
omog
raf N
euro
radi
olog
i12
,012
,0U
ppgr
ader
ing
av M
R15
,015
,0Sp
ect C
T, S
jukh
usfy
sik10
,010
,0El
fys L
ab12
,012
,0
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t < 1
0 m
kr19
3,8
164,
011
3,0
176,
015
0,0
Sum
ma
Karo
linsk
a30
0,0
240,
020
0,0
200,
017
5,0
3.4
Söde
rtäl
je sj
ukhu
s AB
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t < 1
0 m
kr23
,023
,023
,023
,023
,0Su
mm
a ST
S AB
23,0
23,0
23,0
23,0
23,0
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
3.5
Söde
rsju
khus
et A
BSt
rate
gisk
a in
vest
erin
gar
DT-H
järt
a20
,0O
pera
tions
robo
t14
,5Ti
llbyg
gnad
130,
013
0,0
Inve
ntar
ier t
ill ti
llagn
ings
kök
80,0
Ersä
ttni
ngsin
vest
erin
gar
Skel
ett
15,0
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t< 1
0 m
kr13
2,5
162,
016
2,0
37,0
37,0
Sum
ma
SÖS
262,
016
2,0
162,
016
7,0
167,
0
3.6
Dand
eryd
s Sju
khus
AB
Stra
tegi
ska
inve
ster
inga
r M
R 1,
5 Te
sla18
,0
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t < 1
0 m
kr85
,067
,085
,085
,085
,0Su
mm
a DS
AB
85,0
85,0
85,0
85,0
85,0
3.7
S:t E
riks Ö
gons
jukh
us A
BO
spec
ifice
rade
obj
ekt<
10
mkr
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
Sum
ma
S:t E
riks
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
3.8
Folk
tand
vård
en S
tock
holm
s Län
AB
Stra
tegi
ska
inve
ster
inga
r N
ya E
astm
anin
stitu
tet
25,0
Osp
ecifi
erad
e ob
jekt
< 1
0 m
kr48
,048
,048
,048
,048
,0Su
mm
a Fo
lkta
ndvå
rden
48,0
48,0
73,0
48,0
48,0
3.9
Ambu
lans
sjuk
vård
en i
Stor
sthl
m A
BO
spec
ifier
ade
obje
kt <
10
mkr
9,9
14,8
9,5
9,5
9,5
9,5
Sum
ma
Ambu
lans
jukv
årde
n9,
914
,89,
59,
59,
59,
5
Sum
ma
mas
kine
r, in
vent
arie
r och
IT83
0,8
665,
565
0,5
630,
558
5,5
4. N
ya K
arol
insk
a So
lna
4.1
Obj
ekt t
idig
are
besl
utad
e av
land
stin
gsfu
llmäk
tige
IKT-
utru
stni
ng13
5,0
230,
018
5,0
140,
018
5,0
50,0
Ofö
ruts
ett
100,
010
0,0
100,
010
0,0
100,
010
0,0
4.2
Inrik
tnin
gsbe
slut
M
edci
ntek
nisk
utr
ustn
ing
Bild
och
funk
tion
350,
070
0,0
150,
0
4.3
Utr
edni
ngsb
eslu
t M
edic
inte
knisk
utr
ustn
ing
133,
229
8,6
1 62
9,6
102,
025
0,0
Inre
dnin
g66
,713
3,3
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
Sum
ma
LSF-
NKS
Byg
g23
5,0
463,
293
3,6
2 63
6,3
670,
340
0,0
VÅRD
EN T
OTA
LT7
277,
28
057,
39
868,
97
149,
85
406,
0
Bila
ga in
vest
erin
gar 8
.7.1
-8.7
.3
8.7.
3 In
vest
erin
gspl
an 2
013-
2017
Ann
an v
erks
amhe
t
Mkr
Budg
etBu
dget
Plan
Plan
Plan
Plan
2012
2013
2014
2015
2016
2017
1 Lo
cum
AB
Osp
ecifi
erad
e ob
jekt
< 1
0 m
kr4,
01,
51,
51,
51,
51,
5Su
mm
a Lo
cum
AB
4,0
1,5
1,5
1,5
1,5
1,5
2 Ku
lturn
ämnd
enO
spec
ifier
ade
obje
kt <
10
mkr
0,4
0,8
0,5
0,4
0,5
0,4
Sum
ma
Kultu
rnäm
nden
0,4
0,8
0,5
0,4
0,5
0,4
3 La
ndst
ings
revi
sore
rna
Osp
ecifi
erad
e ob
jekt
< 1
0 m
kr0,
10,
10,
10,
10,
1Su
mm
a Ku
lturn
ämnd
en0,
10,
10,
10,
10,
1
4 Pa
tient
näm
nden
Osp
ecifi
erad
e ob
jekt
< 1
0 m
krSu
mm
a Ku
lturn
ämnd
en
5 M
edic
arrie
r AB
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t < 1
0 m
kr3,
03,
03,
03,
03,
03,
0Su
mm
a M
edic
arrie
r3,
03,
03,
03,
03,
03,
0
6 AB
SLL
Inte
rnfin
ans A
BO
spec
ifier
ade
obje
kt <
10
mkr
1,8
Sum
ma
Inte
rnfin
ans
1,8
7 La
ndst
ings
styr
else
n7.
1 St
rate
gisk
a in
vest
erin
gar
Ansla
g fö
r mar
kför
värv
i sk
ärgå
rden
(Skä
rgår
dsst
iftel
sen)
30,0
35,0
35,0
Kons
ulte
r Atla
spro
jekt
et20
,0Pr
ojek
tet "
Nyt
t nät
" 35
,032
,07.
2 Er
sätt
ning
sinv
este
ringa
rPC
utb
yten
47,0
47,0
47,0
47,0
47,0
7.3
Osp
ecifi
cera
de o
bjek
t < 1
0 m
kr22
5,8
99,4
53,0
51,8
47,1
45,7
Sum
ma
Land
stin
gsst
yrel
sen
225,
823
1,4
167,
013
3,8
94,1
92,7
ANN
AN V
ERKS
AMH
ET T
OTA
LT
233,
223
8,6
172,
113
8,8
99,2
97,7
Hälso- och sjukvård
Öppenvård
Barn och ungdom under 18 årAvgift
Besök inom primärvård och öppen specialistvård. 0 krTelefonrecept 0 krBesök för barn på sjukhusens akutmottaningar (exempelvis närakuten barn på ABL) 0 krÖvriga besök på sjukhusens akutmottagningar 120 krBesök på röntgen samt fysiologi- och neurofysiologilaboratorium på sjukhusens akutmottagningar 0 kr
Personer fr.o.m. 18 år - LäkarvårdsbesökAvgift
Besök hos läkare på vårdcentral/husläkarmottagning 200 krBesök hos läkare på geriatrisk mottagning 200 krBesök hos läkare på specialistmottagning (inkl psykiatriskmottagning)
350 kr
Besök på jourmottagning/närakut 200 krBesök på sjukhusens akutmottagningar/specialistakut (inkl. lättakuten på Karolinska Huddinge) 400 krBesök i dagvård (avgift per dag) 200 krFörsta besök på geriatrisk mottagning med remiss från husläkare. 0 krFörsta besök på specialistmottagning med remiss frånvårdcentral/husläkarmottagning/privat specialist i allmänmedicin(gäller endast planerade besök)
150 kr
Besök i särskilda boendeformer för service och omvårdnad avläkare från vårdcentral/husläkarmottagning eller geriatriskmottagning
0 kr
Personer fr.o.m. 18 år - Sjukvårdande behandlingAvgift
Avgift för sjukvårdande behandlingGäller även första besöket.
100 kr
Besök hos distriktssköterska 100 krBesök av distriktssköterska i särskilda boendeformer för service och omvårdnad av distriktsköterska 0 kr
Övriga avgifter
Besök på röntgen, fys- och neurofyslab 200 krBesök i hemmet av vårdgivare som utför insatser för patienter somomfattas av hemsjukvård
0 kr
Hembesök av läkare, extra avgift utöver gällande taxa 100 krBesök inom barnhälsovård/mödrahälsovård 0 krRådgivning om preventivmedel och abortfrågor 0 krBesök vid mottagning för tortyrskadade 0 krReceptförskrivning utan besök 0 krTelefonkontakt (inkl. förlängning av sjukskrivning och hjälpmedelskort på telefon) 0 krBesök i dagsjukvård (exkl. dagkirurgi) 200 krMammografiscreening (riktad hälsokontroll) 0 krBukaortascreening (riktad hälsokontroll) 0 krGynekologisk screening (riktad hälsokontroll) 0 krPåminnelseavgift 50 krExpeditionsavgift 30 krBesök hos legitimerad kiropraktor (gäller fem första besöken per 12-månadersperiod eller så länge landstinget ersätter) 260 kr
Sjukresor
Taxi, specialfordon (max avgift) 140 krEgen bil 50 krTåg/flyg 140 krEgen båt 50 krAnslutningsresa 50 kr
Slutenvård
Avgift Barn och ungdom under 18 år 0 krPersoner över 18 år 80 krPersoner under 40 år med hel aktivitetsersättning/sjukersättning. Gäller de 30 första dygnen vid varje vårdtillfälle 40 kr
HögkostnadsskyddAvgift
Högkostnadsskydd för sjukresor, per 12-mån period (färdtjänst ingår ej) 1 400 krHögkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel 2 000 krHögkostnadsskydd för sjukvård 900 kr
Avgift för uteblivet besök
AvgiftLäkarbesök, primärvård 200 kr
Avgift
Färdsätt Egen- avgift
Avgift för uteblivet besök får tas ut till följd av att patienten uteblir från ett planerat besök och inte lämnar återbud minst fyra timmar före besöket. Som uteblivet besök räknas även om patienten kommer för sent till mottagningen och mer än halva besökstiden hunnit förlöpa.
Läkarbesök, specialist 350 krFörsta besök på specialistmottagning med remiss frånvårdcentral/husläkarmottagning/privat specialist i allmänmedicin
150 kr
Sjukvårdande behandling (inkl syncentral) 100 krFörsta besök hos paramedicinare 100 kr
Hörselklinik och hjälpmedelscentral 100 krBesök på röntgen, fysiologi- och neurofyslab 200 kr
Avgifter för asylsökande m.fl.
Allmänt
· vård till asylsökande barn under 18 år· omedelbar vård och vård som inte kan anstå· mödravård· preventivmedelsrådgivning· vård vid abort· förlossningsvård· åtgärder enligt smittskyddslagen¨
Avgifter som regleras enligt förordning 1994:362 Avgift
Primärvård och öppen specialistvård för barn och ungdom under 18 år 0 krFörebyggande barn- och mödravård som ges av en vårdgivare inom den offentliga primärvården 0 krFörlossningsvård 0 krPreventivmedelsrådgivning 0 krVård och åtgärder enligt smittskyddslagen 0 kr
Besök hos läkare inom den offentliga primärvården (fr.o.m. 18 år) och läkarvård som ges efter remiss av sådana läkare 50 kr
Annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga vården
25 kr
OBS! Tidsgränsen för uteblivet besök gäller ej vårdgivare som har ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Vårdgivaren kan själv besluta om tidsgräns.
Undantag: Avgift för uteblivet besök på MVC/BVC (gäller även abort och preventivmedels- rådgivning) uttas inte.
Det finns ett särskilt regelverk som reglerar de avgifter som asylsökande ska betala för besök inom hälso- och sjukvården. Då det saknas ett formellt beslut om detta regelverk, lyfts frågan särskilt i denna budget.
Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar reglerar vilka avgifter som den asylsökande själv ska betala för
För övrig hälso- och sjukvård betalar asylsökande vårdavgifter enligt de grunder som vårdgivaren bestämmer (1 §, 3 st., förordning
För att avgift 50 kr (25 kr) ska gälla vid specialiserad läkarvård (sjukvårdande behandling) krävs enligt förordningen remiss från primärvården. Om sådan remiss saknas betalar asylsökande vårdavgifter enligt de grunder som landstinget bestämmer.
Remiss från akutmottagning likställs i avgiftsregelverket med remiss från primärvården.
Trafiken
AB Storstockholms Lokaltrafik Helt pris ÖvrigaMånadskort/30-dagarskort 690 kr 430 krEnkelbiljett 35 kr 20 krAvgift SL Accesskort 20 kr
Waxholms Ångfartygs AB Helt pris ÖvrigaMånadskort/30-dagarskort 690 kr 430 krÖ-kort (avgift per kort och år) 500 kr -Enkelbiljett 35 kr 20 kr
Färdtjänst Helt pris ÖvrigaFärdtjänstresor med taxi och specialfordon:Pris per resa (en resa = 30 km) 70 krMinimiavgift ”bil på gatan” 50 krHögkostnadsskydd 690 kr 430 kr