Stenkoll #120

En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri # 120 • November 2012

Han siktarHögt

StorMPD – blir de effektivare?

Europa tävlar i hållbar täktmiljö

Nytt publikrekord på höstens branschdagar

Mobilt maskinstopp – kan rädda liv och lem

ökad satsning på forskning Ministerintervju specialsiktar med ny teknik

med avancerad mätteknik

Effektivare krossning med CA-serienSandviks långa erfarenhet av tillverkning av slitdelar för krossar har lett fram till CA-serien, en konkurrenskraftig serie krossplattor och mantlar av hög kvalitet, som möter dina krav på funktion, prestanda och livslängd. CA-serien passar till käftkrossar i C-serien och konkrossar i GP-serien.

Uppnå optimerad krossning och produktivitet med Sandviks CA-serie!

Slit- och reservdelar: tel 026-26 21 71, [email protected]

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB 811 81 SANDVIKEN TEL 026-26 20 00

www.construction.sandvik.com

krossordet # 120 3

17sid

Lötens grustäkt på Munsö i Mälaren har varit i bruk sedan 1870-talet. I dag är täkten även ett paradis för sportfiskare och friluftsfolk.

Krossordet stenKoll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art director Karin Sundin

reporter Niclas Kindvall

layout & repro Sundin Reklamstudio AB

omslagsbild Johan Lindqvist från Spiker mäter det mesta från luften. Reportaget lä-ser du på sidan 42. Foto: Johan Lindqvist

Prenumerationsärenden [email protected] Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzén [email protected] Philip Otter [email protected]

Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Hemsida www.sbmi.se

tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Johan A. Lundberg, Eva Edberg, Bo Hansson, Anna Hållams

Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på [email protected]

Under 2012 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen.

Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens in-tressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompe-tensutveckling.

kr

oss

or

de

t

#120innehåll

5 ledAren

Några inledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI.

6 AnslAgstAvlAn och nyHetsflÖdet

10 foKus på storMPd

Med färre MPD-län ska pröv-ningen av miljöfarliga verksamhe-ter bli mer kvalificerad och dess-utom effektivare. Kommer det löftet att infrias?

14 MiljÖjuridiK

Advokat Bo Hansson på Mann-heimer Swartling i Malmö frågar sig vilken myndighet som beva-kar den sammantagna nyttan av nya täkter?

16 finA Priser i Brys-sel

Bergmaterialindustrins europeis-ka paraplyorganisation UEPG de-lar ut ett miljöpris där svenska bidrag är nominerade.

17 fÖre bra men efter bäst

På Munsö i Mälaren visar Jehander att täktverksamhet och rörligt fri-luftsliv mycket väl kan existera och utvecklas sida vid sida.

21 vägen som är MÖdAn värd

I budgetpropositionen anslås extra miljoner till infrastruktur och till forskning. Stenkoll har bland annat pratat med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

25 Mer PengAr till forskning och innovation

Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren om öronmärkta kronor till gruv-, mineral- och stålforskningen.

27 digitAlt frAMtids-ProjeKt

När pappershanteringen blir elek-tronisk sparar alla aktörer i bran-schen både tid och pengar.

28 Besöksrekord på BrAnscHdAgen

Med drygt 180 delegater från bergmaterialindustrin på plats blev höstens branschdag den hit-tills mest välbesökta. Läs refera-tet från Jönköping.

40 MoBilt MAsKin-stoPPDet gemensamma projektet mellan SBMIs krossutskott och Chalmers om utvecklingen av ett mobilt maskinstopp har hunnit ytterligare en bit.

42 HÖgtflygAnde PlAnerSpiker AB har tagit sig in på ett område där tekniken tycks ha stått still. Möt Johan Lindqvist som med fötterna på jorden än-då mäter från ovan.

46 i nästA nuMMerTre nummer av Stenkoll 2013. Lite av innehållet i kommande nummer.

Artikel om specialsiktar med ny teknik är flyttad till nästa nummer i mars 2013.

Effektivare krossning med CA-serienSandviks långa erfarenhet av tillverkning av slitdelar för krossar har lett fram till CA-serien, en konkurrenskraftig serie krossplattor och mantlar av hög kvalitet, som möter dina krav på funktion, prestanda och livslängd. CA-serien passar till käftkrossar i C-serien och konkrossar i GP-serien.

Uppnå optimerad krossning och produktivitet med Sandviks CA-serie!

Slit- och reservdelar: tel 026-26 21 71, [email protected]

SANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB 811 81 SANDVIKEN TEL 026-26 20 00

www.construction.sandvik.com

JOH

AN

A. LU

ND

BERG

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, [email protected], www.maskinmekano.se

ma

sk

in m

ek

an

o

Ny tredäckare från Maskin MekanoMaskin Mekanos 900-serie är 2000-talets dominant inom svensk sortering. Med sin höga kapacitet och stora flexibilitet har den vunnit respekt inom en mängd olika verksamheter. Nu lanserar vi den med tre däck. Med ett helt nyutvecklat drivpaket till sikten. Med vibrationsmatare. Med flyttbart stup för att förenkla sållbyten.

• Äkta eldrift• Enkel, öppen och robust konstruktion• Suverän kapacitet• Enkla sållbyten• Tre års garanti

Maximal produktion. Minimalt strul.Ring oss idag för kalkyl, demo, offert eller leasingförslag

Calle Smedenman 0709-508271, Daniel Smedenman 0709-508270, Conny Nilsson 0709-508276

NU3 ÅRS

GARANTI

Ls 903

krossordet # 120 5

Så får vi säkrare täkter

Björn strokirk, vd sBMi

Ledare

”

F ör många år sedan ansåg SBMI inte att man skulle arbeta med frågor som rör arbets-miljö och säkerhet. Det borde

vara en arbetsgivarfråga.Sedan dess har SBMI tänkt om to-

talt. Våra medlemmar är spridda på ett dussin olika arbetsgivarorgani-sationer – varav ingen har fokus på våra frågor.

En säker bransch lockar fler duk-tiga och drivande personer till sig. Även ”små” skador som medför sjuk-frånvaro kostar företaget pengar och produktionsbortfall. Vi vill alla att vå-ra arbetskamrater ska kunna gå hem friska vid 65 års ålder. Säker täkt har många fördelar.

God arbetsmiljö är helt konkurrensneutralt – ingen vinner på att kon-kurrenten drabbas av allvarliga per-sonskador. Här är det lätt att sam-verka.

Ni kan i detta nummer av Stenkoll läsa mer om ett bra projekt som flera företag inom SBMI drivit med stöd av SBUF: Mobilt Maskinstopp. Om dessa hade varit branschstandard sedan länge hade nog flera liv kunnat räd-

das. SBMI hoppas att de blir standard snarast.

Ett annat projekt handlar om säk-ra rutor på maskiner i täkt. Trots att det finns rutiner för hur sprängsalvor ska hanteras, händer det att odetone-rat sprängämne, så kallade dolor, de-tonerar när man gräver i salvan eller när skut ska knackas sönder. SBMI har medverkat till att det skapas en standard för dolsäkra rutor och SBMI kommer att verka för att maskintill-verkarna använder dem.

SBMI vill även ihop med medlem-mar och bergsprängare förtydliga go-da rutiner för upphandling och kon-troll av sprängtjänster. Det finns ett brett spektrum av bergsprängnings-entreprenörer och SBMI ska så långt som möjligt uppmuntra kvalitet och säker hantering.

Om det trots allt döljer sig dolor i salvan så är det viktigt att medarbe-tare vet hur de kan upptäcka dolan. Därför kommer kursen Produktion I nästa år att förlängas och en halvdag ägnas åt dolor.

Kunskaper är grunden för ett säkert arbetssätt. SBMI håller för närvaran-de på att producera ett omfattande utbildningsmaterial som ska medver-ka till att nyanställda lär sig arbeta på ett säkert och bra sätt.

Material ska till hösten publiceras på SBMIs hemsida i form av kortfil-mer och PDFfiler om 4–6 sidor. Ma-terialet kommer i januari 2014 att presenteras i kursen ”Säker maskino-peratör”.

Även regler och rutiner är viktiga för säkerheten. En arbetsgrupp kom-mer under vintern att ta fram förslag till regler för kunder i täkt och för-slag på hur man ska säkerställa att kunder som vistas i täkt har tillräck-liga kunskaper om reglerna. Även ev.

behov av tillträdeshinder – t ex väg-bom som endast behöriga får passera – berörs.

Annan tung processindustri an-vänder webbaserad information och kunskapskontroll som utmynnar i SSGentrépass. Utan sådant pass får man inte åka in i anläggningen. Hos oss kan privatkunderna köra rakt in och börja lasta sin släpkärra, medan barnen glatt leker tafatt mellan ma-terialhögar och backande lastfordon.

Säkrare täkter gynnar både oss och våra kunder. n

Vi vill alla att våra arbetskamrater ska

kunna gå hem friska vid 65 års ålder.”

FOTO

: AN

NA

Hå

LLA

MS

krossordet # 1206

vårens Kurser 2013 KoM iHåg Att AnMälA er till vårens Kurser:

säker Maskinoperatör, 17 januari Kursen omarbetas och återkommer 2014

Produktion i, 22-25 januari Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus och bergtäkter samt i krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verk-samhet.Utbildningsmål: Ge grundläggande kunskaper i maskin-kännedom och produktionsteknik på de vanligaste ma-skinutrustningarna. Ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö. Anmälan: Senast 19 december 2012.

Produktion ii, del 1 och 2, 19-21 februari samt 19-21 mars Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.Utbildningsmål: Ge fördjupade kunskaper om bergmate-rialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, pro-duktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.Anmälan: Senast 24 januari 2013.

Bergsprängning för beställare, 14 mars Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer, inköpare och projektörer.Utbildningsmål: Öka kunskapen om och förståelsen för bergsprängning – borr och sprängteknik, fragmenterings-utfall, arbetsmiljö, avtal och upphandling samt transport och förvaring av sprängämnen.Anmälan: Senast 21 februari 2013

Produktion ii – förnyelse, valfri dag under Produktion ii 2011 Målgrupp: Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande som någon gång un-der de senaste 10 åren gått hela Produktion IIkursen.Utbildningsmål: Ge fördjupade kunskaper om bergmate-rialproduktionen och bergmaterialets geotekniska, pro-duktionstekniska och miljötekniska förutsättningar. Ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden.Anmälan: Senast 24 januari 2013

Praktisk maskinhantering, 22 mars Kursen utgår 2013

Anmäl er på sbmi.se eller eposta till: [email protected]

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Anslagstavlan Nyhetsflödet

Nygammal aktör i branschenI augusti i år slutfördes sammanslagningen av de två koncernerna WSP Group plc och kanadensiska Genivar. Fusionen innebär att Genivar förvär-vade samtliga aktier i WSP.

Efter sammanslagningen blir det nya företaget ett av de starkaste globa-la konsultföretagen i branschen med en omsättning på cirka 13 miljarder svenska kronor samt 14 500 medarbetare på mer än 300 kontor på alla kon-tinenter.

– Med Genivars kompetenser inom gruvnäring och naturresurser kan vi utveckla våra tjänster inom dessa områden på den svenska marknaden. Dessutom ökar potentialen betydligt för att exportera vår egen specialist-kompetens till nya marknader, däribland Kanada. Det kan till exempel vara projekt inom järnvägar, brobyggen och övrig infrastruktur, säger Rikard Ap-pelgren, VD för WSP Europe och WSP Sverige.

Andersen Contractor AB har nyligen lanserat EcoStar skivsiktar som med en smart teknisk lösning är användbara för sortering av olika restmaterial. Skivsiktarna har ett patenterat system som gör att avfallsmaterialet inte täpper igen sikten eller fastnar runt drivaxlarna. Det medför ett konstant materialflöde och en hög kapacitet. Skivsiktarna skakar materialet vilket både förbättrar och snabbar på separeringen av material. Därmed ökar ka-paciteten och en mindre siktyta behövs vilket sparar plats. Detta ger sam-mantaget både lägre drift och underhållskostnader.

EcoStar skivsiktar är en effektiv lösning för sortering av all slags avfall även byggavfall. Skivsiktarna anpassas efter typ och mängd av material som ska siktas. Kapaciteten ligger på upp till 200 ton per timme.

Siktdäck finns med längder mellan 2 och 6 meter. Slutfraktion från 0–5 millimeter och upp till 350 millimeter. Som standard har sikten ett sikt-däck. De kan också byggas i två däck för att få ut tre olika fraktioner, exem-pelvis 0– 0, 10–100, > 100 millimeter.

Skivsiktarna finns i versioner som är stationära, lastväxlarmobila och bandburna. De kan drivas hydrauliskt från en kross eller med elgenerator, samt med dieselmotor i bandburet utförande. Maskinvikt från 2,5 ton i sta-tionärt utförande.

Effektiva skivsiktar för avfall

Det stannar inte vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga D-serie-bandgrävare. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad om Swecon och Volvos utbud på www.swecon.se och www.facebook.com/swecon.

smart och ekonomisk.nya volvo med eco-läge.

full garanti i två år

vid köp av ny maskin**Gäller om du tecknar serviceavtal vid köp av ny maskin innan 31 december 2012. Läs villkor på www.swecon.se/garanti

+ ECO-lägeVolvos unika, prisbelönta ECO-läge har sofistikerad styrteknik med som bidrar till upp till 5 % av maskinens förbättrade bränsleförbrukning utan prestandaförlust.

+ CareTrack som standardAlla Volvo grävmaskiner är utrustade medtelematiksystemet CareTrack för bättre planering och smartare arbete. Minska kostnaderna. Maximera lönsamheten.

+ Bättre effektivitet med steg 3BVolvos steg 3B-motor i kombination med förbättrad hydraulik ger minst 12 % ökning av bränsleeffektiviteten och kortare cykeltider för förbättrad prestanda.

omtanke

Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

Det stannar inte vid Volvos kraftfulla, bränsleeffektiva och miljövänliga D-serie grävmaskiner. Med ett oslagbart servicenätverk med över 500 personer på fler än 40 orter i landet samt fler än 200 mobila enheter ovanpå det, så ser vi till att du och din verksamhet får den support och omtanke ni behöver. Håll dig uppdaterad om Swecon och Volvo Construction Equipments utbud på vår webbplats www.swecon.se och följ oss på www.facebook.com/swecon.

Upplev tryggheten hos Sveriges största maskinleverantör. Överlägsen support med över 40 serviceställen

och 200 mobila enheter över hela landet.

STENKOLL-GRÄVARE-1209-221x286.indd 1 2012-09-05 15:34:41

krossordet # 1208

Nyhetsflödet

Pristävling ska främja biologisk mångfald

HÅRT ARBETE HAR ETT NAMN

www.olofsfors.se Tel 0930-311 40

Make your own way

Den 6 november presenterades vinnarna av den regionala deltävlingen av det internatio-nella programmet Quarry Life Award 2012. Förstapriset, en check på 5 000 euro, gick till Mats A Larsen för sitt projekt ”Efterbehand-ling av Bjørntvet – En hållbar framtid för en bergtäkt”.

I juryns motivering står det bland annat att det vinnande bidraget ”presenterar många idéer på efterbehandling av kalkstensbrottet i norska Brevik på ett mycket kommunika-tivt och begripligt sätt. Kreativt och ända-målsenligt länkar Mats A Larsen samman det lokala samhällets tillväxt med omgiv-ningens befintliga flora och fauna”.

The Quarry Life Award är en internatio-nell tävling som riktar sig till studenter och unga forskare, med det huvudsakliga syftet att främja biologisk mångfald. Bakom ar-rangemanget står den internationella bygg-materialkoncernen HeidelbergCement, där bland annat de svenska byggmaterialprodu-centerna Cementa och Jehander ingår.

Tävlingen löper parallellt i 18 länder och drygt 300 projektförslag skickades in. Under året har sedan ett antal utvalda projekt på-gått i Norge och Sverige och dessa har utvär-derats av en skandinavisk jury.

De tre bästa bidragen presenterades av studenterna vid prisceremonin som genomfördes i Sollentuna, norr om Stock-holm.

– Tävlingen stimulerar våra anläggningar att samarbeta med lokala universitet och högskolor, säger Karin Comstedt Webb, som arbetar med hållbarhetsfrågor inom HeidelbergCement Northern Europe och är

ansvarig för Quarry Life Award i Norge och Sverige.

– Vi vill stärka acceptansen och förbättra förståelsen för vår verksamhet, samtidigt som vi givetvis ska öka kunskapen om hur man bättre förenar täktverksamhet med na-turvärden – de är inte varandras motsatser.

Andra pris, 3 000 euro, gick till David Alvunger, Håkan Johansson, Emelie Nils-

son, Johanna Sunde och Jesper Svensson med projektet ”Ökad biologisk mångfald i täkter genom utveckling och förbättring av habitat”.

Tredje pris, 1 500 euro, gick till Markus Sydenham med projektet ”Bevarande av soli-tära bin samtidigt med täktutvidgning”.

Den globala prisutdelningen kommer att äga rum i tyska Heidelberg den 13 december 2012.

Vinnarna, från vänster, övre raden: Håkan Johansson, Jesper Svensson, Markus Sydenham, undre raden: Johanna Sunde, Mats A Larsen och Emelie Nilsson. David Alvunger saknas på bilden.

krossordet # 120 9

Problemfri avvattning sedan 1960

Grindex AB • Box 7025 • 174 07 Sundbyberg • Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 • www.grindex.com • [email protected]

Tel växel: 08–504 106 00Fax: 08–504 106 10E-post: [email protected]: www.spgab.seAdress: Förrådsvägen 6, 137 37 VästerhaningePostadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

www.rox

x.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA!Egen produktion, stort lager och snabba leveranser!

Sidspänningsplåt

SPG Kilbult Lokomokrok Sidoinfästningslistgummi/T-bult

Stålgaller Självbärandegummisiktduk

SPG Y-länk

Mittnedhåll, gummi

Annons SPG 184x125.indd 1 2011-11-01 12.59

krossordet # 1201010

Tidigare fanns det en miljö-prövningsdelegation, MPD, vid samtliga 21 länsstyrelser. Men i december 2011 tog re-

geringen beslut om en ny organisa-tion med tolv miljöprövningsdelega-tioner istället för 21. På så sätt skulle uppgifterna koncentreras till ett min-dre antal så kallade StorMPDer eller koncentrationslänsstyrelser. Ett sys-tem som är igång sedan i somras.

En förklaring till varför 21 MPDer nu har blivit tolv är bland annat att det gamla systemet ansågs ineffek-

tivt. Handläggningstiderna var, i vis-sa delar av landet, alldeles för långa. Bergmaterialbranschen har därför länge velat ha en ny organisation som är mer effektiv.

Snabbare med specialiseringLars B Nyberg, chefsjurist på länssty-relsen i Härnösand, berättar mer:

– I huvudsak är regeringens syften med koncentrationsreformen att öka effektiviteten, se till så att vi får en mer enad rättstillämpning och där-till att på ett mer tydligt sätt klargöra

länsstyrelsens och delegationens oli-ka roller, säger han.

För att arbeta med regeringsupp-draget har de tolv koncentrations-länsstyrelserna formerat sig i en grupp bestående av en representant för varje länsstyrelse. Gruppen består av några MPDordföranden, några chefer för länsstyrelsernas miljöfunk-tioner och några MPDmiljösakkunni-ga.

– De tolv delegationerna har även fått ett särskilt samverkansuppdrag som läggs fast direkt i förordnings-

Effektivt eller ineffektivt med färre MPDer?Sedan den 1 juni i år ligger ansvaret för länsstyrelsernas prövning av miljöfarliga verk-samheter på tolv av landets 21 länsstyrelser. I övriga län har miljöprövningsdelegatio-nen dragits in. Syftet är att prövningen av miljöfarliga verksamheter ska bli mer kvali-ficerad och effektiv. Men är det verkligen en förändring till det bättre?text: TOMAS SKAGERLIND Foto: ANNA HåLLAMS OCH ÖRJAN LEEK illustration: EVA EDBERG

StorMPD

Katarina van Berlekom ser flera fördelar med den nya organisationen men luftar också några farhågor.

texten. Delegationerna ska där sam-verka i gemensamma handläggnings-frågor. Uppdraget i förordningen får i stora delar sägas sammanfalla med regeringsuppdraget, men avser ett fortlöpande samverkansarbete, fort-sätter Lars B Nyberg.

Förenkla och förbättraKatarina van Berlekom, enhetschef för Rambölls miljöenhet samt leda-mot i SBMIs samhällsutskott, tycker att det finns flera fördelar med den nya organisationen.

– I branschen har det pratats om att vi måste förenkla, förbättra och rationalisera systemet med miljö-prövningsdelegationerna, eftersom det gamla systemet aldrig fungerade riktigt bra. Det är till exempel bra att hanteringen nu koncentreras till några få personer med bättre sakkun-skap och som därmed bedömer alla ärenden på ett mer likartat sätt, säger hon.

– Men det finns även en del far-hågor med färre antal MPDer. Jag är bland annat orolig för att länsstyrel-serna inte får tillräckligt med resur-ser, vilket i så fall kan göra att hand-läggningstiderna, som redan i dag är långa, blir än längre, säger Katarina van Berlekom.

Från det att ett företag lämnat in sin ansökan om täkttillstånd kunde det tidigare dröja upp till 15 måna-der i genomsnitt innan länsstyrelsens MPD hade avgjort ärendet.

En förklaring till de långa hand-läggningstiderna var att länsstyrel-sernas resurser för rådgivning, hand-läggning av tillstånd och tillsyn av verksamheten har varit alltför be-gränsade, både vad gäller erfarenhet hos de som handlägger täktansök-ningar och antalet handläggare.

Enhetliga villkorSBMI efterlyser att likartade sakför-hållanden ska bedömas på ett likartat sätt. För att dra sitt strå till stacken har SBMI bland annat tagit fram en handbok med vägledning för innehål-let i ansökan och MKB samt skriften ”Enhetliga rimliga villkor för täkt-verksamhet”.

– Det behövs nog en inkörningspe-riod men på längre sikt tror jag i alla fall att MPDerna kommer att jobba mer likartat vilket gör systemet mer

rättvist. Det finns ju alltid ett tolk-ningsutrymme, vilket gör att man ib-land bedömer på olika sätt. Men har vi färre MPDer så gör det tolkningar-na mer likartade, säger Katarina van Berlekom.

Lars B Nyberg håller inte med om att det gamla systemet skulle ha varit orättvist.

– Jag vill mena att vi redan tidigare höll sådan koll på praxis att lika fall i allt väsentligt hanterades lika. Mer kontroversiella tillstånd överklagas regelmässigt och jag vill mena att ändringsfrekvensen och bedömnings-grunderna för tillåtligheten på det stora hela håller sig på samma nivå, delegationerna emellan, säger Lars B Nyberg.

Tag fram standardmallDäremot håller han med om att det fanns olikheter i hur ett tillstånd ty-piskt sett brukar se ut.

– Villkorsregleringen skilde sig åt i alltför stor utsträckning. För att kom-ma tillrätta med det har vi påbörjat ett arbete med att ta fram en stan-dardmall för täkttillstånd. Syftet är inte att ersätta tillståndsprövningen med ett standardiserat mallbeslut ut-an snarare att använda motsvarande villkorsnivå i sådana fall där omstän-digheterna i det enskilda fallet inte

föranleder en annan reglering.– Regeringen har satt ett krav på

oss att ett ärende ska vara klart inom sex månader från det att ansökan är komplett. Vi skärper kraven på oss själva genom att tiden framöver ska räknas från när sista komplettering inkommer eller, om ansökan inte behöver kompletteras, från den dag ansökan kommer in, säger Lars B Ny-berg.

Gemensamma nivåerLars B Nyberg anser också att delega-tionerna måste hitta gemensamma nivåer när det gäller vad en ansökan ska innehålla och hur omfattande och djupgående en miljökonsekvens-beskrivning (MKB) bör vara.

– I samarbetet kring regeringsupp-draget har stort fokus legat på hur miljöprövningsprocessen kan effekti-viseras. Vilket jag tycker är några av de viktigaste övervägandena och åt-gärderna i den delen.

Lars B Nyberg vill också se en sats-ning på ett bra material som berät-tar vad en ansökan och en miljökon-sekvensbeskrivning måste innehålla.

– En stor anledning till att vi inte hinner hantera ärenden i önskad om-fattning är nämligen att vi tvingas ägna tid åt komplettering av alltför bristfälliga ansökningar, säger han.

krossordet # 120 11

StorMPD

” En stor anledning till att vi inte hinner

hantera ärenden i önskad omfattning är

att vi tvingas ägna tid åt komplettering av alltför

bristfälliga ansökningar.”Lars B Nyberg, chefsjurist på länsstyrelsen i Härnösand.

faktaSedan den 1 juni i år är det bara tolv av landets 21 länsstyrelser som har rätten att göra miljöprövningar. I övriga län har MPD dragits in. Syftet med det nya systemet är att uppgifterna ska koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser och på så sätt effektivisera hanteringen.

De tolv miljöprövningsdelegatio-nerna finns i Stockholm, Uppsala, Örebro, Östergötland, Kalmar, Skåne, Halland, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

Läs mer om enhetLiga rimLiga viLLkor påsbmi.se

FOTO

: ÖR

JAN

LEEK

krossordet # 12012

SBMI vill att handläggningsrutinerna ska förenklas med tydligare krav på vad en ansökan ska innehålla och att kom-pletteringar inte bör ske i så många omgångar. Även här har SBMI tagit fram en vägledning för sina medlemmar, "Täkt-handboken", som gör att de ska kunna komma in med kom-pletta ansökningar.

Oberoende prövning?Finns det risk för att prövningen ändå inte blir lika oberoen-de som den är i dag, eftersom beredning och MPD nu kom-mer att arbeta mer integrerade?

– Delegationens oberoende har ifrågasatts från såväl verk-samhetsutövarperspektiv som från företrädare för miljö-skyddsintressen. Märkligt nog tar kritik från båda håll sam-ma utgångspunkt. Å ena sidan hävdas att delegationerna inte kan frigöra sig från länsstyrelsernas allmänna uppdrag som regionala länsutvecklare. Å andra sidan hävdas samti-digt att det är länsstyrelsepersonal med tillsynsuppgifter som bereder fram de förslag till beslut som delegationerna sedan, okritiskt, fattar beslut om. Personligen har jag alltid upplevt denna kritik som obefogad, från båda håll, säger Lars B Nyberg.

I det nya systemet ska länsstyrelsen yttra sig tillsammans med övriga remissmyndigheter när en ansökan kungörs. Lars B Nyberg har svårt att ha någon uppfattning om i hur stor utsträckning länsstyrelserna kommer att utnyttja den möjligheten.

– Men i mer kontroversiella fall kan det nog förväntas ske. I framtiden kan det därför förväntas bli mer tydligt att delegation och länsstyrelse i övrigt inte alltid har samma syn i pröv-ningsärenden. n

yttrAnde Över MiljÖdePArteMentets ProMeMoriA Den 31 oktober i år skickade SBMI in ett remissvar på förslag till nytt kap 6 i miljöbalken, om MKB och samråd. Yttrandet gällde Miljödepar tementets promemoria Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser och innehåll bland annat flera förslag på regelförenklingar. Tre exempel på dessa förenklingar var :

1. Gränsen för när en täktverksamhet kan antas medföra bety-dande miljöpåverkan (BMP) ligger lågt när det gäller årsproduk-tion, över 25 000 ton per år vilket i praktiken motsvarar en sprängning och cirka två veckors borrning och krossning per år. SBMI anser att gränsen i förordningen om miljökonsekvensbe-skrivningar istället bör bestämmas till en årlig produktion över 100 000 ton.

2. återvinning av externa schaktmassor klassas som avfall men bör betraktas på ett annat sätt. Det ska inte vara svårare att ha schaktmassor i täkten än utanför.

3. For tsatt drift i en befintlig täkt bör inte kräva utredning av al-ternativa lokaliseringar annat än då täkten är lokaliserad till en plats där det föreligger motstridiga markanvändningsintressen eller det sökta tillståndet innebär betydande utökning av verk-samhetsområdet.

Läs mer om:täkthandboken på sbmi.se medLems-sidorna

För grustäkter och bergtäkter som kan leverera helkross-material, är nyttan snarast regional. För kalkbrott är den

i princip nationell. Nyttan av en ny täkt är inte endast knuten till miljön (typ mindre utsläpp till luft på grund av kortare transporter eller att hel-kross ersätter importerad sjösand). Nyttan kan även vara av samhällseko-nomiskt slag. Medan myndigheterna tävlar om att bevaka bevarandein-tressena saknar man i dagens miljö-prövningar ofta en myndighet som ser till den sökta täktverksamhetens samlade nytta. Tillståndsprövningen riskerar därmed att bli obalanserad.

Två delar i prövningenEn miljöbalksprövning består av två delar där den första delen utgörs av en tillåtlighetsprövning vid vilken bland annat den valda lokaliseringen prövas. Vid miljöbalkens tillkomst och några år därefter prövades till-låtligheten för en rad olika verk-samheter av regeringen. För dessa verksamheter var miljödomstolens tillståndsprövning alltså begränsad

till att bedöma verksamhetens omgiv-ningspåverkan och vilka villkor som skulle gälla för verksamheten.

I förarbetena till den dåvarande bestämmelsen i miljöbalken utta-las i fråga om regeringens tillåtlig-hetsprövning bland annat att ”pröv-ningen av vilken påverkan på omgiv-ningen som kan tolereras i dessa fall rymmer inte sällan samhällsfrågor som bör lösas utifrån ett nationellt perspektiv. De bedömningar som ska göras omfattar ytterst politiska ställ-ningstaganden.

Ofta kan enskilda intressen ställas mot allmänna intressen, eller olika allmänna intressen mot varandra.

Prövningen måste utformas så att en så allsidig sammanvägning som möj-ligt av olika hänsyn kan åstadkom-mas. Regeringen bör ha de bästa för-utsättningarna att inom ramen för uppställda normer göra de allmänna och samlade lämplighetsövervägan-den som krävs i dessa särskilda ären-den.”

RegeringsprövningenDen obligatoriska regeringsprövningen fick stor betydelse för vindkrafts-utbyggnaden i Sverige. Under 2003 förklarade regeringen, trots att mil-jödomstolen rekommenderat det motsatta, en vindkraftpark i fjällvärl-

krossordet # 12014

miljöjuridik

Vilken myndighet bevakar den sammantagna nyttan av nya täkter?Vid en miljöbalksprövning ställs ett exploateringsintresse mot ett eller flera bevarandevärden. Regelmässigt är det enkelt att identifiera de lokala ska-dor eller olägenheter som uppkommer i anledning av den ansökta verksam-heten. Nyttan är däremot sällan lokal.

gäStkröNikör: Bo HANSSoN

Mannheimer Swartling i Malmö, är ansvarig för byråns miljörättsgrupp i öresundsregionen samt medlem

i Climate Change-gruppen.

”Prövningen måste utformas så att en så

allsidig sammanvägning som möjligt av

olika hänsyn kan åstadkommas.”

krossordet # 120 15

den tillåtlig trots att den låg inom ett av riksdagen beslu-tat riksintresseområde enligt 4 kap. 1 – 2 §§ miljöbalken. Riksintresseområdet omfattar hela fjällkedjan. Det säger sig självt att alla geografiska avsnitt av denna inte är lika bevarandevärda ur natur respektive friluftslivssynpunkt. Det krävs dock ett nationellt perspektiv för att se detta, vil-ket miljödomstolen saknade.

Något år senare beslutade regeringen att tillåta 30 vind-kraftverk i ett naturreservat, tillika ett Natura 2000områ-de. Naturvårdsverket, länsstyrelsen, Kammarkollegiet och naturvårdsorganisationerna motsatte sig självfallet pro-jektet. Det skyddade området var dock 90 000 hektar stort och naturvärdena högst skiftande inom området. Genom att delta i rättstillämpningen kunde regeringen i ett kon-kret fall visa att vindkraftsutbyggnaden är ett så angeläget allmänt intresse att den inte ens stoppas av naturreservat eller Natura 2000områden.

Vid miljöprövningen omfattar prövningsmyndighetens avvägning både allmänna och enskilda intressen. De all-männa intressena kan vara såväl riksintressen som lokala eller regionala intressen. Vid avvägning mellan olika (och oförenliga) riksintressen på samma plats gäller att företrä-de ska ges åt ”det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.”

Nästan anarkiDet aktuella Bungemålet visar att intresseavvägningen vid tillåtlighetsprövningen kan vara så svårbedömd att det i det närmaste utbryter anarki bland tillståndsmyndighe-terna. När man följer denna olyckliga utveckling kan man sakna en tillåtlighetsprövning ifrån regeringens sida, en prövning som ser den enskilda täktfyndighetens betydelse för den nationella cementförsörjningen.

Samma sak gäller för övergången från grus till bergtäk-ter. Här saknar man en regering som inte bara formule-rar politiska mål om bevarande av grusåsar utan även är beredd att, genom att delta i rättstillämpningen, visa hur svåra avvägningar ska göras i konkreta fall när nya tät-ortsnära helkrossproducerande bergtäkter ska miljöbalks-prövas. n

”Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader.

Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta

kundanpassade linjer.

Kontakta oss!Ring för mer information:

Mobil: 070-6260122 • Tel: [email protected] • www.krosskonsult.se

krosskonsult.indd 1 2012-09-14 15:23

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • [email protected]

®

Skydda bandeninför vintern!

Vendigs Huv 6800 fungerar som dammkapsling, snö-regn och vindskydd över transportbandet.

Huven är självbärande, inga stödbågar behöver monteras.Tvåvägsöppning. Du kan gå in var som helst på bandet. Tillverkas av varmgalvaniserad

stålplåt. Enkel att montera. Ring oss så berättar vi mera!

Det aktuella Bungemålet visar att intresse

avvägningen vid tillåtlighetsprövningen kan vara

så svårbedömd att det i det närmaste utbryter

anarki bland tillståndsmyndigheterna.”

krossordet # 12016

internationellt

16

Svenska bidrag tävlar i Europa

Sedan slutet av 1990talet har UEPG, paraplyorganisationen för de europe-iska branschorganisationerna, delat ut Sustainable Development Awards för att uppmärksamma viktiga projekt inom hållbar utveckling. Dessutom är det ett sätt för organisationen att upprätta en databas med lyckade exempel för andra att dra lärdom av. text: NICLAS KINDVALL

När UEPGs handplockade jury sammanträder i april nästa år för att utse vin-narna finns förhoppnings-

vis sex svenska bidrag med bland dem som tävlar om de prestigefyllda prisen. Resultatet presenteras den 18 september i Europaparlamentet i Bryssel.

UEPG, bokstavskombinationen står för Union Européenne des Produc-teurs de Granulats, representerar bergmaterialindustrin och arbetar för att bevaka industrins intressen gentemot exempelvis lagstiftare och myndigheter inom EU. Organisatio-nen bildades i Paris 1987, då med nio medlemsländer, och firade 25 år i somras – nu representerande 31 län-der i Europa.

– UEPG har ungefär samma roll i Europa som SBMI har i Sverige, berät-tar Monica Soldinger från Swerock, som sitter i UEPG:s miljöutskott. När EU ska fatta beslut, stifta lagar eller fastslå nya standarder är det viktigt att bergmaterialindustrin är repre-senterad för att inte krav och regler ska bli orimliga.

Ger nya idéerUEPGs Sustainable Development Awards är viktiga för organisationen, säger Monica Soldinger. Dels för att fånga upp bra projekt som kan kom-ma alla i branschen till del och ge oss

nya idéer, dels är det ett sätt för berg-materialindustrin att visa att man tar miljöfrågorna på allra största allvar. "En hållbar bergmaterialindustri för ett hållbart Europa" är också organi-sationens devis. Dessutom har UEPG nyligen tecknat ett intentionsavtal med IUCN – International Union for Conservation of Nature – världens äldsta och största miljöorganisation.

Första tävlingen 1997– När det gäller tävlingen så promo-tar UEPG den hårt. Man uppmanar al-la medlemsländer att komma in med bidrag, säger Monica Soldinger.

Tävlingen avgjordes första gången 1997 och har sedan dess återkom-mit med några års mellanrum. De

inskickade bidragen tävlar i åtta kate-gorier: Bästa praxis efterbehandling, Bästa praxis miljö, Bästa partnerskap i lokalsamhället, Bästa praxis hälsa & säkerhet, Bästa mervärde för samhäl-let, Bästa praxis operativt – process eller produktinnovation, Bästa praxis för återvunnen, marin eller tillverkad ballast samt en speciell utmärkelse för biologisk mångfald. n

De svenska biDragen 2013sBMi ska verka för bidrag till uePg senast 31 januari om:

1. Realtidsoptimering av krossar. Forska-ren Erik Hulthéns utveckling av en unik teknik som gör det möjligt att styra konkrossar i realtid.

2. Kålleredstäkten: Operational excel-lence.

3. Kålleredstäkten: Biologisk mångfald. Jehander är först ut i Sverige med att implementera biologiska mångfaldspla-ner. Planerna syftar till att skapa förut-sättningar för ökad biologisk mångfald i företagets grus- och bergtäkter som är i drift.

4. En konstgjord sjö för sportfiske på Munsö i Mälaren. Läs mer om detta projekt på nästa sida.

5. Råda sand. Rening av täktens vatten.

6. Mobilt maskinstopp. Läs mer om det på sidan 28.

faktasvenska representanter i uePg

Björn strokirk – UEPGs generalför-samling

niklas skoog, Jehander – styrel-seledamot

Monica soldinger, Swerock – miljö-utskottet och tek-niska utskottet

thomas Blom-gren, NCC Roads – arbetsmiljöut-skottet

Jan Bida – tekniska utskottet

Monica Soldinger, Swerock

krossordet # 120 1717

Visst nappar det…

Ett av de svenska bidragen:

Konstgjord sjö, Munsö

Grus och bergtäkter betraktas ofta som ett hot mot det rörliga friluftslivet. Men på Munsö i Mälaren visar Jehander att täktverksamhet och rör-ligt friluftsliv mycket väl kan existera och utvecklas sida vid sida. I ena änden av Lötens grustag pågår utvinning av bergmaterial. I den andra har Jehander, i samarbete med lokala fiske och idrottsklubbar, skapat ett av de mest uppskattade utflykts och rekreationsområdena i Ekerö kommun.text & Foto: JOHAN A. LUNDBERG

Bengt Haglund är ädelfiskansvarig i S. F. K. Pliggen och har jobbat hos Jehander i 50 år. Han har stor del i Laxsjöns succé.

krossordet # 12018

miljösamverkan

Vid Löten på Munsö i Mälaren, strax väster om Stockholm, har Jehander, som numera ingår i HeidelbergCe-mentkoncernen, bedrivit utvinning av naturgrus sedan 1870talet.

Den absoluta merparten av allt material från täkten har i alla tider skeppats in till Stockholm för an-vändning i olika bygg och anlägg-ningsprojekt. Från början skedde le-veranserna med små segelskutor, så kallade sandkilar. Dessa ersattes så småningom av bogserbåtsdragna prå-mar och på 1970talet av moderna bulkfartyg som är självlossande.

Brytning på djupetUnder 1960 och 70talen var byggak-tiviteten hög och efterfrågan på bygg och anläggningsmaterial rekordstor i Sverige. I Löten gick produktionen på högvarv och i början av 1970talet inleddes grusbrytning under grund-vattennivå i den nordligaste delen av täktområdet.

Utvinningen inleddes i liten skala med en så kallad dragline eller släng-skopa men skalades upp efter hand, varvid pontonburna utrustningar med högre kapacitet, så kallade Schwimm-greifers, togs i drift.

Den lilla vattenspegel som bilda-des kallades ”Pölen” men växte med tiden – både på längden, bredden och djupet. I dag är Pölen en stor sjö, cir-ka 900 meter lång och 100–200 me-ter bred och med ett största djup av 25 meter. Den är omdöpt till Laxsjön och har blivit centrum i ett successivt efterbehandlat område som i dag ut-nyttjas för fiske, bad, motion och re-kreation.

– Efterbehandlingen har utförts i mycket nära samverkan med den lo-kala sportfiskeklubben Pliggen och idrottsföreningen Munsö IF, som båda fått sätta sin prägel på miljön, berättar Lars Svensson, som är miljö-chef hos Jehander.

Inplantering av ädelfiskDet var i mitten av 1990talet som några medlemmar i fiskeklubben, som också jobbade hos Jehander, tog

kontakt med dåvarande platsche-fen LarsRune Myhrén och undrade om klubben kunde få möjlighet att arrendera området och plantera in ädelfisk i sjön.

– Det ställde jag mig mycket tvek-sam till eftersom en del av området utnyttjades för grusbrytning. Tanken på att ha allmänhet som rörde sig fritt i området kändes inte klokt ur säkerhetssynpunkt, säger LarsRune Myhrén, som i dag har andra upp-drag inom Jehander.

Symbolisk summaMen klubbens medlemmar lyckades övertyga honom om att säkerhets-frågorna gick att lösa. Klubben fick arrendera området för en symbo-lisk summa mot att man hjälpte till att ordna marken och hålla rent och snyggt i området. Den 31 augusti 1995 skedde den första högtidliga

” Vi satte ut 200 kilo odlad regnbåge i storlekar på mellan

8 hekto och 2 kilo.”Bengt Haglund

olle groth heter den nuvarande platschefen i Lö-ten. En gång om året träffar han re-presentanter för fiskeklubben Plig-gen och diskuterar gemensamma frå-gor.

Fiskeklubben har iordningställt badstränder runt sjön, där vattnet är glasklart.

krossordet # 120 19

utsättningen av ädelfisk i Laxsjöns glasklara vatten (siktdjupet är 8–10 meter).

– Vi satte ut 200 kilo odlad regnbå-ge i storlekar på mellan 8 hekto och 2 kilo, berättar Bengt Haglund, som är ädelfiskansvarig i S. F. K. Pliggen.

Fiskare står i köHan har tidigare arbetat 50 år i Lö-tens grustag innan han gick i pension och bor fortfarande i en av personal-bostäderna vid infarten till täktområ-det. Det är i en bod på hans tomt som medlemmarna betalar avgift när de ska fiska, bokar båtar och registrerar sina fångster när de åker därifrån.

– Sedan 1995 har vi satt ut ny fisk varje år. Sedan år 2005 har vi förutom regnbåge även börjat plantera in Hor-navanröding. Alla års och fiskeavgif-ter vi får in går i princip till inköp av ny fisk, berättar Bengt Haglund.

Klubben som i mitten av 1990talet hade ett 60tal medlemmar har i dag 500 medlemmar och är en av Sveriges största sportfiskeklubbar.

– Människor står i kö för att få komma in men vi har dragit en gräns vid femhundra för att klara av det hela rent administrativt. Dessutom är det numera ett krav att nya medlem-mar måste bo eller ha någon annan nära anknytning till Ekerö kommun, säger Bengt Haglund, när han stolt guidar Stenkoll runt i området kring Laxsjön.

Populärt utflyktsmålHan pekar och berättar. Där har fis-keklubben och Munsö IF med ge-mensamma krafter byggt en stor parkeringsplats. Där har man gjort i

ordning badplatser, både långgrunda och lite djupare. Där har man anlagt motionsspår och promenadslingor, murat grillplatser och snickrat vind-skydd. Och runt sjön på strategiska platser finns byggda utedass och sop-tunnor utplacerade. Tömningen skö-ter klubbens medlemmar.

– Skolklasser och scoutföreningar brukar komma hit och tälta. Och på somrarna kommer det inte bara hit folk med bil för att bada, utan båtfol-ket kommer också hit och lägger till vid strandremsan på utsidan. Efter-som vattnet i Laxsjön är mycket kla-rare än i Mälaren tycker man att det är härligt att bada här, säger Bengt Haglund.

Fina fiskenVid Stenkolls besök en vardagsför-middag i oktober är det inga frisku-sar som badar. Hösten har börjat sät-ta eld på trädens lövverk och en blek sol kastar gnistor i sjön. Ja, inte bara i sjön utan även i en nyfångad laxforell på 1,7 kilo som Pliggenmedlemmen Inka Wiberg, pensionär från grannön Färingsö, just dragit upp. Hon har kommit hit i sällskap med grannen Nils Åke Westerlund.

– Fiskeklubben har gjort det så himla fint i området. Jag brukar för-söka åka hit en gång i månaden för det är så rofyllt och skönt. Och när besöken resulterar i fisk är det än ro-ligare. Tre ädelfiskar får man max ta upp per gång, berättar hon.

Den före detta platschefen i Löten LarsRune Myhrén, som en gång i ti-den gick med på att arrendera ut en del av Löten till den lokala fiskeklub-ben Pliggen, ångrar ingenting.

– Nej, de håller väldigt snyggt. Det är knappt man hittar en fimp eller något skräp någonstans. Löten med Laxsjön har blivit ett skyltfönster för Jehander och starkt bidragit till före-tagets goodwill både hos lokalbefolk-ning och myndigheter, säger han. n

”Eftersom vattnet i Laxsjön är mycket

klarare än i Mälaren tycker man att det är härligt att bada här.”

Bengt Haglund

Fina fisken är bärgad, konstaterar Pliggen-medlemmen Inka Wiberg från Färingsö.

i Lötens grustäkt på Munsö i Mälaren har Jehander utvunnit grus sedan 1870-talet. i dag är täkten även ett eldorado för sportfiskare och friluftsfolk.

Läs mer om:efterbehandLing på sbmi.se medLems-sidorna

Stor satsning på infrastruktur och forskning

krossordet # 120 21

I den budgetproposition som regering-en överlämnade till riksdagen i sep-tember fanns flera positiva inslag ur bergmaterialindustrins synvinkel. Bland annat ökar anslagen till vägar och järnvägar kraftigt och dessutom öronmärks pengar till forskning inom gruv, mineral, och stålindustrin. Infrastrukturministern talar om rekordstora satsningar på såväl underhåll som investeringar och Vinnovas generaldirektör, med ansvar för forskning och innovationer, förutspår en ljus framtid för berg materialindustrin.

Stenkoll har talat med Catharina Elm-säterSvärd och Charlotte Brogren.

text: NICLAS KINDVALL illustration: BOEL FERM

Stor satsning på infrastruktur och forskning

infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren.

FOTO

: JO

HA

N Ö

DM

AN

FOTO

: AN

ETT

E A

ND

ERSS

ON

En överlägsen laguppställning

Med vår senaste värvning Atlas Copco Powercrusher kan vi nu erbjuda dig en total laguppställning, från borrutrustning som optimerar din fragmentering till krossverk och siktar som ger slutprodukt av hög kvalitet. Givetvis backar vi upp ditt lag med service och originalreservdelar för hållbar produktivitet.

Läs mer på www.atlascopco.se

Atlas Copco Stenkoll_nr3.indd 1 2012-11-09 10:26:18

krossordet # 120 23

Anslagen till väg och järnväg ökar med 1,5 miljarder till 37,4 miljar-der nästa år. Hur kommer detta på-verka behovet av ballast under de närmaste åren jämfört med de före-gående två åren? Blir det en ökning på grund av ökade underhållsinves-teringar och hur ser det ut gällande nysatsningar inom infrastrukturom-rådet?

– Alliansregeringen genomför re-kordstora satsningar på såväl under-håll som nyinvesteringar. Det är vik-tigt för att öka framkomligheten och minska sårbarheten i trafiken. Att spekulera i behovet av ballast vore att föregå trafikverkets mycket seriösa planering av varje enskilt objekt.

Var i landet kommer staten att satsa mer och var satsar man mindre

”Vi rekordsatsar på infrastrukturen”Regeringens budget-proposition 2013 inne-håller stora satsningar på landets infrastruk-tur. Rekordstora såda-na enligt Catharina ElmsäterSvärd.

faktaCatharina Elm-säter-Svärd tillhör Moderata Samlings-par tiet och är in-frastrukturminister sedan 2010. Dessför-innan har hon bland annat varit finans-landstingsråd i Stock-holms läns landsting samt ordförande i såväl arbetsmark-nadsutskottet som miljö- och jordbruks-utskottet.

Regeringen satsar 522 miljarder fram till och med 2025, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Alliansregeringen genomför

rekord stora satsningar

på såväl underhåll som ny

investeringar.” Catharina Elmsäter-Svärd

”FO

TO: K

RIS

TIA

N P

OH

L

än de gångna två åren?– Vi rekordsatsar på infrastruktu-

ren med målet om att den samlade lösningen, för hela Sverige ska bli så bra som möjligt. Därför får Trafikver-ket snart i uppdrag att återkomma till Regeringen med ett förslag på hur pengarna bäst används i hela landet.

Är detta en tillfällig "kampanj" eller en nivå för infrastrukturinvestering-ar och underhåll som man långsik-tigt bör ligga på?

– Detta är naturligtvis en seriös och viktig satsning. En diagnos av det svenska transportsystemet har varit nödvändig för att kunna fastslå vad som behöver göras, när det kan göras och vad det kostar. För första gången finns ett kompletterande kunskapsun-derlag i form av den kapacitetsutred-ning som regeringen uppdrog åt Tra-

från ProPosition till BeslutBudgetpropositionen som finansminister Anders Borg den 20 september överlämnade till riksdagen är regeringens förslag till statsbudget för kommande år. Statskassan förde-las på 27 olika områden och inom dessa områden finns fler än 500 olika anslag. Ett anslag är en ekonomisk ram för en viss verksamhet.

När budgetförslaget är lagt behandlas det i riksdagens ut-skott samtidigt som oppositionen har möjlighet att i sin tur lägga sitt budgetförslag, ibland kallat skuggbudgeten.

Riksdagen fattar sedan beslut om budgeten i flera steg, un-der november bestäms hur stora utgifterna ska vara och inom vilka områden pengarna ska fördelas. De olika utskot-ten föreslår sedan hur pengarna ska fördelas på olika anslag inom utskottets verksamhetsområde. Utskottens förslag ska vara klara i december varpå riksdagen klubbar igenom de drygt 500 anslagen i budgeten.

Regeringens ansvar blir att se till att besluten verkställs, detta gör man genom regleringsbrev till myndigheterna som anger verksamheternas mål och hur resultaten ska redovisas.

fikverket att göra våren 2011. Vi tar nu avstamp i kapacitetsutredningen och satsar 522 miljarder fram till och med år 2025.

Har ministern några allmänna in-tryck av bergmaterialindustrin i sin helhet? Vikten av att få fram det material som behövs för utveckling och underhåll inom infrastruktur-området?

– Det är viktigt med god tillgång på material, särskilt i en tid då vi re-kordsatsar. Utvecklingen inom berg-materialindustrin är naturligtvis lika viktig som utvecklingen av andra be-ståndsdelar i infrastrukturkedjan. Ju mer vi tillsammans kan effektivisera och utveckla, desto mer kan vi åstad-komma för pengarna. n

krossordet # 120 25

– Det här är ett viktigt ställningsta-gande från regeringen, säger Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren. Och det visar att den här industrin är mycket betydelsefull för Sveriges framtid.

Vad innebär initiativet, om man tar bergmaterialindustrin specifikt?

– Att den, tillsammans med flera andra branscher, är en viktig kom-ponent i den utveckling regeringen strävar efter. Bergmaterialindustrin kan ta del av många av de satsningar vi gör varje år och tanken är givetvis att man med spetsforskning och ny kunskap stärker konkurrenskraften. I slutänden något som är bra för kom-mande arbetstillfällen, plånboken och miljön.

Propositionen innebär att det totala extra anslaget uppgår till 100 miljo-ner kronor 2016. Är det den summa som anslaget väntas ligga på även ef-ter 2016?

– Det kommer en ny proposition om fyra år men gruv-, mineral- och stålforskningen är ett viktigt område som jag är övertygad om kommer få ta del av stora satsningar även efter 2016. n

I Forsknings- och innovationspropositionen för 2013 öronmärker regering-en extra pengar till gruv-, mineral- och stålforskning. Vinnova tillförs nya medel med 25 miljoner under 2013, med 30 miljoner under 2014, följt av 50 miljoner under 2015 och året efter 100 miljoner kronor.

faktaCharlotte Brogren är kemiingenjör och teknologie doktor. Innan hon 2009 utnämndes till ge-neraldirektör för Vinnova innehade hon ledande be-fattningar inom ABB:s forsknings- och utvecklingsor-ganisation.

Charlotte Brogren valdes 2005 till ledamot av Ingen-jörsvetenskapsaka-demin.

Extra anslag till forskning och innovation

Satsningarna är bra för både plånbok och miljö, menar Charlotte Brogren.

Bergmaterialindustrin kan ta del av många av de satsningar

vi gör varje år och tanken är givetvis att man med

spetsforskning och ny kunskap stärker konkurrenskraften.”

Charlotte Brogren

”

fakta VinnoVaVinnova är Sveriges innovationsmyndig-het med uppgiften att främja hållbar tillväxt. Detta genom att förbättra förut-sättningarna för innovation och finansiera behovsmotiverad forskning. Varje år in-vesterar Vinnova ca 2 miljarder kronor i olika insatser.

Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepar tementet, med drygt 200 anställda och kontor i Stockholm och Bryssel.

Foto

: AN

ett

e A

ND

erSS

oN

Spräng säkert.Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektro-niska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning.

Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel. www.norab.se

UNITED BY OURDIFFERENCE

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR?

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

WSP erbjuder fl exibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information

FalunSara Hård023-78 39 61

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Kalmar Mats Waern0480-44 39 15

Stockholm John Sjöström08-688 67 18

StockholmPer Johansson08-688 64 08

Västerås Jenny Malmkvist021-40 37 92

Piteå Magnus Hedlund0911-185 23

Örebro Karolina Wettermark019-17 89 33

krossordet # 120 27

Bättre ekonomi med digitala sedlarNej, det handlar inte om att bergmaterialindustrin ska börja trycka egna pengar, däremot om ett arbete som ska ta flera samverkande branscher in i framtiden. BEAst ligger bakom projektet "Effektivare anläggnings-transporter" som syftar till att digitalisera hela papperskedjan mellan beställare och leverantörer. text: NICLAS KINDVALL Foto: KJELL LUNDIN

Vinsterna med ett implementerat digitalt dokumentsystem för allt som rör hante-ringen av bergmaterial – från beställningen av material från en täkt via den elektroniska vågsedeln och fram till dess att fakturan hamnar hos rätt adressat – kan knappast underskattas. Peter Fredholm på BEAst på-pekar att minst tio procent av arbetstiden för många platschefer består av pappershan-tering.

Med digital dokumentation i systemet frigörs arbetstid som enkelt kan räknas om i sparade kronor och ören. Dessutom görs betydligt färre fel – en elektronisk vågsedel hamnar inte av misstag på golvet bakom skrivbordet – och tid sparas in i hantering-en.

Brett samarbetsprojektLedtiderna vid beställningar är ofta väldigt korta och drygt hälften av alla ordrar kom-mer in samma dag. Ju längre tid dokument-hanteringen tar desto sämre blir utnyttjan-det av kapaciteten och möjligheterna till bra service.

– Anläggningstransporterna består av ett enormt flöde och det finns mycket att vinna med att förenkla hanteringen för aktörer-na i bygg och anläggningssektorn och för åkeri näringen.

BEAst, Byggbranschens Elektroniska Affärs standard, är ett brett samarbetspro-jekt och ett nätverk med stor uppslutning i flera branscher. Ambitionen är att ta fram standarder och tjänster för ett elektroniskt informationsutbyte mellan företagen.

– En standardiserad process mellan byg-gare, åkerier, tippar, maskinentreprenörer och produktionsanläggningar kommer att underlätta arbetet och sänka kostnaderna avsevärt, säger Peter Fredholm.

De flesta stora aktörer har i dag egna sys-

tem som efterfrågar olika format när det gäller de digitala dokumenten. Där har ut-maningen varit att hitta ett sätt att låta var-je företag behålla sina inarbetade rutiner, där företagets egna artikelnummer översätts till BEAsts standard när de skickas externt.

Ute på remissProjektet är i skrivande stund inne i en re-missfas där man efterfrågar synpunkter från bergmaterialindustrin, via SBMI, och från bygg och åkeribranschen liksom från sys-temleverantörerna. I december väntas sva-ren in, Peter Fredholm bedömer att de för-sta pilotprojekten kan rullas ut under andra kvartalet 2013.

– Förslaget är genomarbetat och väl för-ankrat i branschen. Vi har redan kommit en bra bit på väg mot en enad standard.

SBMIs styrelse beslöt i mitten av novem-ber att SBMI ska medverka till att utforma

en funktionell digital standard för alla berg-materialprodukter. SBMIs tekniske chef Jan Bida framhåller projektets angelägenhet:

– Det säger sig självt att det skulle bety-da väldigt mycket om det finns en standard som underlättar kommunikationen. Dess-utom kommer systemet att ge alla aktörer i kedjan från bergmaterialproducenten via transportutföraren till slutkunden – en be-tydligt bättre överblick över dessa flöden.

Bra för miljönNCCs transportansvarige Manuel Flores, som deltar i arbetsgruppen om effektivare anläggningstransporter, påpekar att man inte heller ska glömma de miljövinster som kommer att genereras:

– Miljönyttan är stor. Möjligheten att följa alla flöden digitalt betyder att man kan ut-nyttja resurserna i varje del av processen på ett betydligt bättre sätt än tidigare. n

Digitala vågsedlar är en av BEAst-projektets ambitioner.

krossordet # 120

Magnus Evertsson berättade om det stora utvecklingsprojektet, Uthållig produktion av finkorniga produkter

från bergmaterial.”28

Snart blev det trångt kring kannorna och ljudnivån höj-des när fler och fler lämnade höstvädret för en dags för-

kovran, information och inte minst, chansen att träffa och prata med branschkollegor. När SBMIs vd Björn Strokirk strax före tio ringde i den vid branschdagar så flitigt nyttjade koklockan kunde arrangörerna räkna in 182 delegater – nytt rekord och ett bevis för att bergmaterialindustrin som helhet uppskattar branschdagar-nas möjligheter till ny kunskap och

vikten av att hålla sig uppdaterad om de senaste rönen.

Dessa 182 vallades vänligt men be-stämt uppför trappan och in i det sto-ra auditoriet, eller Filmsal 1 om man vill vara vanvördig. Björn Strokirk hälsade välkommen och presenterade moderatorn Henrik Lövgren från NCC Roads, som tillsammans med Björn var satt att navigera mellan dagens programpunkter.

Jonas Johansson från Nybrogrus och tillika styrelsemedlem i SBMI pas-sade på att informera om nödutgång-

”

arna, ett självklart initiativ från en företrädare för en industri med säker-het som en av de allra viktigaste pa-rametrarna. Och därmed var det dags att upplåta plats på scen, och tillgång till filmduken, för dagens första före-dragshållare.

Uthållig försörjningChalmers Magnus Evertsson berätta-de om det stora utvecklingsprojektet, med namnet "Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergma-terial", som vi skrev om i förra num-ret av Stenkoll. Han påpekade att det i egentlig mening inte är frågan om ett formellt forskningsprojekt utan snarare om ett tillämpningsprojekt med tydliga syftet att medverka till en uthållig försörjning av samhället med ballastprodukter och därtill bätt-re slutprodukter genom maskinellt framställda material. Och i slutänden förstås en ersättning för naturgruset

Besöksrekord i Jönköping.

Delad kunskap är dubbel kunskap

branschdag

krossordet # 120 29

och en uppfyllelse av miljömålen 9 och 15.

Fyra tillämpningsområden har identifierats – Jordförbättringspro-dukter, Cementbundna produkter, Funktionella produkter och Fillerpro-dukter – en bergtäkt ska i framtiden kunna möta krav från alla av dessa tillämpningsområden. Projektet är tvåårigt och den andra av tre faser där Afasen var inriktad på att identi-fiera områden och bygga struktur och där Bfasen fastställer krav, tar fram processer för sönderdelning av berg-materialet, anpassar metoder för QA, LCC och miljöanalys och slutligen ve-rifierande tester.

Alla aktörerDen möjliga framtida Cfasen består då i att kunna bygga en fullskalig De-monstrator.

Branschen har slutit upp, berättade Magnus Evertsson, och projektet

Delad kunskap är dubbel kunskap

Redan när urverket i Kristine kyrka kungjorde att klockan var nio började deltagar-na i SBMIs branschdag att strömma in genom portarna till Filmstaden i Jönköping, bara ett stenkast från den vackra 1600talskyrkan – byggd med sten bruten av dele-gaternas föregångare. På den tiden fanns det knappast någon samlande organisa-tion för att hjälpa och stödja i arbetet, det finns det nu och därför stod kaffebuffén uppdukad bland popcornmaskiner och filmaffischer. text: NICLAS KINDVALL Foto: ANNA HåLLAMS

Magnus Evertsson, Chalmers

krossordet # 12030

samlar "partners" från hela kedjan av aktörer – från bergtäkt till leverantö-rer av den färdiga produkten.

Ska bli modernaDagens andra föredragshållare var två till antalet, nämligen Peter Fred-holm från projektet BEAst, ett "odjur" som uttyds Byggbranschens Elektro-niska Affärsstandard, och Johan An-dersson, PEAB. Presentationen bar namnet "Effektivare anläggningstran-sporter" men bar i programmet ock-så rubriken "Ska vi bli moderna nån gång?"

Jo, det ska vi väl tycktes svaret bli. Och ett av de verktyg som ska leda till modernitet är standarder och tjänster för elektroniskt informa-

tionsutbyte. Målet är att sänka kost-nader för aktörer i och i anslutning till byggbranschen.

Projektet drivs av BEAst och finan-sieras av SBUF. NCC, Peab, Skanska och Svevia är initiativtagare. Mål-gruppen definieras som bygg och an-läggningsentreprenörer, åkeriföretag samt leverantörer av material. Man beräknas vara färdig med en standard i slutet av året och därpå följa upp med pilotprojekt.

Kollektiv suck– Det blir väldigt mycket papper i den här hanteringen, menade Peter Fredholm och den kollektiva sucken i bänkraderna gav honom rätt.

Efakturor och efraktsedlar kan

vAd Betyder den Här dAgen fÖr dig?

jan johansson, Bergsprängnings entreprenörernas förening

– För mig är det ett erfarenhetsutbyte på två nivåer ; dels finns de gemen-samma intressena och dels de som gäller mitt eget företag som spränger i bergtäkter.

ulrika Ahlberg, ncc roads

– För mig är det viktigt att få ta del av den senaste branschinformationen men det är också ett ypperligt tillfälle att knyta nya kontakter liksom att träffa dem jag känner sedan tidigare.

Mingel med Magnus Sundqvist, NCC, Fred-rik Lindblad, Metso och Tomas Falk, NCC.

Ett av verktygen som ska leda till modernitet är standarder och tjänster för elektroniskt informationsutbyte.”

Johan Andersson, PEAB”

Jenny gärde, NCC, Martin Persson, NCC och kristina Widenberg. NCC Con-struction.

branschdag

råda bot på åtminstone en del av pap-pershögarna. Tanken är att utarbeta praktiska tillämpningar på interna-tionella grundstandarder, i samver-kan med branschen och omvärlden och sedan att arbeta för att få dessa standarder använda genom projekt, support och tjänster.

Sedan tidigare finns en fakturapor-tal med runt 5 000 företag som an-vändare men helst ska denna inte an-vändas, påpekade Fredholm. I stället ska företagens egna system lära sig kommunicera med varandra. En ar-tikelkatalog med gemensamma num-mer för varor och tjänster ska hjälpa till med den saken.

Översättning i gränssnittet"Betyder det att företagen i så fall måste släppa sina inarbetade artikel-nummer?", löd en tveksam röst bland besökarna. Peter Fredholm lugnade med svaret att en översättning ska ske i gränssnittet och att företagen därför kan fortsätta använda sina in-vanda rutiner.

Hur mycket kan då sparas i reda pengar? Det finns inget entydigt svar men undersökningar visar att det är mycket stora belopp som kan frigöras med effektivare pappershantering – i elektronisk form. Väl utarbetade och genomförda standarder leder också till färre misstag och dessutom till att fler fakturor betalas i rätt tid (läs mer om BEAst på sidan 27).

Johnning och maskinstoppetPlats på scen för Pär Johnning, NCC Roads och SBMIs Krossutskott, un-der rubriken "Mobilt maskinstopp och annan säkerhetshöjande teknik". Johnning gick igenom bakgrunden till arbetet med det mobila maskin-stoppet och var man står i nuläget. Det finns en produkt och den är för närvarande applicerad i tre anlägg-ningar för tester (läs mer om mobilt maskinstopp på sidan 38).

Johnning tog även upp andra akuta risker på arbetsplatserna, bland an-nat problemet med arbetande fordon och vad som kan göras för att öka sä-

kerheten inom ett fordons arbetsom-råde. Krossutskottet har fokus på pro-blemet med otillräcklig sikt, till ex-empel när en hjullastare backas. Här skulle förbättrade backvarnare kunna göra stor nytta.

Han pratade också om odetonerade sprängämnen, mer utbildning behövs i området, och om de ibland otill-

krossordet # 120 31

Johan Andersson, PEAB, och Peter Fredholm, från projektet BEAst

Krossutskottet har fokus på problemet

med otillräcklig sikt, till exempel när en hjullastare backas.

”

titta påpresentationerna på sbmi.se medLems-sidorna

Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och

stationära krossverk



50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI.Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | [email protected] | www.krossekonomi.se








krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Analys Prognos Mätning Uppföljning

Spränga?Ta med oss från start.METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrations-övervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljö-konsekvensbeskrivning samt tra� k- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

krossordet # 120 33

Pär Johnning, NCC roads Jan Johansson, enhetschef på miljöenheten, Länsstyrelsen i örebro

räckliga arbetsplattformar som finns på vissa maskiner. Arbetet, och dialo-gen med tillverkarna, fortsätter. Allt för en än säkrare arbetsmiljö.

Draghjälp av SBMIHenrik Lövgren välkomnade Jan Jo-hansson, enhetschef på miljöenheten, Länsstyrelsen i Örebro, som inled-de med att prisa den draghjälp som han tycker SBMI bidragit med i över-gången till den nya MPDindelningen. Dessutom berättade han om sin egen bakgrund "uppväxt med fötterna i sand och grus". Fadern ägde ett åkeri med tillhörande liten grustäkt som möjligen Arbetsmiljöverket skulle kunnat ha en del synpunkter på.

– Men, jag blev miljöbyråkrat, av-slutade Jan Johansson sin inledning och drog raskt vidare in på MPDfrå-geställningarna. Det tidigare före-slagna antalet sju län som framledes ska svara för prövningen har som alla vet vuxit till tolv län, med det utta-lade syftet från regeringen att samla kompetens och resurser, öka effekti-viteten och bedriva en mer enhetlig rättstillämpning.

Anhopning av ärendenMPDlänen har uppdragits att sam-verka i gemensamma frågor, och ef-fektivisera prövningen. Han berät-tade att samarbetet mellan MPDlän och överlämnande län löper bra och att många rekryteringar nu är på

plats. Samtidigt har anhopningen av ärenden under övergångsperioden lett till längre prövningstider, detta är man medveten om. Målet är att inom sex månader från det att en komplett ansökan föreligger ska beslut tas.

Gemensam mall snart klarBudgetpropositionens resurstillskott är glädjande och hjälper till i det fort-satta arbetet. Jan Johansson berättade också att en gemensam mall för täkt-beslut är färdig inom kort och tipsade branschen om hur man kunde under-lätta snabbare beslut. Råden lyder: förbered samrådet väl och använd SBMIs vägledning om innehåll i ansö-kan!

Nästa föredrag stod Claes Trägårdh på Arbetsmiljöverket för. Hans fö-redrag handlade om kvarts och den Cmärkning som ämnet fått i den se-naste gränsvärdeslistan. Bokstaven C är i det här fallet en upplysning om att forskningen visar att kvarts är ett cancerframkallande ämne.

Bakgrunden till att Arbetsmiljöver-ket nu väljer att cancermärka respi-rabelt kvarts finns i den kunskapsö-versikt verket beställde av en grupp professorer vid Karolinska Institutet och som färdigställdes under 2011. I uppdraget ingick att sammanfatta den kunskap som finns om kvarts cancerframkallande egenskaper och dessutom ge en rekommendation om huruvida ämnet borde cancerklas-

vAd Betyder den Här dAgen fÖr dig?

joel johnsson, tyréns AB

– Till viss del är det såklar t viktigt att vara här för att synas och marknadsföra oss men också för att vi vill ha koll på vilka problem som våra kunder upple-ver på sina arbetsplatser. Lika viktigt är också kunskapsutbytet som sker under

en sådan här dag, man håller sig ajour med vad som är på gång i branschen.

lars norberg, värmlandsschakt

– Det blir mycket nyheter om vad som är på gång, jag är särskilt intresserad av att höra hur Länsstyrelserna tänker när det gäller MPD-tillståndsprövningen. Dessutom är det viktigt att få höra om problematiken kring schaktmassor.













krossekonomi_annons.indd 1 2010-05-05 15:20:01

GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Analys Prognos Mätning Uppföljning

Spränga?Ta med oss från start.METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrations-övervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljö-konsekvensbeskrivning samt tra� k- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Stefan klingberg och Ann-Sofie Sidgren

krossordet # 1203434

”sas. Arbetsmiljöverkets märkning är en upplysning där man cancerklas-sar kvarts för att säga att här finns det ett konstaterat samband och att cancerrisken vid utsatthet för kvarts-damm ska tas i beaktande. Ambitio-nen är att de som beställer eller utför arbete i miljöer där respirabelt kvarts förekommer ska skydda sig väl och göra allt för att hålla nere nivåerna i inandningsluften.

Förslag på remissVad gäller föreskrifterna för kvarts pågår ett arbete med att ändra AFS

1992:16. Förslag kommer förhopp-ningsvis på extern remiss under året med beslut våren 2013 och ett tidi-gaste ikraftträdande den 1 oktober 2013. Några ändrade nivåer på gräns-värden planeras dock inte.

När Claes Trägårdh avslutat sitt anförande var det hög tid för lite le-kamlig spis att komplettera den intel-lektuella sådana som erbjudits under förmiddagen. Lunch alltså, och pre-cis som tidigare år intogs denna på O´Learys rakt över gatan från Film-staden – ett lämpligt avstånd i rusk-vädret.

RegeringsuppdragVäl tillbaka, och styrkta av några kop-par kaffe, var det dags för deltagarna att lyssna till det senaste från SBMIs Samhällsutskotts arbete.

Rambölls Katarina van Berlekom inledde med att berätta att SBMIs första möte med Miljödepartementet ägde rum dagen efter vårens bransch-dag i Stockholm och att man haft flera möten sedan dess. SBMIs inställ-ning i arbetet är att man självklart har en förståelse för de krav som måste ställas på olika verksamheter men att många moment är onödig krångliga.

Katarina redogjorde för regering-

ens uppdrag till olika myndigheter att arbeta för regelförenklingar och gick sedan vidare till de olika områ-den där man försöker argumentera för en enklare hantering, områden som faller under olika delar av lag-stiftningen.

Bland annat arbetas det för att underlätta hanteringen av entrepre-nadberg, schaktmassor och uppfräst granulat asfalt liksom möjligheterna för uppställning av kross eller as-faltsverk inom tillståndsgivet täkt-område.

Tillstånd eller inteEn annan viktig fråga är den om vad som är avfall och vad som är återvin-ning när det gäller olika material i olika delar av bygg och anläggnings-industrin. Vilka förordningar och lagar som branschen är skyldiga att följa varierar ofta beroende på vilken be-nämning som länsstyrelsen väljer, vil-ket ställer till med mycken huvudbry.

Sammanfattningsvis arbetar SBMI för en bättre, tydligare och enklare bedömning.

Tillstånd för vattenverksamhet el-ler inte? Så löd den övergripande frå-gan och dessutom temat när SGUs Mattias Gustafsson tog plats framför åhörarna. Den inledande frågeställ-

Eftersom verksamhetsutövaren alltid är ansvarig så gäller det att

säkra upp, oavsett om man väljer att söka tillstånd eller inte.”

Claes trägårdh, Arbetsmiljöverket

Robin Landén och Joel Johnsson från Tyréns AB.

krossordet # 120 35

Torbjörn Andersson ledde auditoriet

genom avkunnade domar i Mark och

miljööverdomstolen.”

”ningen handlar om vad som egentli-gen är vattenverksamhet, inte alltid så enkelt att avgöra när det gäller en bergtäkt.

Utövaren ansvarigGustafsson menade dock att eftersom verksamhetsutövaren alltid är ansva-rig så gäller det att säkra upp, oav-

sett om man väljer att söka tillstånd eller inte. SGU kan bistå med en hel del underlag i initiala skeden, bland annat via geologiska kartor och det brunnsarkiv som blir mer och mer omfattande.

Berggrundskartor och jordartskar-tor ger en bra inledande bild över hur påverkan kan ske och kan sedan kom-

pletteras med pumptester i borrhål. Mattias Gustafsson exemplifierade

avdelningen otillräckliga undersök-ningar med en bild föreställande två bilar – den ena hans egen och den an-dra hans brors. "Går den ena genom besiktningen så behöver jag väl inte besiktiga den andra?"

Sensmoralen lyder: Det går ald-

Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | [email protected] | www.pjjonsson.se

Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

www.pjjonsson.se

Jonsson L1208-4800

Annonskorrektur till AB P J Jonsson & SönerAtt: Eva-Lotta Hallin Wiklund Fax [email protected]ån: MASKINKONTAKT, Ann-Britt Sörensen [email protected]: 031-68 00 09, Tel 031-68 00 03

Datum: 2012.08.16 Antal sidor: 1

Läs korrekturet mycket noggrant!Korrekturet gäller både utformning, storlek och textinnehåll.Gör gärna en extra kontroll av adress- och telefonrad/Tack

För fel som ej påpekats i korrektursvar, kan tyvärr ingen kompensation utgå.

Svara till faxnr 031-68 00 09, tel 031-68 00 03 eller [email protected]: 2012.08.20, kl 16.00/tackEfter ovanstående datum kan ändringar ej göras.

Godkännes till tryckning Rättas och tryckes Signatur ..................................... Datum .....................

Thorbjörn Andersson, WSP

Läs referatfrån jönköping på sbmi.se medLems-sidorna

rig att hänvisa till liknande fall – var-je bedömning måste vara specifik.

Han efterlyser bättre underlag till ansökningarna och avslutade med or-den: "Man behöver kanske inte alltid söka tillstånd för vattenverksamhe-ten, men verksamhetsutövaren ska agera som om den hade kraven från ett tillstånd på sig."

Inga riktvärdenNäste föredragshållare Torbjörn An-dersson, WSP tog plats på scen. Nu handlade det om ny praxis gällande sådant som buller, vibrationer och luftstötvågor.

Andersson ledde auditoriet genom avkunnade domar i Mark och mil-jööverdomstolen och vilka nivåer av störning som de olika domarna valt att ange som begränsningsvärden. Slutsatsen tycks vara att domstolarna avvisar systemet med riktvärden och istället väljer använda begreppet be-gränsningsvärde.

Viktig kommunikation"Dialog och förståelse är receptet!" Det tycker i alla fall Lotta Wiik, Härryda kommun, är svaret på hur

vi ska förbättra relationerna mellan täktföretag och myndigheter vid an-sökningar och tillsyn. Fler informella kontakter är en väg till att öka för-ståelsen på båda sidor, menade hon vidare. Mycket av kommunikationen behöver vara skriftlig men ibland kan ett snabbt telefonsamtal eller ett mejl lösa ett problem betydligt snabbare.

Vilka förväntningar ska vi då ha på varandra? Myndigheterna vill ha snabba kontakter vid problem som kräver återkoppling och tydliga hand-lingar och tror i sin tur att vad bran-schen eftersträvar är rättssäkerhet, lika bedömningar, rimliga krav och snabba handläggningstider.

Rimliga tillsynsavgifterEn förståelse för varandras uppdrag är central för att åstadkomma den eftersträvade dialogen och en bra kommunikation mellan företag och myndighet.

Lotta Wiik avslutade med att räkna upp de vanligaste bristerna vid till-syn, däribland exempelvis otillräck-liga sedimentationsbassänger, hanteringen av petroleumprodukter och otillräckliga gränsmarkeringar på

driftsidan liksom för sent inkomna miljörapporter när det gäller den ad-ministrativa delen.

En rimlig tillsynsavgift innebär att man endast betalar för ”de tjänster” man faktiskt får levererade. Men hur beräknas då avgiften idag? I svaret på den frågan låg ämnet i Katarina Wallinders framförande. SKL – Sveri-ges Kommuner och Landsting – har sammanställt ett underlag för hur kommunerna ska beräkna sina till-synsavgifter.

Man talar om ett trestegsprogram där det första steget innebär en fast årlig avgift för vissa verksamheter och en timtaxa för resterande.

Steg 2 är att finna en metod för riskbedömning och det tredje steget bygger på en metod för riskbedöm-ning samt erfarenhetsbedömning med möjlighet för ”premiering" av skötsamma.

Lägre avgift med egenkontrollSKL rekommenderar i steg 3 att verk-samheter som arbetar på vissa sätt kan få sina avgifter reducerade. God egenkontroll kan ge lägre avgift lik-som verksamheter som följer doku-

”

”

Vad räknas som biprodukter vid

produktion av en vara och vad är att räkna

som avfall?”

Lotta Wiik avslutade med att räkna upp de vanligaste

bristerna vid tillsyn, exempelvis otillräckliga

sedimentationsbassänger.”

Lotta Wiik, Härryda kommunFrank Arveskär, Vendig, Mårten Jilderbo, Vendig, Jarl Westin, Krossekonomi och Lennart Kron, XR BergKross

krossordet # 12036

krossordet # 120 37

tillväga? Först och främst handlar det om att kunna motivera och redo-göra varför man tycker att avgifterna är för höga – gärna genom att hän-visa till de kriterier som kan leda till minskade avgifter enligt SKL:s steg 3. Dock ska man tänka på att avgifterna inte är baserade på årsbasis utan är tänkta att spänna över en längre pe-

EN-, TVÅ- OCH TRE-STEGSKROSSNING

ACKREDITERAT FÄLTLABORATORIUM

ÅTTA KROSSTEAM

ISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001

KONTAKTA OSS

XR BERGKROSS 010-474 12 30

XR.NU

XRBK_Annons_Stenkoll_nr3_2012.indd 1 2012-10-30 13:54:40

Vill du ha ett fantastiskt arbete?Vi söker dig som vill jobba 80 procent på Nordcert som produktansvarig inom ballastcertifiering och 20 procent på SBMI som teknisk chef.

Du är en dynamisk och utåtriktad kraft som ska:

• Stödja kundernas effektivitet med värdeskapande certifiering (Nordcert)

• Medverka i framtidens kvalitets- och certifieringsregler (Nordcert/SBMI)

• Utbilda och utveckla branschens medarbetare (SBMI)

• Delta i branschens forskning och teknikutveckling (SBMI)

Låter det intressant?Läs i så fall mer på: www.nordcert.se - nya jobb - och kontakta:

Douglas Wallding 070-610 42 90, Nordcert Björn Strokirk 08-762 62 26, SBMI

menterad miljöinriktad transportstra-tegi. Snabbt vidtagna åtgärder mot tidigare avvikelser och verksamheter som vid inspektion inte uppvisat någ-ra brister kan även de komma undan med nedsatta avgifter.

Självklart går det att överklaga till-synsavgifterna, förutsatt att ett beslut om avgift är taget men hur går man

Sanna Walowsson, Lotta Lindeborg, Miamaria Runnqvist från Länsstyrelsen i Kalmar och Jonas Åkerman, Tyréns AB.

riod med mer tillsyn vissa år och min-dre tillsyn andra år. På SBMIs med-lemssidor finns ett malldokument som vägledning vid en överklagan.

Volym från ovanFrån täktbotten och upp i luften. Ef-ter en välbehövlig bensträckare och dagens fjärde kopp kaffe tyckte

krossordet # 12038

Spikers Johan Lindqvist att bransch-dagsdeltagarna behövde motionera även de grå cellerna. Sagt och gjort: På filmduken tonade flera geometris-ka problem fram. Hur beräknar man volymen av en cirkel eller en kub? Några svar utkristalliserade sig, på-fallande ofta med en figur kallad Pi i huvudrollen.

Varför dessa övningar då? Jo, Lind-qvist ville demonstrera sitt sätt att mäta volymen av exempelvis ett upp-lag med hjälp av en drönare. I korta drag stereofotograferar drönaren ett område i täkten och det går sedan att göra beräkningar med mycket låg fel-marginal i datorn. (Läs mer om me-toden på sidan 42 i detta nummer av Stenkoll).

Klingberg vikarieradeNästa programpunkt skulle handla om schaktmassor och efterbehand-ling, vilket den också gjorde, om än utan den tänkte ledsagaren. Anders Linnerborg från Setterwalls advokat-byrå hade fått förhinder men ersattes av GeoPros Stefan Klingberg. Denne gjorde ett alldeles utmärkt jobb med Linnerborgs material och inledde med frågan om vad som är avfall? En knepig fråga, därom är de flesta över-ens.

Vad räknas till exempel som bipro-dukter vid produktion av en vara och vad är att räkna som avfall, trots att ett användningsområde finns?

Vad är avfall?Schaktmassor finns till exempel inte som ett definierat begrepp i Miljöbal-ken utan en bedömning av avsikten hos den som överlåtit massorna pla-cerar materialet som antingen pro-dukt eller avfall.

Om syftet varit att lösa ett kvitt-blivningsproblem eller den som över-låtit massorna har en skyldighet att göra sig av med massorna är de att anse som avfall.

Om avsikten vid behandlingen i täkten är återvinning är massorna ofta att anse som avfall eftersom det är avfallshantering. Ska de däremot

kunna användas utan föregående be-handling kan de anses som produkt eller råvara.

Lika snårigt är det när det gäller uppbruten asfalt. Myndigheterna be-traktar asfalten oftast som avfall (un-dantag finns dock) men asfalt som inte innehåller stenkolstjära är en viktig råvara vid tillverkning av ny asfalt.

Sista aktenNCC Roads Sven Wallman fick äran att vara dagens sista huvudperson med efterbehandlingen av bergtäkter som huvudämne. En bergtäkt bearbe-tas normalt i många år, till gagn för samhället och under samma tid ut-vecklas samhället och förändras.

Det som ansågs vara en lämplig ef-terbehandlingsplan vid ansöknings-

” Varför dessa öv ningar? Jo, Lindqvist ville demonstrera

sitt sätt att mäta volymen av ett upplag med hjälp av en drönare.”

Niklas Skoog, Jehanders, deltog i debatten.

krossordet # 120 39

Rubber Company90 år

i industrins tjänst

0771 40 00 12

Våra lösningar- Er konkurrenskraft

tillfället är inte alltid den önskade strategin när täkten ska avvecklas.

Avslutande diskussionDe garantier som lagen kräver gällan-de efterbehandling är alltså inte nöd-vändigtvis adekvata många år senare. Kan man kanske ha garantier som ökar när täkten expanderar och mins-kar vid efterbehandling, var en av de frågeställningar som Sven Wallman redogjorde för. Och hur mäter man

kostnaden för en efterbehandling? Miljösamverkan Sverige har tagit

fram en grundmodell men tenderar att överskatta kostnaden för bergtäk-ter med stor yta. Modellen är bra men en anpassning och justering behöver göras i specifika fall. Ämnet fascine-rar och en lång diskussion i ämnet fick avsluta höstens branschdag i Jön-köping. Bildspelet släcktes ned, SBMIs vd Björn Strokirk kom med några sis-ta råd, bland annat hur kvällens mid-

dagsdeltagare skulle hitta till restau-rangen. Föredragshållarna tackades, lik som deltagarna och sedan återstod bara att kränga på sig jackan, fälla upp kragen och bege sig ut i snöfallet. Årets första för några av oss.

Veckan efter ordnades en bransch-dag i Umeå med samma program. Även denna blev mycket välbesökt med 90 deltagare och många engage-rade diskussioner mellan föredrags-hållare och publik. n

Benny Fransson och Sofia Forsberg, NCC.Jonas Johansson med thorbjörn Andersson, therese Häggström och Anna Bergqvist från WSP Sverige.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

krossordet # 12040

förbättrad säkerhet

Samarbetet mellan SBMI och Chalmers gällande utvecklingen av ett mobilt maskin-stopp har gått in i en ny fas. I skrivande stund finns tre stycken prototyper installerade med ytterligare en på väg. Responsen från användarna har varit rejält positiv. text: NICLAS KINDVALL Foto: ANNA HåLLAMS

Bakgrunden till det mobila maskin-stoppet är ett kandidatarbete där sex elever från Chalmers i Göteborg, på uppdrag av SBMIs Krossutskott, med hjälp av fältstudier och intervjuer sökte identifiera problemområden på mobila krossar i bergtäkter. Man beslöt specialisera sig på ett enkelt – och bärbart – maskinstopp och man föreslog hur ett sådant borde utfor-mas och fungera.

SBUF bidrogDärefter lät SBMI Chalmers son-dera marknaden efter lämpliga produkter. SBUF bidrog med eko-nomiska medel och arbetet led-

de fram till den prototyp som nu

finns. Chalmers Rebecka Stomvall re-dogör för nuläget:

– Det finns tre stycken installerade för tillfället, säger hon. De finns i täk-ter hos Jehander, NCC och Swerock och gensvaret har varit väldigt po-sitivt. Sedan har även Skanska valt

ut en kross där ett maskinstopp ska bli installerat. Jag har själv besökt Swerocks Frölandskrossen i Udde-valla och lyssnat på vad man har att säga.

En synpunkt som framkommit är att operatörerna även ser ytterligare

”Stoppet fungerar också som ett vanligt, lite enklare

sätt att stanna krossen för att skydda den.”

Rebecka Stomvall

Succé för mobilt maskinstopp

rebecka Stomvall och det mobila maskinstoppet.

”Jag är imponerad av att det gått så fort att få fram denna

första prototyp. För oss i Krossutskottet är det här ett

viktigt arbete.”Pär Johnning

en funktion hos maskinstoppet – att det inte endast är när någon män-niska riskerar att skadas som det fyl-ler sin funktion utan även när något i maskinen håller på att gå på tok.

– Stoppet fungerar också som ett vanligt, lite enklare sätt att stanna krossen för att skydda den. Exempel-vis när man befarar att något är på väg in som riskerar att skada krossen.

Snabb utvecklingPär Johnning, NCC Roads och SBMIs Krossutskott, är mycket nöjd med hur långt man kommit hittills:

– Jag är imponerad av att det gått så fort att få fram denna första pro-totyp, säger han. För oss i Krossut-skottet är det här ett viktigt arbete. Dels visar vi att vi i branschen kan samverka till att gemensamt utveck-la områden där vi kan bli bättre och dels visar det att Krossutskottet har ett berättigande. Det är viktigt för oss att göra grejer som får gehör i bran-schen!

Både Johnning och Stomvall är dock överens om att man ännu inte nått hela vägen med projektet.

– Först och främst ska vi nu utvär-dera och samla in synpunkterna från de som använt det mobila maskin-

stoppet, berättar Rebecka Stomvall. Planeringen har hela tiden varit att vi ska utvärdera efter tre månader i testanläggningarna så jag gissar att vi har ett resultat runt slutet av februa-ri nästa år.

Ännu inte färdigutvecklad – Redan nu kan vi konstatera att det här är någonting som flera vill ha, det är inte en grej som bara blir liggande, menar Pär Johnning. Berg-sprängare Jan Johansson är en av dem som visat intresse för maskin-stoppet och ser ytterligare använd-ningsområden, exempelvis på den branschens borrvagnar.

Samtidigt menar Johnning att pro-dukten inte på långa vägar är färdig-utvecklad, under arbetets gång har flera idéer till ytterligare funktioner och förbättringar dykt upp.

– En tanke som slagit mig är att det kanske skulle vara ännu bättre med en variant som hänger runt hal-sen på operatören och helt enkelt ba-ra kan dras i för att stoppa maskiner. Som ett dödmansgrepp som finns på andra maskiner och på snabba båtar. Ett sådant skulle vara ännu enklare att utlösa när det gäller bråkdelar av sekunder.

Ett annat spörsmål som diskuteras är att det kanske behövs flera sändare kopplade till samma maskin. Ofta är det två operatörer vid en kross och båda bör ha möjligheten att stoppa maskineriet. Ytterligare en tänkbar vidareutveckling rör mobila maski-ner som dockas och kopplas ihop i en arbetskedja. Där är det en god idé att med samma mobila maskinstopp stänga av hela kedjan när det behövs. Samtliga idéer till vidare utveckling finns på agendan men just nu avvak-tar man utvärderingen.

– Jag tror att det är bra att börja i den enkla änden, säger Pär Johnning. Att inleda med den allra enklaste konstruktionen för att därifrån fun-dera över vad som ytterligare går att förbättra. n

Pär Johnning, NCC roads AB.

www.kellve.com

krossordet # 120

teknik

Genom att kombinera ny teknik inom UASområdet har vi skapat ett system där vi snabbt och enkelt kan ta fram

mycket noggranna markmodeller.””

Med den nya tekniken går det dessutom att få fram resultatet betydligt snab-bare, vilket kan vara

viktigt för företag inom bland annat bergmaterialindustrin.

Spännvidden när det gäller tradi-tionella metoder för volymberäkning varierar från måttband och teodolit till totalstation och senast GPS med logger i xyzled. Men problemet är att många av dessa metoder ger stora felmarginaler, vilket kan bli kostsamt för ett företag. Och det är här som Spiker kommer in i bilden med Roto-view. Ett system som bygger på ett av-

ancerat system för flygfotografering med hjälp av radiostyrda och förarlö-sa flyplan.

Noggranna markmodellerPå SBMIs branschdagar i Jönköping och i Umeå i slutet av oktober, berät-tade Johan Lindqvist – som äger och driver Spiker och Rotoview – om den nya tekniken som han själv tror kan komma att revolutionera bergmateri-alindustrin.

– Genom att kombinera ny teknik inom UASområdet, Unmanned Aerial System, med modern programvara in-om fotogrammetrin har vi skapat ett

system där vi snabbt och enkelt kan ta fram mycket noggranna markmo-deller, så kallade DSM, Digital Surface Models, förklarar Johan Lindqvist.

– Markmodellerna, som följer mar-kens linjer och former med stor ex-akthet, kan sedan användas till vo-lymberäkning av till exempel materi-alhögar i bergtäkter, fortsätter han.

Medan de gamla och traditionella mätmetoderna för volymberäkning bygger på ett fåtal mätpunkter bygger Spikers system på flera hundra tusen punkter med xyzpositioner, vilket re-sulterar i en markmodell med mycket stor exakthet.

Avancerad drönareGrundverktyget för detta system är ett motordrivet och förarlöst flygplan som normalt brukar kallas för dröna-re eller UAV (Unmanned Aerial Vehic-le). Det är dock inga vanliga hobby-flygplan det handlar om, utan betyd-ligt mer avancerade farkoster.

Karlstadföretaget Spiker AB har tagit sig in på ett område där tekniken tycks ha stått still de senaste åren. Spiker använ-der nämligen en ny metod för volymmät-ningsteknik då man med det egna syste-met Rotoview, som kombinerar modern flyg, data och fototeknik, kan göra vo-lymberäkningar som är mer exakta än de som görs med mer traditionella metoder.

text: TOMAS SKAGERLIND

Foto: JOHAN LINDqVIST OCH ANNA HåLLAMS

42

En man med högtflygande planer

krossordet # 120 43

Den typ av plan som Johan använ-der heter deltavinge. En typ av flyg-plansvinge med stjärtpropeller som till formen påminner om den grekis-ka bokstaven delta (Δ). Planet har låg vikt, flyger långsamt och är utformat med mjuka islagsytor. Det är bara 1,2 meter mellan vingspetsarna och vä-ger inte mer än ett kilo.

– Planet kan packas ned i en väska och kan sedan monteras upp på den plats man vill undersöka. Det flyger på 150–200 meters höjd över marken med en hastighet av 15 meter i se-kunden och tar bilder med en vanlig digitalkamera eller videokamera, be-rättar Johan Lindqvist.

Navigerar med gpsPlanet har autopilot, men startas och landas manuellt. Systemet navigerar med hjälp av gpssignaler och för-programmeras för att dokumentera en viss yta. Programvaran, som kan tolka färg och mönster i de fotogra-

fier som kameran i flygplanet tar, omvandlar informationen till exakt statistik.

– Kameran tar en ny bild unge-fär var 25:e meter och vid ett täkt-uppdrag behövs det cirka 200 bilder. Varje bild överlappar nästa bild med 80 procent och samma bildöverlag-ring sker även i sidled. Det innebär att varje punkt på bilden finns med på 30 till 40 bilder. Jämfört med den ursprungliga stereofototekniken med två betraktelsevinklar får man hela 30 till 40 stycken vinklar vilket ger programvaran otroligt många fler be-räkningsmöjligheter. Det ger i sin tur mycket högre noggrannhet för vo-lymberäkningen.

Tredimensionellt resultatResultatet går närmast att förklara med att det blir en slags 3Deffekt, då varje del av grushögen syns från 4050 olika håll.

– En täktägare behöver ju tillstånd

för att få utvinna och han eller hon måste redovisa att de håller sig till den nivå som finns i tillståndet. Tidi-gare har man mätt detta på marken med analoga eller digitala hjälpme-del men det är väldigt svårt att få det helt exakt. Det finns en stor felkälla med sådana metoder.

Flygunderstödspunkter– Noggrannheten vid normal flygning utan flygunderstödspunkter är under 0.4 meter. Används flygunderstöds-punkter som mäts in med RTKgps är noggrannheten 24 centimeter på he-la markmodellen. Så för de som verk-ligen vill ha koll på mängden är detta en utmärkt metod för noggrannhet, tycker Johan Lindqvist.

Är det dyrt att anlita dig?– Det är ingen dyr metod, utan den

kan snarare bli billigare i jämförelse med de traditionella mätmetoderna. Lantmäteriet tar ungefär 45 000

En man med högtflygande planerJohan Lindqvist släpper iväg den cirka ett kilo lätta drönaren.

krossordet # 12044

arbetsmiljö

kronor för att mäta en grustäkt med-an Spiker tar mellan 15 000 till 25 000 beroende på storlek och innehåll.

Hur fick du den här idén?– Jag har alltid varit intresserad av

flygning och såg ett klipp på Youtu-be med en multirotor. Ett flygfordon som ser ut ungefär som en helikopter men den har sex propellrar. En mul-tirotor kostar flera hundra tusen, så det var inget för mig just då. Jag hit-tade ett billigare alternativ som in-

steg till tekniken. Efter något år fann jag denna svensktillverkade UAV som jag investerade i.

Är det många täktägare som har ta-git hjälp av den här tekniken?

– Ja, fler och fler börjar förstå för-delarna med den. Att det är priseffek-tivt och att det ger bättre mätdata.

Ett av de företag som har anlitat Rotoview är LBC Wetab i Torsby.

– Uppdraget gick ut på att göra vo-lymberäkningar av ”fället”. Det vill säga det nyligen utsprängda berget. Och Rotoviews system är enkelt och smart. Det ger oss stora möjligheter att ha koll på lager samt uttagsvoly-mer gentemot markägare. Dessutom ger det oss en dubbelkoll mot kros-sare och deras bandvågar, säger LarsErik Jansson, vd på LBC Wetab.

Enligt LarsErik Jansson finns det också andra användningsområden för systemet.

– Vi kan ju även få flygfoton och

beräkningar på skog via Rotoview.se, något som är bra om man till exem-pel ska köpa ett område där det inte finns någon täkt i dag, säger han. n

Rotoviews system är enkelt och smart.

Det ger oss stora möjligheter att ha koll på lager

samt uttagsvolymer gentemot markägare.”

”

Johan Lindqvist vi-sade upp sin drö-nare på SBMis branschdagar. Här utanför Filmstaden i Jönköping.

fAKtANamn: Johan Lindqvist

Bor: karlstad

Ålder: 43 år

Övrigt: Johan jobbar även med speakerupp-drag för reklam- och informationsändamål och sedan 14 år är han den svenska rösten åt Långben.

fAKtA: så går det tillOperationen börjar med en flygning över området med hjälp av drönaren (UAV). Den är programmerad med kar tdata över ytan som ska beräknas. Flygningen genomförs på mellan 150 och 300 meters höjd. En yta på cirka 400 x 400 meter tar cirka 15–20 minuter. När drönaren återvänder till väntläget lan-dar operatören flygplanet manuellt. Bil-derna laddas ur kamerautrustningen för behandling tillsammans med drönarens loggfil. Autopiloten loggar exakt posi-tion vid varje fototillfälle. Informationen innehåller drönarens position i tre koor-dinater samt flygplanets läge i tre ledder. Med hjälp av denna data samt bild skapas markmodellen.

krossordet # 120 45

Markmodellerna skapas i datorn av de bil-der som flygplanet tagit samt dess loggfil.

Båda dessa foton är från Värmlandsschakts bergtäkt Hagtorp, som ligger cirka fyra kilometer väster om Torsby. Foto: Rotoview.se

nuMMer 1 – utgivning i BÖrjAn Av MArs • Bergmaterial blir till väg. Stort reportage med fokus på teknik om materialet och

människorna som bygger och förbättrar våra vägar. • Grön logistik. Nu satsar NCC på att förbättra och miljösäkra materialtransporter

till och från sina byggarbetsplatser. • Arbetet med Förbifart Stockholm och Norvik i Nynäshamn kommer att resultera

i stora mängder bortgrävd sten. Vad ska man göra av den och hur ska den trans-porteras bort och så påverkas materialförsörjningen i östra Svealand.

Kommande nummer av Stenkoll

Under 2013 kommer Stenkoll, precis som i år, ut med tre utgåvor. Här är något av innehållet i dessa nummer.

nuMMer 3 – utgivning i slutet Av noveMBer• Reportage från höstens branschdagar i Jönköping och Umeå.• Global utblick. Vad kan vi lära oss från bergmaterialindustrin i andra

länder? Intervju med Josefin Älmegran som har arbetat i en platinagru-va i Sydafrika i ett halvår.

nuMMer 2 – utgivning i BÖrjAn Av MAj• Reportage från Branschdagen i Stockholm den 11 april.• Mer om Erik Hulthéns arbete med realtidsoptimering av kros-

sar. Ett forskningsprojekt med syfte att styra en kross så att den väljer ”rätt” material.

1

23

krossordet # 12046

Svedala siktar & Matare

Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: [email protected]äg 2, 771 94 Ludvikawww.swemas.com

Egen tillverkning i modern verkstad







MAXAM Civil Explosives, Initiation Systems och teknisk service: En helhetslösning som bygger på 140 års innovation och erfarenhet.

Från Sverige till Brasilien, från gruva till specialprojekt, finns ett över 140 år gammalt arv, grundat av Alfred Nobel. MAXAMs ingenjörer anförtros de mest sofistikerade och utmanande sprängningsprojekten. MAXAMs kompletta serie av produkter tillgodoser den krävande världsmarknadens behov för bergtäkter och specialprojekt på alla 5 kontinenter.

Global Product Finder

MAXAM Sverige • AB Sörmons Grusgrop P.L. 89 02 • 65346 Karlstad Sweden • Tel: +46 (0) 54 53 53 10 • email: [email protected] • www.maxam.netInitiation Systems • Electronic Systems • Packaged Explosives • Bulk Explosives

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Sweden_120x194_Ads_ NO X Text.pdf 3 19/10/2012 14:48:18

POSTTIDNING BReturadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Mining and Construction Solutions

Vi erbjuder ökad lönsamhetMetso förser företag inom ballastproduktion, malm- och industrimineralförädlingoch byggbranschen med marknadsledande teknik, service och support.

Våra lösningar och know-how omfattar allt från enskilda maskiner till kompletta systemoch nyckelfärdiga installationer.

Vi kombinerar en stark lokal närvaro med en global kompetens. Som samarbetspartnerutför vi förebyggande underhåll, inspektioner och upprättar kundanpassade serviceavtal.

Metso Minerals (Sweden) AB, tel. 0410-525 00, [email protected], www.metso.com

74787-Metso Minerals AB-Annons 215x254 mm Stenkoll.indd 1 2012-09-06 15.54

Stenkoll #120

Documents