STÖDMATERIAL Matematikutvecklare - Skolverket · 2019. 3. 30. · lärarna på min skola uttryckt varit till stor nytta i deras dagliga undervisning. Jag har också jobbat mycket

Matematikutvecklare– stödmaterial vid planering av uppdragetST

ÖD

MAT

ERIA

L

Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice106 47 StockholmTelefon: 08-690 95 76Telefax: 08-690 95 50E-postadress: [email protected]

Beställningsnummer: 10:1201ISBN: 978-91-86529-24-6

Grafisk produktion: AB TypoformTryck: DanagårdsLitho AB, Ödeshög 2010

Innehåll

1 Innehåll

3 Förord

4 Bakgrund

4 Uppdrag

4 Nationellt stöd

5 Utvärdering

7 Hurkanmatematikutvecklarenblienresursförattökakvaliteteniundervisningen?

7 Kartläggningar och nulägesanalyser

8 Utveckling av undervisningen

10 Uppföljning och utvärdering

11 Organisation – kontaktnät på olika ledningsnivåer

12 Likvärdig undervisning och bedömning

15 Förutsättningarsomharbetydelse

15 Förankring

15 Mandat

16 Tid

16 Långsiktighet

19 Kompetensutveckling,planeringsstödochreferenser

MATEMATIKUTvEcKLARE 3

Förord

Ett stort nationellt nätverk med matematikutvecklare har sedan 2006 etablerats i Sverige. Skolverkets och NCM:s stöd till matematikutvecklarna innebär en ständig tillgång till kompetens inom matematikdidaktik. Kunskaperna sprids sedan, ofta via lokala nätverk, till enskilda lärare hos varje huvudman. Detta skapar förutsätt-ningar för en ständigt utvecklad och förbättrad matematikundervisning.

Detta stödmaterial är framtaget i samverkan mellan Skolverket, NCM och representanter för matematikutvecklare. Materialet ger förslag på hur en lokal ämneskunnig utvecklingsledare, matematikutvecklare, kan bidra till ett långsiktigt kvalitetsarbete för att förbättra matematikundervisningen hos huvudmannen och därigenom öka förutsättningarna för att höja elevernas måluppfyllelse. Innehållet grundar sig bland annat på två större utvärderingar som genomförts av satsningen på och stödet till matematikutvecklarna.

Materialet vänder sig både till huvudmannens representant, exempelvis skolchef, och matematikutvecklaren. Syftet är att ge en grund för de huvudmän som avser att upprätta en uppdragsbeskrivning mellan huvudmannen och matematikutvecklaren och därigenom förstärka och tydliggöra matematikutvecklarens roll i verksamhe-ten. Behovet av en tydlig arbetsbeskrivning har framförts från verksamma matema-tikutvecklare och också betonats i båda utvärderingarna.

Inledningsvis ges en bakgrund till matematikutvecklaruppdraget i stort. Där-efter ges en bild av i vilka sammanhang en matematikutvecklare kan verka och i vilka syften. Slutligen beskrivs dokumenterade, organisatoriska förutsättningar för att utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt. Löpande återfinns beskrivningar från huvudmän, rektorer, matematikutvecklare och lärare som skildrar på vilka sätt matematikutvecklarens arbete har bidragit till utveckling av deras verksamhet. Ett stort tack riktas till dessa samt till de referensgrupper som varit involverade i och bidragit till framtagandet av stödmaterialet.

Vi hoppas att materialet genererar kraft till en nyupprättad eller förstärkt dialog mellan skolchef och matematikutvecklare och mynnar ut i en förbättrad matema-tikundervisning runt om i landet.

Tommy Lagergren Bengt JohanssonAvdelningschef Föreståndare Skolverket NationelltCentrumförMatematikutbildning, Göteborgsuniversitet

4 MATEMATIKUTvEcKLARE

281avlandets290kommuner har varit representerade på konferenser för mate-matikutvecklare sedan starten hösten 2006. OKTOBER 2010

! Vissteduatt…Bakgrund

Uppdrag I januari 2003 tillsatte regeringen en Matematikdelegation. Delegationen utarbe-tade en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik ämnet samt utveckla matematikundervisningen. Bak-grunden var en tydlig försämring av svenska elevers matematikkunskaper.

Delegationens arbete resulterade i ett uppdrag från regeringen där dåvarande Myndigheten för Skolutveckling i samverkan med Nationellt centrum för Matema-tikutbildning (NCM) vid Göteborgs universitet bland annat skulle stödja ett natio-nellt nätverk av resurspersoner så kallade matematikutvecklare. Uppdraget har sedan 2008 tagits över av Skolverket. En av målsättningarna är att det ska finnas minst en matematikutvecklare i varje kommun. Matematikutvecklarnas huvuduppdrag är att genomföra lokalt utvecklingsarbete och fungera som vägledare till forsknings- och inspirationsmaterial. Insatserna ska bygga på det arbete som redan pågår och planeras hos huvudmannen och vara en del i den övergripande skolutvecklingen.

Satsningen på och stödet till matematikutvecklarna fortgår och utökades under 2009 till att även omfatta fristående huvudmän. När det i den följande texten hän-visas till ”huvudman” avses därför både fristående och kommunala verksamheter.

Nationellt stödMatematikutvecklare erbjuds nationellt, statligt finansierat stöd i arbetet med att långsiktigt utveckla matematikundervisningen i den egna huvudmannens verksam-het. NCM, i samverkan med Skolverket, ansvarar för innehållet i stödinsatserna. NCM har formulerat fyra utgångspunkter för stödet som korrelerar med matema-tikutvecklarens tänkta uppdrag. Det ska • lyfta fram relevant forskning och aktuella utvecklingsarbeten om lärande och

undervisning i matematik samt skolutveckling • ge möjlighet till erfarenhetsbyte kring utvecklingsarbete i matematik på skol-,

skolområdes-, kommunal och regional nivå • visa på verktyg för hur lokalt utvecklingsarbete i matematik kan planeras,

genomföras och utvärderas • bidra till uppbyggnad och utveckling av nätverk kring matematik på lokal,

regional och nationell nivå.

”Thenewlyestablished network of advi-sors seems to have reached the stage for more profound discus-sions and formula-tions of goals and visions, shared with teachers, school lead-ers, parents and other agents.” NAvIMAT, S. 48


Stödet organiseras bland annat genom årligen återkommande regionala och natio-nella konferenser för matematikutvecklare samt genom webbplats, litteratur och rådgivning. Matematikutvecklarnätverket främjar kontakter kommuner emellan och även kontakter med exempelvis de regionala utvecklingscentrumen (RUC). Stödet till matematikutvecklare är ett erbjudande till huvudmannen som själv av-gör såväl upplägg, innehåll som omfattning av matematikutvecklarens uppdrag.

Utvärdering Satsningen på, och stödet till, matematikutvecklare har under 2009 granskats i två oberoende utvärderingar. Den ena har genomförts av Nationalt Videcenter för Matematikdidaktik (Navimat) i Köpenhamn och den andra av universitetslektor emeritus Anders Tengstrand vid Linné universitetet i Växjö.

De två utvärderingarna fokuserar delvis på olika saker. Navimats utvärdering tar sin utgångspunkt i vilka villkor och förutsättningar som måste vara uppfyllda för att en lokal matematikutvecklare ska kunna bedriva ett effektivt och långsiktigt utvecklingsarbete, medan Tengstrands utvärdering fokuserar mer på det natio-nella stödet till matematikutvecklarna som erbjudits genom NCM. Underlaget för utvärderingarna är framtaget genom enkäter och intervjuer med ett stort antal matematikutvecklare, kompletterat med besök på skolor och i kommuner.

Som exempel på slutsatser i utvärderingarna lyfts det pedagogiska samtalet lärare emellan fram som ett viktigt verktyg för att förändra och förbättra undervisningen. Tid för arbetet och stöd från huvudman, rektor och andra matematiklärare ses som de mest kritiska yttre faktorerna för att matematikutvecklarens arbete ska bli framgångsrikt. Båda utvärderingarna lyfter starkt fram behovet av att matematik-utvecklarens uppdrag formaliseras genom att det utarbetasetttydligtuppdragpålokalnivå.I avsnitten om ”Förutsättningar som har betydelse” beskrivs mer ingå-ende olika villkor för att kunna bedriva framgångsrikt utvecklingsarbete.

Förinformation om satsningen på – och stödet till – mate-matikutvecklare se matematikutvecklare.se

Där finns bland annat samtliga konfe-rensprogram, omfat-tande konferensdo-kumentation och en förteckning över alla matematikutvecklare.

Bådautvärderingarna i fulltext samt ett kortare PM som sammanfattar de vik-tigaste resultaten från utvärderingarna finns att läsa på matematikutvecklare.se

”Matematikutvecklarna har en viktig funktion för utvecklingsarbetet i vår kommun och vårt samarbete består av flera delar. De har

exempelvis anordnat regelbundna träffar kring mate-matik mellan lärare i högstadiet och gymnasieskolan, något som mina lärare har upplevt mycket positivt!

En av matematikutvecklarna har även haft en viktig roll i arbetet med ett mål- och bedömningsunderlag i vår kommun. Underlaget från mattegruppen har lärarna på min skola uttryckt varit till stor nytta i deras dagliga undervisning. Jag har också jobbat mycket med matematikutvecklaren kring att utveckla skriftliga omdömen så att de håller hög kvalitet. Där har vi dis-kuterat över ämnesgränserna.

Jag ser till att mina lärare har möjlighet att delta i vårt skolområdes mattenätverk. Tanken är att det ska vara ett nätverk från förskola till årskurs 9. Matematik utvecklarna har också ordnat ganska omfat-tande fortbildningsinsatser för våra matematiklärare de senaste åren. vi som rektorer får givetvis se till att lösa frågor om tid, så att lärarna får möjlighet att delta.

Jag tycker att det är jätteviktigt att det finns någon bland lärarna själva som arbetar för att utveckla sko-lans ämnesundervisning. Den allra största vinsten är att fokus sätts på matematikundervisningen. Som rek-tor är jag ansvarig för att vi ska förbättra våra resultat på skolan. vi måste nå bättre framgång i matematik-undervisningen och hjälpa eleverna att nå målen.”

”Sammantaget tycker jag att det är väldigt bra med en person som finns tillgänglig när det gäller matematiska frågor. vår matema-

tikutvecklare har fungerat som bollplank men även gett input till nya idéer. Matematikutvecklaren har också samordnat matematikträffar. vid träffarna har det varit högt i tak och samtalet med kolleger har gett ett stort utbyte av tankar och idéer.”

GöranLöfroth,rektor,Kramforskommun

UlrikaClewemar,Lärare,SunneKommun


Hur kan matematikutvecklaren bli en resurs för att öka kvaliteten i undervisningen?

Genom den nya skollagen, som ska tillämpas från 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete på skolområdet. Skollagen beskriver varje huvud-mans skyldighet att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. På den enskilda skolan ligger samma ansvar på rektorn. Liksom allt utvecklingsarbete är det centralt att även matematikutvecklingen är väl förankrad i en skolutvecklingsprocess som en del i det systematiska kvalitetarbetet hos respek-tive huvudman.

Här följer exempel på arbetsuppgifter som skulle kunna ingå i matematikutveckla-res uppdrag. Till varje område hör frågor som är bra att diskutera i en planeringsfas. Samtliga exempel bör väljas ut och anpassas efter lokala förutsättningar och behov.

Kartläggningar och nulägesanalyserI ett inledande skede är det lämpligt att starta med övergripande frågeställningar som synliggör huvudmannens behov av att utveckla matematikundervisningen.

Hur ser matematik undervisningen ut i vår kommun? vad menar vi med kvalitet i matematik undervisningen?

Hur kan matematik utvecklaren bli en resurs för skolchef, rektorer och lärare i vår verksamhet?

I nästa skede kan en kartläggning av lärarnas kompetens och elevernas kunskaper vara angelägen. En sådan kartläggning kan – beroende på syfte – mäta kvalitet ur många olika aspekter. Betyg kan exempelvis inte betraktas som det enda måttet på kvalitet i undervisningen. Kartläggningar kan också genomföras av delresultat från nationella prov, elevers attityder till matematik, pågående utvecklingsarbeten,

Över72titlar, både forskningsrapporter och didaktisk litteratur, har delats ut på konfe-renserna för matema-tikutvecklare. OKTOBER 2010

Gå in på matematikutvecklare.se och klicka på ”Litteratur”

! Vissteduatt…


skolors arbetssätt i matematikundervisningen, lärares kompetens, kvalitet på skriftliga omdömen i matematik eller lärares önskemål om kompetensutveckling.

vilka kartläggningar bör genomföras? vad gör vi med resultaten?

Kartläggningen resulterar i en nulägesbeskrivning, som i sin tur kan ligga till grund för en långsiktig handlingsplan för hur matematikundervisningen kan utvecklas och förbättras. Planen kan utarbetas i samverkan mellan matematikutvecklare och huvudman och förankras i en referensgrupp som kan bestå av exempelvis rektorer och lärare.

Förslag på arbetsgång i det inledande arbetet:

1. Övergripande diskussion

2. Kartläggning och nulägesanalys

3. Handlingsplan

Utveckling av undervisningenMatematikutvecklare kan initiera och leda utvecklingsprojekt av många olika slag. Efter att ha samordnat och analyserat resultat på olika nivåer finns många exempel på tänkbara insatser. Det är bland annat vanligt att skapa arenor för pedagogiska samtal eller att genomföra kompetenshöjande insatser inom ett specifikt matema-tiskt område. Sammansättningen på deltagare kan variera efter syftet med utveck-lingsinsatsen. Ibland är det lärare i vissa årskurser som är i fokus, en annan gång är syftet att skapa en röd tråd genom hela grundskolan eller övergången mellan vissa årskurser eller skolformer. Insatser kan beröra lärare från en hel kommun, ett skolområde, en skola eller ett enskilt arbetslag.

Matematikutvecklare kan även hantera externa kontakter till exempel genom att koppla relevant forskning och information till verksamheterna eller att bevaka olika aktuella nationella eller regionala satsningar. Utveckling av undervisningen kan handla om att initiera och skapa förutsättningar för samarbete och erfaren-hetsutbyte mellan exempelvis skolor, huvudmän eller mellan universitet och skola. Matematikutvecklare kan bevaka och föreslå att huvudmannens lärare deltar i olika

Skolinspektionenhargranskat hur 40 skolor arbetar med uppfölj-ning och utvärdering av elevers kunskapsutveck-ling samt hur de utifrån det arbetar systematiskt för att höja resultaten. Granskningen visar att de flesta skolor inte sammanställer eller analyserar elevernas resultat på över gripande nivåer. www.skolinspektionen.se/utvardering

! Vissteduatt…

”Matematik-utvecklarna är oerhört betydelse-

fulla för utvecklingen av vår verksamhet! De har exem-pelvis anordnat studiecirklar kring taluppfattning, labora-tiv matematikundervisning och små barns matematik för över 180 lärare i grund-skola och förskola. De håller också igång träffar för mat-tepiloter som finns på varje enhet i kommunen. De har spridit viljan att utveckla matematikundervisningen till varje vrå i hela kommu-nen!

När matematikutvecklarna utvärderade studiecirk-larna, så visade det sig att 87 % av lärarna tycker att de ändrat sitt arbetssätt i matematik. Lärarna inspi-reras av varandra, diskuterar och samordnar matte-undervisningen på skolorna. På det sättet tror jag att måluppfyllelsen kan öka.

Jag bidrar så tillvida att jag träffar matematikutveck-larna regelbundet och att jag lyfter deras uppdrag i verksamhetsledningsgruppen. Jag bidrar också till att de kontinuerligt får berätta om sitt uppdrag för che-ferna i Norrköpings alla fyra verksamhetsområden. Matematikutvecklarna träffar inte bara cheferna inom förskola och grundskola, utan de rapporterar till alla nivåer, även till gymnasie- och vuxenutbildningsnivå.

En av de stora vinsterna med matematikutvecklarnas arbete är att de har gjort en kartläggning av kompe-tensen hos lärarna i Norrköping. De har bland annat tittat på om lärarna undervisar i de årskurser som de

har behörighet för. Det har varit oerhört betydelsefullt för vi hade inte riktigt koll på det i kommunen. Mate-matikutvecklarna har hjälpt oss med underlag och det ledde fram till att matematik blev ett prioriterat ämne när det gäller exempelvis Lärarlyftet. vi ser nu att vi behöver göra på liknande sätt med kartläggning av lärarkompetens även i andra ämnen.

Matematikutvecklarna är duktiga och drivna eld själar. De får till sig så mycket från forskarvärlden och erfa-renheter från andras skolutvecklingsarbete när de är ute på matematikutvecklarträffar, konferenser och biennaler etc. Detta blir ett mervärde även för pedago-gerna som arbetar inom kommunen.

Min bild av skolutveckling är att det ofta har varit mycket av projekt, medan forskningen framhåller vik-ten av uthållighet och långsiktighet. Men vi ska hålla ut och låta utveckling av matematikundervisningen genomsyra verksamheter på alla nivåer i Norrköping!”

”Det nationella stödet till oss har otroligt stor

betydelse. Det är där man hämtar kraft, tycker jag! Man behöver stöd och hjälp under hela resans gång för det kommer nya saker hela tiden. Kompetensutveck-lingen för oss matematik-utvecklare leder till att man kan göra ett bra arbete ute i skolorna.”

HelenaLiljaMatematikutvecklare,Västeråskommun

AnnChristineJohansson,Områdeschef,Norrköpingskommun


sammanhang där matematikundervisning lyfts som konferenser, biennaler och kurser. De kan också ansvara för lokal kompetensutveckling för att svara upp mot verksamhetens aktuella önskemål och behov.

vilka utvecklingsarbeten ska bedrivas? Grundat i vilken kunskap?

På vilka sätt kan utvecklingsarbetet bidra till långsiktiga positiva effekter på undervisningens kvalitet?

vilka konkreta mål har utvecklingsarbetet?

vilken tid tar planerat arbete i anspråk? För vem/vilka?

Uppföljning och utvärderingFör att lära av satsningar och utvecklingsarbeten behöver dessa följas upp och utvärderas. Att kontinuerligt dokumentera insatser, erfarenheter och delresultat är avgörande för att utvärderingen ska bli välgrundad. Utvärderingar är en förutsätt-ning för ett systematiskt förhållningssätt och för att kunna se resultat. Det möjlig-gör också att efterföljande insatser blir träffsäkra. Att utvärdera utvecklingsinsatser i form av högre måluppfyllelse, exempelvis att fler elever når ett visst betygssteg i matematik, kan kompletteras med mer nyanserade mått för den specifika utveck-lingsinsatsen. Matematikutvecklaren kan vara en del i processen att följa upp och utvärdera insatser.

Att utse matematikansvariga på varje skola som träffas kontinuerligt för diskus-sion och kunskapsutbyte kan vara ett sätt att se till att arbetet blir systematiskt och inte bedrivs isolerat av enskilda personer. Deltagarna kan därefter vidareförmedla information, frågor och erfarenheter till sina kollegor. Vissa huvudmän väljer att ha två matematikutvecklare som delar på uppdraget. Syftet är ofta att få bred kom-petens och att sprida ansvaret på flera personer.

En framgångs faktor i allt utvecklingsarbete är att samtliga deltagare är väl insatta i mål och genomförande av insatserna.

Deregionalautvecklingscentra ska bland annat främja kompetens utveckling av lärare. Läs mer på: http://ncm.gu.se/node/247

! Vissteduatt…


Hur mäter vi effekter av insatserna?

Hur ska insatserna följas upp och utvärderas?

vilket ansvar vilar på vem/vilka?

Organisation – kontaktnät på olika ledningsnivåerDet finns exempel där matematikutvecklaren agerat sakkunnig för exempelvis den politiska nivån genom att löpande presentera underlag som belyser matematikun-dervisningen. I rektorsgruppen kan matematikutvecklaren fungera som resurs och bollplank, ta del av erfarenheter och önskemål men också belysa aktuella frågeställ-ningar och ringa in utvecklingsområden.

vilken organisation krävs hos oss för ett lyckat utvecklings-arbete?

På vilket sätt kan arbetet planeras så att organisationen inte faller med enskilda entusiaster?

Detfinnslänkartill mängder av artiklar om matematikutvecklare och deras arbete på matematikutvecklare.se klicka på ”samlad doku-mentation”.

! Vissteduatt…


Likvärdig undervisning och bedömningEn central uppgift kan vara att matematikutvecklaren upprättar eller underhåller en didaktisk diskussion och verkar för att matematikundervisningen blir likvärdig, ständigt belyst och utvecklad. Det kan ske genom att skapa öppna, kontinuerliga dialoger kring matematikundervisning exempelvis i form av nätverk. I dessa dialo-ger kan till exempel lärarnas undervisning kopplas till styrdokumenten i syfte att garantera att den genomförs medvetet och på gemensam grund.

Matematikutvecklaren kan även anordna träffar med specifika teman, exem-pelvis i samband med nationella prov. Där kan lärarna få möjlighet att genomföra gemensamma bedömningar och analyser av elevlösningar och resultat.

Att genomföra skolbesök kan bidra till att sprida kunskap om och förankra uppdraget samt att fånga upp behov och önskemål på enhetsnivå.

Hur använder lärarna i vår kommun läroplanen och kursplanen i utformningen av undervisningen?

Hur kan vi säkerställa en likvärdig undervisning och bedöm-ning i vår kommun?

vilka nätverk finns? Finns det behov av ytterligare nätverk? varför? Hur kan dessa organiseras?

”Matematikutvecklaren har hjälpt till att bryta den ’rutinbaserade’ matematikunder-visningen så att vi har fått större variation.

Skolorna har blivit mer fokuserade på innehållet i kursplanerna. vi är på väg från momentstyrning till mål- och resultatstyrning i ämnet. Med hjälp av mate-matikutvecklaren kan vi också följa upp och se att arbetet verkligen får pedagogiska konsekvenser och att det leder till resultat.

I min roll som förvaltningschef handlar det om att ge matematikutvecklaren förutsättningar för sitt uppdrag. Hos oss är matematikutvecklaren delaktig i de förvalt-ningsövergripande processer som pågår inom utveck-ling och kvalitet. Jag för kontinuerligt en dialog med matematikutvecklaren och följer utvecklingsarbetet. Det vi gör i matematik är också modellskapande för utveckling i andra ämnen.

vi har så kallade lärande möten, där alla rektorer får möjlighet att diskutera olika utvecklingsfrågor. Rektor måste äga arbetet med matematiken och ledarskapet och få organiserat stöd av nyckelpersoner inom ämnet till exempel matematikutvecklarna för att i sin tur kunna vara pedagogiska ledare för de egna matematiklärarna.

centralt är också att nämnden får uppföljning, så att de får kvalitativa bilder av vad som uppnås i skolan. I och med att också nämnden efterfrågar vissa kvali-teter blir detta styrande ända fram till lärarnivå. Del-aktighet är viktigt vid allt utvecklingsarbete och vi har arbetat för att få med oss alla nivåer. Det finns nu en

röd tråd – en stringens – från nämnden ner till eleven. Om det vid uppföljning kommer fram att det finns bris-ter i verksamheten, ska huvudmannen se till att nöd-vändiga åtgärder vidtas. Här har jag som förvaltnings-chef en viktig roll i att visa på riktningen i nödvändiga åtgärder för att förbättra elevernas lärande.

Det har skapats en modell för att driva ämnesutveck-ling. Bland annat arrangeras det nätverk och anordnas kompetensutveckling, vilket skapar förutsättningar för att lärare, rektorer och personer på alla nivåer att träf-fas och pratar om hur matematikundervisningen kan omprövas och vidareutvecklas. Det tycker jag har varit lyckosamt hos oss. Man ser att det händer mycket!”

MargarethaPerborg,ChefförBarnochungdomsförvaltningen,Halmstadskommun

”Det bästa med att vara matematikut-

vecklare är att vi nu kan ta hand om det skriande behov som finns av att vidareutveckla matematik-undervisningen. vi är två matematikutvecklare som ger stöd i olika former till skolorna. Jag har 100 % tid avsatt för uppdraget och min kollega har 50 %. vi leder själva kompe-tensutveckling, bjuder in föreläsare och genomför stu-diecirklar. Matematik har alltid betraktats som viktigt, men det har ändå inte tidigare skett så mycket utveck-lingsarbete på skolorna.

Första året tog vi tag i olika saker och visade att vi finns. Nu i höst känner alla till oss och rektorer hör av sig med önskemål om allt mer omfattande utveck-lingsarbeten. Det är verkligen positivt!

vi gjorde en startenkät kring matematikundervisningen och det visade sig att man har hyfsad koll på målen men sällan specifika syften med det man gör under matematiklektionerna. Tidigare har det också varit van-ligt att det ansetts som att vem som helst kan under-visa i matematik i de lägre årskurserna – ’plus och minus kan ju vem som helst’. Nu ser allt fler att det är viktigt vem som är matematiklärare och vad man gör med den undervisningstid man har till sitt förfogande. Det tror jag aldrig hade hänt om inte tjänsterna som matematikutvecklare hade blivit tillsatta. NcM:s bank av kunskap är avgörande och en mycket central del för kvaliteten i det vi gör som matematik utvecklare.”

”Matematikutvecklarna har stor betydelse för verksamheten i Botkyrka! Under senaste året har vi gjort riktade insatser, så att mate-

matikutvecklarna varit ett stöd för skolor som haft stora bekymmer med resultaten i matematik. Mate-matikutvecklarna är alltså inte enbart inriktade mot allmänna insatser för stora lärargrupper, utan de går även specifikt in och arbetar med enskilda enheter.

Från centralt håll bygger vi ett kvalitetssystem i våra verksamheter så att vi skapar efterfrågan på utveck-lingsinsatser. Det finns ett problem om man från för-valtningsnivån rullar ut stora utvecklingsinsatser, men där den lokala skolan och rektorn inte har definierat det som ett eget utvecklingsområde. Därför ska vi ha bra resultatuppföljning och bra resultatanalys, för då får skolorna koll på vad man faktiskt behöver bli bättre på.

Inte bara ha koll på att man behöver bli bättre på mate-matik, utan på vilka delar av matematik man behöver bli bättre på som t ex vilka årskurser eller vilka moment som behöver förstärkas. Där tycker jag att vi har lyckats skapa ett bra grundläggande kvalitetssystem, som gör att vi kan göra mer riktade insatser.

Den största vinsten är att få upp den ämnesdidak-tiska kompetensen och den ämnesdidaktiska diskus-sionen på skolorna. Det handlar om att försöka bli ännu bättre på att göra rätt saker och rätt insatser med de resurser som vi har!”

JohanSjökvist,Matematikutvecklare,Gävlekommun

ErikNilsson,Chefförbarnochungdomsförvaltningen,Botkyrkakommun


Förutsättningar som har betydelse

Nedan beskrivs centrala förutsättningar som har betydelse för att kunna bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Till grund ligger resultaten från de två utvärde-ringarna men även forskning och beprövad erfarenhet. Det handlar om förankring, mandat, tid och långsiktighet.

Förankring Det är viktigt att matematikutvecklarens uppdrag har god förankring på såväl för-valtningsnivå som i rektorsgrupp och lärarlag. Skolchefens och rektorernas betydelse för att en matematikutvecklare ska ha möjlighet att genomföra ett framgångsrikt lokalt utvecklings arbete kan inte underskattas.

MandatUppdraget förankras om det formuleras i dialog mellan berörd ledningsnivå och matematikutvecklaren. En bra utgångspunkt är att först beskriva visionen för huvudmannens matematikundervisning och sedan bryta ner den i allt mer detalje-rade delar och konkreta arbetsuppgifter. Det är väsentligt att en matematikutveck-lare har ett tydligt mandat att genomföra de överenskomna insatserna.

Skolchefeller liknande

Rektor

Matematikutvecklare

Lärare

Elev

Iskissenillustrerashurrelationenkanseutmellanmatematikutvecklarenochövriganivåersamtattbådemandatochinsatsbörvarasamordnade.

”Skolcheferochrektorer har en avgörande betydelse för att verksamheten med matematikutvecklare ska fungera. Det är skolchefernas ansvar att matematikutveck-lare utses – de ska ju representera hela kommunen och inte bara sin skola. Det är rektorerna som ska göra det möjligt för matematiklärarna på skolan att delta i de aktiviteter som matematikutvecklarna planerar.” TENGSTRAND, S. 21

Läsmer om systema-tiskt kvalitetsarbete på skolverket.se/kvali-tetsarbete


Det finns vinster med att matematikutvecklaren har formella regelbundna kontakter med olika ledningsnivåer i verksamheten. Att matematikutvecklaren systematiskt medverkar på utvecklingsmöten, rektorskonferenser och nämndmöten är exempel på sådana kontakter. Med väl fungerande informations- och kontakt-kanaler inom huvudmannens verksamhet förbättras matematikutvecklarens möj-ligheter att lyckas med utvecklingsarbetet.

Tid När innehållet i uppdraget planeras och formuleras är det viktigt att samtidigt föra diskussioner om vilken tid som är rimlig att avsätta för arbetet. Andra faktorer som lärarantal och berörda årskurser kan också vara underlag för beslutet. Det är avgörande att den tid som avsätts för uppdraget står i relation till de insatser som planeras, de ambitioner som uttalats och de förutsättningar som ges.

LångsiktighetBåda utvärderingarna framhåller vikten av långsiktighet och uthållighet i de insatser som planeras och genomförs. Forskning och beprövad erfarenhet visar att skolutveckling tar tid.

Det är viktigt att säkerställa att planerade insatser inte är beroende av enskilda entusiaster utan att de kan genomföras även om till exempel matematikutvecklaren slutar eller byts ut. Att arbeta systematiskt, etablera nätverk inom och mellan olika grupper i verksamheten samt fastställa tydliga, välförankrade och ständigt kommu-nicerade mål är exempel på hur en lärande och långsiktig utvecklingsprocess kan säkras.

”Vidminabesökikommunerna har det blivit uppenbart för mig hur viktig skol-ledningens roll är för att matematikut-vecklaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag. Det är kommunens skolchef som har ett avgörande inflytande på matematikutveck-larens arbetsvillkor. Det gäller naturligt-vis i första hand att avsätta tid för uppdra-get. /…/Det gäller också andra villkor kring arbetet. Det bör till exempel finnas en referensgrupp där matematik utvecklaren kan förankra och testa olika förslag.” TENGSTRAND, S. 62

”Matematikutvecklaren har varit ett viktigt bollplank för oss. vi har tack vare matema-tikutvecklaren fått ett vidare perspektiv på

matematikundervisningen.

Den största vinsten är att matematikutvecklaren försöker bygga upp en gemensam grund för att alla elever ska ha möjlighet till en mer likvärdig skola. Matematikutvecklaren har en helhetssyn över hela kommunen.”

”Jag är med i en grupp som kallas ’Lär- och forsk-

ningscentrum i ma/no’. I detta forum har pedagoger, rektorer, representanter från universitet och de två matematikutvecklarna delta-git. Matematikutvecklarna ansvarar också för träffar med rektorer och matematik-inspiratörer på varje skola i respektive skolområde en gång per termin. På våra vanliga konferenser på skolan får matematikinspiratö-rerna utrymme tillsammans med mig.

Matematik sätts mer i fokus eftersom man har folk som kan driva frågor och som har utrymme i sin tjänst för att göra kartläggningar och analyser, leda projekt och stötta inspiratörerna. Det finns helt enkelt tid och resurser. De som tar på sig ett sådant uppdrag är ofta intresserade personer som brinner för ämnet, som kan leda utvecklingsarbete och samarbeta med olika skolor.

vi håller t ex just nu på att diskutera läromedel, som alltid är en stor fråga. Här kan man som rektor få stöd av matematikutvecklaren”

”Jag har deltagit i handlednings-samtal som min

matematikutvecklare haft. Hon kommer då ut till sko-lan och har samtal med oss pedagoger. vi tar upp problem och funderingar som dyker upp i klassen och med vissa elever. Tack vare den ’närhets-principen’ som matema-tikutvecklaren bidrar till så vågar man ta språnget att lita mer på sig själv och inte låta läromedlet styra undervisningen.

På min skola pratar vi mer matematik nu än för några år sedan. vi diskuterar tillsammans över stadier och försöker få en gemensam syn på ämnet. Det arbetas fram gemensamma riktlinjer för hur vi ska arbeta med barn som inte når målen och hur vi ska dokumentera barnens måluppfyllelse.”

TageEkbäck,Rektor,Umeåkommun

LenaHertzberg,Grundskollärare1–7,Hammarökommun

GinaLarsson,KarolinRundgren,ÅsaForslinGranhagen,Lärare,Hudiksvallskommun


Kompetensutveckling, planeringsstöd och referenser

I samband med att matematikutvecklarens uppdrag formuleras kan det vara lämpligt att reflektera över vilken kompetens matematikutvecklaren behöver ha och utveckla för att kunna bedriva det utvecklingsarbete som planerats. Behovet av det nationella stödet och nyttan av matematikutvecklarnätverket kan också belysas, både vad gäller innehåll och form.

Det finns ett stort antal organisationer, publikationer och webbplatser som kan vara användbara för en matematikutvecklares arbete. NCM:s webbplats har ett omfattande stöd för planering av kompetensutveckling för lärare som undervisar i matematik. På Skolverkets hemsida kan man bland annat hitta stöd för uppfölj-ning och utvärdering samt information om styrdokument och statliga insatser. Även universitet och högskolor är en tillgång för att bedriva utvecklingsarbeten i skolan.

vilka kompetenser bör matematikutvecklaren ha och utveckla?

vilka material kan utgöra ett stöd för vårt utvecklingsarbete och varför?

vad kan vi lära av andra? Hur kan det nationella nätverket bli produktivt för oss?

Detharhittillsvarit17konferensdagar för matematikutvecklare sedan starten 2006. NOv 2010

! Vissteduatt…


Nedan listas ett urval av publikationer och webbplatser som kan vara användbara i ett utvecklingsarbete. Skolverkets publikationer hittar du på www.skolverket.se/publikationer och NCM:s publikationer finns tillgängliga på http://ncm.gu.se/publikationer.

”Thereisnodoubt that the questionnaire and interviews draw a picture of success. /…/ The advisors’ own access to sup-port from networks and from NcM, in the form of literature and materials, courses, others’ experiences and advice is a pre-requisite for them to accomplish this part of the job. According to the questionnaire’s respondents and the interviewees, the advi-sors are provided with useful support reso-nating with the local and individual needs at present”. NAvIMAT, S. 45

NCMPublikationerNämnarenLaborativ matematikundervisning– vad vet vi?Förstå och använda tal – en handbok

Webbstödmatematikutvecklare.sencm.gu.sencm.gu.se/namnaren

SkolverketPublikationerMatematik – en samtalsguideAtt lyfta den pedagogiska praktikenAtt granska och förbättra kvalitet

Webbstödskolverket.se/matematikskolverket.se/kvalitetsarbeteskolverket.se/kursplanersiris.skolverket.se

Stödmaterialet ger förslag på hur en lokal ämneskunnig

utvecklingsledare, matematikutvecklare, kan bidra till ett

långsiktigt kvalitetsarbete för att förbättra matematikundervis-

ningen hos huvudmannen. Innehållet grundar sig bland annat

på två större utvärderingar som genomförts av satsningen på

och stödet till matematikutvecklarna.

Materialet vänder sig både till huvudmannens represen-

tant, exempelvis skolchef, och matematikutvecklaren. Syftet

är att ge en grund för de huvudmän som avser att upprätta

en uppdragsbeskrivning mellan huvudmannen och matematik-

utvecklaren och därigenom förstärka och tydliggöra mate-

matikutvecklarens roll i verksamheten. Behovet av en tydlig

arbetsbeskrivning har framförts från verksamma matematik-

utvecklare och också betonats i båda utvärderingarna

vi hoppas att materialet genererar kraft till en nyupprättad

eller förstärkt dialog mellan skolchef och matematikutveck-

lare och mynnar ut i en förbättrad matematikundervisning

runt om i landet.

FramsidaInnehållFörordBakgrundHur kan matematikutvecklaren bli en resurs för att öka kvaliteten i undervisningen?Förutsättningar som har betydelseKompetensutveckling, planeringsstöd och referenserBaksida

STÖDMATERIAL Matematikutvecklare - Skolverket · 2019. 3. 30. · lärarna på min skola uttryckt varit till stor nytta i deras dagliga undervisning. Jag har också jobbat mycket

Documents