STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT - DiVA portal1300020/FULLTEXT01.pdfFredrag vid Nordiska Vägtekniska Frbundets konferens i Voksenåsen, Oslo 25-26 mars 1968 1. Geotekniska underskningar

2

2 NAringGOT OM DE GEOLOGISKA-GEOTEKNISKA FOumlRUTSAumlTTNINGARNA I SVERIGE

I Sverige foumlrekommer lmappast naringgra loumlsa avlagringar som aumlr fraringn

pre- eller interglacial tid beroende paring att inlandsisen skrapa-

de bort de loumlsa sedimentaumlra jordlagren Jordmaterialets egenskashy

per aumlr saringledes till stor del betingade av de geologiska foumlrharingllanshy

den som raringtt de senaste ca 10000 aringren efter den sista istiden

Aumlven stora stycken av det underliggande berget broumlts loss och

maldes soumlnder Det paring saring saumltt bildade heterogena moraumlnmaterialet

taumlcker i dag cirka 70 av Sveriges totala yta

Moraumlnens egenskaper paringverkas i viss maringn av ursprungsmaterialet

Grovkornig granit har ofta gett upphov till en taumlmligen blockshy

rik moraumln medan skiffer och maumlrgelsten givit lerig moraumln eller

moraumlnlera De saumlttningar som man faringr vid belastning av moraumln aumlr

i allmaumlnhet smaring Den undre delen av moraumlnen bottenmoraumlnen som

ibland ocksaring kallas pinnmo har varit utsatt foumlr ett oumlverlagshy

ringstryck som motsvarar det ovanliggande istaumlckets massa Isshy

taumlckets tjocklek och daumlrmed oumlverlagringstrycket varierade i olika

delar av Sverige Den stoumlrsta istjockleken fanns troligtvis laumlngs

Norrlands kustland Daumlr torde oumlverlagringstrycket ha varit av

storleksordningen 300 kpcm2bull I soumldra delen av Sverige var isshy

taumlcket 2000-2500 m tjockt Denna istjocklek motsvarar ett oumlvershy2

lagringstryck av ca 200 kpcm bull

Stoumlrre saumlttningar erharinglls i sedimentjordarter Dessa jordarter

har bildats av det material som fraumlmst isaumllvarna foumlrde med sig

vid avsmaumlltningen Det groumlvsta materialet (sten grus och sand)

avsattes naumlra isaumllvarnas mynning intill iskanten medan det fishy

nare materialet (mjaumlla och ler) foumlrdes en avsevaumlrd straumlcka ut

i Baltiska issjoumln samt de issjoumlar som daring taumlckte Sveriges yta

Daring avsmaumlltningen var stor under sommarhalvaringret avsattes stora

maumlngder mo och mjaumlla medan ler avlagrades fraumlmst under houmlst- och

vinterperioderna Paring detta saumltt bildades en del av de varviga

glacialleror som taumlcker stora delar av fraumlmst mellersta och oumlstshy

ra Sverige Aumlven skillnader i organisk halt mellan de sediment

som avsattes under vinter- och sommarhalvaringren kan ha foumlrorsakat

att leran blivit varvig trots att skillnaden i kornstorlek mel-

3

lan de olika skikten aumlr liten Laumlngs Vaumlstkusten daumlr vattnets

salthalt var houmlg erhoumllls vanligen ingen varvighet Ler avlagshy

rades daumlr samtidigt som de groumlvre sedimenten

Inlandsisen pressade ned jordskorpan inom stora delar av den

Skandinaviska halvoumln och Finland I mellersta Norrland var nedshy pressningen av storleksordningen 500 m

Daring inlandsisen smaumllte och jordskorpan avlastades skedde en

successiv landhoumljning Till att boumlrja med var den aringrliga landshy

houmljningen stor (ca 1 dmaringr) I dag aumlr den ca 1 cmaringr i Aringngershy

manland och frac12 cmaringr i Stockholmstrakten I Skaringne sker daumlremot

en landsaumlnkning Denna aumlr av storleksordningen 1 mmaringr

Landhoumljningen foumlrorsakar stora geotekniska problem I Gamla

Stan i Stockholm har tex landhoumljningen medfoumlrt en relativ

saumlnkning av grundvattenytan saring att oumlverdelen av de traumlparinglar

som understoumlder maringnga av byggnaderna inom detta omraringde har

kommit ovanfoumlr grundvattenytan Dessa paringlar har angripi ts av

roumlta Vidare har grundvattensaumlnkningen foumlrorsakat avsevaumlrda

saumlttningar genom oumlkad tyngd av jordlagren ovanfoumlr grundvattenshy

ytan

Paring grund av den allmaumlnna landhoumljningen har de sediment som avshy

lagrats i relativt grunt vatten kommit ovanfoumlr havsytan Saltshy

halten hos de leror som avsatts i saltvatten har i maringnga fall

minskat avsevaumlrt paring grund av dels infiltration av regnvattnet

dels grundvattenstroumlmning Denna resulterande salturlakning kan

delvis foumlrklara uppkomsten av de kvickleror som aumlr vanliga laumlngs

tex Goumlta aumllvs Viskans och Lidans dalgaringngar Under de sista

hundra aringren har maringnga skred intraumlffat daumlr Aumlven humushaltiga

aumlmnen fraringn mossar myrar och kaumlrr har troligtvis bidragit till

bildning av kvicklera Dessa aumlmnen har tillfoumlrts leran genom

grundvattenstroumlmning

Sedimentavlagringar foumlrekommer i Sverige som regel endast under

den marina graumlnsen samt inom de houmlgre belaumlgna omraringden som under

avsmaumlltningsslcedet varit taumlckta av uppdaumlmda issjoumlar Saringdana isshy

sjoumlar foumlrekom allmaumlnt under istidens slutskede bla i Smaringland

och mellersta Jaumlmtland

4

Laumlngs Vaumlstkusten foumlrekommer ofta leravlagringar av mer aumln 100 m

maumlktighet Den maximala tjockleken hos de sediment som foumlrekomshy

mer i Maumllarregionen vissa delar av Oumlstergoumltland och Vaumlstergoumltshy

land samt i nordvaumlstra Skaringne varierax mellan 20 och 30 m Beshy

tydande leravlagringar foumlrekommer aumlven tex i Vaumlrmland Dalsshy

land nordoumlstra Smaringland och Naumlrke Lersedimentens genomsnittliga

kornstorlek oumlkar vanligtvis med oumlkad nivaring oumlver havsytan Dessshy

utom aumlr inlagring av sand mo och mjaumllaskikt vanlig inom houmlgshy

laumlnta omraringden

Ytskiktet av lersedimenten den sk torrskorpan aumlr som regel

starkt oumlverkonsoliderad paring grund av uttorkning och vittring I

laringglaumlnta omraringden varierar torrskorpans tjocklek vanligen mellan

1 och 2 m medan tjockleken i mera houmlglaumlnta omraringden kan uppgaring

till 4 a 5 m De saumlttningar som erharinglls vid belastning av lershy

sediment aumlr till viss del beroende av torrskorpans tjocklek daring

belastningsytans bredd aumlr mindre aumln lerlagrets tjocklek Ofta

uppstaringr problem med saumlttningar och baumlrighet vid vaumlgbyggnad i

omraringden daumlr torrskorpan aumlr relativt tunn daring tex bankhoumljden

oumlverstiger 2 a 3 m

I de norrlaumlndska aumllvdalarna finns i allmaumlnhet maumlktiga lager av

sand mo och mjaumlla Lera foumlrekommer ocksaring fast i mindre omfattshy

ning Dessa avlagringar avsattes ursprungligen i de fjordar som

under avsmaumlltningsskedet naringdde laringngt in i landet Paring grund av

den allmaumlnna landhoumljningen har aumllvarna gradvis eroderat sig ned

i fjordsedimenten och framkallat skred De postglaciala aumllvsedishy

menten i dessa omraringden inneharingller ofta organiskt material och

sulfider vilket foumlrorsakat svaringrbemaumlstrade geotekniska problem

Om sulfidhalten aumlr houmlg benaumlmnes dessa sediment svartmoclca De

metoder som finns foumlr naumlrvarande foumlr beraumlkning av saumlttningar i

svartmacka aumlr ej tillfredsstaumlllande Likasaring behoumlver metoderna

foumlr bestaumlmning av skjuvharingllfastheten av detta material foumlrbaumltt-

raso

Stora geotekniska problem uppstaringr ofta daring en vaumlgstraumlckning laumlggs

oumlver kaumlrr- och mossomraringden Ett exempel aumlr den nya motorvaumlg som

foumlr naumlrvarande byggs vid Kristianstad i Skaringne Eftersom en reshy

iativt stor del av Sveriges yta aumlr taumlckt av mossar och kaumlrr aumlr

5

det ibland svaringrt att undvika saringdana omraringden saringsom tidigare paringshy

pekats De metoder som finns foumlr beraumlkning av saumlttningar och

brottlast foumlr torv dy och gyttja aumlr ej tillfredsstaumlllande

Framfoumlr allt kan sekundaumlrsaumlttningarnas storlek ej beraumlknas med

tillfredsstaumlllande noggrannhet

Geotekniska problem kan ibland orsakas av att loumlsa jordarter aumlr

inlagrade i eller underlagrade fastare material Som exempel

haumlrparing kan naumlmnas de dolda lerlager som foumlrekommer allmaumlnt i

rullstensaringsar i form av lerkoumlrtlar eller lerlinser Dessa inshy

lagringar kan ge upphov till ojaumlmna saumlttningar vid belastning

Intill aringsar finns ofta paring loumlsa lerlager utsvallat grovt material

av varierande maumlktighet Laumlngs norrlandskusten oumlverlagras ofta

lerlager av mo sand eller grus Denna lagerfoumlljd har uppstaringtt

genom att vattnet skoumlljt ut moraumlnmaterial oumlver tidigare avlagshy

rade lersediment Liknande svallgrus- och svallsandsavlagringar

finns laumlngs Braringviken Dessa avlagringar har ibland foumlrvaumlxlats

med moraumln vilket haft till foumlljd att stabilitets- och saumlttningsshy

fraringgor felbedoumlmts

Laumlngs bla hallandskusten samt i omraringden kring Joumlnkoumlping foumlreshy

kommer att sand och mo oumlverlagrar torv och dy Denna jordlagershy

foumlljd kan orsaka stora geotekniska problem om den ej uppmaringckshy

sammas i tid Geotekniska problem kan ibland ocksaring uppstaring i anshy

slutning till moraumlnflottar som foumlrekommer i leran i maumllarregioshy

nen

3 OMFATTNING AV GEOTEKNISKA UNDERSOumlKNINGAR

31 Planering

En geoteknisk undersoumlkning boumlr vara saring anpassad att den ger

upplysning om de byggnadstekniska svaringrigheter i samband med

grundlaumlggning och de kostnader som aumlr foumlrknippade med olika alshy

ternativ samt de problem roumlrande stabilitet och saumlttningar som

kan uppkomma laumlngs en given vaumlgstraumlckning Studium av kringshy

liggande byggnader aumlr av stort vaumlrde Sprickor i dessa kan saringshy

lunda ge en anvisning om att jorden aumlr saumlttningsbenaumlgen Evenshy

tuella framtida grundvattensaumlnkningar aumlr aumlven av stor betydelshy

se att kaumlnna till Finns tidigare borrningar gjorda paring eller i