Stadsnära norrskensturism Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen av norrskensturism i ett stadsnära läge Northern light tourism in an urban environment Important aspects of the artificial lighting regarding the development of northern light tourism in an urban environment. HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign FÖRFATTARE: Rasmus Petersson & Rex Tigerstrand HANDLEDARE: Annika K Jägerbrand EXAMINATOR: Mathias R Adamsson JÖNKÖPING 2020 maj
47
Embed
Stadsnära norrskensturism1462428/FULLTEXT01.pdfPostadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping Förord Under studiens arbete har vi
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Stadsnära norrskensturism
Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen av norrskensturism i ett stadsnära läge
Northern light tourism in an urban environment
Important aspects of the artificial lighting regarding the development of northern light tourism in an urban environment.
HUVUDOMRÅDE: Produktutveckling med inriktning Ljusdesign
Effektmätningar - Bilda en organisation för att mäta stadens
ljusföroreningar, samt kunna följa upp
resultaten över tid.
För belysningsprogrammen identifierades de kravspecifikationer med konkreta kopplingar till
ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign/armaturutformning och belysningsstyrning som
tagits fram för intervjuerna. Då intervjuerna preciserar viktiga aspekter för ämnet ur en
ljusdesigners perspektiv är med målet analysen att koppla dessa aspekter till redan vedertagna
och bevisat lyckade lösningar för att minska en belysningsanläggnings ljusföroreningar. Med
analysen sammanställs möjliga lösningar och vedertagen information inom det avgränsade
området ljusföroreningar (Nilsson, 2004)
18
3.2 Metodens relevans för frågeställningen I figur 3 förklaras hur studiens olika metodval är sammanlänkade med varandra och vart i
studien de två frågeställningarna besvaras. Litteraturstudien har utgjort grunden i arbetet och
gett det dess förutsättningar för det teoretiska ramverket och vilka metoder som ska användas
för att besvara dessa.
Då stadnära norrskensturism är ett outforskat område med flera intressenter ansågs
djupgående intervjuer med en låg grad av strukturering och standardisering som en god
utgångspunkt för att besvara den första frågeställningen. Detta möjliggjorde för respondenten
att resonera fritt inom ämnet och således öka möjligheten att täcka in fler variabler i resultatet.
(Kvale, 1997). För att kunna besvara studiens andra frågeställning om hur den artificiella
belysningen kan anpassas för norrskenet, används resultatet från intervjuerna och
sammankopplas mot riktlinjer IDA tagit fram samt hur dessa krav förverkligats i redan
befintliga belysningslösningar.
En kvalitativ utgångspunkt möjliggör för en ökad relevans i studien då flera parametrar än de
som författarna identifierat kan återges i resultatet (Jacobsen, 2017). Då studien omfattar ett
relativt outforskat ämne menar författarna att detta är ett bra utgångsläge.
Figur 3. Studiens arbetsprocess samt hur metoderna är kopplade mot varandra och till vilken
frågeställning.
19
3.3 Arbetsgång En vetenskaplig arbetsprocess är uppdelad i sju steg med start i en problemformulering och
avslutande i ett resultat. För att förenkla vår egen arbetsprocess delade vi upp studien i tre
delmoment med en tydlig målavstämning innan nästa delmoment kunde påbörjas. I figur 4
syns dessa delmoment samt ungefär hur de låg tidsmässigt i förhållande till varandra.
Figur 4. Tidsplanering som följts under arbetet.
3.4 Intervjudeltagare Intervjuerna i studien syftar till att ge mer kunskap om hur man kan anpassa en
belysningsanläggning för att öka möjligheten att se och uppleva natthimlen och i förlängningen
norrsken. Urvalet av intervjudeltagare föll sig således naturligt mot ljusdesigners och då
framförallt mot personer med erfarenheter av större projekt i ett nordiskt och arktiskt klimat.
Genom att intervjua personer med erfarenheter inom större projekt där hela projektgruppen
spänner över flera konsultverksamheter, så som arkitektur, konstruktion el, ventilation med
mera tror vi att intervjudeltagaren kan ha en bredare erfarenhet om hur olika
belysningslösningar påverkar andra branscher i projekten. I tabell 4 kan man se de
ljusdesigners som intervjuades, deras arbetslivserfarenhet samt tidsåtgången för intervjuerna.
Tabell 4. I tabellen syns antalet intervjudeltagare, deras erfarenhet samt tidsåtgången för varje intervju
Person Arbetslivserfarenhet Aktiv idag Tidsåtgång för intervju
Ljusdesigner 1 10 år Ja 55 min
Ljusdesigner 2 9 år Ja 40 min
Ljusdesigner 3 5 år Ja 50 min
Ljusdesigner 4 14 år Ja 40 min
3.5 Genomförande
3.5.1 Intervjuer
En första kontakt med de fyra intervjudeltagarna togs via e-post under våren 2020. I detta mejl
fanns en kortare sammanfattning av studiens bakgrund, syfte och mål samt önskan att kunna
få intervjua den personen i fråga. Av de personer som kontaktades i det första utskicket föll tre
bort från den inplanerade intervjun på grund av den Covid-19 pandemi som spreds över världen
våren 2020. Ett nytt utskick gjordes till tre personer och intervjuer planerades in med dessa.
20
De första personerna som kontaktades för en intervju hade samtliga en viss erfarenhet från
belysningsprojekt med fokus på antingen möjligheten att beskåda norrsken eller
belysningsplanering för att minimera anläggningens ljusföroreningar. När deras möjlighet att
ställa upp försvann och nya intervjudeltagare kontaktades gjordes detta på rekommendationer
från andra erfarna ljusdesigners o.ch forskare
Intervjuerna genomfördes både fysiskt och digitalt via plattformen Microsoft Teams enligt
strukturen i metodutformningen (se avsnitt 3.1.2). Efter avslutad intervju sammanfattade
intervjuaren tillsammans med respondenten vad som sagts. Då intervjuerna spelades in
transkriberades dessa sedan i sin helhet från det att intervjudeltagaren godkänt
intervjuinnehållet. Båda studiens författare var antingen med under intervjuerna eller lyssnade
på dem i efterhand för att bilda sig en egen uppfattning om vad som sagts. Efter avslutad
intervju diskuterades sedan intervjun mellan författarna för att säkerställa att de tolkat
respondenternas svar likadant innan transkriberingen påbörjades. Att författarna gemensamt
gått igenom och diskuterat intervjuerna innan transkribering och avkodning gjorde att denna
kunde genomföras av endast en av författarna och resultatet sedan delges författarna
sinsemellan.
3.5.2 Analys av belysningsprogram
Belysningsprogrammen för de fyra städerna Moffat (Paterson, 2015), Coll (Coll Dark Sky
Community, 2016) i Skottland, Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) i Danmark och
Fulda (Fulda Dark Sky Community, 2017) i Tyskland granskats. Alla program förutom Moffat
är grundade i samma IDA guideline från år 2015 (International Dark-Sky Association, 2015).
Moffat grundar sig i en tidigare utgiven guideline men har uppdaterats med anpassningar till
IDA guideline från 2013 (International Dark-Sky Association, 2013). Storleksmässigt är dessa
städer jämförbara med ett flertal städer i norra Sverige till exempel Gällivare, Jokkmokk och
Piteå. Städernas placering på världskartan ligger mellan latituden 50º–56º grader nord och
longitud -12º–9º grader öst. Vilket gör dem koncentrerade till västra Mellaneuropa, med
liknande klimat och industriell utveckling.
3.6 Metod vid dataanalys Studiens empiriska data har analyserats med utgångspunkt i de två frågeställningarna där
resultatet från intervjuerna är inriktad mot den första frågeställningen om hur man kan
anpassa en belysningsanläggning för att förbättra upplevelsen av norrsken. Intervjuerna har
transkriberats och avkodats genom att nyckelfraser i svaren tagits ut och kategoriseras i
underkategorier. Dessa härleddes sedan tillbaka till de ämneskategorier som togs fram för
intervjuerna i metodutformningen. Genom att sammanställa underkategorierna och
ämneskategorierna med varandra kan olika intervjudeltagares nyckelfraser jämföras mot
varandra. På detta sätt kan resultaten enklare ställas emot varandra och teman i svaren kan
identifierats (Bryman, 2012). För exempel på hur citat och nyckelfraser härleddes till en
underkategori och ämneskategori, se bilaga 1, intervjusammanställning.
Analysen av belysningsprogrammen genomfördes genom att båda författarna läste igenom alla
program vid minst en gång var. I ett första steg identifierades de kravspecifikationer i
programmen som hade en koppling till ämneskategorierna som tagits fram under rubrik 3.1.3.
I nästa steg undersöktes om dessa krav var ett specificerat krav från IDAs guideline eller om det
tagit fram som ett ytterligare krav för just den staden. Kraven sammanställdes sedan under
kategorierna IDAs kravspecifikation och tilläggskrav för belysningsprogrammen.
3.7 Trovärdighet Genom att använda oss av flera metoder och datainsamling från olika källor ökar chansen att
perspektiv som annars kan förbises fångas upp i arbetet, samt ger möjligheten till ett brett
21
deltagarunderlag (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe, Neville, 2014). Bristen på tidigare
studier inom ämnet har gjort att författarna själva fått identifiera de ämneskategorier som tros
vara viktiga utifrån studiens bakgrund vilket säker studiens validitet. Även antalet
intervjudeltagare kan ha en negativ påverkan på studiens validitet då risken att personliga
åsikter lyft fram är högre med få intervjurespondenter. En möjlig lösning på detta hade kunnat
vara att utöka antalet intervjudeltagare, vilket dock är tidskrävande och ej möjligt under
studiens tidsram (Denscombe & Larson, 2018).
I analysen av belysningsprogrammen granskas flera offentliga dokument utan möjlighet att få
tydliggörande från dokumentets författare. Tolkningen av dokumenten sker således av
författarna själva vilket möjliggör för misstolkningar (Nyström & Tonell, 2012). Författarna
anser dock att möjligheten att misstolka dokumenten minskar då informationen i
belysningsprogrammen härleds tillbaka till riktlinjerna framtagna av IDA.
Studiens olika metodval och sammanlänkningen mellan dessa ger en viss triangulering av
ämnet, vilket också ökar studiens reliabilitet (Carter, Bryant-Lukosius, DiCenso, Blythe,
Neville, 2014).
22
4 Resultat I detta kapitel redovisas det resultat som framkommit i studien. Resultatredovisningens
upplägg följer ordningen i frågeställningen där varje fråga avhandlas efter de identifierade
ämneskategorier som tagits fram i metodutformningen. Frågeställning 1 är därför uppdelad i
ämneskategorierna gestaltning, ljusdesign och armaturutformning, lagar och regler,
belysningsstyrning, befintlig anläggning och tillvägagångssätt. För frågeställning 2 är
resultaten uppdelade i kategorierna kravspecifikation från IDA och stadsspecifik
kravspecifikation.
4.1 Intervjuer – Viktiga aspekter av den artificiella belysningen utifrån ett
ljusdesignerperspektiv Totalt har fyra intervjuer genomförts i arbetet där samtliga respondenter är aktiva ljusdesigners
med minst 5 års erfarenhet inom ljusdesigneryrket och projektering av utomhusbelysning, idag
arbetar respondenterna på konsultbasis mot olika beställare. Alla intervjuer förutom en
genomfördes på distans via telefon eller videolänk och pågick mellan 40–55 minuter. Då alla
svar är anonymiserade kommer eventuella citat och personliga åsikter i texten redovisas med
hänvisningar till ljusdesigner 1, ljusdesigner 2 etcetera. Från intervjuernas transkribering
framkom mycket underlag som inte är relevant för studiens frågeställningar eller de
ämneskategorier som togs fram för arbetet. Denna information har således sorterats bort och
återges inte i resultatet.
4.1.1 Gestaltning
Inom kategorin gestaltning är tanken att respondenten ska resonera kring trender inom de
projekt de driver idag jämfört med tidigare projekt. Trots att några av deltagarna saknar
mångårig arbetslivserfarenhet inom ljusdesignbranschen kan vissa trender utläsas. Den mest
påtagliga trenden som samtliga respondenter tog upp är omställningen till LED för att skapa
en energieffektivare anläggning. När LED i större utsträckning började installeras i
utomhusmiljön sågs samma trender som i inomhusbelysningen, där ljusflödena (mängden ljus
en ljuskälla avger) ökade och ljusutbytet (förhållandet mellan en ljuskällas ljusflöde och
energiförbrukning) från armaturen var en starkt bidragande faktor till försäljning. Enlig
ljusdesigner 3 har detta mer och mer börjat att trappas av då kunskap och erfarenhet hos
beställare ökat. Just yrket ljusdesigner har även på kort tid gått från att vara en relativt okänd
bransch till att idag vara delaktig och ha en allt större del i många byggnadsprojekt. Just detta
med marknadsföring tar ljusdesigner 3 upp i följande citat:
”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran
möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus
blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel
på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med
tidigare.”
Både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 2 säger att ljusföroreningar är ett ämne som fått mer och
mer fokus idag jämfört med tidigare. Ljusdesigner 2 resonerar även om att de standardiserade
kraven i många fall varit de samma upplevs medvetenheten om ljusföroreningar och dess
miljöpåverkan ha ökat. Ljusdesigner 1 tar i följande citat upp att det finns en större vetskap om
ljusföroreningar, samtidigt som möjligheten att minska dessa ökat i och med dagens
teknikutveckling:
”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för
allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju
23
framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker
mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.”
Städers ökande användande av utarbetade belysningsprogram och dess funktion som
rådgivande och stödjande dokument vid en belysningsplanering tror ljusdesigner 3 är en starkt
bidragande orsak till att kunskapen får en större spridning och beaktning i projekten.
4.1.2 Ljusdesign och armaturutformning
På frågor om hur man kan anpassa sin projektering för att främja möjligheten att se natthimlen
och norrsken är både ljusdesigner 1 och 2 överens om att låga ljuspunktshöjder som minskar
risken för störande bländning är en möjlig väg att gå vilket kan utläsas i följande svar från
ljusdesigner 2:
”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte
har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande
ljus när man ser uppåt.”
Vidare resonerar ljusdesigner 2 att helt avskärmade armaturer är att föredra för att minimera
ljuset som sprids ovanför armaturens horisontalplan. Och för fasadbelysning bör armaturerna
monteras så att ljusbilden riktas nedåt och ha en spridningsvinkel anpassad för storleken på
objektet som ska belysas.
Ljusdesigner 3 och 4 var inne på en liknande linje, men gav inga konkreta exempel på hur man
kan anpassa utformningen av armaturen, utan hamnade istället kring ett resonemang kring
anpassningar inom belysningsstyrning eller tillvägagångssätt, vilket återges under kapitel 4.1.4
och 4.1.6.
4.1.3 Lagar och regler
För statliga vägar gäller Trafikverkets publikation Vägars och gators utformning 2020(VGU,
2020) som det styrande dokumentet vid utformning av en ny belysningsplanering.
Ljusdesigner 1 säger att detta dokument i många fall även används som ett rådgivande ramverk
vid planering av kommunalt ägda belysningsanläggningar. Det är dock lättare att göra avsteg
från VGU i en kommunal anläggning då det är upp till beställaren i projektet att avgöra om VGU
skall följas eller inte.
Att beställare ofta hänvisar till VGU tror ljusdesigner 2 beror på att det är det man som
beställare har vetskap om och det är ett enkelt sätt att ha ”ryggen fri”. Hen säger dock att detta
inte behöver vara negativt, om man som ljusdesigner besitter både kunskap om belysning och
regelverket kan det till och med göra det lättare att få en beställare att göra avsteg från VGU. I
jämförelse med flera andra länder saknar Sverige ett regelverk som behandlar ljusföroreningar.
På intervjufrågor gällande om Sverige ska följa andra länders exempel och tydligare lagstifta
kring specifika krav på en belysningsanläggning genom exempelvis upptändningstider,
färgtemperaturer osv. visade samtliga ljusdesigners en viss negativitet till hur detta kan påverka
anläggningens slutresultat.
Ljusdesigner 3 upplever att en hårdare lagstiftning än den vi har i Sverige skulle kunna försämra
kvaliteten på anläggningen då varje plats är unik, och ljusmiljön bör anpassas därefter.
Ljusdesigner 4 är delvis inne på samma spår men menar att en bra och tydlig lagstiftning ger
en jämnare och högre lägstanivå samtidigt som utrymme måste ges för att vara kreativ i
skapandet av ljusmiljöer. I följande citat kan man utläsa att hen dock anser att den svenska
lagstiftningen som finns idag fungerar bra:
24
”I Sverige finns det idag ganska bra standarder för hur exempelvis ett hus ska se ut, gällande
höjder, placeringar osv. Där tycker jag tycker att miljön som helhet blir bra och jämn. I
jämförelse med Japan där vissa projekt kan bli bra och jättefina medan andra inte blir det,
vilket ger mycket blandning och en lite kaotisk miljö. Jag tycker det därför kan behövas en
viss standard för att skapa en lägstanivå.”
4.1.4 Belysningsstyrning
Alla respondenter var överens om att en belysningsstyrning har en betydligt större del i
projekten idag än tidigare. Ljusdesigner 4 är idag verksam utomlands och redogör för att det i
hens arbete sällan genomförs någon mer avancerad styrning än ljusrelä för gator och offentlig
infrastruktur. Utan att detta framförallt appliceras på mindre projekt och i samråd med varje
enskild beställare.
Ljusdesigner 3 säger att en modern nyinstallerad belysningsstyrning idag ofta gör mer än bara
uppfyller kraven på upptändning/släckning efter solens rörelser och att detta har blivit allt
vanligare i och med den snabba teknikutvecklingen som sker. Vidare säger hen att kommuner
idag ser stora fördelar i att kunna övervaka sin anläggning och anpassa underhållet efter de
förutsättningarna som gäller för just det området. Ofta vill man även försöka att framtidssäkra
sin anläggning genom att förbereda anläggningen med exempelvis DALI-don eller annan extern
styrning i samband med armaturutbyten. Hen redogör dock för att belysningsstyrningen i en
anläggning är kostnadsdrivande och därför ofta kan bli det första som förändras eller tas bort
för att klara projektets budget. Vidare tror hen att detta kan beror på en viss kunskapsbrist inom
projektgruppen då styrningen ofta landar på el-konstruktörens bord med endast funktionskrav
som skall uppfyllas. En modern belysningsstyrning skall både uppfylla ljusdesignerna
designkrav likväl som de funktionskrav som ställs på anläggningen. För att uppfylla detta ställs
stora kunskapskrav på den som ska projektera anläggningens belysningsstyrning. I framtiden
tror därför ljusdesigner 3 därför att det kommer bli vanligare med separata projektörer för
belysningsstyrning som är inblandade i både projektering och driftsättning av en anläggning:
”När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”
Ljusdesigner 2 tror att det kan finnas en målkonflikt mellan att dimra eller släcka
belysningsanläggning och den upplevda tryggheten för platsen, men att en väl genomtänkt
planering minimerar den effekten. Det måste finnas alternativa upplysta vägar för de personer
som inte vill röra sig i de nersläckta områdena. Det är även viktigt hur områdena släcks ner för
att fortfarande ha en god synbarhet trots att platsen totala ljusnivå minskat. Ljusdesigner 3 för
ett liknande resonemang där hen säger att nerdimringen av en plats bör vara uppbyggd så att
platsens rörelsemönster tydliggörs samtidigt som ljusnivån gradvis ökar ut i från platsens
centrum och skapar en naturlig anslutning mot de närliggande områdena. Även ljusdesigner 1
är inne på en liknande linje och säger att den upplevda tryggheten på en plats till stor del
handlar om en god ljusplanering med rätt kontrastförhållanden mellan ljusa och mörka
områden och säger:
”Jag har aldrig känt mig otrygg i Köpenhamn men om ni tittar så är det otroligt mörkt i den
staden. Snarare att man inte behöver brassa på så mycket ljus när vi ritar från början. Det
handlar nog om att ha en grundtanke som lirar med hela staden. Att det inte är för höga
nivåer på en plats och lägre på en annan för kontrasterna kommer skapa en större skillnad
än vad luxtalen visar.”
25
4.1.5 Befintlig anläggning
Vid frågan om vad man kan göra för att förbättra synbarheten av natthimlen för en redan
befintlig belysningsanläggning resonerar ljusdesigner 1 om svårigheterna i att implementera
komplicerade belysningsstyrningar. Istället kan man arbeta med att fysiskt skärma av
betraktaren från ljuset i staden via till exempel plank, byggnader eller växter. Ljusdesigner 2
hänvisar dock till att många äldre armaturer består av så kallade koffertarmaturer med ett
kupat glas vilket ger en bredare ljusspridning, samt ökar risken för att ljuset reflekteras upp
över armaturens horisontalplan och att en avskärmning av dessa kan vara svårt. Möjligheten
att i efterhand kunna skärma av befintliga armaturer från att sprida ljuset utanför armaturens
funktionsområde är en enkel lösning som ger snabba effekter enligt ljusdesigner 4:
”Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre
belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är
nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå.”
4.1.6 Tillvägagångssätt
Samtliga fyra ljusdesigners var överens om att det borde finns stora möjligheter och intressen
för att anpassa belysningen efter norrskenet. Att via rymdvädersprognoser förutse norrsken och
reglera belysningen i förhållande till omgivningen och himmeln bör man kunna skapa optimala
förhållanden för att betrakta norrskenet utan att göra för stora avkall på trygghet och säkerhet
enligt ljusdesigner 3. Hen säger även att det är viktigt att hitta ett bra sätt för att kommunicera
ut denna information till både stadens invånare och besökare, så att de vet när och varför
belysningen förändras, samt hur man skall göra för att bäst beskåda norrskenet.
”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att utnyttja
dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju
bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”
Samarbetet mellan olika verksamheter tror både ljusdesigner 1 och ljusdesigner 4 kommer vara
viktigt för att skapa en attraktiv norrskensturism. För att kunna skapa en fungerande
anläggning anpassad efter stadens utformning, användningsområden, funktioner, position
etcetera. krävs ett gott samarbete mellan stadsplanerare, trafikplanerare, arkitekter,
turistnäring, ljusdesigner med flera. Ljusdesigner 4 lyfter Alingsås med deras ljuspromenad
som ett bra exempel där turismnäring, näringslivet och stadens energibolag har flera
kringaktiviteter så som löptävlingar och shoppingkvällar i anslutning deras ljuspromenad vilket
ökat attraktiviteten för hela staden.
”Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit
en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans,
norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten.”
4.2 Analys av belysningsprogram – Anpassningar för att undvika
ljusföroreningar Då analyserna av belysningsprogrammen är kopplade till ämneskategorierna gestaltning, armaturutformning/ljusdesign samt belysningsstyrning som togs fram för intervjuerna är sedan grupperade efter om det är en kravspecifikation från IDA eller städerna själva. Resultatet från denna analys är därför uppdelad i underrubrikerna 4.2.1 kravspecifikation från IDA och 4.2.2 stadspecifik kravspecifikation. I den fördjupade litteraturstudien har de IDA godkända städerna Coll, Moffat, Møn och Nyord,
och Fuldas belysningsprogram studerats för att skapa ett underlag till diskussionen om ifall
vissa av IDAs krav kan appliceras på en belysningsanläggning anpassad för norrskenet. För att
bli en godkänd International Dark-Sky Community måste städerna uppfylla ett antal
26
minimikrav inom bland annat armaturernas utformning och belysningsstyrning. (International
Dark-Sky Association, 2015). Det är sedan upp till varje stad att själv välja om deras
kravställningar sedan skall vara hårdare än IDAs minimikrav. I nedanstående text redovisas de
i studien identifierade kravspecifikationerna för armaturer och belysningsstyrning som i
studien går att härleda till de ämneskategorier som identifierats för intervjuerna och därför
anses intressanta för norrskensturismen utifrån en diskussionssynpunkt.
4.2.1 Kravspecifikation från IDA
I IDAs armaturspecifikation från 2015 skall alla armaturer med ett ljusutbyte på över 1500
lumen vara fullt avskärmade. Detta kan likställas med avskärmningsklassen G6 där
ljusintensiteten över armaturens horisontalplan skall vara noll. I Colls och Møn och Nyord
belysningsprogram går det att utläsa en ännu hårdare specifikation där alla armaturer över
1300 lumen (Møn och Nyord) samt 1000 lumen (Coll) skall vara helt avskärmade uppåt
(Vordingborg Kommune, 2017; Coll Dark Sky Community, 2016). För Fulda gäller detta krav
samtliga armaturer oavsett om dess funktion är för dekorativa ändamål eller ej (Fulda Dark Sky
Community, 2017). För Moffat är detta krav dock satt till 3000lm för fullt avskärmade
armaturer (Paterson, 2015).
Vidare skall all belysnings kortvågiga ljus begränsas genom att enbart använda
färgtemperaturer under 3000 Kelvin. Detta krav finns specificerat i belysningsprogrammen för
Moffat (Paterson, 2015), Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017 och Fulda (Fulda Dark
Sky Community, 2017) där det tydligt står att armaturer med färgtemperaturer över 3000
Kelvin inte får användas. För Coll är detta inte lika tydligt specificerat då de endast hänvisar till
att man skall minimera användandet av vitt ljus i en installation (Coll Dark Sky Community),
2016).
Vidare skall det för armaturer som saknar avskärmning finnas en begränsning i mängden ljus
som får riktas upp mot himlen, via exempelvis antal lumen/hektar eller lumen/tomt. Där har
alla program valt att specificera detta på lika olika sätt. Møn och Nyord och Fulda har satt ett
maximalt ljusflöde för området, detta värde kan dock förändras efter vad platsen funktion och
användning. Moffat specificerar istället ett maximalt lumenantal från armaturen på 600 lumen
(Paterson, 2015). Coll använder sig av en uträkning där mängden ljus som får användas för en
byggnad är baserad efter dess storlek. I uträkningen finns ett grundvärde på 750 lumen samt
ett påslag på 4.5 lumen per kvadratmeter (Coll Dark Sky Community).
4.2.2 Stadsspecifik kravspecifikation I Møn och Nyord (Vordingborg Kommune, 2017) har man förutom att hårt kravspecificera vilka
standarder och armaturspecifikationer som gäller för en respektive plats istället tydliggjort vad
de menar med ljusinflation. Om en yta belyses med mer än 100 000 lumen/hektar anses denna
vara överbelyst och måste genomgå en förändring. Även ljusintrång är något som specificerats
i programmet och anpassas efter om det sker i stadsmiljö eller på landsbygden. Om en
belysningsanläggning i stad belyser en närliggande tomt med mer än 4 lux ses detta som ett
ljusintrång.
I den tyska staden Fulda har mängden ljus som får spridas från en butiks skyltfönster
specificerats och får inte överstiga en medelbelysningsstyrka på över 40 lux på marken en meter
utanför butiken. Belysningen i skyltfönstret får dessutom inte vara tänd efter butikens
öppettider, samt måste vara släckt under stadens nattsläckningstider mellan 22:30 och 05:30
(Fulda Dark Sky Community, 2017).
27
5 Diskussion och slutsatser I det här kapitlet diskuteras studiens resultat utifrån syfte och mål. Vi beskriver även vilka
konsekvenser och begränsningar som uppstod under arbetets gång. Slutligen redovisas de
slutsatser och rekommendationer som författarna kommit fram till. Alla åsikter som framförs i
detta kapitel är författarnas egna och framförs under eget ansvar.
5.1 Resultatdiskussion Utifrån de intervjuer som genomfördes bör möjligheterna för att utveckla en stadsnära
norrskensturism ses som goda. Vi som författare upplever att intresset för ämnet från
intervjudeltagarna är stort, men att man inte kan säga exakt hur man ska gå till väga.
Ljusdesigner 1 sa till exempel under sin intervju att man kan nog behöva ”Pröva sig fram” för
att veta vilka åtgärder som fungerar bättre än andra. Då många byggprojekt idag ofta styrs av
ekonomi krävs det nog att ett antal pilotprojekt, likt nya Kirunas stadskärna blir lyckat för att
fler och mindre städer ska våga investera i liknande projekt. Men i den expansiva bransch som
norrskensturismen uppenbarligen befinner sig i bör potentialen för detta vara goda.
5.1.1 Viktiga aspekter av den artificiella miljön
Det huvudsakliga svaret för vilken aspekt som bör ses som viktigast för att genomföra detta är
minimeringen av ljusföroreningar. Detta kan ses som en självklarhet, framförallt i dagens
samhälle där ämnet blir mer och mer omtalat. Från Millers (2006) studie går det att utläsa om
ljusföroreningarnas negativa påverkan på möjligheten att beskåda natthimlen. Ämnen som
intervjudeltagarna framförallt diskuterade kring och ansåg vara viktiga för att motverka detta
var belysningsstyrning, armaturutformning och armaturbestyckning. Det fanns även flera
resonemang kring antalet intressenter för denna typ av turism och vilka dessa är.
Även om flera aspekter påtalades under intervjun, gavs sällan konkreta förslag på hur
intervjudeltagarna ansåg att man skulle gå tillväga. Både ljusdesigner 1, 2 och 4 ansåg att
avskärmningar och låga ljuspunktshöjder är en viktig aspekt. Man ska hålla nere
ljuspunktshöjden och se till att ljuskällan är avskärmad över horisontalplanet. Detta svar ligger
i linje med tidigare om armaturutformning och IDAs riktlinjer (IDA, 2018). Ljusdesigner 3 gav
även ett tydligt förslag på att man ska styra en belysningsanläggning efter de
norrskensprognoser som finns. Att inte fler tydliga åtgärder angavs kan bero på att
ljusdesignyrket ofta präglas av att man ska och vill bevara uniciteten för varje plats och att
belysningen således anpassas därefter. Man vill därför inte säga att man ska göra si eller så då
detta kanske inte fungerar i alla lägen.
Ett ämne som det även diskuterades kring är den eventuella målkonflikten mellan att dimra
belysningen och platsens upplevda trygghet. Alla ljusdesigners var överens om att belysning
påverkar en plats upplevda trygghet, men att detta till stor del kan lösas genom anpassningar
av belysningsstyrningen. Den snabba utvecklingen av smarta städer är en intressant aspekt för
att motverka detta. Likt ljusdesigner 3 idé där belysningen dimras ner beroende på om chansen
att se norrsken är stor eller ej. Kan en smart belysningsanläggning anpassas efter de
rörelsemönster och ljusförhållanden som råder på platsen vid ett specifikt tillfälle.
Under kategorin lagar och regler hänvisade ljusdesignerna ofta till VGU. De ljusdesigners som
idag är verksamma i Sverige ansåg att detta dokument i stort innehåller ett bra och rimligt
regelverk för att kunna skapa en bra belysningsanläggning. Ljusdesigner 4 resonerar kring att
den svenska standarden ger en bra och jämn lägsta kravspecifikation för kvalitén i en
belysningsanläggning. Just detta med att specificera en lägsta nivå på en anläggning kan vara
intressant ur ett norrskensperspektiv. Då anpassningarna där till stor del handlar om att
minimera mängden ljusföroreningar och hålla nere belysningsstyrkor kan även en lägsta nivå
för samma anläggning behöva specificeras. På så sätt ges både en kravspecifikation för en
28
högsta ljusnivå och en lägsta kvalitetsnivå som belysningsanläggningen skall hålla sig inom
tydliggöras. Detta för att främja både norrskensturismen och platsers upplevda trygghet.
Samtliga ljusdesigners hänvisade till VGU eller liknande standarder vid frågor om lagar och
regler men ingen tog upp underliggande lagstiftning som exempelvis arbetsmiljölagen eller
miljöbalken. Detta visar dels på den spridning och acceptans dessa dokument fått som en
alternativ lagstiftning, som i många fall följs trots att det inte alltid är ett krav. Men som
Jägerbrand (2018) påtalar i sin studie är det ett lagbrott att projektera en anläggning utan att
ta hänsyn till natur och djurliv.
Utformningen av olika belysningsprogram är en aspekt som ljusdesigner 3 anser har haft stor
påverkan på att sprida kunskap om belysning till en bredare massa. I kombination med
ljusdesigner 1 nämnde Köpenhamn som en stad med betydligt lägre totala ljusnivåer än Sverige
bör just helhetsaspekten av en belysningsanläggning utvärderas. Ett exempel på detta är
regleringen av till exempel privata eller kommersiella belysningsanläggningar där enstaka
ljuskällor kan förstöra kontrastskillnaderna mellan ljusa och mörka områden och platsernas
helhet.
Samarbetet mellan norrskensturismens olika intressenter är ytterligare en aspekt med stor
potential. Likt ljuspromenaden i Alingsås (Lights in Alingsås, 2020) bör samarbeten mellan
stadsplanerare, ljusdesigners, turistnäring med flera, leda till att rätt anpassningar av
exempelvis infrastruktur och belysningsanläggningar genomförs och kommuniceras ut till både
stadens invånare och besökare. Med en ökad turism skulle även lokala butiker, hotell och
restauranger få fler besökare och ökad konsumtion. Likt det som Yildiz, Akbulut, Tolga (2013)
kom fram till i sin studie är det av stor vikt att exempelvis turistorganisationer och
stadsarkitekter arbetar tillsammans för att skapa en stadsnära turism.
Projekt av denna typ bör via dess positiva effekter på ämnet ljusföroreningar ha en stor
påverkan på ett samhälles ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Minskningar i
energiförbrukningen leder till mindre utsläpp och lägre energikostnad viket också bekräftas av
Antonio & Sędziwy (2020) och Gallaway, Olsen, Mitchell (2010) studier om ljusföroreningars
negativa energipåverkan. Även stadens ökade attraktivitet bör ha en positiv inverkan på
ekonomin med fler turister och ökad försäljning för butiker och restauranger. När
norrskensturismen förflyttas närmare städerna blir denna turism billigare och tillgänglig för en
större andel människor. I ett längre perspektiv kan det bidra till ett mer jämställt samhälle där
upplevelsen inte är lika kopplas till en persons ekonomiska förutsättningar.
5.1.2 Anpassningar av den artificiella belysningen.
I studiens fördjupade litteraturstudie undersökes fyra belysningsprogram. I det här avsittet
tydliggörs och diskuteras möjligheten att implementera de redan framtagna förslagen för en
belysningsanläggning anpassad för norrskenet.
IDAs krav gällande begränsningar till varmare färgtemperaturer är en anpassning som skulle
kunna genomföras i en belysningsanläggning. Detta krav skulle även kunna gå i linje med de
aspekter om att begränsa ljusföroreningar som tagits upp i intervjuerna. Samtidigt som det är
genomförbart med den lagstiftning och de standarder som finns i Sverige idag. Det finns dock
som tidigare i detta arbete redovisats, forskning som motsäger att begränsningar i
färgtemperaturer är ett tillförlitligt mått för att minska ljusföroreningar (Kinzey, Perrin, Miller,
Kocifaj, Aube, Lamphar, 2017) vilket påverkar tillförlitligheten för denna åtgärd negativt. Man
bör även tillägga att det i IDAs senaste revidering av sina guidelines finns två alternativa
lösningar istället för att endast begränsa färgtemperaturen. Man kan antingen använda
ljuskällor som maximalt ger 25% av den spektrala energin i våglängder <550 nanometer, eller
29
att förhållandet mellan ljuskällans skotopiska och fotopiska strålning inte överstiger 1.3.
(International Dark-Sky Association, 2018)
Även kraven på fullt avskärmade armaturer är en åtgärd med stor potential för att främja
möjligheten att beskåda norrskenet. Genom att rikta ljuset neråt minimeras mängden ljus som
sprids upp i himlen. Endast nedåtriktat på ljuset försvårar dock möjligheten till att belysa objekt
eller personer med en hög vertikal belysningsstyrka vilket påverkar den upplevda tryggheten.
IDA har fått kritik för att deras riktlinjer är för extrema och således har en negativ påverkan på
trygghet (Sarkees & Taylor, 2016; Farrington & Welsh 2009). Denna åtgärd ligger i linje med
de aspekterna som ljusdesigner 1 och 2 diskuterade kring under intervjuerna om att man bör
avskärma, hålla nere ljuspunktshöjderna för en armatur och på så vis minska både bländning
och ljusföroreningar.
För att lösa detta dilemma kommer belysningsstyrning spela en viktig roll. Ett möjligt exempel
är släckning- eller dimringstider för specifika områden när det finns norrsken att beskåda. På
så vis kan en anläggning både fungera bra ur ett trygghetsperspektiv under normala
förhållanden till att gå till en lägsta nivå som främjar norrskensturismen när behovet uppstår.
Även detta är något som tydligt går att länka samman med intervjusvaren där ljusdesigner 3
hänvisar till möjligheten att låta prognoser för rymdvädret styra belysningen inom vissa
områden samtidigt som andra delar kan ha en funktion mer anpassad för synbarhet och
trygghet, på så vis kan dessa två aspekter kombineras och minska den målkonflikt som
diskuterades av exempelvis ljusdesigner 1 och 2 under intervjuerna. Denna åtgärd diskuteras
det även kring under intervjuerna där ljusdesigner 3 pratar om den ökade användningen av
smart belysningsstyrning, samt möjligheten att utnyttja denna för att styra belysningen efter
norrskenet.
Avslutningsvis upplever vi som författare att vissa av IDA riktlinjer är implementerbara på en
belysningsanläggning i Sverige. För att tillgodose behoven av både trygghet och en minimering
av ljusföroreningar bör dock anläggningen möjliggöra för realtidsförändringar så att
belysningens funktion bibehålls.
5.2 Metoddiskussion Studien utgångspunkt från början var att studera ämnet norrskensturism från både
turismnäringen och belysningsbranschens perspektiv med intervjudeltagare från både
ljusdesignföretag och turistorganisationer samt en kompletterande fallstudie på nya Kirunas
stadskärna. Covid-19 virusets stora spridning under våren 2020 och dess påverkan på
turistnäringen gjorde dock att de inplanerade intervjuerna med de företagen fick ställas in. På
grund av de reserekommendationer som gällde under arbetets tidsperiod begränsades även
möjligheterna att genomföra den fallstudie som planerats. Studiens metod förändrades därför
till att enbart ha en ljusdesigners perspektiv i intervjuerna. Samt att istället för en fallstudie
genomföra en fördjupad litteraturstudie på ett antal städers arbete för att minimera
ljusföroreningar. På grund av förändringarna i metoden och arbetets deadline begränsades
möjligheten att samla och bearbeta den mängd data som författarna önskat, vilket haft negativ
påverkan på studiens slutresultat.
Författarna anser att de framtagna metoderna har varit korrekta för att besvara studiens
frågeställningar samt att studien gett en god insyn i ämnet som avhandlas. Författarna är väl
medvetna om att arbetet ger en ensidig bild och endast skrapar på ytan av det ämne som vi
kallar norrskensturism.
De semistrukturerade intervjuerna ger respondenten en stor möjlighet att resonera fritt kring
ämnet samtidigt som intervjuaren kan snappa upp intressanta återkommande aspekter. Bristen
på tidigare forskning gjorde att ämnena som skulle avhandlas i intervjun tog fram av författarna
30
vilket kan påverka studiens validitet negativt. Även författarnas brist på erfarenhet att leda en
intervju kan ses som en aspekt med negativ påverkan av studiens reliabilitet (Bryman 2012).
För att i möjligaste mån motverka detta ansågs en semistrukturerad intervju vara en bra
kompromiss där respondenten kan hitta infallsvinklar som författarna missat.
Intervjudeltagarnas svar redovisas anonymt vilket minskar risken för att respondenten inte
vågar återge sina tankar i rädsla för att kunna bli identifierad (Davidson & Patel, 2016). Då
samtliga intervjuer har spelat in finns även möjligheten att i efterhand kontrollera att resultaten
har återgetts på rätt sätt i arbetet. Samtidigt som författarna behåller en viss kontroll över
intervjuns utformning.
Författarnas brist på erfarenhet av intervjuer gjorde delvis att vissa relevanta följdfrågor inte
uppkom förrän långt senare när intervjuerna transkriberats och tolkats. Om tiden funnits skulle
vi gärna genomfört kompletterande intervjuer med varje respondent där relevanta följdfrågor
kring resonemang och tankar kunde ställas.
Resultatet i den fördjupade litteraturstudien redovisar de av IDA framtagna krav som enligt
författarna kan sammanlänkas med resultatet från de intervjuer som genomförts i arbetet. Då
den positiva effekten IDAs rekommendationer har på en stads ljusföroreningar redan är
vetenskapligt bevisad skall detta resultat endast ses som ett underlag för den diskussion som
gjorts i kapitel 6.1.2 (anpassningar av den artificiella belysningen). Att använda IDA riktlinjer
som en grund för diskussionen kring hur en belysningsanläggning kan anpassas för norrskenet
anser författarna ger en logisk sammanlänkning mellan de övergripande resonemang som
framförts i intervjuerna samt redan framtagna åtgärder för att begränsa ljusföroreningar.
5.3 Slutsatser och rekommendationer Utifrån denna studie kan följande slutsatser dras:
- Intresset och potentialen för att utveckla en stadsnära norrskensturism, kan ses som
mycket god sett från en ljusdesigners perspektiv. Denna slutsats ligger även i linje med
den starkt ökande norrskensturismen som tas upp i studiens bakgrund.
- Ljusföroreningar från artificiell belysning är den aspekt med störst påverkan på
möjligheten att beskåda norrsken från en stads centrala delar. Att kunna minimera
dessa negativa effekter från en belysningsanläggning är således av stor vikt.
- Redan vedertagna exempel på hur man minskar en anläggnings ljusföroreningar, som
exempelvis belysningsstyrning, armaturavskärmning anses ha god applicerbarhet även
för denna typ av anläggningar.
- Branschöverskridande samarbeten samt att projekten anpassas individuellt för varje
plats ses som ett måste för att kunna förverkliga projekt av denna typ.
För att skapa en anläggning anpassad för norrskenet anser vi som författare att en djupgående
förstudie där varje enskild plats utvärderas efter sina möjligheter, behov och intressenter. Då
ett projekt av denna typ till stor del kan handla om att pröva sig fram, bör åsikter och tankar
från flera intressenter tas i beaktning tidigt arbetet, för att på så vis minimera antalet misstag i
projektet. Att även ta fram ett tydligt väl genomarbetat belysningsprogram som regelverk för
hur man ska projektera belysning inom staden anses vara av stor vikt. Genom att påvisa hur
man ska arbeta med belysning inom bl.a. stadsplanering, bostadsmiljöer, retail,
industriområden försäkrar man sig om en sammanhängande helhet för hela staden.
31
5.4 Vidare forskning Då studien begränsats till att enbart ta in aspekter från ljusdesigners perspektiv bör liknande
studier genomföras med utgångspunkt i turistnäringen. Som exempel kan intervjuer med
turistorganisationer baserade norr om polcirkeln intervjuas för att specificera deras intressen
inom den stadsnära norrskensturismen. En sådan studie kan utföras på ett liknade sätt som
denna med ett antal intervjuer av personer väl insatta inom ämnet norrskensturism. Även
kombinationen av verksamheterna ljusdesign och turismnäringen, likt hur denna studien först
var planerad ska ses som en intressant vidare forskning.
Då författarna av denna studie saknar erfarenhet från liknande arbeten samt genomfört arbetet
under en hårt satt tidsram bör kompletterande studier genomföras och undersöka om de av
författarna framtagna ämneskategorierna är av en relevant karaktär och samtidigt djupare
analysera det här arbetets resultat.
Nya analyser av belysningsprogram framtagna för att minska ljusföroreningarna är också ett
intressant ämne som bör studeras. En sådan studie skulle kunna rikta in sig mot
belysningsprogram för städer där norrsken är ett vanligt förekommande ljusfenomen för att
tydligare se hur deras arbete pågår i dagsläget.
Även en studie på ett pilotprojekt inom ämnet stadsnära norrskensturism skulle vara intressant
för att säkerställa så de tilltänkta lösningarna fungerar och används på det sätt som det är tänkt.
32
6 Referenser
Afry. (2019). AFRY skapar inbjudande utemiljöer och smart belysning i Kiruna. Hämtad 2020-02-
I intervjusammanställningen kan citat från intervjurespondenterna utläsas samt hur avkodningen har
gått till när författarna identifierat nyckelfraser samt grupperat in dessa i underkategorier och de
ämneskategorier som togs fram inför intervjuerna.
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren. I alla fall om man ser till våran möjlighet att påverka designen i en anläggning. Jag tycker ändå att vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, även utanför våran egen bransch. Ett exempel på detta är väl att det idag finns många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.”
Ljusdesignyrket är något som har växt de senaste 20 åren.” vi som jobbar med ljus blir bättre och bättre på att marknadsföra oss, många fler ljusdesigners på arkitektkontor jämfört med tidigare.
Yrkesutveckling, marknadsföring
Gestaltning/Trender
”Det pratas mer om lightpollution idag och det är ett begrepp som har blivit mer känt för allmänheten. Man pratar om att hela Europa lyser medan Afrika lyser inte. Det finns ju framförallt annan teknik idag till skillnad för tio år sen. Jag tror och hoppas att man tänker mer på människan och att inte allting är en tabell. Det upplevda ljuset ska vara det primära.”
Det pratas mer om lightpollution idag annan teknik idag till skillnad för tio år sen
Ljusföroreningar, Teknikutveckling
Gestaltning/Trender
”Ja, jag vet ju egentligen inte hur det var tidigare. Men de flesta projekt idag har någon form av program vi ska följa. Fördelen är ju att man snabbare kan hitta sitt koncept, men även att
De flesta projekt idag har någon form av program vi ska följa beställaren själv har bättre koll på vad som förväntas av oss.
Belysningsprogram, kunskapsspridning,
Gestaltning/Trender
beställaren själv har bättre koll på vad som förväntas av oss.”
”Ja en trend är väl LED, om vi nu ska kalla det trend. Det handlar ju en hel del om att man vill spara energi och naturens resurser och då är det LED som vi måste projektera.”
Ja en trend är väl LED Det handlar ju en hel del om att man vill spara energi och naturens resurser
Teknikutveckling Energibesparing
Gestaltning/Trender
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Men gestaltningsmässigt kanske man då kan arbeta med låga ljuspunkter så att man inte har alla ljuspunkter ovanför huvudet. Kanske pollare. På så sätt skulle det bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”
arbeta med låga ljuspunkter bli mindre störande ljus när man ser uppåt.”
Ljuspunktshöjder Synbarhet
Ljusdesign, Armaturdesign
”Jag skulle se till att skärma av och ha låga ljuspunkter. Kanske pollare om det går eller armaturer som inte ger nått ljus uppåt.”
skärma av och ha låga ljuspunkter armaturer som inte ger nått ljus uppåt.
Avskärmning, Ljuspunktshöjder
Ljusdesign, Armaturdesign
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Det handlar oftast om vad kund vill. Krävs det att vi ska använda oss av regler och riktlinjer så kan vi inte presentera ett projekt där man har struntat i dessa helt och hållet. En beställare har ju ofta koll på vilka krav som gäller och hänvisar då gärna till VGU eller ljus och rum
Det handlar oftast om vad kund vill. beställare har ju ofta koll på vilka krav som gäller VGU eller ljus och rum då det är det man kan.”
”När man arbetar för kommuner så är det kommunen i sig som sätter reglerna för vad som ska följas och användas och ofta är det just VGU. Sen är det ju vi som är experter som kan ge rekommendationer och i många fall är ju standarden ett råd eller en rekommendation. Ibland vill man göra avsteg och då får man motivera dom. Ibland får man väga några lux hit eller dit med att en hel utformning och helhet kan bli konstig och då får man motivera det. Allt handlar om att göra rätt avvägningar.”
kommunen i sig som sätter reglerna ofta är det just VGU vi som är experter som kan ge rekommendationer
Projektets struktur/hierarki VGU Standard Konsultfunktion
Lagar och Regler
”i Sverige finns det ganska bra standarder för hur ett hus ska se ut, höjder placeringar osv. Så jag tycker att miljön i helhet blir bra och jämn. I Japan blir som sagt vissa projekt bra och jättefina medan andra inte, vilket ger mycket blandning och lite kaotiskt. Jag tycker det behövs en viss standard och lägstanivå.”
jag tycker att miljön i helhet blir bra och jämn. Jag tycker det behövs en viss standard och lägstanivå.”
VGU Standard Standard vs Lagstiftning
Lagar och Regler
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Utomhus används inte styrning lika mycket om det inte är en liten gård eller något sånt för att det
det är svårt att styra hela gatan eller staden.
Styrningens betydelse utomlands
Styrning vs Teknik
är svårt att styra hela gatan eller staden. Vilket är lite synd tycker jag.”
”Styrning av utomhusbelysning är något som gått från att enbart vara tänd/släck till att idag kunna göra så mycket mer. Det kan vara allt ifrån att belysa en anläggning i regnbågsfärgerna under en pride-vecka, till att använda närvarosensorer för att släcka anläggningen när ingen är där.”
gått från att enbart vara tänd/släck till att idag kunna göra så mycket mer.
Teknikutveckling Styrning vs Teknik
”I projekt med en tajt budget upplever jag att styrningen ofta är det som tas bort först. Det är enkelt att ta bort eller förändra från DALI till tänd/släck utan att det märks så tydligt på slutresultatet. Många gånger är det även elkonstruktörens uppgift att lösa styrningen, vilket kanske inte alltid ger den bästa lösningen sett till vad man vill uppnå med ljuset.”
styrningen ofta är det som tas bort först elkonstruktörens uppgift att lösa styrningen
Ekonomi Projektering
Styrning vs Teknik
’När fler och fler kommuner utvärderar ”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven som uppstår. För att klara av de behoven kommer fler som är experter på just styrning behövas. Jag tror varken vi
”smarta städer” skapas oändliga möjligheter att anpassa en anläggning efter behoven fler som är experter på just styrning behövas. ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer
ljusdesigner eller de som sitter på belysningsprojektörer kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”
kommer ha tid och möjlighet att besitta den kunskapen utöver det vi gör idag.”
”Ja absolut. Man måste hela tiden väga saker mot varandra. Vi kan inte ha en osäker plats släkt för att man ska se natthimlen där, då kommer ingen gå dit. Samtidigt måste vi
som ljusdesigners
kunna hitta en
kompromiss för vart vi
ska sätta belysning och
inte. Man kan t.ex.
belysa vissa delar och
låta andra vara mörka.
då får varje person
själv avgöra vart man
vill gå.”
väga saker mot varandra. kompromiss för vart vi
ska sätta belysning och
inte.
Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet
”Det gäller att hitta rätt kontraster. Genom att styra större områden, och släcka belysningen gradvis upplevs platsen inte som lika otrygg eftersom man aldrig får så stora skillnader mellan vad som är ljus och vad som är mörkt.”
hitta rätt kontraster. Genom att styra större områden
Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet
”Jag har aldrig känt
mig otrygg i
Köpenhamn men om ni
tittar så är det otroligt
mörkt i den staden.
Snarare att man inte
behöver brassa på så
mycket ljus när vi ritar
från början. Det
handlar nog om att ha
en grundtanke som
lirar med hela staden.
Att det inte är för höga
nivåer på en plats och
lägre på en annan för
Det handlar nog om
att ha en grundtanke
som lirar med hela
staden
Funktion/upplevelse Styrning vs Trygghet
kontrasterna kommer
skapa en större skillnad
än vad luxtalen visar.”
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Jag tänker att om man gör sektioner så kan man ju rent fysiskt skärma av en del. Har man en plats som är mer avskärmad med plank, byggnader eller träd så kanske man kan blicka ut över en yta som inte är belyst. Då kanske man kan göra det tillgängligt att se det på flera sätt. Det finns en avgränsning med kanske skog och inget ljus framåt om staden då ligger bakom än.”
rent fysiskt skärma av en del. Har man en plats som är mer avskärmad med plank, byggnader eller träd
Armatur/platsens utformning
Befintlig anläggning
”Men på en befintlig anläggning är det svårare men man kanske kan ha en skärm eller liknande över belysningen inom vissa specifika områden till exempel.”
ha en skärm eller liknande över belysningen inom vissa specifika områden
Armaturutformning Befintlig anläggning
Självklart kan man jobba mycket med avskärmningar. Men en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av. Där är nog ett armaturbyte den bästa vägen att gå ändå
en stor del av dagens äldre belysningsanläggningar består av många äldre koffertarmaturer och deras kupade glas är nog svårt att skärma av
Armaturutformning Befintlig anläggning
Citat Nyckelfraser Underkategori Huvudkategori
”Det finns ju redan idag prognoser för när man kan se norrsken. Det måste ju gå att
prognoser för när man kan se norrsken
Styrningsmöjligheter Styrningsmöjligheter
Tillvägagångssätt
utnyttja dessa för att bara styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. Frågan är ju bara hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.”
styra belysningen när chansen att se norrsken är som störst. hur gemeneman ska få veta när det händer och vart man ska gå.
Kommunikation
Turism, stadsplaneringen och de som jobbar med belysning inom kommunen tycker jag måste samarbeta med varandra i kommuner som har norrskensturism. Där turismen och planerarna kan skapa några guidelines tillsammans för att stärka turismen. Till exempel Alingsås har blivit känd för deras ljus walkshow där ljusinstallationen har blivit en del av turismen. Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten. Det är inte bara staden och norrsken för sightseeing utan staden av ljus med norrsken och ljuset i staden med lägre ljusnivå och bra styrning tillsammans.
Turism, stadsplaneringen och de som jobbar med belysning inom kommunen tycker jag måste samarbeta med varandra Där jobbar turismen och ljusplaneringen av staden tillsammans, norrskensturismen kan kanske kan göra liknande samarbeten
Samarbeten Samarbeten
Tillvägagångssätt Tillvägagångssätt
Jag tror det handlar om att testa och pröva sig fram. Vad funkar på den här platsen? Hur ser omgivningen ut? Är det bostäder eller kontor? När är det befolkat? Det
. Vad funkar på den här platsen? Hur ser omgivningen ut? Är det bostäder eller kontor? När är det befolkat?
Unicitet utformning Samarbeten
Tillvägagångssätt
känns som det handlar om ett viktigt samarbete med landskapsarkitekter och trafikplanerare och tillsammans bygga ett stadsrum.
ett viktigt samarbete med landskapsarkitekter och trafikplanerare