-
3 SPARA I FONDER NR 1 2006
Spara i fonder
Tema:
Unga spararePrivatekonomen ger tips till
EN TIDNING OM FONDSPARANDE FRÅN SEB, NUMMER 2, 2006
BRA BYGGSTENAR I FONDPORTFÖLJEN
GlobaliseringATT ARBETA SOM FONDFÖRVALTARE: – MED HELA
VÄRLDEN
SOM ARBETSPLATS
-
När lokalt blir globaltDETTA NUMMER AV SPARA I FONDER har
globalisering som tema. Vad är globalise-ring? Hur påverkar den
oss? Vilka vinner och vilka förlorar när lokalt blir globalt? SEB:s
chefsekonom Klas Eklund, Jonas Ridderstråle, expert på
internationellt före-tagande, och Attac-rörelsens Malin Arvids-son
ger sin syn på globaliseringens för- och nackdelar.
Vi tar dig med till världens olika marknader för fondplaceringar
och ger tips om hur du kan skapa en bra bas i din portfölj med
hjälp av global- och blandfonder. I Fond- skolan reder vi dessutom
ut ett antal begrepp du bör känna till för att förenkla valet av
global- och blandfonder.
Att börsen går upp och ned vet vi. Turbulensen i maj blev en
påminnelse om att utvecklingen inte alltid är förutsägbar. SEB:s
fondstrateg Roger Törnkvist skriver om vad som har hänt och hur
framtiden kan komma att gestalta sig.
Henrietta Theorell Malmsäter, fondför-valtare med hela världen
som arbetsfält, berättar om sin vardag. Vi har också talat med tre
ungdomar om deras syn på sparan-de och framtiden. Tänker de på
sparande över huvud taget? Och om de sparar, vad sparar de till?
Läs deras tankar och ta del av privatekonomen Gunilla Nyströms tips
till ungdomarna. Hon vill bland annat att både skola och föräldrar
ska ta ett större ansvar för att lära ungdomar vad privatekonomi
handlar om.
Brev till redaktionen trillar in med jämna mellanrum. I detta
nummer besvarar vi tre av dem. Fortsätt att skriva. Ge ris och ros
eller tipsa om vad vi kan skriva om i kom-mande nummer av Spara i
fonder.
Trevlig läsning!
Hans Ek, redaktör, Spara i fonder.
348
1012141618 20 22
VD-ORD Cecilia Lager om fondmarknaden
GLOBALISERING på gott och ont. Vilka vinner och vilka
förlorar?
JORDEN RUNT Tips och fakta från olika delar av världen
UNGDOMAR OM SPARANDE Jenny, Anna och Philip delar med sig av
sina tankar
PRIVATEKONOMENS RÅD TILL UNGA SPARARE Så får du koll på
pengarna
EN FONDFÖRVALTARES VARDAG Henrietta Theorell Malmsäter
MARKNADSSYN OCH FONDFÖRSLAG
FONDSKOLAN Så bygger du en bra bas i portföljen
BREV & TIPS Brev till redaktionen och tre månadssparare
berättar
KRÖNIKA Äventyraren Ola Skinnarmo på Nordpolen
Spara i fonder NUMMER 2, 2006, INNEHÅLL
2 SPARA I FONDER NR 2, 2006
4.
SPARA I FONDER
E-post
[email protected]
Ansvarig utgivare och redaktör
Hans Ek, [email protected]
Redaktionsråd
Anna Billow, Lena Bivner, Maria
Nilsson, Nina Olsson, Cecilia Rojek
Cerny, Simon Sundqvist
Grafisk form
Nina Olsson, Schwester
Omslag
Fotograf Jan Nordberg
Fotografi & illustration
Jan Nordberg, Roger Tillberg,
Scanpix, Sparkforce
Skribenter
Kris Johnson, Michael Masoliver,
Cecilia Rojek Cerny, Ola Skinnarmo,
Simon Sundqvist, Roger Törnkvist,
Ola Westberg
Korrektur
Jenny Forsberg, Klartext
Tryck
Elanders Gummesson AB
Adress
SEB Fonder, ST S4
106 40 Stockholm
Telefon
0771-365 365
10.
14. 22.
-
3
I FÖRRA NUMRET AV SPARA I FONDER konstaterade vi att 2005 var
ett bra fondår. För dig som kund innebär detta att det är extra
viktigt att göra den årliga genom-gången av dina placeringar. Stark
uppgång på börsen gör att många sparare har en högre risk i sin
fondportfölj än vad som ursprungligen varit planen. Rebalansering,
att återställa den önskade risknivån i sin portfölj, har därför
varit ett tema för vår kommunikation under hela 2006. Att ställa
sig frågorna: Stämmer mina fonder överens med den balans jag önskar
mellan trygghet och möjlighet? Har jag en rimlig förväntan på
framtida avkastning?
Efter vårens turbulens – ena dagen uppgång, nästa nedgång –
känns de här frågorna än mer aktuella. Att ha ett sam-mansatt
sparande som på längre sikt motsvarar ens egna preferenser är
viktigt. Många anammade rekommendationerna om rebalansering och
gjorde förändringar i sin fondportfölj tidigt i våras.
FÖR DIG SOM VILL DRA NER PÅ RISKEN i portföljen är det bra att
då och då plocka hem vinsterna från smala och mer speciali-serade
aktiefonder och i stället placera i lite bredare fonder som en
globalfond eller en Europafond. Fondskolan i detta nummer av Spara
i fonder beskriver hur du bygger en bra bas i din portfölj med just
global- och blandfonder. Det viktiga är att du hittar den mix av
fonder som passar just dig. SEB har ett av marknadens bredaste
fondsorti-ment och du kan välja mellan ett sextiotal
investeringsinriktningar inom aktiein-vesteringar, räntebärande och
alternativa investeringar.
Börssvängningar till trots: ska man spara för framtiden bör man
spara i aktie-marknaden. En tumregel är att ju längre tidshorisont
du har för ditt sparande, desto större andel aktiefonder kan du ha
i din fondportfölj.
OAVSETT VILKEN FAS I LIVET du befinner dig i blir ditt sparande
till framtiden allt viktigare. Dels i och med det nya
pensions-systemet, dels för att många känner en osä-kerhet över om
välfärdssystemen kommer täcka våra behov när vi blir äldre. Och vi
blir allt äldre. Effekten av det blir att tiden efter vårt
yrkesverksamma liv förlängs och pengarna måste räcka längre. De
flesta av oss tror att det är tillräckligt att spara fram till
pensionen. Men det är inte längre så.
Våra besparingar är beräknade att räcka för en kortare livslängd
än vi har idag. Därför är det viktigt att fortsätta spara även när
pensionspengarna börjat betalas ut.
För att kompensera inkomstbortfallet som uppstår när du går i
pension och kunna behålla den levnadsstandard du har i dag måste du
ha ett eget pensionssparande. För att komma fram till hur mycket du
ska spara behöver du ställa dig följande frågor:
1. Hur mycket kan jag lägga undan? 2. När vill jag gå i
pension?3. Hur stor inkomst vill jag ha efter pensionen?
Vill du ha tips och råd står vi givetvis gärna till tjänst.
Kontakta din rådgivare eller ditt bankkontor och boka en tid för
rådgivning. Då kan ni i lugn och ro gå igenom ditt sparande.
Slutligen vill jag passa på att berätta att utvecklingen under
det första halvåret i år har varit övervägande positiv för våra
fonder. Särskilt utmärker sig SEB:s Europa- och globalförvaltning,
som har gått bra relativt sina konkurrenter. Dessutom fick
Sverigeförvaltningen, som haft en försiktig inställning till
börsen, se resultatet förbätt-ras i slutet av första halvåret.
Börsens svängningar kan vi inte påverka, men vi arbetar aktivt
för att SEB:s fond- sortiment alltid ska hålla en hög kvalitet och
ligga i framkant på den svenska mark-
naden. Vårt mål är att du ska få möjligheten att bygga en
sparportfölj som motsvarar dina förväntningar.
SPARANDE FÖR FRAMTIDEN – allt viktigare
CECILIA LAGER, VDSEB FONDER
Våren 2006 har präglats av turbulenta marknader och stora
kurssvängningar. Med de senaste årens starka kursuppgångar i
bagaget har det nu blivit allt viktigare att se över risken i
fond-portföljen. Men svängningarna till trots är det aktiemarknaden
som gäller för den som vill spara på längre sikt.Foto ROGER
TILLBERG
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Våra besparingar är beräknade att räcka för en kortare livslängd
än vi har idag.
-
SPARA I FONDER NR 2, 20064
Globaliseringen har förbättrat levnadsstandarden för miljarder
människor världen över. Men många har lämnats utanför den positiva
utvecklingen. SEB:s chefsekonom Klas Eklund, Jonas Ridderstråle,
expert på internationellt företagande, och Attac-rörelsens Malin
Arvidsson ger sin syn på globaliseringens konsekvenser.Text MICHAEL
MASOLIVER Bild SCANPIX, FOLIO
Globalisering PÅ GOTT OCH ONT:
En kinesisk arbetare tar en paus under arbetet på The Auto China
Show i Peking. Kinas blomstrande ekonomi har lett till en ökad
produktion och försäljning av bilar.
Bangalore i Indien är känt som Asiens motsvarighet till Silicon
Valley.
I det kinesiska Pärlflodsdeltat producerasen mängd
konsumentprodukter som sedan exporteras till västvärlden.
-
Nyheterna från omvärlden sköljer över oss varje dag.
Skyskraporna som skjuter i höjden i Kina. Det indiska it-undret.
Fabrikerna som flyttar till-verkningen utomlands. De överfulla
emigrantbåtarna på väg till Spanien.
Händelserna speglar ett och samma fenomen – globaliseringen.
Statistiken över internationell handel, kapitalflö-den,
investeringar och resande avslöjar en förändring av historiska
mått. ”En utvidgning av världsekonomin som saknar motstycke i
mänsklighetens historia”, som Klas Eklund på SEB ut-trycker
det.
Inom loppet av ett par decennier har hundratals miljoner
människor lyfts ur misär och fattigdom till vad som skulle kunna
beskrivas som en global medel-klass. Det gäller stora delar av Öst-
och Centraleuropa samt Latinamerika. För att inte tala om Asien,
där många av dagens framgångsexempel finns. Efter det japanska
undret kom turen till Sydkorea, Singapore och de andra så kallade
tigerekonomierna. Nu har turen kommit till Indonesien, Indien och
Kina, med sammanlagt nästan 2,5 miljarder invånare.
– Aldrig tidigare har en så stor andel av världens befolkning
tagit ett så stort kliv mot välfärd. Och aldrig tidigare har
västvärlden stått inför en så stor utmaning från omvärlden, säger
Klas Eklund. KINA KOMMER IKAPPVarje år drar Kina till sig
motsvarande 440 miljarder svenska kronor i direktin-vesteringar.
Scenariot för år 2050 är att Kina blir världens största ekonomi,
före USA och Indien. I Kina utförs numera en betydande del av
världens samlade tillverkning av elektronik, textilier, leksaker
och it-utrustning. Framför allt i Pärlflodsdeltat, som också har
kallats hela världens verkstad. Den nya tek-niken och de låga
arbetskraftskostna-derna har gjort det möjligt att tillverka
produkter till en låg kostnad utan att för den skull ge avkall på
kvaliteten, ett konststycke som tidigare ansågs omöjligt.
Indien har framför allt börjat konkur-rera inom it- och
tjänsteindustrin. Allt
fler amerikanska och europeiska före-tag väljer att lägga ut
administration, teknisk support, call center, kundsup-port,
programmering och produktut-veckling på entreprenad i städer som
Bangalore, Chennai, Hyderabad eller Mumbai. Andra startar hellre
egen verksamhet på plats. Indien kan bland annat konkurrera med sin
stora till-gång på välutbildad engelskspråkig arbetskraft.
Klas Eklund jämför situationen med den svenska textilkrisen, där
konkur-rensen från Portugal knäckte en hel industri.
– Fast den här gången är konkurren-sen tuffare och
tillverkningskostnader-na skiljer sig än mer. Och numera sker
konkurrensen inte bara inom en sektor utan inom flera sektorer
samtidigt.
SPECIALISERING INGET NYTTFenomenet att tillverkningen av
elek-tronikkomponenter förläggs till Kina eller att amerikanska
banker köper programmering i Indien är i sig inget nytt. Enligt
Jonas Ridderstråle, mana-gementguru, gästprofessor på Ashridge
Business School och medförfattare till böckerna Funky Business och
Karaoke Kapitalism, är det snarare ett uttryck för samma sorts
arbetsdelning som funnits sedan i urminnes tider och som nu innebär
att både individer och regi-oner specialiserar sig inom de områden
där de är bäst. Kända exempel på specialiserade regioner är förstås
Silicon Valley inom it, Hollywood inom film och Hongkong inom
affärer. För att inte tala om en gång blomstrande miljöer som Aten,
Florens och Wien. Eller Paris, som under förra seklet samlade
författare, konstnärer och intellektuella från hela världen.
Utmärkande för dagens samhälle är att specialiseringen påskyndas
av två parallella skeenden: globaliseringen och
arbetsdelningen.
– De senaste åren har vi sett en gi-gantisk våg av global
migration, där talangfulla människor rör sig fritt över gränserna.
I dag är tillväxten beroende av människor med idéer, inte av
statio-nära naturtillgångar som mark, skog eller mineraler, säger
Jonas Ridderstråle.
Regioner som förmår attrahera män-
niskor med idéer blir vinnare. Silicon Valley, Bangalore eller
Pärlflodsdeltat, till exempel. Övriga hamnar på efter-kälken.
– Det som driver på utvecklingen är förstås marknadsekonomin, en
meka-nism som i alla sammanhang gynnar den ekonomiskt mest
effektiva lösning-en. Men i längden kan vi inte förlita oss bara på
marknaden. Det krävs både em-pati och ett visst mått av jämlikhet
för att samhället inte ska bli alltför instabilt och därmed
ineffektivt, säger Jonas Ridderstråle.
GLOBALISERINGEN GÅR INTE ATT BACKADagens globalisering är
resultatet av ett antal medvetna politiska beslut som alla syftar
till att öppna världs-ekonomin, bland annat genom att ta bort
skyddstullar, upphäva import-restriktioner och slopa begränsningar
av kapitalflöden och andra regleringar på finansmarknaderna.
Kommunis-mens fall i Europa satte rejäl fart på utvecklingen, men
fler faktorer bidrog: lägre transportkostnader och ny
infor-mationsteknik har gjort det möjligt att tillverka varor med
hög kvalitet till låg kostnad. På så sätt öppnades dörren för en
marknad vars drivkrafter är konkur-rens och teknisk utveckling. En
process som inte går att backa, enligt Klas Ek-lund, som nämner
Nordkorea som ett skräckexempel på ett land som väljer att stå
utanför. Denna typ av protek-tionism riskerar bara att motverka
sitt syfte.
– Globaliseringen och den tekniska utvecklingen ökar välfärden
för det stora flertalet. I Sverige har de flesta hittills vunnit på
utvecklingen, inte minst de välutbildade med jobb i
fram-tidsbranscher. Men ingen kan förneka att globaliseringen också
skapar förlo-rare, vilket dessvärre brukar vara fallet vid större
omställningar i samhället. Textilkrisen, varvskrisen och stålkrisen
är bara några svenska exempel i mo-dern tid.
KLAS EKLUND VARNAR för både ökad arbetslöshet och utslagning,
och ef-terlyser satsningar på utbildning och omskolning samt
åtgärder som ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden.
5
Hundratals miljoner människor lyfts ur misär och fattigdom till
vad som skulle kunna beskrivas som en global medelklass.
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Bangalore i Indien är känt som Asiens motsvarighet till Silicon
Valley.
-
– Vi måste skynda oss att höja utbild-ningsnivån och vänja oss
vid att flytta dit jobben finns. Löneskillnaderna kommer att öka än
mer. Även det är en effekt av konkurrensen från Asien.
GLOBALISERING BÅDE ANSVAR OCH MÖJLIGHETUnder senare år har flera
sociala rörel-ser uppmärksammat globaliseringens skuggsida. Ett
exempel är Attac, som bildades i Frankrike 1998 som en reak-tion på
flera års valutakriser och omfat-tande valutaspekulationer. För
många människor väckte kriserna en insikt om det inflytande som
marknaden vunnit över våra liv, vilket också fick många att uppleva
en känsla av maktlöshet.
– Det finns alltid en möjlighet att påverka utvecklingen, säger
Malin Arvidsson.
Hon gick med i Svenska Attac redan vid starten 2001. Inte för
att hon var emot globaliseringen i sig, utan för att hon ville vara
med och uppmärksamma dess negativa effekter. Sådana syns inte minst
i regioner med föråldrade sam-hällsstrukturer där traditionella
näring-ar som jordbruk inte längre kan försörja befolkningen och
där människor lämnar sin hembygd i hopp om en bättre fram-tid i
Europa eller Nordamerika.
Ett stort hinder för de fattigaste ländernas utveckling är
enligt Malin Arvidsson deras enorma skuldbörda:
– Eftersom krediterna ofta har tagits av icke demokratiskt valda
regimer har
de sällan kommit ländernas befolkning-ar till godo. För att
skriva av skulderna kräver kreditgivare som Världsbanken och
Internationella Valutafonden ofta en motprestation: att länderna
ställer om sina ekonomier.
Det kan handla om att börja odla kaffe, kakao eller tobak i
stället för spannmål. Detta ger intäkter på kort sikt men det gör
också länderna mer sårbara, ef-tersom de då inte kan försörja sig
själva med livsmedel.
– De orättvisa spelreglerna inom
världshandeln är också ett stort problem. De rikaste länderna,
som oftast förespråkar en alltmer liberalise-rad handel, håller
fast vid sina handels-hinder och skyddstullar när det gäller
jordbruksprodukter. På så sätt hindras jordbrukare i Latinamerika
och Afrika från att konkurrera på lika villkor, säger Malin
Arvidsson.
I en ökande global konkurrens sätts även miljön på spel, menar
hon. Svag miljölagstiftning blir ett sätt för länder att dra till
sig investeringar, med förgiftade floder och människor som
resultat. Inom WTO finns dessutom principen att sådana regleringar
inte får vara
”mer handelshindrande än nödvän-digt”.
– För mig innebär globalisering att allt hänger ihop, att hela
världen är både mitt ansvar och min möjlighet. Globalisering är
inget man kan vara för eller emot. Det avgörande är om man sätter
människor eller kortsiktiga vin-ster i första rummet.
Vart globaliseringen leder oss kan naturligtvis ingen säkert
säga. Men Klas Eklund anser att det finns all anledning att ompröva
en självtillräck-lig, eurocentrisk världsbild. Han citerar den
inflytelserike ekonomijournalisten
Thomas Friedman från New York Times som på frågan hur Europa ska
klara kommande prövningar svarade:
– Europa är en kontinent som vägrar att anpassa sig. Men det är
klart, världen behöver ju ett museum också.
6
Vi måste skynda oss att höja utbildningsnivån och vänja oss vid
att flytta dit jobben finns.
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Både produktionen och konsumtionen ökar när marknaden
globaliseras. Kina spås på sikt bli en världsledande ekonomi.
-
7
BANGALORE HETASTAllt fl er internationella företag väljer att
förlägga it- och tjänsteproduktion i Indien. Bland dem de svenska
bolagen ABB, Volvo, Tietoenator och Telelogic. På bara fem år har 1
miljon nya arbetstillfällen skapats inom den indiska it- och
offshoreindustrin, skriver Veckans Affärer. Hetast är Bangalore,
Indiens Silicon Valley, vars befolkning har ökat med över 50
procent sedan 1990 till drygt 6 miljoner. Bara de sista fem åren
har staden vuxit med över 1 miljon invånare.Källa: Veckans
Affärer
PÄRLFLODSDELTATPärlfl odsdeltat i kinesiska Guangdongprovinsen
brukar kallas för Hela världens verkstad. Regionen genererar en
tredjedel av Kinas export, uppger fi nska Hufvudstadsbladet, vilket
motsvarar 10 procent av världens konsumtionsvaror. Här tillverkas
en stor del av världens datorer, mobiltelefoner och digitalkameror.
En hel del kläder och skor också. För att inte tala om
plastleksaker. Varje uppmärksam småbarnsförälder frågar sig förr
eller senare om det ens fi nns dinosaurier, leksaksbilar eller
dockor som inte är Made in China.Källa: Hufvudstadsbladet.
SÅ HÄR PÅVERKAS DIN PRIVATEKONOMI:❋ TV-apparater och annan
hemelektronik blir billigare, som en följd av lägre
produktions-kostnader i bland annat Kina. Därmed hålls även infl
ationen nere.
❋ Som en följd av lägre infl ation blir räntorna lägre, vilket
innebär att det blir billigare att låna pengar till köp av hus
eller lägenhet. Det är sannolikt en anledning till de senaste årens
kraftiga prisökning på bostäder i stora delar av Sverige, särskilt
i storstäderna.
❋ I branscher med hård konkurrens från länder med låga
tillverkningskostnader blir det svårt att motivera löneökningar.
Det fi nns också en överhängande risk för utfl yttning av jobben.
Inom yrkesgrupper vars kompetens efterfrågas utomlands ser
arbetsmarknaden bättre ut. Det blir enklare att ta bättre betalt
för arbetet. En effekt blir att löneskillnaderna ökar i
samhället.
❋ Det ömsesidiga beroendet mellan världens länder ökar, bland
annat som en följd av ökat handelsutbyte och avreglerade
valutamarknader. Konjunkturen i ett land som USA har stort infl
ytande över resten av världen. Effekten är att infl ationsrapporter
och andra ekonomiska rapporter från USA påverkar världens
börser.
❋ Vår privatekonomi är mer beroende av vad som händer utomlands
än tidigare, eftersom världens börser och valutamarknader följer
varandra alltmer. Därför blir omvärldskunskap allt viktigare.
❋ Det blir allt svårare att driva en politik som avviker från
omvärlden. Om infl ationen är låg i de fl esta länder straffar det
sig att tillåta hög infl ation på hemmaplan. När arbete och kapital
rör sig allt snabbare blir det svårare att ha höga skatter, till
exempel på förmögenheter.
Klas Eklunds tips:– Ett naturligt råd är att utnyttja det faktum
att kapitalmarknaderna öppnas genom att bredda det egna sparandet.
Det vill säga att inte bara satsa på svenska investeringar utan
sprida riskerna över fl er länder, valutor och tillgångsslag.
ATTAC FAKTAAttac Sverige har funnits sedan 2001 och är
organiserat i ett antal nätverk och grupper som arbetar lokalt,
nationellt och internationellt. Målet för Attac Sverige är att
införa en Tobinskatt, avskaffa skatteparadisen, motverka
spekulation med pensionspengar, avskriva de fattigaste ländernas
skulder, verka för handelsregler som gynnar en hållbar och rättvis
utveckling samt hejda och utreda den globala vågen av
privatiseringar. (Grundtanken med den så kallade Tobinskatten är
att gränsöverskridande valutatransaktioner ska beläggas med en
skatt, och att inkomsterna av denna ska användas som bistånd till
u-länder.)Attacs verksamhet omfattar huvudsakligen opinionsbildning
gentemot politiker, studieverksamhet samt kampanjer och
demonstrationer enligt principen om icke-våld.Källa: Attac Sveriges
hemsida
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Globalisering snabbfakta
Globalisering är inget man kan vara för eller emot. Det
avgörande är om man sätter människor eller kortsiktiga vinster i
första rummet.
Regioner som förmår attrahera människor med idéer blir
vinnare.Hongkong har gjort sig känd som affärsstad.
Regioner som förmår attrahera människor med idéer blir
vinnare.Hongkong har gjort sig känd som en affärsstad.
-
Jorden runtREDAKTÖR ANNA BILLOW
8 SPARA I FONDER NR 2, 2006
1856 GRUNDADE André Oscar Wallenberg Sveriges första privata
moderna affärsbank – Stockholms Enskilda Bank. Då var
Wallenberg-arnas bank en liten lokal verksam-het belägen i
pittoreska Gamla stan i Stockholm.
150 år senare är SEB en bank som spelar på världens arena.
Kon-cernen finns i dag representerad i fyra världsdelar och är en
av norra Europas ledande aktörer, verksam på hemmamarknader i
Norden, Baltikum, Tyskland och Ukraina. SEB har cirka 580
bankkontor och mer än 5 miljoner kunder. Mer än hälften av bankens
dryga 20 000 medarbetare finns utanför Sverige.
Vägen från den kullerstensbe-lagda gatan till dagens globala
spelplan har varit spännande och brokig. Mycket tidigt fanns
världen i affärsbankens sikte och många svenska storbolag har
finansierat sin tillväxt på nya marknader ge-nom SEB.
UNDER DE SENASTE 30 ÅREN har SEB präglats av en kraftig
inter-nationell tillväxt. Det expansiva 1980-talet öppnade nya
dörrar för banken och nya kontor invigdes världen över, bland annat
i New York, Peking och Hongkong.
I mitten av 90-talet tog SEB kli-vet in i den elektroniska
världen och som en av de första bankerna startade dåvarande
S-E-Banken ett komplett Internetkontor för privat-personer. I samma
veva gick ban-ken in som delägare i de baltiska bankerna Eesti
Ühispank i Estland, Unibanka i Lettland och Vilniaus Bankas i
Litauen.
Under millennieskiftet skriver SEB modern bankhistoria. Genom
köpet av den tyska banken BfG blir SEB en nordeuropeisk bank. 2001
monteras de gröna SEB-skyltarna upp på de tyska bankkontoren och
BfG blir SEB.
Bankens expansion fortsätter och positionen på de nordiska
och
europeiska marknaderna förstärks, bland annat genom köpet av den
ukrainska banken Bank Agio i ja-nuari 2005. Samma år tar SEB helt
över de baltiska bankerna och de byter namn till SEB Eesti
Ühispank, SEB Unibanka och SEB Vilniaus Bankas. 2006 köps även
ryska PetroEnergo Bank.
Jubileumsåret 2006 lyser den gröna SEB-skylten starkt i ett
tjugo-tal länder runt om i världen, från Kina i öst till Brasilien
i väst. Och André Oscar Wallenbergs lilla affärsbank i Gamla stan
har blivit en nordeuropeisk koncern, med internationella kunder,
världsle-dande produkter och tjänster och världen för sina
fötter.Text CECILIA ROJEK CERNY
SEB – EN SPELARE PÅ VÄRLDENS ARENA
SVERIGE
FINLAND
NORGE
TYSKLAND POLEN
UKRAINA
IRLAND
DANMARK
London
Luxemburg
Peking
Shanghai
Singapore
Sao Paolo
Marbella Nice
Genève
Paris
LITAUEN
LETTLAND
ESTLAND
S:t Petersburg
Moskva
Här finns SEB i världen.
New York
-
SPARA I FONDER NR 2, 2006 9
Kryddiga lökar med friskt apelsinsmör smakar nytt och spännande.
4 PORT 4–6 rödlökar 1/2 msk hela kryddnejlikor 1/2 msk smält smör 1
msk honung 1 tsk salt 50 g smör 1 tsk rivet apelsinskal GÖR SÅ HÄR
Sätt ugnen på 200 grader. Skala lökarna och skär ett rutmönster på
ovansidan. Tryck i kryddnejlikorna. Ställ lökarna på ett ugnssäkert
fat. Pensla med smör och honung. Strö över salt. Stek i mitten av
ugnen 30-35 min. Blanda smöret med apelsinskalet. Servera lökarna
med en klick apelsinsmör. Gott på en vegetarisk buffé eller som
tillbehör till köttbullar, skinka och revbensspjäll. Tips: Lökarna
kan förberedas tills de ska in i ugnen. Även smöret kan göras i
förväg.
En resa i smakriket
NATUREN RUNT HÖRNETDEN SOM TROR ATT MAN alltid måste åka långt
för att uppleva någonting har fel. Naturen om hörnet kan ge dig det
du söker, även om du råkar bo i exemplevis Stockholm. Här finns
nämligen Ekoparken i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.
Den blev 1995 utsedd till världens första nationalstadspark, efter
hårt arbete av Världsnaturfonden. Här finns en unik natur,
spännande kultur och gott om möjligheter till friluftsliv. Ta en
promenad i området nästa gång du kommer förbi.Läs mer om WWF:s
arbete för vår natur på www.wwf.se
En resa i djurens fotspårI de båda parkerna Masai Mara i
Kenya
och Serengeti i Tanzania pågår året om ett
skådespel av världsklass. I kölvattnet av de
långa regnen, sökandes efter bete, vandrar
enorma hjordar med gnuer, antiloper och
zebror längs en inlärd väg. Samma väg, år
efter år. Hjordarna rör sig i en cirkel mellan
parkerna. Fenomenet kallas ”migrationen”,
och är någonting som den djur- och
naturintresserade inte får missa.
För mer information, se bland annat
www.jambotours.se
Tips!Jorden runt på nätet!
DET FINNS MILJARDER PLATSER att besöka på vår glob. Vissa ligger
långt bort, andra precis runt hörnet. Internet har blivit ett
smidigt sätt att uppleva världen, oavsett om du fysiskt tar dig
dit
eller om du låter världen komma till dig.Vad är klockan just nu
i Sao Paolo? www.timezoneconverter.com/
Rätt väg till Ulan Bator? www.timemap.com/ Ta en titt på Milano,
eller varför inte sommarstugan
i Småland? www.googleearth.com Är du ung och vill studera eller
arbeta
utomlands? www.mytellus.com
UPPTÄCK ANNORLUNDA TRADITIONERTycker du om att stänka vatten på
andra? Då kanske du skulle gilla den
indiska Holifestivalen, som firas i början av mars varje år. I
hela Indien samlas
människor och tänder stora eldar för att jaga bort de kalla
vinternätterna. Men
det som turister främst brukar minnas är det stora färgkrig som
utspelar sig
dagen efter på gatorna. Alla springer omkring och häller färgat
pulver och
vatten över varandra. Var beredd på att bli blöt. Ingen går
säker.
Holifestivalen firas till minne av en legend ur den hinduiska
mytologin.
Källa: Indiaexpress
Här finns SEB i världen.
Recept och bild: ARLA
-
10
sparandeSÅ SER VI PÅ Proffskarriär i fotboll, studier utomlands
eller en egen bostadsrätt. Ungdomars drömmar kan se olika ut. Spara
i fonder har träffat tre av dem för att prata framtid och sparande.
Sparar de några pengar, och i så fall hur?Text OLA WESTBERG Foto
JAN NORDBERG (ANNA), egna bilder (JENNY & PHILIP)
SPARA I FONDER NR 2, 2006
JENNY GRABBE 17 år från Umeå, vill se världen före
poliskarriären
Att spara pengar inför framtiden är viktigt. Hur man gör det på
bästa sätt är Jenny Grabbe däremot osäker på. I framtiden vill hon
arbeta med människor på ett eller annat sätt. Men först ska hon ut
och se sig om i världen.– Jag gillar att resa och när jag är klar
med gymnasiet tänker jag
först arbeta som au pair i USA ett år, för att sedan jobba som
reseledare i några år. Längre fram ska jag utbilda mig till polis
eller kock.
Jenny Grabbe, 17 år, bor med sin familj i Umeå. Hon går på
gymnasiet vid Dragonskolan, där hon läser andra året på
sam-hällsvetenskapliga ledarskapsprogrammet. På fritiden spelar hon
fotboll i Mariehems SK och i sommar väntar några veckors
ferie-arbete som trädgårdsarbetare.
– En tredjedel av pengarna som jag tjänar går till en resa till
Turkiet med några kompisar. Resten ska jag spara för att dryga ut
studiebidraget under det kommande året.
Jennys Grabbes föräldrar lägger undan en del av studiebidraget
till ett långsiktigt sparande i hennes namn. Men vilken sorts
sparandet det rör sig om vet hon inte.
– Det är mamma som tar hand om sådant. Jag tror att det är ett
vanligt sparkonto, men det kan vara fonder också. Jag vet att hon
själv sparar i fonder.
Att spara på rätt sätt är svårt. Jenny Grabbe säger själv att
hon inte vet vilket sparande som är bäst. I skolan har det inte
förmed-lats någon sådan information.
– Man behöver veta mer. Vilka sparformer är bäst, aktier, fonder
eller vad? Och hur gör man egentligen om man vill börja spara?
Man behöver veta mer. Vilka sparformer är bäst,
aktier, fonder eller vad? Och hur gör man egentligen om
man vill börja spara?TIPS! På sidan 12 tipsar SEB:s privatekonom
Gunilla Nyström omsparande för ungdomar. Information om hur du gör
för att börja spara
i fonder hittar du på sidan 17. Fler bra tips på sparande för
alla åldrar
fi nner du på www.seb.se/fonder
-
11
sparande
ANNA ERICSON17 år från Tullinge, vill utbilda sig till
sjukgymnast
När 17-åriga Anna Ericson bestämde sig för att börja ta större
ansvar för sina pengar behövde hon information och hjälp.
Föräldrarnas råd och ett besök på det lokala bankkontoret hjälpte
henne att hitta rätt väg bland alla sparformer.
Informationen på bankernas hemsidor var för svår och i skolan
hade vi inte fått någon information, berättar Anna Ericson.
– Privatekonomi borde vara en del av undervisningen i skolan,
för pengar och sparande är en viktig del av livet när man blir
vuxen.
Efter råd från föräldrarna och banktjänstemännen bestämde hon
sig för att öppna ett konto. Där sätts studiebidraget in. Det mer
lång-siktiga sparandet får släktingarna ta hand om.
– Farfar sparar åt mig på något slags bankkonto. De pengarna kan
jag inte röra förrän jag blir 18. Så småningom ska jag fl ytta
hemifrån och då kommer pengarna att behövas till att köpa lägenhet
eller möbler.
Anna Ericson bor tillsammans med sin familj i Tullinge utanför
Stockholm. På fritiden spelar hon fotboll och är aktiv inom
friidrott. Efter att ha drabbats av skador i samband med
idrottandet började hon intressera sig för människans kropp på ett
nytt sätt. Nu är siktet inställt på att bli sjukgymnast.
Men hon har fl er mål än så. Hon hoppas på att få något av de
sommarjobb hon sökt. Pengarna hon tjänar ska sparas och användas
till resor. När eller vart hon ska åka är ännu inte bestämt, men
resa vill hon. Redan i sommar ska hon till Holland för att spela i
en fot-bollsturnering tillsammans med kompisarna i Älvsjö AIK.
– Längre fram i tiden, när jag har fyllt 18, vill jag gärna åka
till Colombia. Jag är adopterad därifrån och det känns viktigt att
få se det land jag kommer ifrån.
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Privatekonomi borde vara en del av undervisningen i
skolan...
PHILIP CRUSNER16 år från Mölnlycke, satsar på internationell
karriär som hårdrockstrummis
Philip Crusner har två stora intressen, musik och handel. Målen
i livet är två. Antingen blir han en internationellt erkänd
hårdrockstrummis eller entre-prenör i Nordamerika.
Philip Crusner läser första året vid musikes-tetiska programmet
vid Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. En stor del av fritiden går
till det egna bandet Crash, där han spelar trummor. Just nu satsar
han hårt på bandet och på frågan om drömmar inför framtiden tvekar
han inte.
– Om tio år spelar jag tillsammans med mitt band på någon stor
arena inför en publik be-stående av hundratusen jublande
hårdrockare.
Han har en alternativ plan. Handel. Som 11-åring startade han
sitt första företag och efter gymnasiet tänker han läsa vidare på
handels-högskola i USA.
– Jag började jobba för att tjäna extra pengar redan när jag var
fyra år, och sedan har det rullat på. Blir jag inte framgångsrik i
musik-branschen satsar jag på företagande i stället.
Philip Crusner själv har hittills inte sparat några pengar.
Varje intjänad krona har haft ett tydligt mål, till exempel att fi
nansiera musik-utrustningen.
– Många äldre pratar om att man måste spara pengar. Jag tycker
att man ska försöka leva mer i nuet. Visst, i höst har jag funderat
på att ta ett extrajobb och lägga undan drygt hälften av inkomsten
till USA-resan, men då sparar jag till en speciell grej, inte i
största allmänhet.
Helt utan sparkapital är han dock inte.– Farfar sparar i fonder
åt mig, men själv har
jag inget intresse åt det hållet. Jag har satsat pengar på
aktier och även tjänat en del på det, fast det gör jag mest på kul.
Går det bra kan man ju tjäna på det, som jag har gjort, men går det
dåligt kan man ju också förlora pengarna. Den vinst jag fi ck på
aktierna har gått till att köpa saker, som trumset eller andra
prylar till bandet.
-
Det är kul att se att allesam-mans har tydliga fram-tidsplaner
och drivkrafter bakom sitt sparande, säger Gunilla Nyström.
Alla tre ungdomarna har en släkting som sköter det långsiktiga
sparandet, och där kan ungdomarna själva bli mer aktiva. Anna,
Jenny och Philip borde sätta sig in i hur mycket som sparas och på
vilket sätt samt fundera kring hur pengarna är tänkta att användas
i framtiden.
– Ta reda på i vilken form pengarna sparas och varför. När
behöver ni pengarna och till vad? Sparformen har betydelse för hur
stor avkastningen blir. Om pengarna till exempel ska användas till
en längre resa inom något år är en kort räntefond eller ett vanligt
bankkonto bäst. Om de däremot ska användas till ett köp av bostad
längre fram i livet är någon form av aktierela-terat fondsparande
mer lämpligt.
MEN ATT SÄTTA SIG IN i olika sparfor-mer är inte så enkelt. Den
privat-ekonomiska situationen i Sverige är mer komplex än tidigare.
Fler beslut ska fattas och större ansvar tas. 1979 hade endast en
halv procent av svensk-arna aktiefonder. I dag äger mer än 90
procent av befolkningen fonder, inte
minst via fondsparandet i PPM och tjänstepensionen.
– Gymnasieskolorna borde ha en obligatorisk kurs i privatekonomi
under det sista läsåret. Många ungdo-mar får sina första arbeten
direkt efter gymnasiet, och när det orange kuvertet sedan dimper
ner i postlådan behöver de ha mer kunskaper än de har i dag. Dels
för att förstå informationen, dels för att kunna fatta nödvändiga
beslut, säger Gunilla Nyström.
Allt är dock inte skolornas ansvar.
Föräldrar och andra vuxna bör också lära barn och ungdomar att
ta ansvar för pengar och prata med dem om hur viktigt det är att
spara.
– Det ansvar som skolan behöver ta handlar om aktier och fonder,
krediter, borgensförbindelser och pensions-system, vilket en del
föräldrar inte vet så mycket om. Föräldrarna bör i första hand lära
barn att hushålla med pengar. I det ligger också att lägga undan
för framtida konsumtion.
ENLIGT GUNILLA NYSTRÖM är det vik-tigt att lära sina barn att
vissa pengar kan man ha kul för, andra lägger man undan på lite
halvlång sikt. Sedan fi nns det vissa pengar – eget sparande till
en lägenhet eller pengar som föräldrar eller andra anhöriga sparar
åt ungdo-marna – som aldrig ska användas till konsumtion utan till
större investeringar som exempelvis en bostad.
– Alltför många ungdomar lever ur hand i mun. Ju tidigare
ungdomar kommer in i ett sparbeteende, desto bättre ekonomiska
förutsättningar kommer de att ha i framtiden.
Anna och Jenny sparar på lite halv-lång sikt – bland annat till
resor. De har tankar kring vad de behöver pengar till under det
kommande året och sätter sedan undan en del av studiebidraget eller
det de tjänat genom extrajobb. På samma sätt kan de göra även i
ett
längre perspektiv. Philip anser inte själv att han sparar
pengar i dag, men att ha kvar pengar på ett konto tills han har
råd att köpa fl er delar till en musikanläggning är också en form
av sparande, om än kortsiktigt, enligt Gunilla Nyström.
– Precis som Philip säger går det att både vinna och förlora
pengar på aktier, men vilken risk man tar kan man i mångt och
mycket bestämma själv, säger hon och fortsätter:
– Satsar man alla pengar på ett enda
tillväxtföretag tar man en väldigt hög risk. Då har man inte
bara satsat på en enda bransch utan även på ett enda bolag.
Betydligt lägre risk får man exempelvis genom att spara i
global-fonder. Då investeras pengarna i bolag som är spridda över
hela världen och verkar inom olika branscher.
ETT TIPS ÄR ATT FUNDERA på viktiga investeringar som kan komma
senare i livet, och att redan nu börja sätta undan pengar till
dessa. Så småningom kommer ungdomarna att fl ytta hemi-från och då
kanske valet står mellan att hyra och köpa lägenhet.
– Att äga sin egen bostad är för många det bästa sättet att
skapa sig en stabil ekonomisk grund. Över tiden brukar bostäder
stiga i värde, och en kontantinsats på ett par hundra tusen kronor
ger ofta betydligt större avkast-ning än om man hyr sin bostad och
har ett sparande vid sidan om. Men man måste vara medveten om att
bostads-marknaden är just en marknad. Det betyder att det kan komma
perioder när bostadspriserna faller. Därför måste man vara
långsiktig.
12
Privatekonomen ger råd”Sätt er in i ert långsiktiga sparande och
börja fundera på hur och när pengarna ska användas.” De råden ger
SEB:s privatekonom Gunilla Nyström till de tre ungdomar som Spara i
fonder träffat. Text OLA WESTBERG
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Föräldrarna bör i första hand lära barn att hushålla med
pengar.
Så ser vi på sparande fortsättning
Såvida inget annat anges, tillhör informationen i detta dokument
Fidelity och informationen får ej ändras utan särskild
överenskommelse med Fidelity. Fidelity Funds SICAV är ett öppet
fondbolag med säte i Luxemburg. Investeringar i Fidelity Funds
börgöras med utgångspunkt från informationen i det vid var tid
gällande prospektet och den senaste hel- eller halvårsrapporten,
som kan erhållas avgiftsfritt från vårt service-center för Europa i
Luxemburg. I vissa länder, och för vissa typer av investeringar,är
transaktionskostnaderna högre och likviditeten lägre än andra
länder. Det kan också finnas begränsade möjligheter att finna
alternativa vägar att hantera penningflöden, speciellt där
investeringsfokus är på små och medelstora företag. I fonder somär
specialiserade på sådana länder och investeringstyper, kan
speciellt stora transaktioner få en större påverkan på kostnaderna
att driva fonden än liknande transaktioner i större fonder.
Eventuella investerare bör ha detta i åtanke när man väljer
fonder.Fidelity lämnar endast information om de produkter som
erbjudes och tillhandahåller följaktligen inte rådgivning med
utgångspunkt från förutsättningarna i enskilda fall. Fidelity
Investments International är registrerat hos FSA (the Financial
ServicesAuthority) i Storbritannien. Publicerad av Fidelity
Investments International, Oakhill House, 130 Tonbridge Road,
Hildenborough, Tonbridge, Kent TN11 9DZ. CB25159
Visste du att SEB har valt ut flera fonder från Fidelity som de
anser
kompletterar deras eget fondutbud på ett bra sätt. Att SEB har
valt just
Fidelity tror vi beror på vår uttalade strävan att aldrig lämna
något åt
slumpen när vi väljer ut aktier för våra fonder. För att lyckas
har vi mer än
460 analytiker och fondförvaltare runt om i världen som
varje
dag träffar bolag för att nå vårt mål – att konsekvent ge en
bättre avkastning än index. Det kan också ha att göra med
att vi utsetts till årtiondets fondförvaltare av Investment
Week.* Så om du vill dra nytta av Fidelitys erfarenhet och
globala resurser, varför inte titta närmare på Fidelity Funds –
International
Fund som finns i SEBs utbud. Boka ett möte med en rådgivare på
ditt
lokala bankkontor så kan de säkert berätta mer.
*Investment Week Fund Manager of the Year Award 2005.
**Fonderna ingår i Fidelity Funds SICAV
SEB har speciellt valt ut följandefonder från Fidelity:**
International Fund
Asian Special Situations Fund
European Smaller Companies Fund
Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.
Fondandelars värde kan såväl öka som minska och investerare kan
förlora detinvesterade beloppet. Värdet av fondandelarna kan öka
eller minska till följd av förändringar i växelkursen för den
valuta fonden är noterad i.
Vad är ett smart val för dig?
Veckans hetaste fond
Årtiondets fondförvaltare
I samarbete med:
Job No: Publication: Size: Ins date: Proof No: The Network Tel:
020 7291 4700 Fax: 020 7291 472238157_16 SEB Mag 297x210 TBC 1
-
Såvida inget annat anges, tillhör informationen i detta dokument
Fidelity och informationen får ej ändras utan särskild
överenskommelse med Fidelity. Fidelity Funds SICAV är ett öppet
fondbolag med säte i Luxemburg. Investeringar i Fidelity Funds
börgöras med utgångspunkt från informationen i det vid var tid
gällande prospektet och den senaste hel- eller halvårsrapporten,
som kan erhållas avgiftsfritt från vårt service-center för Europa i
Luxemburg. I vissa länder, och för vissa typer av investeringar,är
transaktionskostnaderna högre och likviditeten lägre än andra
länder. Det kan också finnas begränsade möjligheter att finna
alternativa vägar att hantera penningflöden, speciellt där
investeringsfokus är på små och medelstora företag. I fonder somär
specialiserade på sådana länder och investeringstyper, kan
speciellt stora transaktioner få en större påverkan på kostnaderna
att driva fonden än liknande transaktioner i större fonder.
Eventuella investerare bör ha detta i åtanke när man väljer
fonder.Fidelity lämnar endast information om de produkter som
erbjudes och tillhandahåller följaktligen inte rådgivning med
utgångspunkt från förutsättningarna i enskilda fall. Fidelity
Investments International är registrerat hos FSA (the Financial
ServicesAuthority) i Storbritannien. Publicerad av Fidelity
Investments International, Oakhill House, 130 Tonbridge Road,
Hildenborough, Tonbridge, Kent TN11 9DZ. CB25159
Visste du att SEB har valt ut flera fonder från Fidelity som de
anser
kompletterar deras eget fondutbud på ett bra sätt. Att SEB har
valt just
Fidelity tror vi beror på vår uttalade strävan att aldrig lämna
något åt
slumpen när vi väljer ut aktier för våra fonder. För att lyckas
har vi mer än
460 analytiker och fondförvaltare runt om i världen som
varje
dag träffar bolag för att nå vårt mål – att konsekvent ge en
bättre avkastning än index. Det kan också ha att göra med
att vi utsetts till årtiondets fondförvaltare av Investment
Week.* Så om du vill dra nytta av Fidelitys erfarenhet och
globala resurser, varför inte titta närmare på Fidelity Funds –
International
Fund som finns i SEBs utbud. Boka ett möte med en rådgivare på
ditt
lokala bankkontor så kan de säkert berätta mer.
*Investment Week Fund Manager of the Year Award 2005.
**Fonderna ingår i Fidelity Funds SICAV
SEB har speciellt valt ut följandefonder från Fidelity:**
International Fund
Asian Special Situations Fund
European Smaller Companies Fund
Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning.
Fondandelars värde kan såväl öka som minska och investerare kan
förlora detinvesterade beloppet. Värdet av fondandelarna kan öka
eller minska till följd av förändringar i växelkursen för den
valuta fonden är noterad i.
Vad är ett smart val för dig?
Veckans hetaste fond
Årtiondets fondförvaltare
I samarbete med:
Job No: Publication: Size: Ins date: Proof No: The Network Tel:
020 7291 4700 Fax: 020 7291 472238157_16 SEB Mag 297x210 TBC 1
-
★ ★ ★ ★ ★
SPARA I FONDER NR 2, 200614
Det bästa är att hitta ett bolag som ingen annan har
upptäckt.
Det tjänar man mest på.
-
DRYGT EN MILJON svenskar har andelar i de läkemedels- och
bioteknikfonder som Henrietta Theorell Malmsäter förvaltar. Och hon
är extremt intresserad av sitt arbete.
– Jag gjorde mina första aktieaffärer när jag var 16 år och
tyckte redan då att det var fascinerande att man kan tjäna pengar
på att investera i aktier.
Vi träffas på SEB Fonder i Stockholm, med utsikt över Sergels
Torg. Hit kom Henrietta Theorell Malmsäter 1993, direkt efter sin
examen från Handels-högskolan. Egentligen hade hon tänkt bli
revisor, men så sökte SEB medarbetare som kunde läras upp till
fondförvaltare. På den vägen är det.
Till en början arbetade Henrietta Theorell Malmsäter enbart med
svenska fonder, främst inom skogsindustri.
Efter tre år blev hon internrekryterad till medicinsk teknik och
1999, vid 29 års ålder, utsågs hon till chef för SEB:s Läke-medels-
och bioteknikfonder.
Hur ser din arbetsdag ut?– Varje dag, året runt, går jag
igenom
portföljen och gör justeringar, även på semestern eller om jag
är på tjänsteresa. Mycket tid går åt till att läsa, allt från
tidningsartiklar till e-post från andra analytiker och information
från företag. Vi tittar också på forskningsresultat från hela
världen.
Varje år besöker hon omkring 50 före-tag, träffar ännu fler
företagsledningar och skaffar sig detaljinformation. Sedan lägger
hon och teamet pussel av informa-tionen och räknar ut hur mycket
aktierna är värda.
– Handlar det exempelvis om forsk-ningsprojekt som befinner sig
i ett tidigt stadium måste vi räkna ut sannolikheten för att
projekten i fråga ska bli av och vad de i så fall ska vara värda.
Till vår hjälp har vi en rådgivande läkare som tittar på den
vetenskapliga delen av projekten.
Arbetet är tidskrävande, och färdig blir man egentligen aldrig.
Det finns alltid nya saker att titta på, sällan hinner man ikapp
och kan känna full kontroll. Det får man leva med, menar Henrietta
Theorell Malmsäter.
– Mitt mål är att vara bättre än konkur-renterna. Jag är alltid
hungrig på att hitta
nya saker. Det bästa är att hitta ett bolag som ingen annan har
upptäckt. Det tjänar man mest på. Men det är inte bara de aktuella
börskurserna som är intressanta. Henrietta Theorell Malmsäter
tittar mycket på långsiktiga trender.
– Det är viktigt att ha överblick och se vart börsen är på väg.
Bioteknikfonderna har under flera år gått upp, exempelvis steg vår
bioteknikfond med 48 procent förra året. Men de har gått lite för
bra lite för länge, och därför var det väntat att kurserna vände
ner som de gjorde nu under våren.
Vilken är din viktigaste drivkraft?– Att tjäna pengar åt
andelsägarna.
Förra året var SEB:s bioteknikfond Europas bästa. En drivkraft
är också den härliga känslan när jag hittat någon rolig liten aktie
som går uppåt. Då sitter jag vid skärmen och skrattar. Om jag
däremot misslyckas blir jag sur. Jag kan visserligen inte ansvara
för om det blir börsnedgång, men det är min sak att se till att vi
är bättre än konkurrenterna.
Det mesta av jobbet handlar om erfa-renhet. Man lär sig efter
hand att hantera en så stor aktieportfölj, men det finns några
egenskaper som är bra att ha som förvaltare:
– Man bör vara naturligt skeptisk, våga göra egna analyser och
ha själv-förtroende nog att hålla fast vid sin linje – inte snegla
på andra och vingla hit och dit.
Därutöver bör man vara nyhetsfana-tiker och ha bra koll på sina
analytiska modeller. Henrietta Theorell Malmsäter rekommenderar
alla som vill bli förval-tare att handla med aktier privat.
– Det måste inte vara i stor skala, men man förstår bättre hur
systemet fungerar om man har viss egen erfarenhet. Jag har
intervjuat en väldig massa folk som sökt jobb här. Vissa säger att
de är jätteintres-serade av att jobba här, men att de inte själva
har eller någonsin har haft några aktier. Då blir jag skeptisk –
finns intresset eller är det något annat de söker?
– Däremot är det svårt att med en gång avgöra om någon har
talang för jobbet. Ett års framgång kan bero på tur. Hur bra man
egentligen är visar sig först efter ett par år.
SPARA I FONDER NR 2, 2006 15
Henrietta Theorell MalmsäterÅlder: 36Bor: I centrala Stockholm
tillsammans med maken, bonusdottern Emma och två katter.Gillar
allra mest: Att resa, har hittills besökt 32 länder ”Men jag är
väldigt bekväm av mig. Är ingen ryggsäcksresenär”.Gillar även:
Vattensporter – segling, vattenskidor och dykning (fast helst inte
i Sverige).För övrigt: Farfar Hugo Theorell fick nobelpriset i
medicin 1957. ”Jag är väldigt stolt över min farfar, men det är
ingenting jag själv brukar berätta om. Jag har noterat att i
Tyskland är journalister alltid väldigt intresserade och
informerade om farfars Nobelpris”.Tjänar: Fast lön plus ett
vinstdelningssystem.
FÖRVALTARE MED HELA VÄRLDEN SOM ARBETSPLATSEn fondförvaltare
måste våga göra egna analyser, ha självförtroende nog att hålla
fast vid sin linje och ständigt vara på jakt efter nyheter. Har man
dessutom 8 miljarder att ansvara för gäller det att hålla huvudet
kallt. Det gör Henrietta Theorell Malmsäter, en av Sveriges få
kvinnliga fondförvaltare. Text KRIS JOHNSON foto JAN NORDBERG
-
Konjunkturpilarna pekar fortfarande uppåt på
de flesta håll i världen. Under 2007 förväntar vi oss
dock en viss tillväxt- dämpning, främst i USA.
Text ROGER TÖRNKVIST
Fortsatt styrka för den GLOBALA EKONOMIN
Marknadssyn
DEN GLOBALA EKONOMIN befinner sig i en positiv fas, där de olika
regionerna ger varandra draghjälp. Tillväxten i USA är ännu stark.
Näringslivet i Tysk-land har under det senaste året uppvisat ett
allt positivare stämningsläge, och även i de politiskt plågade
länderna Italien och Frankrike förbättras konjunkturen. I Japan
expanderar både exporten och den inhem-ska efterfrågan i god takt.
Investeringar, bostadsbyggande och privatkonsumtion är alla motorer
som driver tillväxten. Tillväxt-marknaderna utvecklas mycket väl,
och de nordiska ekonomierna fortsätter växa i snabb takt. När den
amerikanska ekono-min, som ligger främst i konjunkturcykeln,
förväntas bromsa in under 2007, finns för-utsättningar för andra
länder att ta vid.
DEN GYNNSAMMA MAKROEKONOMISKA miljön i världen återspeglas i
företagens vinster. Dessa fortsätter att stiga och det finns goda
möjligheter för ytterligare uppjusteringar av vinstprognoserna. Ska
börserna orka klättra vidare krävs dock inte bara högre vinster.
Det är dessutom viktigt att dessa inte redan är medräknade i dagens
värderingar. Dessbättre tycks så inte vara fallet. Värderingen på
marknader såsom Sverige, Europa och USA befinner sig på intressanta
nivåer. Sammantaget har vi en långsiktigt positiv syn på
aktiemark-naden.
Under försommaren blev vi påminda om hur nyckfull aktiemarknaden
kan vara. Trots att flertalet faktorer talade för stigan-de
börskurser kom en period fylld av oro och rejält skakig utveckling.
De fonder som drabbades hårdast var de med inriktning
16 SPARA I FONDER NR 2, 2006
-
mot tillväxtmarknaderna Asien, Östeuropa och Latinamerika. Det
vill säga samma fonder som under flera år stigit kraftigt i värde.
Detta trots att den ekonomiska ut-vecklingen fortfarande är
påtagligt stark i regionerna.
Varför blev det så? En förklaring är det vi kallar sentiment,
alltså stämningsläget på marknaden. Det finns många faktorer som
kan utlösa sådana humörsvängningar. Ekonomisk statistik, signaler
från olika bolag eller yttre händelser som natur- katastrofer och
terrordåd är några exem-pel. Noterbart är att reaktionerna på det
in-träffade sällan går att förutse och att kasten ofta är tvära och
i många fall överdrivna. Den utlösande faktorn för nedgången som
startade i maj var att den amerikanska inflationen var högre än
väntad.
MOT DENNA BAKGRUND finns anledning att upprepa det budskap vi
förmedlade i förra numret av Spara i fonder, nämligen vikten av
rebalansering. Marknadsrörelser medför att din portfölj ändrar
utseende även om du inte aktivt genomför några förändringar. Det
innebär att risknivån ändras. Därför är det viktigt att du löpande
går igenom din portfölj, gärna tillsammans med någon av SEB:s
licensierade råd- givare, för att anpassa risknivån. Den försiktige
eller kortsiktige fondspararen bör ha en hög andel räntefonder
eller hedgefond-i-fonder. Den mer långsiktige eller riskbenägne kan
ha en större andel aktiefonder. Det viktiga är att risknivån ska
vara ett medvetet beslut och inte en slump-artad följd av
marknadsrörelserna. Mer råd kring hur du bör hantera din
fondportfölj finner du i Fondskolan på sidan 18.
Fortsatt styrka för den GLOBALA EKONOMIN SPARA I FONDER24 TIMMAR
OM
DYGNETATT MÅNADSSPARA I FONDER handlar om att nå sitt mål – att
ha en plan som successivt tar dig allt närmare det du längtar
efter. Fördelen med att månadsspara är att små belopp blir stora
betydligt fortare än du tror. Med automatisk överföring blir det
enkelt att lägga undan en buffert eftersom pengarna dras direkt
från ditt konto, utan att du behöver tänka på det. Så här kan du
enkelt spara i fonder:
VIA INTERNETOm du är ansluten till Internetkontoret kan du sköta
ditt sparande därifrån. På Internet kan du enkelt öppna fondkonto,
börja månadsspara och själv förändra fördelningen av ditt
sparande.
VIA TELEFONRing 0771-365 365 om du har frågor eller vill ha råd
och tips kring ditt fondsparande, öppet dygnet runt.
BESÖK SEBDin rådgivare och personalen på ditt bank-kontor kan
hjälpa dig med alla ärenden som gäller ditt sparande.
ÄR DU UPPDATERAD PÅ MARKNADEN?På www.seb.se/fonder kan du alltid
hitta uppdaterad information om SEB:s fonder. Där kan du även
anmäla dig för prenumeration av Fondguiden – helt gratis. Från och
med hösten 2006 kommer du dessutom att kunna prenumerera på
Fondbrevet. Fondbrevet ger dig djupare fondkunskaper, SEB:s
marknadssyn och portföljförslag. Både Fondguiden och Fondbrevet
kommer ut en gång i månaden.
GÖR SÅ HÄR: Gå in på www.seb.se/fonder och klicka på Marknadssyn
och råd. Välj därefter den tjänst som du vill prenumerera på.
BASFONDER
SEB Fond i Fond BalanseradFonden placerar i olika aktie-, ränte-
och hedgefonder. Genom att fonden placerar cirka 50 procent i
aktiefonder och resten i övriga fonder får du en bred bas i din
portfölj.
SEB GlobalfondFonden placerar i aktier över hela världen och är
därför lämplig som grund i aktiedelen av din fondportfölj.
SEB EuropafondEn bred fond som placerar på ett stort antal
börser inom alla EU- och EES-länder inklusive de nya EU-länderna
och Sverige. Förvaltarna letar mycket bland medelstora och lite
mindre bolag, eftersom dessa ofta är mindre genomlysta.
KRYDDFONDER
Goldman Sachs BRICs PortfolioFonden investerar i fyra av de
snabbast växande tillväxtekonomierna i världen – Brasilien,
Ryssland, Indien och Kina. Risken för stora kurssvängningar är hög
och fonden bör därför endast användas som krydda i portföljen.
JF Pacific Equity FundFonden placerar till cirka hälften i Japan
och till resterande del i Stillahavsregionen inklusive Australien
och Nya Zeeland. Investeringarna görs främst i stora företag i
regionen och med fokus på de som har goda möjligheter till
långsiktig tillväxt.
SEB Sverigefond SmåbolagFonden ger en intressant exponering mot
små och medelstora bolag på den svenska aktiemarknaden.
Investeringar i mindre bolag medför ofta en högre risk än för stora
bolag, men samtidigt större möjligheter.
INTRESSANTA FONDER JUST NU:
FondförslagRoger Törnkvist
FONDSTRATEG PÅ SEB
17SPARA I FONDER NR 2, 2006
-
ATT SKAPA EN FONDPORTFÖLJ handlar om att kombinera olika fonder
med hög respektive låg risk så att de tillsammans speglar dina
förväntningar på avkastning och risk. En basfond har som adelsmärke
att den har en bred placeringsinriktning. Det innebär att riskerna
sprids mellan flera
olika marknader eller tillgångsslag. Nedan presenteras närmare
hur du kan använda dig av global- och blandfonder som bygg-stenar i
din fondportfölj.
GLOBALFONDER MED MÅNGA ANSIKTENGlobalfonder är ett exempel på
en
utmärkt bas för aktiedelen i ditt fondspa-rande. Dessa fonder
ger god riskspridning då de investerar i världens alla större
aktie-marknader och valutor. Främsta skälet till att placera på
utländska marknader är att de olika marknadernas
avkastningsmönster
skiljer sig åt, vilket skapar en bättre rela-tion mellan
avkastning och risk. Även om de stora börserna börjar gå allt mer i
takt med varandra är skillnaderna ändå till-räckligt stora för att
det ska finnas starka skäl att placera på olika marknader.
GLOBALFONDER SKILJER SIG ÅT både vad gäller
förvaltningsinriktning och förvalt-ningsstil. Det kan därför vara
en god idé att kombinera olika globalfonder i ett fondsparande.
Förvaltningsinriktningen talar om vilken storlek bolagen har som
fonden investerar i. Vissa fonder är inrikta-de mot små och
medelstora bolag, medan andra enbart investerar i stora bolag. En
del fonder investerar i alla bolagsgrupper. Förvaltningsstilen är
också något som skiljer globalfonder åt. Man brukar ibland tala om
value, blend och growth. Enkelt uttryckt betyder det att en del
fonder foku-serar på tillväxtorienterade bolag (growth), andra på
värdebolag (value) och en tredje grupp på en kombination av dessa
två stilar (blend). Eftersom globalfonderna i SEB:s utbud har olika
förvaltningsstilar
18
På samma sätt som ett hus behöver en fast grund att stå på
behöver din fondportfölj en bra bas som du kan bygga vidare på.
Global- och blandfonder är
utmärkta byggstenar när du skapar en bas i ditt fondsparande.
Text SIMON SUNDQVIST Illustration SPARKFORCE
Fondskolan
Basfonder har alltid en viktig plats att fylla i en väl
sammansatt fondportfölj.
SÅ BYGGER DU EN
Bra bas i portföljen
SPARA I FONDER NR 2, 2006
-
med lågriskplaceringar som räntefonder och hedgefond-i-fonder
för att skapa en god balans mellan risk och avkastning i din totala
fondportfölj. Du kan även krydda aktiedelen med smala och mer
specialise-rade fonder som sektor-, tillväxtmarknads- eller
länderfonder.
En blandfond å sin sida kan fungera som bas för hela din
fondportfölj och behöver inte nödvändigtvis kompletteras med andra
fonder. Men genom att addera andra fon-der har du möjlighet att
ytterligare justera relationen mellan risk och avkastning i
portföljen. Till räntedelen kan du exempel-vis lägga till
hedgefonder, och aktiedelen kan du krydda med tillväxtmarknads-
eller sektorfonder.
Basfonder har alltid en viktig plats att fylla i en väl
sammansatt fondportfölj. När det blåser mycket på världens börshav
kan det vara en god idé att styra skutan mot säkrare hamnar och
bredda portföljen. Efter flera år av kraftiga kursuppgångar är det
klokt att se över risknivån i ditt spa-rande. Genom att exempelvis
rebalansera* portföljen kan du sänka risken och säker-ställa
vinster.
*Du kan läsa mer om rebalansering i Fondskolan på Internet
www.seb.se/fonder
USA VÄGER TUNGTDet är inte ovanligt att globalfonder investerar
hälften av fondens tillgångar på USA-marknaden. Det är en
konsekvens av att USA fortfarande är världsekonomins draglok nummer
ett och står för cirka 50 procent av vikten i världsindex, MSCI
World. En del globalfonder investerar dock inte på
tillväxtmarknader såsom Indien och Kina, vilket gör att det kan
vara en god idé att krydda ditt sparande i globalfonder med en
mindre del tillväxtmarknadsfonder.
19
Simon Sundqvist EKONOM OCH SKRIBENT PÅ SEB
SEB Världenfond Normalt placerar fonden 70 procent i aktier och
30 procent i räntor. Hälften av aktiedelen placeras i Sverige och
andra hälften utomlands. Räntedelen placeras främst i Sverige.
SEB Trygg PlaceringsfondNormalt sett är 40 procent av fondens
tillgångar placerade i aktier och 60 procent i räntor. Hälften av
aktiedelen placeras i svenska aktier och den andra hälften i
utländska. Räntedelen placeras uteslutande i svenska räntebärande
värdepapper.
SEB Fond i Fond BalanseradFond i fond betyder att förvaltaren
placerar fondens
tillgångar i andra underliggande fonder. Normalt sett
placerar fonden hälften i aktiefonder och hälften
i räntefonder. Förvaltaren har även möjlighet att
investera i hedgefonder.
SPARA I FONDER NR 2, 2006
GLOBALFONDER SOM BAS ❋ Globalfonder är en utmärkt bas för
aktiedelen i din fondportfölj.
❋ En placering i globalfonder bör kompletteras med
lågriskplaceringar såsom räntefonder och hedgefond-i-fonder.
❋ Globalfonder ger god riskspridning i dina aktieplaceringar då
de investerar i världens alla hörn.
❋ Det kan vara stora skillnader mellan olika globalfonder.
❋ Det kan vara en god idé att skapa en bas av flera
globalfonder.
BLANDFONDER SOM BAS ❋ Blandfonder kan vara lämpliga som
bas för hela din fondportfölj.
❋ Blandfonder är ett enkelt och bekvämt sätt att spara och
passar dig som kanske bara vill ha en fond i din portfölj.
❋ Utmärkande för blandfonder är att de investerar i såväl aktier
som räntor.
❋ Blandfonder skiljer sig åt, främst vad gäller inriktning och
fördelning mellan aktier och räntor.
❋ Ju längre sparhorisont du har, desto högre aktieandel bör du
välja.
Lilla Fondskolan:
Småb
olag
Med
elst
ora
bola
gSt
ora
bola
g
och inriktningar kan de med fördel kombi-neras i en
fondportfölj. I stället för att välja en globalfond kan du alltså
skapa en bas av flera.
BLANDFONDER GER STABILARE UTVECKLINGBlandfonder är en smidig och
enkel
placeringsform som kombinerar räntors trygghet med aktiers
möjligheter. Utmär-kande för blandfonder är att de investerar i
såväl aktier som räntor och ibland även i andra tillgångsslag. De
kan därför vara lämpliga som bas för hela din portfölj och passar
dig som kanske bara vill placera i en enda fond. Genom att placera
i blandfonder får du en stabilare kursutveckling och lägre risk
jämfört med om hela kapitalet placeras i aktiefonder. En placering
i blandfonder kommer inte att tillhöra de absoluta vin-narna, men
inte heller de största förlorarna.
Blandfonder skiljer sig åt, främst vad gäller inriktning och
fördelning mellan aktier och räntor. Ju större aktieandel en
blandfond har, desto högre är risken och svängning-arna i
fondvärdet. En större aktieandel ger dock möjlighet till högre
avkastning på lång sikt. Det finns ingen universallösning för hur
stor del aktier respektive räntor du bör välja. Fördelningen beror
på vilken risk du är beredd att ta och hur länge du tänker spara
pengarna. Generellt kan man dock säga att ju längre sparhorisont du
har, desto högre aktieandel bör du ha i din fondportfölj. ATT TÄNKA
PÅ NÄR DU BYGGER DIN FONDPORTFÖLJ
När du bestämt dig för vilken bas du önskar har du sedan
möjlighet att kom-plettera och krydda portföljen med andra fonder.
En globalfond bör kompletteras
SEB Globalfond - Lux ack,
SEB Globalfond Chans/Risk,
Goldman Sachs Global Equity,
Merill Lynch Global Equity Diversified,
SEB Etisk Globalfond - Lux utd
ACM Global Growth Trends, Fidelity International
Merrill Lynch Global Small Cap Merrill Lynch Global
Opportunities
EXEMPEL PÅ BLANDFONDER I SEB:s FONDUTBUD:
Value Blend Growth
I vårt utbud av globalfonder ingår både fonder från en stark
egen globalförvaltning och fonder förvaltade av några av världens
främsta internationella förvaltare.
KATEGORISERING AV SEB:S UTBUD AV GLOBALFONDER:
Håll utkik efter globala fondnyheter i höst.
-
BREV: I förra numret av Spara i fonder skrev ni om
rebalan-sering. Jag förstod inte er ut-räkning, var inte skatten på
30 procent glömd?Hälsningar J.A.
SVAR: Det stämmer att när du säljer fonder med vinst får du som
sparare betala 30 procent i skatt på kapitalinkomsten. Det gäller
dock enbart vid direktsparande i fonder. Vid sparande i
fondförsäkring och IPS kan du byta och sälja fond-andelar utan att
betala skatt* på vinsten. Vi ber om ursäkt för att vi inte var mer
tydliga på den punk-ten i rebalanseringsexemplet.Redaktionen
* För sparande i fondförsäkring och IPS tas det i stället ut en
särskild schablonskatt som tas ur värdet av sparandet enligt en
särskild beräkning och betalas in av försäkringsbolaget eller
spar-institutet.
Brev: Jag kan inte se att så kallad riskspridning hjälper när en
global krasch i ekonomin in-träffar, vilket troligen sker inom fem
år. Att långsiktigt investera i aktiefonder kommer sannolikt att
visa sig vara en effektiv form av kapitalförstöring.Hälsningar
R.A.
SVAR: Historiskt, 1919 och framåt, har aktier gett betydligt
bättre avkastning än räntebärande placeringar. En tillbakablick
visar dock även på betydande skillnader i avkastning mellan olika
tidspe-rioder. När kraftiga kursfall har inträffat på världens
börser kan det ta många år innan förlusterna är återhämtade. Genom
att sprida riskerna mellan olika marknader och tillgångsslag har
din portfölj bättre förutsättning att stå emot börsnedgångar.Om en
global börskrasch kommer att inträffa eller inte är omöjligt att
veta och inget vi vill spekulera i.Redaktionen
BREV: Är alla fondbolagens avgifter avdragna i fondkurserna som
man hittar till exempel i tidningen?Hälsningar K.M.
SVAR: Ja, avgifterna är alltid avdragna från den fondkurs (så
kallad NAV-kurs) som redovisas dagligen från fondbolaget.
Redaktionen
Har du frågor till redaktionen? Skicka dem till
[email protected], eller till SEB Fonder, Spara i fonder, ST S4,
106 40 Stockholm
20
ANNE SEVING Bor: StockholmÅlder: 51 år
1. Det är smidigt och jag märker inte av det. Pengarna förs ju
över automatiskt och eftersom summan är liten känns den inte jobbig
att avstå.2. Jag ville ha en riskspridning i min portfölj, som
tidigare bara bestod av aktier.3. Målet är möjligtvis en resa.
Annars känns det tryggt att ha ett buffertsparande.
CECILIA LÖNNBor: UmeåÅlder: 25 år
1. Det är det enklaste sättet att spara på. Den stående
överföringen gör att jag inte märker att pengarna ”försvinner”.
Dessutom blir riskfördelningen bättre än vid engångsinsättningar.2.
Främst på grund av att det är så lätt att spendera pengarna. När
jag väl hade bestämt mig för att börja månadsspara gick det snabbt
att ordna den stående överföringen själv via Internet.3. Främst för
att ha en buffert, men gärna också en resa.
UZIEL KOHANZADA Bor: NorsborgÅlder: 65 år
1. Det är en god vana och en bra investering.2. Jag såg reklam
om månads-sparande och märkte snabbt att det var ett enkelt sätt
att spara på. Ingen handpåläggning behövs, allt går med
automatik.3. För mig är målet att ha kapital lättillgängligt.
Hittills har jag använt avkastningen bland annat som aktiekapital,
när jag öppnade ett aktiebolag, och lån till barnen.
BYGG UPP EN BUFFERT FÖR OVÄNTADE UTGIFTER– börja månadsspara
redan i dag!
Att månadsspara i fonder är ett utmärkt sätt att spara på,
oavsett om ditt mål är ett torp på landet, en tryggare pension
eller att få uppleva fotbolls-VM 2010 på plats i Sydafrika.
Pengarna växer ofta fortare än du tror, dessutom sprider du
riskerna.
Månadssparande i fonder är en enkel och smidig sparform och
fördelarna är många. Dels slipper du ta en aktiv del i
fondsparandet – överföringarna sker från ditt bankkonto och
fondköpen går med automatik. Dels ger ett regelbundet sparande goda
resultat på sikt – pengarna växer ofta fortare än du tror.
En annan fördel är att du sprider riskerna. Då fondandelarna
köps regelbundet jämnas kurssvängningar till viss del ut över
tiden. På lång sikt är det därför många gånger mer lönande att ha
ett regelbundet sparande än att alltid försöka hitta rätt
köptillfälle.
Innan du sätter igång kan det vara en god idé att ställa dig
följande frågor:
❋ Vilken risk är jag beredd att ta?❋ Vad är målet med mitt
sparande?❋ Hur mycket pengar kan jag spara varje månad?❋ Hur länge
vill jag spara?
Mer information hittar du på www.seb.se/fonder
Text CECILIA ROJEK CERNY
1) Varför månadssparar du?2) Vad fick dig att börja spara?3) Vad
är målet med ditt sparande?
3FRÅGOR
Från vänster Mirjam och Josefa Kohanzada, Uziel sitter längst
till höger.
Brev till redaktionen
SPARA I FONDER NR 2, 2006
Den stående överföringen gör att jag inte märker att pengarna
”försvinner”.
Brev och tipsREDAKTÖR: CECILIA ROJEK CERNY OCH SIMON
SUNDQVIST
GS BRICs PortfolioInvest in the four powerhousesof the
future
In partnership with Goldman Sachs Asset Management
We have chosen to partner with Goldman Sachs Asset Management
because weshare the same goal: to provide customised investment
solutions for our clients.We also believe that the expertise behind
your fund is as important as the namein front of them.
The BRICs concept was conceptualised by Goldman Sachs in 2001,
when the firm identified Brazil, Russia, India and China as
predicted key drivers of the futureglobal economy. The newly
launched GS BRICs Portfolio is designed to offer ourinvestors the
chance to participate in an exciting opportunity: to tap into
thetremendous growth potential of the four BRICs economies.
Emerging markets securities may be less liquid and more volatile
and are subject to a number of additional risks, including but not
limited to currency fluctuations and political instability. Shares
of the Goldman Sachs Funds are issuedsolely on the basis of
information set out in the current Offering Circular of Goldman
Sachs Funds, SICAV, which is available free of charge at the Fund’s
registered office. Prospective investors should review the Offering
Circularcarefully and consult their financial adviser before
investing to determine that an investment in the Fund would be
suitable for them. Past performance is not a guide to future
performance and the value of investments and the incomederived from
them can go down as well as up. Future returns are not guaranteed
and a loss of principal may occur. Investing in the Funds involves
risks, including those arising from stock and bond markets, and
currency exchangerate and interest rate volatility. Because the
return and principal value of an investment in the Funds will
fluctuate with changes in market conditions, an investor’s Shares,
when redeemed, may be worth more or less than theiroriginal cost.
Investors may also incur a sales charge when purchasing Shares, as
a result of which, in the absence of investment returns, investors
will not get back the amount invested. If the Funds are denominated
in a currencyother than that in which the majority of the
investor’s assets are held, the investor should be aware that
changes in rates of exchange may affect the value of their
investment independently of the value of the Funds’
underlyingassets. Shares of the Funds have not been registered
under the US Securities Act of 1933, as amended (the “Act”), or any
state securities laws. Consequently, Shares of the Funds may not be
offered or sold to or for the benefit of anyUnited States person.
Further, if you have requested information regarding the Funds
while you are in the United States, you represent that (1) you are
either a “Qualified Institutional Buyer” (as defined in Rule 144A
under the Act) or(2) an “Accredited Investor” (as defined in Rule
501(a) under the Act). Furthermore, you agree that you will not
transfer Shares of the Funds except in compliance with applicable
securities laws, including the Act, and in compliancewith the
applicable restrictions in the Fund’s governing documents. The
Goldman Sachs Funds, domiciled in Luxembourg, are collective
investment schemes recognized under section 264 of the United
Kingdom Financial Services andMarkets Act 2000. Pursuant to this
recognition, the Funds may be promoted to the public in the United
Kingdom by persons authorized to conduct investment business. This
document has been communicated outside of the UnitedStates by
Goldman Sachs International, Peterborough Court, 133 Fleet Street,
London, EC4A 2BB, authorized and regulated by the Financial
Services Authority, and is approved for use in the United States by
Goldman Sachs & Co. Thisdocument does not constitute a
solicitation in any jurisdiction in which such a solicitation is
unlawful or to any person to whom it is unlawful. Moreover, this
document neither constitutes an offer to enter into an investment
agreementwith the recipient of this document nor an invitation to
respond to the document by making an offer to enter into an
investment agreement. Opinions expressed are current opinions as of
the date appearing in this material only.
2527 A4 GSAM-SEB BRICs Ad.2nd:A4 28/6/06 10:42 Page 1
-
Brev till redaktionen
GS BRICs PortfolioInvest in the four powerhousesof the
future
In partnership with Goldman Sachs Asset Management
We have chosen to partner with Goldman Sachs Asset Management
because weshare the same goal: to provide customised investment
solutions for our clients.We also believe that the expertise behind
your fund is as important as the namein front of them.
The BRICs concept was conceptualised by Goldman Sachs in 2001,
when the firm identified Brazil, Russia, India and China as
predicted key drivers of the futureglobal economy. The newly
launched GS BRICs Portfolio is designed to offer ourinvestors the
chance to participate in an exciting opportunity: to tap into
thetremendous growth potential of the four BRICs economies.
Emerging markets securities may be less liquid and more volatile
and are subject to a number of additional risks, including but not
limited to currency fluctuations and political instability. Shares
of the Goldman Sachs Funds are issuedsolely on the basis of
information set out in the current Offering Circular of Goldman
Sachs Funds, SICAV, which is available free of charge at the Fund’s
registered office. Prospective investors should review the Offering
Circularcarefully and consult their financial adviser before
investing to determine that an investment in the Fund would be
suitable for them. Past performance is not a guide to future
performance and the value of investments and the incomederived from
them can go down as well as up. Future returns are not guaranteed
and a loss of principal may occur. Investing in the Funds involves
risks, including those arising from stock and bond markets, and
currency exchangerate and interest rate volatility. Because the
return and principal value of an investment in the Funds will
fluctuate with changes in market conditions, an investor’s Shares,
when redeemed, may be worth more or less than theiroriginal cost.
Investors may also incur a sales charge when purchasing Shares, as
a result of which, in the absence of investment returns, investors
will not get back the amount invested. If the Funds are denominated
in a currencyother than that in which the majority of the
investor’s assets are held, the investor should be aware that
changes in rates of exchange may affect the value of their
investment independently of the value of the Funds’
underlyingassets. Shares of the Funds have not been registered
under the US Securities Act of 1933, as amended (the “Act”), or any
state securities laws. Consequently, Shares of the Funds may not be
offered or sold to or for the benefit of anyUnited States person.
Further, if you have requested information regarding the Funds
while you are in the United States, you represent that (1) you are
either a “Qualified Institutional Buyer” (as defined in Rule 144A
under the Act) or(2) an “Accredited Investor” (as defined in Rule
501(a) under the Act). Furthermore, you agree that you will not
transfer Shares of the Funds except in compliance with applicable
securities laws, including the Act, and in compliancewith the
applicable restrictions in the Fund’s governing documents. The
Goldman Sachs Funds, domiciled in Luxembourg, are collective
investment schemes recognized under section 264 of the United
Kingdom Financial Services andMarkets Act 2000. Pursuant to this
recognition, the Funds may be promoted to the public in the United
Kingdom by persons authorized to conduct investment business. This
document has been communicated outside of the UnitedStates by
Goldman Sachs International, Peterborough Court, 133 Fleet Street,
London, EC4A 2BB, authorized and regulated by the Financial
Services Authority, and is approved for use in the United States by
Goldman Sachs & Co. Thisdocument does not constitute a
solicitation in any jurisdiction in which such a solicitation is
unlawful or to any person to whom it is unlawful. Moreover, this
document neither constitutes an offer to enter into an investment
agreementwith the recipient of this document nor an invitation to
respond to the document by making an offer to enter into an
investment agreement. Opinions expressed are current opinions as of
the date appearing in this material only.
2527 A4 GSAM-SEB BRICs Ad.2nd:A4 28/6/06 10:42 Page 1
-
Glaciären hade dragit sig tillbaka flera kilometer och kvar var
bara en liten spillra av den en gång så stolta ismassan.
Å R 2000 BEFANN JAG MIG på polhavet, cirka tre kilometer söder
om Nordpolen. En och en halv månad tidigare hade Göran Kropp och
jag lämnat norra Sibirien med målet att som första svenskar nå
Nordpolen på skidor. Göran blev tvungen att avbryta halvvägs på
grund av en för-frusen tumme, men jag kom fram.
Den glädje jag då kände var oerhörd. Nu, sex år senare, är jag
tillbaka på samma plats. Glädjen är lika stark, men inte lika
egoistisk. Den här gången är jag glad över att vi kommer klara det.
Jag är nämligen inte här ensam, utan tillsammans med Prins Albert
II av Monaco med vänner. Sammanlagt är vi åtta personer som med 40
hundar åkt hundspann de sista 100 kilometrarna fram till polen.
Anledningarna till att Prins Albert vill köra hundspann till
Nordpolen är flera. Givetvis lockar äventyret, att förverkliga
drömmen om att göra någonting spän-nande och annorlunda. Men
främsta syftet med expeditionen är att sätta fingret på det största
globala problem vi har i dag, nämligen den globala
uppvärmningen,
och samla in pengar till vidare forskning kring detta.
Att prinsen bryr sig om detta beror till viss del på att hans
farfars far, Prins Albert I, genomförde en rad olika resor i
Arktis. Sommaren 2005 upprepade vi en av dessa expeditioner. Färden
gick till Svalbard, och vi besökte bland annat Monacoglaciären. Vi
kryssade mellan isberg och såg såväl valrossar som isbjörnar. Men
det viktigaste var att vi följde upp en rad av de forsk-ningsprover
som förfadern och hans fors-kare genomfört över hundra år
tidigare.
Mest skrämmande var att jämföra bilderna som tagits på
Lilliehöksglaciären 1906. Skillnaden var enorm. Glaciären hade
dragit sig tillbaka flera kilometer och kvar var bara en liten
spillra av den en gång så stolta ismassan. När vi senare besökte
Norska Polarinstitutet, i den lilla byn Ny-Ålesund på Svalbards
västkust, fick vi av forskarna höra än mer skräm-mande fakta.
Denna avlägsna del av vår jord är inte så ren och fri från
gifter som man kan tro. Tyvärr är det precis tvärt om. Med
havs-strömmar och vindar förs miljögifter och
avfall från jordens alla hörn upp hit, där de lagras i såväl
djur som människor. Miljö-förstöring är inte längre ett lokalt
problem. Det är i högsta grad globalt.
Vad kan man då göra för att vända utvecklingen? Lätt är det
inte. Forskare följer den globala uppvärmningen och dess
kon-sekvenser, politiker diskuterar kvoter för utsläpp och avtal
skrivs mellan länder för att på olika sätt minska
miljöförstöringen. Du och jag kan exempelvis välja en bil som drivs
av biogas eller ge bidrag till organisationer som främjar miljön.
En av mina kamrater köpte ett antal utsläppsrät-ter, dels för
spekulation, dels för att låta ett par av dem förfalla. Det är
också ett sätt att hjälpa miljön på traven.
Den globala uppvärmningen och miljö-förstöringen är ett oerhört
stort och svårt problem. Men jag är övertygad om att det är möjligt
att lösa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
Polarhälsningar från Ola Skinnarmo
KRÖNIKÖR OLA SKINNARMO
22 SPARA I FONDER NR 2, 2006
-
Gå in på seb.se/lana eller ring 020-1111300 för mer
information.Du kan även besöka närmaste SEB-kontor. Välkommen.
24070-SEB_miljö_A4_juni_06.qxp 6/29/06 2:15 PM Page 1