som engagerar Nr 1/5 s tema från: Sverig - Sida...männi skor som drabbats av cykloner och en försäk-ringslösning där länder kan få ersättning när vädret inte beter sig som

ANNONSANNONS Hela denna bilaga är en annons från Sida

Distribueras med Dagens Nyheter 2016.07.01

I LÄNDER SÖDER om Sahara har bara en fjärdedel av befolkningen tillgång till el. Genom jättesatsningen Power Africa ska de fördubblas på tio år. Grace Petro är bonde och kan numera mala sin majsskörd nära hembyn, tack vare solenergi. SID 8–9

2016

”Det är genom berättelser vi

kopplar hjärnan till hjärtat.”

Filmaren och fotografen Mattias Klum om genomförandet av Agenda 2030.

Efter tre decenniers forskning finns nu en ”intelligent” rissort som klarar av de nya tuffare väderförhållandena som klimatförändringarna för med sig.

Intelligent ris klarar översvämningar

Vad kostar rent vatten? 11Fattiga drabbas värst av klimatkrisen 2 Dhakas slum rustas 10

SVERIGES ROLL I

Fattiga drabb ä

SID 14 SID 4

ALMEDALSVECKAN Bistånd är ett ämne som engagerar i Almedalen.

Sparar på miljöngenom att använda

mindre vatten. Den

svenska textilindustrin

har gått samman för en

hållbar produktion.

SID 12

Nr 1/5 Dagens tema från: Sida – Sveriges biståndsmyndighet

Ä Ö

Grön el revolutionerar livet

Foto: Samuel Svensäter

s tema från: Sida – Sverig

Foto

: Anders

Arv

idso

n

Foto

: N

iras

Hela denna bilaga är en annons från SidaANNONS

2 Världen

Projektledare: Conny Unéus Texter: Johan Holmström Grafisk formgivare: Sara Norkvist Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint UmeåFör information om intelligent kommunikation, kontakta Conny Unéus, 018-68 30 70 www.inpress.com

Vid frågor om innehållet, kontakta:

Joachim Beijmo, [email protected]

www.sida.se

Intelligent kommunikation sedan 1984.

En bilaga från:

2016 Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, samt vice statsminister.

Visste du att ...... endast fem länder lever upp till löftet om att avsätta minst 0,7 procent av sin bruttonational-inkomst till bistånd – Sverige är ett av dessa?

AG HOPPAS PÅ EN VARM sommar med mycket sol och bad. På samma gång påminner mig varma somrar också om att klimatförändringarna har gått alarmerande långt. Det senaste året har jorden slagit värmerekord månad efter månad. För oss i Sverige innebär det inte några stora skillnader i vardagen medan temperaturskillnaderna på andra håll i världen får katastrofala konsekvenser. I samhällen där livet redan är svårt med till exempel begränsad tillgång till rent vatten och elektricitet, innebär oförutsägbara väderhändelser stora påfrestningar.

FATTIGA MÄNNISKOR ÄR ofta de som drabbas hårdast av alla typer av klimatförändringar och naturkatastrofer. Därför är arbetet med miljö- och klimatfrågor oerhört viktiga för att nå Sidas mål om fattigdomsminskning. Genom att utveckla grödor som bättre klarar torka och översvämningar, stödja männi skor som drabbats av cykloner och en försäk-ringslösning där länder kan få ersättning när vädret inte beter sig som vanligt, arbetar Sida med de direk-ta konsekvenserna av klimatförändringarna. Genom

att investera i solceller, minska kemikalieutsläpp inom textilindustrin och rena och hushålla med vattenresurser, bidrar vi till att den långsiktiga klimatpåverkan ska bli så liten som möjligt.

SEDAN ETT ÅR TILLBAKA finns 17 Globala mål för hållbar utveckling. Det är vår gemensamma in-struktionsbok om hur vi utrotar den extrema fattigdo-men, minskar orättvisorna och löser klimatkrisen. Tydligare än någonsin framhålls att ekonomisk och social utveckling hör ihop med en frisk miljö och ett klimat i balans. Når vi freden, men misslyckas med att bekämpa klimatförändringarna så är framtidsut-sikterna ändå dystra, och hur ska vi kunna utrota hungern ifall vi inte kan odla på jordbruksmarkerna och haven är tömda på liv?

UTMANINGARNA ÄR MÅNGA, men det är även möjligheterna. De Globala målen för hållbar utveck-ling ska uppnås i alla länder, och alla aktörer måste ta sitt ansvar. Genom att arbeta tillsammans mellan olika länder, regeringar och civilsamhälle, forskning och näringsliv, är jag övertygad om att vi inte bara kommer att hitta nya lösningar, utan också idéer som är hållbara över lång tid.

Ja, jag vill ha en varm sommar, men inget värme-rekord. Låt oss i stället sätta rekord i hur vi tillsam-mans når de Globala målen för hållbar utveckling.

Agenda 2030

Klimat och fattigdoms-minskning hör ihop

Foto: Pavel Flato

”Ja, jag vill ha en varm sommar, men inget värme-

rekord. Låt oss istället sätta

rekord i hur vi tillsammans når

de Globala målen för hållbar

utveckling.”Charlotte Petri GornitzkaGeneraldirektör, Sida

J

Miljö- och klimat-området är viktigt för Sverige

Stöd till motstånds-kraftigt jordbruk

miljoner människor berörs årligen av naturka-

tastrofer. Merparten av dessa katastrofer är väderrelaterade. Sida arbetar både förebyggande för att stärka människors och samhällens förmåga att hantera miljö-relaterade katastrofer (resiliens), och med att begränsa negativ miljö- och klimatpå-verkan. 2,1 miljarder kronor av Sveriges bistånd gick till insatser med miljö och klimat som huvudsyfte.

200

Fördelning av svenskt bistånd 2015:

Övrigt 3 miljarder

Hur mycket och till vad bidrar du?Som svensk bidrar du med ungefär 10 kronor per dag i skatt till bistånd. Det hjälper bland annat gravida kvinnor att föda på förlossningskliniker i stället för hemma; kliniker som gör att kvinnor och barn får rätt vård vid graviditet och förlossning, och att barn får livsnödvändiga vacciner som vi här hemma tar för givet. Biståndet bidrar också till stärkt demokrati genom till exempel fler vallokaler, så att det blir lättare för människor att rösta.

r

Sverige stödjer humanitära projekt via FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). Projekten är koncentrerade till Afrikas Horn och Sahel-området där tillgången på mat är synnerligen osä-ker. Sidas stöd går till exempel till att dela ut förbättrat utsäde som bättre kan stå emot klimatförändringar eller till att utbilda lantbru-kare, kvinnor och män, i odlingsmetoder som är bättre anpassade till ett föränderligt klimat. Det finns också insatser som innehåller aktiviteter för att minska påverkan av regn och torka, såsom plan-tering av träd och buskar eller iordningställande av dammar för bevattning eller för att ge djuren att dricka. Sverige ger cirka 100 miljoner kronor i stöd genom FAO under 2014–2016.

Foto

: Fre

drik

Hje

rlin

g

Sveriges humanitära biståndDet humanitära biståndet går till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet i kriser och katastrofsituationer. Det uppgick till 4,9 miljarder kronor 2015. De största kriserna, Mkr*

* Sida står för den största delen (57 %) av det totala

humanitära biståndet. Resten fördelas genom UD.

344Syrien

Sahel

Sydsudan

Jemen

DR Kongo

Somalia

Afghanistan

Sudan

Palestina

265

221

190

184

132

132

116

107

0 350250 30020050 100 1500 350250 30020050 100 150

j

Kostnad för asylmottagning i Sverige 20,2 miljarder

Globalt och regionalt stöd via Sida 7 miljarder

Bilateralt stöd till länder via Sida 10,8 miljarder

Kärnstöd till multilaterala organisationer via UD 18,9 miljarder

Jag ser klimatpolitik och biståndspolitik som en helhet.”

Världen 3

Hela denna bilaga är en annons från Sida ANNONS

Å GRUND AV klimatföränd-ringarna är torkan svår i Makueni

i Kenya. Befolkningen är beroende av mangoodlingen. En ny fabrik ska ta hand om skördetidens överflöd av frukt och på så sätt ge tillgång till värdeked-jan som tar frukten till konsumenterna.

– Det har inte regnat på tre år. Fabriken ger möjligheter till sysselsättning och en jämnare fördelning av inkomster, säger mangobonden Bendetta.

FABRIKSBYGGET ÄR kopplat till ett nationellt utvecklingsprogram som ska ge säkrare matförsörjning och ökad till -växt. Programmet delfinansieras av Sida och byggs upp med organisationen NIRAS-Indevelop som rådgivare åt den kenyanska regeringen. Kristina Mastroianni är tekniskt ansvarig för arbetet med jordbruksutveckling.

– I Makueni har vi stärkt böndernas ställning genom att bilda ett koopera-tiv med över 3 000 bönder. Vi hjälper bönderna att stå på egna ben, investera och bedriva jordbruk som självstän-diga kommersiella småföretagare.

FABRIKEN ÄR DEN första av flera som byggs enligt en betalningsmodell där hälften av kostnaden betalas av coun-tyt, en fjärdedel av investerare och en fjärdedel av Bendetta och andra bönder.

– Med tiden ska bondekooperativet

kunna köpa upp countyts del så att det äger 75 procent, säger Kristina Mastro-ianni.

I fattiga länder är det tydligt hur intimt kopplade frågorna om jämställd-het, mänskliga rättigheter och klimat är. I Kenya har torkan gjort att många på landsbygden, särskilt män, migrerar till städerna för att få jobb. Kvinnorna har ofta begränsade möjligheter att för-flytta sig eftersom de har större ansvar för familjemedlemmar. Tidigare i år gick NIRAS samman med Indevelop, en organisation med en lång erfarenhet av utvecklingsarbete inom jämställd-hets- och rättighetsfrågor.

Jämställdhet är ett grundvärde som måste upprättas överallt inom samhäl-let om utvecklingen ska vara hållbar och rättvis, säger Christina Davis, tek-niskt ansvarig för jämställdhetsfrågor på NIRAS-Indevelop.

– Vi verkar för att kvinnor fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska livet och i politiken. Det vi kallar jämställd-hetsintegrering måste genomsyra alla politiska åtgärder, inklusive lagstift-ning och program på alla områden. I projektet i Kenya har vi aktiviteter spe-ciellt riktade till kvinnor och unga för att stärka deras möjligheter att försörja sig och sin familj på mangood-ling.

P

Mango är guld i torkanMango är en av få saker som växer i den extrema torkan på landsbygden i Kenya. Svenskt bistånd finansierar uppbyggnaden av värdekedjan som tar frukten från jordbrukare till konsument.

NIRAS-INDEVELOP I VÄRLDEN

NIRAS-Indevelop är en av Europas största organisationer

inom internationellt utvecklingssamarbete med 250 anställda och

erfarenheter från projekt i 100-talet

länder. Samarbets partners är organisa-

tioner som Sida, Asiatiska utvecklings-

banken, Europeaid och Världsbanken.

Läs mer på: www.niras.com

Bendetta är mangobonde i

Makueni där det råder svår torka.

– Det har inte regnat på tre år,

berättar hon. En ny fabrik ger

möjligheter till sysselsättning och en

jämnare fördelning av inkomster.

mimiljlj

Kemikalieanvändning i SydostasienMed hjälp av svenska Kemikalieinspektionens experter har myndigheterna i Sydost-asien fått ökad kunskap om riskerna med bekämpningsmedel inom jordbruket och annan kemikalieanvändning samt bättre möjligheter att hantera dessa frågor.

Ambassadörer– för var sitt mål

FÖRRA HÖSTEN enades världens länder om 17 globala mål för att åstadkomma stor förändring under de kommande 15 åren: att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, samt att lösa klimatkrisen. Målen syftar till att skapa en global hållbar utveckling och de innefattar de tre dimensionerna ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

För att nå målen krävs att alla känner till dem. Sida arrangerar därför fotoutställning-en #mittmål där 17 kända Almedalsprofiler visar upp vilket mål de brinner lite extra för. Även privatpersoner kommer att kunna

vara med, på plats i Almedalen och på nätet under hashtaggen #mittmål.

JOACHIM BEIJMO är kommunikations-chef på Sida.

– De Globala målen kommer att göra jorden till en bättre plats att leva på. Just nu sker arbetet med att involvera alla männi-skor i detta arbete, för om målen ska upp-nås måste alla vara delaktiga, från regeringar ner till enskilda individer. Sida har ett särskilt uppdrag att hjälpa till att göra målen kända. Därför driver vi bland annat kampanjen #mittmål i Almedalen.

Mål 3 – God hälsa och välbefinnande– Hälsofrågor blir rättighetsfrågor. Rätten att bestämma över

sin egen kropp och reproduktion. Eller tillgången till vaccin mot

sjukdomar som är dödliga, men går att förebygga. Mål 3 hand-

lar om liv och död, politik och hälsa – här kan vi göra mycket!

Sofia Arkelsten, Riksdagsledamot (M)

Mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt– Vägen ut ur fattigdom är nästan alltid ett arbete.

För de allra flesta människor är det början på utveckling.

Karl-Petter Thorwaldsson, Ordförande, LO

Mål 17 – Genomförande och globalt partnerskap– Partnerskap är en förutsättning för att kunna nå de Globala

målen. Vi måste samarbeta över gränser och mellan sektorer

för att tillsammans skapa en värld utan fattigdom och förtryck.

Att uppnå målen är inte bara en möjlighet, det är vår skyldighet.

Charlotte Petri Gornitzka, Generaldirektör, Sida

Hur får vi till en hållbar utveckling i världen och

hur kan Sverige bidra till detta? På Sverige i världen i Almedalen

diskuteras några av vår tids största ut-

maningar, som fattig-dom, global hälsa, fred,

miljö och klimat.

Världen enades om globala mål

-d, at.

IS ÄR BASFÖDA för över två miljarder människor, men mer ris behövs för att försör-ja en växande global befolk-

ning. Samtidigt hotas många risodlingar av klimatförändringarna. Monsunerna blir allt fler och översvämningar vanligare. Dessutom stannar vattnet kvar längre på fälten på grund av att torka packar jorden så hårt att vatten inte tränger igenom när regnperioden kommer. Resultatet blir att skördarna uteblir, med matbrist och ökad utsatthet som följd. Framför allt drabbar det fattiga lantbrukarfamiljer i Asien.

Sida har bidragit till utvecklingen av nya ”intelligenta” rissorter genom stöd till IRRI, International Rice Research Institute.

Genom mångårig forskning har man lyck-ats förbättra risets näringsnivå, kvalitet, storlek på skörd och motstånd mot natur-fenomen. En av IRRI:s stora succéer kallas ”scuba rice” för sin förmåga att överleva under vatten i upp till tre veckor. En vanlig risplanta klarar bara av tre dagar.

– Scubariset skickar upp ett skott ovan-för vattenytan och får på så sätt sol och

luft, berättar Ola Möller, ämnesföreträdare för lantbruk på Sida. Riset har en nästan magisk förmåga att resa sig när vattnet runnit undan och kan dessutom ge större skördar än de vanliga sorterna. Det här gör att bönderna kan sälja en del av över-skottet och förbättra levnadsstandarden för familjen.

ENLIGT FN:S KLIMATPANEL kommer extremt väder såsom torka och översväm-ningar att bli vanligare, så även angrepp från skadedjur och sjukdomar. Risodlingarna är sällan större än ett hektar, motsvarande ungefär en fotbollsplan. Den här typen av småskaligt jordbruk står för större delen av världens matproduktion och är dåligt anpassat för klimatförändringarna.

Sida ger årligen 115 miljoner kronor i stöd till forskningsnätverket CGIAR (där IRRI ingår), som bland annat forskar om vilka grödor som kan odlas hållbart och

näringsrikt under tuffa klimatförhållanden. Ola Möller:

– Genom att öka skördarnas storlek och tåligheten kan vi bidra både till tryggad matförsörjning och ökade inkomster för dessa fattiga människor. Förutom ris har man utvecklat bönor, kassava, majs och sötpotatis, grödor som står för en stor del av fattiga människors näringsintag.

CGIAR ARBETAR ÄVEN med att bygga genbanker som är avgörande för växtföräd-ling. Det var så scubariset togs fram. Forskare hittade en gammal indisk rissort och föräd-lade den genom traditionella metoder. Det tog 25 år. I dag odlas det på 600 000 hektar i Sydostasien och bidrar till en tryggare mat-försörjning för runt 50 miljoner männi skor.

– Växtförädlingen kommer att bli allt viktigare för att utveckla plantor som kla-rar av effekterna av klimatförändringarna, säger Ola Möller.

Halva jordens befolkning äter ris varje dag. Ris kan ge mat till fler människor än till exempel majs och vete. Där det är lågland kan jordbru-kare få två skördar per år, i högland bara en skörd. En hektar risodling ger ungefär två ton ris per skörd. Asien står för över 80 procent av all risodling i världen. De utmaningar forskningen i dag arbetar med är bland annat att öka näringsin-nehållet i riset samt öka tåligheten mot torka.

Varannan äter ris varje dag

5 miljoner odlar smart ris

1 miljardNästan en miljard människor i världen är undernärda och just de fattigaste drabbas hårdast av klimat-förändringarna. Sverige bidrar årligen med 115 miljoner kronor i stöd till forskning om hur grödor kan odlas under tuffa klimatförhållanden.

I Asien finns 20 miljoner hektar odlingsmark som regelbundet drab-bas av översvämningar. Som ett svar på detta har International Rice Research Institute, med finansiellt stöd från Sida, utvecklat ett ris som överlever under vatten.

vvävävärlrlrldededennn. DDDeee utututmamamanininingngngararar nn i dag arbetarnnnd annat ringsin-iset


GENOM ATT UTVECKLA ett ”intelligent” ris som tål översvämning har svenskt bistånd bidragit till att 50 miljoner människor fått tryggare matförsörjning.

2016

Matsäkerhet Text: Johan HolmströmFoto: Niras

Mångårig forskning har förbättrat rissorternas näringsnivå, kvalitet och storlek på skörd – samt motstånd mot naturfenomen som torka och översvämningar. Här bönder i Kambodja som kan odla motståndskraftigt och hållbart ris genom Sidas stöd till Asian Development Bank.

”Riset har en närmast magisk förmåga att resa sig när vattnet runnit undan.”

Ola Möller

R

Intelligent ris räddar liv

Maktspel i Syrien Måndag 4 juli kl. 12.00–13.00 i Krukmakarens hus,

Frälsningsarmén, Mellangatan 21

I samarbete med Utrikespolitiska förbundet Sverige

Strategiska utsikter för Europa i ett turbulent närområdeTorsdagen 7 juli kl. 10.30–11.15

Försvarspolitisk Arena, S:t Hansgatan 11

Utrikespolitiska institutet i Almedalen 2016

➤ Läs mer ui.se

Ingen föranmälan – kom i tid

Välkommen!

Följ oss på Twitter: @UISweden med #uievent

miljoner krisdrabbade människor tog emot försörjningsstöd 2014, främst inom jordbruk.1,5Biståndsdata tillgänglig för alla

På Openaid.se kan du följa hela biståndskedjan från beredning av biståndsinsatser, via beslut och rapporter till utvärdering av insatsernas resultat.

4 Världen

Hela denna bilaga är en annons från Sida

”Jag vill vara med och bygga det nya Kongo!”DET SÄGER SANDRA, en ung kvinna vars framtidsdrömmar slogs i spillror när hon utsattes för brutalt sexuellt våld. Genom det PMU-stödda Panzisjukhuset i DR Kongo fick hon, precis som tiotusentals kvinnor innan henne, hjälp att bygga upp sitt liv igen. Sandra började drömma nya drömmar.

Drömmar är inte en verklighetsflykt, utan en drivkraft för att åstadkomma samhälls-förändring. I det stora förändringsprojekt som Agenda 2030 innebär behöver män-niskor ges mod att just våga drömma om en ny värld. Vi behöver satsa på att bygga upp goda, fredliga och inkluderande samhällen, där människor ges utrymme att förverkliga sina drömmar. PMU vill tillsammans med våra partner, och andra goda samhällskraf-ter, arbeta för att förverkliga den värld som målas upp i de nya globala hållbarhetsmålen.

Efter 50 år av utvecklingsarbete vet vi att förändringarbete tar tid. Utvecklingsar-bete är inte betjänt av snabba förändringar initierade av tillfälliga politiska trender, utan behöver stabilitet och långsiktighet. Därför välkomnar vi långsiktigheten i Agenda 2030.

Vi vet också att arbete i världens fragila länder innebär ett stort mått av risktagande, med konflikter och flykting-situationer ständigt närvarande. Här krävs mod att våga satsa lång-siktigt. Vi vet att kyrkor och andra religiösa aktörer ofta finns på plats före, under och efter en krissituation, och betydelsen av att inte ge upp, trots att situationen ibland ser hopplös ut.

Genom åren har vi lärt oss att två av de absolut viktigaste ingångarna i ett globalt förändringsarbete är fred och jämställdhet. Där fred skapas kan människors drömmar om ett värdigt liv förverkligas. Där kvinnor får ta plats i det offentliga livet, ser vi hur demokratiserings- och fredsprocesser blir mer hållbara och effektiva. Därmed är frågan om jämställdhet helt avgörande för en fram-fångsrik utveckling.

Vi vet inte vilken roll Sandra kommer att ha i det nya DR Kongo. Men vi vet att hon valt att bli en kraft att räkna med. För att stödja personer som Sandra att bli föränd-ringsaktörer krävs långsiktiga insatser, en lokal förankring och att vi arbetar tillsam-mans. På så sätt kommer vi gemensamt uppfylla målet med en hållbar och rättvis global utveckling för alla.

Jag tror att detta lands

framtid finns i Kongos kvinnor.” Doktor Denis Mukwege, chef för det PMU-stödda Panzisjukhuset i DR Kongo

På de mest omöjliga platser

i världen är det kyrkan som inte bara finns – utan också stannar kvar.”Anders Kompass i Dagen 2016-02-05

Twittra med oss på @PMUSweden

#tocongowithlove www.pmu.se

MOD ATT DRÖMMA IGEN

Fred och jämställd-

het är de viktigaste ingångarna i ett föränd-ringsarbete.

FOTO: LINDA FORSELL

SLU har en samlad strategi för de globala utmaningarna

Inför de globala utmaningarna inom Agenda 2030 ligger SLU:s kompetenser och verksamhet i centrum, för tryggad livsmedels-försörjning och utvecklingen av en fossilfri och biobaserad ekonomi. Vi har arbetat med fattigdomsbekämpning och kapacitetsutveckling inom lantbruksområdet i låginkomstländer i över 60 år.

Idag publicerar vi mer än fem granskade forskningsrapporter i veckan i samarbete med partners i syd. SLU Global samordnar SLU:s kraftsamling kring Sveriges internationella bidrag till Agenda 2030.

www.slu.se/slu-global

Vi finns på Sida:s scen i Almedalen flera gånger under torsdagen 4/7!

AgriFoSe2030

ANNONS

Världen 5

TILLSAMMANS FÖR FACKLIGA RÄTTIGHETEROCH DEMOKRATIHösten 2015 hölls de första fria valen i Burma och den demokratiska oppositionen vann en storseger. Men militärens makt är fortfarande stor och det pågår flera väpnade konflikter i landet. Tillsammans stöttar vi burmesiska fackföreningar och människorättsaktivister i kampen för ett genuint demokratiskt och jämlikt Burma.

ANSTÄNDIGT JOBB OCH EKONOMISKTILLVÄXT


2016... i Agenda 2030 är jämställdhet ett mål i sig? Alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor ska avskaffas överallt.

Visste du att ...

Konsekvenser

Klimatflyktingar utan rättssäkerhet

ÅLLER KLIMATET PÅ att förändras? Ja, menar en enig forskarkår. Polaris arnas ned-smältning, öar och kustrem-

sor som hamnar under den stigande havsytan, bränder i Indonesien, värmeböljor i Europa, tyfoner i Stilla Havet och extrem torka på Afrikas horn, i Centralamerika och Sydostasien är bara några av de konkreta följderna av den klimatpåverkan människan orsakat.

Sidas miljö- och klimatbistånd riktar sig till de mest utsatta. Sara Gräslund är ämnes-företrädare för klimat och miljö.

– En viktig utmaning för det internatio-nella samfundet framöver är att lösa klimat-flyktingarnas oskyddade situation. De har i dag inte giltiga asylskäl enligt FN:s flyk-tingkonvention, och det kommer att behöva utvecklas ett system som gör att de har rätt till skydd och kan fly på ett säkrare sätt.

OVANPÅ TEMPERATURÖKNINGEN som orsakats av människan, pågår en El Niño, ett naturligt återkommande väderfenomen som ofta leder till översvämningar och torka. Den här gången är effekterna extrema på

grund av kombinationen av klimatföränd-ringarna och El Niño.

– Både extrema väderhändelser och lång-samma klimateffekter, såsom havsnivåhöj-ning, drabbar människor i fattigdom hårdast eftersom de är mer exponerade och mer sår-bara än andra.

– Vi kan förvänta oss att många människor behöver fly eller migrera under de kommande åren, till exempel från önationer i Stilla Havet. Välfungerande ekosystem och ett stabilt kli-mat är förutsättningar för att människor ska kunna ha ett bra liv, säger Sara Gräslund.

Katastrofförebyggande går ut på att

stärka förmågan att skydda sig mot

naturkatastrofer, att möta den dubbla

utmaning som fattigdom och klimat-

förändringar innebär. Sverige arbetar

med att stärka myndigheter och lokala

organisationer att möta humanitära

behov i sitt eget land och se till att det

finns ett långsiktigt perspektiv i arbetet.

Fakta

ATT FLY FRÅN KLIMATFÖRÄNDRINGAR är inte giltigt asylskäl enligt FN:s flyktingkonvention. Det internationella samfundet behöver därför utveckla ett system som gör att de har rätt till skydd.

Naturkatastrofer som tyfoner, här på Filippinerna, blir allt vanligare på grund av klimatförändring-arna. Väderfenomenet El Niño gör effekterna större och värst drabbas de fattiga.

Text: Johan HolmströmFoto: iStockPhoto

Temperaturökning sedan 1850Vart och ett av de tre senaste årtiondena har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 1983–2012 sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1 400 åren.

6 Världen

H

Världen 7


Swedish Global Health Education Conference 26–27 October 2016 in Umeå

More Information

and Registrationwww.sls.se

8 Världen


2016

Hållbar energi Text: Johan HolmströmFoto: Anders Arvidson

Delar av Afrika hotas ofta av väder-katastrofer som allvarlig torka och översvämningar.

Därför har Sida gått in med stöd till Africa Risk Capacity (ARC), ett försäkringsprogram

där risken för väderkatastrofer överförs till den internationella finansiella marknaden.

Programmet har blivit ett kraftfullt verk-tyg för riskbedömning och riskhantering. Myndig heterna blir tidigt förvarnade om kommande väder katastrofer och kan därför

ingripa tidigt i en kris. Utbetalningar kan göras bara dagar efter att katastrofens påver-kan har blivit kännbar, så som det skedde i september 2014 när satelliter avslöjade förestående omfattande underskott av regn i Sahel. Som medlemmar av ARC kunde

Senegal, Mauretanien och Niger använda prognoserna för att bedöma vilka samhällen och regioner som skulle komma att drabbas hårdast. Tack vare inbetalade premier på mot-svarande 90 miljoner kronor, kunde länderna få försäkringsutbetalningar på mer än 300

EEMA AYUBU bor i den kul-liga regionen Arusha i Tanza-nia. För tre år sedan installe-rade hon ett komplett solener-gisystem i hemmet och det

har revolutionerat hennes och de två barnens vardag. De har nu en uppsättning elektriska hushållsapparater, kan ladda mobiltelefo-nerna, använda radio och tv, och viktigast av allt: med elektriskt ljus kan barnen studera på kvällarna och på så sätt förbereda sig för vidare studier.

– Vi är exalterade över tekniken, säger Neema. Människor här förstår verkligen vilken skillnad solenergi gör i deras liv.

PÅ DEN AFRIKANSKA landsbygden är det bara några få procent som har tillgång till elnät. De är hänvisade till fotogenlam-por och energi från dieselgeneratorer och batterier, något som är dyrt, opålitligt och dåligt för klimatet. Nu är dock en föränd-ring i sikte, mycket tack vare ny grön tekno-logi. Företaget som levererat Neemas sol-celler heter Mo bi s ol och har på fyra år in-stallerat 50 000 solenergisystem i Tanzania och Rwanda. Henrik Axels son är kommer-siell chef på Mobisol.

– De flesta i Neemas region lever utsprid-da med långa avstånd mellan husen. Det är osannolikt att de någonsin skulle bli upp-

kopplade på det nationella elnätet, det skul-le helt enkelt vara för dyrt. Men tack vare möjligheten att betala av solenergisystemet månadsvis via mobiltelefon räcker deras in-komster som jordbrukare.

NEEMA AYUBU ÄR ÄNKA och har börjat arbeta som Mobisols återförsäljare i grann-skapet, och affärerna går bra. Hittills har hon sålt över hundra system och hon köpte nyligen en gasspis som gjort matlagningen snabbare och enklare – och, faktiskt, billi-gare och miljövänligare eftersom kol är dyrt och smutsigt. Nu sparar hon till ett kylskåp för att slippa gå till marknaden och handla varje dag.

Det här är tydliga exempel på hur elektri-citet förenklar livet i ett fattigt samhälle och skapar förutsättningar för att drömma. Ofta är den omedelbara vinsten kvinnornas och barnens. Studier har visat att barn, särskilt flickor, får bättre skolresultat tack vare till-gång till el, inte minst i engelska som ofta talas i radio och tv. Även sjukvården för-bättras, till exempel genom en sådan enkel sak som att vacciner kan förvaras i rätt tem-peratur på hälsokliniker. Och med upplysta hus och gator blir säkerheten högre och människor känner sig tryggare. För kvinnor innebär det att de får tillgång till det sociala livet även när det blivit mörkt.

Mobisol vågade satsa vidare i Afrika tack vare en kombination av kapital från investe-rare och bidrag, bland annat från en fond som Sida är med och finansierar. Fonden är en del av det internationella samarbetsprojekt Power Africa som USA:s president Barack Obama tog initiativet till 2013. Sverige blev genom Sida dess första partner och ska under tio års tid bidra till att en miljard dollar går till ökad tillgång till el.

ANDERS ARVIDSON, rådgivare på Sida:– Tillgång till el är en grundläggande för-

utsättning för att människor ska ta sig ur fat-tigdom. Med el kan afrikanska ekonomier växa och konkurrera med andra ekonomier och välståndet öka.

En av Sidas uppgifter är att underlätta för förnybara elprojekt att nå privata investerare.

Tillgången på el förduBARA EN FJÄRDEDEL

av den afrikanska befolkningen söder om

Sahara har tillgång till el. I det internationella

projektet Power Africa ska de fördubblas på tio

år, något som gynnar många kvinnor.

Molswat Twalia driver sin kaffemalare på solenergi och sysselsätter sedan elektrifierandet fyra heltidsarbetare och runt 50 säsongsarbetare.

Sjuksköterskan Sophia Mikidadi Sallum med kollegor för-bereder medicinhantering. Med solenergi kan hälsocenter som Mwemage förvara viss medicin i kylskåp.

Evangelina Kathma framför sin tv i huset i Bewera. Genom tv och radio landsbygden kontakt med det övriga samhället. Och studier har visat att får bättre skolresultat, inte minst i engelska.

N

Neema Ayubu och Joseph Zikhali, sales manager för Mobisol i Tanzania.

Sida ser helt nya möjligheter att mobilisera privat kapital in i Afrikas energisektor, något som är nödvändigt eftersom ländernas skatte-pengar och traditionella bidragsgivande inte täcker det enorma behovet av investeringar.

Afrikanska länder försäkras mot väderkatastrofer

Vi måste producera ett överflöd av ren, förnybar energi och driva på utvecklingen för att göra nästa generation av energi mer effektivt. Det för att gynna miljön, vårt samhälle och ekonomin.”The Breakthrough Energy Coalition, med initiativtagarna Bill Gates, Mark Zuckerberg och Richard Branson


Världen 9

bblas

Majsbonden Grace Petro slipper åka 15 kilometer med taximotorcykel för att mala, tack vare solenergi.

får barn

– Det här är nödvändigt eftersom traditio-nellt bistånd och länders skattemedel bara kan täcka en bråkdel av det enorma investe-ringsbehov som finns. Det positiva är att det finns gott om investerare som vill in i Afrika, säger Anders Arvidson.

SVERIGES SATSNING inom Power Africa görs enbart med förnybar energi eftersom det är en förutsättning för hållbar tillväxt. I Afrika finns enorma outnyttjade energire-surser i form av biobränsle, vattenkraft, vind och många soltimmar. Mer än hälften av de nya elkunderna inom Power Africa beräknas få sin el genom isolerade nät eller helt fristå-ende energisystem, så kallade off-gridlös-ningar, liknande Mo bi sols.

– På så sätt når biståndet de allra fatti-gaste. Hittills har drygt en miljon fått el den här vägen, men potentialen är hundratals miljoner, säger Anders Arvidson.

”Människor här förstår verkligen vilken skillnad solenergi gör.”

Neema Ayubu

Sveriges energibistånd till Afrikahar bidragit till reformarbete och kapacitetsutveckling av energisektorn under flera decen-nier. Nu har många regeringar genomfört reformer av elmark-naden, vilket gjort det möjligt att privata aktörer kan producera och leverera el. Genom en kom-bination av bidrag, garantier och fördelaktiga långtidslån ser Sida till att privata aktörer tar risken att ge sig in på den afri-kanska marknaden. Det är även ett sätt att få svenska skattemedel att räcka längre och få större utvecklingseffekt än genom traditionella biståndsgåvor.

Energibistånd till Afrika

miljoner kronor redan i januari 2015, vilket var innan FN gick ut med en vädjan om hjälp.

Nio länder har köpt eller är på väg att köpa premier genom Africa Risk Capacity. Ytterligare tjugotalet länder har skrivit på en överenskommelse om samarbete.

I Afrika söder om Sahara saknar runt 600 miljoner människor till-gång till el. Att inte ha tillgång till elektricitet är ett stort hinder för att ta sig ur fattigdom. Satsningen Power Africa har som mål att fördubbla tillgången till el i Afrika under de närmaste tio åren. Förutom den amerikanska biståndsmyndigheten USAID, som är initiativtagare, deltar bland annat Sida, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken vid sidan av mer än hundra privata företag. Sida ska under tio års tid bidra med en miljard dollar.

Power Africa

människor fick tillgång till el i världen 2014 genom svenskt bistånd.93 300

Facket och H&M i ett unikt avtalSKYDD FÖR 1,6 MILJONER TEXTILARBETARE på cirka

1 900 fabriker runt om i världen. Det omfattar det globala

ramavtalet som IF Metall, Industri All och H&M har tecknat.

– Avtalet innehåller ett unikt system med partssammansatta

kommittéer på både nationell och global nivå, säger IF Metalls

förbundsordförande Anders Ferbe.

UNIKT ÄR OCKSÅ ATT DET OMFATTAR textilarbetarnas

grundläggande rättigheter längs hela leverantörskedjan som

tillverkar H&M:s produkter.

– Vi och H&M är helt överens om att väl fungerande arbets-

marknadsrelationer och kollektiva förhandlingar är en förutsätt-

ning för rättvisa levnadslöner och bättre arbetsförhållanden,

säger Anders Ferbe.

DEN VIKTIGA UPPGIFTEN att realisera avtalet sker via

utbildning och information till fackliga organisationer och dess

medlemmar samt till företag och arbetsgivarorganisationer.

– Givetvis gäller det också till arbetstagare på fabriker där

fackliga organisationer saknas, säger Anders Ferbe.

GLOBALT RAMAVTAL

IF Metall har cirka 317 000

medlemmar på 11 500

arbetsplatser inom den

svenska industrin, bland

annat inom plast-, läke-

medels-, stål-, kemi-, verk-

stads- och textilindustrin.

Organisationsgraden är

på cirka 80 procent.

IF METALL

www.ifmetall.se

Globala ramavtal skyddar de anställdas intressen i alla

verksamheter som bedrivs av de multinationella företag

som tecknat avtal. IF Metall har tecknat globala ramavtal

med H&M, SKF, Electrolux och Saab AB..

Textilarbetare hos en av

H&M:s leverantörer i Bangladesh.

Sahara


2016

Vatten & sanitet Text: Anna Cory/Johan HolmströmFoto: WaterAid/GMB Akash/Panos

TILLGÅNG TILL RENT vatten och hållbar sanitet kan vara en fråga om liv eller död. I Bangladesh största slumområden lever hundratusentals männi-skor under svåra förhållanden, men nu är situationen på väg att förbättras.

ORAIL LIGGER MITT i huvudstaden Dhaka, bara några kvarter från stadens mer välmående delar med

nya höga kontorshus. Slum området har när-mare hundra tusen invånare som bor tätt intill varandra i plåtskjul. Bristen på rent vatten, avlopp och sanitet är stor, och invå-narna har hittills löst situationen med ille-gala vattenledningar där vattnet ofta är för-orenat och bara sporadiskt tillgängligt. Det här gör att många, framför allt barn, drab-bas av diarrésjukdomar som i sin tur leder till missad skolgång, dyra läkarbesök och ibland till att de dör.

ÄVEN KVINNOR OCH flickor drabbas oproportionerligt hårt av bristen på vatten och toaletter. Att ha långt till närmaste vattenpost eller en plats där man kan ut-föra sina behov, ökar risken för att utsättas för sexuellt våld och hot. Det förekommer att kvinnor och flickor ”håller sig” och undviker att äta och dricka på grund av bristen på säkra och tillgängliga latriner,

vilket kan leda till hälsoproblem.Med hjälp av medel från Sverige drivs nu

ett projekt som har förbättrat situationen i Korail och andra slumområden i Bangla-

desh. Arbetet leds av organisationen Water-Aid och går ut på att förse invånarna med säkra vattenledningar, gemensamma toalet-ter, sophämtning, avrinningssystem för regn-vatten och stenlagda gångvägar. Det inne-bär en stor förändring för invånarna.

– Tidigare fanns inga toaletter här där vi bor, då gick vi ner till strandkanten vid sjön. Det fanns ingenstans att gömma sig och ut-

rätta sina behov, så oftast väntade vi tills det blev mörkt, berättar Dujanah som är 25 år och flyttade hit med sin man när hemmet i Jamalpur spolades bort av översvämningar.

DERAS HEM I KORAIL ligger vid en fyr-kantig gård där skjulen ligger tätt samman, vägg mot vägg. Taken är låga och det finns ingen riktig dörr till ingången, utan man an-vänder ett tygstycke för att stänga till. Mitt på gården finns en av de nya toaletterna som har installerats med hjälp av WaterAid och lokala gräsrotsorganisationer. Ungefär tjugo familjer delar på toaletten som har två separata delar, en för kvinnor och en för män. Till skillnad från andra delar av Korail, dit förbättringsarbetet ännu inte har nått, är gångarna här lagda av tegelsten. Och det finns rännstenar och ett avlopps-system som gör det möjligt för vattnet att under regnperioden rinna undan.

– Det är en stor förändring mot hur det var förut, säger Dujanah. Alla känner stolthet och tycker att det har blivit mycket bättre. Det ger mig och alla andra här hopp.

Äntligen rent vatten i Dhakas slum

K

”Efter att ha förlorat två ben har den största svårigheten varit att uträtta mina dagliga behov. Vår slum hade ingen latrin och jag kunde inte använda de in-formella lösningarna som fanns. Nu har allt blivit så mycket lätt-are tack vare rull-stolen och en toalett där den får plats.”

Genom WaterAids arbete har Fakor Uddin fått dels en rullstol, dels tillgång till en funktions-anpassad toalett.

Toaletter och vattenkranar

750 miljoner utan rent vatten

Sverige stödjer organisationen WaterAids arbete med att förse världens fattigaste samhällen med vatten och sanitet. Stödet syftar till att förbättra situationen för de 750 miljoner människor som i dag lever utan tillgång till rent vatten och de 2,5 miljarder som saknar tillgång till toalett.

Med hjälp av lokala samarbets-partners har WaterAid installerat 100 gemensamma toaletter och 500 vattenkranar i Dhakas största slumområde Korail. Det har anlagts gångvägar i sten och ett dräne-ringssystem för regnvatten, som annars orsakar översvämningar. Sopvagnar hämtar numera hus-hållsavfall och tar det till soptippar utanför Korail. Tidigare kastades allt avfall i slummens utkanter, till exempel vid den sjö som ligger intill. I projektet ingår även undervisning i hygien, bland annat i skolorna.

Allt fler slumområden i Bangladesh får vattenledningar, gemensamma toaletter, sophämtning, stenlagda gångvägar och avrinningssystem för regnvatten. På bilden tvättar sig pojkarna vid en vattenpump med rent vatten, installerad av WaterAid.

Omkring 25 000 människor i Gaza har fått tillgång till bättre hante-ring av avloppsvatten tack vare svenskt bistånd. Reformstöd till vatten-sektorn har också lett till att en vattenregleringsmyndighet har etablerats.

Avlopp i Gaza2,4 miljoner krisdrabbade människor fick tillgång till rent vatten under 2014 tack vare svenskt bistånd.

”Det fanns ingen-stans att gömma sig och uträtta sina behov, så oftast väntade vi tills det blev mörkt.”

Dujanah

10 Världen


2016

Sanitet i Bolivia

14 miljoner människor delar på 47 offentliga toaletter i DhakaDhaka är en av världens snabbast växande städer med över 14 miljoner

invånare. Den stora bristen på offentliga toaletter äventyrar miljoner människors

hälsa. Med stöd från H&M Foundation bygger eller renoverar WaterAid toaletter

på 30 platser, enligt en modell där toaletterna bär sina egna kostnader.

En av dessa platser är Gabtoli Bus Terminal, en av Dhakas största busstationer.

Här har Nargis Pervin sedan över 10 år en affär som säljer vatten till pendlare.

– De nya toaletterna har gjort mitt liv lättare och affärerna bättre. Förut fick jag

stänga affären och gå hem för att gå på toaletten. Det behöver jag inte längre.

De nya toaletterna förenklar vardagen för stadens miljontals pendlare och är

även handikappanpassade. Samtidigt har de blivit en ögonöppnare för politiker-

na. Flera projekt har satts i rullning för att förbättra den sanitära situationen

i Dhaka och i andra delar av landet.

Nargis Pervin tvättar händerna

på den nya toaletten på busstationen

Gabtoli.

Vad kostar 50 liter vatten?

54% av en låg dagsinkomst.

Från vattenleveransställe


Från en tankbil


Från en tankbil

0,1% av en låg dagsinkomst.

Från vattenledning


Från gatuförsäljare

22 kr 6 kr 5,4 kr 1,08 kr 0,84 kr

Port Moresby,Papua Nya Guinea

Antananarivo Madagaskar

Accra, Ghana

Maputo,Mozambique Storbritannien

VATTEN KOSTAR OLIKA mycket beroende på var i världen du bor. Dyrast är det i fattiga sam-hällen och det gör att de mest utsatta inte har råd med de 50 liter rent vatten som behövs varje dag för god hälsa och hygien. Det värst drabbade landet är Papua Nya Guinea där dagsbehovet kostar 54 procent av en typisk låg lön. Här är några exempel på priset på 50 liter vatten.

Den extrema fattigdomen har halverats sedan 1990 och andelen människor som försöker överleva på mindre än 1,25 dollar om dagen har sjunkit från 47 till 23 procent.–50% I Bolivia har 20 000 nya anslutningar till konven-

tionella sanitetssystem och 3 400 anslutningar till klimat-anpassade sanitetssystem utförts med stöd från Sverige.

Världen 11

HJÄLP SYRIEN!

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.


STORA SVENSKA textilföretag har gått samman för att minska förbrukningen av vatten, kemikalier och energi. Ett pilotprojekt i Indien visar att produktionen kan bli mer hållbar samtidigt som pengar sparas.

2016

Hållbarhet & ekonomi Text: Johan HolmströmFoto: Lindex

EXTILBRANSCHEN HÖR till de mest vattenslukande och nedsmutsande i världen. Ett tvåårigt pilotprojekt med Sida,

Stockholm International Water Institute (SIWI) och företagen Indiska, Lindex och KappAhl har visat hur nya arbetssätt kan leda till avsevärda miljöförbättringar och ekonomiska vinster. I huvudstadsregionen Delhi var resultatet häpnadsväckande: av-kastningen för investeringarna blev 765 procent på ett år.

Elin Weyler på SIWI menar att den eko-nomiska aspekten är central:

– Fabriker och företag drivs av affärsin-tresse. För att få genomslag och spridning måste vi visa att det går att tjäna och spara pengar på hållbar produktion genom bättre affärsmöjligheter och genom ökad effekti-vitet i resurshanteringen, säger hon.

PROJEKTET HAR NU utvidgats till tjugo modeföretag med namnet Sweden Textile Water Initiative Projects (STWI). I länderna Bangladesh, Kina, Etiopien, Indien och Turkiet har vattenanvändningen minskat i genomsnitt med 8 procent under 2015. Även energiförbrukning och kemikaliean-vändningen har minskat, med 11 respektive 6 procent.

– De svenska företagen erbjuder möjlig-het till bättre affärsrelationer och fördjupat

partnerskap med fabriker som tänker lång-siktigt kring sin påverkan. De kan också ställa tydliga krav på effektiv vattenanvänd-ning och ha nolltolerans mot fabriker som inte använder reningsverk. De kan också påverka andra internationella företag att ställa liknande krav på sina leverantörer.

Den privata sektorn är mycket inflytelse-rik, menar Elin Weyler. Om företag tar till sig de Globala målen och anammar dem i sina strategier och affärsmodeller, kan

mycket förändras på kort tid. Enligt World Economic Forum är brist på vatten det största enskilda hotet mot hållbar utveck-ling. I slutänden handlar det om utsatta människors vardagsliv.

– I samhällen som får mer tillgång på rent vatten förbättras hälsan, barn- och mödra-dödligheten minskas, tillväxten ökar och vatten kan användas till jordbruk, som är nödvändigt för säker matförsörjning, säger Elin Weyler.

”I samhällen som får mer tillgång på rent vatten förbättras hälsan.”

T

Minskad vattenförbrukning sparar klimat och pengar

Elin Weyler

Från en av Lindex fabriker i Bangladesh. Ett tvåårigt pilotprojekt med Sida, SIWI och företagen Indiska, Lindex och KappAhl har visat hur nya arbetssätt kan leda till avsevärda miljöförbättringar och ekonomiska vinster.

Sida och Stockholm International Water Institute (SIWI) samar-betar med cirka tjugo svenska varumärken inom Sweden Textile Water Initiative (STWI). Företagen har tagit fram riktlin-jer för hållbar vatten-hantering som nu införs av leverantörer i Indien, Kina, Bangla desh, Turkiet och Etiopien. Det kan till exempel handla om bättre renings-metoder och återan-vändning av vatten.

Fakta

Vi har nu inte bara alla världens länder med oss, utan även näringslivet som inser att hållbar utveckling är ett måste för att vara framgångsrik och få lönsamhet. Och att det finns enorma pengar att tjäna.” Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet

12 Världen

* STWI leds av Stockholm International Water Institute (SIWI) och lokala konsulter. Projektet är finansierat av Sida, SIWI och deltagande företag och deras leverantörer. De deltagande företagen är: Acne, Björn Borg, Didriksons, Ellos, Filippa K, Fjällräven, Gekås, Gina Tricot, H&M, Haglöfs, Hemtex, IKEA, Indiska, Intersport, K&US Stockholm, KappAhl, Lindex, MQ, NilsonGroup, Odd Molly, RNB, Rudholm & Haak, Snickers workwear, Stadium, Stockholms läns landsting, TPC Textile, WESC och Åhléns.

TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE FRAMTIDGENOM VÅRT SAMARBETE MED VATTENRENINGSVERKET I JAIPUR SPARAR VI PÅ JORDENS RESURS-ER. DET GÖR VÅR KLÄNNING YARROW TILL ETT LIKA SNYGGT SOM HÅLLBART VAL!

KLÄNNINGYARROW

349:-

ERGEN I HIMALAYA fun-gerar som ett vattentorn för 1,3 miljarder människor. Räknar man med människor-

na nedströms är mer än 3 miljarder bero-ende av vattenkraft eller andra resurser från Himalaya, där tio av världens största floder rinner upp.

Bergsområdet påverkas kraftigt av kli-matförändringarna. Monsunklimatet i östra och centrala Himalaya ger extrema väder-omslag, där 80 procent av nederbörden faller under tre månader. Resten av året är oerhört torrt. När glaciärerna smälter bildas det nya sjöar som lägger sig som stora dammar bakom bergsryggarna. Då och då sprängs fördämningarna. Kraftiga störtfloder

med sten, grus och jord som samlats i sjöarna spolar bort broar, vägar, vattenkraftverk, hus och vetefält.

TROTS ATT BERGEN är livsavgörande för miljarder människor, är kunskapen om hur Himalaya påverkas av den globala uppvärm-ningen bristfällig. För att männi skor ska kunna anpassa sig till ett förändrat klimat stöder Sida det regionala institutet ICIMOD, bland annat med arbetet med ett early warning-system. Från sin bas i Katmandu, Nepal, förser man länderna Af ghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Burma, Nepal och Pakistan med kunskap och utbildning. Arbetet går ut på att identifiera metoder som människor använder för att


TRE MILJARDER människor är beroende av Himalayas vatten. Ett varningssystem och kunskapsspridning ska förstärka beredskapen vid översvämningar.

2016

Resiliens Text: SidaFoto: Colourbox

Tio av världens största floder rinner upp i Himalaya och 3 miljarder människor är beroende av vatten och energi härifrån. Vid naturkatastrofer drabbas de hårt.

Early warning i Himalaya

… Sverige är den största givaren till Gröna klimat-fonden per capita?

… fanns i Bangladesh 2014 tack vare bidrag från Sverige. Insatsen har bidragit till att koldioxidutsläppen från fossila bränslen har minskat och att hus-hållens ekonomi förbättrats när kostnaderna för till exempel fotogen minskat.

Visste du att ... 3 miljoner solpaneler ...

Banpassa sig till klimatet. Arbetet är koncen-trerat på att förbättra dessa i stället för att införa nya metoder som inte passar in i den lokala strukturen.

I HIMALAYA BOR 200 miljoner män-niskor. Fattigdomen är utbredd och det saknas ofta skolor, vägar och infrastruktur. Konkurrensen om vattenresurserna är en

bidragande orsak till konflikter i området. Genom att sprida bra exempel på traditio-nella metoder kan människor i Himalaya bättre anpassa sig till varierande väder. Men goda exempel och kunskaper används också för att påverka myndigheter i regionen så att bättre lagar, riktlinjer och stöd utformas. Utvecklingen blir mer hållbar på alla sätt; socialt, ekonomiskt och klimatmässigt.

Världen 13

KORT OM LINDEX

• Grundades 1954,

huvudkontor i Göteborg

• En av Europas ledande

modekedjor med ca 490

butiker på 18 marknader

+ e-handel inom EU och

Norge

• Sortimentet omfattar fl era

modekoncept inom dam-,

barn- och underkläder

samt kosmetik

• Omsatte 650 MEURO

2015

• Cirka 5 000 medarbetare

• Är en del av den

fi nländska börsnoterade

koncernen Stockmann

– VI NÖJER OSS INTE med att enbart ställa krav, utan vi vill åstadkomma

långsiktiga, storskaliga förbättringar och tydliga resultat. Att delta i STWI

projects är därför en självklarhet för oss,

säger Ingvar Larsson, vd för Lindex.

För Lindex, som sedan 90-talet haft

stort miljöfokus och systematiskt

arbetat för att förbättra sitt arbetssätt

och sina processer, är det viktigt att

STWI projects ser till helheten och

skapar en win-win-win-situation både

miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

UNDER DET TVÅÅRIGA pilotprojektet SWAR utbildades 42 leverantörer

och underleverantörer i tre indiska delstater. De fabriker som deltog i pro-

jektet har sparat över 360 miljoner liter vatten årligen, vilket motsvarar det

årliga vattenbehovet i cirka 15 normalstora indiska byar.

DET MEST VÄRDEFULLA, och ett kvitto på att detta är ett

lyckat sätt att arbeta på, är att det bildats ett nätverk och

kompetenscenter och att leverantörerna tillsammans med

fabrikerna har tagit ägandeskap för att driva förbättrings-

arbetet framåt. Tillsammans med våra leverantörer fortsät-

ter vi vårt arbete med att förbättra produktionsförhållandena,

avslutar Ingvar.

Hållbar utveckling

85%HITTLLSOMFATTAS

AV LINDEX LEVERANTÖRSKAPACITET I BANGLADESH OCH

INDIEN AV VATTEN- OCH RESURSFÖRBÄTTRANDE ARBETSSÄTT.

Lindex arbetar dedikerat mot målet att 80% av modekedjans plagg ska komma från hållbara fi brer

2020, och har hittills uppnått 42% 2015.

Ingvar Larsson, vd för Lindex.

Medlem i Swedish

Leadership for sustainable

development

14 Världen

Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRFANNONS

Att du är fotograf och filmare vet de flesta. Ditt arbete för en hållbar värld är mindre känt. Kan du berätta om din roll i delegationen?

– Många globala frågor handlar om saker som de flesta bara läser om och inte upple-ver så tydligt i vardagen. Mitt arbete är ju att vara på plats där det händer. När jag varit där, filmat och fotograferat, kan berättelsen ibland bidra till att lättare förstå på djupet. När ett helt marint ekosystem riskerar att utplånas i Moçambiques korallrev, handlar det inte bara om att några fiskearter är borta – det handlar om ett tillstånd där naturen går in i ett ickelevererande tillstånd och bör-jar skicka fakturor tillbaka till ekonomin. I slutänden påverkar det allas våra liv och det är genom forskningsförankrade berättelser som vi kan koppla hjärnan till hjärtat.

Sverige satsar mer än de flesta länder på bistånd till miljö- och klimatförbättringar. Vilka utmaningar är viktigast tycker du?

– Det är så otroligt viktigt att se helheten. Vi sätter en enormt stor press på vår natur globalt. Genom arbetet med FN:s Agenda 2030 har vi världens chans att navigera i en bättre riktning. Utmaningarna är många och stora; att utrota fattigdom, förtryck och stäl-la om till hållbara samhällen. Utifrån mitt

perspektiv är det viktigt att tydliggöra hur allt hänger samman: haven, regnskogarna, den biologiska mångfalden, fattigdomsbe-kämpningen, vattendistributionen, flykting-strömmarna, pandemierna. Frågorna och lösningarna är ofta intimt länkade och det är också det som gör våra val så viktiga.

Ni har som uppgift att peka på goda exem-pel. Har du något så här spontant?

– Jag tycker inte att Sverige riktigt levt upp till sitt goda rykte, men nu märks en ny iver. Häromdagen var jag med och invigde ett nytt fjärrvärmeverk i Stockholm, ett av de renaste i världen. Det märktes ett enormt engagemang för nya lösningar kopplade till en grönare ekonomi. Ett annat exempel är målsättningen att de svenska kommunerna ska vara fossilfria år 2030. Nu har det in-letts en sund tävling där vissa säger sig bli färdiga redan 2020, vilket vore fantastiskt.

Tonen är försiktigt optimistisk efter Paris och New York. Men ärligt talat, är inte kraven för högt ställda?

– Det finns goda skäl att vara optimistisk.

Det finns tillgång till så mycket forskning, så mycket empiri, så mycket av tekniska lösningar och den utvecklingen är bara i sin början. Dessutom lever vi i en tid då mänsk-ligheten är sammankopplad på ett i världs-historien unikt sätt och det borde rimligtvis göra saken lättare.

– En väldigt positiv sak är att vi nu ser ett ökat antal stora företag och organisationer anpassa sig till vår planets gränser. De har insett att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan en växande ekonomi och en klokare användning av våra ändliga resurser. Det är fullt möjligt att tjäna pengar och samtidigt ha en klimatneutral process.

För Mattias Klum har engagemanget för en hållbar värld kommit

naturligt. På nära håll har han sett hur

människor snabbt förstör planeten,

inte bara för djur – utan för oss själva.

Text: Johan HolmströmFoto: Ola Högberg & Samuel SvensäterKlimatavtalet

2016

Agenda 2030

...koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid? I första hand till följd av förbränning av fossila bränslen.

Visste du att ...Världens ledare har förbundit sig till 17 mål för att uppnå tre saker under de

kommande 15 åren: 1) Att utrota extrem fattigdom, 2) Att minska ojämlikhe-

ter och orättvisor i världen, 3) Att lösa klimatkrisen. Läs mer: globalamalen.se

Hela denna bilaga är en annons från Sida

MATTIAS KLUM

”Det finns skäl att vara optimistisk”MATTIAS KLUM, fotograf och filmare är en av med-lemmarna i regeringens delegation för genomfö-randet av FN:s Agenda 2030 – de Globala målen för hållbar utveckling. Han berättar här om sitt engagemang.

Under Almedalen är Mattias Klum ambassadör för mål nummer 6 – rent vatten och sanitet för alla – i Sidas kampanj för att sprida kunskap om de globala målen i Agenda 2030.

Världens städer växer snabbt. I dag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer och det blir en allt större utmaning att ge alla till-gång till rent vatten, avlopp, stabil energi och trygghet i sitt kvarter. Nu har Sida beslutat om ett stöd på 134 miljoner kronor under fyra år till FN-organisationen UN- Habitat för sitt arbete med att planera städers utveckling på ett hållbart sätt.

Stödet ska gå till projekt som till exempel ska göra städer tryggare att röra sig i, reda ut vem som har rättigheter till mark och hur man anpassar städer till klimatföränd-ringar. De resultat Sida väntar sig att se, är att lokala myndigheter, stater och globala organisationer ska bli bättre på att planera och genomföra en hållbar utveckling av städer. Detta är också i linje med mål 11 (hållbara städer och sam-hällen) i Agenda 2030 som FN beslutade om 2015.

Stöd till städer

Dhaka i Bangladesh är en av världens många växande städer. Sverige stöder FN:s arbete med att göra utvecklingen hållbar.

Foto

: W

ilda N

ilsso

n/S

ida

3/7 • 16.00–16.45 ›› En värld utan fattigdom 2030 – hot och möjligheter 5/7 • 09.00–09.45 ›› FN:s framtid – ny generalsekreterare, förändrad värld

5/7 • 11.00–11.45 ›› Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Globalt perspektiv

5/7 • 12.00–12.45 ›› Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Nationellt perspektiv

6/7 • 08.00–08.45 ›› Inclusive societies – a universal challenge, from Nairobi to Tensta

MÖT OSS UNDER ALMEDALSVECKANTillsammans med våra samarbetspartners arrangerar vi dessa seminarium:

Alla seminarium sker på den internationella mötesplatsen ”Sverige i världen.”

www.undp.se • www.globalamålen.se

rrr

FN:s utvecklings-program UNDP

arbetar för hållbar utveckling, demokrati

och fredsbyggande.

Världen 15

Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRFHela denna bilaga är en annons från Sida

Vi finns på Donnersgatan 6, granne med politikerscenen i Almedalsparken. Öppettider: söndag 13.00 – 19.00, måndag – torsdag 08.00 – 19.00.

SÖNDAG 3 JULI

13.15 – 13.45 Invigning

14.00 – 14.45 Framtidens bistånd. Rädda barnen

15.00 – 15.45 Att berätta svåra personliga historier – hur porträtterar vi människor i länder långt borta? Plan International Sverige

16.00 – 16.45 En värld utan fattigdom 2030 – hot och möjligheter. Hand in Hand, OmVärlden, UNDP

17.00 – 17.45 Civila samhället allt svagare – ett hot mot Agenda 2030. Forum Syd

18.00 – 18.45 Bikta din världsångest: På flykt. FUF, OmVärlden

MÅNDAG 4 JULI

08.00 – 08.45 Varmare klimat – iskall nyhet? Så rapporterar svenska tidningar om klimatförändringarna. Retriever, Vi-skogen

09.00 – 09.45 Islam and Democracy – Prospects for an Arab Summer. Swedish Institute Alexandria

10.00 – 10.45 Bilden av biståndet – vem syns, hörs och får ett namn i svenska tidningar? Retriever, We Effect

11.00 – 11.45 Vilken nytta gör insatserna för fred i Mellanöstern? Sida

12.00 – 12.45 Barn som föder barn – en fråga om utveckling, rättigheter och framtid. Plan International Sverige, UNFPA

13.00 – 13.45 Digitalisering och klimat – innovationer och cirkulär ekonomi. Global Utmaning

14.00 – 14.45 Efter ”systemkollapsen” – hur går vi vidare? IM – Individuell Människohjälp, Svenska Afghanistankommittén

15.00 – 15.45 Flyktingkrisen – en regional och global utmaning. Dag Hammarskjöld Foundation, Delegation för migrationsstudier (Delmi)

16.00 – 16.45 Urbanisering och global hälsa – hållbara städer och sociala investeringar. Global Utmaning

17.00 – 17.45 Countering ISIL and terrorism in Europe – trends, challenges and effective countermeasures. Försvarshögskolan

18.00 – 18.45 Bikta din världsångest: Ojämställdhet. OmVärlden, FUF

TISDAG 5 JULI

08.00 – 08.45 Fighting for women’s rights in the slums of Nairobi. We Effect

09.00 – 09.45 FN:s framtid – ny generalsekreterare, förändrad värld. Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP, UNICEF Sverige, UN Women nationell kommitté Sverige

10.00 – 10.45 Sverige, Östersjön och Baltikum – vad händer med säkerheten i vårt närområde? FOI, Försvarsmakten

11.00 – 11.45 Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Globalt perspektiv. CONCORD Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP

12.00 – 12.45 Agenda 2030 – Sverige ett föregångsland? Nationellt perspektiv. CONCORD Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP

13.00 – 13.45 Migrationens bidrag till svensk utvecklingspolitik – exemplet Somalia. Forum Syd, Sida

14.00 – 14.45 Peace in Syria – mission impossible? Folke Bernadotteakademin

15.00 – 15.45 Resiliens – ett modeord inom biståndet eller ett helt nytt förhållningssätt? ActionAid Sverige

16.00 – 16.45 Antibiotikaresistens – ett smygande hot mot utvecklingsmålen. Dag Hammarskjöld Foundation, ReAct

17.00 – 17.45 Från smart till användbart: hur datadriven innovation kan bidra till bättre, grönare och hälsosammare städer. Global Goals Lab

18.00 – 18.45 Sverige och FN:s säkerhetsråd. FN-förbundet

ONSDAG 6 JULI

08.00 – 08.45 Inclusive societies – a universal challenge, from Nairobi to Tensta. Dag Hammarskjöld Foundation, UNDP

09.00 – 09.45 Building blocks of justice – women’s empowerment and strengthened rule of law inside Syria. International Legal Assistance Consortium (ILAC), Kvinna till Kvinna

10.00 – 10.45 Vatten, klimat och migration – sammanflätade utmaningar. Hur agerar Sverige? SIWI Swedish Water House

11.00 – 11.45 Globala målen: Företagens nya affärsidé? Sida

12.00 – 12.45 En Agenda 2030 för alla flickor? Hungerprojektet, Flickaplattformen, Make Equal

13.00 – 13.45 Har din vattenflaska hamnat på Fiji? Havs- och vattenmyndigheten

14.00 – 14.45 Ledarskap för fred. Folke Bernadotteakademin

15.00 – 15.45 Vad hände med ambitionerna om ett bättre bistånd? CONCORD Sveriges arbetsgrupp för AidWatch

16.00 – 16.45 Fattigdomen i en pappmugg – skänker du eller inte? Konsekvenserna av ditt val. Erikshjälpen, Läkarmissionen, Sveriges Stadsmissioner, We Effect

17.00 – 17.45 Vapenvåldets kostnader – våldsförebyggande och Agenda 2030. IM – Individuell Människohjälp, Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

18.00 – 18.45 Bikta din världsångest: Klimatförändringar. FUF, OmVärlden

TORSDAG 7 JULI

08.00 – 09.45 Mat och klimat utan konflikter och katastrofer – bistånd för resiliens? SIANI, SLU Global, Vi-skogen

10.00 – 10.45 Kan vi rädda världen med likes? Från engagemang till konvertering i digitala kanaler. Läkarmissionen

11.00 – 11.45 Islamophobia and Antisemitism in Europe and the Middle East – Diverse Roots and Common Challenges. Swedish Institute Alexandria

12.00 – 12.45 Feminism – nyckeln till utveckling för alla? FN-förbundet

13.00 – 13.45 Antibiotikan i djurhållningen – vad kan Sverige lära världen? LRF, SIANI, SLU Global, Svenska FAO-kommittén

15.00 – 15.45 Svensk forskning om globala miljöfrågor. SSEESS, Future Earth, SDSN

16.00 – 16.45 Maktbalans i Mellanöstern – ett samtal om Turkiet. Folke Bernadotteakademin

17.00 – 17.45 Shaping just and sustainable cities. Mistra Urban Futures

Dagsprogram

Är du i Visby under Almedalsveckan? Besök oss då på torget Sverige i världen. Här diskuterar vi några av vår tids största utmaningar, som fattigdom, global hälsa, fred, miljö och klimat. Förutom ett fullspäckat seminarieprogram har vi flera spännande och interaktiva utställningar, kafé, WIFI och mycket mer. Sverige i världen arrangeras av Sida i samarbete med över 40 andra organisationer. Välkommen!

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från ICA & LRFANNONS Hela denna bilaga är en annons från SidaANNONS

16 Världen

Välkommen!

Kliv ut på Sveriges

enda minfält På Sverige i världen i Almedalen kan du hitta Sveriges enda minfält.

Här kan du prova på att röja minor och samtidigt lära dig mer om hur minor

påverkar fred, säkerhet och utveckling. Missa inte att skriva under vårt

upprop för en minfri värld. Tillsammans agerar vi #motminor.

Läs mer om Svenska FN-förbundet och arbetet mot minor på www.fn.se/minor

Följ oss på Twitter @FNforbundet

EN BÄTTRE VÄRLD

FN:S FRAMTID I EN FÖRÄNDRAD VÄRLD

Med bl.a. Anders Kompass, FN, och Annika Söder, kabinettssekreterare. Tisdag 5 juli kl. 09.00-09.45.

I samarbete med FN-familjen i Sverige.

AGENDA 2030 – SVERIGE I ETT GLOBALT PERSPEKTIV

Med bl.a. Ulrika Modéer, stats- sekreterare, och Parul Sharma, ord- förande i Sveriges delegation för Agenda 2030. Tisdag 5 juli kl. 11.00-11.45.

AGENDA 2030 – SVERIGE I ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Med bl.a. Romiana Bikasha, LSU:s ungdomsrepresentant vid FN:s hög-nivåforum för hållbar utveckling, och Johan Kuylenstierna, exekutiv direktör SEI. Tisdag 5 juli kl. 12.00-12.45.

Båda seminarierna i samarbete med Concord Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation och UNDP.

VÄGEN FRAMÅT: SVERIGE OCH FN

Kabinettssekreterare Annika Söder intervjuas av Linda Nordin, FN-förbundet. Tisdag 5 juli kl. 18.00-18.45.

FEMINISM – NYCKELN TILL UTVECKLING FÖR ALLA?

Med bl.a. Sara Mohammad, aktivist och debattör, Joar Forsell, Liberala ungdomsförbundet, och Elinor Odeberg, Rebella unga S-kvinnor. Torsdag 7 juli kl. 12.00-12.45.

MÅLET ÄR HÅLLBAR UTVECKLING – HUR SKA DET NÅS?

Med bl.a. Malin Ripa, CSR-chef på Volvo, och Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ord-förande i Malmö. Torsdag 7 juli kl. 14.00-14.45.

DN:s tält, Strandvägen 4. I samarbete med Dagens Nyheter.

Övriga seminarier på Sidas sommar- torg Sverige i världen, Donnersgatan 6.Mer information www.fn.se.

FN-FÖRBUNDET I ALMEDALEN 2016

P R O G R A M

V Ä L K O M M E N !

På torget Sverige i världen diskuteras några av

vår tids största utmaningar som fattigdom, mänskliga

rättigheter, global hälsa, migration, miljö och klimat.

Vi finns även på Twitter @sverigeivarlden,

facebook.com/sverigeivarlden och under #sverigeivarlden

Sverige i världen arrangeras av Sida

tillsammans med över 40 andra aktörer.

Du kan också komma in bara för att fika och använda vårt wifi.

När: söndag 3 juli – torsdag 7 juli. Var: Donnersgatan 6, granne med politikerscenen i Almedalsparken.

Förutom över 40 seminarier

är du välkommen hit för att ta

en paus från Almedalsstressen.

Här finns följande

tankeväckande utställningar:

Testa att

gå över ett

minfält

Besök även www.sverigeivarlden.seVälkommen till Sverige i världen – Almedalens mötes-

plats om Sveriges roll för utvecklingen i världen!

Se fotout-

ställningen

#childmothers

Lär dig mer

om Globala

målen genom

utställningen

#mittmål.

Plantera

ett träd för

människor som

drabbas av

klimatföränd-

ringarna

Välk till S i i ä ld Al d l öt

SEMINARIER, UTSTÄLLNINGAR,

CAFÉ OCH MYCKET MER!

parken.

m

-

som engagerar Nr 1/5 s tema från: Sverig - Sida...männi skor som drabbats av cykloner och en försäk-ringslösning där länder kan få ersättning när vädret inte beter sig som

Documents