SMDI10 - su.se/menu/standar… · Program Torsdagen den 18 oktober 08.30-09.40 Registrering, fika ... multisemiotic approaches. I will support this phase with classroom texts from

SMDI10Svenska med didaktisk inriktning

18-19 oktober 2012

Nätverket Svenska med didaktisk inriktning i samarbete medInstitutionen för litteraturvetenskapInstitutionen för nordiska språkInstitutionen för språkdidaktik

2

Innehåll

Program ............................................................................................... 3

Praktisk information ............................................................................ 4

Plenarföredrag ..................................................................................... 5

Abstracts .............................................................................................. 9

Abstract-register ................................................................................ 46

Omslagsfotografi © Eva Dalin

3

Program

Torsdagen den 18 oktober

08.30-09.40 Registrering, fika

09.45-10.00 Välkomsthälsning

Dekanus Bengt Novén, Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet

10.00-11.00 plenarföreläsning (hörsal d8)

Perspectives from the classroom on genre and genre-based pedagogy and specifically the

temporal explanation genre in science classrooms

Adjunct Assistant Professor John Polias, The Hong Kong Polytechnic University, Hong Kong

11.10-12.35 Parallella seminarier (A1, B1, C1)

12.40-13.40 Lunch på restaurang Lantis


Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning

Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet

14.45-15.00 Nätverket SmDi informerar

15.10-16.05 Parallella semanrier (A2, B2, C2)

16.10-16.30 Fika


18.00 Mingel

19.00 Middag, Värdshuset Kräftan

Fredagen den 19 oktober


Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens

förhållande till genre

Fil.dr Christian Mehrstam, Högskolan Väst

10.05-10.25 Fika


12.30-13.30 Lunch, restaurang Lantis

13.40-14.40 plenarföreläsning (g-salen)

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi

som forskningsfält

Docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet

14.40-15.00 Avslutning

4

Praktisk information

Hitta till Stockholms universitet

Konferensen äger rum på Frescati, där huvuddelen av Stockholms universitet är beläget. Enklaste sättet att

ta sig är att åka kollektivt med något av följande transportmedel:

• T-bana, station: Universitetet

• Roslagsbanan, station: Universitetet.

• Buss: Bussarna 40, 70, 540, 608 samt 670.

På sl.se kan du planera din resa och få information om biljettepriser och -försäljningsställen. Observera att

SMS-biljett bara kan köpas av den med svensk mobiltelefonoperatör.

Det går också att köra själv. Frescati ligger på högra sidan av Roslagsvägen norr om Roslagstull.

Hitta på universitetsområdet

Konferensen äger rum i Södra huset, som är den dominerande byggnaden på Frescati-området. Huset

består av sex ”åttavåningslameller” eller höghus, benämnda A-F. Institutionerna för nordiska språk och

språkdidaktik huserar i D- respektive E-huset. På universitetets hemsida finns kartor över området, se

http://www.su.se/om-oss/universitetsomradet/kartor/frescati

http://reseplanerare.sl.se/bin/query.exe/sn?SID=A%3D1%40O%3DT-Centralen%20(Stockholm)%40X%3D18060434%40Y%3D59331376%40U%3D74%40L%3D300109001%40B%3D1%40p%3D1346682694%40&ZID=A%3D1%40O%3DUniversitetet%20(Stockholm)%40X%3D18053800%40Y%3D59365364%40U%3D74%40L%3D300109203%40B%3D1%40p%3D1346682694%40&

http://www.su.se/om-oss/universitetsomradet/kartor/frescati

SMDI 18-19 oktober 2012 | Plenarföreläsningar

5

Perspectives from the classroom on genre and genre-based pedagogy and specifically the temporal explanation genre in science classrooms

Adjunct Assistant Professor John Polias, The Hong Kong Polytechnic University, Hong Kong

The first phase of this presentation will deal with aspects such as a taxonomy of educational genres, and pedagogical approaches to genre and register. The second phase will focus on the temporal explanation genre, its lexico-grammatical patterns and how these are best addressed in educational contexts through multisemiotic approaches. I will support this phase with classroom texts from my mentoring work with science teachers in secondary schools in Hong Kong and Australia.


6

Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning

Professor Caroline Liberg, Uppsala universitet

Föreläsningen inleds med att ge en tillbakablick över framväxten av forskningsämnet svenska med didak-tisk inriktning som en bakgrundsteckning till uppbyggnaden av nätverket Svenska med didaktisk inrikt-ning som inrättades den första januari 2003. Viktiga moment i den bakrundsteckningen är Pedagogiska gruppens arbete och mer precist Tor Hultmans kamp för etablerandet av dels svenskämnets didaktik som en inriktning på magisternivå, dels svenska med didaktisk inriktning som ett forskarutbildningsämne. Huvudparten av föreläsningen ägnas åt nätverket svenska med didaktisk inriktning, dess upprinnelse och utveckling till dags datum i egenskap av en viktig plog i ett centralt forskningsfält. Plogbillen i detta arbete är de konferenser som anordnas årligen och de efterföljande konferensrapporterna.


7

Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre

Fil.dr Christian Mehrstam, Högskolan Väst

I kritiken av 2011 års skolreform har litteraturläsning som en väg till kulturell omförhandling (alt. ’aspekt-skifte’) visats vara ett eftersatt perspektiv, med särskild hänvisning till styrdokumentens sätt att skriva fram genre (se Lundström, Manderstedt och Palo 2011; Skolverket 2011a, 2011b). Föreläsningen försöker därför undersöka genrebegreppets potential i detta avseende. Den inleds med en kort beskrivning av historiskt olika sätt att förstå begreppet inom litteraturvetenskap. De antika och nyklassicistiska föreställning-arna om litteraturens idéer eller program relateras till den senare utvecklingen av begreppet, där genrers historisk-dynamiska konstitution, analytiska möjligheter och karaktär av sociala handlingar betonas (se Agrell & Nilsson (red.) 2003; Bavarshi 2000; Miller 1984). Därefter övergår föreläsningen i en diskussion av begreppets betydelse för läsesätt och läsaridentiteter. Utgångspunkten är här Alastair Fowlers bruk av Wittgensteins familjelikheter (även ’släkttycke’, se Wittgenstein 1992; Fowler 1982/1997). I detta perspek-tiv består genrer av observerade likheter mellan litterära verk, utan att någon enskild likhet går igen i alla verk som kan kopplas till genren. Fowlers genrebegrepp fungerar analytiskt snarare än klassifikatoriskt, exempelvis genom möjligheten att diskutera hur flera olika genrer kan samverka inom ett litterärt verk. Men kan relationen mellan en genre och en specifik språklig praktik beskrivas mer detaljerat, och vilken betydelse har genre för socialisation? I föreläsningen prövas tanken på genrer som en form av avlagringar av en mängd språkliga praktiker som är historiskt, kulturellt och ideologiskt bestämda och som kan vara mycket begränsade i tid och rum. Men dessa praktiker är samtidigt selektivt och relativt beroende av de trögare och mer allmänna genrer de medverkar till att avlagra. Till exempel formas studenters individuella litteraturanalyser och läsaridentiteter (bl.a.) av olika förkunskaper om genre, men när studenterna arbetar i responsgrupper kan man också ser hur de gradvis börjar förhålla sig till de gruppgemensamma genre-uppfattningar som avlagras under responsarbetet (och som dessutom – genom litteraturdiskussioner på fritiden, uppsatser som publiceras på nätet eller lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning – bidrar till att genrer upprätthålls och långsamt förändras utanför gruppen). Ett sådant kretsloppstänkande knyter framför allt an till de socioretoriska och ekologiska sätten att förstå genre (jfr. t.ex. Bawarshi 2001). Om det går att beskriva det selektiva och relativa beroendet mellan omvärld och grupp och mellan grupp och individ med avseende på genre, kan begreppets betydelse för kulturell omförhandling i litteraturundervis-ningen vara större än vad de nya styrdokumenten låter ana.

Under föreläsningen hämtas exemplen från teoriprojektet Autonomi och beroende: Autopoiesis i populärkultur för barn och ungdomar, som 2012 genomförs i samarbete med svensklärarutbildningen och inom ramarna för den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön (BUV) på Högskolan Väst.

Beata Agrell & Ingela Nilsson (red.) 2003. Genrer och Genreproblem: Teoretiska och historiska perspektiv = Genres and their Pro-blems: Theoretical and Historical Perspectives. Göteborg: Daidalos.

Anis Bawarshi (2000). The Genre Function. College English. Vol. 62, Nr. 3, s. 335–360.Anis Bawarshi (2001). The Ecology of Genre. I: Christian R. Weisser & Sidney I. Dobrin Ecomposition: Theoretical and

Pedagogical Approaches. New York: State University of New York Press, s. 69–80.Alastair Fowler (1982/1997). Genrebegrepp. I: Eva Hættner Aurelius & Thomas Götselius (red.) Genreteori. Lund: Studentlit-

teratur, s. 254–273.Stefan Lundström, Lena Manderstedt & Annbritt Palo (2011). Den mätbara litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en

konsekvens för svensklärarutbildningen. Utbildning och demokrati, Vol 20, Nr. 2, s. 7–26.Carolyn R. Miller (1984). Genre as Social Action. Quarterly Journal of Speech. Nr. 70:2, s. 151–167.Skolverket (2011a). Lgr11. http://www.skolverket.se, hämtad: 2012-06-12.Skolverket (2011b). Kommentarsmaterial till kursplanen i svenska. http://www.skolverket.se, hämtad: 2012-06-12.Ludwig Wittgenstein (1992). Filosofiska Undersökningar. Stockholm: Thales.


8

Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält

Docent Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet

SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt etablerats och framstående forskningsmiljöer där intressanta och viktiga frågor ställs och besvaras finns idag representerade på en rad olika lärosäten. I min presentation vill jag belysa att det ämnesdidaktiska perspektivet har fört forskningen framåt, inte minst för att många studier har varit praxisnära och behandlat frågor som verksamma lärare ställer sig i sitt vardagliga klassrumsarbete. Fältet har också etablerat metoder och teoretiska perspektiv som bidragit till att utveckla gemensam förståelse.

Under samma tid har de sammanhang som beforskas inom SmDi genomgått stora förändringar. Med-ielandskapet har antagit nya former och på flera sätt förändrat villkoren för läsande och skrivande i och utanför skolan. Literacy och multimodalitet har blivit etablerade begrepp som såväl forskare som lärare måste förhålla sig till och beakta.

Genom att ta utgångspunkt i de förändrade villkoren, men också forskningsfältets etablerade teoretis-ka och metodiska ramar, lyfter jag fram några aspekter som utgör utmaningar och möjligheter för Svenska med didaktiskt inriktning.

9

SMDI 18-19 oktober 2012 | Abstractsamling

Att göra det osynliga synligt. Om makt och identitet i lärares och ele-vers beskrivningar av lärandet

Gudrun Svensson, fil.dr, Linnéuniversitetet, Växjö & Ann-Christin Torpsten, fil.dr, Linnéuni-versitet, Kalmar

Individuella studieplaner är en av skolans många och mångskiftande genrer och blev genom ett tillägg i Grundskoleförordningen (SFS 2005:179) obligatoriska för lärarna i grundskolan år 2006. Avsikten med sådana planer är bl.a. att de ska innebära en dialog med eleven om det egna lärande (Lindgren 2007:106) och ligga till grund för utvecklingssamtalet som genomförs en gång per termin i samverkan mellan eleven, lärare och föräldrar. Utformningen av utvecklingsplanerna kan skilja sig från kommun till kommun men också från skola till skola (Vallberg Roth & Månsson 2007). Utvecklingsplanerna skrivs av lärarna och är trots sin förmenta dialogiska karaktär en envägsprodukt där elev och föräldrar enbart är mottagare. Till skillnad från utvecklingsplanerna utgår en annan av skolans genrer, skoldagböckerna, oftast från eleverna själva och speglar deras egna reflektioner om sitt lärande (se bl.a. Molloy 2002; Jönsson 2007; Granath 2008).

I vår studie jämför vi lärares utvecklingsplaner för 45 elever i två mångkulturella klasser med samma elevers skoldagböcker om det egna lärandet. Som teoretisk bas använder vi kritisk literacitet ( Janks 2010) samt teorier om kritisk mångkulturalism (May 1999) där det framhålls att det västerländska tänkandet präglas av ett kulturarv, som vilar på fundamenten en nation, ett folk och ett språk, Vid vår undersökning av hur maktrelationer och frågor om identitet speglas i utvecklingsplaner respektive skoldagböcker utgår vi från den systemiskt-funktionella grammatikens begreppsapparat (Halliday 1985; se också Hellspong & Ledin 1997; Holmberg & Karlsson 2006) för att analysera interpersonella relationer samt ideationell och textuell struktur. Vårt syfte är dels att visa på hur språket konstruerar den verklighet som beskrivs i de olika texterna, dels att lyfta fram hur man kan möjliggöra en mer dialogisk och jämlik agenda.

De första analyserna visar att elever och lärare i en del fall har en samstämmig uppfattning om elevens kunskaper och olika sociala förmågor men i många fall överensstämmer inte lärarnas uppfattningar med de självbilder som eleverna ger uttryck för i sina noteringar. Elevernas egna anteckningar visar dessutom fram eleverna som flerspråkiga individer med en mångfacetterad språklig förmåga, något som inte alls speglas i lärarnas IUP.

Denna studie ingår i forskningsprojektet Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum, Linnéuniversitetet, med syfte att finna undervisningsmetoder med god genomslagskraft för att främja flerspråkiga elevers kunskapsutveckling (Cummins 1996).

Cummins, Jim. 1996. Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario: California Association for Bilingual Education.

Granath, Gunilla. 2008. Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som diciplineringstekniker. Göteborg: Göteborgs univer-sitet

Halliday, M.A.K. 1985. An introduction to functional grammar. London: Evald Arnold. Hellspong, Lennart & Ledin, Per. 1997. Vägar genom texten. Handbok I brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin. 2006. Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik. Uppsala:

Hallgren & Fallgren.Janks, Hilary. 2010. Literacy and Power. New York och London: RoutledgeJönsson, Karin. 2007. Litteraturarbets möjligheter. Malmö: Malmö högskola.May, S. (1999). Critical Multiculturalism and Cultural Difference Avoiding Essentialism. I May (ed.) Critical Multicultura-

lism Rethinking Multicultural and Antiracist Education. London: Falmer Press. 11-35.Lindgren, Maria. 2008. Språklig förmåga och kursplanemål i individuella utvecklingsplaner. I: Lindgren, Maria, Byrman,

Gunilla et.al (red.) Femte nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Forskningens tillämpning i skolan. Växjö 29–30 november 2007.

Molloy, Gunilla. 2002. Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhög-skolan i Stockholm

SFS, 2005:179. Ändring av grundskoleförordningen 1994:1194. Vallberg Roth, Ann-Christine & Månsson, Annika. 2007. Individuella utvecklingsplaner för skolår 3, 6 och 8 i fyra sydsvenska

kommuner. Malmö: Malmö högskola.

10


Att lära sig hantera argumenterande genrer: utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymnasium

Ylva Lindberg, lektor, Högskolan i Jönköping & Elisabeth Sandblom, lektor, Högskolan i Jönköping

I språkundervisningen ska läraren enligt kurs- och ämnesplanerna ta hänsyn till att texten existerar på flera nivåer: visuellt, språkligt, litterärt, informativt och genremässigt. Detta komplicerar tydliggörandet av progressionen i förståelse och skapande av text, särskilt då progressionen inte ser likadan ut när man lär sig att hantera en multimedial genre som bloggen, en litterär text eller en rent diskursiv texttyp.

För att utveckla språkämnenas genremedvetenhet i ett medietätt samhälle har det på Högskolan i Jönköping skapats en disciplinöverskridande plattform som bedriver forskning med medie-, litteratur- och språkdidaktisk inriktning. Ett delprojekt undersöker hur elever och studenter utvecklar sin förmåga att skapa argumenterande texter på svenska, från högstadium via gymnasium till högskola. Syftet är att belysa genreskrivandet, som forskningen visat är ett problematiskt område (Strand, 2005), samt eftersatt i skolan (Ask, 2007; Bergh Nestlog, 2009; Ciolek-Ciastek, 2008; Johansson, 2010; Nyström, 2000), men även mer specifikt argumenterande genrer, då dessa har betydelse för ”arbetslivet och för vidare studier” (Ämnesplan i svenska, 2011, s. 160). Genom att undersöka förändringar och statiska områden i stadieövergångarna, får vi fram resultat som kan utveckla de didaktiska metoderna med avseende på genrer, inte bara argumente-rande.

I dagsläget kan materialet beskrivas som en typ av tvärsnitt som samlats in mellan ht 2011 och ht 2012. Informanterna består av elever från 4 skolor: 2 högstadieskolor, 1 gymnasieskola och 1 skola med både högstadium och gymnasium, samt lärarstudenter i svenska. Deras uppgift har varit att under max 60 minuter skriva en uppsats med titeln ”Vad är poängen med universitetsutbildning?”. Uppgiften inleds med ett citat som syftar till att både vara förklarande och inspirerande. Informanterna har skrivit under så lika förhållanden som möjligt, samt fått en enkät med frågor kring ålder, kön och språkanvändning.

I presentationen ämnar vi koncentrera oss på stadieövergångarna mellan högstadiet och gymnasiet, där vi analyserar texter från åk 7 och åk 9, samt åk 1 (gy) och 3 (gy). Vår analysmetod utgår främst från Toulmins (2003) modell för hur argumentation kan vara uppbyggd. Metoden fördjupas och verifieras av en språkvetenskaplig analys som tar fasta på två viktiga punkter i skrivandet: genreanpassning och mot-tagaranpassning. I analysen av genreanpassningen fokuseras bl. a. språkliga drag som visar på avvägningen mellan skrift- och talspråklighet, exempelvis de som bidrar till informationstäthet och koncentration. Mottagaranpassningen analyseras genom att främst belysa de språkliga drag som i någon mening relaterar skribent och läsare, samt stöder den röda tråden i texten (Cassirer, 2003; Ekerot, 2011; Lagerholm, 2008). Dessutom uppmärksammar analysen texternas litterära drag, då en text oftast är ”en blandning av olika framställningsformer” ( Johansson, 2010, s.60). Vi studerar vilken funktion skribenten tillskriver de litterära och narrativa dragen i den argumenterande texten.

Metoden har tidigare prövats på texter av blivande svensklärare på nivåerna 31-60hp och 61-90hp. Resultaten från pilotundersökningen publiceras i konferensvolymen från Literacy – en morsmålsdidaktisk utfordring, Tønsberg, Norge, 2-4 november 2011. Presentationens resultat kommer att relateras till pilotun-dersökningens.

Ask, S. (2007): Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Diss. Växjö : Växjö universitet. Bergh Nestlog, E. (2009): Perspektiv i elevtexter: skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Lic.-avh. Växjö: Växjö

universitet. Cassirer, P. (2003): Stil, stilistik & stilanalys. Stockholm: Natur och Kultur.Ciolek-Ciastek, B. (2008): Lärares bedömning av elevers berättande skrivande i åk 9. I Granfeldt et al. (Red.): Språkinlärning,

språkdidaktik och teknologi. Rapport från ASLA:s höstsymposium i Lund, 8–9 november 2007, s. 31-48. Lund: ASLA.Ekerot, L-J. (2011): Ordföljd, tempus, bestämdhet (2. uppl.). Malmö: Gleerups.Johansson, L-E. (2010): Nygamla textvärldar – genrer och skärmbaserad textanvändning i skola och samhälle. I Olsson, M. &

Gustafsson, G. (Red.): Utbildning och lärande. Tema: Nya textvärldar i vår tid, 1, s. 58-75. Skövde: Högskolan i Skövde. Lagerholm, P. (2008): Stilistik. Lund: Studentlitteratur.Nyström, C. (2000): Gymnasisters skrivande: en studie av genre, textstruktur och sammanhang. Diss. Uppsala: UnivStrand, H. (2004): Skrivträning och genrekompetens. Den akademiska skrivundervisningens möjligheter och begränsningar.

I Bäcklund, I. (Red.): Text i arbete. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

Toulmin, S. E. (2003): Uses of Argument. Cambridge: Cambridge University Press.Ämnesplan i svenska (2011): Ämnesplan i svenska. I Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasie-

skola 2011, s. 160-181. Stockholm, Skolverket. Tillgänglig via Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705

11


Avtryck och omtryck – Fiktioner i läroböcker efter Gy11

Caroline Graeske, lektor, Luleå tekniska universitet

De senaste åren har skönlitteraturens värde diskuterats och analyserats av forskarvärlden såväl nationellt som internationellt. Boktitlar som Varför läsa litteratur? (Persson 2007) Litteraturens nytteverdi (Skaftun 2009) och Uses of Literature (Felski 2008) illustrerar behovet av att legitimera fiktionslitteraturen som kunskapskälla. I Sverige har skolans svenskämne de senaste decennierna uppfattats som ett ”demokra-tiämne” där litteraturläsning inom institutionella lärmiljöer har uppfattas som ett ”integrationspolitiskt smörjmedel” (Persson 2007 s. 11) som hjälper eleverna att växa som demokratiska medborgare. Sedan hösten 2011 har vi emellertid en ny skolreform gällande samtliga skolformer och läro- och ämnesplaner har omformulerats. Flera forskare har visat på några avgörande förändringar i de nya styrdokumenten inom svenskämnet (t. ex. Lundström, Manderstedt & Palo 2011, Lundström 2011) men effekterna av dessa återstår att studera.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den nya läroplanen i svenska för gymnasiet, Gy11, inte-grerats i nya läromedel. Studien behandlar nyproducerade läroböcker i svenska som behandlar fiktioner som skönlitteratur, film, teater och ”andra medier” (jfr Gy11). De centrala frågeställningarna rör fiktioner-nas legitimeringar i läromedlen. Hur förhåller sig läromedlen till de nya styrdokumentens formuleringar? Vilka texter tas upp och hur motiveras och presenteras de?

I denna studie analyseras fyra läromedel för Gy11 med hjälp av kritisk diskursanalys (Fairclough 2003, Winther Jørgensen & Phillips 2002) och Bernsteins teorier om vertikala och horisontella kunskapsformer (Bernstein 2000). Studien belyser en skiktning i svenskämnet och visar att elever som går yrkesförbere-dande program får med sig andra kunskaper om fiktioner än de som går studieförberedande program, trots att målen i styrdokumenten inte skiljer sig åt. Studien visar att fiktioner i nya läromedel för Svenska 1 behandlas i en mycket liten omfattning, särskilt i läromedel för yrkesförberedande program. Arbetet med fiktioner i dessa läromedel sker dessutom vanligen utifrån ett individuellt, erfarenhetsbaserat perspektiv (horisontella kunskaper) där kunskaper om centrala motiv, stilgrepp och historiska sammanhang margi-naliseras, medan läromedlen för de studieförberedande programmen inkluderar ett mer kritiskt, analytiskt förhållningssätt (vertikala kunskaper) gällande fiktioner. Vidare framkommer att forskningsrön sällan tas med i läromedlen och att metareflexiva diskussioner nästan aldrig förekommer i denna genre, vilket kan vara problematiskt då dessa resonemang är nödvändiga för att funktionalisera fiktioner och deras unika värden (Graeske 2012).

Bernstein, B., Pedagogy, Symbolic Control and Identity. Theory, Research, Critique, London 2000 Fairclough, N., Analysing Discourse. Textual Analysis for Social Research, New York 2003Felski, R., Uses of Literatur, Malden and Oxford 2008Graeske, C., ”Intryck, omtryck, avtryck – forskning och förändring? Om genus och värdegrund i läromedel i svenska”, konfe-

rensskrift Fält i förvandling, Uppsala 2012 (under tryck) Lundström, S., Manderstedt, L. & Palo, A., ”Den mätbara litteraturläsaren” Utbildning och demokrati, 2011:2, s. 7–26Lundström, S., ”Förnimmelser av fiktion”, Svensklärarföreningens årsskrift 2011, Stockholm 2011, s. 29–39 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Skolverket, Stockholm 2011 Persson, M., Varför läsa litteratur?, Lund 2007Skaftun, A., Litteraturens nytteverd, Bergen 2009Winther Jørgensen, M. & Phillips, L., Discourse Analysis as Theory and Method, London 2002

12


Didaktiska val i svenskundervisningen i årskurs 5 och 6

Berit Lundgren, fil.dr, Umeå universitet

Syftet med denna presentation är att beskriva och analysera de didaktiska val som några lärare i årskurs 5 och 6 gör i sina lektionsplaneringar i svenskämnet när skrivande dominerar. Tidigare svenska studier visar exempelvis att få lärare arbetar med samtal om skönlitteratur och att skrivande i tidigare år ofta utgår från ett färdighetsperspektiv.

Den longitudinella studie som kommer att beskrivas här utgår från att skriftbruk kan beskrivas utifrån skriftpraktiker och skrifthändelser (Heath 1983; Barton 2007; Janks 2010). Skriftpraktiker skapas utifrån sociala förväntningar och för givet taganden. Det kan även uttryckas så att skriftpraktiker är abstraktioner skapade i en social kontext där makt, ekonomi och värderingar är viktiga för att förstå vad skriftpraktiker är. Vidare är skriftpraktiker en social händelse som kan beskrivas exempelvis utifrån olika värderingar, attityder samt genus och etnicitet. Skrifthändelser är de företeelser och aktiviteter i det dagliga livet där individer använder text. De är observerbara fenomen, exempelvis bokläsning och dataspel, i kontextuella sammanhang.

Studien har genomförts i tolv klasser i årskurs 5 och 6 med relativt regelbundna besök under ett till två år. Observationer i klassrum och samtal med lärare och elever är det material som är utgångspunkt för denna presentation. I analysarbetet har jag kategoriserat observerade skrifthändelser utifrån Roz Ivanič (2004) fem diskurser av skrivundervisning för att synliggöra vilka konsekvenser lärarnas didaktiska val medför för att beskriva en skriftpraktik. Studien visar att samtliga lärare planerar utifrån Lgr 11 (från ht 2011) och att lärarnas didaktiska val skapar olika skriftpraktiker i klassrummen och att skrifthändelserna varierar. I ett av klassrummen dominerar en kreativ skriftpraktik. Eleverna har inga traditionella lärome-del i svenska utan läraren planerar skrifthändelser, som i ett introduktionsskede ligger nära eleverna, där elevernas erfarenheter, nyfikenhet och förmåga lyfts fram. I ett annat klassrum, där en färdighetstränande praktik förekommer, fokuseras mer grammatikinlärning. Intressant är att studien visar att olika typer av skriftspråkspraktiker kan förekomma i samma klassrum men vid olika tillfällen.

Barton, David 2007. Literacy. Oxford: Blackwell Publishing.Heath, Shirley B. 1983. Ways with words: Language, life and work in communities and classrooms. New York: Cambridge Univer-

sity Press.Ivanič, Roz 2004. Discourses of Writing and Learning to Write. I Language and Education 18 (3) S. 220 – 245.Janks, Hilary 2010. Literacy and Power. New York: Routledge.

13


En bedömningsskala – två kontexter: Bedömarkommentarer om bruket av CEFR-skalan

Outi Toropainen, forskardoktor, Jyväskylä universitet, Finland & Sinikka Lahtinen, univer-sitetslektor, Jyväskylä universitet, Finland

Syftet med föreliggande studie är att få mera information om hur den sexgradiga CEFR-nivåskalan (Common European Reference of Languages) lämpar sig för bedömning av argumenterande texter som är skrivna av gymnasister med svenska som förstaspråk i Sverige och svenska som främmandespråk i Fin-land. I studien analyseras användningen av nivåskalan utgående från bedömarkommentarer. Vilka faktorer framkommer i dem? Hur förhåller sig kommentarerna till skalan? Vilken roll spelar själva skalan och skrivuppgiften i bedömningen? Studien ingår i projektet Inlärningsgångar i andraspråket (Topling) som är ett forskningsprojekt vid Institutionen för språk och Centrum för tillämpad språkvetenskap vid Jyväskylä universitet. Projektet finansieras av Finlands Akademi och Jyväskylä universitet.

Studiens primära material utgörs av skriftliga bedömarkommentarer som insamlades i samband med bedömningsprocessen. Samtliga texter bedömdes av två till tre av varandra oberoende bedömare på basis av nivåskalan och så kallade landsmärkestexter. I föreliggande studie intresseras för bedömningen av argumenterande texter, insändare. Det sekundära materialet består av de skrivna texterna och av skrivupp-giften.

Sammanlagt bedömdes 112 argumenterande texter, av dessa var 70 skrivna av gymnasister i Finland med svenska som främmandespråk och 31 av gymnasister skrivna i Sverige med svenska som förstaspråk. Ur bedömarkommentarerna kan man utläsa att skrivuppgiften får mera betydelse då man bedömer texter skrivna på förstaspråket. Däremot är de språkliga detaljerna i fokus i bedömningen av texter skrivna på svenska som främmandespråk. På basis av en tidigare undersökning vet vi att speciellt skrivuppgiften för de argumenterande texterna är något problematisk i och med att den verkar ge möjlighet att skriva både en traditionell insändare och ett kommenterande inlägg på en nätsida, som båda kan uppfattas som kom-munikativa, sociala genrer. Samtidigt har uppgiften ett relativt icke-kommunikativt mål, ett retoriskt mål nämligen att motivera sin åsikt (en kognitiv genre). (Toropainen, Härmälä & Lahtinen 2012; Bruce 2008.)

Studien har implikationer för den pågående diskussionen hur CEFR-skalan i nuläge kan användas för bedömning och hur den eventuellt kunde bearbetas för att lämpa sig för bedömning av kunskaper i förstaspråk. Samtidigt ger den djupgående information om användningen av skalan i främmandespråks-undervisning och speciellt i bedömningen av skrivna texter.

Bruce, I. 2008. Cognitive genre structures in Methods sections of research articles: A corpus study. Journal of English for Academic Purposes 7/2008, 28–54.

Toropainen, O. – Härmälä, M. – Lahtinen, S. 2012: Kaksi asteikkoa, kaksi eri tilannetta: äidinkielellä ja vieraalla kielellä kirjoitettujen tekstien kriteeripohjaisen arvioinnin haasteita. (i tryck)

14


En studie av flerspråkiga elevers språkutveckling sedd genom na-tionella provet i årskurs 3, 2009–2011

Barbro Hagberg-Persson, universitetslektor, Uppsala universitet

Det nationella provet för årskurs 3 är gemensamt för ämnena svenska och svenska som andraspråk. Utifrån de skillnader som ändå finns i kursplanernas syften och kunskapskrav mellan de båda ämnena skiljer sig bedömningarna till viss del åt. Provet består av åtta delprov inom områdena tala, läsa och skriva. Varje om-råde innehåller ett eller flera delprov som anknyter till kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk. Provet bidrar också till att kartlägga elevens kunskaper i respektive ämne och har även en formativ funk-tion. Det innebär att provet är en avstämning men också ett avstamp inför fortsatt undervisning.

Den nationella resultatinsamlingen som grundar sig på insamling från Statistiska Centralbyrån från åren 2009–2011 visar att elever som följer kursplanen i svenska i årskurs 3 har bättre resultat på delproven än elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Vidare visar resultatet att flickorna överlag har bättre resultat än pojkarna oavsett vilken kursplan eleverna följer (Skolverket 2010, 2011a, 2011b).

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskaperna om ett antal flerspråkiga elevers språkut-veckling i slutet av årskurs 3. Utifrån 34 elevlösningar som skickats in till Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, mellan åren 2009–2011 görs en fördjupad analys av provresultatet för dessa elever. Till elevlösningarna har även en självbedömningsuppgift där eleven reflekterar kring sin egen språkutveckling inom områdena tala, läsa och skriva samt skriftliga lärarkommentarer bifogats.

Studien visar att majoriteten av eleverna når kravnivåerna för de olika delproven, men fler elever når kravnivåerna för de muntliga delproven än för läs- och skrivdelproven. Därmed följer eleverna i studien samma mönster som den nationella resultatinsamlingen (SCB-statistiken) för elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk. Resultatet visar vidare att eleverna har en realistisk bild av sin egen språkutveck-ling samt att lärarnas åsikter som framkommer ut lärarkommentarerna väl stämmer överens med elevernas resultat på de olika delproven.

Skolverket (2010) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av utprövningsomgången 2009. Skolverkets webb-plats: www.skolverket.se>Nationella prov>Om nationella prov>Resultat.

Skolverket (2011a) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet 2010. Skolverkets webbplats: www.skolverket.se>Nationella prov>Om nationella prov>Resultat.

Skolverket (2011b). Ämnesproven i grundskolans årskurs 3. En redovisning av genomförandet 2011. Skolverkets webbplats: www.skolverket.se>Nationella prov>Om nationella prov>Resultat.

15


Fel - men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet

Jenny W. Folkeryd, fil.dr, Uppsala universitet & Åsa af Geijerstam, fil.dr, Uppsala universitet

Resultat från internationella kunskapsbedömningar spelar en allt större roll såväl nationellt som interna-tionellt. I Sverige kan vi exempelvis se hur utformning av och resultat från internationella lästest påverkar kursplaner och utformning av nationella prov. I fokus för denna studie står det internationella lästestet PIRLS (Progress In Reading Literacy Survey) vilket riktar sig till 10-åringar. Även om svenska elever i en internationell jämförelse visar på en god läsförmåga i detta test kan en nedåtgående trend skönjas. Orsaker till denna nedåtgående trend har sökts i sådant som förändringar i samhället och förändringar i skolsyste-met. Själva testet och hur elevsvar bedöms i testet har inte diskuterats.

I denna studie undersöks därför elevers svar i PIRLS 2011, med fokus på de svar som bedömts som felaktiga och därmed fått noll poäng. Huvudsyftet med studien är att undersöka vad som karaktäriserar svaren hos de elever som misslyckas i testet och därmed vilka typer av läsning som konstrueras och pre-mieras i testet. Detta leder till en fördjupad diskussion om vad ”god läsförståelse” är i detta test.

Det teoretiska ramverket för studien återfinns inom teorier om läsning och läsförståelse (t ex Kress 1989; Langer 2011; Luke & Freebody 1997; Smidt 2004). Empiriskt material utgörs PIRLS 2011, med fokus på elevsvar och bedömningsguide. Totalt deltog i Sverige ca 5000 elever i PIRLS 2011.

Resultatet visar att de svar som bedömts som noll poäng faller inom ett begränsat antal typer av svar. Sådana välrepresenterade kategorier är när svaren, enligt bedömningsguiden, är felaktiga därför att de är:

- alltför vaga eller generaliserade med avseende på innehåll eller språkligt uttryck - ofullständiga (alltför korta svar) eller osjälvständiga (exempelvis upprepar frågan) - hämtade från egen erfarenhet och inte i texten - alternativ tolkning av text eller fråga där tolkningen kan vara rimlig eller orimlig

Utifrån dessa resultat förs en diskussion om vilka normer för läsförståelse som skapas i denna typ av test.

Kress, G. R. (1989). Linguistic processes in sociocultural practices. Oxford: Oxford University Press.Langer, J. A. (2011). Envisioning Knowledge: Building Literacy in the Academic Disciplines. New York: Teachers’ College Press.Luke, A., & Freebody, P. (1997). Shaping the social practices of reading. I S. Muspratt, A. Luke & P. Freebody (Red.), Con-

structing Critical Literacies – Teaching and Learning Textual Practice. Cresskill: Hampton Press.Smidt, J. (2004). Sjangrer og stemmer i norskrommet. Oslo: Universitetsforlaget.

16


Fem dagar och en saga: Skrivprocesser i en barnskole-klass

Carina Hermansson, doktorand, Karlstads universitet & Christina Olin-Scheller, docent, Karlstads universitet

Att skriva en saga är en vanligt förekommande aktivitet i de lägre skolåren. Det är en praktik som ofta motiveras utifrån långsiktiga pedagogiska mål där en viktig del sägs vara att eleverna ska utvecklas till kreativa och aktiva skrivare (OECD, 2005). Metoder såsom ’kreativt skrivande’ och ’processkrivande’ utgör pedagogiska verktyg för att utveckla denna nyckelkompetens (Nystrand, 1982; Strömqvist, 1989; Hoel, 2001).

Syftet med denna presentation är att beskriva, analysera och diskutera hur metoden kreativt skrivande produceras, förändras och utvecklas när sex och sjuåringar skriver en saga under fem dagar. Jag utgår ifrån ett relationellt och rhizomatiskt perspektiv (Deleuze and Guattari, 1987), vilket innebär att metoden kreativt skrivande ses som en effekt av de relationer som skapas mellan lärare, elever, didaktiska intentio-ner, lärandemål, känslor, tal, gester och material. Detta perspektiv kan ses som en alternativ förståelse av metoden kreativt skrivande.

I min presentation redovisar jag resultat utifrån data såsom video-och ljudinspelningar, fältanteck-ningar, och digitala fotografier från lärares planeringstillfälle och ett antal lektioner. Studien är en del av ett större etnografiskt forskningsprojekt (Hermansson, forthcoming) där jag följt sex- och sjuåringars skrivaktiviteter i två klasser i södra Sverige, från oktober 2009 till maj 2011.

Resultaten grundar sig på en analys av 8 sekvenser. För det första åskådliggör analysen att det är i rela-tionerna mellan människor (t.ex. tal, gester, blickar), ting (t.ex. datorn, tangentbordet), och andra faktorer (t.ex. kunskap om stor och liten bokstav) som metoden utvecklas. För det andra visar analysen hur dessa relationer öppnar för att olika rörelser kan pågå samtidigt. Det pågår både en rörelse som riktas mot hur metoden skapas och en rörelse som riktas mot hur den kreativa processen skapas. Att ’skapa metod’ visas till exempel när lärarna instruerar och handleder eleverna att skriva sin saga. Analysen visar dessutom hur rörelsen ’skapa kreativitet’ uppstår och hur den öppnar för nya processer då olika faktorer och/eller erfaren-heter sammanförs eller kollider.

Denna studie bidrar till en förståelse av just det sammansatta och föränderliga i de metoder som lärare och elever använder. Studien åskådliggör med andra ord hur metoden, texten och skrivaren ”blir till” (skapas). Den visar också vad metoden, texten och skrivaren kan bli men ännu inte är. Avslutningsvis för jag en didaktisk diskussion om hur läraren skulle kunna organisera och genomföra förskolans och skolans pedagogiska verksamhet utifrån ett relationellt och rhizomatiskt perspektiv.

Deleuze, G., & Guattari, F. (1987). A thousand plateaus: Capitalism and schizophrenia. Minneapolis: University of Minnesota Press.

Hoel, TL. (2001). Skriva och Samtala: Lärande genom Responsgrupper. Lund, Sweden: Studentlitteratur.Nystrand, M. (1982). What Writers Know: The Language, Process, and Structure of Written Discourse. New York, NY: Academic

Press.OECD. (2005). The definition and selection of key competencies: Executive summary. Hämtad 11-05-25, http://www.pisa.oecd.org/

dataoecd/47/61/35070367.pdf. Strömquist, S. (1989). Skrivboken: Skrivprocess, Skrivråd och Skrivstrategier. Malmö, Sweden: Liber.

17


Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande

Catharina Tjernberg, doktorand, Stockholms universitet

Syftet med denna praxisorienterade studie är att med fokus på läs- och skrivlärande analysera framgångs-faktorer i lärares undervisning, samt undersöka vilka förutsättningar som finns i den pedagogiska miljön som kan tänkas främja ett reflekterat yrkeskunnande.

Skolverkets rapporter liksom stora internationella undersökningar visar på att den konsensus som läs-forskningen uppnått under 2000-talet inte nämnvärt påverkat verksamheten ute på skolorna (Skolverket, 2008, 2007a, 2007b). En bakomliggande fråga i studien är därför vad som krävs för att forskningsresultat framgångsrikt ska kunna förverkligas i skolpraktiken.

Den praxisorienterade ansatsen har kommit till uttryck i deltagande observationer i klassrummen och reflekterande samtal med lärarna. Studien är gjord utifrån ett strategiskt urval av såväl skola som lärare. Både kvantitativa och kvalitativa data indikerade att skolan hade särskilda kvalifikationer. Lärarna i studien har valts ut på grund av sitt framgångsrika arbete med elevers läs- och skrivlärande, ett arbete som även inbegriper de elever som har verifierade läs- och skrivproblem.

Resultat visar att lärarna använder olika metoder och arbetssätt för att möta den stora variationen i förutsättningar hos eleverna. Den pedagogiska gestaltningen karaktäriseras av hög aktivitet hos både elever och lärare. Samtalande, läsande, skrivande och räknande sker interaktivt. Ett överraskande mönster är lärarnas medvetna arbete med muntlig framställning i olika ämnen och genrer. Detta visar sig ge även elever som har svårigheter med att läsa och skriva möjlighet att nå framgång i en social kontext.

Vidare påvisas betydelsen av att lärare har en teoretisk förankring, då detta gör det möjligt för dem att se var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen och att arbeta utifrån detta. En annan viktig slutsats, är att läraren i ögonblicket måste kunna uppmärksamma och se de pedagogiska möjligheterna, samt tolka och ta till vara de diagnostiska signaler som finns i klassrummet. Ännu en viktig slutsats är att framgångs-rik läs- och skrivundervisning innebär att se läs- och skrivlärande i ett språkutvecklande sammanhang och att detta i hög grad handlar både om muntlighet och om skriftspråklighet.

Denna studie visar också att forskningen blir mer tillgänglig och upplevs av lärarna som mer angelä-gen, då forskarnas intresse vänds mot den pedagogiska praktiken och teori och praktik tillåts interagera. Detta öppnar upp möjligheter att införliva och etablera vetenskapliga teorier om lärande i skolpraktiken.

Jag kommer att presentera studien och dess resultat, samt relatera till den klyfta som föreligger mellan forskning inom läs- och skrivområdet och skolpraktiken (Long, 2011/2012; Bohlin, 2011; Dillon, O´Brian, Sato & Kelly, 2011; Hattie, 2009)

Bohlin, I. (2011). Evidensbaserad pedagogik: Epistemologiska förutsättningar för evidensrörelsns expantion in i utbildnings-vetenskap. I: Forskning pågår – Utbildningssystem. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011.

Dillon, D.R., O’Brien, D.G., Sato, M. & Kelly, C.M (2011). Professional development and teacher education for reading instruction. In M.L. Kamil, P.D. Pearson, E.B. Moje & P.P. Afflerbach (Eds.), Handbook of reading research. Vol. 4. New York: Routledge.

Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.Long 2011/2012. Professional Develpment and Education Policy: Understanding the Current Disconnect. Reading today.

December 3022/januari 2012.Skolverket (2007a). PIRLS 2006: läsförmågan hos elever i årskurs 4: i Sverige och i världen (pdf-dokument). Skolverkets rapport,

305. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se/publikationer?id=1756 (åtkomst 10 okt. 2008)Skolverket (2007b). PISA 2006: 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera : naturvetenskap, mate-matik och läsförståelse

(pdf-dokument). Skolverkets rapport, 306. Stockholm: Skolverket. www.skolverket.se/publikationer?id=1759 (åtkomst 10 okt. 2008)

Skolverket (2008). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007: en djupanalys av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar beräkningsprocedurer. Skolverkets raport, 323. Stockholm: Skolverket.

18


Genrepedagogik på svenska - en fiffig modell?

Fredrik Hansson, fil.dr, Malmö högskola

Genrepedagogiken har tagit sig in i den nya läroplanen. Åtminstone kan man tolka läroplanen så, ex-empelvis genom texttypologin ”[b]eskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter” (Skolverket, 2011b, s. 226) eller formuleringen om ”[k]ombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation” (ibid.). Här är det inte orimligt att se skrivningen om beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter som en framskrivning av grundläggande genrer enligt genrepedagogiken, Det andra citatet ovan avser i så fall kombinationer av genrer (texttyper), exempelvis i en bruksanvisning. Å andra sidan undviker kommen-tarmaterialet (Skolverket, 2011a) att ta ställning beträffande begreppet genre (och därmed positionera sig i förhållande till genrepedagogiken); man skriver istället att kursplanen med uttrycket ”typer av texter” vill ”omfatta allt det som olika definitioner av begreppet genrer kan stå för” (s. 16).

Frågan är då på vilket sätt genrepedagogiken samsas med andra pedagogiska eller didaktiska övervä-ganden. Genrepedagogikens tillkomst är nära förknippad med utgångspunkter såsom kulturkrockar och alarmerande skolresultat (Hedeboe, 2009). Måhända är det inte en tillfällighet att den i svenska skolsam-manhang verkar prövas främst i samband med otillfredsställande resultat (jfr Hedeboe, 2009) samtidigt som den omnämns som ”cirkelmodellen” (Svensén, 2011). I en tid av allt hårdare krav på skolan att tillse att varje elev uppnår nationella mål söker lärarna efter nya arbetsmodeller att pröva.

Genrepedagogiken är emellertid i grunden inte endast en modell för det praktiska arbetet i klassrum-met. Cirkelmodellen är relaterad till en språksyn, den systemisk funktionella lingvistiken, men också till en ideologisk komponent. I denna spelar Bernsteins begrepp synlig pedagogik och explicit undervisning en grundläggande roll, men också utgångspunkten att undervisningens syfte är att förändra samhällets maktstrukturer (Martin, 2001). Med ett aktuellt politiskt uttryck skulle man kunna säga att genrepedago-giken har som utgångspunkt att bryta utanförskap. Samtidigt riskerar den att bli institutionaliserad som en instrumentell väg till behärskning av texttyper (Derewianka, 2003, s. 142).

I detta perspektiv kan man undra om det är just cirkelmodellen, den pedagogiska komponenten i genrepedagogiken, är den del som gör insteg i skolan och vad som i så fall händer med den språksynen, SFL, och den ideologiska delen. Frågan blir alltså under vilka omständigheter och på vilka villkor gen-repedagogiken gör sitt intåg i den svenska skolan. Blir en svensk genrepedagogik endast en fiffig modell att använda i svåra fall? Presentationen redovisar resultat från en pilotstudie där grunderna för införande av genrepedagogik samt uppfattningen av densamma har studerats. Materialet består av lärarintervjuer, pedagogiska programförklaringar samt utvärderingar. Pilotstudien är tänkt att ligga till grund för ett kom-mande forskningsprojekt som ännu befinner sig på planeringsstadiet och där återkoppling utifrån pilot-studien är värdefull för utformningen. Presentationen bjuder därför avslutningsvis in till diskussion om genrepedagogiken i skärningspunkten mellan språksyn, metodik och ideologi.

Derewianka, B. M. (2003). Trends and Issues in Genre-Based Approaches. RELC Journal: a journal of language teaching and research in Southeast Asia, 34 (2), 133-154.

Hedeboe, B. (2009). Kan en eksplicit genrepædagogisk undervisning udvikle elevers læse- og skrivefærdigheder? Viden om Læsning 6. Nationalt Videncenter for Læsning.

Martin, J. R. (2001). Giving the game away: explicitness, diversity and genre-based literacy in Australia. I: R. de Cillia, H-J. Krumm & R. Wodak (Eds.), Loss of communication in the information age (pp. 155-174). Vienna: Verlag der Osterreichischen Akadamie der Wissenschaften.

Svensén, G. (2011). I cirklar på väg mot målet. Alfa: en tidning för lärare om svenska, SO-ämnen och språk, 2011:3, 12-15.Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket.Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

19


Gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveckling

Helen Winzell, doktorand, Linköpings universitet

Vad behöver blivande gymnasielärare i svenska lära sig för att kunna undervisa elever i skrivande? Hur utvecklas denna kunskap, och på vilket sätt beskriver lärarstudenter och lärare sin skrivdidaktiska kunskap samt det lärande som ligger till grund för den?

Inför min licentiatavhandling har jag valt att studera gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveck-ling genom en studie, där jag gör nedslag vid tre tidpunkter i en lärares lärprocess:

1) efter den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som följer på de första ämnesstudierna, 2) efter den verksamhetsförlagda utbildningen i slutet av utbildningen samt 3) efter några års undervisningserfarenhet som lärare.

Mitt syfte är att genom intervjuer med svensklärarstudenter och verksamma lärare ta reda på vad de be-traktar som nödvändig kunskap för att undervisa i skrivande, hur de tillägnat sig denna samt på vilket sätt de talar om det. För att avgränsa studien har jag valt att fokusera på argumenterande skrivande.

Under hösten 2011 intervjuade jag två gymnasielärare i svenska för att pröva en möjlig datainsamlings-metod. Fokus låg på lärarens skrivundervisningspraxis, deras bild av den skrivdidaktiska kunskapen samt deras syn på skrivandets funktion i svenskämnet. Syftet var att få en bild av deras ämnesbiografi, alltså hur de beskriver den egna utvecklingen av de skrivdidaktiska kunskaperna. En preliminär analys visar att lärarna refererar till ett livslångt lärande som börjar redan tidigt och fortsätter i yrkeslivet i form av såväl informell som formell fortbildning. De refererar också till olika delar av sin universitetsutbildning – såväl generellt som ämnesspecifikt – och berör möten med teori och praktik som påverkar deras undervisning.

Enligt Svedner (2010) är det framför allt i skolan skrivandet utvecklas. Tidigare forskning visar dock på brister och behov i skrivundervisningen på gymnasiet; samtidigt som eleven behöver kunskaper om skrivande och om hur man gör när man skriver (Nyström, 2000) är explicit skrivundervisning en bristvara (Parmenius Swärd, 2008). Skrivande i skolan fungerar också ofta som kontrollinstrument och stannar vid övningstillfällen. Detta kan göra det svårt för eleven att se hur skrivande hanteras i funktionella samman-hang (Bergman, 2007).

I min framläggning kommer jag att presentera mina preliminära resultat, vilket omfattar intervjuer med lärarstudenter efter det första VFU-tillfället samt intervjuer med verksamma gymnasielärare i svenska. Jag presenterar också undersökningens förutsättningar, ramar och sammanhang och ser detta som ett tillfälle att diskutera min metoddesign och uppläggningen av studien.

Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen. Malmö högskolaNyström, C. (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala: Uppsala universitet.Parmenius Swärd, S. (2008). Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i

svenskämnet. Malmö högskola.Svedner, P.O. (2010). Svenskämnet & svenskundervisningen: delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsförlaget.

20


Hundra år av envishet. Svensklärarföreningens arbets-, påverkans- och kommunikationsformer i en föränderlig tid

Bengt-Göran Martinsson, professor, Linköpings universitet

Svensklärarföreningen (SLF) fyller i år 100 år. Under dessa år har föreningen envist arbetet för ämnets plats i skolan. Ämnesföreningar som SLF har, enligt Arfwedsson & Arfwedson (2002), fungerat som de starkast tänkbara lobbyister för sina ämnen i tider av revideringar av undervisningens ämnesstruktur och timplaner (s. 226f ). I en ledare i Svenskläraren 1990:1 skriver Per Olov Svedner att Svensklärarföreningen har som uppgift att ”arbeta för svenskämnets och svenskundervisningens främjande. Det innebär i prak-tiken ett arbete på två fronter: en inre, som gäller sådana åtgärder och förslag som kan berika undervis-ningen i skolorna, och en yttre, som innebär bevakning av vad ansvariga myndigheter föreslår och beslutar” (s. 2). Det är den senare som ska ligga i fokus för denna presentation.

Syftet med den undersökning som presenteras här är att genom historisk analys undersöka vilka olika former för påverkan som föreningen använt sig av under åren 1960-2000. Materialet består huvudsakligen av ledare, debattartiklar och remissyttranden hämtade från Svensklärarföreningens egna periodiska publi-kationer Vårt modersmål (senare Svenskläraren) och årskriften samt handlingar som brev och remissutkast från föreningens arkiv. Den bild som framträder är att Svensklärarföreningen i början av perioden ser arbetet med remisser som viktigt. Vad gäller dessa arbetar man noggrant med att förmedla och förklara reformförslagen för medlemmarna samt att inhämta synpunkter från ortsföreningarna. En annan viktig kanal för påverkan var den så kallade uppvaktningen, som innebar att föreningen träffade ansvariga politi-ker och tjänstemän och framförde sina åsikter. Med tiden förändras detta arbete, i synnerhet arbetet med remisser. Denna iakttagelse kan sättas i samband den allmänna utvecklingen på utbildningsområdet.

Under de fyrtio år som undersökningen gäller förändras nämligen många av föreningens yttre för-utsättningar. Antalet ortsföreningar minskar från 35 till fyra. Föreningen går från att ha en stor andel medlemmar bland svensklärarkollektivet till att medlemsmässigt företräda en minoritet. Under samma tid minskar antalet ledamöter med högre akademisk examen i styrelsen och dess mansdominans ersätts av en kvinnodominans.

Mycket talar för att styrelsens sammansättning avspeglar föreningens sammansättning i stort. Svensk-läraryrket har under dessa 40 år gått från att vara ett övervägande manligt yrke till ett mer kvinnodomi-nerat yrke. I dessa sammanhang brukar man tala om ett yrkes feminisering, ett komplext fenomen som innehåller en kvantitativ del, det vill säga att allt fler kvinnor blir verksamma inom ett tidigare mansdomi-nerat yrke, men också en kvalitativ del, att yrkets innehåll och plats könsordningen förändras. Utveckling-en här är dock inte unik för gruppen svensklärare, utan giltig för läraryrket som sådant (Florin 1987: 32-71). Vad vi här ser effekten av, och som också påverkar SLF:s roll på den utbildningspolitiska arenan vad gäller exempelvis legitimitet och representativitet, är övergången från ett system med en begränsad elitutbild-ning med hög andel av lärare med högre akademisk examen och kontinuerlig kontakt med universitetet till en massutbildning där huvuddelen lärare avslutat sin utbildning med huvudsakligen en akademisk grundexamen. Hur dessa strukturella förändringar i kombination med en ny tids kommunikationsformer påverkar föreningens verksamhet och inriktning diskuteras avslutningsvis. En fråga som ställs är hur det faktum att svenskämnet med tiden förlorat sin tidigare ideologiska status som centralt bildningsämne kan ha påverkat föreningens aktiviteter och arbetsformer.

Arfwedson, G. B. & Arfwedson, G. (2002) Didaktik för lärare. Stockholm.Florin, C. (1987) Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliserings-processen inom den svenska folkskolans lärarkår

1860-1906. Stockholm.

21


Hur gör man en litteraturlärare?

Annette Årheim, akademiforskare/universitetslektor, Linnéuniversitetet

Så gott som dagligen stöter vi på föreställningar om att litteraturläsning vidgar människors vyer och erfarenhetssfär – att litteraturläsning är personlighetsutvecklande. Så starka är dessa föreställningar, att skönlitteraturläsning idag implementerats i flera professionsutbildningar både nationellt och internatio-nellt, utbildningar där kurslitteraturen traditionellt varit uteslutande teoretisk. I ungdomsskolan förefaller dock litteraturläsningen minska drastiskt och litteraturdidaktisk forskning under de senaste 25 åren visar också att motiven förskjutits. De sätt att angripa litterära texter (läsarter) som påbjudits i skolundervis-ningen under de senaste 30 åren har företrädesvis varit personligt hållna. Örjan Torell (2002) menar att den svenska skolan påbjudit ”budskapsläsningar” av litterär text och att detta synliggörs i schablonmässig ”sensmoralkonventionalism” i studenternas tolkningar. De läser litterär text ”som om de vore ordspråk, menar Torell, och vad värre är bekräftar dessa ordspråk vad studenterna redan vet. Den litteraturdidaktiska forskningen har också visat att såväl svenskämnets styrdokument (Mehrstam 2009), läromedlens uppgift-skulturer (Thorson 1988; Ullström 2009) som klassrummens litteratursamtal (Tengberg 2011), varit tydligt subjekts- och värderingsorienterade och därigenom bidragit till utvecklingen. Därtill visar både kvantita-tiva och kvalitativa studier att många av de ungdomar som idag söker sig till svensklärarutbildningen har ett ganska svalt förhållande till litteraturläsning ( Jönsson & Eriksson 2003; Petersson 2009).

Förhållandet har givetvis påverkat den litteraturvetenskapliga undervisningen i svensklärarutbildning-en och frågan är hur man gör en litteraturlärare, under dessa förutsättningar? Utifrån resultaten från ett empiriskt material, vill jag diskutera hur ungdomsskolans litteraturundervisning präglat studenterna och möjliga vägar att inom svensklärarutbildningen bemöta, ta till vara på och utveckla de läsarter studenterna fostrats till.

Jag har dokumenterat 26 svensklärarstudenters förhållande till litteraturläsning från deras första möte med ämnet litteraturvetenskap (januari 2012) till terminens ände (29 maj 2012). Materialet består av en inledande enkät med frågor som berör deras erfarenheter från litteraturundervisningen i gymnasiet. Stu-denternas första kurs i ämnet är i främsta rummet ägnad åt litterära textvärldar där de känner sig hemma och bekväma. Tentamen av dessa inledande tre veckors reflektioner över egna läsvanor utgör kärnan av materialet, där jag främst söker efter samband mellan studenternas krav på igenkänning och identifikation med litterära karaktärer och deras läsupplevelse. Ett tredje material i min studie består av ljudupptagning-ar av studenternas muntliga presentation av en fältstudieuppgift där just motiveringen fokuserats.

En diskursanalys av materialet visar att lika undflyende ter sig svensklärarnas motiveringar nu som när de själva satt i skolbänken. Av gruppen på 26 studenter kan endast en handfull betecknas som litteratur-läsare. Flertalet läser ”ytterst sällan” eller ”klämmer ett par böcker under semestern”. Vid redovisningen av fältstudieuppgiften vid terminens slut är studenterna över lag frustrerade över disparata förutsättningar vid kommunala och privata skolor och över hur pragmatiskt de förväntas förhålla sig till sin profession i förhållande till kommersialiseringen av kunskap.

Över lag kan alltså svensklärarstudenter sägas tillhöra en icke-läsande generation, men när de får tillfälle att reflektera över förhållandet, framstår insikten om att ha missat något väsentligt som glasklar. Initialt kopplar de vanligen litteraturläsningens nytta till elevernas möjlighet till identifikation, vilket vid terminens slut leder till reflektioner över att så många äldre texter med en så begränsad litteratursyn skulle bli oanvändbara i undervisningen. De är med andra ord på väg mot en yrkesutövning där de är beredda att hjälpa eleverna vidare att även möta textens du, för att använda Torells modell för litterär kompetens.

Jönsson, Annelis & Eriksson, Bibi (2003) Lärarstuderandes läsvanor – hur mycket och vad läser blivande lärare? Rapporter om utbildning, Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Mehrstam, Christian (2009) Textteori för läsforskare, (diss.) Göteborgs universitet.Petersson, Margareta (2009) ” ’Jag kan inte komma på nåt jag läst på gymnasiet, det måste ju betyda nåt eller hur?’ Om bli-

vande svensklärare som läsare”, i (red.) Lena Kåreland, Läsa bör man…? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning, Stockholm: Liber.

Tengberg, Michael (2011) Samtalets möjligheter, (diss.) Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.Thorson, Staffan (1988) ”Tendenser i efterkrigstidens läroböcker i svenska” i Skolböcker 3. Den (o)möjliga läroboken. Rapport

från läromedelsöversynen, Ds 1988:24.Torell, Örjan (2002) ”Resultat – en översikt”, i (red.) Örjan Torell m. fl., Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans litteratur-

undervisning i Sverige, Ryssland och Finland, Härnösand: Mitthögskolan.Ullström, Sten-Olof (2009)”Frågor om litteratur”, i (red.) Lena Kåreland, Läsa bör man…? Den skönlitterära texten i skola och

lärarutbildning, Stockholm: Liber.

22


“Hva skjer?” – fjortenåringers fritidskommunikasjon

Ronny Johansen, høgskolelektor, Høgskolen i Vestfold, Norge

Dette foredraget presenter en undersøkelse av ungdomsskoleelevers skriftlige fritidskommunikasjon på internett med jevnaldrende, gjennomført som direktemeldingssamtaler, gjerne kalt chatting.

Det metodiske grunnlaget forundersøkelsen er samtaleanalyse (CA, Conversation Analysis), hvor det å studere forekomster av virkelig tale står sentralt, for å se hvordan deltakerne innretter sine samtaler etter ulike normer og mønstre. Chatting på internett har, tross sin skriftlige mediering, mange av den muntlige dialogens trekk, som gjør dette til anvendelige analyseverktøy. Arbeider av Sacks og Schegloff (blant annet Sacks og Schegloff 1973, Sacks 1974 og Schegloff 2002), Button og Casey (1984), samt Per Linell (2001) danner mye av det teoretiske grunnlaget. Undersøkelsen trekker også veksler på digital diskursanalyse (CMDA) og på studier av slang og ungdomsspråk.

Et viktig formål med undersøkelsen var å undersøke hva ungdommene i en skriftlig mediert kommu-nikasjonsform gjorde for å bevare en mellompersonlig tone. Funnene ble presentert i min masteroppgave. Noen av disse funnene er publisert (Svennevig og Johansen 2011), nemlig hvordan jentene i materialet gjør bruk av en intimitetsmarkerende språkbruk, med mange kjærlighetserklæringer i samtalenes avslutnings-sekvenser.

I dette foredraget er tanken å presentere andre sider av undersøkelsen, og da særlig hvordan sekvens-bruk og initiering av samtaleemner utgjør semiotiske ressurser for ungdommene.

Når det gjelder sekvensbruk er det i chattesamtalene – som i muntlig dialog – en utstrakt bruk av så-kalte avpassede par (nærhetspar, adjacency pairs). Disse danner nokså faste mønstre, eller sekvenser, særlig i innledningen og avslutningen av samtalene. Dette gjør blant annet at det å hilse og ta avskjed synes å være vel så obligatorisk som å ha et egentlig emne for samtalen.

Når det gjelder ungdommenes strategier for å innlede samtaleemner, hvordan de fremkaller ulike topikale episoder (topical episodes, Per Linell 2001), ser vi blant annet at en mye brukt strategi er åpne emnefremkallere (initial topical elicitors, Button og Casey 1984). Her stiller deltakerne nokså systematisk samtalepartneren fritt til “å melde inn” aktuelle emner. Typiske eksempler på slike emnefremkallere i dette korpuset er “hva skjer?” og “driver du med da?”

Foruten bruken av kjærlighetserklæringer nevnt over, har samtalekorpuset andre eksempler på stilis-tiske virkemidler ungdommene tar i bruk for å bevare en mellompersonlig tone. Noe av dette vil også komme fram i innlegget.

At sekvensorganiseringen av samtalene i materialet følger så klare mønstre, og at deltakerne også nokså systematisk stiller samtalerommet åpent, skaper det som i voksenøyne lett få et preg av “mye prat og lite innhold”. Det er mye kommunikasjons for kommunikasjonens egen del. Allikevel organiserer og innret-ter ungdommene denne denne slik at den blir et effektivt verktøy for noe som synes å være viktig for dem, nemlig å bevare relasjonen til venner.

For blant annet lærere i skolen kan det være av interesse å kjenne til tekstkulturer som ungdom omgir seg med også i fritiden. Denne undersøkelsen gir således et innblikk i en digital literacy ungdommene tilegner seg i fritiden.

Button, Graham og Casey, Neil. 1984: “Generating topic: the use of topical initial elicitors”. I Atkinson, Macwell J og Heri-tage, John (red): Structures of Social Action. Cambridge University Press.

Linell, Per. 2001: Approaching dialogue. Linköping. John Benjamins Publishing Company.Sacks, Harvey. 1974: ”A Simplest Systematics for the Organization of Turn-Taking for Conversation”. I Sacks Harvey, Scheg-

loff Emanuel A. og Jefferson, Gail: Language, 50 (4).Schegloff, Emanuel A og Sacks, Harvey. 1973: ”Opening Up Closings”. I Semiotica, VIII, 4.Schegloff Emanuel A. 2002: ”On ’Opening Seqencing’: A framing statement.” In Katz, J.E. and Aakhus,M. (red.): Perpetual

Contact: Mobile communication, private talk, public performance. Cambridge.Cambridge University Press.Svennevig, Jan og Johansen, Ronny. 2011. “Social and pragmatic variation in the sequential organization of talk”. I Andersen,

Gisle og Aijmer, Karin (Red): Pragmatics of Society. Berlin. De Gruyter Mouton.

23


Interventionsforskning om läsning och läsutveckling

Michael Tengberg, universitetslektor, Karlstads universitet & Christina Olin-Scheller, docent, Karlstads universitet

Denna presentation beskriver och problematiserar metodfrågor i samband med en pågående interven-tionsstudie om läsundervisning. Avsikten är dels att peka på en återkommande likformighet i den svenska litteraturdidaktiska forskningen och det därmed växande behovet av forskningsmetodisk utveckling, dels att diskutera både resultat och metodiska problem i en pågående litteraturdidaktisk undersökning.

I presentationen diskuterar vi bland annat det faktum att forskningen om den svenska läs- och littera-turundervisningen kommit att uppvisa en begränsad variation vad gäller valen av forskningsmetoder och valen av teoretiska antaganden. I längden är detta naturligtvis problematiskt för ett forskningsfält som vill utvecklas och vara en bidragande faktor i utvecklingen av skolans svenskämnesundervisning.

Exempelvis görs det väldigt få studier med prövande anslag, kvasiexperimentella studier eller interven-tionsstudier. Det saknas också större och hypotesprövande tidseriestudier, kohortstudier och surveystudier (se översikter i Arfwedson 2006; Skolverket 2007). Det gör att vårt vetande inom fältet är begränsat till en viss typ av vetande, som sällan ställs emot kontrasterande typer av data eller kontrasterande teoretiska och forskningsmetodiska perspektiv.

I presentationen redogör vi också för preliminära resultat från ett nystartat forskningsprojekt med prövande ansats. Syftet med projektet är att bidra till en ökad förståelse för hur olika undervisningsmeto-der påverkar utvecklingen av elevers läsförmåga och tolkningsförmåga. Avstamp tas dels i de senaste årens återkommande rapporter om hur svenska elevers läsförmåga försämrats och dels i rapporter som visat att undervisning om tolkande och strategisk läsning i stor utsträckning saknas i skolan (Skolverket 2010a, 2010b). Projektet är upplagt som en serie interventionsstudier där ett av målen är att pröva i praktiken om det går att designa undervisningsupplägg som bidrar till att göra elever i grundskolans senare år till mer aktiva, medvetna och strategiska läsare av olika texttyper (jfr Donndelinger 2005; McKeown et al. 2009).

Konkret innebär detta att vi tillsammans med svensklärare utvecklar olika undervisningsupplägg och sedan jämför, med en kombination av kvalitativa och kvantitativa analysförfaranden, hur dessa olika un-dervisningsförlopp inverkar på elevernas sätt att läsa och förstå texter av olika slag. Undervisningsuppläg-gen förankras i teoretiskt grundade antaganden om olika undervisningsstrategiers förtjänster; det innebär bland annat fokus på klassrumsdialog, längre och utmanande skrivuppgifter liksom på att göra elever medvetna om olika typer av lässtrategier (jfr Murphy et al. 2009; Newell 1994; Duke & Pearson 2002).

I presentationen diskuterar vi några av resultaten från projektets första delstudie, som också fungerar som en pilotstudie. Här har vi inriktat oss på läsningen av noveller. Dessa resultat inbegriper dels indika-tioner om hur den designade undervisningen inverkar på elevernas utveckling av läsförmågan, och dels konkreta problematiseringar av forskningsmetodens bärighet. Å ena sidan visar kvalitativa analyser av elevernas respons i oberoende tester att de som följt den designade undervisningen ger prov på nya lässtra-tegier och en mer konkret medvetenhet om vad de lärt sig. Å andra sidan antyder externa bedömningar av samma material att denna respons inte värderas högre inom ramen för det normsystem som svenskämnes-undervisningen utgör. Vi måste därför fråga oss hur läsförmåga egentligen kan prövas, vilka kriterier som är rimliga, och hur lång undervisningstid som måste avsättas för att det över huvud taget ska gå att spåra konkreta och relevanta förändringar i elevernas sätt att läsa och förhålla sig till en viss typ av texter.

Arfwedson, G.B. (2006) Litteraturdidaktik från gymnasium till förskola: En analys av litteraturundervisningens hur-fråga med utgångspunkt från svenska didaktiska undersökningar i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 11:2006.

Donndelinger, S.J. (2005) Integrating Comprehension and Metacognitive Reading Strategies. In S.E. Israel, C.C. Block, K.L. Bauserman & K. Kinnucan-Welsch (eds.) Metacognition in Literacy Learning: Theory, Assessment, Instruction and Professional Development. Mahwah, NJ: Erlbaum.

Duke, N.K., & Pearson, P.D. (2002) Effective Practices for Developing Reading Comprehension. In A.E. Farstrup & S.J. Samuels (eds.), What Research Has to Say about Reading Instruction (3rd ed.). Newark, DE: International Reading Associa-tion.

McKeown, M., Beck, I.L., Blake, R.G.K. (2009) Rethinking Reading Comprehension Instruction: A Comparison of In-struction for Strategies and Content Approaches. Reading Research Quarterly 44(3), 218–253.

Murphy, P.K., Wilkinson, I.A.G., Soter, A.O., Hennessey, M.N., Alexander, J.F. (2009) Examining the Effects of Classroom Discussion on Students’ Comprehension of Text: A Meta-Analysis. Journal of Educational Psychology 101(3), 740–764.

Newell, G.E. (1994) The Effects of Written Between-Draft Responses on Students’ Writing and Reasoning about Literature. Written Communication 11(3), 311–347.

Skolverket (2007) Vad händer med läsningen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007. Stockholm: Fritzes.

24


Skolverket (2010a) Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturveten-skap. Rapport 352. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2010b) Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Fritzes.

25


Klassbloggen som genre

Ria Heilä-Ylikallio, professor, docent, Åbo Akademi, Finland, Hannah Kaihovirta-Rosvik, universitetslärare, Åbo Akademi, Finland & Dan Åkerlund, doktorand, Karlstads universitet/Åbo Akademi, Finland

Klassbloggar är föremål för vårt forskningsintresse. Vi betraktar och analyserar olika typer av klassbloggar ur olika perspektiv. Vi är speciellt intresserade av hur mottagarmedvetenheten synliggörs i klassbloggen. Har klassbloggen en autentisk mottagare också utanför klassrummet, eller skrivs klassbloggen som en traditionell elevtext ”skolestil” med läraren som den reella mottagaren med uppgift att bedöma bloggen (jfr Berge refererad i Kronholm-Cederberg 2009)? Vilken språkkod, vilket anslag, vilket bildspråk väljer unga elever, tonåringar och lärarstuderande i bloggar som skrivs i pedagogisk kontext? Litar de på den multi-modala textens bärkraft, eller känner de behov att förklara så mottagaren (även läraren) förstår? Frågan är retorisk, eftersom vi redan sett exempel på hur bloggande elever kommunicerar på många olika nivåer med sin mottagare.

I presentationen utgår vi från det empiriska material som samlats in inom ramen för projektet Pekplat-tans pedagogiska potential vid Åbo Akademis pedagogiska fakultet och därtill hörande Vasa övningsskola. Elever i åk 7 och 8 har bloggat i anslutning till ett litteraturprojekt i en blogg som är publicerad, men inte känd av alla. Elever i de lägre klasserna i Karlstad har bloggat med hela världen som mottagare.

Utgående från våra forskningsintressen bild, vidgat textbegrepp, mediekompetens och kritisk läs-färdighet diskuterar vi tre forskare bloggen och mer explicit klassbloggen som genre (Alexanders 2008; Buckingham 2010; Kupiainen & Sintonen2009; Kress 2010; Holsánová 2010). Ansatsen är explorativ och i analysen kombineras såväl genreteorier som skrivpedagogisk forskning (Hertzberg 2007; Lorentzen& Smidt 2009), multimodala teorier (Bezemer& Kress 2008; Kress 2010), medieforskning ( Jenkins& Ass. 2009; Suoranta& Lehtimäki 2004) och ikonografiska analyser (Kaihovirta-Rosvik 2009).

I förlängningen önskar vi bidra med ny kunskap om digitala resurser i didaktiskt perspektiv. Alexander, B. (2008). Web 2.0 and emergent multiliteracies. Theory into Practice, 47/(2), 150-160.Bezemer, J., & Kress, G. (2008). Writing in multimodal texts: A social semiotic account of designs for learning. Written

Communication, 25/(2), 166-195.Buckingham, D. (2010). Defining digital literacy. In B. Bachmair (Ed.), Medienbildung in neuen kulturräumen/ (pp. 59-71)

Springer.Herzberg, F. (2007). Hvordan utvikles sjangerkompetanse? Sjanger og form – en didaktisk utfordring. I: Heilä-Ylikallio, R.

& Wickman-Skult, A. (red.) Modersmålsläraren i går, i dag, i morgon. SMLF 1957-2007. Specialutgåva 2/2007. Vasa: Åbo Akademis pedagogiska fakultet.

Holsánová, J. (2010). Myter och sanningar om läsning: Om samspelet mellan språk och bild i olika medier/ (1 uppl ed.). Stockholm: Norstedt.

Jenkins, H. & Ass. (2009). Confronting the challenges of participatory culture. Media education for the 21st century. US: MIT & MacArthur foundation.

Kaihovirta-Rosvik, H. (2009). Images of imagination: an aesthetic approach to education. Vasa: Åbo Akademi University Press. (Diss.)

Kress, G. R. (2010). /Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication/. London: Routledge.Kronholm-Cederberg, A. (2009). /Skolans responskultur som skriftpraktik : Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga

respons på uppsatsen. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten. Kupiainen, R. & Sintonen, S. (2009). Medialukutaidot, osallisuus, mediakasvatus. Helsingfors: Palmenia. Lorentzen, R. T., & Smidt, J. (2009). Det nödvändiga skrivandet: Om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen/ (1 uppl

ed.). Stockholm: Liber.Suoranta, J. & Lehtimäki, H. (2004). Children in the Information Society: The Case of Finland. Sussex. Peter Lang.

26


Lärares berättelser om arbetet med litteratur och livskunskap i årskurs 7-9

Katarina Rejman, doktorand, Åbo Akademi

I de nationella läroplansgrunderna i Finland beskrivs skolämnet modersmål och litteratur som ett livs-kunskapsämne. Litteraturen ges en betydande roll, inte minst genom ämnesnamnet. Om litteraturen står det bl.a. att den skall stöda elevens personlighetsutveckling. Mitt forskningsintresse riktar sig mot hur läraren tänker om arbetet med skönlitteratur och livskunskap i årskurserna 7-9. Den teoretiska delen av avhandlingen belyser tre fenomen, som är centrala för min undersökning; de nationella läroplansgrun-derna, litteraturundervisning, litteraturens roll och legitimeringar samt livskunskapsbegreppet. I analysen av läroplansgrunderna använder jag bland andras Wolfgang Klafkis teori om kritisk-konstruktiv didaktik. I avsnittet om litteratur utgår jag från några receptionsteoretiker samt från Martha Nussbaums teori om litteraturens betydelse i demokratifostran. Livskunskapsbegreppet diskuterar jag i relation till ett senmo-dernt bildningsbegrepp som det definierats av Lars Løvlie och Kjetil Steinholts med flera.

Det empiriska materialet består av 19 djupintervjuer med modersmålslärare i årskurs 7-9. I intervjuerna diskuterar jag de centrala teman som nämnts ovan. Ansatsen är hermeneutisk, och jag analyserar materia-let genom tre olika metoder. Genom diskursanalys synliggör jag hur lärare talar om sitt arbete, samt vad de talar om då de talar om sitt arbete. Analysen resulterar i några kategorier av utsagor om läroplanen, om livskunskap och om litteraturundervisning. Genom analys av lärarnas narrativer konstruerar jag koherenta och meningsfulla berättelser, som belyser lärarens tankar om arbetet i klassrummet. För att ytterligare koncentrera meningen kring lärarnas erfarenheter arbetar jag med fenomenologisk meningsförtätning. Genom en sådan metodtriangulering når jag en förståelse för hur lärare tänker om sitt arbete, och hur de talar om sitt arbete.

I min presentation diskuterar jag resultat av analyserna med fokus lärarens berättelser. Resultaten är av intresse då de nya läroplansgrunderna i Finland skrivs med början 2013.

Börjesson, M. & Palmblad, E. (2007) Diskursanalys i praktiken. Malmö: LiberFairclough, N. (2008) Kritisk diskursanalyse. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag Gee, P.G. (2011) An Introduction to Discourse Analysis. Theory and method. New York: RoutledgeGiorgi, A (2009) The Descriptive Phenomenological Method in Psychology- A Modified Husserlian approach, s. 87-95; 128-137.

Pittsburg: Duquesne University Press.Klafki, W. (1997) Kritisk-konstruktiv didaktik. I Uljens, M. (red.) (1997)Didaktik. Malmö: StudentlitteraturLøvlie, L., Nordenbo, S.E. & Mortensen, K. P. (red.)(2003) Educating humanity: Bildung in postmodernity. London: BlackwellNussbaum, M.C. (1990) Love’s Knowledge. Essaeys on philosophy and literature. New York: Oxford University Press.Nussbaum, M. (2010) Not for profit. Why democracy needs the humanities. Princeton: Princeton University Press.Pinnegar, S., Daynes, G. (2007) Locating Narrative Inquire Historically – Thematics in the Turn to Narrative. I: Clandinin,

D.J. (red.) Handbook of Narrative Inquiry – Mapping a Methodology, s. 3- 34. Thousand Oaks: Sage PublicationsPolkinghorne, D.E. (1988) Narrative knowing and the human science. Albany: State University of New York PressRosenblatt, Louise M. (2002) Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: StudentlitteraturSteinsholt, K. & Dobson, S. (red.) (2011) Dannelse: introduksjon til et ullent pedagogisk landskap. Trondheim: Tapir akademisk

forlag.

27


Läroböcker i svenska? En studie av ett läromedel för yrkesförbere-dande gymnasieprogram och dess modelläsare

Katrin Lilja Waltå, doktorand, Göteborgs universitet

Läroböcker innehåller en strävan att vilja påverka vad som är värt att veta/kunna. Deras innehåll och upplägg sänder signaler om hur skolarbetet ska organiseras, hur kunskap ska inhämtas. Många forskare är överens om att läroboken spelar en viktig roll i undervisningssammanhang (Reichenberg 2000:10f, Selan-der 2003:186, Englund 2006:25, Ullström 2009:119).

I min licentiatuppsatts undersöker jag ett läromedel i svenska för yrkesförberedande gymnasieprogram. I fokus står sex s.k. programanknytningsböcker i Blickpunktserien, som riktar sig speciellt till program-men Barn och fritid, Bygg, El, Fordon, Hotell och restaurang och Omvårdnad. Studiens övergripande syfte är att finna vilka förutsättningar för meningsskapande som läroböckerna erbjuder sina läsare.

Det tar tid att granska en lärobok. Den tiden finns inte alltid ute i den faktiska skolsituationen. Alla lärare kanske inte heller har tillräckligt med tid, erfarenhet och kunskaper för att kunna bedöma en läro-boks kvalitet. Med tanke på att läroboksproduktionen är kommersiell och att staten inte längre granskar utgivningen blir det extra viktigt att närma sig läroböcker med en kritisk blick.

Läromedelsforskning kan delas in i tre kategorier: en produktorienterad som fokuserar på analys av innehållet utifrån olika perspektiv (som Danielsson 1988, Brink 1992, Englund 1997, Dahl 2010), en använ-darorienterad som intresserar sig för hur läroboken används (som Reichenberg 2000, Torvatn 2004), och en processorienterad som riktar uppmärksamheten mot vad som sker innan läroboken hamnar i elevens hand (som delar av Juhlin Svensson 2002). En undersökning kan naturligtvis utgå från flera kategorier. Min egen kvalitativa, delvis kvantitativa och textanalytiska studie kan betraktas som produktorienterad.

Ett centralt, både teoretiskt och metodiskt, verktyg utgörs av Umberto Ecos begrepp modelläsare (Eco 1979, Eco 1998), som används för att urskilja vilken idealläsare, och i förlängningen idealelev, som kon-strueras i och av läromedlet. Ecos receptionsteori bygger på antagandet att en författare alltid skriver för en tänkt läsare, en modelläsare, som finns inskriven i texten och som är avsedd att styra läsningen i olika riktningar. När författaren utformar sin text förutsätter han/hon en slags idealläsare, som antas ha vissa intressen, kunskaper och kompetenser. Modelläsaren kan beskrivas som en produkt av de val författaren gjorde när han eller hon utformade sin text.

Min studie är främst kvalitativ och textanalytisk. Jag gör också en kvantitativ undersökning av läro-böckernas innehåll. I centrum står vilka litteratur-, ämnes- och kunskapssyner som läroböckerna förmed-lar genom deras texturval och uppgiftsmaterial. Undersökningen av texturvalen, som i en grov indelning utgörs av skönlitteratur och sakprosa, görs utifrån fyra perspektiv, ett litteraturhistoriskt perspektiv, ett kulturellt perspektiv, ett genreperspektiv och ett genusperspektiv.

Studiens resultat pekar på att det finns skillnader mellan läroböckerna, men att de generellt förutsätter en läsare som drivs av instrumentella motiv, där särskilt det kommande yrket antas diktera elevens intres-sen, inklusive intresset, eller snarare det bristande intresset, för litteratur och ämnet svenska. Fram tonar ett svenskämne med synnerligen nedtonade ambitioner vad gäller reflekterande läsning och skrivning, bildning och demokratifrågor. Läroböckerna förmedlar en, vad jag benämner, passiv eller reproducerande kunskapssyn, framförallt i uppgiftsmaterialet genom de uppgifter som jag kallar disciplinerande faktaupp-gifter, som går ut på att finna de ”rätta svaren”. Det är detaljer som betonas framför tolkning och analys. Jag finner också att läroböckerna förmedlar en etnocentrisk orienterad kunskapssyn genom det tydligt västerländska texturvalet och genom uppgifter som understryker kulturella olikheter genom att utgå från ett tänkande i vi och de andra. Mångkulturella aspekter berörs från ett negativt perspektiv då det är någon form av kulturkrock som får vara utgångspunkten i texter och uppgifter.

Min tolkning är att de olika modelläsare, eller modellelever, som konstrueras i och av läromedlet inte förväntas kunna eller vilja närma sig texter och litteratur utifrån olika perspektiv och utifrån ett kritiskt förhållningssätt för att utveckla sina tankar och sitt muntliga och skriftliga språk.

Läromedlet kan ses som en illustration av den historiska dikotomin mellan utbildning och bildning. Det är påfallande tydligt hur texturval och uppgiftsmaterial är inriktat mot ett snävt nyttighetstänkande. Det är målinriktad utbildning av den framtida yrkesmänniskan som står i centrum. För processer som leder till bildning, det personliga formandet av eleven som människa, lämnas generellt ingen eller mycket liten plats.

Brink, Lars (1992) Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910–1945, Diss. Uppsala, Avd. för litteraturso-ciologi vid litteraturvetenskapliga inst.

Dahl, Christoffer (2010) Ett annorlunda BRUS. Ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förny-else, Lic. Malmö.

28


Eco, Umberto (1979) ”Modelläsaren”. I: Entzenberg, Claes & Hansson, Cecilia (red.) (2008), Modern litteraturteori. Från rysk formalism till dekonstruktion. Del 2, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Eco, Umberto (1998) Six Walks in the Fictional Woods, Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.Englund, Boel (1997) Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt åter-skapande,

Diss. Stockholm, HLS Förlag.Englund, Boel, Vad har vi lärt oss om läromedel? En översikt över nyare forskning. Underlagsrapport till Läromedelsprojektet,

Stockholm, 2006. <http://libris.kb.se/bib/10539342> [2009-09-18].Danielsson, Annica (1988) Tre antologier – tre verkligheter. En undersökning av gymnasiets litteraturförmedling 1945–1975, Diss.

Lund, Lund University Press.Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000) Nya redskap för lärande. Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasie-

skolan, Diss. Stockholm, HLS Förlag.Reichenberg, Monica (2000) Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner, Diss. Göte-

borg, Acta Universitatis Gothoburgensis.Selander, Staffan (2003) ”Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En översikt över läro-

medel – perspektiv och forskning”, Bilaga 2 till SOU 2003:15 Läromedel – specifikt. <http://www.regeringen.se/content/1/c4/10/29/7af6dff7.pdf> [2011-02-24].

Torvatn, Anne Charlotte (2004) Tekststrukturens innvirkning på leseforståelsen. En studie av fire læreboktekster for ungdomstrin-net og sju elevers lesing av dem, Diss. Elverum, Høgskolen i Hedmark.

Ullström, Sten-Olof (2009) ”Frågor om litteratur – om uppgiftskulturen i gymnasieskolan”. I: Kåreland, Lena (red.), Läsa bör man...? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning, Stockholm, Liber.

29


Min grammatikhistoria. Roliga och sorgliga berättelser ur verk-ligheten

Lena Boström, docent, Mittuniversitetet & Elzbieta Strzelecka, fil.dr, Mittuniversitetet

”Grammatik har för mig alltid känts krångligt och tråkigt och jag kommer nästan inte ihåg någonting från grammatiklektionerna i gymnasiet.” Det är många studenter som på liknande sätt formulerar sina tankar då de inför en universitetskurs i Svenska språkets struktur på grundläggande nivå får i uppgift i skriva sin egen grammatikhistoria. Uppgiften att åter-uppväcka sina minnen som rör grammatiklektioner är svår. Vissa minns bara ”ett menings¬löst evinnerligt tragglande med termer”, andra berättar om gram-matiska aha-upplevelser först i samband med lektioner i främmande språk. Många skriver generat att de inte har några minnen alls.

Under åren 2005-2012 har drygt tvåhundra studenter skrivit ner sina tankar kring gram¬ma-tiken och deras berättelse utgör materialet till vår analys av deras uppfattningar och attityder. Vilken bild av gram-matikundervisningen framskymtar i dessa berättelser? Vilka minnes¬¬bilder framkallar själva ordet gram-matik de hos de studenter som frivilligt valt att studera en fri¬stå-ende kurs i Svenska språket eller plane-rar att själva bli svensklärare? Vad kan man utläsa om attityder hos deras lärare? I vårt föredrag kommer vi att presentera resultaten av analysen av detta material och sätta dessa i relation till den bild som förmedlas i Brodows klassiska under-sök¬ning från 2000 och Bergströms rapport från 2007. Vi har valt att analysera materialet med hjälp av en fenomenografisk metod som innebär att man kartlägger upp¬fatt¬ningar och under-söker hur uppfattningar förhåller sig till varandra och till de undersökta fenomenen. Metoden har med framgång använts i pedagogiska och didaktiska sammanhang, men oss veterligen inte tillämpats i studier inom fältet svenskämnets didaktik.

Forskning om grammatikdidaktik lever ett mycket tyst liv. Den långdragna, numera något in-somnade debatten om grammatikens ställning inom svenskämnet kommer antagligen åter att väckas till liv med de nya läroplanerna där ämnets språkliga del fått en starkare ställning. Med vårt föredrag vill påbörja den debatten.

Bergström, Annika, 2007. Två olika ämnen? Svenska språket på gymnasiet och på högskolan. MISS 59. Göteborgs universitet. Institutionen för svenska språket.

Brodow, B. (2000). En undersökning av svensklärares attityder till och erfarenheter av grammatikundervisning. I: B. Brodow, N.-E. Nilsson, S.-O. Ullström (red.) Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatiken. Lund: Stu-dentlitteratur. S. 67–134.

30


Multimodala texter – med och utan det vidgade textbegreppet

Anna-Lena Godhe, doktorand, Göteborgs universitet

I de nya styrdokumenten för grund- och gymnasieskola har begreppet ”ett vidgat textbegrepp” tagits bort (Skolverket 2011, 2012). Samtidigt som det vidgade textbegreppet försvinner från styrdokumenten så introduceras 1-1-satsningar på många skolor vilket innebär att eleverna får sina egna laptops. Med datorer och andra tekniska hjälpmedel blir det därmed möjligt och avsevärt lättare att få tillgång till och att skapa texter med flera olika uttryckssätt, som till exempel ljud, bild och text.

Bergman (2007) skriver att det sedan 1970-talet funnits en tendens i styrdokumenten att vidga textbe-greppet inom svenskämnet så att film, teater och olika medier inkluderas. Samtidigt har flera undersök-ningar (Bergman 2007, Elmfeldt & Erixon 2006, Olin-Scheller 2004) visat att det funnits en tendens att använda exempelvis film som ett komplement eller en illustration av litteratur snarare än som ett uttryck i sig. Fokus i ämnet ligger på litteratur och det skrivna och talade ordet, snarare än på andra uttryckssätt och medier.

I mitt avhandlingsarbete studerar jag hur elever på gymnasiet skapar multimodala texter inom svensk-ämnet och hur dessa bedöms. Studier kring hur ungdomar producerar multimodala texter i en skolkontext är få (jfr Erstad & Silseth 2008), men en del studier kring skapandet av digitala berättelser utanför skolan har gjorts(t.ex. Hull, 2003, Hull & Katz 2006). Enligt Erstad (2008) så är forskning kring bedömning i en digital skolmiljö begränsad och likaså initiativen till förändring av bedömningspraktiken.

Undersökningen har gjorts på en skola där eleverna har individuella datorer och datainsamlingen har skett i två omgångar under 2010 och 2011. Första gången eleverna gjorde digitala berättelser så var de väldigt positiva till det men när de skulle göra sin andra multimodala text så ifrågasatte eleverna varför de skulle göra en multimodal text och på vilket sätt den skulle bedömas. Eleverna fick därför explicit infor-mation om vad som skulle bedömas och vilka betygskriterierna var.

Eleverna filmades under arbetet med texterna men även då de hade individuella samtal med läraren kring bedömningen av deras texter och de intervjuades också om arbetet och bedömningen av de multi-modala texterna. Genom att studera interaktion är det möjligt att belysa vad som förhandlas och vad som görs relevant i den lokala praktiken och i relation till uppgiften. Arnseth & Säljö (2007) skriver att olika aktörer i ett klassrum har olika förväntningar och intressen men vad som anses vara meningsfulla och lämpliga handlingar etableras lokalt genom förhandlingar.

I min presentation ämnar jag att jämföra tidigare och nuvarande styrdokument och vad de säger om det vidgade textbegreppet och arbete med olika uttryckssätt i svenskämnet. Vad som står i styrdokumen-ten diskuteras också i relation till den undersökning som gjorts och hur bedömningen av de multimodala texterna förhandlats mellan lärare och elever i praktiken.

Arnseth, H.C. & R. Säljö (2007). Making sense of epistemic categories. Analysing students´use of categories of progressive inquiry in computer mediated collaborative activities. In: Journal of Computer Assisted Learning, 23. P. 425-439.

Bergman, L. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen : en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.

Elmfeldt, J. & P-O. Erixon (2006). John skriver och regisserar: skriftspråk i den samtida medieekologin. In Sigrell A (eds), Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : tala, lyssna, skriva, läsa, lära - modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv : Umeå 16-17 november 2006. Umeå: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning.

Erstad, O. (2008). Changing assessment practices and the role of ICT. In J. Voogt & G. Knezek (Eds.), International Hand-book of Information Technology in Primary and Secondary Education (pp. 181-194). New York: Springer.

Erstad, O. & K. Silsted (2008). Agency in digital storytelling: Challenging the educational practice. In; Lundby, K. (ed.), Digital Storytelling, Mediatized Stories. New York: P. Lang. P. 213-232.

Hull, G. A. (2003). At last: Youth Culture and Digital Media: New Literacies for New Times. In: Research in the Teaching of English, 38(2). P. 229-233.

Hull, G. A. & M-L Katz (2006). Crafting an Agentive Self: Case Studies of Digital Storytelling. In: Research in the Teaching of English, 41(1). P. 43-81.

Olin-Scheller, C. (2006). Mellan Dante och Big Brother : en studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten, Litteraturvetenskap, Karlstads universitet.

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Retrieved april 2012 from http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/kommentarmaterial-till-kursplanerna-1.122644

Skolverket (2012). Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan i svenska. Retrieved april 2012 from http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.164910!Menu/article/attachment/Svenska%20-%20kommentarer.pdf

31


New literacies i klassrummet. Vägar till en rikare skrivpraktik?

Sylvana Sofkova Hashemi, fil.dr, Högskolan Väst & Peter Andersson, fil.dr, Göteborgs univer-sitet

Vi lever i en tid då villkoren för kommunikation förändras kraftigt i och med fler digitala verktyg och multimodala uttryckssätt. Ur skolans perspektiv innebär den snabba teknikutvecklingen och elevernas förmåga att enkelt ta till sig och verka i nya medier även utanför skolan delvis andra förutsättningar för elevers läs- och skrivlärande. Många har betonat det stora glapp som råder mellan s.k. New literacies (Lankshear & Knobel , 2007) och skolans dominerande former av textaktiviteter (se bl.a. Andersson & Ramshage, 2010). Andra studier visar att satsningar på datorer och sociala medier i undervisningen leder till mer deltagande, synliga och iterativa literacyprocesser samt berikar skolans skrivpraktiker med andra texttyper, multimodala uttryckssätt och stöd för reflektion och dokumentation (Kovacic, Bubas & Zlato-vic, 2007; Mak & Coniam, 2008; Sofkova Hashemi, 2011; Warschauer, 2008; 2010).

De satsningar på teknologi som idag genomförs i Sveriges skolor för att utveckla lärande handlar både om att öka datortäthet och inkludera olika former av artefakter som interaktiva tavlor, läsplattor och lär-plattformar. Satsningar görs såväl i tidiga som senare skolstadier och forskning om digitala verktygs påver-kan på arbetet med språk-, läs- och skrivutveckling är efterfrågad. Inom projektet DILS (Digitala arenor i grundskolans läs- och skrivpraktiker) följer vi lärare och elever på tre skolor i Västsverige från årskurs 1 i tre år för att studera de utmaningar som digitala verktyg och arenor ställer på undervisning och elevernas läs- och skrivlärande. De tre klasserna arbetar alla aktivt med digitala verktyg och skrivarenor som blogg och twitter. Projektets fokus på yngre elever och klasser där teknologin redan använts en tid gör den unik, då tidigare studier främst fokuserar på introduktion av teknologi i klassrumspraxis och äldre elever.

Syftet med projektet är att studera elevernas textaktiviteter utifrån centralt innehåll som språklig medvetenhet, genremedvetenhet och förmåga till reflektion och respons. Vidare vill projektet identifiera de utmaningar som tekniken ställer på undervisningens olika faser, från planering, genomförande till uppföljning och dokumentation av elevens resultat. Kvantitativa och kvalitativa metoder kommer att till-lämpas i samspel, där exempelvis intervjuer och observationer kombineras med stimulated recall, en metod där lärarna reflekterar över sin egen praktik. Elevernas textaktiviteter studeras genom observationer av pågående textpraktiker relaterat till genre, modalitet och digital påverkan (Knapp & Watkins, 1994; Liberg et al, 2011; Jewitt, 2008) samt genom lingvistiska analyser av olika textmaterial som insamlas longitudi-nellt under projektets gång. Planer finns även på att närmare studera eleverna i interaktion med digitala verktyg genom deltagande observationer i form av tänka-högt metodik (Ericsson & Simon, 1993; Sofkova Hashemi, kommande).

I vårt föredrag presenteras resultat från projektets inledande fas. Särskilt fokus ägnas åt en problemati-sering av elevernas nuvarande textaktiviteter och den etablerade digitala praktiken i klasserna i relation till elevgruppens och pedagogens digitala erfarenheter, traditionella skolgenrer och synen på läs- och skrivpe-dagogik i tidiga åldrar.

Andersson, P. och Wilhelmsson Ramshage, B. (2010) Texter som inte räknas? Om digitala läs- och skrivaktiviteter bland barn och unga. Utbildning och lärande 2010 (1): Nya textvärldar i vår tid.

Ericsson, K.A. & Simon, H.A. (1993). Protocol analysis: Verbal reports as data. Cambridge, Massachusetts : The MIT Press Jewitt, C. (2008) Multimodality and Literacy in School Classrooms. Review of Research in Education, February 2008, Vol.

32, pp. 241-267: http://rre.sagepub.com/cgi/content/full/32/1/241 Knapp, P. & Watkins, M. (1994). Context, text, grammar: Teaching the genres of grammar of social writing in infants and

primary classrooms. Sydney: Text Productions. Kovacic, A., Bubas, G., & Zlatovic, M. (2007) Evaluation of activities with a wiki system in teaching English as a second langu-

age. Proceedings of the International Conference ”ICT for Language Learning” [CD-ROM], Florence, Italy.Lankshear, C. & Knobel, M. (2007) Sampling “the new” in New Literacies. In Lankshear C. & Knobel. M. (eds). A New

Literacies Perspective, s. 1-25. New York: Peter Lang. Penuel, W. R., Kim, D. Y., Michalchik, V., Lewis, S., Means, B., Murphy, B., et al. (2001). Using technology to enhance con-

nections between home and school: A research synthesis. Menlo Park, CA: SRI International.Purcell-Gates, V., Perry, K. H. & Briseño, A. (2008) Analyzing Literacy Practice: Grounded Theory to Model. National

Reading Conference, Orlando, Fl, Dec. 3, 2008.Mak, B. & Coniam, D. (2008) Using wikis to enhance and develop writing skills among secondary school students in Honk Kong.

System, 36(3), 437-455.Sofkova Hashemi, S. (2011) Berättelser i wiki. Autentiskt författarskap och responsarbete i digitalt textskapande i grund-

skolan. SMDIs (Svenska med didaktisk inriktning) åttonde konferens: Språket, kroppen och rummet. Multimodala och digitala perspektiv på lärande. 25-26 november 2010, Södertörns högskola.

32


Sofkova Hashemi, S. (kommande) Att fånga tankar - verbala protokoll som observation. I Erlandsson, S. & Sjöberg, L. (red.) Barn och ungdomsforskning (arbetstitel). Studentlitteratur.

Warschauer, Mark (2008). Laptops and Literacy: A Multi-Site Case Study. Pedagogies: An International Journal, 3. S. 52–67.Warschauer, M. (2010) Invited Commentary: New Tools for Teaching Writing. Language Learning & Technology, Vol. 14, No.

1, pp. 3–8.

33


«Nora er lei av å passe på barna, vaske og stelle i huset» - en under-søkelse av videregående elevers lesning av fiksjon. Når mangelen på en metastyrt lesestrategi viker for hverdagsspråket.

Dag Skarstein, PhD-student, Universitetet i Bergen, Norge

Syfte/Emne: PhD-prosjektet henter sine data fra observasjon og intervjuer av elever fra tre klasser i norsk videregående skole. Et litteraturdidaktisk prosjekt.

Teoretisk vil presentasjonen ta utgangpunkt i sosialpsykologen Nicolas Rose beskrivelse av vestlig kul-turs «master plot»; det autonome individet og dets individuelle valg: «Advanced liberal democracies often measure their civilization in terms of the prominence they give to the values of individuality, freedom and choice.” (Rose 1996) Slike “master plots” kan innenfor kognitiv teori beskrives som «folkemodeller» (Gee 2008), skjema (Wertsch 2002) eller kognitive metaforer (Lakoff & Johnson 1999). Innlegget tar sikte på å vise hvordan metaforen/modellen/skjemaet om det autonome individet er prominent i informantenes selvpresentasjon og selvforståelse og hvordan den projiseres inn i teksttolkningen. Slike skjema virker be-kreftende og inkluderende, men kan også hindre andre måter å se verden på (ibid.) Et sentralt poeng hos Gee er at slike kognitive skjema, enten de er narrative, metaforiske eller andre, inngår i primærdiskursene eller hverdagsspråket vårt. Hva gjør de for eksempel med elevers lesning av litteratur i den elevorienterte norske skolen?

I det følgende vil jeg se spesielt på individ- og frihetsmetaforen. Jeg vil vise med eksempler fra det innsamlete materialet at elevene ser seg selv som ”frie” og forstår sitt eget handlingsrom som åpent, i alle fall så lenge de befinner seg i Norge. Videre vil jeg vise hvordan en overordnet metastyrt strategi for tekst-lesning, for eksempel ved historisk metabevissthet, viker til fordel for hverdagsspråkets individmetafor. Funnene vil bli drøftet opp mot nyere literacy-perspektiver og hvilke følger dette har for læring.

Metode: Kvalitative intervjuer og klasseromsobservasjon. Analysemetoden er diskursanalytisk, og tolket på grunnlag av sosialkonstruktivistisk teori med et fenomenologisk og kognitivt perspektiv.

Resultat: Vi kan se at individmetaforen med sine påstander om autonomi, individualitet, frie valg og handlekraft er virksom i elevenes selvfremstilling, og også i deres møte med ulike tekster. Med utgang-spunkt i nyere literacy-perspektiver (Gee 2000, 2003, Olson 1988, 2001, Penne 2010) drøftes følgene av individmetaforen styrende kraft på tekstlesningen når det gjelder norskfagets overordnete prosjekt, med en påstand om at metaforens projisering inn i teksttolkningen, kombinert med elevorientert undervisning, kan hindre læring av «noe nytt» ved å skape en bekreftelse av det elevene allerede «vet» og «kan».

Gee, James Paul (2008): Social linguistics and literacies: ideology in discourses. Routledge, London. Gee, James Paul (2003): A critical discourse analysis of family literacy practices: power in and out of print. L. Erlbaum, Mahwah,

N.J.Gee, James Paul (2000): Multiliteracies: literacy learning and the design of social futures. Routledge, London.Lakoff, George & Johnson, Mark (1999): Philosophy in the flesh : the embodied mind and its challenge to Western thought. Basic

Books. New YorkRose, Nikolas: (1996): «Power and Subjectivity: Critical History and Psychology”. http://www.academyanalyticarts.org/rose1.

htmOlson, David R. (2001): The Making of literate societies. Blackwell, Malden Mass.Olson, David R. (1988): “Mind and Media: The Epistemic Functions of Literacy” i Journal of Communication, Volume 38.Penne. Sylvi (2010): Litteratur og film i klasserommet; didaktikk for ungdomstrinn og videregående skole. Universitetsforlaget,

Oslo. Wertsch, James V (2002): Voices of collective remembering. Cambridge University Press, Cambridge

34


”Plugget - akta’re kymig uppfinning” - om skolhatet i den svenska pojkboken

Magnus Öhrn, universitetslektor, Stockholms universitet

En viktig del i konstruktionen av pojken i den svenska pojkboken är dennes mer eller mindre negativa inställning till skolan. Den etableras redan när genren formeras under slutet av 1800-talet och traderas vidare under hela epoken fram till pojkbokens nedgång och fall slutet av 1950-talet. Denna aversion yttrar sig på olika sätt, både direkt och indirekt, uttalat och underförstått. I föredraget redovisas några av dessa yttringar, såsom läraren, sommarlovet som normaltillstånd, plugghästen som avvikare från pojknormen, skolämnenas hierarki. Vidare problematiseras den ambivalens som genomsyrar genren; å ena sidan som förmedlare av en antipluggdiskurs, å andra sidan den didaktiskt-moraliserande ideologi som behärskar barn- och ungdomslitteraturen. Slutligen diskuteras några idéer om vad som ligger bakom kopplingen pojkar-skolhat i pojkboken.

35


Pojkar skriver det nationella provet i skolämnet svenska i årskurs tre i Sverige – fokus på genrekompetens

Katharina Andersson, doktorand/adjunkt, Åbo Akademi i Vasa, Finland/Högskolan i Gävle, Sverige

Detta pågående avhandlingsarbete syftar till ökad kunskap om pojkars skrivande. Eftersom pojkar står i centrum för omdiskuterade provresultat på både nationell och internationell nivå är pojkars skrivande av intresse. Förväntade resultat i avhandlingen kommer att belysa pojkars skrivkompetenser i de genrer som nationella provet i årskurs tre mäter och som har relevans till den nordiska utbildningsforskningen.

Avhandlingsarbetets empiri kommer från det nationella provet i skolämnet svenska i årskurs tre i grundskolan i Sverige 2009, dvs. de 234 pojkar som genomförde provet och vars texter inkommit till arkivet vid Institutionen för Nordiska språk i Uppsala i oktober månad samma år. Elevernas uppgifter på provet är att producera fyra olika slags texter; två återberättande (som bedömer läsning), en narrativ och en deskriptiv text som båda bedömer skrivande i dessa två genrer (Hagberg-Persson, Berg 2012). I den här presentationen fokuserar jag på hur analysen av genrekompetenser i de narrativa och de deskriptiva texterna genomförts och utfallit. De texter som pojkarnas skrivit på provet berättar om pojkarnas genre-kompetens så presentationen ska behandla pojkarnas narrativa och deskriptiva texter utifrån detta.

I analyserna av pojkarnas genrekompetens undersöktes hur de narrativa texterna respektive de deskrip-tiva texterna faller inom eller utanför genrernas respektive normer. Exempelvis hur texterna ansluter sig till genrekonventioner i form av typiska textstrategier för formen samt hur pojktexterna skapats genom uttalade kunskaper om andra texters form och innehåll eller hur texterna börjar och slutar. För detta har genomförts flera olika analyser, inspirerade av Labov (1972), Nyström-Höög (2010) och Langer (1987). Genom att, exempelvis, lägga Labovs narrativa raster över de deskriptiva texterna kom genrens mönster att göra avtryck.

Avhandlingen kommer att använda literacy som begrepp och där ingår genrer och kunskaper om genrers speciella skrivkrav, möjligheter och användningsområden. Huvudmetoden för hela arbetet är att, likt hermeneutiken (Gadamer 1997), läsa texterna i lager på lager, av typen närläsning, för att finna och systematiskt samla och tematisera tecken på genrekompetenser hos dessa unga skribenter.

Gadamer Hans-George (1997). Sanning och metod i urval Göteborg: DaidalosHagberg-Persson, Barbro, Berg, Elisabeth & Lagrell, Kerstin (2010). Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för

årskurs 3: en utprövningsomgång. Uppsala: Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet, FUMS, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet

Labov William (1972). Sociolinguistic patterns. Philadelphia.Langer Judith A. (1987). How Writing Shaps Thinking Urbana, Ill.: National Council of Teachers of EnglishNyström Höög Catharina (2010) Svenska i utveckling Nr 27 Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling speglad i provtexter från

årskurs 5 och årskurs 9 I: FUMS rapport nr.228

36


”Ska jag skriva det?” – lärares och elevers interaktion vid bänkarbete

Marie Tanner, doktorand, Karlstads Universitet

Det övergripande syftet med mitt avhandlingsprojekt är att bidra med kunskap om lärares och elevers interaktion i skrifthändelser i vardagliga skriftpraktiker på mellanstadiet. Med utgångspunkt i fältet New Literacy Studies (Street, 1984; Barton, 2007; Gee, 2008) samt dialogiska och multimodala perspektiv på språk och kontext (Linell, 2009; Goodwin& Duranti, 1992; Prior& Hengst, 2010) studerar jag på vil-ket sätt mellanstadiets undervisning konstitueras i s.k. bänkinteraktioner, dvs. tillfällen då elever arbetar självständigt med olika skriftliga uppgifter och läraren främst intar en handledande roll. Metodologiskt använder jag mig av samtalsanalys, CA, (eng. conversation analysis) för att studera lärarens deltagande i dessa bänkinteraktioner och hur det kan förstås i relation till undervisning och lärande (Melander & Sahlström, 2010; Sahlström, 2011).

Två mellanstadieklasser från olika skolor har följts periodvis under ett läsår, där vardagliga skriftprak-tiker i ämnena svenska, geografi och textilslöjd har dokumenterats genom videoinspelning och fältan-teckningar. En videokamera har följt lärarens arbete i klassrummet när denne rör sig mellan olika elevers bänkar, kompletterat med en fast kamera som dokumenterat helklassperspektivet. Från det rika video-materialet görs ett urval av relaterade sekvenser i undervisningens förlopp då läraren bemöter olika elever kring en och samma arbetsuppgift, vilket möjliggör analys av hur lärarens deltagande i undervisningens interaktioner med eleverna förändras över tid med användande av olika semiotiska resurser såsom verbalt tal, gester, blickar och artefaktuella texter.

Preliminära resultat synliggör hur både tidigare och projicerade skrifthändelser remedieras i de situ-erade bänkinteraktionerna och används som interaktionella resurser av deltagarna. Lärarens deltagande förändras successivt genom de olika bänkinteraktionerna, en förändring som inrymmer aspekter av både rutinisering och variation.

Barton, D. (2007). Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Singapore: Blackwell PublishingDuranti, A. & Goodwin, C. (1992). Rethinking context: an introduction. In A. Duranti & C. Goodwin (Eds.). Rethinking

context. Language as an interactive phenomenon. (New York: Cambridge University Press.Gee, J. P. (2008), Social Linguistics and Literacies: Ideology in Discourses. Great Britain: Routledge & FalmerLinell, P. (2009). Rethinking language, mind, and world dialogically. Interactional and contextual theories of human sense-making.

Charlotte, NC: Information Age PublishingMelander, H., & Sahlström, F. (2010). Lärande i interaktion (1. uppl. ed.). Stockholm: Liber.Prior, P & Hengst, J, (Eds.). (2010) Exploring semiotic remediation as discourse practice. London: PalgraveSahlström, F. (2011). Learning as social action. In J. K. Hall, J. Hellermann & S. P. Doehler (Eds.), L2 interactional competence

and development. Bristol: Multilingual Matters.Street, B. (1984). Literacy in theory and practice. Cambridge: Cambridge University Press.

37


Skrivdidaktiska diskurser bakom gymnasieskolans nationella prov

Anne Palmér, universitetslektor, Uppsala universitet

Det är inte mer än 16 år sedan nationella prov i svenska för första gången gavs i gymnasieskolan. Då var läroplanen Lpf 94 ny, och i den kurs- och målstyrda skolan skulle proven utgöra stöd för lärarnas betygs-sättning och en garanti för likvärdighet i bedömningen ”oavsett konkret ämnesinnehåll eller skolans pro-filering” (Garme & Palmér 1996). Nu genomgår proven en förändring i samband med reformen Gymna-sieskola 2011 (Skolverket 2011). Att pröva elevers förmåga till skriftlig framställning är fortfarande centralt i proven, och skrivprov kommer att ges i både kurs 1 som är obligatorisk för alla elever och program och kurs 3 som ger högskolebehörighet. Nya styrinstrument – ämnesplaner, betygssystem och föreskrifter för proven – skapar dock andra förutsättningar för proven. Bakom styrinstrumenten finns samhällsutveck-lingen, vari det teoretiska, skrivdidaktiska fältet utgör en del. Vilka skrivdidaktiska diskurser kan skönjas bakom de gamla nationella skrivproven för gymnasieskolan? Vilka diskurser har påverkat de nya skrivpro-ven?

Min undersökning syftar till att sätta in de gamla och nya skrivproven i ett teoretiskt skrivdidaktiskt perspektiv. Med utgångspunkt i Ivaniç (2004) begrepp ”discourse of writing and learning to write” gör jag en diskursanalys av tidigare och nya nationella prov i skriftlig framställning inom ämnena svenska och svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Analysen kan betecknas som självreflexiv, eftersom jag själv varit och är delaktig i provkonstruktionen. Under Birgitta Garmes ledning var jag under 1990-talet med och utvecklade de gamla proven. Idag är jag som biträdande projektledare ansvarig för utvecklingen av de nya nationella skrivproven för gymnasieskolan.

Undersökningens resultat beskriver och diskuterar provens förhållande till skrivdidaktiska riktningar, såsom den processorienterade skrivpedagogiken, nyretoriken och den australiensiska genrepedagogiken. Provens hantering av begrepp såsom kommunikationssituation och genre undersöks. Hur har genrebe-greppet behandlats och förändrats i de skrivdidaktiska diskurser som påverkat proven? Vilka kommu-nikationssituationer skisseras i de gamla och nya proven, och vilken betydelse har textens genre i dessa kommunikationssituationer? Studien är motiverad eftersom provens förankring i teoretisk skrivdidaktik inte tidigare varit utförligt beskriven. Förhoppningsvis kommer den kunna bidra till ökad förståelse av förhållandet mellan skrivdidaktiska teorier och nationella skrivprov.

Garme, Birgitta & Palmér, Anne, 1996: Samspel och Kommunikation – om utvecklandet av nationella kursprov i svenska för gym-nasieskolan. (Svenska i utveckling 4. FUMS Rapport nr 27.) Uppsala: Uppsala universitet.

Ivaniç, Roz, 2004: Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education. Vol 18, No3. S. 220–245.Lpf 94=Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet. Stockholm.Skolverket 2011: Gymnasieskola 2011. Skolverket. Stockholm.

38


Stöttande textsamtal – gymnasieelever talar om texter i olika ämnen

Pia Anderson, doktorand, Stockholms universitet & Yvonne Hallesson, doktorand, Stock-holms universitet

Internationella läsundersökningar såsom PISA och PIRLS visar sviktande resultat gällande svenska elevers läsförståelse (Skolverket 2007, 2010). Samtidigt betonar den nya läroplanen för gymnasiet att elever ska kunna ”söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje” (Skolverket 2011, s. 9). Tidigare forskning om textsamtal belyser såväl möjligheter som utmaningar för att stötta elevers tillägnande av innehåll i texter de möter i undervisningen. Flertalet empiriska studier belyser skönlitterärt läsande. Hultin (2006) visar i sin undersökning om litteratursamtal hur lärarna i studien använder fyra olika samtalsgenrer vilka på olika sätt inverkar på hur eleverna uppfat-tar texten. Tengberg (2011) undersöker litteratursamtalet som ett sätt att bidra till en utveckling av elevers reception av en läst skönlitterär text. Han drar slutsatsen att textsamtal innebär stora möjligheter för att utveckla elevers textreception, men att vissa förutsättningar krävs för att dessa ska realiseras. Reichenberg (2005, 2008) visar samtidigt att strukturerade samtal om sakprosatexter kan gynna elevers förståelse. Mot denna bakgrund har vi valt att, i olika undervisningsämnen på olika gymnasieprogram, undersöka vad som händer i samtal med fokus på hur olika slags texters innehåll fångas upp i samtalen.

Vår presentation handlar om olika sätt att samtala kring några skriftliga texter som gymnasieelever möter i undervisningsämnena svenska, samhällskunskap, historia och industriteknik. Syftet är att utifrån ett språkvetenskapligt och didaktiskt perspektiv belysa hur textsamtal på gymnasiet kan se ut och hur innehåll i texter tas upp i samtalen. Med textsamtal avses både naturligt förekommande samtal om texter och så kallade strukturerade samtal där olika samtalsmodeller används. Vi kommer att hämta exempel från våra licentiatuppsatser i utbildningsvetenskap (Anderson 2011, Hallesson 2011) och våra pågående avhand-lingsstudier i svenska med didaktisk inriktning.

Teoretiska utgångspunkter är Bakhtins dialogteori (1981) och Vygotskijs (1978, 2001) sociokulturella perspektiv där lärande ses som en social företeelse, där språkutvecklingen sker i samspel med omgivningen och där dialogen är central. Viktiga begrepp är den närmaste utvecklingszonen, som är spannet mellan det en individ kan klara på egen hand och det individen kan klara med stöttning från någon mer erfaren (Vygotskij 1978), och stöttning (scaffolding), som syftar till det stöd som ges i utvecklingszonen (Wood, Bruner & Ross 1976, Hammond & Gibbons 2001). Studierna har ett etnografiskt material bestående av inspelningar från fallstudier med textsamtal, samt ett textmaterial som utgörs av de texter eleverna samtalar om. Metodologiskt vilar studierna på flera olika analytiska perspektiv hämtade från systemisk-funktionell lingvistik (t ex Eggins 2004), receptionsteori (Langer 1995) och teori om elevers textrörlighet (t ex af Geijerstam 2006).

Resultaten belyser både hur lärare stöttar elevers texttillägnelse i samtalen, och hur elever kollabora-tivt stöttar varandra för att skapa mening i det lästa genom exempelvis förklaringar och utvidgande eller specificerande yttranden. Analyser av elevernas textrörlighet och läspositioner visar deras förhållningssätt till texterna de samtalar om och hur de i samtalen rör sig in mot eller ut från texten. Resultaten tyder på att eleverna använder texterna som resurs i samtalen men att de också utgår från tidigare erfarenheter och kunskaper för att skapa förståelse för det lästa, vilket är uttryck för såväl textbaserad som utåtriktad textrörlighet. Analyser av lexikal kohesion och semantiska kedjor visar hur textinnehållet fångas upp och hanteras i samtalet, och transitivitetsanalyser belyser hur eleverna konceptualiserar textinnehållet. En tendens är exempelvis att textinnehållet konkretiseras genom att passiva konstruktioner, nominaliseringar och grammatiska metaforer i samtalet realiseras i aktiva verbprocesser. Utifrån resultaten beskriver och diskuterar vi avslutningsvis olika sätt att arbeta medvetet med textsamtal så att de kan stötta elevers recep-tion av texter som kan vara svåra.

Anderson, Pia. 2011. Textuell makt – fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och samhällskunskap. Studier i språkdidaktik 5. Stockholm: Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.

Bakhtin, M. 1981. The dialogic imagination. M. Holquist (red.) Austin: Universtity of Texas Press.Eggins, S. 2004. An introduction to systemic functional linguistics. New York, London: Continuum.af Geijerstam, Å. 2006. Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.Hallesson, Y. 2011. Högpresterande gymnasieelevers läskompetenser. Studier i språkdidaktik 6. Stockholm: Institutionen för

språkdidaktik, Stockholms universitet.Hammond, J. & Gibbons, P. 2001. What is scaffolding? I: J. Hammond (red.), Scaffolding: teaching and learning in language

and literacy education. Sydney: Primary English Teaching Association.Hultin, E. 2006. Samtalsgenrer i gymnasieskolans litteraturundervisning: En ämnesdidaktisk studie. Örebro: Örebro universitet.

Universitetsbiblioteket.

39


Langer, J. A. 1995. Envisioning literature: literary understanding and literature instruction. New York: Teachers College Press.Reichenberg, M. 2005. Gymnasieelever samtalar kring facktexter. En studie av textsamtal med goda och svaga läsare. Göteborg:

Acta Universitatis Gothoburgensis.Reichenberg, M. 2008. Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.Skolverket. 2007. PIRLS 2006. Läsförmågan hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen. Rapport 305. Skolverket. 2010. Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läs-förståelse och kunskaper i matematik och naturveten-

skap. Rapport 352. Skolverket. 2011. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.Tengberg, M. 2011. Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan. Stockholm: Brutus Östlings bok-

förlag symposium.Wood, D, Bruner, J. & Ross, G. 1976. The role of tutoring in problem solvings. Journal of Child Psychology, no.17. S. 89–100. Vygotskij, L. S. 1978. Mind and society: the development of higher mental processes. Cambridge: Harvard University Press.Vygotskij, L. S. 2001. Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

40


Tankeförsök eller provsvar? Gymnasieläroböckers bild av essän som genre

Anders Westerlund, universitetslärare, Åbo Akademi, Finland

I och med att essän som genre ligger i en intrikat gråzon mellan fakta och fiktion har den genom åren hanterats högst olika i svenskundervisningen. Inom ämnets litteraturhistoriska del har de traditionella huvudgenrerna epik, lyrik och dramatik oftast dominerat undervisningen medan essän rönt bara marginell uppmärksamhet. Däremot har essän mer och mer etablerat sig som en beaktansvärd genre inom skrivun-dervisningen, både på grund av den allmänna betoningen på genreanpassat skrivande och på grund av ett nyvaknat intresse för genren i samhället.

Mot bakgrund av litteraturvetenskapliga karakteriseringar av och teorier om essän har jag undersökt hur några gymnasieläroböcker från Sverige och Finland presenterar genren och vilken relevans de tycks se i den.

Resultatet av undersökningen är att läroböckerna tar fasta på mycket olika sidor av genren, och både kvantitativt och kvalitativt föreligger stor variation i hur den behandlas. Det finns exempel på böcker som i beaktansvärd utsträckning anammat litteraturvetenskapliga idéer om hur skribenten i essän skapar en text där den estetiskt medvetna formen på ett avgörande sätt bidrar till att göra innehållet (fakta, egna upplevelser och tankar) kraftfullare. I finlandssvenska läroböcker är en betydelsefull omständighet att ett av delproven i det obligatoriska studentexamensprovet heter ”essäprovet”, med följden att mer uppmärk-samhet ägnas rent tekniska frågor.

Gemensamt för böckerna är trots allt att de inte ger en lika bred bild av genren som de litteraturve-tenskapliga betraktelsesätten kunde implicera, och att de därmed inte heller förmår göra genren rättvisa fullt ut. Det är naturligtvis av underordnad betydelse om subtila litteraturvetenskapliga teoribyggen inte får genomslag i lärobokstexterna, men olyckligt att författarna inte alltid lyft fram de genresärdrag som pedagogiskt sett kunde ge mest mervärde. Litteraturvetare som Graham Good och G. Douglas Atkins ser essäistiken som en form av existentiell grundforskning: ett öppet sinne möter en öppen verklighet. Essän avspeglar en process snarare än presenterar ett resultat, den gör systematiskt motstånd mot det systema-tiska, väver samman det personliga med det allmängiltiga. Min ståndpunkt är att en sådan syn på essän i allra högsta grad är förenlig med en ämnessyn som betonar svenska som livskunskapsämne och demokra-tiämne. Atkins, G. Douglas: Reading Essays. An invitation. Athens: University of Georgia Press 2008.Atkins , G. Douglas: Tracing the Essay. Through Experience to Truth. Athens: University of Georgia Press 2005.Good, Graham: The Observing Self. Rediscovering the Essay. London: Routledge 1988.

41


Texter och textanvändning på mellanstadiet - resultat och didaktiska implikationer av tre studier

Magnus Jansson, fil.lic., Linköpings universitet, Annika Mindedal, fil.lic., Linköpings univer-sitet & Susanne Staf, fil.lic., Göteborgs universitet

Den svenska forskningen kring läsning och skrivande i olika skolämnen har under de senaste decennierna varit relativt livaktig, samtidigt som mellanstadiet förblivit underrepresenterat (Nyström Höög, 2010; Skolverket, 2007). Inom ramen för den nationella forskarskolan i läs- och skrivutveckling vid Stockholms universitet 2008-2011, behandlade fyra licentiat-avhandlingar läsande och skrivande på mellanstadiet. I detta föredrag presenteras de viktigaste resultaten från tre av dessa. Syftet med föredraget är att belysa lärares och elevers arbete med läsande och skrivande i NO, SO och svenska.

Under åren i mellanstadiet möter eleverna en mängd texter med vars hjälp de förväntas utveckla kun-skaper i olika ämnen. Denna kunskapsutveckling bygger till stor del på förmågan att förstå och producera alltmer ämnesspecifika texter i olika genrer. Ansvaret för läs- och skrivutvecklingen vilar på lärare i samt-liga skolämnen, vilket i årskurs 4-6 ofta innebär en och samma lärare. En gemensam utgångspunkt för våra studier är intresset för denna fortsatta läs- och skrivutveckling. Samtliga studier intar ett sociokultu-rellt perspektiv och bygger på material som samlats in på fältet, såsom klassrumsobservationer, intervjuer, lärar- och elevtexter.

Studien Texter i NO – finns de? (Mindedal, 2011) undersöker textanvändningen i ett fysiktema i årskurs 5. Studien visar att fysikundervisningen främst är undersökande och muntlig men relativt textfattig. I studien Att lära historia i mellanstadiet (Staf, 2011) kartläggs ett historietema i årskurs 4. Resultatet pekar på att ämnesinnehållet medieras muntligt medan elevernas textproduktion huvudsakligen bygger på indivi-duell bearbetning av lärobokstext. I Fem barns erfarande av skrivande som aktivitet för lärande, undersöker Jansson (2011) vad elever erfar att de lär sig då de skriver. Resultatet visar att elever i mellanåren inte alltid förstår varför de skriver eller vad de kan lära sig genom olika skrivuppgifter.

Våra resultat pekar på att mellanstadiets läsande och skrivande ses som en generell aktivitet, snarare än en ämnesspecifik. Textarbetet i både NO och SO kretsar kring läroboken, men medan SO-läroboken används som resurs för elevernas textproduktion, medieras NO-texterna uteslutande via läraren. Under-visning om hur och varför man läser och skriver i olika ämnen och genrer är sällsynt, och vår tolkning är därmed att läsandets och skrivandets lärandefunktion tas för given. Sammantaget ger våra studier en bild av klassrum med en mängd lärandemöjligheter som inte används fullt ut. Presentationen avslutas med några didaktiska reflektioner kring hur mellanstadiets textarbete kan utvecklas.

Jansson, Magnus (2011). ”Jag lärde mig väl det vanliga!”: fem elevers erfarande av skrivande som aktivitet för lärande. Licentiatav-handling Stockholm: Stockholms universitet, 2011

Mindedal, Annika (2011). Texter i NO - finns de?: en studie om textanvändning och textrelaterade samtal i ett fysiktema i skolår 5. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet, 2011

Nyström Höög, Catharina (2010). Mot ökad diskursivitet?: skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs 5 och årskurs 9. Upp-sala: Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala universitet

Skolverket (2007). Vad händer med läsningen?: en kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007. Rapport 304. Stockholm: Skolverket

Staf, Susanne (2011). Att lära historia i mellanstadiet: undervisningsresurser och elevtexter i ett medeltidstema. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet, 2011

42


Textkedjor ur elevperspektiv – från undervisning till färdig text

Ann-Christin Randahl, doktorand, Södertörns högskola

En stor del av skolskrivandet sker i hemmet. Vill vi studera hur elever hanterar en skrivuppgift måste vi kanske därför lämna klassrummet och undersöka vad som händer från det att läraren delar ut instruktio-nen till dess eleven lämnar in den färdiga texten.

I mitt pågående avhandlingsarbete intresserar jag mig för hemmet som en av skolskrivandets kontexter och försöker på nära håll följa hur elever hanterar skrivuppgifter genom att kartlägga s.k. textkedjor (se t.ex. Prior & Hengst 2010). Eleverna i studien går på det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet och jag följer arbetet med texter i fysik och svenska. Genom studiens upplägg tillförs ett jämförande perspektiv där två olika ämneskulturer framträder, som delvis ställer olika krav på det kunnande eleverna förväntas förmedla i sina texter, vilket i sin tur påverkar skrivandet på olika sätt. Därmed finns ett forsk-ningsintresse som knyter an till projektet Elevers möte med skolans textvärldar (Liberg, Edling, Folkeryd och af Geijerstam 2002). En utgångspunkt för mitt avhandlingsarbete är att det finns ett samspel mellan text och kontext i elevernas skrivande (se t.ex. Goodwin & Duranti 1992 eller Lillis 2008). Det är en vanlig hållning inom samtida skrivforskning som ytterst vilar på en sociokulturell grund.

Elevperspektivet accentueras genom att ett antal fokuselever filmar sig själva under arbetet med texten. I filmerna fokuseras vilka resurser eleverna tar i bruk och hur olika skrifthändelser avlöser varandra. Dess-utom skriver de sina texter i google docs, vilket synliggör textens framväxt i detalj, eftersom ändringar i texten sparas automatiskt.

Detta material kompletteras med intervjuer och en slags bildberättelser. I intervjuerna får fokusele-verna dels kommentera den bild av skrivandet som framträder i filminspelningarna, dels ge sin syn på skrivande i fysik och svenska mer generellt. Bildberättelserna, som på ytan liknar en slags serieteckningar, gör samtliga elever. Av dessa berättelser framgår exempelvis hur olika elever ser på textkedjans början och slut, vilka skilda resurser de tar bruk av och hur de upplever arbetet med texten emotionellt under olika faser. Även delar av undervisningen har dokumenterats.

Preliminära analyser visar bland annat hur elevtexten växer fram i dialog inte bara med läraren utan också med föräldrar och klasskamrater, varför analysen också getts ett sådant perspektiv (se t.ex. Linell 1998). Materialet gör det möjligt att spåra avtryck dels av dessa dialoger, dels av andra texter i vid mening i de texter eleverna skriver. Som ett aktuellt exempel diskuterar en elev bruket av hen med sin mamma medan en annan elev låter ett inslag i nyheterna om sk ”överklassafari” få relativt stort utrymme i texten.

Duranti, A. & Goodwin, C. (red.) (1992). Rethinking context: language as an interactive phenomenon. Cambridge: Cambridge Univ. Press.

Liberg, C., Edling, A., Folkeryd, J. & af Geijerstam, Å. (2002). Analys- och tolkningsramar för elevers möte med skolans textvärldar. I: L. I. Kulbrandstad og G. Sjølie (red.). ”På Hamar med norsk”. Rapport fra konferansen ”Norsk på ungdomstrin-net” januar 2001. Del I: Skriving og lesing. Elverum: Høgskolen i Hedmark: Rapport nr. 11. 2001, s. 21-32.

Lillis, T. (2008). Ethnography as Method, Methodology and “Deep Theorizing”: Closing the Gap Between Text and Context in Academic Writing Research. Written Communication, 25(3), s. 353-388.

Linell, P. (1998). Approaching dialogue: talk, interaction and contexts in dialogical perspectives. Philadelphia: John Benjamins Publishing.

Prior, P. A. & Julie A. H. (red.) (2010). Exploring semiotic remediation as discourse practice [Elektronisk resurs]. Basingstoke: Palgrave Macmillan. http://www.palgraveconnect.com/pc/doifinder/10.1057/9780230250628

43


Vardagligt skriftbruk under mellanåren (11 – 12 år) - delvis ett skrift-bruk utan texter med genrestatus

Tomas Svensson, doktorand, Örebro universitet

Vi talar ofta, och med rätta, om centrala genrer för ett samhälle och en kultur; genrer vilka är viktiga att som samhällsmedborgare ha kännedom om. I mitt föredrag kommer jag att visa några exempel där det skrivna inte har någon uppenbar genrestatus. Inte för att argumentera emot betydelsen av de så kallade centrala genrerna, utan för att visa hur det inom vardagligt skriftbruk även förekommer skrift utanför de centrala genrerna.

Jag kommer att visa resultat från mitt pågående avhandlingsarbete; en skriftbruksetnografisk studie med forskningsintresset literacy i mellanåren, och närmare bestämt hur två barn i mellanåren i sina dagliga aktiviteter1 deltar i olika former av skriftbruk. Den tradition inom literacyforskning som projektet utgår från är den inom New Literacy Studies2. Studien består av två separata fallstudier med respektive barn. I fallstudierna har barnen följts genom deltagande observation i såväl hem som skola. För att identifiera och avgränsa de aktuella sekvenser av handlingar eller aktiviteter där skrift på något sätt aktualiserats, har begreppet skrifthändelse3 tillämpats. Det huvudsakliga materialet har dels skapats genom fältanteckningar samt videoinspelningar av observationer, och dels genom insamling av skriftprodukter som aktualiserats under observationerna.

I analysarbetet av materialet är genre ett av de verktyg som används. Själva studien har en etnografisk ansats, vilket styr val av metoder såväl för att skapa material som för själva analysarbetet. Begreppet genre används i studien därför på ett sätt som utgår från deltagarnas bruk av olika skriftprodukter i sina dagliga aktiviteter. Det innebär att genre förstås som något vilket är situerat i de dagliga aktiviteterna4. I forsk-ningsmaterialet framträder några av de genrekaraktäriserande drag som enligt Swales (1990) definierar just genrer. Dessa tydliga drag är att det finns gemensamma kommunikativa mål, och att dessa är igenkända av deltagarna. Bilden direkt under abstractets rubrik är ett exempel på just detta, och i nästa stycke följer en kort förklaring av bildinnehållet.

Bilden under abstractets rubrik är ur materialet, och visar ett skriftbruk som återkommer varje vecka. Den består av två skriftprodukter, vilka tillkommit under olika lektioner och med olika lärare. Skrift-produkterna består av en rubrik (MA respektive Eng) samt initialer för de elever som inte är klara med läxan till den dag den ska lämnas in. Även om skriftprodukterna tillkommit under olika aktiviteter och med olika lärare, så följer de gemensamma normer. Skriftprodukterna och deras kommunikativa mål samt funktion är välkända för deltagarna. Alltså rymmer dessa båda skriftprodukter några av de typiska egen-skaper som enligt Swales (1990) definierar en genre, men med en mycket lokal (begränsad) användning och funktion. Skriftprodukterna på bilden är dock inte namngivna av deltagarna, något som annars nämns som ytterligare ett genrekaraktäriserande drag. Även om skriftprodukterna på bilden nog inte skulle ses som tillhörande en speciell genre, så uppvisar de ändå flera genretypiska drag.

Sammantaget visar forskningsmaterialet på ett tämligen omfattande och varierande skriftbruk, men ett skriftbruk som till absolut största del är ett skriftbruk utan förekomst av de i samhället och kulturen mer centrala genrerna; sådana genrer som betecknar lag- och myndighetstexter, debattartiklar, skönlitterära texter mm. Vid presentationen kommer ytterligare exempel att visas som beskriver ett för de studerade barnen frekvent skriftbruk utanför de mer etablerade genrerna.

Anderson, B. A., W. H. Teale, et al. (1980). Low-Income Children’s Preschool Literacy Experiences : Some Naturalistic Observations.I: The Quarterly Newsletter of the Laboratory of Comparative Human Cognition 2(3): 59-65.

Barton, D. (1994/2007). Literacy : an introduction to the ecology of written language. Malden, MA, Blackwell Pub.Berkenkotter, C. and T. N. Huckin (1993). Rethinking Genre From a Sociocognitive Perspective. I: Written Communication

10(4): 475-509.Clark, H. H. (1996). Using language. Cambridge England ; New York, Cambridge University Press.Heath, S. B. (1982). Protean Shapes in Literacy Events : Ever-shifting Oral and Literate Traditions. I: Tannen, D. Spoken and

Written Language : Exploring Orality and Literacy. Norwood, ABLEX Publishing Corporation. p 91-117.Karlsson, A.-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället : ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stock-

holm, Språkrådet : Norstedts akademiska förlag.

1 I avhandlingsprojektet används ett aktivitetsbegrepp som utgår från Levinson (1992), Activity types and language samt Clark (1996) Using language.

2 Se t.ex. Barton, 1994/20073 En svensk översättning (Karlsson, 2006) av begreppet literacy event (Anderson, mfl, 1980, samt Heath, 1982).4 Se Berkenkotter & Huckin (1993), och särskilt begreppet situatedness.

44


Levinson, S. C. (1992). Activity types and language. I: Drew, P. and Heritage, J. (eds). Talk at work : Interaction in institutional settings. Cambridge, Cambridge University Press: 66-100.

Swales, J. (1990). Genre analysis : English in academic and research settings. Cambridgem .fl.: Cambridge University Press.

45


Var är meningen? – om texter och undervisningspraktik

Ewa Bergh Nestlog, doktorand, Linnéuniversitetet

I pågående doktorandprojekt studerar jag skriftpraktik och elevtexter skrivna i diskursiva genrer. Eleverna förväntas skriva texter och skapa mening i skoldiskurs, som också är kopplad till en eller flera samhälls-diskurser. Texterna produceras i undervisningen som är mer eller mindre fokuserad på innehåll, strukturer och kommunikativa verksamheter i såväl ämnets texter som undervisningens praktik.

Syftet med studien är att undersöka skrivundervisning och texter med samhällsorienterad inriktning skrivna av elever med svenska som modersmål eller andraspråk i två klasser i grundskolans årskurs 4–6. Det gör jag genom att analysera undervisningspraktiken och elevtexterna, men också genom att lyssna till hur elever och lärare talar om praktiken och texterna.

Studien är etnografisk och delvis aktionsinriktad. Jag har följt två lärare och deras klasser under två skrivprojekt med ett års mellanrum i vardera klassen. Skriftpraktikerna och elevtexterna studeras genom observationer, intervjuer och textanalyser.

Både praktik och texter analyseras med metoder som utvecklats ur systemfunktionell lingvistik (Halli-day 1978), diskursteorier (Fairclough 1995; Kumaravadivelu 1999), reliefteori (Evensen 2005; Bergh Nestlog 2009) och retorisk strukturteori (Mann & Taboada 2005–2010). Liknande skrivforskning, där mellanårens undervisningspraktik och diskursiva elevtexter studeras, saknas.

Preliminära resultat visar likheter i de två skriftpraktikerna genom att eleverna i båda klassrummen är engagerade i skrivandet och lärarna är inriktade på interpersonella relationer i såväl undervisning som tex-ter. Däremot visar analyserna att undervisningen i det ena klassrummet är mer inriktad på text och i det andra mer på sociala praktiker utanför skolan. Texterna kan sorteras i två övergripande kategorier, hierar-kikomponerade och sekvenskopplade. Textanalyserna visar på textuella och funktionella drag som åtmins-tone delvis kan relateras till undervisningens inriktning. Eleverna verkar skapa mening i text och praktik som i stor utsträckning kan kopplas till innehåll, form och relationer i undervisningspraktiken. Samman-taget pekar resultatet mot att en kvalificerad undervisning är inriktad på interpersonella och intertextuella relationer. I en sådan undervisning aktualiseras kunskaper om text, diskursiv praktik och olika sociala praktiker. På så sätt verkar eleverna effektivt kunna skapa mening genom skrivna och muntliga texter.

Bergh Nestlog, Ewa, 2009. Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för humaniora.

Evensen, Lars Sigfred, 2005. Studie 7: Perspektiv på innhold? Relieff i ungdomsskoleelevers eksamensskriving. I: Ungdommers skrivekompetanse. Bind II: Norskeksamen som tekst. Berge, Kjell Lars m. fl. (red.). Oslo: Universitetsforlaget. S. 191–236.

Fairclough, Norman, 1995. Media Discourse. London: Hodder, Edward Arnold.Halliday, Michael A. K., 1978. Language as Social Semiotics. The Social Interpretation of Language and Meaning. London: Ed-

ward Arnold.Kumaravadivelu, B., 1999. Critical Classroom Discourse Analysis. I: TESOL Quaterly 33 (3). S. 453–484.Mann, William C. & Taboada, Maite. 2005–2010. Rethorical Structure Theory. The RST Web Site. Hämtat 2011–11–29 från

http://www.sfu.ca/rst/01intro/index.html.

46

Abstract-register

Att göra det osynliga synligt. Om makt och identitet i lärares och elevers beskrivningar av lärandet ............. 9Att lära sig hantera argumenterande genrer: utvecklingen av en skrivkompetens från högstadium till gymna-

sium .......................................................................................................................................................... 10Avtryck och omtryck – Fiktioner i läroböcker efter Gy11 ............................................................................ 11Didaktiska val i svenskundervisningen i årskurs 5 och 6 .............................................................................. 12En bedömningsskala – två kontexter: Bedömarkommentarer om bruket av CEFR-skalan .......................... 13En studie av flerspråkiga elevers språkutveckling sedd genom nationella provet i årskurs 3, 2009–2011...... 14Fel - men på olika sätt. En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet .......................................... 15Fem dagar och en saga: Skrivprocesser i en barnskole-klass ......................................................................... 16Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande ................................................................................................... 17Genrepedagogik på svenska - en fiffig modell? ............................................................................................. 18Gymnasielärares skrivdidaktiska kunskapsutveckling ................................................................................... 19Hundra år av envishet. Svensklärarföreningens arbets-, påverkans- och kommunikationsformer i en förän-

derlig tid ................................................................................................................................................... 20Hur gör man en litteraturlärare? ................................................................................................................... 21“Hva skjer?” – fjortenåringers fritidskommunikasjon ................................................................................... 22Interventionsforskning om läsning och läsutveckling ................................................................................... 23Klassbloggen som genre................................................................................................................................ 25Klassifikation, analys eller kulturell omförhandling? Den enskilda läspraktikens förhållande till genre ......... 7Lärares berättelser om arbetet med litteratur och livskunskap i årskurs 7-9 ................................................. 26Läroböcker i svenska? En studie av ett läromedel för yrkesförberedande gymnasieprogram och dess model-

läsare ......................................................................................................................................................... 27Min grammatikhistoria. Roliga och sorgliga berättelser ur verkligheten ..................................................... 29Multimodala texter – med och utan det vidgade textbegreppet .................................................................... 30Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält ................. 8New literacies i klassrummet. Vägar till en rikare skrivpraktik? ................................................................... 31«Nora er lei av å passe på barna, vaske og stelle i huset» - en undersøkelse av videregående elevers lesning av

fiksjon. Når mangelen på en metastyrt lesestrategi viker for hverdagsspråket. ......................................... 33Perspectives from the classroom on genre and genre-based pedagogy and specifically the temporal explana-

tion genre in science classrooms ................................................................................................................. 5Plogen i forskningsfältet: Nätverket Svenska med didaktisk inriktning ......................................................... 6”Plugget - akta’re kymig uppfinning” - om skolhatet i den svenska pojkboken ............................................ 34Pojkar skriver det nationella provet i skolämnet svenska i årskurs tre i Sverige – fokus på genrekompetens 35”Ska jag skriva det?” – lärares och elevers interaktion vid bänkarbete ........................................................... 36Skrivdidaktiska diskurser bakom gymnasieskolans nationella prov .............................................................. 37Stöttande textsamtal – gymnasieelever talar om texter i olika ämnen ........................................................... 38Tankeförsök eller provsvar? Gymnasieläroböckers bild av essän som genre .................................................. 40Texter och textanvändning på mellanstadiet - resultat och didaktiska implikationer av tre studier .............. 41Textkedjor ur elevperspektiv – från undervisning till färdig text ................................................................... 42Vardagligt skriftbruk under mellanåren (11 – 12 år) - delvis ett skriftbruk utan texter med genrestatus ...... 43Var är meningen? – om texter och undervisningspraktik .............................................................................. 45

SMDI10 - su.se/menu/standar… · Program Torsdagen den 18 oktober 08.30-09.40 Registrering, fika ... multisemiotic approaches. I will support this phase with classroom texts from

Documents