Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 - KvUtiS...Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Svedala kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till [email protected] senast den 1

1 (32)

Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015

Kommun:

Svedala kommun

Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till [email protected] senast den 1

september 2016. Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av

slutrapporten skall bifogas.

1. Sammanfattning

ORGANISATION Utbildnings styrnings- och ledningsorganisation förändrades

våren 2014 och är idag tydlig. I januari 2015 övergick den politiska organisationen

från beredningar till nämnder. Från och med hösten 2018 kommer skolorna i

Svedala kommun att vara organiserade F-3 och 4-9.

RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Data samlas in och används som stöd för

skolornas systematiska kvalitetsarbete. Förvaltning följer upp skolornas resultat

tillsammans med rektor som i sin tur följer upp resultat tillsammans med sin

personal på respektive enhet. Kollegialt lärande pågår på samtliga skolor och i allt

större utsträckning med tydlig koppling till prioriterade mål. Åtgärder som planeras

centralt diskuteras gemensamt i skolans ledningsgrupp och utgår ifrån

uppmärksammade behov. Rektorerna får strategiskt och operativt stöd.

HÖGA FÖRVÄNTNINGAR Målet att ”alla ska lyckas” är välkänt på samtliga

skolor. Skolorna arbetar med höga förväntningar och resultatuppföljning på olika

sätt bland annat genom resultatdiskussioner, klasskonferenser, resultattavlor,

kollegialt lärade kring mindset och förväntningar etc. Förväntningar på ”övriga”

tydliggörs genom våra SKA-strategier.

KOMPETENS En hög andel av de lärare som undervisar i matematik är

legitimerade. Rektorerna arbetar medvetet med att organisera för att behöriga lärare

ska undervisa i matematik. Läromedels påverkan och styrning av undervisning

skiljer sig mellan skolor och lärare. Högstanivån är hög men lägstanivån behöver

höjas. Lärarna behöver utveckla kunskaper om hur de kan stärka elevernas

självkänsla, uthållighet för att förbättra resultaten.

ARBETET PÅ HEMMAPLAN Processerna har varit givande men främst påverkat

de som varit direkt delaktiga i arbetet. Att satsningen pågått över så lång tid har

bidragit till en uthållighet som är eftersträvansvärd. En effekt av PISA-arbetet är

ökad förståelse för de olika nivåernas möjligheter och utmaningar.

mailto:[email protected]

http://www.skl.se/

mailto:[email protected]

2

2. Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation

En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt

ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA 2015.

Svedala kommun består av en förvaltning och tre verksamhetsområden: miljö- och

teknik, vård och omsorg, och utbildning. Utbildning verksamhetsområde leds av en

Utbildningschef som är chef för och leder grundskolans rektorer.

Tidigare låg grundskolan under utbildningsberedningen som beredde ärenden till

kommunstyrelsen som var ansvarig skolnämnd. Från 2015 infördes en ny politisk

organisation med nämnder och där utbildningsnämnden är ansvarig skolnämnd.

Grundskolan består av 8 enheter fördelade på tre orter:

Bara

- Baraskolan F3, 282 elever, 1 rektor

- Spångholmskolan 4-9, 317 elever, 1 rektor

Klågerup

- Klågerupskolan F-9, 444 elever, 2 rektorer (F-5 och 6-9)

Svedala tätort

- Marbäcksskolan F-5, 395 elever, 1 rektor och 1 biträdande rektor

Röda skolan F-5, 144 elever, delar skolledning med Marbäcksskolan

- Roslättskolan F-5, 262 elever, 1 rektor och 1 biträdande rektor

Kyrkskolan F-5, 290 elever, delar skolledning med Roslättskolan

- Naverlönnskolan 6-9, 678 elever, 2 rektorer och 1 biträdande rektor

Antal rektorer: 8 rektorer och 3 biträdande rektorer.

Antal lärare: 215,9 årsarbetare

Lärartäthet: 13,1 elever per lärare

Antal lärare i matematik: 71

Antal elever: 2812 elever

Förändringar som skett sedan 2012

Kommunen har gått ifrån att ha haft en utbildningsberedning med

kommunstyrelsen som ansvarig skolnämnd till att från och med 2015 gått

över till en nämndsorganisation och en utbildningsnämnd.

Kommunen växer och just nu förbereds bygget av en ny 4-9 skola i Svedala

tätort. Idag är skolorna i Svedala tätort organiserade i F-5- och 6-9-enheter.

Hösten 2018 planeras en förändrad skolorganisation vara på plats med

skolor organiserade F-3 och 4-9.

2012 leddes skolorna av 7 rektorer och 3 biträdande rektorer. Idag leds

skolorna av 8 rektorer och 3 biträdande rektorer.

3

3. Organisation av arbetet på hemmaplan

Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan

3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen?

Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp).

Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan:

1 Sällan

2. Hälften av träffarna

3. Oftast

4. Nästan alltid

Nivå Befattning Markera med

X om byte av

person har

skett

Kontinuitet

Politiker Nämndens ordförande ☒ 4

Nämndens 1:e vice

ordförande

☒ 1

☐

Klicka här för att ange text. ☐ Klicka här

för att ange

text.

Förvaltnings-

ledning

Utbildningschef ☒ 3

Utvecklingsstrateg (kp) ☐ 4


för att ange

text.


för att ange

text.

Rektor Rektor ☐ 4

Rektor ☐ 4


för att ange

text.

4


för att ange

text.

Lärare Lärare ☒ 4

Lärare ☒ 4


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.

Övriga Klicka här för att ange text. ☐ Klicka här

för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.

Kommentar:

Trots en del byten genom åren har en kontinuitet kunnat upprätthållas.

3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen?

Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc.

Arbetsgrupp: Kommungruppens roll har varit följa upp det matematikarbete som

sker i kommunen från förskola till gymnasium. Kommungruppen har fungerat som

5

en arbetsgrupp när det gäller att samla data från olika nivåer. Återkoppling från

arbetet i PISA-nätverken har kontinuerligt skett i kommungruppen vilket gjort att

byte av personer till nätverksgruppen kunnat ske utan större avbrott.

3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts?

Kommungruppen med rektorer och lärare fanns redan innan SKLs PISA 2015 och

kompletterades vid uppstart av SKLs PISA 2015 bland annat med representation på

politisk nivå. Därefter har förändringar i gruppen handlat om att ersätta lärare eller

rektorer och dessa beslut har fattats i skolans ledningsgrupp. På politisk nivå har

beslut om representation tagits i utbildningsnämnden.

3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen?

Kontaktpersonen, utvecklingsstrateg har varit ordförande.

3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet?

Kontaktpersonen, utvecklingsstrateg har ansvarat för dokumentation till och efter

mötet.

3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats?

Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer

I ett årligt kalendarium

☐

Mötestider bestäms efter hand

☒

4 Arbetet på hemmaplan

4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats

i skolorganisationen?

Inom den politiska organisationen

Genom samtal i presidium och presentationer i beredning/nämnd.

Inom förvaltningsorganisationen

Genom diskussioner och presentationer i skolans ledningsgrupp.

4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala

organisationen

Inom den politiska organisationen?

Genom återkommande presentationer i ansvarig beredning/nämnd.

Inom förvaltningsorganisationen?

6

Genom återkommande avstämning i verksamhetens ledningsgrupp.

4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett

under deltagandet?

Ja

☒

Nej

☐

4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet?

Ja

☒

Nej

☐

4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i

kommungruppen?

Inte alls

☐

1

☐

2

☐

3

☐

4

☒

5

Mycket bra

☐

6

Kommentar:

En tydlig effekt av arbetet är att nivåerna närmat sig varandra och en ökad förståelse

finns för de olika nivåernas möjligheter och utmaningar. För politiker har arbetet

inneburit en ökad inblick och förståelse för den verksamhet som de är ansvariga för.

För rektorer har arbetet inneburit möjlighet att kommunicera med politiker och

möjlighet att påverka processen för styrning, ledning och utveckling. De lärare som

arbetat i nätverket har fått en fördjupad inblick och förståelse för styrning och

ledning i kommunen. Ju längre tid som arbetet pågått desto större samstämmighet

har vi uppnått mellan olika nivåer.

4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras?

Mycket svårt

☐

1

☐

2

☒

3

☐

4

☐

5

Mycket lätt

☐

6

Kommentar:

Arbetet med missiven på hemmaplan har varit viktiga för Svedalas lokala process,

en process som i sin tur lett till beslut och handlingsberedskap hos de som deltagit

aktivt i de arbetande nätverken. Genom att diskutera samtliga missiv i skolans

ledningsgrupp har processen till viss del inbegripit samtliga rektorer men vi tror att

arbetet fått än större genomslag om alla rektorer deltagit i de arbetande nätverken.

7

5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra

nivåer ingår?

5.1 Vad har varit framgångsrikt?

Arbete med fyra nivåer har skapat samstämmighet och större förståelse för styrning

och ledning samt praktik och verksamhet. Det har varit framgångsrikt att använda

nätverksgruppen som styrgrupp och att kommungruppsmöten används för att

initiera och samla ihop arbetet på olika nivåer.

5.2 Vilka eventuella problem har identifierats?

Rektorer och lärare har i förhållande till vilka de representerar varit få till antalet.

Arbetet i PISA har gjort skillnad för styrning och ledning men de kunskaper som

utvecklas i processerna är svåra att sprida. Vi tror att en framgångsfaktor hade varit

att inbegripa samtliga rektorer och att öka antalet lärarerepresentanter i arbetet för

att få kraftfullare effekter. Det finns också ett behov av att tydliggöra

förväntningarna på de olika nivåerna t.ex. har förvaltning och skolledning en god

infrastruktur för att sätta igång processer och sprida arbetet i organisationen vilket

inte lärarna har. Detta medför att lärarnas inte kan förväntas sprida och sätta igång

processer utan snarare agerar som stöd för ledning i de processer som sker. Även

den politiska rollen kan ibland innebära svårigheter t.ex. att aktivt delta i

diskussioner som har professionenllt fokus och inte alltid handlar om styrning och

ledning. Även detta behöver stämma överens med förväntningar hos och på

politikerna.

5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen?

Utöver arbetet i PISA har modellen använts i en process för att ta fram en framtida

skolorganisation i Svedala kommun.

6 Nätverksarbetet

Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera

kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp.

6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen?

Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp).

Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan.

1. Sällan

2. Hälften av träffarna

3. Oftast

4. Nästan alltid

8

Nivå Befattning Markera med

X om byte av

person har

skett

Kontinuitet

Politiker Utbildningsnämndens

ordförande

☒ 4


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.

Förvaltnings-

ledning

Utbildningschef ☒ 4

Utvecklingsstrateg (kp) ☐ 4


för att ange

text.


för att ange

text.

Rektor Rektor ☐ 4

Rektor ☒ 4


för att ange

text.


för att ange

text.

Lärare Lärare ☒ 4

Lärare ☒ 4


för att ange

text.

9


för att ange

text.

Övriga Klicka här för att ange text. ☐ Klicka här

för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.


för att ange

text.

Kommentar:

Nätverksgruppen har haft god kontinuitet trots byten av personer. Nya

representanter har hämtats ifrån kommungruppen och har därför redan varit insatta i

arbetet. Från 2014 har nätverksgruppen även fungerat som styrgrupp för arbetet i

PISA2015.

6.2 Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat?

Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete

1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande

1 2 3 4 5 6

Ambitionsnivån, att vara förberedd inför

nätverkskonferenserna ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Kritiska hållningen till inlämnade missiv ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Kontaktpersonernas mandat från sina ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

10

hemkommuner

Kontinuiteten av deltagandet ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning

och ledning ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Fokuseringen på ämnet styrning och ledning ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Fokuseringen på arbetssättet ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Kommentar till avgivna omdömen:

Ambitionsnivån i de deltagande kommunerna har varit hög och med tanke på

satsningens längd och omfattning har kontinuitet och fokus på ämne och arbetssätt

fungerat väl. Vi ser att det som fungerat sämst är just det kritiska förhållningssättet

och en anledning kan vara de relationer som byggs upp mellan kommuner över tid.

Bäst har opponering varit när missiven kompletterats med faktiska resultat.

6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden?

1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande

1 2 3 4 5 6

Ambitionsnivån, att vara förberedd inför

nätverkskonferenserna ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Kritiska hållningen till inlämnade missiv ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Kontaktpersonens mandat ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Kontinuiteten av deltagandet ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning

och ledning ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Fokuseringen på ämnet styrning och ledning ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Fokuseringen på arbetssättet ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒

Kommentar till avgivna omdömen:

Svedala har genomfört stora förändringar och förbättringar när det gäller styrning

och ledning och systematiskt kvalitetsarbete under tiden för satsningen.

11

6.4 Dokumentationen

Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver

läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation

för det gemensamma arbetet.

Mycket liten

betydelse

☐

1

☐

2

☐

3

☐

4

☒

5

Mycket stor

betydelse

☐

6

Kommentar:

Det egna missivet har hjälpt oss att få syn på våra styrkor och svagheter. De har

också hjälpt oss att få syn på de förflyttningar som skett under arbetets gång.

Särskilt framgångsrikt har det varit att skriva missiv i fyra nivåer där varje nivå

besvarar missivfrågorna då det blivit synligt hur långt vi kommit i våra processer.

Det är först när de får genomslag ute i verksamheterna som arbetet verkligen gör

skillnad. Att arbeta med missivfrågorna i skolans ledningsgrupp har varit

framgångsrikt för att skapa en gemensam bild kring ett område. Missivarbetet hade

gagnats av att genomföras mer systematiskt, dvs, att cykeln med missivområden är

konstant och förutsägbar samt frekvensen med två missiv per termin, så att alla

områden behandlas under ett läsår.

7 Operativa målen

7.1 Var har de operativa målen fastställts?

Målen har utarbetats och fastställts i PISA-satsningens styrgrupp där

Utbildningschef och beredningens ordförande ingår. Dessa har sedan presenterats i

beredning och ledning. Strategiska mål som ”Alla ska lyckas” samt ”Topp-10” har

beslutats på politisk nivå. Upprinnelsen till diskussion om höga förväntningar och

den gemensamma definitionen av ”Alla ska lyckas” kan härledas till missivarbetet

om ”Höga förväntningar” där det tydligt framkom ett behov av en gemensam syn på

och förståelse av vad höga förväntningar innebär.

7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen?

Hösten 2013 fastställdes de operativa målen och i samband med budgetarbetet för

2016 under våren/sommaren 2015 fastställdes de strategiska politiska målen.

7.3 Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna?

De operativa målen har kommunicerats via skolornas rektorer, vid implementeringen av

matematikhandlingsplanen samt av matematikutvecklare vid uppstart av matematiklyftet. I

samband med att vi började arbeta med “Alla ska lyckas” i Svedala så är det istället en

12

resultatförbättring i alla ämnen som kommunicerats.

7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges:

Utgångsläge

Resultat

Tidpunkt för resultatbedömning

Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer)

Utgångsläge Resultat Kommentar

NP åk 3 2012 2015

Halvera F 18% F 10% F Positiv trend 2013 (44%), 2014

(14%) och 2015 en procent från

målet.

NP åk 6 2012 2015

Halvera F 23% F 20%F Positiv trend men med ett

bakslag 2015. 2013(14%),

2014 (13%).

NP åk 9 2012 2015

Inga F 12% F 27% F Positiv trend men bakslag

2015. Långt till målsättning.

2013(12%), 2014(10%).

NP åk 6 2013 2015

+10% C-A 37% 29% Negativ trend. 2014(36%)

NP åk 9 2013 2015

+10% C-A 33% 26% Negativ trend. 2014(31%)

Lärare utvärderar och planerar utifrån ”Förstå och använda tal”? Ja

Screening av elevers kunskaper sker utifrån handlingsplanen (åk 2)? Ja

Samtliga förskolor och f-klasser deltagit i ”Små barns matematik”? Ja

ANALYS

Samtliga lärare som undervisar i matematik har genomgått matematiklyft minst ett

år. Det dröjer innan vi ser effekter i elevernas resultat. En stor andel av lärarna F-5

har genomgått lyftet och F-5-skolorna har i större utsträckning fortsatt med

matematiklyft men också tidigt tagit sig an andra modeller för kollegialt lärande

(jmfr med 6-9-skolorna). Ht12 påbörjades en satsning med 1-till-1 för lärare 6-9.

Denna satsning kan ha påverkat andra satsningar som fått stå tillbaka. Resultaten på

vår största skola 6-9 har gått ner vilket fått genomslag på kommunens resultat.

13

Lå14/15 fick skolan en ny ledning och nya satsningar påbörjades ht15.

Vi anser att koppling mellan process och mål måste vara tydlig, vilket inte kan

sägas vara fallet när det gäller Svedalas operativa mål. En satsning på styrning och

ledning bör utvärderas utifrån indikatorer som visar att styrning och ledning har

blivit bättre. Risken med att följa upp en satsning som PISA2015 med resultat i

Nationella prov är att satsningen bedöms vara ”misslyckad” trots att den i hög

utsträckning bidragit till de förbättringar inom styrning och ledning som avsetts.

8 SKL:s satser för styrning och ledning

Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats.

8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande

Utgångsläge ☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐

Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Beskriv nuläget

Idag är styrning och ledningsorganisationen tydlig. Presidium och utbildningschef

träffas regelbundet för att diskutera resultat, strategier och beslut.

Ledningsgrupperna träffas regelbundet och mötena präglas idag i större

utsträckning av arbete och processer. En kvalitets- och utvecklingsavdelning har

bildats med ett uppdrag att stödja ledning och verksamheter i deras arbete.

Ange förändringar från starten

Utbildningsnämnd med ansvar för skolfrågan har ersatt utbildningsberedningen

vilket gör att skolnämnd och verksamhet har kommit närmare varandra samtidigt

som rollerna har blivit tydligare. Vad som är styrning och ledning och vad som är

stödfunktioner för styrning och ledning har tydliggjorts. Rektorernas uppdrag och

ansvar har lyfts fram och förtydligats och skolornas utvecklingsarbete har

decentraliserats och blivit mindre toppstyrt. Skolornas arbete och resultat följs

regelbundet upp av förvaltning genom så kallade SKA-samtal två gånger per termin

som utvecklats i arbetet med PISA 2015.

Nästa steg

Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå och att skapa

bättre förutsättningar för verksamhetsledningen att styra och leda strategiskt efter

synliggjorda behov. En skolplan kommer att utarbetas där den politiska riktningen

14

klargörs.

8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Beskriv nuläget

Vad som är politikens roll och uppdrag och vad som är professionens roll och

uppdrag är tydligt. Idag är rektors ansvar och ledarskap över sina skolors utveckling

tydliggjort och även kringfunktionernas stödjande roll har förtydligats. Samverkan

mellan olika nivåer präglas i hög grad av samförstånd och förtroende.


Vi har gått ifrån en toppstyrd organisation med bristande förståelse för olika nivåers

uppdrag och roller till en organisation med tydliga roller och uppdrag.

Vaktmästarorganisationen är nu en del av Utbildnings verksamhet. Kvalitets- och

utvecklingsavdelningens uppdrag är stödjande.

Nästa steg

Att utveckla och i högre utsträckning nyttja de fördelar som en tydlig uppdrags- och

rollfördelning ger t.ex. att rektorer vågar driva ett utvecklingsarbete utifrån resultat

och utnyttja de stödjande resurser som finns tillgängliga. Att skapa förutsättningar

för verksamhetsledning att fatta välgrundade strategiska beslut.

8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning

och återkoppling

Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment.

Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under

deltagandet.

8.3.1 Samla in data

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande

Utgångsläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

15

Idag genomför vi enkäter riktade till vårdnadshavare, elever och personal som stöd

för skolornas systematiska kvalitetsarbete. Förvaltning följer upp skolornas resultat

tillsammans med skolledarna som i sin tur arbetar med sin personal på respektive

enhet. Arbetet ute på skolorna har kommit olika långt. En plan för

resultatrapportering till utbildningsnämnden är framtagen och återrapportering sker

idag regelbundet.


Det finns idag fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling

på förvaltningsnivå. Resultat följs upp regelbundet och används i det systematiska

kvalitetsarbetet. Tidigare attitydundersökningar och kartläggningar av undervisning

har ersatts med skolinspektionens skolenkäter för att rensa bort indikatorer och

frågor som antingen var dåliga, överlappande eller anpassade efter enskilda

verksamheters behov. Istället för att samla in data och presentera dem i olika forum,

tar vi fram data som är särskilt utformade för att stödja det systematiska kvalitets-

och utvecklingsarbetet.

Nästa steg

Det systematiska arbetet på övergripande nivå behöver förtydligas för att underlätta

för arbetet mot en bättre skola och på ett bättre sätt synliggöra de gemensamma

utvecklingbehov som finns. Uppföljnings- och återkopplingsarbete behöver

utformas på respektive skola dels utifrån de centralt insamlade skolenkätsvaren men

även utifrån den egna verksamhetens utvecklingsmål.

8.3.2 Bearbeta insamlade data

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Rutiner för insamlandet av data centralt är implementerade och fungerar till stor del.

Kvalitetsstrateg sammanställer data för det systematiska kvalitetsarbetet på skolnivå

och i de fall data saknas uppmärksammas detta. På förvaltningsnivå sker i allt större

utsträckning utvecklingsarbete kopplat till de resultat och de behov som

framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet

på skolnivå utgår från den data som samlas in. Bearbetning på skolnivå sker i allt

högre utsträckning och några av skolorna har en tydlig koppling mellan analys av

resultat och det utvecklingsarbete som sker.

16


Idag sker kontinuerlig resultatuppföljning på samtliga enheter och resultat och

åtgärder följs upp av respektive rektor. Lärare och arbetslag behöver utveckla

arbetet med att bearbeta resultat för att följa upp undervisningen. På förvaltnings-

och rektorsnivå ser man idag på resultat som något som ska användas för att följa

upp och utveckla verksamheten. Idag finns tydliga rutiner för uppföljning och de

resultat som samlas in används i ett tydligt sammanhang.

Nästa steg

Arbetet att koppla verksamhetens utvecklingsarbete till resultat måste fortgå. Skolor

och lärare behöver utveckla förmåga att följa upp sitt utvecklingsarbete utifrån

prioriterade resultat som är strategiskt utvalda för att förbättra elevernas resultat.

8.3.3 Analysera och dra slutsatser

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Genom ett systematiskt kvalitetsarbete som inbegriper samtal mellan förvaltning

och skolledning fyra gånger om året, är diskussionen utifrån resultat och analys

levande på förvaltnings- och rektorsnivå och genom lokalt resultatarbete allt oftare

också på lärarnivå. Idag arbetar vi för att analyser och slutsatser i så hög

utsträckning ska ske där kunskapen är störst och där skillnad kan göras.

Förvaltningens uppdrag är att säkerställa likvärdighet samt att följa upp och utmana

och problematisera de slutsatser och analyser som görs och att stödja

verksamheterna i deras arbete. Resultatuppföljning och resultatanalys som görs i

verksamheterna sker ofta med ett kortsiktigt individfokus men i allt högre

utsträckning även med långsiktigt utvecklingsfokus. Båda delarna behövs för ett

framgångsrikt arbete.


Analyser och slutsatser följs upp regelbundet vilket medfört att det systematiska

kvalitetsarbetet fått en starkare påverkan på verksamheternas arbete. Idag är analys

av resultat satt i ett sammanhang. I högre utsträckning än tidigare sker regelbunden

resultatuppföljning på skolnivå.

Nästa steg

17

Det systematiska arbetet på övergripande nivå behöver förtydligas för att underlätta

för arbetet för att alla ska lyckas och på ett bättre sätt synliggöra de gemensamma

utvecklingbehov som finns. Det systematiska uppföljnings- och

återkopplingsarbetet på respektive skola behöver implementeras och

institutionaliseras.

8.3.4 Återrapportera till uppgiftslämnaren

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Idag tas data fram som underlag för det systematiska kvalitetsarbetet och används

som stöd för analys och åtgärder både på verksamhetsnivå och på förvaltningsnivå.

Resultatredovisning och vilka indikatorer vi ska följa upp har beslutats i dialog med

verksamheterna. Idag används resultat och enkäter som underlag för samtal och

beslut, i ett tydligt sammanhang.


Tidigare samlade vi in resultat som sedan redovisades i olika sammanhang. Lärare

upplevde att resultat och enkäter producerades men utan någon tydlig mottagare.

Idag används resultat i ett sammanhang och som ett stöd för analys på olika nivåer.

Nästa steg

Nästa steg i arbetet är att sammanställa respektive verksamhets slutsatser och

åtgärder som ett stöd för strategiska beslut på förvaltningsnivå. Skolledare och

lärare behöver ta fram indikatorer för det utvecklingsarbete som sker på skolorna

för att se huruvida utvecklingsarbetet ger de effekter som eftersöks för ökad

måluppfyllelse.

8.3.5 Planera åtgärder

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande

Utgångsläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

18

Idag har vi en decentraliserad utvecklingsmodell. Varje rektor gör analyser och tar

fram åtgärder utifrån behov som framkommer i verksamheten. Åtgärder som

planeras centralt diskuteras gemensamt i skolans ledningsgrupp(SLG) ledd av

utbildningschefen och utgår ifrån uppmärksammade behov. Till sin hjälp har

rektorerna strategiskt stöd genom skolans ledninggrupp (SLG) och SKA-samtal

samt vid behov operativt stöd av kvalitets- och utvecklingsavdelningen.


Vi har gått ifrån att genomföra centrala och toppstyrda satsningar till

decentraliserade satsningar utifrån varje skolas behov. Åtgärder utgår i allt högre

utsträckning från analyser och uppmärksammade behov.

Nästa steg

Att förvaltningen utifrån gemensamma behov kan skapa effektiva stödfunktioner

och plattformar för verksamheternas arbete.

8.3.6 Vidta åtgärder

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Medvetenhet kring behovet av ett flexibelt kortsiktigt åtgärdande arbete är högre

och denna typ av åtgärder förekommer oftare idag t.ex. genom resursfördelning

eller att nyttja kompetens hos enskilda lärare. Det kollegiala lärandet på F-5-

skolorna är igång sedan ett par år tillbaka och sedan 2015 har 6-9-skolorna börjat

finna former för systematiskt kollegialt lärande utifrån analys och behov.


Vi har gått ifrån att initiera och driva utvecklingsarbete top-down till att stödja och

skapa förutsättningar för verksamheterna att göra analyser och att vidta åtgärder

lokalt. Idag avstår vi i högre grad från satsningar och åtgärder som inte tydligt utgår

från identifierade behov och stödjer det arbete som redan pågår.

Nästa steg

Att som rektor skapa en flexibel organisation som kan möta behov på kort sikt. Att

samtliga skolor kontinuerligt arbetar med åtgärder utifrån resultat - att genomföra

både kortsiktiga åtgärder samt att initiera, driva och hålla i större utvecklingsarbete

19

som utgått från resultat och identifierade lokala behov.

8.3.7 Följa upp resultat av vidtagna åtgärder

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Implementering av Helen Timperleys undersökande och kunskapsbildande cykel för

att göra analyser och vidta åtgärder pågår. Rektorerna har tagit del av och diskuterat

hennes forskning och allt fler skolor tillämpar hennes teorier i utformandet av det

professionella lärandet på skolan. På flera av våra skolor finns tydligt identifierade

mål som utgår ifrån vilka kompetenser som eleverna ska utveckla till följd av

utvecklingsarbetet, på andra skolor är målen istället fokuserade på vad personalen

ska utveckla för kompetens. Rektorer genomför alltfler lektionsobservationer för att

följa upp skolans arbete


Flera av våra skolor har återinrättat klasskonferenser eller motsvarande för att följa

upp enskilda resultat och åtgärder. I skolans ledningsgrupp (SLG) diskuteras vikten

av att utgå ifrån lokala utvecklingsbehov och åtgärder kopplade till specifika mål i

högre utsträckning än tidigare. Allt fler skolor identifierar tydliga mål för

utvecklingsarbetet.

Nästa steg

Implementering av Timperley pågår och alltfler skolor väljer tydliga

utvecklingsområden. Nästa steg är att hålla i och hålla ut, att prioritera och arbeta

färdigt. Lärare behöver ta fram indikatorer utifrån skolans prioriterade mål för att

kunna följa upp effekterna av skolans utvecklingsarbete. Dessa effekter behöver

analyseras på skolnivå.

8.3.8 Sprida och implementera fungerande åtgärder

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

20

Beskriv nuläget

TeachMeet och liknande modeller används för att dela med sig och sprida

framgångsrikt arbete både på och över skolnivå. Goda exempel sprids via

Utbildnings utvecklingssida KvUtiS (Kvalitet och utveckling i Svedala). Samtliga

förstelärare bloggar om sin undervisning på ”Förstelärare bloggar” och en del av

förstelärarnas inlägg används som stöd för andra skolors utvecklingsarbete. Olika

modeller för kollegialt lärande tillämpas på skolorna men också i andra

sammanhang så som i skolans ledningsgrupp, förstelärarmöten och

specialpedagogiskt forum t.ex. kollegahandledning, teacher learning communities

eller lärmodulsarbete.


TeachMeet har använts frekvent i implementeringen av en dator till varje elev, åk 6-

9. Vi har gått ifrån att satsa på centrala föreläsningar och workshops för alla till att

skapa förutsättningar för kollegialt lärande på varje skola. Skolans ledningsgrupps

(SLG) arbete har gått ifrån att vara möten för att diskutera olika frågor till att även

handla om kollegialt lärande utifrån gemensamt områden och utvecklingsprocesser.

Nästa steg

Arbetet för att utveckla ett kollegialt lärande på skolorna som göra skillnad är

introducerat men ännu ej institutionaliserat. Vi behöver forsätta på inslagen väg.

Det kollegiala lärandet i Skolans ledningsgrupp behöver utvecklas och

institutionaliseras och förutsättningar för detta behöver utvecklas vidare.

8.4 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov

av stöd

Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas

8.4.1 Elever i svårigheter

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande

Utgångsläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd beskrivs bland annat i

matematikhandlingsplanen. Skolorna arbetar med, planerar och följer upp

matematik utifrån matematikhandlingsplanen. Screeningarna används främst för att

upptäcka elever i behov av stöd men används inte fullt ut för analys av

21

undervisningen.


Implementering av handlingsplanen påbörjades 2012 och används på samtliga

skolor. Matematiklyftet har inneburit en ökad medvetenhet kring vikten av att

utmana alla våra elever. Ett par gånger per termin träffas samtliga rektorer och

specialpedagoger för att arbeta med och utveckla specialpedagogernas roll och

uppdrag för att stödja att utveckla undervisning som är anpassad för alla elever.

Flera skolor arbetar bland annat med att utveckla lärarnas kompetens att planera för

alla elever i undervisningen.

Nästa steg

Fortsatt arbete i specialpedagogiskt forum och att utveckla undervisning genom

kollegialt lärande.

8.4.2 Särskilt begåvade elever

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Idag finns inget uttalat fokus på särskilt begåvade elever. Inkludering är en av de

strategier som vi följer upp i vårt systematiska kvalitetsarbete och flera skolor

arbetar med att utveckla planering av undervisning som möter, aktiverar och

utmanar alla elever. Överlag är utmanande och stimulerande undervisning ett

utvecklingsområde för flera skolor.


Allt fler av våra skolor arbetar kollegialt med att utveckla undervisning och didaktik

utifrån behov.

Nästa steg

Vi behöver fortsätta arbetet med att utveckla undervisning på vetenskaplig grund

och beprövad erfarenhet på samtliga skolor.

8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga

Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga

22

8.5.1 Höga förväntningar på alla elever

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Idag är målet att ”alla ska lyckas” välkänt på samtliga skolor. Samtliga skolors

resultat följs upp genom SKA-samtal varje kvartal där rektor och utbildningschef

diskuterar resultat, analys och åtgärder. En skola på vetenskaplig grund innebär att

alltfler lärare är medvetna om vad som gör skillnad för eleverna och lärarens och

kollegornas påverkan på elevernas resultat. Skolorna arbetar med höga

förväntningar och resultatuppföljning på olika sätt bland annat genom

resultatdiskussioner, klasskonferenser, resultattavlor, kollegialt lärade kring mindset

och förväntningar etc.


När arbetet i PISA2015 påbörjades handlade diskussionen om resurser och

svårigheter. Sedan hösten 2013 har fokus legat på att höja förväntningar och följa

upp, analysera och arbeta aktivt med att förbättra resultat. Rektorerna bär kulturen

att alla ska lyckas och skolorna arbetar alltmer utifrån målsättningen. Alla ska

lyckas, blir alltmer självklart som förhållningssätt men det är stora skillnader mellan

olika klassrum och mellan skolor.

Nästa steg

Att skapa höga förväntningar handlar om att arbeta med kulturer och utveckla en

bred kompetens. Både kultur- och kompetensutveckling följs regelbundet upp i det

systematiska kvalitetsarbetet. Alltfler skolor har introducerat ett kollegialt lärande

utifrån resultat för att utveckla undervisning som möjliggör för fler elever att

lyckas. Att alla elever ska nå minst E bärs i allt högre utsträckning men höga

förväntningar handlar också om att fler elever ska utmanas och nå högre resultat

och detta är ett utvecklingsområde i matematik.

8.5.2 Hög förväntningar på övriga

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

23

Beskriv nuläget

Svedalas förväntningar tydliggörs genom våra SKA-strategier: ledarskap, synligt

lärande, höga förväntningar och inkludering. För varje strategi anges målsättning

och framgångsfaktorer som följs upp genom kvartalsvisa SKA-samtal. Strategierna

synliggörs i olika sammanhang så som Konferenser, KU-dagar, förstelärarträffar,

specialpedagogiska forum, på KvUtiS och på Förstelärare bloggar.

Rektorerna diskuterar och synliggör resultat. En skola på vetenskaplig grund

innebär att alltfler lärare är medvetna om vad som gör skillnad för eleverna och

lärarens och kollegornas påverkan på elevernas resultat. Rektorerna arbetar

medvetet med att förändra kultur och förväntningar på skolorna.

Tydliga satsningar görs för att utveckla rektorernas ledarskap tex rektorsutbildning,

rektorslyft men också genom kollegialt lärande i skolans ledning. Förstelärare är

förebildslärare och ett kriterium för att arbeta som förstelärare i Svedala är att du

bär på övertygelsen att alla ska lyckas.


Målsättningen att ”alla ska lyckas” samt SKA-strategierna har inneburit att

förväntningarna på verksamheterna blivit tydliga. Strategierna har angett en riktning

som används både för vad vi ska fokusera på men också på vad vi inte ska satsa på.

Nästa steg

Samtliga skolor behöver tydliggöra utvecklingsfokus och arbeta med att utveckla en

skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Möjligheten att nyttja våra

förstelärare både lokalt på enheten men också mellan skolorna är något som vi

behöver utveckla. En skolplan håller på att arbetas fram där riktning för

verksamheten ska skrivas fram och tydliggöras.

8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande

Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa

Ämneskunskaper

Kunskap om kursplan och övriga styrdokument

Didaktik

Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två

olika tidpunkterna.

Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg

8.6.1 Lågstadiet - Ämneskunskaper

Inte Mycket

24

tillfredställande tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Beskriv nuläget inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik

för eleverna de undervisar

100% lärare har legitimation i matematik för eleverna de undervisar. Rektorerna

arbetar medvetet med att organisera för att behöriga lärare ska undervisa i

matematik.


I undersökningen som gjordes inför uppstarten av SKL:s satsning PISA2015

framkom att behörigheten hos lärarna var hög men att förtrogenheten och tilltron till

förmågan att utveckla elevernas matematikkunskaper inte var tillräckligt hög. Detta

är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbete med matematiklyftet.

Nästa steg

Att arbeta med rekrytering för att säkra matematikbehörighet även framåt.

8.6.2 Lågstadiet – Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Idag finns en medvetenhet och allt bättre kunskaper om kursplaner och

styrdokument. Lärare reflekterar kring kursplaner och styrdokument och arbetar

aktivt med kursplanerna i planering och bedömning. Bedömarkompetensen är under

utveckling. Det finns en rädsla för att stämpla elever vid bedömning men också en

ovana att nyttja hela bedömningsskalan (”försiktighetsprincip”). Osäkerheten i att

göra bedömningar visar sig då bedömningar inte står sig när eleverna börjar åk 4.


Medvetenheten har höjts och lärarna pratar idag kollegialt om bedömning. Allt fler

lärare gör summativa och formativa bedömningar av elevernas kunskaper utifrån

styrdokumenten. Samordning sker inför de nationella proven för att skapa

25

likvärdighet.

Nästa steg

Sambedömning för att öka likvärdighet och förtrogenhet i bedömningar. En

kulturell förändring där resultaten åk 6 blir en angelägenhet för lärare 1-5 samt att

målsättningen höjs för vilka resultat som undervisningen ska ge.

8.6.3 Lågstadiet - Didaktik

Beskriv nuläget

Tabell saknas: Utgångsläge 2 och nuläge 3

Läromedel styr forfarande i alltför stor utsträckning undervisningen men här skiljer

det sig mellan klassrum och skolor. Några lärare låter undervisningen styras av

läroböcker medan andra i större utsträckning arbetar med öppna uppgifter,

diskussioner och andra verktyg för att utveckla elevernas förmågor.


Lärarna besitter en högre didaktisk medvetenhet än tidigare. Undervisningen är mer

varierad och fler metoder används - fler använder lärobok som ett stöd för, istället

för att låta läroböckerna styra undervisningen. Större noggrannhet och medvetenhet

vid begreppsanvändningen än tidigare.

Nästa steg

Fortsatt kollegialt arbete med att utveckla bedömning. Lärarna behöver utveckla

undervisning som utmanar fler elever.

8.6.4 Mellanstadiet – Ämneskunskaper

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐



100% lärare har legitimation i matematik för eleverna de undervisar. Rektorerna

arbetar medvetet med att organisera så att behöriga lärare ska undervisa i

matematik.


26




är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbete med matematiklyftet.

Nästa steg

Att arbeta med rekrytering för att säkra matematikbehörighet även framåt.

8.6.5 Mellanstadiet – Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Beskriv nuläget

Det finns en hög medvetenhet och kunskap om kursplaner och styrdokument men

fortfarande finns osäkerhet kring delar av betygssystemet. En organisation med F-5-

skolor och 6-9-skolor (Svedala tätort) påverkar lärarnas ägande av resultat årskurs 6

och försvårar vid betygssättning åk 6. Mottagande lärare årskurs 6 använder inte

hela betygsskalan i betygssättning åk 6. Spångholmsskolan i Bara är organiserad 4-

9 vilket fungerar väl.


Allt större säkerhet i att göra bedömningar och att använda hela betygsskalan.

Skolorna 4-6 arbetar på olika sätt för att skapa förtrogenhet med kursplaner och

utveckla bedömarkompetens.

Nästa steg

Att utveckla medvetenhet och delaktighet 4-5 för resultaten NP åk 6. Från och med

2018 kommer skolorna i Svedala tätort att organiseras F-3 och 4-9 vilket bör

underlätta övergångar och betygssättning årskurs 6. Skolorna arbetar vidare med

likvärdig bedömning.

8.6.6 Mellanstadiet - Didaktik

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

27

Beskriv nuläget

Läromedels påverkan och styrning av undervisning skiljer sig mellan skolor. På

några av skolorna arbetar lärarna mer med läromedel som stöd och på andra är man

mer beroende av läromedel.


Lärarna besitter en högre didaktisk medvetenhet än tidigare, mer varierat och fler

metoder används - fler använder lärobok som ett stöd för undervisning.

Noggrannhet vid begreppsanvändningen är bättre.

Nästa steg

Fortsatt kollegialt arbete med att utveckla undervisningen. Lärarna behöver utveckla

undervisning som utmanar fler elever.

8.6.7 Högstadiet - Ämneskunskaper

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐



Mellan 67-100% av lärarna som undervisar i matematik är behöriga och

legitimerade. Rektorerna arbetar aktivt för att stärka behörigheten genom

rekrytering, organisation och ibland också genom behörightsgivande fortbildning.





är något som förbättrats sedan dess bland annat genom arbete med matematiklyft.

Nästa steg

Anställa fler behöriga lärare. En behörig lärare återträder i tjänst efter ledighet. En

lärare läser upp sin kompetens och blir legitimerad till höstterminen. Till hösten är

målet 100% behöriga lärare i matematik.

28

8.6.8 Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Lärarna har hög kunskap om kursplaner och övriga styrdokument men det råder

fortfarande viss osäkerhet i tillämpningen av delar av betygssystemet t.ex. i hur man

ska tolka terminsbetyg i förhållande till undervisning. En del ”principer” som

påverkar betygssättningen präglar resultaten t.ex. försiktighetsprinciper,

progressionsprinciper etc.


Förståelse för den nya läroplanen har ökat och fler lärare förstår hur terminsbetygen

ska användas.

Nästa steg

Lärarnas förtrogenhet med kursplanen behöver utvecklas vidare. Arbete med

likvärdig bedömning genom kollegiala samtal och sambedömning.

8.6.9 Högstadiet - Didaktik

Inte

tillfredställande

Mycket

tillfredställande


Nuläge ☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Beskriv nuläget

Den didaktiska kompetensen behöver utvecklas. Det är stora skillnader mellan olika

lärare. Högstanivån är hög men lägstanivån behöver höjas. Lärarna behöver

utveckla kunskaper om hur de kan stärka elevernas självkänsla, uthållighet för att

förbättra resultaten.


Den didaktiska medvetenheten har ökat, men för vissa innebär det endast ett fokus

på ”hur” utan koppling till mål och vad det ska leda till. Tex kan vi se ett ökat fokus

på datorn i undervisning men som inte leder till ökade resultat.

29

Nästa steg

Att utveckla det kollegiala lärandet för att systematiskt utveckla undervisningen.

Nivå och utmaningar som eleverna möter i undervisningen behöver höjas samtidigt

som det kognitiva stödet behöver utvecklas så att eleverna stimuleras att nå längre i

sin kunskapsutveckling. En möjlig väg är att i högre utsträckning involvera

specialpedagoger som observatörer som stöd för undervisningsutveckling.

8.6.10 Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer

Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när

satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu.

Samordnar

ingenting

Planerar

praktiska

saker

Planerar övergripande

undervisningsmoment

Planerar och

följer upp

lektioner

tillsammans

Utgångsläge ☐ ☒ ☒ ☐

Nuläge ☐ ☒ ☒ ☐

Beskriv nuläget

Lärare planerar praktiska saker tillsammans och i viss mån undervisningsmoment

gemensamt. I samband med NP sker i högre utsträckning planering av

övergripande undervisningsmoment men även att man planerar och följer upp

tillsammans.


Överlag sker mer planering av övergripande undervisningsmoment nu än tidigare.

Samtliga skolor har påbörjat organiserat kollegialt lärande för att utveckla

undervisning. I flera fall där man planerar och följer upp undervisning har det ännu

inte så stora effekter på undervisningen.

Nästa steg

Utveckla vår förmåga att göra fördjupande analyser tillsammans som får tydliga

konsekvenser för undervisningen.

9 Avslutande frågor

9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM 2012-01-19?

Inte alls

☐

☐

☐

☒

☐

Helt och hållet

☐

30

1 2 3 4 5 6

Kommentar:

Det som inte infriades till fullo var att frekvensen på nätverksträffar halverades och

satsningen drog ut på tiden.

9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts?

Inte alls

givande

☐

1

☐

2

☐

3

☒

4

☐

5

Mycket givande

☐

6

Kommentera särskilt arbetssätt och organisation:

Processerna som sattes igång på hemmaplan har varit givande. Tidvis har det varit

svårt att få till ett arbete i nätverken. Arbetet har främst påverkat de som varit direkt

delaktiga i arbetet. Att satsningen pågått över så lång tid har bidragit till en

uthållighet som är eftersträvansvärd.

Vi tror att vi hade fått större genomslag för arbetet om vi tagit tillfället i akt och skapat en

organisation på hemmaplan som inbegrep samtliga skolor, men då hade ämnet för arbetet -

matematik, fått vara olika på olika skolor.

9.3 Styrning och ledning.

”SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till

förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och

ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre”

SKL:s PM 2012-01-19

SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen

styrning och ledning gentemot.

Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en

förbättring av matematikundervisningen.

Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen.

Avsluta med kommentarer.

Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt

1 2 3 4 5 6

Ledningsnivåerna är

sammanlänkade

☐

☒ ☐ ☐ ☐ ☐

31

Det finns en tydlig

uppdrags- och

rollfördelning

☐ ☒ ☐ ☐ ☐ ☐

Höga förväntningar på

alla elever och övriga

☐ ☐ ☐ ☐ ☒ ☐

Lärarnas kompentens

och samarbete är

avgörande

☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☒

Det finns fungerande

rutiner för en

systematisk uppföljning

och återkoppling

☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Det finns fungerade

rutiner för att fånga upp

elever i behov av stöd

☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt

1 2 3 4 5 6

Ledningsnivåerna är

sammanlänkade

☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Det finns en tydlig

uppdrags- och

rollfördelning

☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Höga förväntningar på

alla elever och övriga

☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Lärarnas kompentens

och samarbete är

avgörande

☐ ☐ ☐ ☒ ☐ ☐

Det finns fungerande

rutiner för en

systematisk uppföljning

och återkoppling

☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Det finns fungerade

rutiner för att fånga upp

elever i behov av stöd

☐ ☐ ☒ ☐ ☐ ☐

Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet:

32

Störst effekt för elevernas lärande har det som sker i klassrummet. Satsningen har

fokuserat på styrning och ledning och det kan dröja flera år innan eventuella resultat

blir synliga på undervisningsnivå. De områden som är svårast att förändra är de som

kräver samarbete och att medarbetares kompetens och förhållningssätt förändras.

De områden som är lättare att förändra är de som handlar om struktur och rutiner.

Är det ytterligare någon sats som borde varit med?

Undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Attityder och värderingar – kultur.

9.4 Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i

satsningen.

I Svedala kommun har vi främst utvecklat en tydlig styrning och ledning, höga

förväntningar på alla elever och övriga och fungerande rutiner för systematisk

uppföljning och återkoppling.

9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till

andra.

Höga förväntningar på alla elever och övriga.

9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015,

t.ex. studiebesök, media etc.

En artikel har skrivits i Grundskoletidningen om ”Höga förväntningar” och om

Svedalas arbete i PISA 2015. På Skolriksdagen 2015 medverkade Svedala i

Skolriksdagens seminarium ”Hur vet vi att våra skolor gör rätt saker?” där Svedala

presenterade sitt systematiska kvalitetsarbete och där PISA 2015 anges som en

bidragande orsak till utvecklingen.

Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 - KvUtiS...Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Svedala kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till [email protected] senast den 1

Documents