Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation Skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning Åsa Gabrielsson Therese Kajsjö Jenny Leander Självständigt arbete i specialpedagogik-speciallärare Avancerad nivå Handledare: 15 högskolepoäng Gunilla Sandberg Vårterminen 2020 Examinator: Anders Garpelin
60
Embed
Skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisningmdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1438075/FULLTEXT01.pdf · 2020. 6. 10. · Skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Akademin för Utbildning,
Kultur och Kommunikation
Skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning
Åsa Gabrielsson
Therese Kajsjö
Jenny Leander
Självständigt arbete i specialpedagogik-speciallärare
Avancerad nivå Handledare:
15 högskolepoäng Gunilla Sandberg
Vårterminen 2020 Examinator:
Anders Garpelin
Mälardalens Högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation
SQA112, Självständigt arbete i specialpedagogik - speciallärare med specialisering mot språk,
2.5 Syfte och frågeställningar ................................................................................................................. 19
3 Metod ....................................................................................................................................................... 19
3.2.1 Skola 1 ....................................................................................................................................... 21
3.2.2 Skola 2 ....................................................................................................................................... 21
3.2.3 Skola 3 ....................................................................................................................................... 21
3.2.4 Kodning av informanter ............................................................................................................. 22
5.4 Vidare forskning ............................................................................................................................... 50
Läsningens komponenter avkodning och språkförståelse består av olika språkliga färdigheter för
att bli en läsare vilket kan förklaras genom Scarboroughs modell The Reading Rope från 2001
(Frank & Herrlin, 2016). Färdigheter i avkodning utvecklas genom fonologisk medvetenhet,
kopplingen mellan fonem och grafem samt automatisk igenkänning av bekanta ord.
Språkförståelse utvecklas genom bakgrundskunskaper, ordigenkänning, språkstruktur, verbala
resonemang samt medvetenhet om genre (Frank & Herrlin, 2016). Teorin The Simple View of
Reading tillsammans med modellen The Reading Rope ger en tydlig struktur för de färdigheter
som behövs för att bli en god läsare, vilket visas i figur 1 (Norén, 2018).
9
Figur 11
Undervisning i tidig läsinlärning gynnas av att läraren är väl insatt i The Simple View of Reading.
The Simple View of Reading kan ge läraren vägledning i såväl färdighetsträning, upplägg av
undervisning som för att hitta förklaringar till elevers eventuella svårigheter i tidig läsinlärning.
En undervisning som bygger på ett samspel av aktiviteter med avkodning och språklig förståelse
utifrån teorin The Simple View of Reading gynnar alla elevers läsning (Norén, 2018).
2.2.2 Avkodning
Fonologisk medvetenhet är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik inlärningsstart
(Myrberg, 2007). Den fonologiska medvetenheten bidrar till att eleven utvecklar förståelse och
kunskap om alfabetets uppbyggnad samt att ord består av olika ljud och bokstäver. Den leder även
till en ökad förmåga att läsa ord som eleven inte känner igen sedan tidigare (Elwér, 2014).
Avkodning innebär en förmåga att koppla samman bokstäver med bokstavsljud och sedan sätta
samman dessa till ord (Kamhi & Catts, 2014a). Enkelt beskrivet kan man säga att avkodningen är
läsningens tekniska sida där det krävs en språklig färdighet att kunna utnyttja skriftspråkets kod
och princip för att läsa vad som står skrivet (Høien & Lundberg, 2013).
Ju tidigare ett barn “knacker laskoden” desto battre. Nar eleven väl knäckt läskoden blir läsningen
automatiserad och en icke resurskrävande aktivitet. Avkodningsprocesser med ljudning,
bokstavering och stavelseläsning blir mödosam och tidskrävande för elever som i tidig
1 Figur 1. Från Lära barn att läsa, vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse (s.16), av S. Norén
(2018). (Red). Hyltebruk Tryck. Använd med tillåtelse.
10
läsundervisning inte kommer igång med läsning (Høien & Lundberg, 2013). Utveckling av
avkodningsförmågan är för många elever en kritisk del, då den inte bara påverkar läsflytet men
även läsförståelse till stor del. Grunden för en god läsutveckling utvecklas bygger på en
strukturerad fonem och grafemkoppling, phonics, i Sverige även kallad ljudningsmetoden (SBU,
2014; Swärd, 2008).
Läsflyt spelar en avgörande roll vid förståelse av text. Ju mindre energi som går åt till att avkoda
text desto mer energi finns kvar till att förstå. För att nå automatiserad avkodning krävs mängder
med läsning. Texterna eleven möter bör vara i nivå, eller strax över utifrån individens
läsutveckling. Vid något svårare texter kan eleven behöva stöttning i läsningen (Alatalo, 2016).
Elever som inte utvecklat fonologisk medvetenhet innan skolstart är i behov av stöd i form av
intensivträning för att de ska få möjlighet att komma vidare i sin läs- och skrivutveckling (Myrberg,
2007).
2.2.3 Språkförståelse
Avkodning och språkförståelse behöver utvecklas var för sig samtidigt som de är beroende av
varandra (Gustavsson et al., 2013). Det krävs en god kännedom hur förståelse lärs ut genom
strategier och modeller. Språklig förståelse handlar om att tolka ord och meningar för att ge dem
ett innehåll och utvecklas genom explicit undervisning i ordförråd, språkstruktur och hörförståelse
(Westby, 2014). För att barn lättare ska kunna tillägna sig kunskaper om bokstäver behövs en tidig
inblick och erfarenhet om språkets uppbyggnad och struktur. Språkliga förkunskaper är till stor
nytta för barn i läsprocessen. Olika språkliga aktiviteter för att utforska språket redan i förskolan
skapar bättre förutsättningar inför den tidiga läsinlärningen i skolan (Frost, 2002). Tecken på en
svag språklig förmåga redan i förskolan ger en indikation på att barnet ligger i farozonen för att
utveckla läs- och skrivsvårigheter (Al Otaiba, Kosanovich & Torgensen, 2014).
För en del elever uppstår språkliga svårigheter först i mötet med läsundervisningen i skolan
(Oakhill, Cain & Elbro, 2018). Skolans språkliga miljö behöver vara utformad så att elever får
goda förutsättningar att utveckla sina språkliga kunskaper i den dagliga verksamheten (Kamhi &
Catts, 2014b). Redan i årskurs 1 är språknivåerna väldigt varierande bland elever (Bååth, 2016).
11
För att möta elevers olika språkliga förutsättningar behöver lärare ha en god kunskap om den tidiga
ordinlärningen (Cox Eriksson, 2016).
I svensk skola förekommer vanligtvis två olika perspektiv, kategoriskt och relationellt, för att
förklara varför skolsvårigheter uppstår. Utifrån det kategoriska perspektivet ligger fokus och
förklaringar på den enskilde elevens egenskaper eller brister. I relationellt perspektiv söker man
istället förklaringar i samspelet mellan individ och lärmiljö. Undervisning, organisation och sociala
omständigheter kan påverka och leda till skolsvårigheter för elever (Göransson, Lindqvist &
Nilholm, 2015). Alla elever gynnas av en undervisning där perspektivet och fokus flyttas från att
individen bär problemet till att svårigheter uppkommer i mötet mellan elev och lärmiljö. En
relationell lärmiljö kännetecknas av att den undervisande läraren utvecklar generella extra
anpassningar och individuella lösningar (Plantin Ewe, 2018).
Språkliga aktiviteter inom avkodning och språklig förståelse utvecklar läsning med läsflyt,
innehållsförståelse och en utvecklad läsförståelse (Norén, 2018). Många elever har kommit olika
långt i sin läsutveckling när de börjar skolan. Tidig läsundervisning bör därför individualiseras,
innehålla flera olika läsaktiviteter och i större grad samordnas med förskolan (Frost, 2002). För
några elever, både nu och historiskt sett, flyter läsinlärningen inte som förväntat jämfört med
jämnåriga. Följden blir att elever läser betydligt mindre vilket genererar ett mindre utvecklat
ordförråd. Bristande ordförråd i sin tur leder till ökade svårigheter att förstå, känna lust och
meningsfullhet av text (Stanovich, 1986).
2.2.4 Läsning
Läsningens komponenter, avkodning och förståelse, skiljer sig åt samtidigt som färdigheterna
förutsätter varandra för att utveckla en god läsfärdighet (Høien & Lundberg, 2013; Gustavsson, et
al., 2013). God fonologisk medvetenhet, ordavkodning, läsflyt, läsförståelse och läsintresse utgör
grunden för en god läsning. För att utvecklas till en framgångsrik läsare behöver både avkodning
och förståelse av den lästa texten vara tillfredsställande (Myrberg, 2007), dessutom behövs läsflyt
(Snowling & Hulme, 2011). Ordavkodning främjas av en god fonologisk medvetenhet och har en
positiv inverkan på läsflytet (Herrlin & Frank, 2016). Om själva ordavkodningen fungerar dåligt
drabbar det även läsförståelsen. Vissa elever kan trots god ordavkodningsförmåga ha brister i
12
förståelsen av vad de läst (Myrberg, 2007). En framgångsfaktor när det gäller att lära barn att läsa
och skriva är tillgång till litteratur som främjar läsningen. God tillgång på litteratur med olika
svårighetsgrader för att fånga elevernas läsintresse bör finnas i lärmiljön (Fridolfsson, 2016).
Intresse, motivation och engagemang kan vara avgörande för att hitta vägen till läsning (Herrlin &
Frank, 2016).
Förebyggande faktorer som förförståelse av olika texttyper, vilka instruktioner som ges och hur de
framförs i kombination med hur mycket tid eleven tillägnar läsningen gynnar elevers
läsutveckling. Att bara göra för görandets skull motiverar sällan elever. För att det ska bli mödan
värt behöver elever ha ett mål med läsaktiviteten. När elever få svar på frågan varför synliggörs
målet så att de själva får öva sig i att se och uppleva att ansträngning leder till framgång. Redan i
den tidiga läsundervisningen är det viktigt att elever får utveckla en metakognition för att kunna
välja och använda strategier för ändamålet. Metakognition kan öka motivationen när eleverna får
redskap att själv övervaka effektiviteten i sin läsning (Afferbach, Cho, Kim, Crassas & Doyle,
2013). Eleverna behöver få stimulans i flera miljöer för att utveckla sitt ordförråd, sin språkliga
medvetenhet och sin lust att läsa. I läsundervisningens förebyggande arbete med att stötta elever i
att bli goda läsare och utveckla ett bra självförtroende är ett positivt klassrumsklimat och goda
kontakter med hemmet viktiga (Taube, 1995).
Ett vanligt förekommande begrepp i läs- och skrivsammanhang är Matteuseffekten av Stanovich
(1986). Elever som tidigt lär sig läsa utvecklar ofta ett större intresse för att läsa mer till skillnad
från elever med en svagare läsförmåga som i stor grad undviker läsning. Klyftan mellan starka och
svaga lasare ökar vilket leder till “the rich get richer” och “the poor get poorer” (Stanovich, 1986).
För en del elever i läs- och skrivsvårigheter har svårigheten uppstått i samband med bristande eller
underskott av erfarenhet och undervisning, ibland både och (Kamhi & Catts, 2014b). De elever
som hamnar i en negativ lässpiral får ofta sämre utvecklad läsförmåga och låg självkänsla. I
förlängningen brukar dessa elever vara underrepresenterade på högre utbildningsnivåer (Snowling
& Hulme, 2011).
2.2.5 Strukturerad undervisning
I grundskolans läroplan, Lgr11, framgår det inte vilka vetenskapliga grunder och beprövade
erfarenheter som lärare ska utgå från när de planerar sin undervisning. Lärare har ett friutrymme
13
att göra val så länge undervisningen utgår från ett vetenskapligt förhållningssätt (Hertz & Karlsson,
u.å). Forskning inom läs- och skrivutveckling har de senaste åren undersökt såväl vad som hur
undervisning i avkodning bör struktureras för att skapa goda förutsättningar i en tidig
läsundervisning. En viktig faktor för utvecklandet av en god avkodningsförmåga handlar om en
hög grad av explicit undervisning. Det krävs både tid och övning i avkodning för att läsningen ska
bli automatiserad (Taube, Fredriksson & Olofsson, 2015). Tidig läsundervisning bör ha sin grund
i fonologi, det vill säga alfabetets bokstäver bestående av vokaler och konsonanter och dess
betydelseskiljande ljud (Bruce, Ivarsson, Svensson & Sventelius, 2016). För lärare som arbetar
med läsundervisning är det viktigt med aktiviteter som gynnar elevers fonologiska medvetenhet
och en förmåga att använda sig av väl fungerande lässtrategier (Double, McGrane, Stiff, &
Hopfenbeck, 2019).
Genom strukturerad undervisning kan lärare stötta elevernas avkodningsprocess så läsningen går
framåt (Alatalo, 2011). Faktum är att de flesta elever behöver få möta en strukturerad undervisning
där pedagogen stöttar eleven att utveckla fonemisk medvetenhet (Kamhi & Catts, 2014c).
Systematisk undervisning ger eleven ljudningsstrategier som utvecklar den fonologiska
medvetenheten och med den en god kunskap om kopplingen mellan grafem och fonem
(McGeown, Johnston & Medford, 2012). Det går inte nog att understryka vikten av en varierad
läsundervisning som redan från början innefattar avkodning och språkförståelse (Oakhill, Cain &
Elbro, 2018). Med hjälp av kvalificerad undervisning kan elever med läsinlärningssvårigheter
utveckla en god läsning redan i tidig ålder (Hagtvet, Frost & Refsahl, 2016).
2.2.6 Metoder, modeller och läromedel
De senaste decenniernas forskning har när det gäller läsutveckling fokuserat på vilka förmågor och
färdigheter elever behöver utveckla i själva läsprocessen (Kamhi & Catts, 2014b). Barn lär sig läsa
på olika sätt och det finns inte någon universalmetod som passar för alla barn. För att skapa en
tidig läsundervisning som gynnar och stöttar barns olika behov behöver lärare god kompetens och
en verktygslåda för att kunna använda flera olika metoder (Fridolfsson, 2016). Läsundervisning
behöver grunda sig på en tydlig struktur som bygger på flera pedagogiska metoder. Strukturen kan
även fungera som ett bedömningsredskap och ger läraren stöd hur långt elever kommit i sin
läsutveckling (Hedström, 2009). I skolan förekommer olika metoder ofta i relation till
14
läsundervisning. I lärarens friutrymme finns en valfrihet som är kopplad till eget ansvar, vilket
ställer stora krav på lärares professionalitet. Lärarens kompetens styr val av metod och arbetssätt
vilket i praktiken innebär att läsmetoden kan vara av underordnad betydelse. I val av pedagogiska
läsundervisningsmetoder bör lärare utgå ifrån ett tillvägagångssätt som är strukturerat.
Strukturerad undervisning bygger på en variation, där alla elever inte behöver göra samma sak vid
samma tillfälle (Swärd, 2008). Tidig läsundervisning grundar sig vanligtvis på modeller eller
metoder som bygger på antingen ljudningsmetod eller helordsläsning (Double et al., 2019).
Ett barns språkutveckling och fonemiska medvetenhet startar redan i förskoleklass genom
språklekar och fonologiska övningar i exempelvis Bornholmsmodellen2 (Herrlin & Frank, 2016).
Att vara fonemiskt medveten innebär att förstå och kunna laborera med ljuden i talat språk (Castles
& Coltheart, 2004). Genom en god medvetenhet mellan fonem och grafem utvecklas förståelse för
att ord kan delas in i olika språkljud (Frank & Herrlin, 2016). Eleverna kommer till skolan för att
lära sig sådant de inte kan. Därför är en viktig del i undervisningen att eleverna får modeller och
strategier av läraren för att förstå en text (Liberg, 2016). Vetenskap visar att tidig läsinlärning har
samband med vilka lässtrategier eleven använder sig av vid läsning (McGeown, Johnston &
Medford, 2012). Elever gynnas av att läraren modellerar, visar och tänker högt, för att synliggöra
lärandeprocessen (Tjernberg, 2016). För att elever ska klara av de utmaningar skolan ställer dem
inför krävs det att eleven utvecklar framgångsrika strategier. Strategier utvecklas när läraren
demonstrerar hur de anvands i olika sammanhang. Utan strategier eller med “fel” strategier
kommer eleven få det svårt att klara av uppgifter samt komma vidare i sin fortsatta utveckling
(Segerby, 2016). I läsundervisning är det av vikt att läraren tydliggör hur strategier används genom
att själv ge modeller och handledning. Genom väl beprövade strategier kan lärare skapa
förutsägbarhet och trygghet som en plattform för eleven att själv utgå ifrån när han eller hon ska
ta sig an uppgifter på egen hand (Hagtvet et al., 2016).
Lärare har en mängd olika metoder, modeller samt en uppsjö av läromedel att välja bland. Ibland
visar det sig vara slumpen som avgör vilka metoder och läromedel som en skola eller lärare
använder sig av i undervisningen. Istället borde underlag som visar den enskilde elevens samt
gruppens behov vara det som styr val av metod, modell och läromedel. Lärare bör utgå från
2 Fonologisk pedagogik för barn i förskoleålder för att stärka språklig utveckling.
15
metoder som har dokumenterad effekt, och som varit framgångsrika även för de elever som har
lässvårigheter (Hyrefelt, 2017). Specialpedagogiska myndigheten har samlat utbud i en
läromedelsguide för läsinlärning sorterade efter metoder de grundar sig på. Syftet med guiden är
att hjälpa lärare att orientera sig i marknadens utbud av läromedel. Lärare kan fördjupa sig i
metoder och hitta läromedel som bygger på ljudningsmetod, helhetsmetod, kombinerad metod,
ordbildsmetod och stavelsemetod (Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2020).
2.3 Kartläggning och bedömning
För att kunna stötta, motivera och inspirera varje elev i sin proximala utvecklingszon behöver
läraren kunna identifiera var den enskilde eleven befinner sig i den egna läsutvecklingen
(Tjernberg, 2016). Enligt Vygotskij är det i den proximala utvecklingszonen som eleven lär sig
mest intensivt (Hagtvet et al., 2016). Genom lärares vägledning och stöd i undervisningen får
elever förutsättningar att komma vidare till en högre kunskapsnivå än vad eleven kan uppnå på
egen hand (Fridolfsson, 2016). Stödet kan eleven få av läraren, men även i ett nära samarbete med
andra elever som befinner sig i närliggande utvecklingszoner. På så sätt kan eleverna använda
varandra som lärresurser (Hertz & Karlsson, u.å.).
Lärares undervisning styrs av läroplanen, Lgr 11, där mål och kunskapskrav finns beskrivet.
Läroplanen styr också hur lärare ska agera i sin lärarroll samt hur de ska bedöma elevers kunskaper
(Hertz & Karlsson, u.å.). Som stöd till en kontinuerlig bedömning av varje barns läsutveckling är
det viktigt att läraren har diagnostiska verktyg för att löpande kunna följa, bedöma och stötta
barnets läsutveckling (Hedström, 2009). Kartläggningar av elevens läsförmåga bör pågå
kontinuerligt under hela skoltiden som en naturlig del i arbetet med läsning (Druid Glentow, 2007).
Regelbundna utvärderingar av elevens läsutveckling leder till att lärare i större utsträckning
utformar och anpassar sin undervisning utifrån elevers olika förutsättningar och behov (Frost,
2002).
Hitta språket, nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet för förskoleklass3, består av
språkliga aktiviteter som är framtaget för att stödja lärarens läsundervisning (Skolverket, 2018).
3 Vidare i studien syftar begreppet “kartlaggningsmaterial” till Hitta språket, Nationellt kartläggningsmaterial i
språklig medvetenhet för förskoleklass från Skolverket.
16
Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i årskurs 1–34 har utformats för att främja en
likvärdig bedömning av elevernas tidiga kunskapsutveckling (Skolverket, 2019c). Syftet är att
läraren tidigt ska identifiera elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
(Herkner et al., 2014; Skolverket, 2018). Läraren får också stöd i att identifiera elever i behov av
extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar för att i undervisningen ge elever såväl
utmaningar som stöd i elevernas språk-, läs-, skrivutveckling (Skolverket, 2018; Skolverket,
2019c).
2.4 Kompetens Det saknas en vetenskaplig enighet kring hur begreppet kompetens ska beskrivas och förklaras,
men kan förknippas med ord som färdighet, kvalifikation och bildning. Kompetens och
kompetensutveckling har en stark koppling till den kontext som individerna är verksamma inom
(Illeris, 2013). Tidig läsundervisning ska bygga på vetenskapliga belägg. Trots det finns det ibland
en motstridighet mellan forskningsbaserade rekommendationer och politiska beslut (Torgerson,
Brooks, Gascoine & Higgins, 2019).
En viktig framgångsfaktor när det gäller läsundervisning är lärares kompetens och kunnande
(Hyrefelt, 2017; McLaughlin, 2012). Läraren behöver kunskap om hur läsinlärningsprocessen ser
ut och vilka faktorer som påverkar elevens läsutveckling. För att kunna undervisa eleven på “ratt
nivå” behöver läraren ta hänsyn till elevens egna förutsättningar och förkunskaper (Fridolfsson,
2016; Kamhi & Catts, 2014b; Norén, 2018). När eleverna börjar skolan finns det olika språknivåer
representerade i elevgruppen. Läsundervisning handlar till stor del om lärarens medvetenhet och
kompetens kring vad språkliga aktiviteter utgår ifrån samt vad de ska leda till. En framgångsrik
lärare har god kännedom om vad som utmanar och motiverar elever till att erövra läskoden så att
eleverna utvecklar såväl självkänsla som självständighet i läsning (Bååth, 2016). Beprövad
erfarenhet av tidig läsundervisning leder till och utvecklar kunskap om hur undervisningen kan
varieras efter elevens olika behov och förutsättningar (Fridolfsson, 2016). Det är en utmaning för
lärare att ligga steget före eleven, skapa stödstrukturer och utmana alla elevers lärande (Swärd,
2008). Lärarens krav och förväntningar på eleverna har stor betydelse liksom lärarens egen
4 Vidare i studien syftar begreppet “bedömningsstöd” till Nationellt bedömningsstöd i las- och skrivutveckling
i årskurs 1-3 från Skolverket.
17
målsättning med sin undervisning (Giota, 2013). Tidig läsundervisning behöver även en skolledare
som pedagogiskt tar ansvar för organisation och fördelning av resurser. Andra viktiga faktorer är
gott samarbete med hemmet, anpassningar på individnivå, snabb återkoppling för att stärka
självkänslan, enhetligt arbetssätt, tematiskt samarbete och ändamålsenliga strategier (Hagtvet et
al., 2016).
Forskning visar att adekvat utbildning inom det område som läraren undervisar i har positiv effekt
på elevernas prestation, speciellt vid läsning (Johansson, Myrberg & Rosén, 2014). Hur väl en elev
lyckas i sin läs- och skrivutveckling handlar till stor del om lärarens kompetens att omsätta teori i
praktiken. Systematisk undervisning baserad på ljudningsmetod rekommenderas vara en del av
varje lärares repertoar i tidig läsundervisning (Swärd, 2008). Förutom ämneskunskaper består
lärares kompetens även av utbildning, erfarenhet och didaktiska kunskaper (Damber, 2010).
Högskolor och universitet som ansvarar för lärarutbildningar bör ställa sig frågan vad för slags
lärare de kan och vill utbilda. Lärarutbildningens upplägg i svenskämnet visar sig skilja sig åt
beroende på hur olika lärosäten utformar sin utbildning (Palo, 2013). I utbildningen bör
svensklärare även utveckla sin metakognition för att skapa goda förutsättningar, ställa rätt krav på
eleverna och kunna erbjuda den undervisning som eleverna behöver för att nå de mål som anges i
svenskämnet. Lärare måste ha kunskap om varför de gör som de gör i den undervisning som de
bedriver. En kompetent lärare har kunskap om flera metoder och genom kontinuerlig reflektion
över sin undervisning omprövas och varieras praktiken utifrån hur eleven lär bäst. På detta sätt
utvecklar läraren sin professionalitet (Tjernberg, 2016).
En vanlig missuppfattning är att många barn med tiden lar sig att lasa “på egen hand” (Kamhi &
Catts, 2014b). Lärare behöver en teoretisk grund att förhålla sig till i arbete med elever i
lässvårigheter, för att kunna möta eleven på rätt nivå med individuella anpassningar, i metoder,
arbetssätt och med läromedel (Frost, 2002). För att förhindra att lässvårigheter uppstår bör lärare i
sin utbildning utveckla kompetens i specifika undervisningsmetoder som innehåller strukturerade
inlärningsaktiviteter med betoning på avkodning. Tidig intervention där explicit undervisning i
fonemisk medvetenhet, den alfabetiska koden, läsförståelse och möjligheten till att öva läsning
behöver interageras för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Undervisande lärare måste få lära
sig hur de undervisar differentierat i mindre grupper samt behärska olika undervisningsstrategier
18
för att på ett skickligt sätt kombinera dessa efter elevernas olika behov (Taube et al., 2015). Genom
en god kompetens där lärare har en hög kvalitet på läsundervisningen redan inledningsvis i tidig
läsinlärning kan lärare påverka och förebygga negativa beteenden (Brokamp, Houtveen & Grift,
2018).
2.4.1 Speciallärare
Traditionellt har speciallärarens roll tidigare främst inneburit att arbeta med elever i behov av
specialpedagogiskt stöd inom språk-, läs-, skriv- och matematikundervisning (Takala & Ahl,
2014). Dagens specialläraruppdrag kan beskrivas utifrån tre olika delar: undervisning, utredning
och utveckling. Speciallärare med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling har i uppdrag att
utifrån sin kompetens lyfta det pedagogiska perspektivet kring läsutveckling, allt ifrån
vetenskapligt beprövade metoder till hur lärmiljön är utformad. Att förstå när, var och hur
svårigheter kan uppstå är en del av speciallärarens uppdrag för att arbeta främjande med att
undanröja hinder föra att gynna alla elevers språk-, läs- och skrivutveckling (Byström & Bruce,
2018; Plantin Ewe, 2018).
Som speciallärare gäller det att hålla sig uppdaterad med aktuell kunskap som vilar på vetenskaplig
grund som en del i utvecklandet av en gynnsam tidig läsutveckling (Göransson et al., 2015).
Specialläraren bör genom professionell pedagogik arbeta för att förebygga att elever riskerar
misslyckas i den tidiga läsundervisningen. I samarbete med skolledning ska speciallärare vara
delaktig i organisationens utvecklingsarbete. Speciallärare verkar också för att tillsammans med
lärare planera främjande undervisning som underlättar för de elever som har lässvårigheter, det
kan till exempel vara klassrumsplacering, val av läromedel och tekniska hjälpmedel (Druid
Glentow, 2007; Henningsson-Yousif, 2018).
2.4.2 Skolledare
Det åligger skolledare ett ansvar att lärare organiserar en undervisning som vilar på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet. I tid med snabba förändringar krävs det att kritiskt kunna granska
vikten av vad och hur aktuell forskning ska gynna eleven som individ och skolan som helhet.
Skolledare, såväl som speciallärare och lärare, behöver förklara och argumentera för de olika val
som ligger till grund för innehåll och arbetssätt i läsundervisningen (Hörnqvist, 2019). I
verksamheten behöver det organisatoriskt skapas förutsättningar för lärare att både enskilt och
19
tillsammans kunna reflektera över sin undervisning såväl som ta del av aktuell forskning
(Timperley, 2006).
Skolledare och lärares kompetens styr i stor grad både läsundervisningens innehåll och utformning
vilket påverkar elevernas resultat. Skolledarskapet handlar om att fördela resurser på ett effektivt
sätt samt se till att samtliga medarbetare tydligt förstår sitt uppdrag (Wahyuddin, 2017).
Skolledarens roll innefattar mer än att bara att fokusera på skolans mål, värderingar och politik.
Förutom uppdraget att bedriva en skola som grundar sig på evidens ingår det också i skolledarens
ledning att undersöka hur väl mål, värderingar, politiska beslut och evidens förverkligas i
praktiken. I dagens skola ska skolledare både leda och bedriva en lärande organisation (Timperley,
2006).
2.5 Syfte och frågeställningar
Syftet med vårt självständiga arbete är att få fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med
tidig läsundervisning.
• Vad kännetecknas som viktigt i tidig läsundervisning?
• Hur följer skolan upp den tidiga läsundervisningens kvalitet?
• Hur säkerställs att kompetens utvecklas i tidig läsundervisning?
Vår studie är begränsad och visar således endast deltagande informanternas tankar och
erfarenheter.
3 Metod
Vår studie utgår från The Simple View of Reading som teori. The Simple View of Reading
beskriver och förklarar läsningens komponenter och hur de samspelar och förutsätter varandra.
Föreliggande studie bygger på en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer i
syfte att få fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning. Vi i
egenskap av speciallärare är intresserade av vad skolledare, speciallärare och lärare kännetecknar
som viktigt i tidig läsundervisning. Vidare önskar vi ta reda på hur skolorna följer upp
läsundervisningens kvalitet och på vilket sätt kompetensutveckling i läsundervisning säkerställs.
20
Metoddelen beskriver metodansats, urval, genomförande, dataanlays, tillförlitlighet och avslutas
med etiska överväganden.
3.1 Metodansats
I vårt självständiga arbete önskar vi få en fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med
läsundervisning. För att få ta del av några informanters kunskap och erfarenheter föll valet på en
kvalitativ forskningsansats. Genom en kvalitativ forskningsansats får forskare möjlighet att utifrån
ett problemområde ta del av informantens erfarenhet och perspektiv (Jacobsson & Skansholm,
2019). Valet av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer utgår från studiens syfte och
frågeställningar, vilket ger oss möjlighet att få ta del av informanternas personliga tankar kring
teorier och arbetssätt i tidig läsundervisning. Utifrån semistrukturerade intervjufrågor ges
informanten ett större utrymme att berätta fritt utifrån ämnet och forskaren får en flexibilitet att
variera ordningen på frågorna efter informanterna (Back & Berterö, 2019). I en kvalitativ
forskningsansats kan semistrukturerade intervjufrågor främjas av att de följer en intervjuguide i
vilket ett antal teman med frågor förbereds som sedan ställs till varje informant. För att få
tillräckligt med data behöver det finnas en väl avvägd mängd frågor så att syfte och
frågeställningarna blir bra belysta (Back & Berterö, 2019; Patton, 2002). Kvalitativa intervjuer är
kontextbundna vilket leder till att kroppsspråk, hållning och gester av det fysiska mötet med
informanterna här och nu, både utarmar och avkontextualiserar transkriberingar av skriven text
(Kvale & Brinkmann, 2015).
3.2 Urval Av praktiska skäl och på grund av begränsad tid kan urval utgå från ett bekvämlighetsskäl
(Jacobsson & Skansholm, 2019). Genom ett bekvämlighetsurval kan forskare lättare få tillgång till
individer på en specifik enhet eller skola som vill delta då det förekommer en tidigare relation
mellan forskaren och deltagarna (Bryman, 2011). Som forskare bör man ha i åtanke att ett
bekvämlighetsurval baserat på redan tidigare kontakter i någon grad kan påverka forskaren då det
redan kan finnas förutfattade meningar. För att kunna hinna genomföra vår studie i tid och komma
i kontakt med informanter som förhoppningsvis ville ställa upp på intervjuer tog vi kontakt med
skolledare på skolor som vi sedan tidigare känner till. Skolledaren i sin tur hjälpte oss att få tag i
övriga informanter till vår studie.
21
Urvalet i studien har sin grund på tre skolor i tre olika kommuner i Sverige. Var och en har tagit
eget initiativ till att kontakta skolledare på en skola i den kommun vi är verksamma i eller i en
närliggande kommun. Valet av skolor i olika kommuner baseras på att vi önskar få ett mer vidgat
perspektiv hur tidig läsundervisning kan se ut i olika delar av Sverige än om vi genomfört
intervjuer på tre skolor i samma kommun. Sammanlagt 15 informanter har deltagit, fördelat med
fem informanter på respektive skola. På samtliga skolor ingår skolledare, speciallärare eller
specialpedagog samt lärare och förskoleklasslärare. Valet av olika yrkeskategorier utgår från vilka
som är ansvariga för den tidiga läsundervisningen på en skola. Genom studien önskar vi få ta del
av kunskaper och tankar från samtliga yrkeskategorier som ansvarar för elevers tidiga
läsundervisning på en skola. För att säkerställa informanternas anonymitet har vi valt att koda både
skola och informanter enligt ett system som beskrivs närmare under rubriken 3.2.4 Kodning av
informanter.
3.2.1 Skola 1 Skola 1 är en mindre skola med under 200 elever i en stor stad. Skolan har åldershomogena en-
parallella klasser med elever från förskoleklass upp till årskurs 6. Hela skolan är samlad kring ett
speciellt pedagogiskt förhållningssätt. På skola 1 har skolledare, speciallärare, SVA-lärare, lärare
i årskurs 3 samt lärare i förskoleklass deltagit i studien. På skola 1 har SVA-lärare stor delaktighet
i den tidiga läsundervisningen.
3.2.2 Skola 2 Skola 2 är en mellanstor skola i en mindre stad. Antal elever på F- 6 skolan är strax under 300
elever. Skolan är organiserad utifrån åldershomogena två-parallella klasser förutom årskurs 1 som
består av tre klasser. På skola 2 har fem informanter deltagit i studien: skolledare, specialpedagog,
lärare i årskurs 1, lärare i årskurs 2 samt lärare i årskurs 3.
3.2.3 Skola 3 Skola tre är en större skola i en medelstor stad. På F-6 skolan går det över 300 elever. Skolan är
organiserad i ett tvåparallell-system med åldershomogena klasser. På skola 3 har sammanlagt fem
informanter deltagit i studien: skolledare, speciallärare, förskoleklasslärare, lärare i årskurs 1 samt
lärare i årskurs 2.
22
3.2.4 Kodning av informanter
I studien har tre skolledare deltagit. Vidare i resultatet benämns skolledare i löpande text med
skolledare följt av skola 1, 2 eller 3. I citat kodas skolledare med SKL följt skola 1, 2 eller 3 enligt
(SKL1), (SKL2) eller (SKL3).
Deltagande specialpedagog benämns som speciallärare utifrån att specialpedagogen likt de två
speciallärarna står för den specialpedagogiska kompetensen på skolorna. Vidare i resultatet
benämns speciallärare i löpande t.ex. med speciallärare följt av skola 1, 2 eller 3. I citat kodas
speciallärare med S följt av skola 1, 2 eller 3 enligt (S1), (S2) eller (S3).
Alla deltagande lärare oavsett stadie benämns i resultatet som lärare, utom förskoleklasslärare. I
löpande text benämns lärare i löpande text enligt exempel: lärare1 skola 3, lärare3 skola 2. Siffran
bakom läraren anger den årskurs läraren undervisar i. Förskoleklasslärare efterföljs enbart av
siffran på den skola de är verksamma på. I citat kodas lärare L följt av årskurs samt skola 1, 2 och
3 enligt exempel (L3:1). Förskoleklasslärare citeras FSK följt av skola 1 och 3 (FSK1) och (FSK3).
I citat kodas SVA-lärare (SVA).
3.3 Genomförande Redan från början av vår studie har vi haft en tydlig tanke om vad vill undersöka utifrån vår
profession som speciallärare. Ett första steg i en forskningsprocess är att komma fram till vilket
fenomen som ska undersökas (Fejes & Thornberg, 2019). Syftet med vårt självständiga arbete är
att få fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning. Utifrån syfte och
frågeställningar har vi i val av relevant forskning i bakgrunden fokuserat på vad som främjar tidig
läsundervisning. Då vårt val av kvalitativ forskningsansats förutsätter ett visst antal informanter
valde vi tidigt i processen att etablera kontakt med var sin skolledare på tre skolor olika kommuner
via telefon och mail för intressekoll av ett deltagande i studien. Skolledare på samtliga skolor har
hjälpt oss skapa kontakt med intresserade informanter. Alla berörda informanter har via mail fått
ett missivbrev med information om studiens syfte och vad deras deltagande innebär. För att få svar
på vårt syfte och frågeställningar utarbetade vi en gemensam intervjuguide. På grund av att vi
arbetar och bor i olika kommuner som geografiskt ligger långt ifrån varandra har vi av praktiska
skäl valt att genomföra 5 intervjuer var för sig. Under en treveckorsperiod har 13 inbokade
intervjuer genomförts på informanternas arbetsplats. Två av intervjuerna på skola 1 fick
23
genomföras digitalt på grund av då rådande världsomständigheter. Varje intervju tog i genomsnitt
40 minuter att genomföra. Intervjuerna har transkriberats digitalt av den som genomfört dessa och
ligger till grund för studiens dataanalys.
3.4 Dataanalys Transkriberade intervjuer ligger till grund för studies resultat. Redan i intervjuguiden valde vi att
dela in intervjufrågorna utifrån frågeställningarna vad som kännetecknas som viktigt i tidig
läsundervisning, hur skolan följer upp läsundervisningens kvalitet samt hur skolorna säkerställer
kompetensutveckling i tidig läsundervisning. En kvalitativ analys handlar om att särskilja en
mening och det som är betydelsefullt från det som är trivialt ur en stor mängd data (Patton, 2002).
Genom att läsa transkriberingar, koda och färgmarkera nyckelord framkom tre teman: tidig
läsundervisning, kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet- vilka utgör
grunden för vårt resultat. Kodning innebär att forskaren i det insamlade materialet identifierar
specifika nyckelord i intervjuerna för att finna svar på forskningsfrågorna (Jacobsson &
Skansholm, 2019). Dataanalys kräver både tid och tålamod med att följa upp spår, leta nyckelord
och sätta ihop delar till en helhet (Fejes & Thornberg, 2019).
3.5 Tillförlitlighet I kvalitativa studier är det vanligt förekommande att ett litet urval får representera en större grupp
människor, vilket klassificeras som begreppet smygrepresentativiet (Göransson och Nilholm,
2009). Vår studie är begränsad och visar således endast våra deltagares upplevelser och
erfarenheter. Vi är väl medvetna om att vårt insamlade datamaterial enbart är svar från de
informanter som blir intervjuade i vår studie. Svaren kan därmed inte anses utgöra grunden för vad
skolledare, speciallärare och lärare generellt skulle ha svarat. Då kvalitativ forskning i regel inte
tillämpar ett sannolikhetsurval innebär det att stora delar i populationen inte ges möjlighet att delta.
När ett mindre urval representerar resultatet går det inte att generalisera (Thornberg & Fejes, 2019).
Valet av en kvalitativ forskningsansats och semistrukturerade intervjuer ger ett relevant underlag
som svarar mot syfte och frågeställningar vilka studien grundar sig på. Genom att utgå från en
intervjuguide med ett antal frågor som en grund (Jacobsson & Skansholm, 2019), har vi säkerställt
att intervjuerna avser svara mot det vi vill undersöka. Resultatets tillförlitlighet och trovärdighet
24
är beroende av hur forskaren går tillväga med sin datainsamling och analys (Thornberg & Fejes,
2019). En studies tillförlitlighet kan gynnas av en föranliggande pilotstudie. Tillförlitligheten kan
även kan gynnas av uppföljande observationer, för att styrka det som informanterna beskriver att
de gör i praktiken. Observationer grundar sig på relation och samspel mellan individer och ger
forskaren en syn på det som sker här och nu (Jacobsson & Skansholm, 2019). I kvalitativ forskning
finns en koppling till att det fenomen som avses studeras verkar och förstås i sitt sammanhang.
Klassrumskontexten kan förmedla information som inte framkommer i samtal eftersom lärares
praktik består av en mängd pedagogiska val som baseras på rutin och erfarenheter (Kvale &
Brinkmann, 2015).
Samtliga intervjuer har spelats in vilket har ökat vår närvaro och samspel med informanten. Varje
intervju tog i genomsnitt 40 minuter. Avsatt tid har visat sig vara tillräcklig utifrån vår
intervjuguide. En kvalitativ intervjustudie ger forskaren utrymme att studera ett fenomen på ett
mer djupare plan. I resultatet blir informanters tankar och åsikter dock svåra att generalisera
(Jakobsson & Skansholm, 2019). I intervjuer bör forskaren vara en god kommunikatör vilket
innebär att kunna etablera förtroendefulla relationer, sätta sig in i informantens situation samt
kunna ställa bra frågor och vara en god lyssnare (Back & Berterö, 2019).
3.6 Etiska överväganden I vår studie har vi följt Vetenskapsrådets (2011) allmänna regler kring etiska principer.
Vetenskapsrådet fyra huvudkrav berör information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande.
Deltagare i studien fick inledningsvis information om syfte och ämnesområdet samt rätten att när
som helst har rätt att avbryta sin medverkan. Samtycke berör deltagarnas rättighet att bestämma
över sin medverkan, hur länge och på vilka villkor. Konfidentialitet innebär att deltagaren är
anonym och att forskaren ska garantera att information på intet sätt ska kunna identifieras.
Nyttjandekravet berör att uppgifter och information från den enskilde informanten enbart får
användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2011). Vi har informerat samtliga informanter i
studien om rätten till vetenskapsrådets allmänna etiska principer både genom ett missivbrev samt
inledningsvis i alla intervjuer. Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att transkribera ordagrant för
att inte förvränga det som intervjupersonerna framför i själva intervjun (Back & Berterö, 2019).
25
4 Resultat
Syftet med vårt självständiga arbete är att få fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med
tidig läsundervisning. Resultatet presenteras genom följande tre teman: tidig läsundervisning,
kartläggning och bedömning samt kompetens och erfarenhet. För att tydliggöra intervjuernas
innehåll framhävs vissa utvalda citat i resultatet (Kvale & Brinkman, 2015). Resultatdelen avslutas
med en sammanfattning av resultat med anknytning till studiens teori.
4.1 Tidig läsundervisning
Samtliga skolor i studien hänvisar till grundskolans läroplan, Lgr 11, nationellt
kartläggningsmaterial för förskoleklass och bedömningsstöd för årskurs 1–3 som utgångspunkt
och viktiga redskap i tidig läsundervisning. Skolledare 2 framhåller vikten av att bygga en
organisation som främjar arbete för att stötta elever i att bli språkligt medvetna och på ett tidigt
stadium uppmärksamma elever som tycks ha svårigheter med sin läsinlärning. På skola 2 finns en
skolorganisation, som riktar fokus mot tidiga insatser som bygger på: Läsa, skriva, räkna - en
garanti för tidiga insatser.
4.1.1 Lärmiljö
Samtliga skolor påtalar vikten av att det finns rutiner och strukturer redan från förskoleklass, det
skapar större trygghet hos eleverna när de sedan börjar årskurs 1. Lärare på skola 1 menar att ett
likvärdigt arbetssätt i alla klassrum är grunden för likvärdig undervisning. De flesta lärare betonar
att tidig läsundervisning grundas i god lärmiljö och trygghet. Såväl förskoleklasslärarna som
lärarna lägger ner mycket tid på att skapa ett tillåtande klassrumsklimat.
Miljön är jätteviktig. Att du har en lärandemiljö där det finns praktiskt material, att det finns bra
klassrumsklimat, trygghet, en närvarande pedagog. För är du trygg och har roligt och trivs, då lär
du dig. Det är grunden till allt. (L1:3)
I arbetet med den tidiga läsundervisningen framhåller lärarna att det är viktigt att pedagogen själv
har ett positivt förhållningssätt till läsning, skapar intresse och motivation hos eleverna till att vilja
läsa. På alla skolor framkommer vikten av att eleverna känner glädje, för då blir det både lustfyllt
och roligt att lära sig att läsa.
Jag tycker det är viktigt att man är positiv till läsningen och att man skapar intresse och att man gör
det på olika sätt, när de är små, kanske man börjar med högläsning och pratar om böcker och texter
26
och man börjar på ett roligt sätt, och den här fonologiska medvetenheten, att man leker, man kör
ramsor och man kör lite lekar. (L1:2)
Alla elever befinner sig på olika kunskapsnivå i den tidiga läsinlärningen och det måste
undervisningen möta genom individualiserat material. Att redan från början ha god kännedom om
elevernas tidigare erfarenheter, förutsättningar och intresse är viktigt menar lärarna. SVA-läraren
gör en grundläggande bakgrundskontroll för att få en uppfattning om tidigare skolbakgrund och
språkliga kunskaper.
Finns det en skolbakgrund, vart kommer man från för sammanhang? En del har med sig skolundervisning
från hemlandet och i Sverige och en del har vuxit upp i en bergsby och liksom samlat ved till elden på
dagarna. (SVA)
Vårdnadshavarnas skolbakgrund efterfrågas och om vårdnadshavarna är analfabeter måste skolan
kompensera och ge eleven möjlighet till lästräning även på loven. SVA-läraren börjar arbeta med
eleven så fort eleven kommer till skolan och följer med under hela skoltiden. Det som förändras
är frekvensen på undervisningen.
Skolledare och speciallärare på skola 1 menar att alla elever behöver en förståelse om vikten om
att vara i skolan och att lära sig läsa. “Det är viktigt att förstå nyttan av att kunna läsa” (S1). I den
tidiga läsundervisningen menar lärarna också att det är viktigt att eleverna får självförtroende och
ser sig själva som läsare utan att jämföra sig med andra elever. “Alla elever ska i lärande, alltså
läsa och skriva, det har gett resultat när det är så målmedvetet från ledning, från lärare, från fritids
från alla” (SKL1).
4.1.2 Avkodning
Speciallärarna i studien menar att ett främjande arbete redan i förskoleklass kring fonologisk
medvetenhet bidrar till en gynnsam läsutveckling för eleven.
Det är jätteviktigt att alla elever får full koll på ljuden. Det kan se lite olika ut hur man gör i olika
grupper, det beror ju på utgångsläget. (L3:1)
Speciallärarna i studien framhåller att Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial för
förskoleklass samt bedömningsstödet i svenska för årskurs 1 finns med som en röd tråd i arbetet
med att skapa fonologisk medvetenhet hos eleverna, samt i den tidiga läsundervisningen. På alla
skolor uttrycker lärarna ett likartat arbetssätt i tidig läsundervisning. I huvudsak används
27
ljudningsmetoden för att läsningen ska komma igång. Både lärarna och speciallärarna framhåller
vikten av att arbeta med fonologisk medvetenhet i samband med den tidiga läsundervisningen.
Förhoppningsvis har ju förskoleklassen jobbat med den fonologiska medvetenheten under det
läsåret och att man tar vid där, tänker jag, och fortsätter med det i ettan med /.../ att man kör det
parallellt med den fonologiska medvetenheten, att jobba med rim och stavelser /.../ samtidigt som
man jobbar med bokstäverna…(S2)
Alltså med fokus på mina elever så blir det ju väldigt tydligt att jag direkt måste börja jobba väldigt
mycket med ljuden /.../ och då väldigt mycket med kopplingen mellan ljud och symbol. (SVA)
I studien framkommer att en avgörande faktor till ordavkodning och att knäcka läskoden handlar
om att befästa kopplingen mellan fonem och grafem. För att elever ska befästa kopplingen mellan
fonem och grafem krävs upprepning och repetition av en mängd olika språkliga aktiviteter som
rim och ramsor, stavelser, långa och korta ord, ljud i början, mitten och slutet av ord. “Jag tycker
det är väldigt viktigt med att träna med fonemen, enstaka ordbilder, och sen… den gemensamma,
när man ska göra lite större, så den gemensamma läsupplevelsen” (L3:2). Många av lärarna
upplever att fler elever redan kan läsa när de börjar i förskoleklass idag, än för 20 år sedan.
Jag tycker att det ser lite annorlunda ut idag, mot när jag började undervisa för 24 år sedan, vad man
gör i den tidiga läsinlärningen för barnen idag. Många barn idag har i alla fall så mycket mer med
sig när de börjar i årskurs 1. Så att det är ju viktigt att leka, rim, ramsor och ljud men mycket av det
arbetet gör jag inte lika mycket av i dag /…/ för jag tycker att så många elever är igång och läser.
(L3:1)
Speciallärare 3 kan se en risk med att lärarna tar för givet att många elever redan kan läsa när de
kommer till skolan. I förlängningen kan det innebära att elever som inte knäckt läskoden inte får
den stöttning och grundlaggande traning de behöver. “Att man ser att de ju redan kan lasa och
skriva och de kan ju bokstäverna, oftast versaler då. Då tappar man att vi måste jobba grundligt
med den för att få med alla” (S3). Speciallarare 3 anser att det i läsundervisningen ska finnas fokus
på att träna på att få en säker koppling mellan fonem och grafem, en säker och snabb
avkodningsförmåga så eleverna utvecklar ett gott läsflyt.
På skolorna används iPads där eleverna kan arbeta med olika spel för att utveckla och befästa
kopplingen mellan fonem och grafem. De flesta lärare menar att skriva på iPad leder till en ökad
motivation och gynnar vissa elevers läsutveckling. “Det blir ett intressevackande material”
(SKL1).
28
Alltså de snappar upp på sina iPads och datorer så ja det går mycket fortare nu. Jag har ju fått tänka
om lite att man inte liksom behöver jobba på samma sätt det här med att spåra i sand och så som
man höll på med i början. För det har de kommit förbi nu. (FSK1)
Förskoleklasslärare 3 tycker dock sig märka att eleverna inte längre har lika stort intresse av iPad
och pedagogiska program som tidigare.
Ja, det är inte en unge som tittar åt paddan längre. Sen har vi pedagogiska program och det är de
inte ett dugg intresserade av. Det är alldeles för segt. Det ska väl vara lite action, tror vi. Det är
mycket leda i det. Det är tråkigt att det har blivit så... (FSK3)
4.1.3 Bokstavsarbete
Traditionellt bokstavsarbete förekommer i den tidiga läsundervisningen i förskoleklass och årskurs
1 på samtliga skolor. En ny bokstav introduceras varje vecka, som eleverna får arbeta med på olika
sätt. En viktig del i tidig läsundervisning handlar om att kunna forma bokstäver med såväl gemener
som versaler, parallellt med att befästa fonem och grafem menar såväl förskoleklasslärarna som
lärarna. Lärarna kan se att elevernas motivation och utveckling gynnas genom en variation av olika
aktiviteter och ett utrymme att få lära med alla sinnen i bokstavsarbetet. “Då gör vi bokstaven
tillsammans, först fysiskt då. Och man kan göra på golvet och med armar och ben, så mycket som
möjligt. Vi kan sjunga en sång...” (FSK3).
Jag tänker lite /…/ att när man börjar i ettan så kör man kanske veckans bokstav och ja, man börjar
med att lära sig bokstäverna och så där. Men att man skapar ett intresse, att man visar att man själv
tycker det är roligt, för att dom ska få intressen. (L3:2)
Ljudningsprocessen är jätteviktig för att alla får koll på ljuden och sen lusten, jag älskar ju att lära
barn att läsa och att få dem intresserade. (L3:1)
I intervjuerna kommer flera av lärarna in på att den tidiga läsundervisningen samspelar med tidig
skrivundervisning. Redan från förskoleklass på två av skolorna finns ett stort fokus på att skriva
med gemener för hand och öva sig i att formulera fullständiga meningar med stor bokstav i början,
ord med gemener, mellanrum och punkt. Elever som kommit längre i sin läsinlärning får sin
utmaning genom att utveckla sitt skrivande genom fler meningar. Alla lärare i studiens skolor
framhåller vikten av att eleverna får träna på själva skrivrörelsen för bokstävernas form med
handen för att befästa både bokstavens ljud och form.
Jag tycker att, den där att göra det (visar skrivrörelser med handen), gör man det bara på paddan så
blir det för abstrakt och du missar. Barn av i dag börjar tidigt att hålla i pennan, det är nästan försent
redan när de är sju, men att ha den tiden för varje bokstav, för varje ljud, så här lär vi oss den (visar
29
skrivrörelse med handen), så här känns den, den tiden har man i ettan, den har man inte riktigt sen.
(L3:2)
Det ju mest fokus på de små och det är ju dom som oftast är svårare att forma också. Så jag försöker,
jag tar de där jobbpassen väldigt seriöst. Jag tar det när man har halvklass och lägger ner väldigt
mycket energi på det. (L2:3)
Förskoleklasslärarna och lärarna på skolorna upplever att många elever har svårt med finmotoriken
vilket i sin tur påverkar skrivandet.
En del har inte motoriken förstår du. Det är också en grej, så vi får träna med mycket luftövningar
då, för att liksom få till det. Men det tror jag också handlar om att de inte ritar. De kan knappt
klippa./.../ Det är inte lätt att lära sig skriva om du inte ens kan klippa. Alltså det finmotoriska släpar
efter. (FSK3)
4.1.4 Språkförståelse
Eleverna behöver få utveckla sitt ordförråd genom förståelse av ord och begrepp i alla amnen. “Vi
försöker jobba med språket i alla amnen. Prio ar att jobba språkförstarkande” (SKL1).
Speciallärare 3 kan se att lärarna i den tidiga läsundervisningen lägger stor vikt vid fonologisk
medvetenhet i läsundervisningen, men betonar samtidigt vikten av att elever parallellt får utveckla
strategier för att förstå text. På samtliga skolor, i såväl filmer, samtal som högläsning möter
eleverna nya ord i ett språkligt sammanhang. Redan tidigt lägger samtliga lärare på skolorna stor
vikt vid att utöka elevernas ordförråd. Nya ord förklaras och beskrivs i undervisningen löpande av
lärarna för att eleverna ska kunna förstå och tillgodogöra sig text i olika sammanhang.
Vi pratar om meningar. Ord, långa och korta ord. Vi räknar stavelser /…/ Långa och korta ord och då
handlar det inte om längden i verkligheten utan antal bokstäver till exempel tågstation och bi /…/ Så
det som är så viktigt är återkommande, hela tiden. (L1:3)
Ta sig an en text, ja lasa en text /…/ prata ihop sig om svåra ord, vad man gör när man stöter på ett
ord och då hade dom lite olika strategier. (L2:2)
Bilder används som ett väsentligt stöd i samtliga skolors tidiga läsundervisning för att gynna en
ordrikedom. På skolorna använder sig lärarna av bildstödsprogrammen Widgit Online5 och InPrint
36, i undervisning för att stötta eleverna i deras språkförståelse. Lärarna på skolorna beskriver ett
arbetssätt där till exempel bildstöd, förklaring av ord och begrepp, samtal om texter, högläsning
och återkommande struktur gynnar elevers ordförråd i den tidiga läsundervisningen. För svenska
5 Bildstöd via webbtjänst 6 Bildstödsprogram
30
som andraspråkselever är detta särskilt viktigt berättar lärarna på skola 1 och 2. SVA-läraren
använder materialet Bygga svenska7 i undervisningen. Språkförståelse är en viktig del i den tidiga
läsinlärningen, lika viktigt som avkodning menar speciallärare 3 som hänvisar till komponenterna
i “The Simple View of Reading”.
Den där tidiga läsundervisningen, att det handlar om att knäcka läskoden och kopplingen mellan
fonem och grafem. Sen handlar det också om språkförståelse som man hela tiden måste jobba
parallellt med genom högläsning och genom diskussioner och öka deras ordförråd. (S3)
4.1.5 Läsning
I den tidiga läsundervisningen har lärarna stort fokus på högläsning för att utveckla elevernas
språkförståelse och ordförråd. Högläsning är ett dagligen återkommande inslag på alla skolor.
Högläsning ger en upplevelse och intresse för det skrivna menar lärarna på skola 3. Lärarna menar
att högläsning är extra viktig för de elever där högläsning inte förekommer i hemmet. För de elever
som inte har stöd hemifrån har man på skola 1 och 2 ett nära samarbete med fritidshemmet som i
sin verksamhet stöttar för att ge eleverna en ökad läsmängd.
Det kan handla om att någon behöver bli läst för och att man har ett berättande så att de får med sig
språket /.../ Läsningen är a och o /.../ Läsning sker även under loven. Vi tummar aldrig på läsningen
det är det som alltid går igen. (SKL1)
Samtliga skolor påtalar en god samverkan med hemmet för att elever med stöd från vårdnadshavare
kan få till den läsmängd som krävs för att få till ett flyt i läsningen menar lärarna. “Jag tanker att
om föräldrarna högläser texter kanske det utvecklar barnens ordförråd, för det blir ord som man
pratar om i texten som man normalt sett inte pratar om hemma” (L1:2). Lararna berättar att de är
väl införstådda med att alla elever inte har stöttning hemifrån när det gäller läsning.
Vi går till bibblan varje vecka. Vi har världens finaste skolbibliotek. Redan nu säger de att det är
ingen idé att jag lånar nån bok för det är ingen som läser för mig. Och ändå har vi liksom peppat
föräldrarna i hembrev och på föräldramöten hur viktigt det har ar …(FSK3)
Vi specialpedagoger och speciallärare är med på de första föräldramötena i årskurs 1, där vi liksom
presenterar första läs- och skrivinlärningen och där har jag ju försökt lyfta hur viktigt det är med att
föräldrarna hemma, samtalar med sina barn, läser med dom, ger dom ett rikt språk i samtalet hemma
vid köksbordet. Det är ju också en oerhört viktig del i barnens tidiga läsundervisning. (S2)
7 Bedömningsmodell med beskrivningar av elevens språkutveckling i svenska som andraspråk från nybörjare till
avancerad nivå.
31
Biblioteket är något som skolledare 2 och 3 har satsat på för att främja en god lasutveckling. ”Vi
har hos oss möjligheten att ha en anställd skolbibliotekarie” (SKL2). Eleverna på skola 2 och 3 har
god tillgång till litteratur och ett system med stående lånetid varje vecka på skolbiblioteket för att
uppmuntra till läsning. På skola 1 används istället en kommunal tjänst där lärarna kan låna litteratur
i klassuppsattningar för gemensam lasning. “Lasning ar nyckeln till larande” (SKL1).
På alla tre skolor genomförs olika läsaktiviteter för att öka elevernas ordavkodning och läsflyt.
Både gemensam läsupplevelse och upprepad läsning8 är värdefulla delar i den tidiga
läsundervisningen. Läsgrupper förekommer i någon form i samtliga lärares undervisning, där en
liten grupp elever eller ett läspar läser gemensam bok på samma nivå. I läsgrupper ges också
utrymme för både utmaning och stöttning. Flera av lärarna lyfter att även när eleverna lärt sig läsa
behövs ett fortsatt arbete med att utveckla en god läsfärdighet i takt med att texterna blir mer
avancerade. “De ar ju inte fardiga för att dom läser. Man utvecklas hela tiden, genom hela livet”
(L2:2). Lärarna kan se att upprepad läsning som aktivitet leder en ökad ordsäkerhet, positiv
läsupplevelse och att den ger eleverna ett kvitto på att daglig träning utvecklar ökat läsflyt. En
återkommande aktivitet på skola 2 är arbetet med veckans text i årskurs 3. Eleverna får en ny text
varje vecka från materialet Läsresan9 utöver sin ordinarie läsläxa. Texten läses sedan varje dag i
skolan under veckan. Eleverna kan till exempel få läsa enskilt, parläsning eller i mindre grupper.
Lärare 3 på skola 2 uttrycker explicit att de arbetar med läsförståelsestrategier i olika texter för att
utveckla elevernas läsförståelse. Eleverna behöver mycket träning med läsning och att det är
viktigt att de får den träningen i skolan.
Det har ju varit bra /.../ hela hösten har vi ju haft hela tiden pågående läsning på gång, även om vi
haft läsläxa hemma så har vi säkrat läsningen i skolan. /.../ På något sätt är det ju att vi inte lägger
hela arbetet hemma, utan vi ser till att det pågår läsning. (L3:2)
4.1.6 Metoder, modeller och läromedel
Att tidig läsundervisning baseras på metoder och modeller som har vetenskapliga beprövade
belägg och inte bara är en trend är oerhört viktigt menar speciallärarna. “Nar jag pratar med
8 Upprepad läsning handlar om att läsa samma text upprepade gånger i syfte att utveckla elevernas
ordavkodningsförmåga. 9 Läromedel i svenska från förlaget Majema
32
specialläraren så framförallt försöker vi /.../ förankra och ser över metoder och forskning i varje
klassrum” (SKL3).
Jag tror på något sätt att den här systematiska och strukturerade undervisningen som jag tycker är
önskvärd, att jag är rädd för att det kanske blir mindre av den för att man nappar på andra, inte
trender, men andra saker som dyker upp och ploppar upp så man tappar det här som det ska bygga
på... (S3)
Skolledare 3 menar att det ligger ett enormt ansvar på lärarna för att gruppen med elever ska lära
sig att läsa och skriva. I det friutrymme lärarna har att välja metod finns det ett ansvar att ibland
välja andra vägar när läsundervisningen inte leder till en god läsfärdighet hos eleverna. “Alla ska
få de förutsättningar som de behöver” (S1).
På alla skolor finns ett likartat arbetssätt i tidig läsundervisning, i huvudsak ljudningsmetoden, för
att läsningen ska komma igång. Samtliga skolor lyfter fram Bornholmsmodellens betydelse som
grund för en strukturerad undervisning för att utveckla elevernas fonologiska förmåga i den tidiga
lasundervisningen. “Det grundar sig på beprövad erfarenhet och forskning som visar detta. Ingvar
Lundberg är det ju som är en förgrundsgestalt kring den fonologiska medvetenheten” (S2). Lärare
1 på skola 3 menar att det är just systematisk och strukturerad läsundervisning som leder till att
många elever knäcker läskoden redan i slutet av höstterminen i årskurs 1.
Lärarna på skolorna försöker använda sig av flera olika metoder i läsundervisningen. På skolorna
framkommer det att val av metoder i läsundervisning bland annat styrs av gemensamma
resonemang på skolan och av de läromedel som redan finns att tillgå på skolorna. Andra faktorer
som påverkar val av metod beror till stor del på elevgruppen som helhet, sammansättning, storlek,
behov, elevernas förkunskaper i läsning när de börjar årskurs 1 och traditioner. “Jag tycker att det
handlar om gruppen och deras förkunskaper och var de är. /.../ hur förskoleklassen har arbetat
spelar ju in också” (L3:1).
Det är ju: vad har vi för barn, vad har vi för gruppstorlekar, vad har vi för möjlighet att ha dem i
mindre grupper, man behöver inte alltid ha dem i mindre, men i det här fallet: läsinlärningen, så
måste du kunna se dom, så det är en viktig förutsättning. (L3:2)
Vidare säger lärarna på skola 2 och 3 att metodvalet även kan påverkas av hur resursfördelning
organiseras. “En viktig förutsättning är ju vad finns det för möjlighet att få extra hjälp /.../ det
betyder jättemycket" (L3:2).
33
På skola 1 och 2 arbetar lärarna delvis med ASL10 i den tidiga läsundervisningen. Lärarna kan se
att eleverna gynnas av att höra bokstavljuden via talsyntes samtidigt som de skriver på digitala
verktyg. Lärarna på skola 1 och 2 upplever att eleverna själva tycker att ASL är roligt och att det
är motivationshöjande. På skola 1 finns ett kommunbeslut att alla skolor ska utgå från ASL i den
tidiga läsundervisningen. Att ASL är en trend sedan ett antal år är lärarna på skola 1 och 2
medvetna om och på skola 2 bekräftar lärare att metoden är ifrågasatt av vissa forskare. Detta har
lett fram till att lärarna på skola 2 numera arbetar med både ett traditionellt bokstavsarbete parallellt
med ASL utifrån att elever lär sig på olika sätt.
Då hade vi också veckans bokstav, men utifrån det så skrev vi en text, då kunde alla få en liten text
i alla fall, man skrev på iPad då. /.../ det blir lite mer för då behöver du inte ha den här finmotoriken
att tänka på. (L2:2)
Valet av läromedel på samtliga skolorna baserats på gemensamma diskussioner i arbetslag med
utgångspunkten att det ska vara anpassningsbart efter elevernas olika lasförmåga. “Vi har utgått
mer och mer från att vi ska ha samma material. Vi vill ha en röd tråd” (SKL1). Skolledare på skola
1 och 2 är själv inte med och detaljstyr valet av läromedel men tycker att det är värdefullt att föra
en gemensam dialog med pedagoger kring olika läromedel. Alla skolledare har stort tilltro men
även höga förväntningar på pedagogers kompetens i valet av läromedel. I det stora utbudet av
läromedel menar lärarna att det gäller att sålla. Eftersom det i tidiga årskurser finns elever som inte
är läsande är läromedlets layout viktigt för att förtydliga vad texten handlar om. Genom tydlig och
återkommande struktur i arbetsboken ges eleverna förutsättningar att kunna arbeta självständigt.
Att läromedlet svarar mot kraven i läroplanen, Lgr 11, menar en av lärarna är en avgörande faktor.
“Finns det med som vi ar skyldiga att undervisa i. Stammer det överens? Finns det fakta jag kräver
att mina elever ska kunna? Så jag har det om ett facit kan man saga” (L1:3).
Alla skolor i studien utgår från samma läromedel, ABC-klubben11 i den tidiga läsundervisningen.
ABC-klubben består av en läsebok, arbetsbok och en tillhörande läxbok. Såväl
förskoleklasslärarna som lärarna tycker det är bra att läseboken finns i tre olika nivåer i syfte att
10 ASL- Att Skriva sig till Läsning. Läs- och skrivinlärningsmetod med digitala verktyg som redskap, av Arne
Trageton. 11 Läromedel i svenska för Förskoleklass – åk 3. Av M. Wänblad m.fl. (2011). Natur & Kultur. Stockholm.
34
alla elever i en klass ska få gemensam läsupplevelse. “Det ar ju en lasebok som finns i tre olika
nivåer. Och sen så... det ar en arbetsbok till så då hanger ju det mycket ihop” (L2:3). Trots att
ABC-klubben finns i tre olika nivåer upplever många av lärarna att även den enklaste nivå inte är
tillräckligt enkelt för de som har svårigheter i den tidiga läsinlärningen.
Jag tycker det är bra, men jag tycker att den lättaste boken är svår, tycker jag, för dom elever som
inte lärt sig läsa, då går den ganska fort framåt, så den är bra för dom duktiga läsarna /.../ Men dom
som är lite, dom som inte har kommit igång med sin läsning då tycker jag att den är lite svår. (L1:2)
Det som har varit kanske nackdelen med den här läseboken var att den är lite för svår för, alltså de
här svagaste som inte har kommit igång riktigt i ettan. Då har vi fått gett ett annat material. (L2:3)
För de elever där även den enklaste nivån i ABC-klubben är för svår att läsa får eleverna i skola 1
och 3 läsa läslistor från Bravkod12 istället på inrådan av speciallärarna. Elever på skola 2 får arbeta
med anpassat material från exempelvis FonoMix13 och Läsinlärning i 7 steg14.
4.2 Kartläggning och bedömning
På samtliga skolor är kartläggningsmaterial och bedömningsstöd med som en röd tråd i den tidiga
läsundervisningen och finns med som en del i skolans systematiska kvalitetsarbete.
“Kartlaggningar och uppföljande analyser kring elevers lasutveckling ar en viktig del i skolans
kvalitetsarbete” (SKL2). Även skolornas återkommande elevhälsomöten ger skolledarna och
speciallärarna en möjlighet till att följa upp elevernas läsutveckling. Den ökade mängden
bedömning lärarna är ålagda att genomföra i tidiga skolår har utarbetats av en anledning menar
skolledare 3.
Det är ett svar på att vi har brytt oss för mycket på att inte utvärdera vår undervisning. Faktiskt så
har någon sett att det här gör ni för lite av i skolans värld och har gett oss det här. Sen är kruxet att
man kan utvärdera hur mycket som helst men om vi inte använder oss av utvärderingen så blir det
ingenting, eller hur? (SKL3)
Alla skolor har en kartläggnings- och screeningplan där kartläggningsmaterial, bedömningsstöd
samt kommunala och lokala screeningar är inplanerade under läsåret för respektive årskurs. Alla
lärare i studien ser kartläggningar och bedömningar som ett stöd för att få en god uppfattning om
elevernas befintliga kunskaper i läsning. Genom resultat från bedömningsstöd får lärarna en bild
om planering och undervisning lett fram till en god utveckling hos eleverna. Speciallärare
12 Bravkod: BRA AVKODning, är ett träningsmaterial att utveckla avkodning. Av R. Karlsson & B. Jönsson (2010). 13 Ett strukturerat och multisensoriskt läromedel för läsinlärning. Av L. Jansson & G. Löwenbrand Jansson (2012) 14 Multisensorisk läsinlärningsmetod med syfte att träna fonologisk medvetenhet parallellt med läsinlärning.
35
framhåller vikten av att det är lärarna själva som bör göra screeningen, ställa samman ett resultat
och göra analys för att utveckla sin undervisning.
För just i det har arbetet med att … se ett resultat och tänka ut en analys och tänka ut åtgärder är ju
en process för en lärare, och som gör att du reflekterar tillbaka till den egna undervisningen, vad det
var som var bra i din undervisning och vad du kan utveckla. (S2)
Sen följer jag ju Skolverkets “Hitta språket”. Då får jag ju ett hum om hur de ligger till, vilka som
läser, vilka är på väg och vilka vill helst leka och är inte ett dugg intresserade. För jag är mån om att
få det så tidigt så jag kan se för att sedan gruppera in barnen så de bemöts där de är. (FSK1)
För att kunna genomföra kartläggningar och bedömningsstöd menar skolledare att det
organisatoriskt måste skapas förutsättningar. På en av skolorna finns det möjlighet att sätta in
vikarie medan de andra två skolorna under en period omfördelar resurser. Lärarna ser också en
stor vinst av att själv kunna träffa elever enskilt för att få en god uppfattning om elevernas
läsförmåga. Lärare 1 på skola 3 uttrycker att bedömningsstödet i årskurs 1 ger en bild om
läsundervisningen ligger nära elevers proximala utvecklingszon. Vidare uttrycker samma lärare
att metakognition är ett viktigt redskap, att reflektera över sitt utformande av planering och
undervisning “... att göra bedömningsstöd och reflektera, då ser jag om mitt arbete gett resultat.
Förstår de vad jag säger eller är det jättelätt eller ska jag förändra någonting. Så reflektion är
jätteviktigt.” (L1:3)
Där ser man ju vilka som uppnår, i det första provet som brukar vara i oktober någon gång, och så
gör man ju ett nytt på dom som inte klarat det, och så för vi ju in det. Så man ser ju ganska tydligt
deras utveckling, och sen genom det dagliga. (L3:2)
Enligt speciallärarna bidrar kartläggningsmaterialet även till en förbättrad överlämning inför
årskurs 1. “Då har årskurs 1 lararna fått den överlämningen /.../. Då har jag den kunskapen redan
när de börjar ettan plus att lararna har den kunskapen” (S3). Däremot upplever speciallärarna att
bedömningsstödet för årskurs 1 kan vara något grovmaskigt. Av den anledningen genomförs
standardiserade screeningar och tester för att säkerställa att ingen elev riskerar att hamna mellan
stolarna.
I januari kommer jag ner och träffar varje barn enskilt för en kartläggning kring språklig fonologisk
medvetenhet och bokstavskännedom och om de har kommit igång med läsningen. Och så får
förskoleklasslärarna ta del av det. Då får de se vad det är vi behöver jobba vidare med kring gruppen
som helhet eller enskilda elever /…/ sen följer jag upp det i april och maj. Sen följer jag upp dem
direkt vid skolstart i årskurs 1. (S3)
36
Speciallärarna i studien menar att utifrån resultat och analys från kartläggningsmaterial och
bedömningsstöd framgår det om det är elever som behöver extra stöd i sin lästräning. Då kan
speciallärare bli inkopplad både när det gäller stöttning av extra lästräning men även som
handledning åt pedagoger. Speciallärare 2 menar att en bidragande faktor till att eleverna får en
gynnsam läsutveckling, är ett nära samarbete mellan speciallärare och lärare som undervisar i tidig
läsinlärning. ”... i vardagen, att bollar idéer och handleda lärarna kontinuerligt, i smått, framförallt
att vi inte bara kommer in nar det ar akut” (S2). Speciallärarna på alla tre skolorna finns med och
stöttar upp med insatser som extra lästräning.
Har vi fyra elever i gruppen som behöver extra anpassningar eller till och med, ja, att man först går
in i en sex-veckorsperiod med extra lästräning till exempel, då liksom kommer vi ju in där som
speciallärare och specialpedagog och hjälper till med den insatsen. (S2)
Vi provar olika saker det är så vi gör. Jag och SVA har verkligen sett att det har fungerat jättebra
när vi har slagit ihop vårat. Med alla de elever som släpar har vi täta, täta kontakter, vi tappar dom
inte utan vi håller dom hela tiden under vingarna […] vad ska vi göra det är sånt hela tiden fram och
tillbaka. (S1)
Jag arbetar väldigt nära klasslärare och speciallärare. Vi sambedömer /…/ Vi är en så liten skola så
jag hinner nästan stämma av med dem efter varje lektion. (SVA)
Som en del i skolans lokala screeningsplan genomför speciallärare 1 och 3 ett normaliserat
avkodningstest i slutet av höstterminen med elever i årskurs 1. De elever som enligt resultatet som
har ett låg staninevärde15, får enskild träning i Bravkod med speciallärarna några gånger under
veckan i en period i syfte att öka elevens avkodningsförmåga. Speciallärare 1 genomför
läsförståelsetest, DLS16 och LegiLexis17 diagnoser. Avkodningen följs upp och eleverna får göra
ett läsförståelsetest. Ibland gör specialläraren extra tester för att få en djupare förståelse för de
elever som inte når progression vid frågor om vidare utredning kring dyslexi.
Lika mycket tid som avsätts att planera undervisning tillsammans, lika stor del ska gå åt att
analysera, reflektera och dra slutsatser tillsammans på skolan menar skolledare 3. Alla skolledare
och speciallärare i studien menar att analyser och utvärderingar av kartläggningar och
bedömningar är viktiga för att få svar på vad planeringen och den genomförda läsundervisningen
15 Staninevärde är en normaliserad skala med 9 olika klasser där medelvärdet är 5. 16 DLS för skolår 2–3 är ett diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga. 17 LegiLexi, digitala tester för att kartlägga elevernas läsfärdigheter av stiftelsen LegiLexi
37
lett fram till, samt till hur läsundervisningen kan utvecklas. För skolledares del leder resultat,
analys och utvärdering av bedömningsstöd fram till en slutsats vad skolorna behöver fokusera på
i organisationen.
Jag tänker kring det systematiska kvalitetsarbetet, så när vi gör bedömningsstöd, när vi gör
kartläggning redan i förskoleklass /.../ Då ser jag förstås till att ett vi har en organisations som gör
det möjligt att genomföra det. Två att resultaten sammanställs. Tre att lärare och speciallärare möts
kring resultatet /.../ Sen det fjärde steget är att jag hör med för med specialläraren hur det ser ut. Vad
ser du som expert? Utifrån det drar jag sen slutsatsen, behöver vi skapa forum? Behöver vi skapa
tid? Behöver vi tänka organisatoriskt, resursmässigt. Så där kommer jag in. (SKL3)
4.3 Kompetens och erfarenhet
Alla informanter menar att kompetens kring tidig läsundervisning är viktigt för att förstå hur själva
läsprocessen går till, att kunna bygga lektioner, ge rätt stöd, metodval men även för att kunna
identifiera olika typer av svårigheter. Att lärare har en god kännedom vad undervisningen ska
innehålla och varför den behöver struktureras för att skapa en gynnsam läsinlärning är en
avgörande faktor för hur väl elever ska lyckas i sin läsning menar speciallärare 3.
Och då försöker vi hela tiden, vad säger forskningen? Och varför ska vi göra det här? Och hur kan
vi göra det här? Och då har det inte varit inriktat mot fonem och grafem och avkodning utan andra
bitar som finns med i The Simple View of Reading /.../ Jag tycker det är viktigt att man har en
strukturerad undervisning. Att man vet vad man gör och varför man gör det. Jag tycker också det är
oerhört viktigt att man lutar sig mot vad forskning säger kring den tidiga läsundervisningen. (S3)
Vikten av att tidig läsundervisning är strukturerad är något som finns stöd för i forskningen sedan
flera årtionden tillbaka. “Det som grundar sig i 80-talet och som lever fortfarande kvar hos de som
ar experter måste vi ju anamma...” (S3).
På skolorna i studien har alla lärare som undervisar från förskoleklass till årskurs 3 lärarbehörighet.
I de tidiga skolåren finns det genomgående lärare med god kompetens och lång erfarenhet att
undervisa i tidig läsinlärning. “Det ar A och O. Du måste ha en bra kompetens. Du måste vara
kompetent. Du måste kunna lara ut. Och på ett intressant satt” (L1:3). Endast på skola 2 uttrycker
lärarna att de har med sig en grundläggande läs- och skrivutbildning från lärarhögskolan. Lärare 1
på skola 3 är den lärare som sticker ut från mängden med såväl en magisterexamen, nyligen
avslutad fortbildning i specialpedagogik mot dyskalkyli och dyslexi, försteläraruppdrag,
handledning till en lärare på annan skola i kommunen och ett stort intresse av att vara med och
38
driva skolutveckling. Speciallärare 2 framhåller att kompetens är viktigt för att det ska bli kvalitet
i läsundervisningen samt att det bidrar till gemensamt yrkesspråk.
Att man vet vad det handlar om /…/ att man har ett gemensamt yrkesspråk tror jag är oerhört viktigt.
Och det får man bland annat genom våra ämnesnätverk skulle jag vilja säga, och att vi tar del utav
samma forskning och att alla vet vad vi talar om när vi läser olika artiklar. (S2)
4.3.1 Kompetensutveckling
På två av skolorna framkommer att lärarna får möjlighet till olika kollegiala utbildningar och
erfarenhetsutbyte på kommunal nivå. På skola 2 har skolans lärare deltagit i svenskalyftet och
specialpedagogiska lyftet och att detta har lagt en grund för val av både metoder och hur olika
anpassningar kan utformas efter elevers olika behov.
Jag tänker att det kanske är en fördel att alla går något kommungemensamt och så får man ett
uppdrag att analyser över saker och gör det tillsamman sen, så blir det mycket tankar som lyfts och
väcks och det blir både en utbildning och en erfarenhet man har med sig. (S2)
Det strukturerade arbetssättet i tidig läsundervisning på skola 3 har utvecklats genom åren som ett
resultat av utbyte av andra lärares erfarenheter och att man lärt sig genom sina misstag. På skola 3
uttrycker samtliga lärare att det är just erfarenhet av att undervisa i tidig läsundervisning som ligger
till grund för deras kompetens. Gemensamt för alla skolor är möjligheten att på eget initiativ få gå
på kurser och förelasningar enligt önskemål. “Många larare gör ingenting och vissa gör valdigt
mycket. Det är inget krav på fortbildning men det är ju upp till dig som pedagog, vad vill du vara.
Och jag är en person som tycker det ar valdigt viktigt” (L1:3). På skola 1 förekommer även ett
samarbete med kollegor på andra skolor. “Vi traffas på kommuntraffarna där vi fortbildar
varandra” (FSK1). Vidare namns det egna ansvaret att följa med i aktuell forskning. Flera larare
på skola 2 nämner att de också tar del av aktuell forskning på egen hand via olika sociala medier.
Lärarna menar att de sociala medierna även kan ses som ett slags kollegialt lärarande men att det
samtidigt är viktigt att vara källkritisk. Att dela med sig kollegialt är viktigt men inte alltid
självklart menar lärare 1 på skola 3 som uttrycker att det kan finnas risk att man håller tillbaka med
vad man är bra på av rädsla att “trampa någon på tårna".
Jag tycker vi ska vara mer stolta över det vi kan. Det är öppna dörrar men det är fortfarande lite så
där att jaja, jag har mitt och du har ditt. Jag skulle önska att det blev mer lite mer så. Inte vara rädd
för att oj, vad hon säger så eller han säger så för att han är så duktig. Tror han att han är något mer
eller så. Jag tror många är rädda för det också. (L1:3)
39
På skola 3 uttrycker skolledare och speciallärare att de upplever en skillnad i kompetens beroende
på nar i tiden man utbildat sig till grundskollarare. “De har gamla ravarna som hållit på länge, de
vet vad de ska göra och varför de ska göra det för att de har sett goda resultat genom åren” (S3).
Även utformning av lärarutbildning påverkar lärarkompetensen i läsundervisning menar lärare 1
på skola 3. “Jag tror att studenterna idag har större möjlighet att valja vilka kurser de ska gå. Och
det tror jag ar ett litet bekymmer för som student vet du inte vad du behöver” (L1:3).
4.3.2 Aktuell forskning
Alla skolor i studien arbetar med att ta del av aktuell forskning. Att arbeta med skolutveckling är
spännande menar skolledare 3 som samtidigt betonar hur svårt det kan vara att leda utveckling då
lärare i sin yrkesroll är ledare. Att försöka övertyga en ledare är en svår utmaning, för vem blir
styrd menar skolledare 3. Speciallärare 2 och 3 lyfts fram av sina skolledare om experter inom läs-
och skrivutveckling gällande kompetens i tidig läsundervisning.
Jag kan säga att specialläraren och specialpedagogen är mina gurus. /.../ I vissa frågor skulle jag
aldrig klara mig utan dem. Så jag har gett dom ett mandat, ett förtroende och sen måste vi hantera
det utåt. Jag måste ändå kommunicera, här finns sakkunniga... som har läst tre år till. (SKL3)
Den tidiga läsinlärningen är ju en av säkerligen hundra saker jag ska brinna för, den här är ju primär
för det ar ju en grund för att kunna ta till sig mer under sin skoltid såklart, men jag tanker att har…
man får ha sina ambassadörer på något sätt. (SKL2)
Skolledare 3 lyfter även fram att speciallärare inte bara ska jobba reaktivt i tidig läsundervisning
utan mer förebyggande och främjande.
Alltså att man inte bara jobbar åtgärdande, utan vi kommer in i det proaktiva och framförallt det
främjande, eller hur? Jag försöker i allt vi gör, försöker tänka vad måste vi hantera åtgärdande och
vad säger det här om oss. Och vad ska vi vara sen när vi kommit in i det främjande? Så jag skulle
vilja säga att vi är fortfarande kvar där vi skapar processer för att främja läsinlärningen och allt som
är bra för den. (SKL3)
På samtliga skolor framträder speciallärarens roll som skolutvecklare, som ofta tillsammans med
förstelärare i svenska är den som håller sig a jour och delge kollegor med det som är aktuellt inom
forskningen i läsinlärning. Samtliga lärare i studien uttrycker en uppskattning av att de via
specialläraren får ta del av artiklar kring aktuell forskning i läs- och skrivutveckling. “Vi har ju vår
förstelärare i svenska, hon är ju jätteduktig på det, att ta fram och så berätta för oss andra: det är
det här som galler, och aven så gör specialpedagog och speciallarare” (L3:2). Det i sin tur leder
vidare till att det väcks ett intresse bland lärarna till att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning
40
menar speciallärarna. Vidare framkommer att lokala ämnesnätverk på skola 2 är en viktig del i
kollegialt lärande och i skolans kompetensutveckling.
Jag lyfter åter igen det här, att det här ämnesnätverket /.../, det kan ändå bidra till att få det här
kollegiala samtalet och att man så småningom också blir intresserad av att lära sig mer och ta del av
forsning på egen hand. (S2)
Skolledare 3 betonar att vägen till en framgångsrik läsundervisning går via forskning och
beprövad erfarenhet, genom experten (specialläraren) samt genom lärarna själva.
4.4 Sammanfattning av resultat
I resultatet framkommer att samtliga skolor kännetecknas av trygg lärandemiljö och strukturerad
undervisning. I den tidiga läsundervisningen fokuserar skolorna på avkodning genom fonologisk
medvetenhet och att befästa koppling mellan fonem och grafem. Samtliga skolor utgår från
Bornholmsmodellen som grund för en strukturerad undervisning. Det finns en medvetenhet på
skolorna att läsundervisningen ska bygga på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.
Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial för förskoleklass löper som en röd tråd i skolornas
didaktiska arbete med läsundervisning. På alla tre skolorna framkommer att speciallärarna har en
betydande roll i kompetensutveckling för att främja god läsundervisning. Skolledarna och
speciallärarna lyfter att tidig läsundervisning är en viktig del i skolans systematiska
utvecklingsarbete.
5. Diskussion
Diskussionen inleds med en metoddiskussion, följt av en resultatdiskussion kopplat till tidigare
forskning, därefter avslutande reflektioner och slutligen förslag till vidare forskning.
5.1 Metoddiskussion Tidigt fanns en tydlig tanke hos oss om att få mer kunskap i skolors didaktiska läsundervisning.
Utifrån tidigare egna erfarenheter har vi reflekterat över sambandet mellan lärares kompetens och
didaktisk läsundervisning. I vårt självständiga arbete föll valet på en kvalitativ forskningsansats i
syfte om att få fördjupad kunskap om skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning.
Formuleringar av syfte och frågeställningar har för oss varit en pågående process. Vi upptäckte att
41
det inte var helt enkelt att formulera ett syfte som täckte in det vi avsåg att undersöka. Vanligtvis
får forskaren omformulera sitt problem och syfte flera gånger under arbetets gång (Fejes &
Thornberg, 2019). Vi har ställt oss frågorna: vad som i tidig läsundervisning kännetecknas som
viktigt, hur följer skolan upp den tidiga läsundervisningens kvalitet och hur säkerställs att
kompetens utvecklas i tidig läsundervisning? Genom frågeställningar kan syftet bli mer konkret
och tydligare specificerat. Frågorna ligger sedan till grund för att få svar på syftet (Jacobsson &
Skansholm, 2019).
Under vår utbildning har vi fått ta del av den teoretiska modellen The Simple View of Reading
som belyser samspelet mellan viktiga komponenter som förutsätter läsning. The Reading Rope är
en mer utförlig modell med samma grundkomponenter och genom att sammanföra dem framstår
en tydlig förklaringsmodell om vad som bör ingå i tidig läsundervisning. Genom teori kan modeller
och begrepp både belysa och förklara det som avses undersökas (Jacobsson & Skansholm, 2019).
Vi kan se att vårt val att kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer (Fejes &
Thornberg, 2019: Jacobsson & Skansholm, 2019) har gett oss en möjlighet att få ta del av
informanternas personliga tankar kring teorier och arbetssätt i tidig läsundervisning. Eftersom vi
valt att enskilt analysera data och plocka ut nyckelord för att skapa teman kan det haft en inverkan
på studiens analys av insamlat data. Genom att ta del av samtliga skriftliga transkriberingar inser
vi att det både kunde ha bekräftat befintligt resultat eller eventuellt påverkat val av nyckelord och
de teman som ligger till grund för studien. Thornberg och Fejes (2019) menar att val av
tillvägagångssätt att samla in och bearbeta data kan påverka tillförlitligheten. På grund av att vi
genomfört intervjuerna var och en för sig på tre olika skolor i tre olika kommuner har det lett till
att vi vid intervjutillfället har fångat upp och ställt olika följdfrågor. Vid upprättande av studiens
intervjuguide fördes diskussioner kring gemensamma följdfrågor. Det finns en risk att intervjuaren
i samband med semistrukturerade intervjuer ställer frågorna på lite olika sätt. Intervjuare kan också
ha en tendens att uppfatta svaren på olika sätt (Bryman, 2002). För att säkerställa intervjufrågornas
kvalitet och träna på rollen som intervjuare hade vår studie kunnat gynnats av en föregående
pilotintervju. Efter pilotstudien kan intervjuguiden behöva revideras (Jacobsson & Skansholm,
2019). Vår studie kunde eventuellt ha gynnats av att vi i förväg haft ett resonemang kring i vilken
ordning intervjuerna i varje fallstudie på de tre olika skolorna skulle genomföras. Genom en
42
bestämd ordning i de olika yrkeskategorierna kunde intressanta teman i de olika intervjuerna
kunnat följas upp för att få både en bredare och djupare bild som svar.
I valet av forskningsansats tänker vi att vår studies tillförlitlighet skulle kunna styrkts av
uppföljande observation för att bekräfta att det informanterna säger är det som avspeglar
läsundervisningen i klassrummet. Genom observation skulle vi även kunnat få syn på det som
lärarna gör men inte klär med ord. I början av vår studie, när vi förde diskussioner kring val av
metod valde vi enbart intervjuer utifrån att det fanns en tanke kring att det kan vara svårt att få
tillgång till klassrumssituationen. Ett av de svåraste stegen med observationer är att få tillgång till
en sluten miljö (Bryman, 2002). Eftersom vi behövde förhålla oss inom en viss tidsram fanns det
inte heller så stort utrymme att genomföra observationer. Observationer kräver en hel del då
forskaren förutom att delta ska både kunna studera, observera och anteckna. Det ligger också en
svårighet med att ha en detaljerad plan då situationen i största mån ska vara naturlig (Jacobsson &
Skansholm, 2019). Om vi efterfrågat observationer tänker vi att lärarna kanske skulle valt att avstå
från att medverka i studien. Vi har egen erfarenhet av att det kan kännas obekvämt att en okänd
kliver in och observerar lärares undervisning. I efterhand kan vi se att det vi fick reda på genom
intervjuer skulle varit väldigt intressant att få syn på i lärarens undervisning som en bekräftelse på
att det de sa var det som de gjorde i klassrummet.
Då tiden för studien var begränsad baserades urvalet av informanter utifrån bekvämlighet. Redan
etablerade kontakter med skolledare utgjorde den första kontakten med skolorna via telefon och
mail. Övriga informanter kontaktades med hjälp av skolledare via missivbrev. Fördelen med ett
strategiskt urval var att vi lättare fick tag på informanter till vår studie. Nackdelen blir den
begränsning som uppstår med svårigheten att generalisera (Jacobsson & Skansholm, 2019).
Informanterna intervjuades enligt överenskommelse på deras arbetsplats, detta för att öka
deltagandet men även för att respektera deras arbetstid, då vi utifrån egna erfarenheter vet att som
larare har man “sallan tid över”. Vår uppfattning är att informanterna överlag har varit positiva att
få delta i studien samt att de funnit frågorna intressanta. På skola 2 och 3 har intervjuer genomförts
på vid flera olika inplanerade tillfällen utifrån informanternas tillgänglighet. Intervjuerna på skola
1 skiljer sig från de andra. Inledningsvis var alla fem intervjuer inbokade vid ett och samma tillfälle
43
under en bestämd dag. Tre av fem intervjuer genomfördes på informanternas arbetsplats. Två
informanter fick förhinder och intervjuerna genomfördes därför digitalt vid två andra tillfällen på
grund av rådande världsomständigheter. Fysiska möten gav oss möjlighet att ta del av
informanternas kroppsspråk och ansiktsuttryck vilket förstärker det som sades. I de digitala
intervjuerna kan dessa detaljer ha gått förlorade.
Citatfördelningen i resultatet är inte jämnt fördelat bland de olika skolorna och informanterna. I
intervjuerna på skola 1 uttrycker informanterna sig mer generellt och med mindre konkreta
exempel vad som kännetecknar skolans tidiga läsundervisning. På skola 2 och 3 förekommer fler
citat från speciallärarna och några av lärarna eftersom de i intervjuerna mer utförligt beskriver
främjande faktorer i den tidiga läsundervisningen. Vårt syfte är att få fördjupad kunskap om
skolors didaktiska arbete med tidig läsundervisning och i valet av citat har vi utgått från att
identifiera det som särskilt kännetecknar främjande läsaktiviteter. I efterhand har vi insett att ett
annat val skulle kunna gett en annan bild än valet att framhäva några yrkeskategorier framför
andra. Utifrån vår intervjuguide och uppföljande frågor anser vi att de svar vi fått från våra
informanter i studien lett fram till trovärdigt och tillförlitligt resultat. Vi är medvetna om att
resultatet endast baseras på de 15 informanter som deltagit i vår studie och kan då enligt
smygrepresentativet inte generaliseras och antas gälla för alla skolledare, speciallärare och lärare
i Sverige (Göransson & Nilholm, 2009; Thornberg & Fejes, 2019). På grund av rådande
världsomständigheter har det under det självständiga arbetet varit svårt oss att få till fysiska träffar
vilket har inneburit att vi till största del fört diskussioner och samskrivit digitalt och via telefon.
5.2 Resultatdiskussion
5.2.1 Tidig läsundervisning
En av de grundläggande faktorerna till att eleverna får en gynnsam läsutveckling är att de känner
trygghet och lust att lära. Skolorna i vår studie lägger stor vikt vid att skapa trygghet, rutiner,
motivation, positivt klassrumsklimat samt att stötta elever i att utveckla ett gott självförtroende i
den tidiga läsundervisningen. Taube (1995) och Fridolfsson (2016) styrker vikten av att skapa
trygghet tidig som en pågående process, inte bara i den tidiga läsundervisningen, utan i all
undervisning som eleven får under hela sin skolgång. Generella anpassningar och individuella
lösningar som gynnar alla elever tyder på att skolorna i studien har ett relationellt perspektiv. I
44
lärmiljön och läsundervisningen visar sig skolorna ta stor hänsyn till elevernas olika bakgrund och
individuella förutsättningar vilket vi tänker ger alla elever goda förutsättningar. En trygg lärmiljö
är A och O i all undervisning och behöver genomsyras av en variation som bygger på att alla elever
inte behöver göra samma sak vid samma tillfälle (Göransson et al., 2015; Plantin Ewe, 2018;
Swärd, 2008). Studien bekräftar att en lärmiljö med både acceptans och förståelse ger goda
förutsättningar så att alla elever kan få lära sig i olika takt och genom flera olika metoder.
Tidig läsundervisning på skolorna kännetecknas av en strukturerad undervisning för att utveckla
elevernas fonologiska medvetenhet. Skolans verksamhet och utbildning ska vila på vetenskaplig
grund och beprövad erfarenhet (Skolverket, 2019a). För oss blir det tydligt att skolornas arbete
med den tidiga läsundervisningen bygger på faktorer som enligt forskning är grundläggande.
Samtliga skolor visar sig ta ett stort ansvar för att läsundervisningen bygger på komponenter ur
den vetenskapliga teorin The Simple View of Reading av Hoover & Gough (1990), även om det
inte uttrycks explicit. Skolorna betonar betydelsen av att eleverna befäster fonem och grafem vilket
styrker vikten av att läsundervisningen baseras på ljudningsmetoder. På skolorna väljer man
medvetet att använda Bornholmsmodellen i enlighet med Herrlin och Frank (2016) eftersom den
bygger på såväl evidens som beprövad erfarenhet. I ett fall har kommunen styrt att skolorna ska
arbeta med ASL. Beslutet motsägs dock av aktuell forskning som hävdar att ljudningsmetoden
visar sig vara den mest framgångsrika för elever i tidig läsundervisning. Elever i lässvårigheter
främjas enligt flera forskare av läsmetoder som bygger på en ljudningsmetod och som har
dokumenterad effekt (Hyrefelt, 2017; Kamhi & Catts, 2014b; McGeown et al., 2012). På skola 2
nämns även ASL som en del i den tidiga läsundervisningen, trots att lärare uttrycker en
medvetenhet om den kritik som riktas mot metoden att skrivande på digitala plattformar inte räcker
för att befästa fonem och grafem samt bokstävernas form. Skolan har därför kompletterat ASL
med traditionellt bokstavsarbete vilket talar för en medvetenhet kring komponenterna i The Simple
View of Reading och vad andra forskare lyfter fram kring avkodningens betydelse. Enligt
Fridolfsson (2016) behöver lärare ha en verktygslåda med olika pedagogiska metoder för att kunna
stötta alla elevers olika behov. Skolorna har valt läromedlet ABC-klubben utifrån att det både
bygger på läroplanen, Lgr 11, och är nivåanpassat. På så sätt får eleverna tillgång till en gemensam
läsupplevelse utifrån individuella förutsättningar och behov. Samtidig framkommer att läromedlet
behöver kompletteras med individanpassat material för de elever där även ABC-klubbens enklaste
45
nivå är för svår. Specialläraren på skolorna visar sig ha en betydande roll med att handleda, stötta
och bidra med differentierat läsmaterial på skolorna vilket även styrks av (Byström & Bruce, 2018;
Plantin Ewe, 2018).
Avkodning, läsningen tekniska del från The Simple View of Reading, är något som skolorna i
studien lägger stor vikt vid. Eleverna behöver i undervisningen få utveckla en god
avkodningsförmåga genom kopplingen fonem och grafem, god bokstavskännedom och ett rikt
ordförråd. Skolorna, i enlighet med Alatalo (2011) och McGeown et al. (2012), betonar att grunden
för att eleverna ska utvecklas till goda läsare bygger på en undervisning som stöttar elevernas
avkodningsprocess. Samtliga lärare påtalar vikten av att eleverna utvecklar ett rikt ordförråd redan
från förskoleklass. För språkförståelsen är detta en viktig del då ett bristande ordförråd kan leda
till ökade lässvårigheter vilket i sin tur i förlängningen påverkar både förståelse, lusten och
meningsfullheten av text (Stanovich, 1986). Högläsning framkommer som ett dagligen
återkommande inslag och är ett viktigt led i att utveckla språkförståelse. När lärarens eget
förhållningsätt och intresse till läsning avspeglas i den tidiga läsundervisningen blir den en
bidragande faktor till elevernas läsintresse. Genom högläsning kan läraren modellera och delge
strategier för att utvecklas elevernas språk- och läsförståelse, två viktiga komponenter i The Simple
View of Reading (Westby, 2014).
I det traditionella bokstavsarbetet som skolorna arbetar med i den tidiga läsundervisningen
framkommer att alla lärare i studien ser ett starkt samband mellan tidig läs- och skrivundervisning.
Studien kan konstatera att skrivandet finns med som en röd tråd i läsundervisningen. Skrivandet
ger ytterligare möjligheter för eleverna att befästa fonem och grafem, utveckla avkodning samt
språkförståelse. Lärarna lägger stor vikt på att arbeta med traditionellt bokstavsarbete i
läsundervisningen, något som anses särskilt viktigt då samtliga skolor upplever att många av
dagens elever har svårt med finmotoriken när de ska forma bokstäver för hand. Några lärare menar
att förmågan att skriva ord och hela meningar med gemener bidrar till automatisk ordavkodning
vilket är en förutsättning för att kunna möta och ta sig an texter i skolan. Läsundervisningen på
skolorna visar på en medvetenhet kring vad de språkliga aktiviteterna utgår ifrån och vad
undervisningen ska leda till vilket även Bååth (2016), Fridolfsson (2016) och Giota (2013) ger
stöd för. Skolorna har god tillgång till digitala verktyg som iPads eller datorer, vilket överlag
46
upplevs vara en motivator i den tidiga läs- och skrivundervisningen. Den uppfattningen delas inte
av alla informanter. En av förskoleklasslärarna tycker sig se ett minskat intresse för iPads nu än
för några år sedan, då dagens pedagogiska program har svårt att konkurrera med andra
“actionfyllda” digitala spel. Både lärare och forskare framhåller att digitala hjälpmedel med
talsyntes och rättstavningsprogram kan vara ett avgörande stöd för att utveckla fonologisk
medvetenhet för elever i läs- och skrivsvårigheter (Druid Glentow, 2007; Frank & Herrlin, 2016).
5.2.2 Kartläggning och bedömning
Skolverkets (2018) nationella kartläggningsmaterial och bedömningsstöd framstår som viktiga
verktyg för att bedöma elevernas befintliga språkliga kunskaper. Lärarna i studien använder
resultatet som ett redskap för att både planera innehåll och analysera kvaliteten på
läsundervisningen. Skolledare beskriver att kartläggningsmaterial och bedömningsstöd löper som
en röd tråd i det systematiska kvalitetetsarbetet. Genom kontinuerlig reflektion kring vad, hur och
varför fonologisk medvetenhet och en strukturerad undervisning ska genomsyra den tidiga
läsundervisningen säkerställs en god kvalitet. Kartläggningsmaterial ger speciallärarna och
förskoleklasslärarna en god kunskap om samtliga elevers utveckling i den tidiga läsinlärningen
(Hagtvet et al., 2016; Tjernberg, 2016). Vid övergång från förskoleklass till lärare i mottagande
årskurs 1 är denna information särskilt viktig. Lärare måste ha en överblick av elevernas
läsutveckling för att tidigt kunna identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Trots
att bedömningsstödet anses vara ett bra verktyg, framkommer det samtidigt vara något
grovmaskigt för att identifiera elever som har lässvårigheter. För att säkerställa att inga elever ska
kunna “slinka igenom” är det viktigt att speciallärare genomför sina standardiserade screeningar
och tester. Både nationella och internationella forskare menar att en god kännedom om
komponenterna i teorin The Simple View of Reading tillsammans med modellen The Reading
Rope kan ge skolorna ytterligare förklaringar för att förstå och identifiera elever med lässvårigheter
(Catts, 2018; Norén, 2018).
Det är av stor vikt att lärarna själva genomför bedömningsstödet i årskurs 1 för få en god
uppfattning om elevens läsförmåga. För detta krävs en organisation som möjliggör att lärare under
en period får träffa varje elev enskilt. Enligt Hagtvet et al. (2016) ansvarar skolledare för att
organisationen skapar de förutsättningar som krävs. För att genomföra kartläggningsmaterialet och
47
bedömningsstöd har skolledare i studien utarbetat olika lösningar i organisationen. I resultatet
framkommer allt ifrån en omfördelning av resurser till att sätta in vikarier under en viss period.
Resultaten från bedömningsstödet visar sig fungera som ett viktigt verktyg för lärare när de ska
skapa en läsundervisning som stöttar, motiverar och inspirerar varje elev i sin proximala
utvecklingszon (Tjernberg, 2016; Hagtvet et al., 2016; Hertz & Karlsson, u.å). Både
kartläggningsmaterial såväl som bedömningsstöd anses utgöra ett kvitto på läsundervisningens
kvalitet. Skolledare har en insikt att skolans insatser i läsundervisningen i större grad behöver följas
upp med regelbunden utvärdering, vilket Frost (2002) menar är en förutsättning för att
undervisningen utformas att matcha elevernas olika förutsättningar och behov. En av skolledarna
uttrycker att det känns meningslöst att bara mäta för mätandes skull utan att reflektera över vilka
faktorer som samspelar och ligger till grund för att förbättra läsundervisningens kvalitet. I skolan
krävs metakognition för att få syn på hur läsundervisningen bättre kan anpassas och justeras utefter
elevernas behov istället för att hålla fast vid gamla traditioner och undervisningsmetoder.
5.2.3 Kompetens och erfarenhet
I vår studie framgår vikten av kompetens, erfarenhet och att lärare har läs- och skrivutbildning för
att förstå hur läsprocessen går till. Relevant kompetens är en förutsättning för att kunna bygga
lektioner, ge eleverna rätt stöd, välja rätt metod samt för att kunna identifiera olika typer av
svårigheter. Det framkommer att skolorna satsar på att alla elever tidigt ska känna lust och komma
igång med läsningen. Stanovich (1986) påvisar att de elever som tidigt lär sig läsa ofta utvecklar
en positiv lässpiral och tenderar att läsa mer, “the rich get richer” enligt begreppet Matteuseffekten.
Svårigheter inom såväl avkodning som språkförståelse leder oftast till en lägre motivation för att
läsa vilket innebär att eleven läser mindre (Sandberg et al., 2015). För att främja god läsutveckling
och läslust har skolorna satsat på god tillgänglighet till litteratur med olika svårighetsgrad på
skolornas bibliotek, vilket Fridolfsson (2016) menar är en framgångsfaktor och fångar elevernas
läsintresse.
Det är av stor vikt för elevers tidiga läsundervisning att det finns speciallärare eller specialpedagog
på skolan med god kompetens i språk-, skriv- och läsutveckling. Genom sin utbildning har
speciallärare en insikt om vikten av en god avkodningsförmåga och språkförståelse för att uppnå
en god läsning. Studien visar att speciallärare har en god medvetenhet kring komponenterna utifrån
teorin The Simple View of Reading: L = A x S, vilket också avspeglas i den tidiga
48
läsundervisningens aktiviteter. På en av skolorna säkerställer specialläraren att de lärare som
undervisar i läsning vid varje läsårsstart får en kännedom om de delar som ingår i The Simple
View of Reading. Speciallärare spelar en central roll för att främja en tidig läsundervisning, som
genom sin profession är den som i störst grad håller sig á jour med evidens i tidig läsundervisning.
Som skolans “expert” i lasutveckling och “likt spindeln i natet” ser speciallararen till att aktuell
forskning sprids på skolorna till såväl skolledare som lärare. På samtliga skolor finns en insikt att
framgångsrik läsundervisning går via forskning och beprövad erfarenhet i enlighet med Skolverket
(2019a). Speciallärarna och lärare i studien hänvisar didaktiska val i tidig läsundervisning till både
vetenskap och mångårig erfarenhet. Speciallärare 2 och lärare 1 på skola 3 har fått en mer
framträdande roll i resultatet då de generellt uttrycker en större medvetenhet kring vad och hur en
tidig läsundervisning ska innehålla och utformas. Vi tänker att en gedigen utbildning, god
kompetens och beprövad erfarenhet kan förklara deras professionella yrkesspråk där begrepp kan
kopplas till aktuell vetenskap inom läs- och skrivutveckling. I en tid med snabba förändringar
krävs det av skolorna att kritiskt kunna granska vikten av vad och hur aktuell forskning ska gynna
eleven som individ och skolan som helhet (Hörnqvist, 2019).
Kompetens i tidig läsundervisning säkerställs på skolorna genom statlig, kommunal eller lokal
skolutveckling. Vad som anses viktigt förutom läroplanen, Lgr 11, verkar vara upp till varje
enskild kommun, skola och i vissa fall även utefter individens önskemål. I vissa fall har kommuner
tagit ett samlat grepp om deltagande i statliga “lyft” eller beslutat om egna kommunala
kompetensutvecklingsområden. Den lokala kompetensutvecklingen på skolorna bedrivas främst i
kollegiala sammanhang, där aktuell vetenskap som rör tidig läsinlärning sprids via olika
mötesformer, forum och handledning. Speciallärarkompetensen har visat sig vara ytterst viktig för
att både sålla i det stora utbudet av evidens och för att säkerställa att tidig läsundervisning vilar på
vetenskaplig grund. För många lärare går vägen till artiklar som rör aktuell forskning inom
läsutveckling via specialläraren eller förstelärare på skolorna vilket Druid Glentow (2008) och