SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården

SkolFam − Skolsatsning inom familjehemsvården

Ett forskarstött utvecklingsarbete i Helsingborgs stad

Fakta om SkolFam

• Fokus på förbättrade utbildningsresultat för

familjehemsplacerade barn• Startade i projektform 2005 i samverkan

mellan socialtjänst och skola• Utvärderades av forskare 2008 med

positiva resultat• Idag en permanent del av

familjehemsvården i Helsingborgs stad

• Betygen i årskurs nio är avgörande för om barn går vidare i sin utbildning eller inte, oavsett socioekonomisk bakgrund.

• Låga eller ofullständiga betyg är en klar riskfaktor som kan innebära försämrade livschanser i vuxen ålder.

• Frånvaron av ”skolmisslyckande” är den starkast skyddande faktorn.

Utbildningens betydelse för alla barn

Bakgrunden till SkolFam

Jämfört med genomsnittet har de familjehemsplaceradebarnen i högre utsträckning:

Mycket dåliga skolresultat

En väsentligt lägre utbildningsnivå

Hög risk för suicid

Förhöjda risker för missbruk och psykisk sjukdom

En högre andel tonårsgraviditeter

Högre risk för arbetslöshet

• 25 barn = ”25 projekt”

• 24 familjehem

• 22 skolor

• 2 kartläggningar/barn

Kort fakta om projektet 2005-2008

Tid: 2 år

Kartläggning 1 Plan/insatser/uppföljning Kartläggning 2

Lärare/ skola

Familjehem

Elev

Arbetsgången i SkolFam

Processen steg för steg Fr.o.m. ht 2010 även

kartläggning av hälsa

Områden som kartläggs

• Läsning och skrivning

• Matematik

• Kognitiv förmåga

• Välmående, beteendeproblem och prosocial förmåga

• Relation mellan lärare och elev

• Hälsa (fr. o. m. hösten 2010)

Psykologisk kartläggning

Tester:• WISC (begåvningskartläggning) • ABAS (mätning av anpassningsfärdigheter i olika vardagsmiljöer)• Beck (bedömning av emotionell och social problematik) • SDQ (skattning av styrkor och svårigheter)• Relation mellan lärare och elev

(känslomässigt/kunskapsmässigt)

Tester:• Vilken bild är rätt? • DLS läshastighet med förståelse• DLS rättstavning• DLS ordförståelse• Läskedjor• Olof Magnes matematikdiagnoser• Observation av barnet i klassrummet• Vid behov: Inlärningsstilsanalys, fonologiska tester,

”fria skrivningar”, nationella prov.• Skattning av ”skolkompetenser”

Pedagogisk kartläggning

• Barnen är normalbegåvade• Barnen är relativt väl emotionellt fungerande• Barnen har relativt bra självbild

MEN:

• De flesta, 15 av 25 barn, ”underpresterar” i skolan(i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet)

• Många av lärarna övervärderar barnens prestationer• Testerna/ kartläggningen och de individuellt anpassade insatserna leder

snabbt till markanta förändringar för många enskilda barn

Erfarenheter efter kartläggning 1

Exempel

WISC

92100

0102030405060708090100110120130140

Verbal Performance

WISC

92100

0102030405060708090100110120130140

Verbal Performance

Pedagogisk kartläggning

2

1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Ordkedjor Matematik

Pedagogisk kartläggning

2

1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Ordkedjor Matematik

Eleven ”underpresterar” i ämnena svenska och matematik (i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet).

WISC = Wechsler Intelligence Scale for Children (begåvningskartläggning)

Utvecklingsbehoven styr insatserna

Utvecklingsområden/ mål

• Skriva, läsa, matematik

• Socialt samspel

• Självförtroende, ambition, autonomi

• Fysik (ex: motorik, syn, hörsel)

• Självkänsla, mående

• Allmänbildning, ordförråd

• Göra läxor

Genomförda aktiviteter

• Pedagogisk handledning; exempelvis MG-programmet

• Psykosocial handledning/ klassrumsklimat/ organisation

• Synliggörande av kompetens - strategier för undervisning

• Handledning kring motorik - kontakter med experter: MTI, FMT m.fl

• Samtal med barn/ kontakt med BUP

• Handledning till familjehem

• Skapa förutsättningar för hemarbete

Skolsatsning ger resultat!• Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga• Medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester• Läshastigheten har markant ökat bland barnen• Relationer och prosocial förmåga har förbättrats bland barnen

MEN:

• Några av barnen mår emotionellt sett sämre enligt självskattning. Trots detta har barnen gjort pedagogiska framsteg.

• Områdena matematik och ordförståelse behöver generellt sett förbättras och utvecklas (arbetsmetoder och inlärning).

Erfarenheter efter kartläggning 2

WISC

Ordkedjor

Matematik

• Problem lyfts från barnet till miljö/samspel/organisation

• Kartläggningen – vikten av att kartlägga barnens förutsättningar och synliggöra behov

• Anpassning av det pedagogiska upplägget utifrån elevens behov ; pedagoger drar nytta av coaching och får nya professionella verktyg

• Arbetsalliansen – den allians som skapas mellan involverade parter

• Rektorn är med i arbetsprocessen

• Arbetsmodellen – kontinuerlig systematisk uppföljning av arbetet

• Familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan

• Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan

Upplevda framgångsfaktorer i arbetet

Spridning till fler kommuner

• Stor nationell uppmärksamhet

• Replikering av SkolFam i Norrköping; fler kommuner vill börja

• Stiftelsen Allmänna Barnhuset stödjer spridningen

• Kommande manual säkrar kvalitet och långsiktighet i arbetet

?Frågor?