Skogsbruket 1|2013 · PDF fileFOTO: W IKIMEDIA. Skogsbruket 1/2013 5 Skogsforskningsinstitutet har i tio års ... Över 1 500 elever har fått en Aku Ank-ka-tidning av UPM, en...

Styr utan strulHalmpelletar ersätter torvströSkogsvård à la StrömsöLättare deklarera – enhetlig beskattning

bruket 1|2013Skogs

med paradoxalt fordon

2 Skogsbruket 1/2013

i detta nummer

8

13

24

OMSLAGSBILD: OTTO BRANDT

FOTO

: WIK

IPED

IAFO

TO: C

HRI

STO

FFER

TH

OM

ASF

OLK

FOTO

: NIN

A JU

NG

ELL

7 HALM I STALLET I STÄLLET FÖR TORV Nubyterstallägareochjordbrukaremedkorochsvinuttorven mothalmpelletarochspån.Torvenharblivitenbristvara.

8 SÅ GÅR DET TILL I STRÖMSÖ Vasastadsköterskogen,mentv-teametutnyttjarmaterialfrån omgivningen.

10 NYTTIG, NYTTIG, MEN FARLIG, FARLIG Irätthänderärterränghjulingenenprimaarbetshäst.

13 KÖR FÖRSIKTIGT PÅ ISEN! Isvägarärgenvägar,menginaintemedsäkerheten.

14 MATEMATIKEN STYR KAPNINGEN Nuberättardatornhurdutjänarbästvidavverkningen.

15 FÖRVALTA SKOGEN DIGITALT Viharkollate-tjänsternaförskogsägare.

16 IMPREGNERING SOM HÅLLIT 100-årigaPårasiKronobystårstadigtpåstolpar.

18 LÄTTARE DEKLARERA Blankettenharförenklatsochallainkomsteravvirkesförsäljningen beskattaslika.

24 MÖT CITY-SKOGSÄGAREN KRISTINA SAARI Skogengerdenkändaradioröstenmöjlighettillrekreationochved.

28 KAVIAR FRÅN PAPPERSFABRIKEN CarelianCaviarleverisymbiosmedStoraEnsoiVarkaus.

Skogsbruket 1/2013 3

OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD

NR 1/2013 . JANUARI . ÅRGÅNG 83www.skogsbruket.fi

Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF Förlag Oy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09-888 6017

RedaktionChefredaktör Anders Portin

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 0500-718 256

Redaktionssekr. Peter Nordling tfn 050-559 5778

Medarbetare Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected]

Nina Jungell tfn 050-378 6954 [email protected]

Marianne Palmgren [email protected]

Siv Karlsson tfn 040-678 6689 [email protected]

Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected]

Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040-548 5316 [email protected]

Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 09-888 6016, 040-522 0770 [email protected]

Prenumerationspriser (inkl. moms 10 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %)

Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %)

ISSN 0037-6434Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len RoosTryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå

LEDAREN17.1.2013

JORDENSbefolkningöverskredförentidsedansjumiljarder.År1990varsiffrandrygtfemmiljarder.Undersamma,relativtkorta,tidharmerän300miljonerhektarskogförsvunnit.Trycketpåochbehovetavnaturre-surserharökatochkommerattökahelatiden.

Globaltsettärdetklartattskyddetavochdetbärkraftiganyttjandetavskogarnaharochkommerattspelaenalltviktigareroll.Deutgörenför-nybarochklimatsmartresurs,somharenstorbetydelseförkolbalansen.Träetgårattåteranvändaochmeddesshjälpkanmantillgodosefleraavdebehovsomdenökandebefolkningenhar.Deförnybaranaturresurser-naärenalltstarkaremiljötrumf.

Finlandäringetundantag.Ocksåhososskommerskogenävenifram-tidenattvaraenekonomiskhörnstenochvirkekommerfortsättningsvisattbehövas.Pådenpunktenkanskogsägarnasovalugnt.Trotsattskogs-industrinjustnuärmittuppeienstorstrukturomvandlingbetyderdetin-teattbehovetavvirkepåsiktskulleförsvinna,trotsattomställningarnajustnuverkarstora.

Produktionenavtryck-ochskrivpapperharredanminskatochfortsät-terattminska.Menbehovetavkartongförpackningar förutspåsökadåtransporterochbeställningaravvarorviainternetökar.Efterfråganpåhy-gienpapperökarsannoliktocksådärförattdeärlättaattanvända.Sam-tidigtökarträhusbyggandetblandannatdärförattdetharenpositivkli-matinverkaneftersomträbinderkol.Attbyggaettträhuspå150kvadrat-meterbinderungefärlikamycketkoldioxidsomutsläppensomuppståravattköranärmare200000kilometermedbil.

KlimatfråganärocksådrivkraftenbakomEU:spolitikförförnybaren-ergiochsomgörattanvändningenavträenergiökat,ochökarkraftigtiframtiden.

Förattintetalaomallaheltnyaproduktersomkantillverkasavträ.Biobränslen,biokemikalier,läkemedelochnanocellulosasamtfleraandraprodukterbefinnersigibrytningsskedetmellanforskarnaskammareochkommersiellproduktion.Endelavdenyaprodukternakommerattslåige-nomsnabbaremedanandrabehövermeratid,mensäkertärattfleraavdessaprodukterkommerattlyckasochattfibrerbehövsförproduktionen.

Användningsändamålenochadressenförvirketkommerkanskeattseannorlundautänidag.MenFinlandärinteettsåriktland,attviinteskul-lebehövadenförnybararåvaranocksåiframtiden.

IochmeddettanummeravSkogsbrukethardetredaktionellaarbetetflyttatsfrånTapiotillNordinfosomredantidigarehafthandomlayoutochannonsförsäljning.UtgivareavtidningenärsomförutFöreningenförSkogskulturochdeflestamedarbetarnaärocksådesammasomförut.VitackarTapiofördegångnaårenochserframemotdetutökadesamarbe-tetmedNordinfo.MåletärattständigtförbättraSkogsbruketochgevåraläsaresåvälvälunderbyggdinformationsomtrevligalässtunder.

ANDERSPORTIN

VIRKE BEHÖVS OCKSÅ I FRAMTIDEN

bruketSkogs


Produktsäkerheten kring livsmedelsför-packningar är mycket strikt. I pizzans

hemland, Italien, görs pizzakartongerna alltid av nyfiber. Den trenden sprider sig nu norrut och Lieferando blir först i Tyskland att introducera starkare och frä-schare pizzakartonger, tillverkade av skan-dinavisk fiber av högsta kvalitet, skriver papernet.se.

Råvarans styrka gör det möjligt att minska förpackningens vikt, och samti-digt förbättras livsmedelsförpackningens tryckegenskaper och renhet.

Lieferando, en snabbt växande onli-neleverantör av hemkörd färdigmat som pizza, pasta och sushi, har valt Billerud-Korsnäs papper av 100 procent nyfiber för sina nya förbättrade pizzakartonger. Det främsta skälet är att det rena mate-rialet garanterar en hög produktsäkerhet

Nyfiber är säker

Rönnarna har nu ovanligt mycket svarta och skruttiga bär. Bären är an-

gripna av en svampsjukdom. Den regniga sommaren och den fuktiga hösten gynna-de spridning av svampen.

Bären kommer att finnas kvar i klasar-na fram till sommaren. Troligtvis finns de svarta bären kvar i rönnarna ännu på sen-sommaren när de nya rönnbären håller på att mogna.

Risken för nya angrepp är stor också i sommar då de svampangripna bären finns kvar i träden. I sommar får rönnen sannolikt mindre bär än vanligt, då rön-nar var angripna även av andra sjukdo-mar sommaren 2012.

Rönnbär hör till sidensvansarnas favo-ritföda, men de vill inte ha de svarta och skruttiga bären. •

Svarta rönnbär

En studie av de stora träden, publice-rad i den vetenskapliga tidskriften

Science, visar att förlusten av åldriga träd berör samtliga kontinenter, skriver nät-upplagan av svenska Lantbrukets Affärstidning, atl.nu.

Trädslagen som drabbas är bland an-nat bergsask i Australien, baobab i Tanza-nia och redwoodträden i USA.

Många jätteträd dör visserligen i skogs-bränder men bränderna förklarar bara en del av de stigande dödstalen, enligt forskarna. Andra förklaringar till att träd-jättarna dör kan vara klimatförändringen med höjd temperatur och torka, skogsav-verkning samt ett växande jordbruk. •

Jätteträd hotade

Professor Kristiina Oksman och hennes forskargrupp på Luleå tekniska uni-

versitet, tillverkar bionanokompositer för användning i ligament i kroppen och för textil- och bilindustrin. Basen är nano-fibrer av trä som blandas med plast eller kollagen, ett protein som finns i ben, hud, senor och blodkärl. Dagens cellulosafibrer är bara några millimeter långa vilket för-hindrar utvecklingen av starka material. Kristina Oksman och hennes forskargrupp vill skapa en lång, stark och naturlig nano-fiber genom att separera ut de delar av cellulosan som är fasta från dem som har en mera löslig struktur.

Cellulosa i människokroppenMed hjälp av en specialkonstruerad

minimal spinnmaskin spinner forskarna nya starka bionanofibrer.

De läkare som medverkar i projektet är enligt LTU lyriska över de resultat som forskarna påvisat i tester av materialet.– Fördelen med att använda kollagen

och cellulosa är att båda är kompatibla med kroppen vilket leder till färre avstöt-ningar. Tester visar att ledbanden funge-rar vid höga temperaturer och i fuktiga miljöer liknande den i människokroppen, säger Kristiina Oksman. •

FOTO

: STE

FAN

RO

OS

för företagets kunder. BillerudKorsnäs har en fabrik i Jakobstad, som tillverkar bland annat säck- och kraftpapper för mjöl- och sockerförpackningar och bärkassar.

– Vi tror starkt på nyfiberns överläg-senhet och efterfrågan ökar ständigt. Mil-jö- och hållbarhetsfrågorna står ständigt på dagordningen och vi vill ta vårt ansvar i värdekedjan genom att minska förpack-ningsvikten och därmed avfallet, säger Kai Hasen på Lieferando. •

Slovakien har rätt mycket skog, drygt 40 procent av landarealen är skogbe-

vuxen. En tredjedel av skogsarealen är bokskogar. Nästvanligast är granskogar.

Staten äger 41 procent av skogarna och privatpersoner 12 procent. Resten ägs av olika offentliga företag. De privat-ägda skogsparcellerna är små, medelare-alen är bara 2,8 hektar.

Nästan allt virke avverkas manuellt. Maskinparken är föråldrad och de fällda träden lunnas ut med traktor.

Största delen av skogarna växer på branta sluttningar och det försvårar an-vändningen av maskiner. Ett dåligt och

Skogsbruket i Slovakienglest vägnät gör inte sa-ken bättre.

Slovakien har en betydande cellulosa- och pappersindustri jäm-fört med många andra länder i Central- och Östeuropa. Sågverkens produktion är omkring 2 miljoner kubikmeter sågvaror per år, knappt en femtedel av Finlands produktion.

Produktionen av spånskivor är omkring 0,5 miljoner kubikmeter per år, vilket är ungefär lika mycket som Finlands produk-tion. •

FOTO

: WIK

IMED

IA


Skogsforskningsinstitutet har i tio års tid följt med hur vårtbjörkar från söd-

ra Finland och från Rovaniemi klarar sig i Kanada.

Resultaten visar att alla vårtbjörkar från Finland har klarat förflyttningen och under tioårsperioden vuxit 20–30 procent snabbare än den kanadensiska pappers-björken (Betula papyrifera). Förutom ett varmare klimat finns det också andra kli-matskillnader mellan Finland och Kanada.

Vårtbjörkar, som flyttats till Sydkorea, som har ett betydligt varmare klimat, har till och med växt bättre än koreanska vårtbjörkar. •

Vårtbjörk har otrolig anpass-ningsförmåga

Plantor med socker på sig skyddas av myror jämfört med plantor utan

socker. Det resultatet har Vitezslav Manak vid SLU kommit till i en undersök-ning.

Stackmyror och en del andra myror liv-när sig till stor del på socker som utsönd-ras av bladlöss, så kallad honungsdagg. För att säkra denna födokälla försvarar myrorna bladlössen mot potentiella fi-ender. Myrorna försvarade också plantor som forskaren försett med socker i form av ett rör med socker som fästs på plan-torna.

Resultatet kan vara av praktiskt intres-se eftersom angrepp av snytbagge är den vanligaste orsaken till att tallplantor dör efter planteringen. •

Myror motar baggar

Vid en jämförelse av värdeskapande i å ena sidan massa- och pappersin-

dustrin och å andra sidan i energisektorn, skapar massa- och pappersindustrin ett högre värde. Det framkom nyligen vid ett seminarium på European Paperweek i Bryssel, skriver papernet.se.

Med ett statistikunderlag från 2008 skulle massa- och pappersindustrin skapa

Högt värde ur massa och papper

Den finländska skogsindustrin satsar mycket på de anställdas trivsel på ar-

betsplatsen och på arbetsmiljön. Det syns i minskad sjukfrånvaro.

Enligt den färskaste statistiken, som är från 2011, var personer som jobbar på cellulosa- och pappersfabriker och på sågverk i medeltal borta 12 arbetsdagar på grund av sjukdom. Det är drygt fem procent av den regelbundna arbetstiden. Från 2010 till 2011 hade sjukfrånvaron minskat med 1,5 dagar.

Frånvaro på grund av olycksfall var 2011 på cellulosa- och papperasfabriker i medeltal 0,3 procent av den regelbundna arbetstiden, vilket är mindre än en dag. •

Minskad sjukfrånvaro

FOTO

: MA

KRO

FRE

AK

FOTO

: STO

RAEN

SO

ett värde på 97,1 miljarder euro, medan energisektorn skulle skapa ett värde på 20,1 miljarder euro om samma råvaru-mängd användes.

Massa- och pappersindustrin skulle också skapa mer sysselsättning sett till 2008 års siffror; 1 597 200 arbetstillfäl-len medan energisektorn skapar 238 800 arbetstillfällen. •

Över 1 500 elever har fått en Aku Ank-ka-tidning av UPM, en specialupp-

laga med rubriken Design. Det var elever i årskurs 8 i skolor på orter där UPM har pappersfabriker – i Raumo, Kouvola, Val-keakoski, Jämsä och Villmanstrand.

– Vi vill uppmuntra skolelever till att läsa tidningar i pappersversion och att fundera på hur vi kommer i kontakt med designfrågor i vardagslivet, säger kommu-nikationschef Ulla-Riitta Unkuri på UPM.

UPM lät göra specialnumret av Aku Ankka i samarbete med Sanoma Maga-zines Finland. Bland de nya figurerna i den här tidningen finns kända finländska formgivare som Alvar Aalto, Stefan Lind-fors och Paola Suhonen. Dessa funderar tillsammans med de kända figurerna i Aku Ankka på vad som händer när ska-pande personer inriktar sig på design och innovationer och hur detta påverkar vårt samhälle.

Tidningen innehåller texter på fyra språk: finska, svenska, engelska och tyska. •

UPM donerade serietidningar

FOTO

: PIX

MAC


Det är någon sorts österländsk harmoniöverdetgrönaljuset ienbambuskogochdethörsettstillarasselfrånlövkronorna.

Bambunharenenorm tillväxt,upp tillenmeteromdagen.Ävensomodladärtill-växtenenorm.Redanefter förstaåretnårbambundenfullaodlingshöjdenpå12me-ter. Då klipps toppen av. Stamveden fårväxatillsigytterligarefemårinnandetärdags för avverkning. I naturtillstånd kanbambunbli30meterhögoch15–20centi-meteridiameter. BAMBUKOOPERATIVIKinaharstatenbörjatdelautskogsmarktillbönderna.Oftasthandlardetomettparhektarmedfulläganderättisjuttioår.Detlåter inte mycket, men träden växer fortochmarkenkanodlasintensivt,oftaifleraskikt.Underträdenodlasvärdefullabuskar

ochunderbuskarna födermanupphöns.

Kina har en mängd olika trädslag, men ett gräs har en huvudroll bå-de kulturellt och inom träindu-strin, nämligen bambun.

Bakgrundenärattdekinesiskamaktha-varnamedoro sågpåhur landets skogarmissköttes.De ägdes kollektivt och ingenvilletaansvarfördem.

Bambukooperativbliralltvanligare.–Häribynharvi400hushåll,berättar

Lu Shensomärordförandeförettbambu-kooperativ.De allra flesta har skogsmarkmedbambu.Vihar87medlemmarikoope-rativetocharbetarförattfleraskaanslutasig.Detfinnsfleraanledningarattgåmed.Genomattgåsammanochsäljastörrevo-lymerkanvifåbättrebetalt.

–Visäljernuenmiljonkilobambupå-laromåret.Deanvändstillenmängdoli-kaprodukter.Dessutom säljer vi närmare10 000kilobambuskotttilllivsmedelsindu-strinunderettegetvarumärke.Dethargjortattviharlyckatsfördubblaråvarupriset.

IHÅLIGT VIRKEBambuvirkeärihåligt,mendetsågasupptill lameller som fogas samman och an-vänds tillmöbler, trägolv, paneler och enmängdandraprodukter.Detfinnsfaktisktingengränsföranvändningen.

Bambu är dessutomett stort livsmedelochlövenkanblibådeläskochvin.Koktarotskottavbambuärvanligapåmatbordet,kläderavbambufibrerärenstorprodukt,cyklar,hudkrämochbyggnadsställningarärandraexempel.

Fördenutrotningshotadepandanärbam-buskottnästandenuteslutandefödan.•

TEXT: GERD MATTSSON-TURKUFOTO: PIXMAC

Källa: Pär Fornlings text i Vi Skogsägare 6/2012

Bambu, bambu– bambu överallt


Enligt Patricia Haglund, som äger Fäbo-davägens Stall i Jakobstad, är det nästanomöjligtattfåtagpåtorvströ.

– I december skulle jagha fått ett lassmenprisetskullehavaritdetdubbla.Nor-maltharjagför140kubikmetertorvströbe-talatomkring2 000euro. Idecembervarprisetuppei4 500euroochdenprisökning-enskullevårekonomiintetåla.

–Påårsbasisanvänderviomkring500kubikmetertorvströ.Jagräknarmeddrygt10 kubikmeter torvströ per häst och år.Torvströärbäst.Detharenotroliguppsug-ningsförmågaochbinderfukt,vilketgörattdethållstorrtiboxen.Detblirhelleringenammoniakluktistalletmedtorvströ.

Haglund uppger att hon sannolikt gårövertillhalmpelletar.

–JagharenkollegaiKyrkslättsomharanvänthalmpelletarochhonserdemsomettbraalternativ.Jagharanväntspånilitenskala,menspånetharsämreuppsugnings-förmåga.Detsersnyggtutispiltornamedspån,mendetärmindreviktigt.Uppsug-ningsförmåganärdetviktigasteochdess-utomärspåndyrt. HALMPELLETAR BRA ALTERNATIVAnn-Mari Kainulainen,somhartvåstalliSjundeå,övergickiaugustitillattanvändahalmpelletariettavstallen.

Torvströ är en bristvara efter den regniga sommaren. Stallägare och jordbrukare med kor och svin är tvungna att byta till halmpelletar eller spån.

Halm ersätter torv–Jagköptehalmpelletarnaisäckarsom

rymmer 1 100kilo.Dekom frånEstland,menjagköptedemviadenfinländskaim-portören.Fördelenmedpelletarnaärattdetar liteutrymme jämförtmed löshalm.Vilagrade säckarna utomhus under presen-ning.Tyvärr var en del inte helt täta, fördetfannsmögelinågrasäckarnärviöpp-nadedem.

Kainulainen säger sig vara nöjd medhalmpelletarna.

–Prismässigtärpelletarnadyrareäntor-ven, men åtgången är mindre. Pelletarnasväller till otroligtmycket när de tar uppurin.Jaghadeblivitvarnadförattdetbör-jar luktamycketmera i stalletmedhalmänmedtorv,mendettyckerjaginte.Luk-tenkommerförstnärvitarutdesåkalladekissfläckarnaochrörompelletarna.

–Jagsattemerapelletariboxarnaänre-kommendationensomvar250kiloperbox.Jagvillesättatillräckligtochensäckmed1 100kiloräcktetillförtreboxar.Dettagjor-dejagiaugustiochförstioktoberbehövdejagfyllapåmednyahalmpelletariboxarna.

EnligtKainulainen är löshalm inget al-ternativ förhennesdel. Löshalmenärut-rymmeskrävande ochdessutomkrävs detmycketmeraarbeteförattbredautlöshalmiboxarna. INHEMSKA HALMPELLETARISibbohardetnygrundadeföretagetGlobalPelletfåttenbrastartiochmedtorvbristen.

–Vi tillverkarhalmpelletarav inhemskhalm.Vårverksamhetärinteännufullska-lig,dåviväntarpånågratillståndfrånkom-munen.Menmålet liggerpå4 000–6 000

BIOBRÄNSLE MED FRÅGETECKENHästspillning blandad med halm eller spån, hästgödsel, klassas i Finland som animaliskt avfall. Det innebär att den kan brännas enbart i större anläggning-ar. Stall kan inte installera pannor och själva bränna hästgödseln.

I bland annat Sverige och Tyskland klassas hästgödseln som vegetabiliskt avfall från jordbruket. I Sverige kan stall installera pannor som bränner hästgöd-seln och de kan bli självförsörjande gäl-lande energi. I Timrå har ett stall instal-lerat en panna som bränner hästgöd-seln och stallet fick 900 000 kronor av EU för att bygga sin värmeanläggning.

Enligt Gun Järnefelt, företagare i hästbranchen, har stallägare länge för-sökt få till stånd en ändring i avfallsför-ordningen i Finland, men utan resultat.

– Det är horribelt. Vi har uppvaktat riksdagen, ministrar och många andra för att få en ändring till stånd, men ut-an resultat, säger Järnefelt.

Det finns pannor som kan eldas med svåra bränslen som hästspillning, ex-tremt fuktig flis och slaktavfall. Swe-bio, som är ett svenskt företag, säljer pannor i effektstorlekar från 80 kW till 1 000 kW. I sina broschyrer uppger Swebo att hästgödsel med en fukthalt på max 50 procent har ett energiinnehåll på ca 1 700 kWh per ton.

En normalstor häst producerar göd-selbränsle som ger 4 kW kontinuerlig ut-effekt om man eldar med den. Ett häst-stall med 40 hästar ger kontinuerligt 160 kW i ren effekt. Med det kan man värma 2 500 kvadratmeter stall, bostäder eller andra byggnader på gården.

Det är en energikälla som finländska stallägare idag måste kasta ut på göd-selstacken.

ton halmpelletar per år, berättar Oscar WiikpåGlobalPellet.

Företagetköperhalmavbönder iöstraNyland,halmavkorn,råg,veteochhavre.

–Vi kommer själva ochbalar halmen.Bönderna lämnarden i strängarvid skör-den.•

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU

FOTO

: PIX

MAC


–MiljönvidStrömsögernågotextraochbi-drartillenunikinramningavprogrammet.Visomjobbarhärfårocksåmycketinspira-tionavmiljön.Vihartillgångtillenlevan-dekulisssomändrasmedårstiderna,sägerCamilla Forsén-Ström.

HonärenavprogramledarnaförRund-radions tv-program Strömsö, ett livsstils-programsomharblivitomåttligtpopulärtävenpåfinskthåll.Detbjudertittarnapåalltfrånmatlagning,pysslandeiolikafor-mertillkultur,konstochmycketannat.

Anrik miljö viktig för Strömsö

Det är inte enbart 1850-talsvillan som är viktig för livsstilsprogram-met Strömsö. Den kringliggan-de miljön med stranden och sko-gen bidrar också till den speciel-la stämningen som förmedlas via programledarna till tittarna.

Kollegan Jim Björni, Strömsös egenverkstadsexpert,hållermed.

–MiljönhärärnästanenförutsättningförattkunnagöraettprogramsomStrömsö.Vianvänderenheldelmaterialfråndenkring-liggandeskogenochhärkanvihelatidenva-raikontaktmednaturen,sägerBjörni.

Miljönärmycketvacker.Självabyggna-dendärprogrammetspelasinärenståtligsommarvillafrån1850-talet.Rundradionar-renderarbyggnadenavVasastadsomock-såägerparkområdet,sandstrandenochde-laravdenkringliggandeskogen.

STADEN ANSVARAR FÖR OMRÅDETDet ärmed andra ord staden som förval-tarochansvararförområdetpåenknapphektar.

–Vi utför arbeten i skogen ochpå fri-luftsområdetvidbehovochviharocksåettbrasamarbetemedRundradionochvikan

tillmötesgåderasbehovomdevillgöravis-saingreppimiljön,sägerVasastadsskogs-bruksteknikerJens Carlsson.

Stadenägerendelavskogenmedanres-tenärprivatskog.Detärihuvudsakfrågaomgammalskogsomomgervillanmedandetpågårdenfinnsendelbjörkar,alarochplanteradetallar.

–Områdetärotroligtfintochstadensträ-varefterattbevaradetkulturhistorisktvik-tiga området på bästa sätt.Hela områdetbeståendeavvillan,strandområdet,parkenochskogenärenhelhetsomviutgårfrånnärvigöringrepp,sägerCarlsson.

Pågrundavattdetinteärettstortskif-tesomstadenägerhandlardetinteomre-gelrättskogsbrukochattskötadetsomenekonomiskog.Områdethar intehellernå-gonskogsbruksplan.

–Våruppgiftgrundarsigmerapåattut-föraåtgärdersomatt tabort tomtträdvid

Jim Björni och Camilla Forsén-Ström är bekanta från tv-pro-grammet Strömsö. Den vackra miljön som förändras med års-tiderna är viktig för känslan som det populära programmet för-medlar. Vi stortrivs här, säger de.


behov.Mycketsällangörsskogligaingreppochomdetgörshandlardetomröjningochattputsavissaområden,sägerCarlssonochtilläggerattdetkanblifrågaomenröjningavskogenivår.

Enligt Björni och Forsén-Ström harStrömsöenmycketbradialogmedstadennärdetgälleranvändningenavområdet.

–Viharenheldelkontaktmedstadenomvitillexempelvillhabortnågraträdef-tersomviinteharrättattpåegenhandbör-jahugganerdem.Mendenhärkontaktenfungerarmycketbra,sägerBjörni.

–Dethandlarislutändanomettömsesi-digtsamarbete.Stadenärmånomossmed-anviocksåharettintresseavattmiljönserbra ut.Att bevara området relativt intaktärviktigtförossförattprogrammetgårutpåatttraditionmötertrendochbjuderpåenmixavnyttochgammalt,fortsätterFor-sén-Ström.

ANVÄNDER MATERIAL Strömsöteametanvänderocksåenheldelmaterialfrånområdetiprogrammet.

– En gång gjorde vi te av en ticka påettträdochvisstökardetstämningennärvitardenfråndennärliggandemiljön.Viharocksåanväntsly,barr samtörterochviåtergäldarocksåfloraochfaunamedattsättauppfågelholkar,berättarBjörni.

Hanavslöjarocksåenlitenhemlighet.–Iblandarrangerarvisåattdetserutatt

vitarnågontingfrångårdentrotsattviintegördet.Mendåbrukarviocksåvaratydli-gamedattinformeratittarnaomvilkareg-lersomgällertillexempelifrågaomalle-mansrätten.

Ingen avdembehöver tvekapå fråganvilkendelavområdetsomärdetvackraste.

–Denståtligacembratalleninvidvillanär otrolig vacker.Denger en trolsk stäm-ningtillområdet.

SILUETTER OCH FORMERBjörniochForsén-Strömägerinteskogsjäl-vamenharbådaföräldrarmedettintresseförskogochnatur.Bådatvåharocksåva-ritmedsomunganärföräldrarnahararbe-tatiskogen.

–Somlitenbrukadejagvaramedpappanärhanplanteradeskog.Jaggjordekanskeintesåmycketmenjagharväxtupppålan-detochskogenharständigtvaritnärvaran-de.Menförmigärskogeniförstahandfor-merochsiluetter,sägerForsén-Ström.

Björnifortsätter:–Viärsåklartprägladeavdetvijobbar

medochnärjagtänkerpåskogentänkerjagfrämstpåattdengermigmaterial.Jagserbrädorochplankorsomjagkananvända.

MenhanharocksåjobbatiföräldrarnasskogiÖvermarkochMolpe.

– Jagharutfört röjningarochplanteratochnyligenavverkadeviocksåettlitetskifte.Isynnerhetminfarfarhadeettenormtskogs-intresse.Hantycktemycketomattvaraisko-genochdetharutantvekanpåverkatmig.

Så här ser det ut i taket där Strömsö spelas in. Ljussättningen är viktig.

Nya Strömsöavsnitt spelas kontinuer-ligtinochprogrammetsändsfrånochmedden3marspåsöndagarklockan17.15medrepris lördagarklockan20.20 iFST5.Denkommandesäsongenbjudsdetblandannatpåchoklad,motionochElisabethfortsätterattbesökaolikanationalparkeriFinland.•

TEXT OCH FOTO: CHRISTOFFER THOMASFOLK

Strömsös snickarexpert Jim Björni har ständigt något på gång i verkstaden.


Terränghjulingarnaärkortaochharenhögtyngdpunkt.Omdukör ikuperadterräng

Bra redskap med bra förare

Terränghjulingarna blir allt fler och i samma takt ökar olyckorna och dödsfallen. De står på fyra hjul, men skenet bedrar. Många ovana förare välter. I rätta händer är for-donet dock ett bra redskap i sko-gen.

I kurvor ska du använda din kroppstyngd som motvikt. Om du ska svänga till höger flyttar du kroppstyngden till höger och tvärtom om du ska svänga till vänster.

Kör rakt över ett hinder som t.ex. en träd-stam. En sten ska du försöka köra runt. När framhjulen kommer upp på trädstammen ska du flytta kroppstyngden framåt.


Bra redskap med bra förare

medhögfartöverenstubbekanduvältaisidled.Omdukörfortpåasfaltochtvär-bromsarkandusnurraruntframåt.

Alltgårfort.Terränghjulingenstegrarsigochdukastasav.Riskenärstorattdubliriklämunderdentungaterränghjulingen.Destoraterränghjulingarnaaccelererarsnabbt,0–60km/hpåcirka3sekunder. HJÄLM PÅ HUVUDETI skogenfinns detmånga arbetsuppgifterförenterränghjuling.Markku LättipåAr-betseffektivitetsföreningenTTSpåpekarattförarenbörkännasittfordonochvetahurhanhanterardetinnanhangersigivägutiskogenmedterränghjulingen.

–Förarenskahaklartförsighurhankörikurvor,bromsar,kör iuppförsbackeochutförsbacke,överettdikeochhurhankörmedstockarellermassavedpåsläpvagnen.Hjälmenpåhuvudetskavaralikasjälvklarsomvidarbetemedmotorsåg.

År 2011 dog fem personer i Finland iolyckor med terränghjulingar. Enligt un-dersökningskommissionen för trafikolyck-orberoddetreolyckorpåattterränghjuling-envält,enpåattdenhadetörnatmotettträdochenpåattförarenfickensjukdoms-attack.

–Olyckornameddödligutgångskullehavaritnästanhälftenfärreomförarnaanvänthjälm.

KARTLÄGG FARLIGA AVSNITT Fartenskaanpassastillkörunderlaget.Ris-kenförattvältaökarmedfarten.

–Iokändellersvårterrängärdetbraattiförvägtillfotstasigenturutiskogenförattistoradragplanerakörrutterna.Dåkom-merinteettdjuptdike,enbrantutförsbackeeller något annat svårforcerat hinder somenöverraskning,sägerLätti.

Närdetfinnsriskförattvältabörföra-renståmedenafotenpåfotstegetochhadetandrabenetsknäpåsadeln,såkalladsnöskoterställning.

–Förarenbör idet längstaundvikaattköra isidled isluttningar.Dethärgäller i

Kör rakt över ett dike. Om du kör snett över ett dike, står terränghjulingen i något ske-de bara på två hjul och då är risken stor för att den välter.


synnerhetpåhalabergochnärunderlagetärojämntochmjukt. STÖRTBÅGE I Sverige har Statens MaskinprovningarSMP testat störtbågar på terränghjulingar.Stefan FrisksomärchefförSMPiUmeåsägerienintervjuitidningenViSkogsäga-reattstörtbågebordevaraettkravpåter-ränghjulingar.

–Enstörtbågehindrarmaskinenfrånattvältabakåtellergåruntisidled.

Skogsägare Ulf Edlund i Nordmaling,Sverige,harkonstrueratenstörtbåge,somärlättattmonterapåterränghjulingarsomharlastgallerimetall.Störtbågenväger42kiloochärgjordav40millimetersstålrörsomärsammansattamedåttabultar.DenärtestadochgodkändavStatensMaskin-provningarSMP.Prisetärknappt9 000kro-norutanmoms.

Friskbeskriverentypiskolycksrisk:–Densomkörmedenvagnslaststock

harkanskeettlasspå1 000kilo,vilketärmycketmeränvadterränghjulinenväger.Iutförsbackepressarlassetpåochiensvängär riskenstorattvagnenskjuterpåsåattfordonetvälter.Deflesta somomkommerblirklämdatilldödsunderterränghjuling-en.

MeraomterränghjulingariskogenhittardupåArbetseffektivitetsföreningenswebb-sajtwww.tts.fi,dåduskriverordetmönki-jäisökrutan(enbartpåfinska).•

TEXT: GERD MATTSSON-TURKU FOTO: ARTO MUTIKAINEN, JUHA KANERVA

Av de förare som haft sin terränghjuling mindre än två år, har nästan var tredje vält minst en gång.

När du kör sidled i en sluttning ska du ha fötterna på fotstegen. Kroppstyngden ska du flytta i sidled mot sluttningen.

I svår terräng ska du använda s.k. snöskoterställning, ena foten på fotsteget och det an-dra benets knä på sadeln. Då kan du flytta din kroppstyngd både i sidled samt framåt och bakåt.

Största tillåtna lastvikten beror på terränghjulingens storlek. En släpvagn med bromsar tillåter större maximivikt.


Anläggning,underhållochnyttjandeavis-vägarkräverkunskapomblandannatisensegenskaperochbärförmåga.Densombör-jarplaneraenisvägskahaklartförsigattisvägen innebär ansvar. Det är därför avstörstaviktattansvarsfördelningen för is-vägenärklarlagd.

Komihågattvidkörningmedfordonpåisgällertrafikförsäkringen,menintedensåkalladekaskoförsäkringen.

Högst 30 km/hArbetet med att anlägga en isväg startar

Isväg inget för dumdristiga

Vintertid kan isvägar erbjuda ef-fektiva transportlösningar. Genom att gena över sjöar, älvar och havs-vikar kan transportavståndet kor-tas och öar utan landförbindel-se kan nu nås med bil, traktor och kanske också med lastbil. Men is-vägarna är förknippade med risker och ansvar.

med att rutten plogas upp. Efter det kanmanpumpauppvattenpåvägensområdefrånisvakarförattgöraisensnabbaretill-räckligttjock.Högst2centimetervattenfårpumpasupppergång.

Kärnisärdenstarkasteistypen.Oftaserden svart ut.Det beror främst på att detvanligtvis är svart under isen.Karaktäris-tisktförkärnisärattdenväxernedåt,detvillsäganyisbildasigränsskiktetmellanisenochdetunderliggandevattnet.

Densomanläggerisvägenbörföranog-grannaanteckningaröverhurtjocklekenpåisenutvecklas.

En isväg ska inspekteras morgon ochkväll. Förhållandena varierar med vädret

ochdärför ärdetviktigt att följavägmär-kenochanvisningar.Medvägmärkenang-eshurtungafordonsomfårkörapåisen.Nedanserduhurtjockisenskavaraförattbäratillexempelenterränghjulingellerentraktor.Observera att uppgifterna bara ärriktgivande därför att istypen avgör isensbärförmåga.

Tänkpåatthållarätthastighetpåisen,max30km/h,ochminst50metersavståndtillbilenframför.Vidhögrehastighetän30km/timmebildasenvågavvattenframförbilensomförorsakarsprickoriisen.•


5–6 centimeter håller att gå på13–15 centimeter snöskoter, terränghjuling utan släpvagn 25 centimeter personbil upp till 1 700 kilo30 centimeter personbil och mindre traktor med lätt släpvagn40 centimeter traktor med tung släpvagn120 centimeter virkesbil med släpvagn och full last

FOTO

: WIK

IPED

IA


Även om självverksamheten i stockskogminskatradikaltärenlyckadapteringfort-farande viktig för skogsägaren. Från ensvunnentid,dåenforstteknikermärkteutkapställenapåvarje stockstamsom fällts,harvikommittillensituationdärmaskin-förarnabestämmerhurträdstammarnaap-teras.Tillsinhjälphardenoggrannamät-instrumentiavverkningsaggregatetochbe-slutsstöd i formavdatorprogramsomgerförslagtillvarstammenskakapas.

MATEMATIKEN STYRIpraktikenstyrsapteringenistorutsträck-ningavettdatorprogramsomjämförolikaalternativ att kapa stammen. Programmetbörjarmätadiameternnärstammenmatasgenomaggregatet.Datorn jämförmeddeträdsomtidigarekörtsigenomochgörenprognosförhurrestenavstammenserut.Programmettarframolikaalternativattka-pastammenochsökerdetalternativsomgerstörstvärdeåthela trädet.Viaettbe-slutsstödfårförarenförslagomvarhanskakapastammen, föraren får taställning tillkvalitetenpådenstocksomskakapasochattkapställetfaktisktärdeträtta.

Datorn räknar intemeddevirkesprisersombetalastillskogsägarennärdengörsinoptimering.Varje kombination av tillåtenlängd och toppdiameter har fått egnapo-ängtal vilkafinns lagrade i en prismatris.De mest önskade dimensionerna har hö-gapoängochmindreönskadefårlågapo-äng,datorn räknar framdenkombinationsomgerdenhögstapoängsummanförvar-jeträd.Prismatrisernauppdaterasmedjäm-namellanrumochkanvarieraberoendepåvilkasågvarudimensionersomförtillfälletärlättaattsälja.

Klenastockarharettlägreförädlingsvär-de,menförattgaranteraattsåmycketstocksommöjligttasuturstammengesminimi-diameternettkonstgjorthögtpoängtal.Närdetärsvagefterfråganpåstockfinnsalltidenmisstankeomatt prismatriserna juste-rassåattstockandelenbörjarsjunka,någotsomskogsägarenförlorarpå.

Kapa rätt, tjäna meraEn bra aptering maximerar vär-det på det virke som avverkas. Ap-tering är konsten att kapa upp en trädstam i sortiment av olika vär-de: stock i olika kvaliteter, massa-ved och energived.

UPPFÖLJNING OCH KONTROLLJan SlottepåSkogsvårdsföreningenÖster-bottenberättarattföreningenföljeruppap-teringsutfalletiallarotaffärersommanför-medlar.Föreningenhållerännupåattbyggauppsindatabasmensmåningomkanmanbörjaseomdetfinnssystematiskaskillna-dermellandeolikaköparna.Tankenärattdetdåblirlättareattjämföraofferter.Detärintebaraenhetsprisernasomharbetydelse,etthögtstockpriskanskeintekompenseraravendåligaptering.

–Uppföljningenhar också enpsykolo-giskbetydelse.Närköparnavetomattdetfinnsensystematiskuppföljningansträng-erdesigextraförattnåbraresultat.Ing-envilljufådåligtrykte.Överlagtyckerviattapteringenskötsbrapåvårtområde,sä-gerSlotte.

På Väståbolands skogsvårdsföreningmeddelarFredrik Granberg attman intehartagitibrukapteringsuppföljning,menattmannoghållerettvakandeögapåvadsomfinns i virkestravarna. Skärgårdssko-garnaharkorta trädmedstoravsmalningochkanoftavaralitekrokiga.

–Ivåraförhållandenvillapteringsmatri-sernaintefungeraochdetställshögakravpåmaskinförarnaskunskap.Märkerviattdetbörjarhamnastockimassavedstravensägervitillochdetledersågottsomalltidtillenskärpning.

Magnus Wiksten på Skogsvårdsföre-ningenSödraskogsreviretberättarattrevi-rethargodkontrollöverapteringen.

–Detmestaavvirketpåvårtområdeav-verkasavreviretsvirkesdrivningstjänst.Närskogsägarnasegnaentreprenörersköterav-verkningenkanvivara säkrapåattapte-ringenutfaller till skogsägarnas fördel.Vitargaranteratutettsåhögtvärdesomdetärmöjligturträden.Vikanocksådelauppenavverkningmellanolikaköpareochävendenvägenhöjatotalpriset.Närköparnain-tebehöverbekymrasigomsortiment,somdeintesjälvabehöver,kandebetalaetthö-grepris,sägerWiksten.•

TEXT: JOHNNY SVEDFOTO: PONSSE

Föraren har hjälp av avverkningsmaskinens beslutsstöd när han ska fatta beslut om apteringen.


Detärenlättnadfördistansskogsägareattkunna sköta sina ärenden via en webb-tjänst,menvisstunderlättartjänsternaar-betetävenfördemsombornärasinskog.

E-tjänsternaärocksåett sätt förskogs-vårdsföreningarochföretagattknytaskogs-ägare närmare till sig. Har man en gångvantsigvidettsystemochärnöjdmeddetblirtröskelnhögreförattändrasittkundför-hållandeochlärasigettnyttsystem.

Skogsvårdsföreningarna ochde tre sto-ra skogsbolagenharvarit aktiva ifleraårochhar utvecklat fungerande koncept förkundtjänst pånätet.Myndigheterna kom-mernupå bred front via skogscentralenstjänstminskogsombörjadelanserassenas-tehöst.

Skogsbruket gjorde en snabb kartlägg-ningavtjänsterna:

silvanetti.fiSilvanetti är snyggtoch tydligtochkännslättattanvända.Symbolernaärtydligaochbaramanvågarklickaruntlitelärmansigsnabbt systemet. Skogsvårdsföreningarnaharsatsatmycketpåanvändarvänlighetochhar också lyckats. En trevlig detalj är attmankanladdauppfotonavsinskogochgöraminnesanteckningar,mankanhaetteget fotoarkivmedföreochefteråtgärderochföljamedhurskogenutvecklas.

Uppgifteromvadsomfinnsiskogenpre-senteras tydligt och det går att följamedhur beställda arbeten framskrider. Efteråtuppdaterar skogsvårdsföreningen planen.Någradjupareanalyseravvilkamöjlighe-terskogsinnehavetgertjänstenintemöjlig-hettill,detskötspersonligenmellanskogs-ägareochrådgivare.

Genom att göra avtal med din skogs-vårdsföreningen kan du få in din skogs-bruksplanpå föreningens tjänstsilvanetti.

Pånätetkandu sedanbläddra idinplanochhållakontaktmeddinskogsfackman.

storaensometsa.fiStora Ensos tjänst heter emetsä. Ingångs-sidan fungerarsomenallmänportalmedskogsinfo, nyhetsflöden och länkar. Ut-gångspunkten för skogstjänster har va-rit kundkontakterna vid virkeshandel ochskogsvård.Via tjänsten är det lätt att föl-jamedhuravverkningochtransportfram-skrider.Närvirketärinmättkommermät-beskedet in i tjänstenochkangodkännasnärmanidentifieratsigmedhjälpavsinabankkoder.

Man kan också låta föra in sin skogs-bruksplanochhanteradendigitalt.Attgö-raskattedeklarationengårsomendans,för-utsattattmankoncentreratsinainkomsterochutgiftertillStoraEnsoförstås.Allaupp-gifterfinnstillhandsochförslättövertillelektroniskablankettersomdirektkanläm-nasintillskatteverket.TyvärrärStoraEn-sostjänstsågottsomheltpåfinska.Förattfåendemonstrationskadukontaktadenlo-kalavirkesköparen.

metsasoppi.fiMetsäsoppiharenfinfunktionföratthan-teraskogsbruksplanenelektroniskt.Fördensom skriver tjänsteavtalmedUPMär detlättattkommuniceramedsinansvarsper-son och planen uppdateras efter avverk-ningar och skogsskötsel. På samma sättsomiemetsäfinnsocksåettpaketförattgöraskattedeklarationen.

TjänstenbyggermycketpåUPM:segenskogsförvaltning.Uppläggetärtraditionelltoch kanske lite ingenjörsmässigt. För densomärinsattärdetlättatthittarättochsö-kaframdeninformationmanbehöver,mendetärintelikalockandeochanvändarvän-ligtsomtillexempelsilvanetti.

skogenpanatet.fiMetsä Group har satsat mycket på egen-domsförvaltningisine-tjänst.Tjänstenärsnygg,tydligochlättnavigerad.Skogsbruks-planenpresenterastydligtochdetärlättattsökaframskogarmedskötselbehov.

Iskogsskötselalternativkanmanjämfö-raalternativaskogsbruksplanermedvaran-dra.Närplanenkörsinisystemetkanman

ocksåbeställaalternativaplaner,tillexem-pel maximal avverkning i början, jämntkassaflöde,enligtskogsvårdsrekommenda-tionernaellermedförlängdaomloppstider.Först blirman lite förbryllad över att detbildastvåkartfönster,menefteretttagblirmanvan.

Detärettlättanalysverktyg,menutskrif-ternaärlättaattförstå.Detärlättattjämfö-rahurinkomsternafördelarsigmellanoli-kaår,beroendepåvilketalternativmanan-vänder.Kansketjänstenännuutvecklassåattmanfrittkanlaboreramedegnaalterna-tivochinteärbundentilldefärdigtfram-räknade.

minskog.fiTjänsten minskog.fi, som upprätthålls avFinlands skogscentral, bygger på denna-tionellaskogsdatabasen.Manloggarinpåtjänsten med sina bankkoder och får se-dantillgångtillbasuppgifternaomdeneg-naskogen.Viatjänstenkanmanskötasi-na ärenden gentemotmyndigheterna ochplanen är att tjänsten ännu i år utvidgasså att alla aktörer inom skogsbruket skakunnaanvändaden. Isinutvidgadeformkantjänstenbliennaturligmötesplatsdärskogsägarensköterallasinaskogsärenden,frånmyndighetsanmälningartillvirkeshan-delochkontrakteringaventreprenörer.

Tjänsten verkar väl genomtänkt ochlättanvändoch jag skulle gärnagåvidareochlaborerameddenegnalillaskogen.Ty-värrmåstejagännuväntaförskogsdataba-senärintefärdigiKorsholmännu.Lägetärdetsammapåmångahållochinnanmanbetalarårsavgiftärdetskälattkollauppattmankanfåfullnyttaavtjänsten.Innanhe-laFinlandärkartlagtochinförtdröjerdetännunågraår.DetfinnsenskildFinlands-kartadärmankankollauppplanenfördetegnaområdet.

Fråganärhurpiggaolikaaktörerärpåattknytakontakterviaenebbtjänst.Kund-förhållandetblirintelikatydligtmedenof-fentligtjänstochdetärsvårareattgeskogs-ägarenenkänslaavdetdärlillaextrahankan fåbaragenomatt anlita skogscentra-lenstjänster.•

TEXT: JOHNNY SVEDFOTO: PIXMAC

Skogen digitaltUtbudet av e-tjänster för skogs-ägare har exploderat de senaste åren och utvecklas hela tiden. De flesta aktörer har tjänster på nä-tet där man får hjälp med att för-valta sin skog. Via e-tjänsterna går det smidigt att hålla kontakt, sköta ärenden och hålla sig uppdaterad om den egna skogens utveckling.


FamiljeföretagetAbPårasOy iKronobyharfirat100-årsjubileumgenomatt slåproduk-tionsrekordvadgällertryckimpregneratvirke.

–Redanislutetav1950-taletbörjadePå-rassomettavdeförstailandetimpregne-ravirkeochstolpar,berättarverkställandedirektörOve Sjölind.Idagkörvimedtvåtryckcylindrar eftersommarknaden förut-sättertvåolikakvaliteter.

VirkemedkvalitetAanvändsikontaktmedmarkochivattenmedankvalitetABanvändsovanmark.Alltärbehandlatmedkopparbaserat impregneringsmedel.Arsenochkrom togsbort redan fördrygt tio årsedan.

–Kreosotharaldriganväntspåvåran-läggning,sägerSjölind. POSITIVT FÖR MILJÖNTryckimpregnerat virke håller länge, hurlängevetmanegentligeninteännu.Sjölind

konstaterarattstolparfrån1950-taletfort-farandehållerföravsettändamål,omintehackspettarvaritframme.

–Hackspettenbryrsiginteomimpregne-ringen,menblandannatiSverigeharmanförsöktstoppahackspettsangreppmednätruntstolparna.

Sjölindharsjälvmedverkatiutveckling-enavimpregneringsteknikenochsittermedistyrelsenförNordiskaträskyddsrådet.Hanärocksåordförandefördessfinländskaor-ganisationKestopuuteollisuusry.

–Träskyddsrådetsnormergällerförden-na sektor och jag hävdar att impregneratnumera har en positiv miljöeffekt. Denlångahållbarhetenärdetfrämstaargumen-tet,mensamtidigtharmanocksåbyggtuppen återvinningsorganisation. Återvinningärnödvändigastfördeäldstaprodukterna,meneftersomdetintegårattmedögonenfastställavilkaimpregneringsmedelsoman-vänts rekommenderas att allt impregneratvirkegårtillåtervinning. TALL BÄTTRE ÄN GRANTallanvändssområvaravidimpregnering,ochdetberorenligtSjölindfrämstpå trä-etsegenskaper.

–Avtallvirketimpregnerashelaytveden,medan exempelvis granvirke upptar väts-kaendastgenomändträet.Någramillime-teravytankanimpregnerasocksåpågran,ochexempelvisväggpanelavgrankanim-pregneras.

Tallenskärnvirkeupptar inteheller im-pregneringsvätska. Sjölind konstaterar atttallenskärnvirkeharegetrötskyddsomkanhålla ihundratalsår.Hanärocksåkritisktillattmuseimyndigheternaintetillåteran-vändning av impregnerat virkenär gamlahusgrunderochhusväggarrepareras.Kost-samma åtgärder skulle få mycket längrehållbarhet ommanfick använda impreg-neratvirke.

STOLPAR FÖR TV OCH VÄGARRedanföröverfemtioårsedanbörjadePå-rasframställaochimpregnerastolparförel-ochtelefonledningar.Stolparnaärfortfaran-deenviktigdelavverksamhetenochnu-merafinnsocksåetturvalcylindersvarvade

stolpariolikadimensioner.– En liten detalj som skapade efterfrå-

ganpå långa stolpar var tv:s genombrottochmöjlighetenattsesvensktviÖsterbot-ten.Långastolparbehövdesdåföranten-ner,mennumeraärantennätenutbyggdaistörreenheter.

Påras har också kunnat leverera trafik-säkrare stolpar sedan femton år tillbaka.Numera finns också regler för var såda-na stolparmåstefinnas.Dendel av stol-pensomvanligenträffasnärentrafikolyckaskermåstevaraurborradförattminskaska-deriskenförförareochpassagerare.

–Stolpar,somskallplacerasnäravägba-nan,testaskontinuerligt.Stolpenfårintebliförsvagförsittegentligasyfte,menmåstesamtidigtvaratillräckligtsvagförattmini-meraskaderiskernavidpåkörning.

Sjölind har dock med egna ögon kun-natkonstateraatturborrningenocksågjortatt hackspettar angriper just de partiernaavstolpen.Antagligendärföratthackspet-tenobserverarihålighetenochtrorsigfin-nafödadär. VÄRMEBEHANDLAT VIRKEStolphanteringen kräver stort svängrum,och bolaget har därför ett 13–14 hektarstortfabriks-ochlagerområdetillförfogan-de.Områdetliggerintilljärnvägenochbe-kvämtnärariksväg8.Stolpvirkeköpsavdefinländska skogsbolagen och längder upptill20meteringåristandardurvalet.

–Impregneringscylindernsväljer24me-terlångtvirke,mendetfinnsinteefterfrå-ganpåsådanalängder,berättarSjölind.

Själv har han också utvecklat ett sys-tem för värmebehandling av virke. Blandannatdetegnakontoretärinrettmedvär-mebehandlat virke, likaså den lilla kyrkasombyggtspådensåkalladehospitalkul-leniKronoby.

Timmermannen Seppo Kalliokoski in-reddekyrkan,ochhangjordeocksåettli-tetmonumenttillbolagets100-årsjubileum.Monumentetpåminnerombolagetshante-ringavrundvirkeochbyggnadsvirke,berät-tarSjölind.•

TEXT OCH FOTO: BERTEL WIDJESKOG

”Impregnerat virke positivt för miljön”

OY PÅRAS ABBolaget grundades 1912 av Ove Sjö-linds farfar Viktor Sjölind och hans kompanjon Viktor Holgers. Sonen Tor Sjölind, nu 90 år, var länge med i verksamheten, medan sonsonen Ove kom med 1976.

Bolaget startade som vattendri-ven såg och kvarn vid forsen i Påras by, men efter eldsvåda på 1930-talet köpte kompanjonerna konkursdrab-bade Kronoby sågbolag som låg lämp-ligt vid järnvägen i kyrkbyn. Sågen ha-de då en stor ångmaskin som kraft-källa, men redan samma decennium övergick bolaget till elkraft.

Impregnerade stolpar och bygg-nadsvirke utgör huvudprodukter för Ab Påras Oy. Stolpar har länge sålts också utomlands.


Virke från de finländska skogarna blir stolpar för el- och tele-fonledningar. För vägbelysning finns också bearbetade stol-par som minimerar personskador, berättar vd Ove Sjölind.


Detlönarsigattläsaskattemyndigheternasdeklarationsanvisningar för skogsbruksid-kare innandubörjar fylla i deklarations-blankett2C.Därfårdugrunderna.Ytterli-garehjälpgerdehäranvisningarnaochnubordeduklaraavattfyllaiblankett2Cutanstörreproblem.Detlönarsigattsamlaochnumreraverifikatochvirkesförsäljningsdo-kumentilöpandeordninginnandubörjardeklarera.Omduärmervärdesskyldigan-tecknarduutgifternautanmomspådekla-rationsblankettenochmervärdesskattenpåblankettenförperiodskattedeklaration,dens.k.momsredovisningsblanketten.

Omduinteanmältdigsommervärdes-skatteskyldigavdrarduutgifternainkl.mer-värdesskatten.

UTREDNINGAR EFTER BEHOVDuskaintefoganågraverifikatellerförkla-ringartillskattedeklarationen,menduskasparadem.Skattemyndigheternakanbegä-ratilläggsutredningar.

Deklarationsblanketternakonverterasnutillelektroniskform,vilketinnebärattdentjänsteman sombehandlar blanketten serdenenbartpåskärmen.Därförskaduin-teskickanågrabilagormedblanketten.Duskaintehellerskrivanågraextraförklaring-arpåblanketten.Duskabarafyllaidesiff-rorsombehövs.Skrivtydligt.

Dubehöverintereturneradeklarations-blankett 2C omdu inte har något att de-klarera.Deallraflestaskogsägarehardockbetaltskogsvårdsavgiftochdenäravdrags-gill. Riktigt små skogsfastigheter behöverintebetalanågonskogsvårdsavgiftochdåfinnsdetnödvändigtvisintenågrautgiftersomskaavdras.

Skattedeklarationen för skogsbruk ochperiodskattedeklarationen kan du ocksålämnainelektroniskt.Omduärvanattskö-tabanktjänsterviadatorn,bordeduinteha

Enklare deklarationsblankett – lätt att fylla i

någrasvårigheterattlämnainskattedekla-rationenelektroniskt.

VED HAR EGEN KOLUMNÖvredelenavblankett2Cserigenlitean-norlundaut.Detfinnsintelängrenågravir-kesförsäljningsinkomstersomberättigartillskattelättnader.Förutominkomsteravrot-försäljningaroch leveransförsäljningarskanu inkomster från försäljning av ved ochjulgranarantecknasskilt.Blankettenärock-så uppbyggdpå ett annat sätt.Värdet avsamtligavirkesförsäljningarräknasihoptilleninkomst.Värdetavleveransarbetetskri-verduinsomavdragenradlägrener.

Uppe till höger på deklarationsblanket-tenfinnsuppgifteromdenskattskyldiga.Ipunkt601och602finnsmakarnasandelaravskogsegendomenomdeägerskogenge-mensamtellervarförsig.

Skogsbrukets resultat delasmellanma-karnaiförhållandetillderasandelavskog-segendomenpåsammasättsomiensam-manslutning.

Skogarsomägsavsamborslåsinteihoputanvarderagörenegendeklarationförsinskogsegendom.Omde äger skog tillsam-mansärdetfrågaomensammanslutning.Omdeharettgemensamtbarnjämställsdemedmakar.

1. INKOMSTER AV VIRKESFÖRSÄLJNINGIpunkt1pådeklarationsblankettenskriverduinkomsterfrånrot-ochleveransförsälj-ningar samt från försäljning av brännvedochjulgranar.Omduharsålt leveransvir-ketsoms.k.handköp,betraktasinkomster-nasominkomsterfrånleveransförsäljning.

Inkomsteravvirkesförsäljningantecknasalltidutanmoms.Deskatteinnehållningarsom virkesköparna gjort kommer dig tillgodoutgående fråndeuppgifter somvir-kesköparna skickat till skattemyndigheter-na.Duskainteuppgedemochduskain-tehellerdraavdemfråninkomsteravvir-kesförsäljning.

2. VÄRDET AV LEVERANSARBETEVärdet av leveransarbetet, både för leve-ransförsäljningar och från försäljning avbrännvedoch julgranar,skriverdunume-rainpåenegenrad.

Anvisningaromhurduräknarutvärdetavleveransarbetettarviinteupp.Informa-tionhittar du i deklarationsanvisningarnaförskogsbruksidkare.

Omenutomståendeentreprenörharav-verkat och kört ut virke somduhar såltpåleverans,t.ex.somavverkningsuppdragsomskogsvårdsföreningeneller reviretut-för,ska leveransarbetetsvärde inteavdraseftersomdetinteärfrågaomarbetesomdusjälvutfört.Kostnadernaföravverkningenochskogstransportenavdrardusomutgif-tersomhänförsigtillskogsbruket.

Omvirketäravverkatochutkörtredanföregåendeårochvärdetav leveransarbe-tetharsåattsägablivit”liggande”,skadetnu avdras från inkomsten av leveransför-säljningen.

3. ERSÄTTNINGARIpunkt3.1skriverduinförsäkringsersätt-ningar,somärskattepliktiginkomst.Duskaangedemtillsittfullabeloppochintebe-aktaskatteinnehållningen.Denkommerdigtillgodoutgåendefråndeuppgiftersomför-säkringsbolagetskickattillskattemyndighe-terna.

Ipunkt3.2skriverdu inersättning förälgskador, som är skattepliktig inkomst.Härskaduocksåskrivainbl.a.ersättning-arsomvirkesköparebetalarföranvändningavskogsvägarochlagerplatser.Dåärdessaersättningarmednärduräknarsammanin-komster somberättigar till utgiftsreserve-ringochskogsavdrag.

Ipunkt3.3skriverduinallastatsunder-stödsomdufick2012medstödavlagenomfinansieringavhållbartskogsbruk,dens.k.Kemera-lagen.Omunderstödethargåtttilldensomgenomförtprojektet,skadetinteskrivasinhär.Kostnadernaavdrardusomutgiftersomhänförsigtillskogsbruket.

Härskriverduocksåinersättningarförtidsbundnamiljöstödsstödsavtalsomduin-gåttmedskogscentralen.

4. VIRKE SOM TAGITS FRÅN EGEN SKOGVirke som tagits från egen skog och an-vändsförjordbruk,näringsverksamhetellerprivatbrukärskattepliktiginkomst.Ijord-brukochnäringsverksamhetärmotsvaran-devärdeförvirketenavdragsgillutgift.An-

Nu finns det inte längre någ-ra skattelättnader i fråga om vir-kesförsäljningsinkomster utan al-la inkomster beskattas på samma sätt. Då Kemera-stöden numera är skattepliktiga, är alla utgifter i an-slutning till Kemera-arbeten av-dragsgilla.

RIV UT OCH SPARA!



vändningijordbrukärbl.a.värdetfördenvedsomanvändsföruppvärmningavpro-duktionsbyggnader.

Gängseleveransprisanvändssomvärdeförvirkesomtagitsförnäringsverksamhet.Värdeförvirkesomtagitsförjordbrukel-lerprivatbrukberäknasutgåendefrånrot-priser.

Användningavvedföruppvärmningavegenbostadochsommarstugaärinteskat-tepliktigt.Däremotärvärdetavvirkesomdu använt för att bygga en sommarstugaskattepliktiginkomst.

5.1 SKOGSAVDRAGI punkt 5.1 skriver du in skogsavdraget,somfåruppgåtillhögst60procentavdesammanlagdainkomsternaipunkterna1–4pådeklarationsblanketten,frånvilkaduharavdragitvärdetavleveransarbetet.Dukangöraskogsavdragfrånkapitalinkomsterfrånskogsfastighetersomduköptmotvederlag1993ellersenare.Påbaksidanavblankett2Cskadugöraenutredningöverskogsav-draget.

Förutom inkomster av virkesförsäljning

betraktasskadeersättningarochvirkesomtagitsfrånegenskogsominkomstsombe-rättigartillskogsavdrag.NärKemera-stödennumera är avdragsgilla, betraktas de ock-så som inkomst somberättigar till skogs-avdrag.

Inkomster från skogsbruket, som ut-görgrundförskogsavdraget,kanbeståavmångaolikainkomstkällor.

Exempel:Rotförsäljningar 20000euroLeveransförsäljningar 1500euroFörsäkringsersättningar 1000euroErsättningförälgskador 800euroKemera-stöd 600euroVirkesomanväntsförprivatbruk100euroTotalt 24000euroSkogsavdrag60% 14400euro

Skogsavdraget skaalltidvaraminst1500euro.Detförutsätterenkapitalinkomstpåminst2500euro,dådetårligaskogsavdra-getfåruppgåtillhögst60%avkapitalin-komsten.

Omduharinkomsterävenfrånfastighe-

tersominteberättigartillskogsavdrag,skadugöraenspecificeringav inkomsterna ianteckningarna,dådeinteutgörgrundförskogsavdrag.

5.2 OCH 5.3 UTGIFTS- OCH SKADERESERVERINGMed enutgifts- och skadereservering kanduflytta inkomster och skadeersättningarsomdufåttunderskatteåretframåtföratttäckautgiftersomuppstårunderkomman-deår.

Dubehöverintegörautgifts-ochskade-reserveringaromdutyckerattdetförsvårarbokföringen.Ibeskattningenkommerutgif-ternadigvanligentillgodoviaunderskotts-gottgörelsen,ävenomduvarkenskullehainkomsterellergjortreserveringar.

Dödsbonskaalltidgörareserveringarnärdetärmöjligt.Ettnegativtresultatdrasinteavfråndödsbodelägarnasövrigainkomster.Detinnebärattomdödsboetsaknarinkom-stersåblirdetettnegativtresultat.Detne-gativaresultatetkanavdrasfrånkapitalin-komsternaunderdeföljande10åren,menattinkomstförareserveringarärettsäkraresättatttäckakostnader.

Omdu i fjolhadestora inkomster frånvirkesförsäljningar,lönardetsigattgöraenutgiftsreservering ochpå det sättetmins-karestskatten.Denskatteinnehållningsomvirkesköparengörärsällansåstorattdenskulletäckadenskattduskabetalaförin-komsternafrånförsäljningavvirke,vilketinnebärattduskabetalatilläggsskattomduinteharandrabetydandeavdragförkapital-inkomsterellerfårskatteåterbäringfrånbe-skattningavförvärvsinkomster.

Enutgiftsreserveringfåruppgåtillhögst15procentavdesammanlagdainkomster-naipunkterna1–4påblankett2C.Reser-veringargörsfråninkomsterfrånvilkaduavdragitvärdetavleveransarbeteochgjortskogsavdrag.Dukangöraenutgiftsreserve-ringtillochmedfrånenKemera-ersättningomduinteharandrainkomster.

Dukangöraenskadereserveringfrånenförsäkringsersättningomduföljandeårfårförnyelsekostnader som följd av skadan.Skadereserveringenfårvarahögstlikastorsomförnyelsekostnaderna.

6. ANDRA POSTER SOM BETRAKTAS SOM KAPITALINKOMSTIpunkt6.1skriverduininkomstfördaut-gifts-ochskadereserveringartilldetbeloppsomdu inkomstför dem.Reserveringarnaska du inkomstföra i södra Finland inomfyra år och i övriga delar av landet inomsexår.

Punkt 603 och 613Inkomster från rotförsäljningar och försäljning av brännved och jul-granar 2012.

Punkt 604 Inkomst från le-veransförsälj-ning 2012. Skogs-vårdsföreningen/reviret har skött avverkningen, le-veransarbetets värde avdras inte.

Punkt 615Skogsavdraget får vara högst 60 % av inkomsterna i punkterna 1–4.

Punkt 14.3Icke avdragsgil-la utgifter för ter-ränghjuling i pri-vatbruk, anteck-nas som privata utgifter

Punkt 624I övriga årsutgif-ter ingår kostna-derna för avverk-ning som skogs-vårdsföreningen/reviret utfört.



Dukan inkomstföra reserveringen i sinhelhetpåengångellerdelauppdenpåfle-raår.Detärmestpraktisktatt inkomstfö-rasåstorabeloppattskogsbruketuppvisarnollresultat.Vanligtvisharduutgiftervarjeårochinkomstermerasporadiskt.

Exempel:Inkomster 0euroUtgifter 800euroAvreserveringeninkomstförs 800euro

Om du 2010 har gjort en reservering på3 000euroochdunu inkomstför800eu-ro,antecknardudetbeloppetipunkt6.1.Avreserveringenfrån2010finns2200eurokvarochdetbeloppetskriverduinpåbak-sidanav2Cblankettenipunkt640,återstå-endereserveringfrån2010.

Omdu regelbundet har inkomster frånskogen,kanduårligengöra reserveringarochinkomstförademnärtidengårut.

Duärintetvungenattinkomstföraenut-giftsreservering fastän skogsbruket uppvi-sarettnegativtresultat.Duharkanskean-drakapitalinkomstersomkantäckadetne-gativaresultatetförskogsbruket.

7. ÅRSUTGIFTERUtgifter somär nödvändiga för att bedri-vaskogsbrukkandudraavsomårsutgif-terelleravskrivningar.Årsutgifterdelasiniavlöningsutgifter,resekostnaderochövri-gaårsutgifter.

7.1. AVLÖNINGSUTGIFTERDetärnumerarättsällsyntattskogsägaredirekt avlönar främmande arbetskraft förskogsarbete.Kostnaderfördenarbetskraftsom lejsvia skogsvårdsföreningen, revireteller skogsserviceföretag avdras somövri-gaårsutgifter.

Ettdödsboellerensammanslutningkanbetalalöntillendelägare.Lönsomdubeta-lattillegetbarnsomhinnerfylla15årun-derskatteåretäravdragsgill.

Om dödsbo eller sammanslutning harbetalt reseersättningar ochdagtraktamen-tenåtdelägareenligtreseräkning,anteck-nasutgifternasomavlöningsutgifter.

7.2 RESEKOSTNADERNästan alla skogsägare som på något sättskötersinskog,fårresekostnader.Allaresorsomanknytertillskogsbruketäravdragsgilla.

Enredogörelseöverresorna,enkördag-bok,skafinnasianslutningtillbokförings-anteckningarna.Datumförresan,resmåletochmotivetförresanbörframgå.

Kollavstormskadorellerhjortdjursska-dor, besökhos skogsvårdsföreningenellerreviret,inköpavmotorsågochslyröjningärnågraexempelpåresor.

Du kan göra avdrag för dagtraktamen-tenförresor,meninteförresortilldeneg-naskogsparcellen.Avdragetär12euro/dagomresanvaritöver6timmaroch24euro/dagomresanvaritöver10timmar.Förbe-sökpåskogsmässorochdeltagandeikurserkandubetaladagtraktamenteåtdigsjälvochgöramotsvarandeavdrag.Dåskaduibokföringsanteckningarna angenär resanbörjadeochnärdenslutade.

Skogsägare rör sig vanligtvismed egenbil.Avdragetär0,25euro/km.Omdufär-dasmedallmännafortskaffningsmedelav-drardudeverkligakostnaderna.

Omettdödsboellerensammanslutninghar betalt skattefri resekostnadsersättningenligtreseräkning,fårkm-ersättningenva-ra högst 0,45 euro/km. Resekostnadernaskrivsdåinsomavlöningsutgift.Omresorinteersattsenligt reseräkning,äravdrags-beloppet0,25euro/kmochavdrassomnor-malaresekostnader.

7.3 ÖVRIGA ÅRSUTGIFTERDeflestautgifterförskogsbrukethörtilldenhär gruppen. Avdragsgilla är bl.a. skogs-vårdsavgiften, prenumeration på tidning-enSkogsbruket,bränsleochreservdelartillmotorsågenochröjsågen.

Anskaffningsutgifter för småmaskinersomröjsågochmotorsågkandudraavsomårsutgifter.

Omdusaknarkvitto,somt.ex.utgifterföranvändningavtelefon,skaduibokfö-ringsanteckningarnaredogöraförvarförduyrkarpåavdrag.

Omdinainkomsterfrånskogsbruketärbetydandekandugöra ett avdragpå190euroförarbetsrum.

Omduharanmältdigsommervärdes-skatteskyldig,antecknarduutgifternautanmoms.Den som inte ärmervärdesskatte-skyldig,draravutgifternainkl.moms.

AVSKRIVNINGARAnskaffningsutgifter förmaskiner somärstörre än enmotorsåg drar du av via av-skrivningar. Avskrivningsprocenten är 25förmaskiner,15förskogsdikenochskogs-vägar och 10 för byggnader som hör tillskogsbruket.

Förmaskinernasdel skriverdubara in

Punkt III Uppfölj-ning av skogsav-dragetSkogsavdraget ut-nyttjas helt. Det får utgöra högst 60 % av den ka-pitalinkomst som berättigar till skogsavdrag. Näs-ta år är beloppet av skogsavdrag som står till förfo-gande 32.160,00 euro.

Punkt IV Reser-veringar som inte inkomstförtsGamla reser-veringar plock-as från fjolår-ets blankett och skrivs in under rätt årtal. Den re-servering som in-komstförs lämnas bort, ny reserve-ring införs under 2012.



ettsammandragpå2C-blanketten.Blanket-tenharnukolumnerförfjolåretsutgiftsrest(punkt 8), anskaffningar under skatteåret(punkt9)ochöverlåtelserunderskatteåret(punkt10).Ipunkt11skriverduinfjolår-etsavskrivningarochipunkt12utgiftsres-tenislutetavåret.

Enjordbrukstraktormedsläpvagnärdenvanligaste maskinen som avskrivs. Äventerränghjulingarochsnöskotrarmedskogs-utrustningkanavskrivas.

Iståndsättningsdikningar och skogsväg-byggen genomförs vanligen som sampro-jektmedKemera-medel.Avskrivningargördufråndetbeloppsomdusjälvskabeta-la.Mindreutgiftersomt.ex.försladdningochgrusningkandudraavsomårsutgifter.

13. UTGIFTER SOM ÖVERFÖRS FRÅN ANNAN INKOMSTKÄLLAIpunkt13skriverduinutgifterförskogs-bruketsomingåttijordbruketsutgifterel-ler näringsverksamhetens utgifter, somt.ex.maskinkostnaderdåduanväntjords-brukstraktornförattkörautvirke.Omduinte anger virkessortimenten skilt för sig,använderdusommaskinkostnad3,89eu-ro/m³.Jordbruketsellernäringsverksamhe-tens utgifterminskar dumedmotsvaran-de belopp, dvs.med en lika stor korrige-ringspost

14. UTGIFTER FÖR ANNAN VERKSAMHET SOM INGÅTT I SKOGSBRUKETS ANTECKNINGARI punkterna 14.1 och 14.2 skriver du påmotsvarande sätt in utgifter för jordbrukochnäringsverksamhetsomduutförtmedskogsbruketsmaskiner.Detärutgiftersomingåriavdragenipunkt7ochpunkt11.

Omduanväntmaskinerochannanut-rustningsomhörtillskogsbruketsmaskin-parkförprivatbruk,tillexempelförattkörahemegenved,skaduskrivainanvändningförprivatbrukipunkt14.3.Härskriverduinutgifterföranvändningavterränghjulingochsnöskoterförprivatbruk.

Det är lättast att använda skattestyrel-sensnormer,euro/brukstimme,närduskaräknautvadanvändningenförprivatbrukärvärd.Dåbehöverduinteskilträknauthurstorandelavårsutgifter,avskrivningarochmervärdesskattsomskasättaspåpri-vatbrukochdärmedinteäravdragsgilla.

Utgifteripunkt14antecknasmedplus-förtecken på 2C-blanketten dvs. som in-komster,eftersomderedanharskrivits insomavdragellersåkanduintedraavut-giftenpågrundanvändningförprivatbruk.

Exempel:Duharanväntterränghjulingen10timmarförprivatbruk.Du skadåavdra140euro(10hx14euro/brukstimme).

15. SKOGSBRUKETS NETTOKAPITALINKOMSTNärskogsbruketskapitalinkomsterharvaritstörreänutgifterna,skriverduinnettoka-pitalinkomstenipunkt15,dvs.skillnadenmellankapitalinkomsterochutgifter.

16. SKOGSBRUKETS FÖRLUSTBRING-ANDE KAPITALINKOMSTNär utgifterna är större än inkomsterna,skriverdu indet förlustbringanderesulta-tetellerunderskottetipunkt16.Skattemyn-digheterna drar av det negativa resultatetfrån dina övriga kapitalinkomster.Omduinteharsådana,trädersystemetmedunder-skottsgottgörelseikraft.Omunderskottetärsåstortattdetintekandrasavfrånövrigakapitalinkomsterellersomunderskottsgott-görelse,fastställsunderskottetsomenför-lustikapitalbeskattningen.

IV RESERVERINGAR SOMINTE INKOMSTFÖRTSUtgifts- och skadereserveringar som dugjortifjolochtidigareår,skriverduinun-derdeårtal somdeärgjorda.Omdu in-komstförenreserveringförnågotår,skri-verduindetbeloppsomärkvarivederbö-randekolumn.

Om det år du gjort reserveringen in-telängresynspåblanketten,måsteduin-komstföra den reserveringen nu. I södraFinlandskaallareserveringargjorda2008inkomstförasnuochinorraFinlandreser-veringargjorda2006.Reserveringarsomduinkomstförskadeskrivainipunkt6.1.påblankettensframsida.

Allagamlareserveringarsomännuärikraft överför du från deklarationsblanket-tenfrån2011tilldeklarationsblankettenför2012.

DE MINIMISOmduharfåttandrademinimis-stödänförskogsbruketskadetsammanlagdabeloppetantecknasipunkt686.Frånjordbruketkanduhafåttdeminimis-stöd.

RÄNTORSkogsbruketsräntorfinnsupptagnapådenförhandsifylldadeklarationsblankettensomdufåriapril.Bankenharmeddelaträntornatill skattemyndigheterna.Där ska du ock-såskrivainräntorförgamlaskogsförbätt-ringslån.•

JANUARIDu får skattedeklarationsblanketterna förskogsbrukperpost.

Samlaallaverifikatochnumrerademilöpandeordning.Kontrolleraattduharal-laskogsbruksrelateraderesormedegenbilantecknadeidinkördagbok.

FEBRUARIDeflestaskogsägareskalämnainsindekla-rationsenast28.2.

Skogsägaresomärmervärdesskatteskyl-digskalämnainsinmervärdesskattedekla-ration,dens.k.periodskattedeklarationen,senast28.2.

MARSÅterbäring avmervärdesskatten påbörjas.Detkanräckatillslutetavsommareninn-anallasomärberättigadetillåterbäringfårsinapengar.

APRILRörelseidkare och yrkesutövare kan läm-na in sin skattedeklaration för skogsbruktillsammansmedskattedeklarationförnä-ringsverksamhetsenast2.4.

De förhandsifyllda deklarationsblanket-ternapostastillskattskyldiga.

MAJSkogsägare som inte är mervärdesskatte-skyldigakanlämnainsinskattedeklarationför skogsbruk tillsammans med den för-handsifyllda deklarationsblanketten. Denskainlämnassenast7.5eller14.5.

SEPTEMBERPostningenavskattebesluteninleds.Fastig-hetsskattenskabetalas.

OKTOBERDe sista skattebesluten kommer per post.Beskattningenför2012slutförs31.10.

DECEMBERSkatteåterbäringarnautbetalas.Förstaratenförrestskattenskabetalas.Skogsvårdsavgif-tenskabetalas.•

TEXT: HANNU JAUHIAINEN

Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2013

Viktiga datum 2013



JORDBRUKSINKOMSTERSom inkomster från jordbruket räknas ar-rendenellermotsvarandehyresintäkterfrånjord-ochskogsbruksmark.Tillexempeldenhyrasomskogsägarenfårföratthanupp-låtitsinmarkförenreklamskylt,enradio-

mast,ettskidspår,ensnöskoterledellerettvindkraftverk.Om skogsägaren får ersätt-ning enligt hurmycket el vindkraftverketproduceraransesävendetvara inkomsterfrånjordbruket.

Äveninkomsterfrånarrenderingavjakt-markerochfiskemarkerbetraktassomjord-bruksinkomster.Inkomsterfrånjordbruketdeklareraspåblankett2(skattedeklarationförjordbruk)

PERSONLIGA KAPITALINKOMSTERInkomsterfrånförsäljningavmarksubstan-ser,somtillexempelgrus,sand,bergoch

torv betraktas däremot sommarkägarensövriga personliga kapitalinkomster.Dessainkomsterinförspådenförhandsifylldade-klarationsblanketten.

SKATTEFRIA INKOMSTERInkomster från försäljning av kåda, gran-skottellerbarkförtillverkningavbarkmjölärdäremotskattefrialiksominkomsterfrånbär-,svamp-ochkottplockning.Omersätt-ningenharfåttssomlönärdenskatteplik-tig.

Skogsinkomster eller...

Blanketten för periodskattedeklarationmed anvisningar för ifyllning av blanket-tenkommertillsammansmed2C-blanket-ten.Blankettenkommernumeraenbarttillmoms-skyldiga.

Överstpåperiodskattedeklarationsblan-kettenfinnsdenskattskyldigesnamnochFO-nummer.OmFO-nummersaknasärdetersatt med den skattskyldigas personbe-teckning:Allaandrauppgifterskaduskrivainpådenvänstradelenavblanketten,somharrubrikenUppgifterommervärdesskatt.

Mervärdesskatt på försäljning av virkeochvedochävenmervärdesskattpåförsälj-ningavavverknings-ochdrivningstjänsterskriverduinikolumnenSkattpåinhemskförsäljningenligtskattesatserna.

Vanligtvisharskogsägareenbartmervär-desskattersomär23procentochdeskriverduinipunkt301.Detsammanlagdabelop-petavmervärdesskattersomingått idinautgiftersomharanknytningtillskogsbru-ket skriver du in i punkt 307Moms somskadrasavförredovisningsperioden.Skill-nadenmellanbeloppenipunkt301och307skriverduinipunkt308.

Momsen ska betalas till skatteförvalt-ningenskontosenast28.2.2013.Ombelop-petavdenmomssomberättigartillåterbä-ringärstörre,återbetalarskattemyndighe-ternaskillnadentillskogsägaren,närskat-tedeklarationenärbehandlad.

Du ska lämna in enperiodskattedekla-rationävenomduinteharhaftmomsplik-tigverksamhetunderkalenderåret.Dåskri-verdu2012iruta055År.Komihågattun-dertecknablankettenomduskickarindenipappersform.

Dukanreturneraperiodskattedeklaratio-nen isammakuvertsomblankett2C.Dukanocksålämnainperiodskattedeklaratio-nenelektronisktiwebbtjänstenSkattekon-to,www.skatt.fi/skattekonto.

Ombeloppetavdenmomsdudraravärmindreänmomsenpåförsäljningen,skadubetalaskillnadentillskattemyndigheterna.Momsenbetalardutillskatteförvaltningens

Redovisning av momskonto.Medanvisningarnaföljerkontonum-merochreferensnummersomdubehöverförattbetalamomsen.Referensnumretstyrbetalningentilldittskattekonto.

Somskogsägarebehöverduinteanmäladigsommervärdesskattskyldigomdenår-ligaomsättningen,dvs.allmervärdesskat-teunderkastad försäljning, är under 8 500euro.Såfortomsättningenettårstigeröver

Inkomster från skogen kan beskat-taren anse vara inkomster från jordbruket fastän skogsfastigheten helt saknar åkermark och det inte idkas någon form av jordbruk på fastigheten.

301Sammanlagd moms på vir-kesförsäljningsinkomster

307Moms på egna utgifter och kostnader

308Skillnaden mellan 301 och 307 ger moms att beta-la/moms som berättigar till återbäring



gränsbeloppetärduförpliktigadattanmäladigsommervärdesskattskyldig.

Åandrasidanärdetväldigtfåskogsäga-resomförlorarpåattvaramervärdesskatt-skyldig.Också de skogsägare somhar enlitenomsättningvinnerpåattvaramed imervärdesskattesystemet.Omomsättning-enärunder8500eurohardusomskogs-ägarerättattfrivilligtansökaomattblimer-värdesskatteskyldig.Detgördumedpatent-och registerstyrelsens samt skatteförvalt-ningensgemensammablankettY3(Enskildnäringsidkare).

Närdusäljervirkeärdetvirkesköparensomläggertillmomspåvirkeslikviden.Omdusommomspliktigskogsägaresäljervedeller entreprenadtjänster, ska du lägga tillmomspåfakturan.Frånmomsfrånvirkes-affärerkanduavdramomssomdubetaltvidinköpvarorochtjänstersomanknytertillskogsbruket.Omduharbetaltförmyck-etmoms,återbetalarstatenskillnaden.Pådetta sätt får du tillbakamoms faständuinteallsskullehasåltvirkeunderbeskatt-ningsåret.

Uppgifter om lättnader vid den nedregränsenharfåttenegenrutaneretillhögerpåblanketten,mendettaberörinteskogs-ägare.

Påbaksidanavblanketten skadu skri-va inuppgifteromandra skatter sombe-talaspåeget initiativ.Punkt24gäller för-skottsinnehållningpåinkomstavvirkesför-säljning.Duskafyllaidenhärpunktenomduhar köpt virke av t.ex. en granne ochduhargjortenförskottsinnehållning.Denhärpunktengällerbl.a.skogsägaresomsäl-jervedochköpervirketavutomstående.•

TEXT: HANNU JAUHIAINEN

Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2013

Ersättningarsomdufåttför–inrättandeavprivatskyddsområde–försäljningavområdetillstaten–byteavområdemotstatensmark–tidsbegränsadfridlysningavettområde enlignaurvårdslagenärskattefriinkomst.

Ersättningarsomdufåttförattduingåttetttidsbundetmiljöstödsavtalärdäremotskat-tepliktiginkomst.•


IslutetavnovemberföllrekordmycketsnöiHangötraktenochpåKimitoön.

– Alla skogsbilvägar snöade igen pånågradagar,sägerFred Nordell,virkeskö-pareförStoraEnsopåKimitoön.Detvarsomde värsta vintermånaderna trots attdetbaravarnovember.

ÅKRAR FLASKHALSENUnder endrygmånadvardet storapro-blemmedavverkningarna.

–Detfannsingentjäleundersnön.Närviskullepåbörjaennyavverkningkolla-dejagalltidomdetvarmöjligt.Detgickmyckettidtillatttaentittpåvarjeavverk-ningsobjektochbedömaomdetvarmöj-ligtattutföraavverkningen.

– Jag var i kontakt med skogsägarensomsåltvirketocherbjödhonomattkom-mamedut i skogen ochbedömaomviskullepåbörjaavverkningenellerinte.Detfinnsalltidriskerfördjupaspåravskogs-maskinerna om marken är ofrusen. Detblevmycketpusslandemedavverkningsy-tor,dåvårförplaneringintehöll.

– Speciellt problematiska var avverk-ningarpåsådanaplatserdärvivartvung-

Snön kom, smalt och nu ser det bra ut. För avverkningsansvari-ga var slutet av fjolåret problema-tiskt med vattensjuka marker, snö och ingen tjäle.

Tidig snö bromsade transporter

naattköraöveråkrarförattfåutvirkettillenskogsbilväg.Viväljerattplogaupptill-fälligavägaröveråkrarförattpådetsättetfåmarkenatt frysaochdärmedfåbättrebärighet.Meniblandvaråkrarnasåmjukaattdetvaromöjligtattköramedtraktorpådem.Alternativtpackarvisnönmedtrak-torsåattdenfrysersåattdetbildasettbä-randeskikt.Detärantingenskogsägarensjälv,omhanharentillräckligtstorjord-brukstraktor,ellervåraentreprenörersomtramparvägarna, sägerFredNordell ochtilläggeratttrampaärdetordsomskogs-fackmän användernär en traktor kör avochanlängsenvägförattpackasnön. STORA UTGIFTER FÖR GRUSNINGEnligtNordellärskogsbilvägarnapåKimi-toönirelativtgottskick,sådetärsällandesomblirflaskhalsen.

–Menifjolgrusadeochlappadevire-kordmånga skogsbilvägar, sägerNordell.Detregnadejuhelaåret.Fjärrtransportenblevdyr.

När Skogsbruket pratarmedNordell imittenavjanuariärhanoptimistisk.Detregnademycketislutetavdecemberochsnödjupetminskademedmeränhälften.Sedanblevdetkallt.

–Nuärdetperfekt.Köldenhargjortattdettillochmedärskarföre.•




NågradagarefterjulträffarjagskogsägareKristina Saari ihennes lägenhet icentra-laJakobstad.Idagärhonpensionär,mendet betyder inte att hon är sysslolös.Detinnebär en del frilansandemed radiosän-da gudstjänster iÖsterbotten, kommandearbetesomfullmäktigeledamotiJakobstadsamtaktivtengagemangifleraföreningar.

MÄNNISKOR ÄR BÄSTKristinaSaariharavslutatsittjullovgenomattgöraenradiosändgudstjänstiKarleby.

–Folkkännerigenminröstpåstan.Detärganskakomiskt,menegentligenheltför-ståeligtmedtankepåallaårjagjobbatpåradion,sägerKristinaSaarisomävenjob-bat40årsomguide.

JagvågarpåståattdeflestaJakobstads-borkännerKristinaSaari.Omintesomra-dioprofilellerguidesådärföratthoni14årharvaritenavdedrivandekrafternabakomdenårligafolkfestenJakobsDagar,evene-mangetsomunderenveckavarjesommarsamlarfolkfrånnärochfjärraniJakobstad.UnderJakobsDagar2012utnämndesKristi-naSaaritillLateJakob,entitelsomutdelastillpersonersomgjortnågotbraförstaden.

–Jagharjobbatmedmarknadsföring,in-formationochresoriolikaformerinästanhelamittliv.Detabsolutroligasteäratthamedmänniskorattgöra.

SKOGSÄGANDE EN SJÄLVKLARHETKristina Saari växte upp på en bondgårdi Sandsund, Pedersöre. Hennes föräldrarJohnochElsa Portinvardesistasomidka-dejordbrukdär,mengårdenstårkvarochidaghyserdenKristinassonTommedfa-milj.Denandrasonen,Kari,bor i Jakob-stad.

–Bondgårdenärbyggdpå1860-taletochTom är den femte generationen som bordär,sägerKristinaSaari.

Tillbondgårdenhördeendel skogoch

City-skogsägare med känd röst

Kristina Saari är en känd profil i Ja-kobstadstrakterna. Hon är ock-så skogsägare. För kvinnan med många järn i elden är stugan i den egna skogen i Fäboda en lugn till-flyktsort.

dendeladesmellanKristinaochhennessys-kondåföräldrarnagickbort.Trotsattskogs-brukvaralltannatänbekanttvekadeSaarialdrigatttaemotarvet.

–Jagkändetillattskogarnaexisterade,

menhadealdrigdeltagitinågotskogsarbe-te.Detkändesändåsjälvklartattjagskullebliskogsägare.Trotsattjaginteharmycketskogkännsdetändåbetydelsefulltattdenfunnitsisläktensålänge,sägerhon.


KRISTINA SAARIS FEM SNABBA

Svampplockning Bärplockning Plockar blåbär, lingon och pepparriskor i egen skog.

Fika i stan Picknick i skogen Det blir ofta fika på stan! ”Picknick” bara på stugan.

Gummistövlar Högklackat Helst något mittemellan.

Planteringsrör Röjsåg Planteringsrör är aktuellt, röjsåg används aldrig.

Skidsemester Solsemester Absolut solsemester!

MittisinskogharKristinaSaariensom-marstugabyggd1937, somnumeraärut-byggdochrenoverad.Hitåkerhoniblandförattövernatta,plockabärellertasigentittpåsinskogochvadsomeventuelltkun-debehövaåtgärdas.

–SedanringerjagminsonTomochsåförsöker hanfixa det, säger hon. Jag harockså fått hjälp av andra släktingar ochvännermedattfällastoraträdruntstugan.

SKOGEN BLEV BRÄDERKristina Saari anser att en ”riktig” skogs-ägareäraktivochharmycketskog.Skogar-naskaskötas,sesöverochskogsägarenskahafullkollpåläget.Kanskekopplasskogsä-gandettilljaktellerbärplockning.Honserinte sig själv som en ”riktig” skogsägareutantitulerarsigsjälvcity-skogsägare.

–Jagboristan,harärvtliteskog,vetin-temycketomskogsbrukochkaninteriktigtgöranågotsjälv.Iminålderärdetbästattöverlåtaskogsarbetet tillandra.Detärro-ligtattvaraskogsägare,menrentpraktisktsettärdetbarabesväreftersomjaghelati-denbehöverandrashjälp.Menjagvillän-dåintesäljaminskog,sägerhon.

FörKristinaSaariinnebärskogenrekrea-tionochmöjlighettillattfyllavissahusbe-hov.Bondgården iSandsundharfleraka-kelugnar, så veden som skogenbjuder ärvälkommen. Det senaste året har sonenTomocksågettsigpåettlitestörreprojekt,dåhansågadeuppbräderochplankorurstockarhämtadeursinmammasskog.

–Viavverkadeskogenochsedansågade

Tomuppstockarnahemmapågårdenmedenhyrdsåg.Nästasommarfårbondgårdennyatakstolarochväggarnaskabrädslås,sä-gerKristinaSaari. PLANTERINGSTALKOKristinaSaariåterkommerfleragångertillhurviktigtdetärattungdomarlärsigvär-desätta naturen och skogen. Detta kun-demycketvälkombinerasmedattmångaungagärnavillhaettsommarjobb.

– Städerna kunde ju erbjuda alla ungasom söker sommarjobb ett par veckor”skogsarbete”, de kunde rensa bort litesly längs vägar och liknande där resulta-tensynsgenast.Medbraarbetsledareskulledetsäkertvaraettroligtjobbochkostnader-naskulleintebehövavarastora,sägerhon.

SinegenfamiljskaKristinaSaariförsökalockautpåplanteringstalkoisommar,därbondgårdens blivande väggbeklädnad av-verkadesskanuplanterasnyskog.

–Detkännslitenostalgisktdåmantän-kerattenännuokändsläkting,kanskeettbarntillminabarnbarn,ärdensomkom-merattavverkadenskogvinuskaplante-ra,sägerhon.

Innan planteringssäsongen kommerigång skaKristina Saari njuta av värme isödraSpanien,dithonåker islutetavja-nuari.

–Jagbörjarmedtvåveckorsarbetesomreseledareochsedanblirdetfyraveckorse-mester,sägerhon.•

TEXT OCH FOTO: NINA JUNGELL

Uppvakta med en prenumeration på Skogsbruket

Då du gör en gåvoprenumera-tion på 6 eller 12 månader får mottagaren en gång i måna-den glädje av din gåva. Då vi mottagit din beställning sän-der vi ett presentkort inkl. kuvert.

Pris i Finland:12 månader 49 €6 månader 30 €

Kontakta Margita Törnroth, tfn 09-888 6016, 040-522 0770,e-post [email protected] eller fyll i prenumerationsuppgif-terna på www.skogsbruket.fi

Presentkort


ÖVERSIKT ÖVERvirkesmarknaden

Jämnare virkeshandel än någonsinTrots fortgående osäkerhet inom den all-männa ekonomin och på marknaden förskogsindustriprodukter, fungerade virkes-marknadenifjolsomhelhetbättreännå-gonsin.Inköpsvolymernaökademeddrygtentiondedelfrån2011trotsattdetnominel-la rotprisindexet sjönkmedomkring femprocent.

Virkesinköparnahar efterlyst en jämnvirkeshandel.Ihöstasvarinköpsvolymer-naperveckamycketjämna.Detendaun-dantagetifjolvarjuni,dåpriskorrigerings-perioden för skogsbolagens avtalskundertogslut.Dåblevdetentillfälligtopp.Enjämnefterfrågangaranterarjämnainköps-volymer.Trotsdennautvecklingpåvirkes-marknaden,varnågravirkesköparemiss-nöjdamed situationen.Det förekom för-ståsskillnadermellanregionerochföretag.Höstens rikliganederbördorsakade storaproblemförvirkesanskaffningenochsom-

marstämplingarvardeendasomvirkeskö-parnavarintresseradeav.

Någraindustrirepresentanterkrävertillochmedattstatenblandarsigivirkeshan-delnsåattutbudetpåvirkeskulleöka.Urskogsägarnas synvinkel låter dettamärk-ligt.Denfinskavirkesmarknadenfungerarpåkortsiktprecissåbrasommankanför-väntasigmedbeaktandeavköparnasochsäljarnas struktur.Virkesmarknaden kanpermanent förbättras genom att utveck-laskogsbruketiriktningmotnormalföre-tagsverksamhet.

Framförallt sågindustri klagar ofta attvirkesprisernainteanpassarsigtillträvaru-priserna.Detstårfullständigtklartattsåg-industrinslönsamhetisinhelhetärmyck-etsvag.Under2012sjönkdetgenomsnitt-ligarotprisetpåtimmermeraänexportpri-sernapåträvaror.Imångakonkurrentlän-derärrotprisetpåtimmerklarthögreän

iFinland.Tyvärråterspeglas ingaföränd-ringar påmassa- ochpappersmarknadenpåprisernapåmassaved.Priset påmas-savedochdärigenompriset på sågverks-flispåverkarstarktsågindustrins lönsam-het och ävenprivatskogsbrukets lönsam-het.Manmåsteocksåkommaihågattvir-kesprisernavarierarväldigtliteijämförel-semedpriserpåandraråvaror.

Utsikterna fördettaårärganskaposi-tiva. Efter köldperioden i december harefterfråganpå vinterstämplingar ökat be-tydligt.Mankanförväntasigattskogsin-dustriniårkommerattköpaungefärlikastoravolymersomifjol.Destörstafråge-tecknengällerexportmarknaden.Detärnuviktigtattskogsägarnabjuderuttillräckligtmedvirketillförädling.•

TEXT: ERNO JÄRVINENFORSKNINGSCHEF FÖR MTK:S SKOGSLINJE

TotaltbehandlarMuseiverket justnuflerahundra ansökningar omolika behovsprö-vadeunderstöd.Avdemgällerettfyrtiotalåtgärderpåobjektiekonomiskogar.Derea-listiskaansökningarnaskajämförasochbe-dömas.Beskedomunderstödenkanskogs-ägarnaväntasiginomkort.

– Stödet riktas till åtgärder som strä-var efter att bättre bevara fornlämningar,såsombehandlingavvegetationochträd-beståndochannan landskapsvård.Bidragkanocksåsökas föråtgärdersomförbätt-rarnåbarhetenochplaneringenavskötselnavfornlämningen,berättarskogsexpertAi-ri MatilapåTapio.

–Jagärverkligengladöverattdethär

stödetäntligenharblivitav,sägerspecial-forskarePäivi MaaranenpåMuseiverket.

Museiverketharfåttin42ansökningar.–Viväntadeossetttiotal.Vifickockså

mångaförfrågningaravintresserademark-ägaresomplanerarattsökastödetiframti-den.Markägarnasresponsharvaritglädjan-de.Deuppskattarattstatenstöderdemsominomskogbruketaktivtvillbevaraochvår-dafornlämningar,sägerMaaranen.

I ansökningsblanketten beskrivs i enplan vilka vårdåtgärder som planeras påfornlämningenochtidtabellenfördessa.

–Blandansökningarnafinnsbådeomfat-tandeplanergjordaavkonsulterochvan-ligamarkägaresegnaenklareplaner,berät-tarMaranen.

Stöd, som för skötsel av fasta fornläm-ningarienlighetmedfornminneslagen,be-viljasårligen.Anvisningarochansöknings-blankettenfinnspåMuseiverketswebbplatsunderrubrikenunderstöd,www.nba.fi.•

TEXT OCH FOTO: MARIA LINDéN

Nu är det möjligt att få stöd för skötseln av områden med forn-lämningar. Museiverkets behovs-prövade statsstöd kan sökas årli-gen. Som ny kategori finns ett stöd för vård av fornlämningar i skogs-mark.

Nytt stöd för fornlämningar

En fornlämning bevaras bäst om sly och träd avlägsnas. Slåtter och bete har expo-nerat den här vackra boplatsen.


Virkesprisstatistik

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna

Iprisstatistikenangesdeåttavanligastevirkessortimenten.Medsmåstockavsesstock-armedtoppdiametern12–13centimeter.

Uppgifternabaserarsigpådeprisersominskrivs ivirkeshandelskontraktmellanvirkesköpareochenskildaskogsägare.T.ex.prisjusteringarsomöverenskommitsmedavtalskunderingårinteochintehellertidighetstilläggileveransaffärer.Prisernaärut-anmoms.

PrisuppgifternabaserarpådeninformationsomSkogsindustrinrf.varjeveckatill-ställerSkogsforskningsinstitutetominköptavirkesmängderfrånprivatägdaskogarsamtvirkespriser.Medprivatägdaskogaravsesskogarsomägsavprivatpersoner,samägdaochsamfälldaskogarsamtsko-garsomägsavstäderochkommuner.Istatistikeningårin-temängderochprisersomberörskogsbolagensegnasko-garochintehellerForststyrelsensskogar.

Istatistikeningårinköptavirkesmängderochpriserfrånca84procentavallavirkesaffäreriprivatägdaskogar.Ut-anförmaterialetärsmåochmedelstorasågar.

Devirkesprisersomangesperområdeochförhelalan-detärettvägtmedeltalavprisernapådetvirkesomköptsdesenastefyraveckorna.Omvirkesmängdenförnågotsortimentvidrotköpärunder1 000m³ochvid leveransköpunder500m³angesingetpris(…).Ommängdenär0m³,anges(–)sompris.

På Skogsbruketswebbsajt under rubrikenSkogsbruket för prenumeranter uppdaterarvivirkesprisernavarjevecka.Dubehöverlo-ginuppgifter för att kunna öppna sidan ochdemhittardupådinfaktura.•

Rotpriser vecka 1+2

Hela landet

p stigandeq sjunkande

Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 55,10 q 44,30 q 47,69 q

Granstock 54,36 q 44,89 p 47,75 p

Björkstock 42,43 p 30,90 p 38,56 p

Tallmv*) 17,74 q 14,17 q 14,68 q

Granmv 18,94 q 14,65 q 15,57 q

Björkmv 17,45 q 14,07 p 14,18 p

Tallsmåstock 24,78 p 20,93 p 19,71 p

Gransmåstock 24,90 q … 20,04 q

*) mv=massaved

Södra Finland


Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 55,54 q 43,24 q 47,05 p

Granstock 54,75 p 46,04 q 48,20 p

Björkstock 41,86 p … …

Tallmv 16,78 q 13,32 q 14,70 q

Granmv 18,85 q 14,06 q 15,66 q

Björkmv 16,83 q 12,67 q 14,40 p

Tallsmåstock … … …

Gransmåstock … – …

Södra Österbotten


Slutav-verkning

Första gallring

Senare gallring

Tallstock 55,27 q 44,70 p 44,79 q

Granstock 53,49 q 44,14 q …

Björkstock … … …

Tallmv 17,63 q 15,28 p 14,56 p

Granmv 19,25 q 16,40 p 14,88 q

Björkmv 17,65 q 15,56 p 14,57 q

Tallsmåstock 25,40 q 22,20 p …

Gransmåstock 24,98 q … –

Leveranspriser vecka 1+2


Hela landet

Södra Finland

Södra Öster-botten

Tallstock 56,61 q 58,29 p 51,57 q

Granstock 56,46 q 58,76 p 50,89 q

Björkstock 46,16 p 45,56 p ...

Tallmv*) 29,73 p 29,37 q 28,77 q

Granmv 31,34 q 31,93 q 29,15 q

Björkmv 30,83 p 30,63 q 29,22 q

Tallsmåstock 33,44 q … 33,00 q

Gransmåstock 38,27 p 39,66 p …

*) mv=massaved

Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna

PIX

är v

arum

ärke

ssky

ddat

och

kom

mer

si-el

lt ut

nytt

jand

e kr

äver

tills

tånd

av

FOEX

In-

dexe

s Ab.


I en anläggning på Stora Ensos område iVarkausproducerarbolagetCarelianCavi-arkaviar.

CarelianCaviarharettavtaltillår2020medStoraEnso,somreglerarråvatten,upp-värmningavvatten,avloppsvattensamtel.

–Viharfrånbörjanvaritmedvetnaomriskernaivårtarrangemang.Därförjobbarviförattidetlångaloppetintevarabero-endeavvadsomskerinomskogsindustriniframtiden,berättarförsäljningschefCarin Holmqvist.

VÄRMS MED SPILLENERGIVattnetiCarelianCaviarsanläggningvärmsavspillenergifrånpappersfabriken.Fiskod-lingenutnyttjarävenfabrikensreningsverkför avloppsvatten genom att leda dit detslamsomsamlatsibassängerna.

Självaodlingsbassängernaochallteknik

inneianläggningenägsavCarelianCaviarochdärfinnsniostorabassänger.Bassäng-ernarymmer240kubikmetervattenoch40mindrebassängerrymmer50kubikmeter.

Fiskarnafödsuppienlandbaseradan-läggningmed fullständigt kontrollerad re-cirkulationsteknik.Vattnetibassängernare-nassåattendastenmindredelavvattnetbytsutmotnytt. Pådetta sättminimerasfärskvattenbehovet.

–Vårteknikförattodlafiskärdenmestmiljövänligasomfinnsidag.OdlingeniVar-kausärendastbyggdförodlingavmatfiskochkaviarfisk.

HÖGT KILOPRISÄktakaviaravsaltadfiskromfrånstörfiskarräknastillenavdedyrastehandelsvarorna,kiloprisetliggerrunt2900euro.Därförsäljskaviarismåburkar.

Holmqvist berättar att de i första handanvänder den sibiriska stören (Acipenser baerii).Ettfåtalstörariodlingenäravar-tenbeluga(Huso Huso).

Yngelharhittillsköpts i Italien,Frank-rike,TysklandochFinland.Mednuvaran-dekapacitetfinnsettbehovavcirka50 000yngelvartannatår.

–IdagkanCarelianCaviarproducerasi-

Lyx i skuggan av fabrikenPå Carelian Caviar är man inte oro-lig för dåliga tider inom skogsin-dustrin. Tvärtom har företaget för-dubblat sin produktionskapacitet.

– Vi får synergieffekter av Stora Enso, säger försäljningschef Carin Holmqvist.

naegnayngelochärdärmedheltsjälvför-sörjande.

Fiskarnakönsbestämsnärdevägermel-lan1,6och2,5kilo.Hanarnaslaktasdirektdärefter.Honornablirkönsmognavidcir-kaåttakilo,alltsådådeärfemtillsexår.

Närrommentagitsurstörenberedsdentillkaviar,paketerasochlagras.Avenfiskkanmanräknamedattungefär10procentärkaviaroch50procentfiskfilé.

–Visäljerfrämstvåraproduktertillgros-sisteriNordenochnujobbarvimedmark-nadeniLondon.

Dessutomhar företaget fått in en fot iHongkongochsiktarpåAsienmarknaden.Detfinnsenökadefterfråganpålyxproduk-teriAsien.

Fiskodlingen utnyttjar fabrikens reningsverk för avloppsvatten.

FOTO

: SEP

PO T

OSS

AVA

INEN

FOTO

: CA

RIN

HO

LMq

VIST

FOTO

: MAG

NU

S SK

OG

LÖF


Rommen bereds till kaviar i flera produk-tionssteg.

HÅRD KONKURRENSStoraEnsos fabrik iVarkausharenkapa-citetpå285 000tonfinpapperoch250 000kubikmetersågatvirke.Jarkko Tehomaa,direktörförfabriken,konstaterarattmark-nadenförpappers-ochträvarorförtillfälletärutmanandeochkonkurrensenstenhård.

–Vi lägger nermycket resurser på atthållavårverksamhetkonkurrenskraftig.

FabrikenfårnyttaavsamarbetetmedCa-relianCaviar främstgenomattfiskodling-en köper tjänster ochproduktionsfaktoreravfabriken.

TehomaaanserattettsamarbetemellanutomståendeaktörerochandraavStoraEn-sosfabrikerkanvaralönandeförutsattattbådaparterfårnyttaavarrangemanget.

–CarelianCaviartarinteenalltförstorekonomiskrisk,eftersombolagetvidbehovkanfungeraheltsjälvständigt.•

TEXT: MARIANNE PALMGREN

FOTO

: CA

RIN

HO

LMq

VIST

–Framtillnyligenbrukadevikastadessabensomvarvärdelösaföross.Mennuin-serjagattviundermångaårharkastatbortenmassapengar,sägerhon.

Suweisra är ordförande för SomalilandMeatDevelopmentAssociation– en lokalföreningsombeståravomkring40kvinnorochmänfrånSomaliland,SomaliasdelvissjälvbestämmanderegionlängsAdenviken.

GÖMDA SKATTER I BENRESTERDen somaliska befolkningens kost är tillstordelköttbaseradochvarjedagslaktastiotusentalskamelerilandet.Tonpåtonavben, hud ochhovar och andra oönskadedjurdelarkastasbort.

IettprojektfinansieratavStorbritannienarbetarFAOmedatthjälpalokalsamhällenmedattskapaökadeinkomsterfrånsinbo-skap.Detta inkluderarblandannatbered-

ning av djurhudar, tillverkning av tvål avbenmärgochkamelbenshantverk.Resulta-tenavdetförstaprojektåretharvaritöver-raskandegoda.

–Viharfåttläraossteknikerförattkun-naskäraifärskabenförattextraheraben-märgen som vi sedan kokar och blandarmedkaustiksodaienmycketenkelprocess,sägerenavdeltagarnaiprojektet.

Tvålensomhonproduceradenågontim-metidigareanvänderhonnunärhontvät-tarsittvitatyg.

Avdehårdaochtätakamelbenengårdetatt skapamycket.Under projektets förstaårharöver100deltagarelärtsiggörahals-band,armband,blomvaser,pärlor,kammarochannat.

– Genom att använda animaliska benförattproducera tvålocholika formeravbenhantverkharvisettattvarjedjurökarivärdemed30 till60procent,oberoendeav omdet gäller getter, får eller kameler.Dethäräroerhörtbraförvårtfolk.Detärdenhärtypenavverksamhetsomviverkli-gentrorkanlyftamänniskorurfattigdoms-spiralen.•

TEXT: GERD MATTSSON-TURKUFOTO: PIXMAC

Källa: FAO

Boskaps-avfall blir tvålSuweisra Mohamed viftar med ett kamelben och har ett stort leen-de på läpparna. Vid 47 års ålder har Suweisra, en energisk kvin-na från Somalia, äntligen upptäckt vad hon beskriver som en gömd skatt bland avfallshögarna i Soma-liland. Högar av ruttnande slaktav-fall finns nästan vid varje slakteri.


KÖP& sälj På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.

Utbud på tjänster i Österbotten

• Närpes röjningstjänst utför röjningar och planteringar i sydöster-botten, tfn 050 366 6251• Maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i Österbotten. Räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan Renlund, tfn 040 583 2681

• F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Peders öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712.

• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749.

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565.

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089.

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929.

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialav-verkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171.

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054.

En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mel-lanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören be-tjänar.

Månadens TOK

– Lärk!? Jag trodde det var döda granar!

Har du flyttat?Via webben, www.skogsbruket.fi, gör du snabbt adressförändringen.

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449.

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669.

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508.

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 867 373.

Utbud av tjänser vid sydkusten

• Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar utförs i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240.

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723.

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.

Har du synpunkter på tidningen?Du kan ge respons per e-post till [email protected] eller per post till adressenSkogsbruket, c/o Oy Nordinfo Ab, Lillviksvägen 6, 02360 Esbo.

Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontakt-uppgifter finns på sidan 3 i tidningen.


Med en ny formsprutad kom-posit som köksstomme ges en 30 procentig materialbespa-ring. Det hävdar Puustelli, som snart börjar använda en kom-posit som består av en bland-ning av plast och trä, skriver woodnet.se.

Materialet formsprutas till en ram, som bekläs med trä-fiberskivor eller massivt trä. Det kan användas i tunnare di-mensioner än spånskiva, men med bibehållen styrka. Det kan också göras fukttåligt.

– Får köken ett varmt mot-tagande planerar vi att på sikt byta ut det mesta av spånski-van i stommarna mot den nya

biokompositen, berättar Ju-hani Salovaara, industridesig-ner som ritat ett nytt ”kompo-sitkök” tillsammans med Puus-tellis utvecklingspersonal.

En stor fördel enligt ho-nom är materialbesparingen. Genom att kompositen form-sprutas kan man även skapa avancerade former utan spill.

Professor Ali Harlin på Tek-nologiska forskningscentralen VTT tror särskilt på två bran-scher för det nya materialet: möbel- och fordonsindustrin.

– Man får ett starkt mate-rial även med tunna dimensi-oner. Det innehåller mer luft och det ger exempelvis en

Ny komposit spar material

köksstomme som väger näs-tan en tredjedel mindre än motsvarande stomme i spån-skiva, säger Herlin.

Investeringar i nya bearbet-ningsmaskiner skulle återbeta-

las på bara några år. Enligt Ali Harlin minskas

koldioxidutsläppen med 35–45 procent om en köksstom-me görs i biokomposit istället för i spånskiva.

FOTO

: PU

UST

ELLI

Visste du att...

FOTO: NIINA UUSI-SEPPÄ, MUSEIVERKET

I Kumo (fi. Kokemäki) finns lämningar av det hus, där Henrik den helige sägs ha predikat i mitten av 1100-talet. Analyser har dock visat att stockarna härstammar från 1400-talet. Byggnaden, eller hu-set, har trots det en ålder på drygt 500 år och anses vara den äldsta träbygganden i Finland.

I mitten av 1800-talet uppfördes en teglbyggnad kring lämningarna av huset, det så kallade S:t Henriksmonumentet.

www.skogsbruket.fiPå webben hittar du i arkivet nummer från 1/2003 till nummer 6-–7/2012.

På sidorna för prenumeranter kan du bl.a. följa med hur rotpriserna och leveranspriserna utvecklas från vecka till vecka. Priserna uppdateras varje tisdag.

Användarnamn och lösenord finns på fakturan, du får dem också från redaktionen.

Det krävs avsevärt mindre energi för att tillverka och monte-ra upp en balk av trä än motsvarande av stål eller aluminium. En stålbalk kräver 3,5 gånger mera energi i tillverknings- och monte-ringsskedet och en aluminiumbalk 15 gånger mera jämfört med en träbalk.

Visste du att...Lufttorrt gran- och tallvirke har 12 gånger bättre värmesisole-ringsförmåga än betong, 400 gånger bättre än stål och 1 500 gånger bättre än aluminium.

Inga postavgifter tillkommer vid beställning av böckerna.

Du kan beställa böckerna genom att fylla i kupongen nedan eller genom att ringa Margita Törnroth, tfn 09-888 6016, 040-522 0770 eller skicka e-post till [email protected]

Beställningskupong (Var god texta!)

Skog må icke skövlas exGranfrönas uppbrott ex

Namn:

Adress:

E-post/telefon:

Skogsbruket står för portot

Föreningen för Skogskultur

c/o Oy Nordinfo Ab

Kod: 5001298

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Skog må icke skövlasFöreningen för Skogskulturs jubileumsskrift högtidlighåller föreningens jubileumsår och hedrar alla dem som arbetat för föreningens syften.

Boken handlar om föreningens många skeden under dess 100-åriga verk-samhet. Den historiska delen är skriven av Bertel Widjeskog. Anekdoterna från fältet har berättats av skogsfackmän och är illustrerade av Torolf Finnbäck. Det högklassiga svartvita bildmaterialet är från Torsten Ranckens bildsamling.

Boken med hårda pärmar har 100 sidor.Pris: 15 euro(För medlemmar i Föreningen för Skogskultur 10 euro).

Granfrönas uppbrottBoken skildrar granfrönas resa från kotte till växtplats. Fröna ger sig ut på en spännande resa mot okänt mål. Den underhållande och uttrycksfulla sagan håller också rent vetenskapligt.

Boken med hårda pärmar har 40 sidor.Pris: 15 euro

* . QG71*

Skogsbruket 1|2013 · PDF fileFOTO: W IKIMEDIA. Skogsbruket 1/2013 5 Skogsforskningsinstitutet har i tio års ... Över 1 500 elever har fått en Aku Ank-ka-tidning av UPM, en...

Documents