Skiffergas bildspel Anna Nordling på FORES 2013-03-12

SKIFFERGAS2013-03-12FORES

Anna Nordling

BAKGRUND – UTVECKLING I USA

1820- talet, första skiffergasbrunnarna i Fredonia, New York

1860-1920 utvinning ur grunda lågtrycksfyndigheter

1940-talet användes hydraulisk sprickbildning för första gången

2000-talet, ny teknik för hydraulisk sprickbildning och horisontalborrning

Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potenital

FÖREKOMST AV SKIFFERGAS


GEOLOGISK KARAKTÄRför att bestämma gasens kvalitet

Geologisk tidsperiod

Totalt organiskt kol Organiskt material bidrar med kol, syre,

och väte för att bilda gas och olja Hög halt organisakt material kan

potentiellt innebära stor mängd gas Bör ligga över 0,5%

Termisk mognad Mått på hur långt metamorfosen av

organisakt material gått - > hur mycketorganiskt material har omvandlats till gas

Mått på maximal temperatur somskiffern har utstått

GASINNEHÅLLmängden gas

Risked gas in-place Free gas in-place Adsorbed gas in-place Sannolikhetsfaktor Riskfaktor

Tekniskt utvinningsbara resurser Kvantifiering av den framtida

gasproduktionen Multiplikation av GIP med “shale

gas recovery factor”Shale gas recovery factor tar hänsyn till geologisk information och skiffergasformationens troligarespons till hydraulisksprickbildning

Free gas in-placeMängden kolväten som uppskattas återfinns fritt i en reservoar. Denna tas fram genom att beräkna:- Skifferformationens storlek- porositeten- mättnadsgraden av kolväten

Adsorbed gas in-placeMängden gas som finns adsorberad på ytan av det organiska materialet i en skiffergasformation

SannolikhetsfaktorSannolikheten att den aktuella skiffergasformationen producerar en gas med tillräckligt högt flöde

RiskfaktorRisker som kan uppstå med området: områdets strukturella komplexitet, låg termisk mognad, låg organisk tjocklek

UTVINNING

Source: http://www.youtube.com/watch?v=l0W65wFh4UM

Grundvattennivå

Skifferlager

Source: http://www.youtube.com/watch?v=l0W65wFh4UM, SMT Learning

Source: Skiffergas i världen, dagens spridning och framtida potential

UTVINNING

Source: World Energy Outlook

Source: http://www.youtube.com/watch?v=l0W65wFh4UM

UTVINNING


Drilling intensity in Johnson County, TexasUTVINNING


SKIFFERGASPOTENTIAL I VÄRLDEN

Nordamerika


SKIFFERGASPOTENTIAL- NORDAMERIKA

UTVECKLING - USA


SKIFFERGASPOTENTIAL- SYDAMERIKA


SKIFFERGASPOTENTIAL- AFRIKA


SKIFFERGASPOTENTIAL- AUSTRALIEN


SKIFFERGASPOTENTIAL- ASIEN


SKIFFERGASPOTENTIAL- EUROPA

SKIFFERGASPOTENTIAL

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

450000

Kina

USA

Argentina

Mexico

Sydafrika

Australien

Kanada

Libyen

Algerie

tBrasilien

Polen

Frankrike

Chile

Indien

Paraguay

Pakistan

Bolivia

Ukraina

Sverige

Danmark

Uruguay

Storbritann

ien

Colombia

Tunisie

nNederländ

erna

Turkiet

Venezuela

Marocko

Norge

Tyskland

Västra Sahara

Litauen

TRR (TWh)


MILJÖPÅVERKAN

Vattenanvändning

Föroreningar till vatten

Utsläpp till luft

Påverkan på landskapet

Jordbävningar

- Borrning – vatten för kylning- Mest vattenintensiva processen

är hydraulisk sprickbildning- Genomsnittlig

vattenförbrukning vid hydraulisk sprickbildning är 16000 m3

- Motsvarande staden New Yorks vattenförbrukning under 7 minuter

- För brunn-borrning behövs mellan 250-2300 m3

MILJÖPÅVERKAN

Vattenanvändning


Utsläpp till luft


Jordbävningar

VATTENANVÄNDNING

21

BARNETT SHALEBarnett Shale Mapped Fracture Treatments (TVD)

Source:www.epa.ie

MILJÖPÅVERKAN

Vattenanvändning


Utsläpp till luft


Jordbävningar

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER


MILJÖPÅVERKAN

Vattenanvändning


Utsläpp till luft


Jordbävningar

SKIFFERGASENS FRAMGÅNGSFAKTORER I USA

Stora skiffergasfyndigheter, stora arealer

Väl utvecklad serviceindustri

Generös tilldelning av tillstånd för prospektering

Lätt att få tillgång till mark

Minskande inhemska gasreserver

Ökade gaspriser

Statliga subventioner


PRODUKTIONSKOSTNADER

Fyndighets- och utvecklingskostnader

Driftskostnader

Allmänna och administrativa kostnader

Räntekostnader

80 %

FYNDIGHETS- OCH UTVECKLINGSKOSTNADERBorrnings- och färdigställandekostnader

Lokalisering; 5 %

Inkapsling; 13 %

Cementering, borrning; 19%

Anläggande av borrigg; 13 %-Rörläggning och utrustning ovan

mark; 2 %

Perforering, returflöde av vatten etc; 15 %

Hydraulisk sprickbildning 33%

KOSTNADER FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE: 50 %

BORRNINGSKOSTNADER : 50 %

Lokalisering; 5 %

Inkapsling; 13 %

Cementering, borrning; 19%

Anläggande av borrigg; 13 %-Rörläggning och utrustning ovan

mark; 2 %

Perforering, returflöde av vatten etc; 15 %

Hydraulisk sprickbildning 33%

KOSTNADER FÖR FÄRDIGSTÄLLANDE: 50 %

BORRNINGSKOSTNADER : 50 %


UTVECKLING AV PRODUKTIONSKOSTNADERNA

29

På kort sikt - minskade produktionskostnaderna genom kortare borrtider, ökade utvinningsgrader mm

På lång sikt - indikationer om ökade kostnader pga: Ökat antal hydraulisk sprickbildning per källa Minskad produktion över tid Ev. restriktioner för produktionen som t.ex striktare

miljölagstiftning och regler för tillträde till mark

SLUTSATSER

Skiffergas har stor påverkan på den globalagasmarknaden

Viktiga faktorer för skiffergasutvinning är:

Energiförsörningsituationen,

Tillgång till gasinfrastruktur,

Lagstiftning för olje- och gasutvinning, miljölagstiftning

Opinion

Kostnader

30

SLUTSATSER

Länder med bäst förutsättning är USA, Mexiko, Kanada, Kina, Australien och Polen

Ingen större produktion förväntas i Europa till 2020 pga. för höga produktionskostnader

Resultatet av EPAs utredning om produktionensmiljöpåverkan av stor betydelse för skiffergasens framtid

Stor vattenanvändning och risken för förorening avgrundvatten viktigaste miljöfrågorna

Påverkan på landskapet troligen viktig fråga i tätbefolkadeområden som Europa

31

Skiffergas bildspel Anna Nordling på FORES 2013-03-12

Documents