Page 1
Karlstads universitet 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad
Mia Nilsson Emmeli Olsson
Sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och
omvårdnadskvalitén - En litteraturstudie
The nurse’s leadership and its impact on work
environment and quality of nursing care - A literature study
Examensarbete 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet
Datum/Termin: 091127/ T5
Handledare: Marie Jossebo
Anna Josse Eklund
Examinator: Rikard Eriksson
Page 2
SAMMANFATTNING
Titel: Sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och
omvårdnadskvalitén – En litteraturstudie The nurse’s leadership and its impact on quality of nursing care –
A literature study
Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet
Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III - examensarbete,
15 hp, C-nivå
Författare: Mia Nilsson
Emmeli Olsson
Handledare: Marie Jossebo
Anna Josse Eklund
Sidor: 18
Nyckelord: sjuksköterskans ledarskap, arbetsmiljö, omvårdnadskvalité
Godkänd
Datum
_________________
Examinerande lärare
Sjuksköterskan är ledare för omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i
utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskans ledarskap består av förmågan att utifrån
patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvårdnadsarbetet.
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på
arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet
baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009. Genom analys
av artiklarna framkom fyra huvudkategorier och sammanlagt fem
beskrivningskategorier. Huvudkategorierna är Utbildning och Utveckling,
Självförtroende och Självkännedom, Ledaren i arbetsgruppen med
beskrivningskategorierna Delaktighet, Tillgänglighet, Stöd, Motivation och
Engagemang samt huvudkategorin Kommunikation med beskrivningskategorin
Information. Viktiga egenskaper hos sjuksköterskan för gott ledarskap som framkom i
studien är; en öppen och tydlig kommunikation, förmågan att motivera och engagera
medarbetare i arbetsgruppen samt förmågan att få alla att vara delaktiga i
beslutsfattande och omvårdnadsarbetet. Det har också visat sig vara en betydande del i
ledarskapet att vara närvarande och tillgänglig för medarbetarna i arbetsgruppen.
Page 3
Innehållsförteckning
Introduktion .................................................................................................................... 4
Omvårdnad ...................................................................................................................... 4
Omvårdnadskvalité ......................................................................................................... 4
Arbetsmiljö ...................................................................................................................... 4
Sjuksköterskans ledarskap ............................................................................................. 5
Syfte .................................................................................................................................. 5
Metod ............................................................................................................................... 6
Litteratursökning ............................................................................................................ 6
Inklusionskriterier ............................................................................................................. 6
Exklusionskriterier ............................................................................................................ 6
Datainsamling ................................................................................................................... 6
Urval ................................................................................................................................. 7
Urval 1 ............................................................................................................................... 7
Urval 2 ............................................................................................................................... 7
Urval 3 ............................................................................................................................... 7
Databearbetning .............................................................................................................. 8
Etiska överväganden ....................................................................................................... 8
Resultat ............................................................................................................................ 9
Utbildning och Utveckling ............................................................................................ 10
Självförtroende och Självkännedom ........................................................................... 10
Ledaren i Arbetsgruppen ............................................................................................. 10
Delaktighet ...................................................................................................................... 10
Tillgänglighet .................................................................................................................. 11
Stöd .................................................................................................................................. 11
Motivation och Engagemang .......................................................................................... 12
Kommunikation ............................................................................................................. 12
Information ...................................................................................................................... 13
Diskussion .................................................................................................................... 14
Metoddiskussion ............................................................................................................ 14
Resultatdiskussion ......................................................................................................... 14
Konklusion ..................................................................................................................... 16
Klinisk relevans och framtida forskning ..................................................................... 16
Referenser ..................................................................................................................... 17
Bilaga 1. Artikelmatris
Page 4
4
Introduktion
Omvårdnad
Enligt Holmdahl (1997) har inte omvårdnaden en tydlig plats inom någon vetenskap utan
anses hamna någonstans mittemellan den objektiva naturvetenskapen och humanismen där
centralbegreppen är upplevelsen, förståelsen och individen. Omvårdnad ska enligt ICN:s
(International Council of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor (2005) vara respektfull och
inte begränsas av ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön,
sexuell läggning, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status. Sjuksköterskans
övergripande roll i omvårdnaden är att förebygga sjukdom, främja och återställa hälsa och
lindra lidande. Omvårdnad involverar patientens säkerhet, patientens rätt till
självbestämmande, respekt för patientens värderingar och upplevelse av situationen, därmed
är professionell bedömning en viktig komponent i omvårdnad som kräver en reflekterande
utövare (Austgard, 2008).
Omvårdnadskvalité
Redan för ca 2500 år sedan formulerades den Hippokratiska eden som innebär att aldrig
skada, om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta (Kristoffersen, 1998). Enligt Rosengren
(2008) så kan vårdkvalité definieras som en vårdaktivitet som syftar till att förbättra och
tillfredställa både verbalt och ickeverbalt utryckta behov hos patienter, att göra rätt saker på
rätt sätt och vid rätt tidpunkt. Omvårdnadskvalité kan ses utifrån teoretiskt perspektiv,
patientens perspektiv eller sjuksköterskans perspektiv. Det finns flera olika teoretiska
perspektiv på vad som anses vara god omvårdnad. En av de teoretiska modellerna är Virginia
Hendersons 14 punkter som innefattar allmänmänskliga behov som hon anser vara lika för
alla människor (Udén, 1998). Denna teori fokuserar på patientens egna upplevelser av hälsa
välmående och god omvårdnad. Sjuksköterskans roll blir då att hjälpa patienten uppnå hälsa
och välmående (Kirkevold, 2007). Ur patienters perspektiv har det identifierats önskemål
gällande en god teknisk vård, en god mellanmänsklig vård och tillfredställande
bekvämligheter i vårdmiljön (Kristoffersen, 1998). Omvårdnadskvalité utifrån patienters
perspektiv kan mätas med hjälp av frågeformulär som till exempel Kvalitet Ur Patientens
Perspektiv (KUPP) som är ett vetenskapligt utvecklat instrument och används inom kvalitets-
och förbättringsarbete och är lätt att använda och tolka (Wilde Larsson, Larsson, Starrin &
Larsson, 2009). Enligt Kristoffersen (1998) är bedömningen av omvårdnadskvalité komplex
och det är därför viktigt att utgå från flera olika perspektiv då patientens subjektiva
upplevelser bara utgör en del av synen på omvårdnadskvalité. Gällande sjuksköterskans
perspektiv på omvårdnadskvalité handlar det framför allt om att arbeta utifrån de lagar och
förordningar som finns. Enligt Svensk Hälso- och sjukvårdslag (HSL) (SFS 1982:763) som
sjuksköterskan ska arbeta utifrån, innefattar god omvårdnadskvalité att omvårdnaden ska
bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Riskförebyggande arbete mot vårdskador ska
utföras, omvårdnaden ska vara patientfokuserad och resurser utnyttjas på bästa sätt.
Omvårdnadsarbetet innebär att sträva för jämlikhet och att patienter ska få vård inom rimlig
tid. Systematiskt kvalitetsarbete ska även utgå ifrån mätbara mål, omvårdnaden ska
dokumenteras och följas upp och vara väl förankrad hos alla medarbetare (SOSFS 2005:12).
Arbetsmiljö
Enligt Arbetsmiljölagen (SFS1977:1160) omfattar arbetsmiljön alla faktorer och förhållanden
i arbetet såväl fysiska, psykiska som sociala. Arbetsklimatet utgör en betydande del i
arbetsmiljön och grundar sig i att människor i arbetslaget kan lita på varandra (Kihlgren,
Johansson, Engström, Ekman, 2000). För att bidra till ett bra arbetsklimat är det viktigt att
Page 5
5
kunna föra en öppen diskussion kring eventuella problem som uppstår på arbetsplatsen
(Kihlgren et al., 2000). Enligt McGillis Hall och Doran (2007) påverkar arbetsmiljö och
omvårdnadskvalité varandra. Detta innebär att om sjuksköterskan trivs med sin arbetsmiljö så
är hon/han mer benägen att ge en bättre omvårdnad och om sjuksköterskan upplever sig ge en
bra omvårdnad så trivs hon/han bättre på arbetet (McGillis Hall & Doran, 2007).
Sjuksköterskans ledarskap
Sjuksköterskans ledarskapsroll har under de senaste 20 åren blivit mer betydande i
omvårdnadsarbetet, men kunskap om ledarskapsrollen är fortfarande svagt utvecklad (Stanley,
2006b). Det finns nästan lika många definitioner på ledarskap som det finns personer som
försöker definiera ledarskapet (Stanley, 2006a). Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning
för legitimerad sjuksköterska (2005) ska sjuksköterskan ha förmåga att kunna planera och
samordna omvårdnadsarbetet utifrån patienters behov och medarbetarnas kompetenser.
Kunskaper angående gruppdynamik krävs för att kunna utveckla arbetsgruppen, stötta
arbetsgruppen i konflikthantering och problemlösning samt att kunna utvärdera arbetslagets
insatser. I ledarrollen ingår också att kunna motivera arbetslaget att arbeta för en
patientfokuserad omvårdnad. För att omvårdnaden ska utvecklas och förbättras är det viktigt
att sjuksköterskan är lyhörd för sina medarbetares åsikter och tar tillvara på dessa.
Sjuksköterskan ska genom forsknings- och utvecklingsarbete främja evidensbaserad
omvårdnad. Enligt Huber (2006) är ledarskap en förening av mänskligt engagemang och
kunskap om relationer som har sin grund i tillit, kommunikation, inspiration, handling och
samarbete. Rosengren, Athlin och Segersten (2007) anser att ledarskapet berör både den som
leder och de som blir ledda. Att som sjuksköterska få en förståelse för personalgruppens
uppfattningar kan leda till ett mer aktivt val angående ledarskapsmodeller och
ledarskapsteknik. I litteraturen diskuteras olika ledarskapsstilar inom omvårdnad, framför allt
transaktionellt ledarskap och transformellt ledarskap. Nilsson (2005) beskriver transaktionellt
ledarskap och transformellt ledarskap ur ett omvårdnadsperspektiv. Transaktionellt ledarskap
innebär att ledaren tillsammans med medarbetarna kommer överens om vad som behöver
göras i omvårdnaden och ledaren använder sig ofta av ett belöningssystem. Inom transformellt
ledarskap agerar ledaren som en visionär och genom karisma och motivation är ledaren en
modell som förmedlar visionen. Ledarskapsrollen är enligt Huber (2006) samt Sellgren,
Ekvall och Tomson (2006) viktig eftersom sjuksköterskan som ledare för omvårdnaden kan
främja gruppsammanhållning och därmed leda gruppen att nå gemensamma mål. Det är inom
sjukvården idag stort fokus på sjuksköterskans roll som vårdare, så ledarskapet hamnar ofta i
bakgrunden (Huber, 2006).
I dagens omvårdnadsarbete är varje sjuksköterska en ledare som använder sig av sin kunskap
och sina färdigheter för att säkerställa god omvårdnad och patientsäkerhet. På en
vårdavdelning varierar sammansättningen av personal vid varje nytt arbetspass. Detta innebär
att sjuksköterskan ofta har en ny sammansättning av personalgruppen att leda i
omvårdnadsarbetet och det ställs därmed höga krav på sjuksköterskan som ledare. Det verkar
som att sjuksköterskans ledarskap är en stor del av yrkesrollen och det är i relation till denna
yrkesroll en liten del av sjuksköterskeutbildningen. Sjuksköterskan är ledare för
omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i utförandet av omvårdnaden.
Författarna anser därmed att det är av stor vikt att studera om det finns ett samband mellan
sjuksköterskans ledarskap och omvårdnadskvalité och arbetsmiljö.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på
arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén.
Page 6
6
Metod
Då denna studie är en litteraturstudie har litteratur som berör det utvalda ämnesområdet
granskats. Ett metodiskt arbetssätt som utgår ifrån Polit och Becks (2008) modell för
litteraturstudier har använts.
Formulera och definiera primära och sekundära frågeställningar
Välj sökstrategi (utvalda databaser, nyckelord)
Sök och identifiera potentiella referenser
Välj ut relevanta och passande referenser, sortera bort de irrelevanta
Läs utvalt material och identifiera nya referenser
Organisera referenser
Kritiskt granskande av referenser
Analysera och sammanställa material utefter teman eller kategorier
Skriv litteraturstudien
Litteratursökning
Inklusionskriterier
Inklusionskriterierna för studien var artiklar publicerade i vetenskapliga tidsskrifter mellan
januari 2003 och september 2009. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska, svenska, norska
eller danska.
Exklusionskriterier
Exklusionskriterierna för studien var reviewartiklar eller artiklar där patientgruppen varit
under 18 år.
Datainsamling
SweMed+ användes för att komma fram till relevanta MESH-termer att använda till
sökningar. Databaserna som användes för sökningar var CINAHL och PubMed. I CINAHL
användes sökorden nurs*, leadership, quality of nursing care, delegation of authority, health
care outcomes och quality of health care. Kombinationen leadership och quality of nursing
care gav 30 träffar, varav sex artiklar valdes ut till Urval 1. Kombinationen nurs*, leadership
och delegation of authority gav 137 träffar. Av dessa valdes sju relevanta artiklar ut.
Kombinationen nurs*, leadership och quality of nursing care gav 113 träffar och av dessa
valdes 29 artiklar ut till Urval 1. I PubMed användes sökorden health care outcomes,
leadership och quality of nursing care. Kombinationen health care outcomes och leadership
gav 186 träffar, varav tio artiklar valdes ut till Urval 1. Manuell sökning gjordes genom att gå
igenom referenser i artiklar, avhandlingar och uppsatser, vilket gav åtta träffar. Dubbletterna
visas bara i tabellen under Urval 1.
Page 7
7
Tabell 1 Databassökning i Cinahl
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
1 Nurs* 148 374
2 Leadership 8152
3 Quality of nursing
care
2209
4 Delegation of
authority
313
5 Health care outcomes 92
6 Quality of health care 11 333
7 3 AND 2 30 6 (3)*
8 2 OR 4 AND 1 137 7 1
9 1 AND 2 AND 3 113 29 (3)* 5 3
Totalt 39 6 3
* dubbletter
Tabell 2 Databassökning i Pubmed
Sökning Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
1 Healthcare outcomes 2596
2 Leadership 8123
3 Quality of nursing
care
11220
4 1 AND 2 186 12 (2)* 2 2
5 2 AND 3 558
Totalt 10 2 2
*=dubbletter från CINAHL
Urval
Urval 1
Titel och abstrakt lästes igenom gemensamt i samtliga artiklar som verkade relevanta i
sökningar med under 200 träffar. Artiklar som inte uppfyllde tidigare nämnda urvalskriterier
valdes bort. Till Urval 2 gick 49 artiklar i databassökningarna samt åtta artiklar från manuella
sökningar vidare.
Urval 2
I Urval 2 har båda författarna läst igenom samtliga 57 artiklar från Urval 1. Av dessa gick
endast de artiklar som ansågs passa studiens syfte vidare till Urval 3. Flera av artiklarna
ansågs inte passa studiens syfte, några var inte forskningsstudier utan reflekterade forskarnas
egna åsikter eller visade sig vid närmare granskning vara litteraturstudier. Till Urval 3 gick 14
artiklar varav sex artiklar från den manuella sökningen vidare.
Urval 3
De 14 artiklarna från Urval 2 granskades med hjälp av tillhandahållna protokoll (Avdelningen
för omvårdnad, 2004) för granskning av vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar. De
artiklar som inte innehöll etiskt ställningstagande, samt de artiklar som brast på flera punkter i
metodbeskrivningen valdes bort. Kvar till resultatanalys var tio artiklar varav fem artiklar var
från manuell sökning.
Page 8
8
Databearbetning De slutliga artiklarna som ingick i studien lästes först individuellt vid upprepade tillfällen,
understrykningar och anteckningar gällande relevant data gjordes under tiden. Efter noggrann
individuell granskning av artiklarna så diskuterades resultaten i flera omgångar gemensamt
för att inte förbise relevant data samt för att undvika misstolkning av resultaten. Fynden i
artiklarnas resultat bearbetades genom att sammanställa data med gemensamt innehåll.
Successivt utformades kategorier som överensstämde med studiens syfte. Dessa kategorier
övervägdes noggrant för att innehållet inte skulle överlappa varandra.
Etiska överväganden.
Enligt Forsberg och Wengström (2003) är det viktigt att göra vissa etiska överväganden i
litteraturstudieprocessen. Kontroller utfördes för att fastställa att studien har fått godkänt av
etisk kommitté eller att etiska överväganden gjorts på annat sätt. Alla artiklar som ingår i
studien har redovisats och ska arkiveras på säkert sätt i tio år. Engelska artiklar översattes
noggrant och citat från originalartiklar användes.
Page 9
9
Resultat
I studien har tio artiklar använts, varav sju kvalitativa och tre kvantitativa. Av dessa artiklar
var fyra stycken från Storbritannien, tre svenska, två belgiska och en från Finland. I två av
artiklarna har ledarskapsutbildning använts som intervention. Flera av artiklarna tar upp
faktorer som påverkar sjuksköterskans ledarskapsroll och olika ledarskapsstilar. Andra
artiklar har fokus på ledarskapsrollen och hur denna påverkar arbetsmiljön och
omvårdnadskvalitén. Genom analys av artiklarna har flera huvudkategorier och
beskrivningskategorier framkommit. Huvudkategorierna är Utbildning/Utveckling,
Självförtroende/Självkännedom, Ledaren i arbetsgruppen med beskrivningskategorierna
Delaktighet, Tillgänglighet, Stöd och Motivation/Engagemang samt Kommunikation med
beskrivningskategorin Information. Inom varje kategori presenteras hur dessa faktorer
inverkar på arbetsmiljö och omvårdnadskvalité.
Figur 1. Faktorer i sjuksköterskans ledarskap som inverkar på arbetsmiljö och
omvårdnadskvalité.
Sjuksköterskans
ledarskap Utbildning
Utveckling
Självförtroende
Självkännedom Ledaren i
arbetsgruppen
Kommunikation
Delaktighet Motivation
Engagemang
Stöd
Tillgänglighet
Information
Inverkan på
arbetsmiljö och
omvårdnadskvalité
Page 10
10
Utbildning och Utveckling Ett bra ledarskap baseras på kunskaper angående omvårdnadsarbetet, men även kunskaper om
mellanmänskliga relationer och grupprocesser (Rosengren et al., 2007; McIntosh & Tolson,
2008). Personlig utveckling och utbildning är därför en viktig del i utvecklandet av
ledarskapsrollen (Rosengren et al., 2007; Dierckx de Casterlé, Willemse, Verschueren och
Milisen, 2008; Vesterinen, Isola, & Paasivaara, 2009). Dierckx de Casterlés et al. (2008)
belgiska studie visar att ledarskapsutbildning bidrar till en större självinsikt hos ledaren.
Studien visar också att utvecklandet av ledarskapsrollen är en ständigt pågående process i
interaktion mellan ledare och medarbetare. Alleyne och Jumaas (2007) studie indikerar att
utbildning stärker ledaren i sin roll vilket bidrar till en förbättrad omvårdnadskvalité. Med
detta menar de att genom utbildning kan ledaren utveckla sin förmåga till öppet tänkande och
därmed skapa möjlighet att kunna identifiera nya lösningar på problem som kan uppstå på
arbetsplatsen. Dierckx de Casterlés et al. (2008) studie visade också att utbildning leder till ett
stärkt ledarskap som i sin tur leder till en mer strukturerad arbetsmiljö. Ledaren blir också
genom utbildning mer aktiv i fortsatt utveckling av ledarskapsrollen (Alleyne & Jumaa,
2007).
Självförtroende och Självkännedom
Dierckx de Casterlé et al. (2008) fann att det är viktigt att kunna kritiskt granska sin egen
förmåga och kunna se sina egna styrkor och svagheter för att få ökad självkännedom som i sin
tur leder till ett mer effektivt ledarskap. Flera studier tar upp vikten av självförtroende och
självkännedom hos ledaren som en grund för ett bra ledarskap och det är viktigt att utveckla
sig själv för att stärka självkännedomen och självförtroendet (Dierckx de Casterlé et al., 2008;
Vesterinen et al., 2009). Om inte sjuksköterskan har bra självförtroende och känner sig trygg i
sin yrkesroll kan detta leda till att hon/han inte vågar ta upp eventuella brister i
omvårdnadsarbetet, vilket i sin tur leder till en försämrad arbetsmiljö och omvårdnadskvalité
(Attree, 2007).
”raising concerns would depend on individuals, the level of the nurse, how strongly
they felt it was unacceptable and how assertive and confident they were in
themselves to be able to raise it” (Attree, 2007, s 395).
Ledaren i arbetsgruppen
Delaktighet
Ett gott ledarskap innebär att själv vara delaktig och ha förmåga att involvera andra i
omvårdnadsarbetet (Nilsson, Hertting, Pettersson & Theorell, 2005; Rosengren et al., 2007;
McIntosh & Tolson, 2008; Dierckx de Casterlé et al., 2008). Rosengren et al. (2007) utförde
en studie på en svensk vårdavdelning och identifierade en vanlig uppfattning bland personalen
att ledaren ska ha förmågan att få alla att fokusera på omvårdnadsarbetet. I samma studie
ansåg informanterna även att en god ledare bör kunna skapa en positiv arbetsmiljö,
gruppsammanhållning och därigenom ett förbättrat omvårdnadsarbete. Vesterinen et al.
(2009) studerade uppfattningar om ledarskapsstilar och fann också att flera deltagare i studien
anser det ingå i ledarskapsrollen att skapa gruppsammanhållning men också en arbetsmiljö
där medarbetarnas likheter och olikheter accepteras och respekteras. En känsla av
gruppsammanhållning kan i sin tur leda till upplevelse av ökad delaktighet i
omvårdnadsarbetet och därmed en ökad omvårdnadskvalité (Nilsson et al., 2005; Milisen,
Abraham, Siebens, Darras & Dierckx de Casterlé, 2006). Cook och Leathard (2004) samt
Alleyne och Jumaa (2007) beskriver den effektiva ledaren som en person som har förmågan
att uppfatta signaler från sina medarbetare, respektera sina medarbetare och därmed se till
både individernas och arbetsplatsens bästa. Om ledaren kan ta tillvara på individuella
Page 11
11
egenskaper och kompetenser och ser detta som en tillgång kan det leda till ökad
omvårdnadskvalité, då kompetensen används där den bäst behövs (Sellgren et al., 2006;
Alleyne & Jumaa, 2007; Rosengren et al., 2007; Vesterinen et al., 2009). Sellgren et al.
(2006) undersökte vad chefer och underordnade anser vara viktigt i sjuksköterskans
ledarskapsroll. Studien identifierade att det fanns önskemål från underordnade om att ledaren
ska ha tillit till sin personal och låta dem vara med i beslutsfattandet. Vesterinen et al. (2009)
identifierade den så kallade demokratiska ledaren som har tillit till sin personal och låter dem
planera och utföra omvårdnadsarbetet mer självständigt. Detta innebar att ledaren diskuterade
och tog beslut tillsammans med personalen, vilket ledde till ett ökat engagemang i
omvårdnadsarbetet.
”I think NC1 has got a very good leadership style and that is about being inclusive
and bringing people on board” (McIntosh & Tolson, 2009, s 224).
I Nilssons et al. (2005) studie diskuterades att ledaren bör lita på sin personal så att de kan
vara med och bestämma angående omvårdnadsarbetet. Samtidigt identifierades en rädsla från
ledare att personal som ville ha tydliga riktlinjer skulle bli frustrerade om det ställdes krav på
dem att ta egna beslut. Det är därför viktigt att ledaren har förmågan att kunna balansera
mellan att ge personalen frihet och ha kontroll över omvårdnadsarbetet.
Tillgänglighet
Att som ledare vara närvarande och tillgänglig för personalen har i flera studier visat sig vara
en viktig faktor för att skapa gruppsammanhållning och tillit till ledaren (Cook & Leathard,
2004; Rosengren et al., 2007; Attree, 2007; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al.,
2009). Informanterna i Rosengrens et al. (2007) studie anser det vara en förutsättning för hög
omvårdnadskvalité att ledaren är närvarande både fysiskt, psykiskt och socialt. Detta innebär
att som ledare vara närvarande i omvårdnadsarbetet och tillgänglig för personalen vid behov
av stöd och hjälp. Denna form av närvaro och tillgänglighet hos ledarens anses bidra till ökat
samarbete, mindre splittringar i arbetsgruppen samt en positiv arbetsmiljö.
”Leadership….it is not about tasks –it´s about that presence, that ability to inspire
and motivate others” (McIntosh & Tolson, 2008, s 224).
“…but the daily contact, to work around the patients, a little chat about how to do
things, and you sit down and have a cup of coffee and a break, were you can talk
about problems at work. I think that type of presence is important to leadership”
(Rosengren et al., 2007, s 526).
Stöd
Cook och Leathard (2004), Nilsson et al. (2005), Alleyne och Jumaa (2007) samt Vesterinen
et al. (2009) identifierade vikten av att som ledare stödja personalens egen utveckling. I
studien utförd av Nilsson et al. (2005) beskrev informanterna ledarskapet som inspirerande
och stöttande för arbetsgruppen. Ledaren sågs som en källa till uppmuntran både för att kunna
använda och fördjupa sin kunskap. Det var även viktigt att ledaren visade att hon/han brydde
sig om personalen och fanns till hands för att därigenom stödja arbetsgruppen. Vesterinen et
al. (2009) fann i studien, utförd på fem finska sjukhus, uppfattningen om att det bör ingå i
ledarens roll att stötta personalen både i arbetslivet och i privatlivet, då privata angelägenheter
kan komma att påverka arbetet.
Page 12
12
”My door is always open and I´m ready to listen to their personal sorrows. I think it
is important because the situation of one´s personal life affects one´s work, too”
(Vesterinen et al., 2009, s 506.)
Deltagarna i Dierckx de Casterlés et al. (2008) studie menar att en stöttande arbetsmiljö där
personalen känner sig uppskattad leder till en större möjlighet att utvecklas både personligt
och professionellt, vilket i sin tur leder till ett effektivare omvårdnadsarbete och en ökad
omvårdnadskvalité. Genom att gynna denna utveckling kan personalen få möjlighet att se nya
lösningar och ta självständiga beslut (Cook & Leathard, 2004; Dierckx de Casterlé et al.,
2008; Vesterinen et al., 2009). Den effektiva ledaren kan bidra till en bra och trygg
arbetsmiljö genom att kunna stötta arbetsgruppen i oförutsedda och oangenäma situationer på
ett professionellt sätt (Rosengren et al., 2007).
Motivation och Engagemang
Förmågan att motivera och engagera arbetsgruppen i sina arbetsuppgifter är en viktig faktor
för ett bra ledarskap (Cook & Leathard, 2004; Nilsson et al., 2005; Rosengren et al., 2007;
Dierckx de Casterlé et al., 2008; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al., 2009). I
studierna identifierades flera olika tillvägagångssätt för att motivera och engagera
arbetsgruppen i omvårdnadsarbetet. Ledaren kan genom sitt eget engagemang och sin
entusiasm influera arbetsgruppen att bli mer engagerad i omvårdnadsarbetet (Rosengren et al.,
2007). Ledarskapet handlar också till stor del om att föregå med gott exempel, ledaren bör
själv agera utefter de riktlinjer han/hon har satt upp (Alleyne Jumaa, 2007; McIntosh &
Tolson, 2008). Cook och Leathard (2004) samt Dierckx de Casterlé et al. (2008) identifierade
att det är viktigt att engagera arbetsgruppen för att främja kreativitet vilket leder till nya
förbättrade sätt för personalen att utföra sitt arbete. Cook och Leathard (2004) samt Milisen et
al. (2006) fann att kreativitet hos ledaren är viktigt för att hon/han ska kunna se nya lösningar
på problem och förmedla dessa lösningar till personalen. Cook och Leathard (2004)
undersökte personlighetsdrag hos den effektiva kliniska ledaren. I denna studie framkom det
att en effektiv ledare kan förbättra omvårdnadskvalitén genom att ta sig tid att förstå
omvårdnadssituationer ur olika perspektiv och därigenom kan ledare och arbetsgrupp hitta
nya lösningar på problem.
”if they haven´t got great facilitative skills I think they are dead in the water really
because they have no authority over many of the people they try to work with.
They have no management function over those people, so if they can´t encourage
them, motivate them, enthuse them, make them want to help – then they are not
going to get anywhere.” (McIntosh & Tolson, 2008, s 224).
McIntosh & Tolson (2008) identifierade också vikten av att som ledare kunna engagera och
uppmuntra sina medarbetare till strategiskt och kritiskt tänkande för att uppnå ett effektivt
omvårdnadsarbete och därmed en bättre omvårdnadskvalité.
Kommunikation
Det är viktigt att sjuksköterskan i kommunikationen med arbetsgruppen använder sig av ett
språk som är lätt att förstå och ta till sig (McIntosh & Tolson, 2008). Flera faktorer som bidrar
till en bra kommunikation inom arbetsgruppen identifierades i de olika studierna. Enligt
informanterna i Dierckx de Casterlés et al. (2008) studie är ömsesidig respekt en betydande
del i kommunikationen vilket innebär att ledare och medarbetare bör lyssna på varandras
åsikter för att tydliggöra överenskommelser gällande omvårdnadsmål. McIntosh och Tolson
(2008) utvärderade nyligen tillsatta rådgivare för sjuksköterskor i ledarposition på
vårdavdelningar i Skottland och hur deras roll överensstämde med tranformellt ledarskap. Det
Page 13
13
framkom att det var viktigt för ledaren att ha en ödmjuk inställning i kommunikationen med
medarbetare för att få medarbetarna delaktiga i omvårdnadsarbetet. Detta visade sig vara
speciellt viktigt under förändringsarbete för att undvika oro i arbetsgruppen. Milisen et al.
(2006) och Nilsson et al. (2005) identifierade att omvårdnadskvalité kräver ett bra samarbete
både inom den egna yrkesgruppen och mellan olika yrkeskategorier, vilket baseras på öppen
dialog gällande omvårdnadsarbetet. Dierckx de Casterlé et al. (2008) identifierade också att
kommunikationen blev mer effektiv när ledaren var tydlig och direkt i sin kommunikation
med medarbetare. Detta innebär att ledaren bör vara tydlig i att uttrycka omvårdnadsmål,
omvårdnadsåtgärder och vilka krav som ställs på arbetsgruppen för att få en mer strukturerad
arbetsmiljö och därigenom ett mer effektivt omvårdnadsarbete (Alleyne & Jumaa, 2007;
Dierckx de Casterlé et al., 2008). Sellgren et al. (2006) identifierade önskemål från
underordnade att ledaren ska vara både öppen i sin kommunikation samt tydlig i att uttrycka
omvårdnadsmål och förväntningar på personalen för att arbetsgruppen ska kunna ge bästa
möjlig omvårdnad. Kommunikationen har också en inverkan på arbetsmiljön då det visade sig
att en öppen kommunikation kan motverka skuldbeläggning och utpekande av syndabock på
arbetsplatsen (Attree, 2007; Vesterinen et al., 2009). Rosengren et al. (2007) fann att en bra
arbetsmiljö är en viktig faktor för att säkra god omvårdnadskvalité.
”If you have a good working environment it will soon benefit the patients”
(Rosengren et al., 2007, s 526).
Dierckx de Casterlé et al. (2008) fann att efter genomförd ledarskapsutbildning hanterade
ledaren konflikter bättre genom öppen kommunikation i stället för att som tidigare undvika
dem. Om ledaren inte kan hantera konflikter har det i längden visat sig kunna leda till en
sämre omvårdnadskvalité (Attree, 2007). Det visade sig även vara viktigt att ledaren ger
respons på utfört omvårdnadsarbete för att personalen ska kunna utvecklas och därmed kunna
ge en tillfredställande omvårdnad (Rosengren et al., 2007).
Information
Information visade sig vara viktig vad gäller länken mellan patienten, sjuksköterskan och
arbetsgruppen. Det är viktigt att alla delges information om patientens behov och önskemål
för bästa möjliga omvårdnad (Cook & Leathard, 2004; Rosengren et al., 2007; Alleyne &
Jumaa, 2007; Vesterinen et al., 2009). Flera studier visade att omvårdnadskvalitén förbättras
när informationen är tydlig och tillgänglig dygnet runt, både genom skriftlig dokumentation
och verbal kommunikation (Cook & Leathard, 2004; Milisen et al., 2006; Sellgren et al.,
2006; Rosengren et al., 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; Vesterinen at al., 2009).
” It can be supposed that communication, where the patient receives a clear-
cut place, has an impact on patient care. I think patient care certainly profits
by enhanced communication…” (Dierckx de Casterlé et al., 2008, s 760).
Page 14
14
Diskussion
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på
arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Genom analys av vald litteratur har flera
huvudkategorier och beskrivningskategorier framkommit. Självkännedom och självkänsla har
visat sig vara viktiga egenskaper hos sjuksköterskan som ledare. Detta har visat sig vara en
förutsättning för att förmedla trygghet till personalen och därmed inge tillit. Det är viktigt att
som ledare vara tillgänglig för personalen och närvarande på alla plan. En ledare bör kunna
engagera och motivera arbetsgruppen, vilket kan göras genom att visa eget engagemang i
arbetet. Detta har visat sig leda till en högre omvårdnadskvalité. Tydlig kommunikation spelar
en central roll genom hela omvårdnadsarbetet. Arbetsgruppen ska vara delaktig i planeringen
av omvårdnaden för att bli mer motiverade och därmed kunna ge en bättre omvårdnad.
Metoddiskussion
I databaserna söktes artiklar publicerade 2003 och framåt. Detta gjordes för att identifiera så
aktuell forskning som möjligt inom området. Detta kan ha lett till att äldre relevant forskning
inom området missats och resultatet kanske hade blivit annorlunda om även äldre artiklar
hade inkluderats i studien. I sökningar i databaserna CINAHL och PubMed användes i första
hand MESH-termer som hämtades från SweMed+. Där inte relevanta MESH-termer hittades
användes i stället sökord från tidigare litteratur som överensstämde med syftet för studien. För
omvårdnadskvalité identifierades tre olika sökord, health care outcomes, quality of health care
och quality of nursing care, som alla användes för att eventuellt relevanta artiklar inte skulle
förbises. I Urval 1 föll många artiklar bort då de inte var forskningsartiklar utan mest speglade
forskarnas egna tyckanden. Inom detta ämne framkommer inte så mycket forskningsgrundat
resultat, men mycket tankar och åsikter. För att säkerställa att irrelevanta artiklar inte kom
med i studien läste författarna i Urval 2 artiklarna var för sig och diskuterade sedan
tillsammans huruvida artiklarna passade studiens syfte. I Urval 3 granskades artiklarna enligt
granskningsmall. Artiklar som inte innehöll etiskt ställningstagande samt de som hade stora
brister i metodbeskrivningen föll bort efter granskningen. Här var författarna ganska hårda i
sin bedömning för att säkerställa vetenskaplig kvalité. Flera av artiklarna som valdes ut riktar
framförallt in sig på sjuksköterskor i chefspositioner. Steget mellan undersköterskor och
chefen kan ju antas vara längre än steget mellan undersköterskor och sjuksköterskor. Detta
kan ha påverkat resultaten från de studierna, då chefen har mera makt och en annan position
än den verksamma sjuksköterskan inom vården. Resultatet anses ändå ha relevans för
sjuksköterskan som ledare inom den kliniska omvårdnaden eftersom flera egenskaper som
framkommit är viktiga för alla ledare oavsett nivå. I databearbetningsfasen diskuterade inte
författarna några fynd gällande kategorier förrän artiklarna lästs igenom noggrant individuellt.
Detta gjordes för att inte påverka varandras analys av resultaten.
Resultatdiskussion
I denna studie identifierades utveckling och utbildning som viktiga faktorer för ett gott
ledarskap och att ledarskapet utvecklas i interaktion med medarbetare (Rosengren et al., 2007;
Alleyne & Jumaa, 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; Vesterinen et al., 2009). Detta
överensstämmer med Kihlgrens et al. (2000) påstående att ledarskapet utvecklas i mötet med
andra människor, via kontakter och i relationer till andra människor. Denna litteraturstudie
hittar inget direkt samband mellan erfarenhet och gott ledarskap. I studien identifierades dock
utveckling som en viktig faktor för ett gott ledarskap och denna utveckling kan tänkas ske
genom erfarenhet. Många andra egenskaper har också framkommit som viktiga för
ledarskapet och det kan antas att sjuksköterskan kan fungera som en bra ledare även utan
erfarenhet.
Page 15
15
Denna litteraturstudie identifierar självförtroende och självkännedom som viktiga egenskaper
hos sjuksköterskan som ledare (Attree, 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; Vesterinen et
al., 2009). Även Kristoffersen (1998) beskriver självförtroende och självkännedom som en
nödvändighet i omvårdnadsarbetet, då detta anses förmedla trygghet och inge förtroende till
resten av arbetsgruppen. Om ledaren tror på sig själv och har känslan av att bemästra olika
situationer kan det även antas att det gör det lättare för ledaren att ta itu med konflikter och
eventuella problem på arbetsplatsen. Stanley (2006b) menar också att om ledaren har god
självkännedom så blir det lättare att inge förtroende och därmed stärka ledarskapet och tilliten
till ledaren. Det kan anses att en sjuksköterska kan ha bra ledaregenskaper även utan ett bra
självförtroende, men utan självförtroende kanske hon/han inte vågar stå för sina åsikter fullt ut
och fungera i ledarskapsrollen.
En annan viktig faktor som framkom var delaktighet, vilket innebär att sjuksköterskan som
ledare bör tänka på att involvera arbetsgruppen i beslutsfattande (Nilsson et al., 2005; Sellgren
et al., 2006; Rosengren et al., 2007; McIntosh & Tolson, 2008; Dierckx de Casterlé et al.,
2008; Vesterinen et al., 2009). Resultatet visade också att ledaren bör kunna balansera mellan
frihet och kontroll i omvårdnadsarbetet (Nilsson et al., 2005). Denna gräns kan vara svår för
ledaren att se då frihet/ansvar uppfattas på olika sätt av olika individer. Ledaren måste då ha
förmågan att känna av hur mycket frihet/ansvar eller kontroll varje individ i gruppen vill ha.
Denna litteraturstudie identifierade att en viktig uppgift hos ledaren var att kunna engagera
och motivera arbetsgruppen (Cook & Leathard, 2004; Nilsson et al., 2005; Rosengren et al.,
2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al., 2009).
Ledaren kan göra detta genom att visa eget engagemang, uppmuntra kreativitet och personlig
utveckling hos personer i arbetsgruppen. Detta fynd överrensstämmer med Stanleys (2006a)
studie, där flera informanter identifierade kliniskt ledarskap med att visa entusiasm, stödja och
vägleda sina medarbetare och hjälpa dem att se nya lösningar. Även Kihlgren et al. (2000)
påvisar denna egenskap som viktig hos ledaren, för om ledaren brister i denna uppgift så kan
det bidra till minskad arbetstillfredsställelse och därmed försämrad omvårdnadskvalité. Det
kan antas att personalen även utan engagemang och motivation kan utföra sina sysslor korrekt
men omvårdnadsarbetet kan då uppfattas av patienten som kallt och mekaniskt. Därmed kan
det utifrån patientens perspektiv uppfattas som sämre omvårdnadskvalité.
De i litteraturstudien framkomna kategorier överensstämmer till stor del med de egenskaper
som återfinns inom den transformella ledarskapsstilen som beskrivs av Nilsson (2005) som
karisma, vision samt förmågan att motivera och inspirera. Dock anser McIntosh och Tolson
(2008) att ledarskapet innefattar mycket mer än de egenskaper som ingår i tranformellt
ledarskap. Detta skulle då kunna innebära att det inte räcker att hålla sig till en ledarskapsstil
utan i stället kombinera olika typer av stilar beroende på situation. Nilsson (2005) delar denna
uppfattning då det anses att det mest effektiva ledarskapet ett integrerat ledarskap där flera
ledarskapsstilar används. Samtliga artiklar som använts i litteraturstudien tar upp att
ledarskapet påverkar omvårdnadskvalitén (Cook & Leathard, 2004; Nilsson et al., 2005;
Milisen et al., 2006; Sellgren et al., 2006; Alleyne & Jumaa, 2007; Attree, 2007; Rosengren et
al., 2007; Dierckx de Casterlé et al., 2008; McIntosh & Tolson, 2008; Vesterinen et al., 2009)
men det är svårt att beskriva exakt hur. Ledarskapet verkar handla om en mycket komplex
sammansättning av olika egenskaper som alla var för sig och tillsammans har en inverkan på
det slutliga omvårdnadsresultatet. Denna litteraturstudie beskriver ledarskapet och dess
positiva effekter på arbetsmiljö och omvårdnadskvalité. Genom denna beskrivning kan det
antas att dåligt ledarskap kan ha en negativ effekt både på arbetsmiljön och på
Page 16
16
omvårdnadskvalitén. Dessa negativa effekter kan visa sig genom att personalen känner sig
omotiverad i omvårdnadsarbetet samt att kommunikationen brister och detta kan i sin tur leda
till att patienten inte längre hamnar i centrum för omvårdnadsarbetet.
Studierna som använts i resultatdelen har utförts i olika länder. Detta kan ha haft inverkan på
resultatet då vårdorganisationerna och sjuksköterskans roll inte ser likadan ut i alla länder. Till
exempel så är det i Storbritannien en mer hierarkisk struktur på vårdavdelningarna jämfört
med Sverige. I Storbritannien finns olika nivåer för sjuksköterskor och endast sjuksköterskor
på de högre nivåerna fungerar som ledare i omvårdnadsarbetet, medan verksamma
sjuksköterskor i Sverige alltid är ledare för omvårdnadsarbetet under sitt arbetspass. Denna
skillnad i vårdorganisationen kan ha haft en inverkan på resultat där syftet var att beskriva
ledarskapet.
Konklusion
Ledarskapet är en stor del i sjuksköterskans yrkesroll. Det har visat sig att utbildning,
utveckling, självförtroende och självkännedom är viktigt för att stärka sjuksköterskan i
ledarskapsrollen. Ledaren i arbetsgruppen bör kunna engagera, motivera och få alla delaktiga
i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan som ledare bör också vara tillgänglig och fungera som
ett stöd för sina medarbetare. Det har även visat sig att sjuksköterskan genom tydlig
kommunikation och tillgänglig information kan främja ett fungerande omvårdnadsarbete.
Dessa faktorer tillsammans har visat sig bidra till en förbättrad arbetsmiljö och en ökad
omvårdnadskvalité.
Klinisk relevans och framtida forskning
Denna studie visar att ett gott ledarskap är grunden för en bra arbetsmiljö och hög
omvårdnadskvalité. Det är därför viktigt att stärka sjuksköterskan i sin ledarskapsroll så att
hon/han som ledare kan förkovra sig i sin roll och därmed förbättra omvårdnadskvalitén och
arbetsmiljön. Utbildning av blivande sjuksköterskor, verksamma sjuksköterskor och chefer
angående ledarskapet kan därmed leda till en bättre omvårdnad för patienterna. Mer forskning
inom området behövs för att få ytterligare klarhet i utvecklandet av ledarskapsrollen och dess
inverkan på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Forskning behövs angående ledarskap
både för att se effekter av gott ledarskap men också för att se vilka konsekvenser ett dåligt
ledarskap kan ha på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén.
Page 17
17
Referenser
Alleyne, J. & Olawale Jumaa, M. (2007) Building the capacity for evidence-based clinical
nursing leadership: the role of executive co-coaching and group clinical supervision for
quality patient services. Journal of Nursing Management, 15, (2), 230-243.
Attree, M. (2007). Factors influencing nurse decisions to raise concerns about care quality.
Journal of Nursing Management, 15, (4), 392-402.
Austgard, K. I. (2008). What characterises nursing care? A hermeneutical
philosophical inquiry. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22, (2), 314-9
Avdelningen för omvårdnad. (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och
metod III – examensarbete, 15 hp (kurskod: OMGC21, rev 2009-08-19. Karlstad:
Karlstads universitet.
Cook, M.J. & Leathard, H.L. (2004). Learning for clinical leadership. Journal of Nursing
Management, 12, (6), 436-444.
Dierckx de Casterlé, B., Willemse, A., Verschueren, M. & Milisen, K. (2008). Impact of
clinical leadership development on the clinical leader, nursing team and care-giving
process: a case study. Journal of Nursing Management, 16, (6), 753-63.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:
Natur och Kultur.
Holmdahl, B. (1997). Sjuksköterskans historia från sjukwakterska till omvårdnadsdoktor.
Stockholm: Liber.
Huber, D. L. (2006). Leadership and Nursing Care Management. Philadelphia: Elsevier
Kihlgren, M., Johansson, G., Engström, B. & Ekman, S-L. (2000). Sjuksköterskan, ledande
och ledare inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Kirkevold, M. (2007). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Kristoffersen, N. J. (1998). Allmän omvårdnad: Profession och ämnesområde - utveckling,
värdegrund och kunskap. Stockholm: Liber.
McGillis Hall, L., & Doran, D. (2007). Nurses perceptions of hospital work environments.
Journal of Nursing Management, 15, (3), 264-273.
McIntosh, J. & Tolson, D. (2008). Leadership as part of the nurse consultant role: banging the
drum for patient care. Journal of Clinical Nursing, 18, (2), 219-27.
Milisen, K. Abraham, I. Siebens, K. Darras, E. & Dierckx de Casterlé, B. (2006) Work
environment and workforce problems: A cross-sectional questionnaire survey of
hospital nurses in Belgium. International Journal of Nursing Studies, 43, (6), 745-754.
Nilsson K. (2005). Att vara chef och ledare för omvårdnadsarbete. Lund: studentlitteratur.
Nilsson, K., Hertting, A., Pettersson, I-L. & Theorell, T. (2005). Pride and confidence at
work: potential predictors of occupational health in a hospital setting. BMC Public
Health 5:92.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: J.B.Lippincott Company.
Rosengren, K., Athlin, E. & Segersten, K. (2007). Presence and availability: staff conceptions
of nursing leadership on an intensive care unit. Journal of Nursing Management, 15,
(5), 522-9.
Rosengren, K. (2008). En hälso- och sjukvårdsorganisation i förändring – från distanserat till
delat ledarskap (Dissertation series no. 5). Jönköping: Högskolan i Jönköping.
Sellgren, S., Ekvall, G. & Tomson, G. (2006). Leadership styles in nursing management:
preferred and perceived. Journal of Nursing Management, 14, (5), 348-355.
SFS 1977:1160. [elektronisk]. Arbetsmiljölagen. Tillgänglig:
http://www.av.se/lagochratt/aml/ [2009-11-11].
Page 18
18
SFS 1982:763. (Uppdaterad 2009:430). [elektronisk]. Hälso- och sjukvårdslagen. Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763. [2009-10-15].
Socialstyrelsen. (2005). [elektronisk]. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-
105-1_20051052.pdf. [2009-10-14].
SOSFS 2005:12. [elektronisk]. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och
sjukvården. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2005-
12/documents/2005_12.pdf [2009-11-11].
Stanley, D. (2006a). In command of care: clinical nurse leadership explored. Journal of
Research in Nursing, 11, (1), 20-39.
Stanley, D. (2006b). In command of care: toward the theory of congruent leadership. Journal
of Research in Nursing, 11, (2), 132-44.
Svensk sjuksköterskeförening, (2005). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Genéve:
International council of nurses.
Udén, G. (1998). Kvalitetssäkring i omvårdnad: olika perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Vesterinen, S., Isola, A. & Paasivaara, L. (2009). Leadership styles of Finnish nurse managers
and factors influencing it. Journal of Nursing Management, 17, (4), 503-509.
Wilde Larsson, B., Larsson, G., Starrin, B. & Larsson, M. [elektronisk]. ImproveIT.
Tillgänglig: http://www.improveit.se/lang-se/menuPage.htm?page=kupp. [2009-10-14].
Page 19
Bilaga 1. Artikelmatris 1(5)
2007
Storbritannien
Alleyne, J.
Olawale Jumaa, M.
Building the
capacity for
evidence-based
clinical nursing
leadership: the
role of
executive co-
coaching and
group clinical
supervision for
quality patient
services.
Journal of
Nursing
Management
Att genom
ledarskapsutbildning
underlätta för
sjuksköterskor att
sammanlänka
ledarskapsteorier med
klinisk verksamhet och
att förbättra
omvårdnadskvalitén.
Identifiera, skapa och
utvärdera effektiva
processer för samarbete
så att sjuksköterskors
kapacitet för kliniskt
beslutstagande blir
förbättrat.
Kvalitativ
Fallstudie
n=8
6 sjuksköterskor
2 doktorander
Intervention:
Clinical Nursing
Leadership
Learning and
Action Process
(CLINLAP).
Ledarskapsutbildning visade sig
underlätta informanternas kapacitet
att förbättra omvårdnadskvalitén.
Genom olika tekniker, verktyg,
metoder och ramar ökade
informanternas självförtroende i att
prestera. CLINLAP leder till att
förändringar i omvårdnadsarbetet blir
mer hanterbara.
2007
Storbritannien
Attree, M. Factors
influencing
nurse decisions
to raise
concerns about
care quality.
Journal of
Nursing
Management
Undersöka faktorer
som påverkar
sjuksköterskans beslut i
att ta upp problem på
arbetsplatsen
Kvalitativ
Grounded theory
Semi-strukturerade
intervjuer
n=142
sjuksköterskor
Rädsla för vedergällning, stämpling
och skuldbeläggning för att ta upp
problem samt rädsla för att ingen
förbättring skulle ske var faktorer
som identifierades som hinder för att
ta upp problem. Att ta upp problem
sågs som hög risk till låg nytta.
Sjuksköterskor saknar självförtroende
i att rapportera problem.
Page 20
Bilaga 1. Artikelmatris 2(5)
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Tidsskrift
Syfte Metod/Urval Resultat
2004
Storbritannien
Cook, M.J.
Leathard, H.L.
Learning for
clinical
leadership.
Journal of
Nursing
Management
Att identifiera
personlighetsdrag hos
den effektiva kliniska
ledaren
Kvalitativ
Grounded theory
Intervjuer
/observation
n= 12
sjuksköterskor i
ledarroll
Identifierade fem attribut hos
effektiva kliniska ledare.
”Creativity”, ”Highlighting”,
”Influencing”, ”Respecting”,
”Supporting”. Effektiva kliniska
ledare använde sig av
transformational ledarskapsstil och
förbättrade därmed omvårdnaden.
2008
Belgien
Dierckx de
Casterlé, B.
Willemse, A.
Verschueren, M.
Milisen, K.
Impact of
clinical
leadership
development on
the clinical
leader, nursing
team and care-
giving process:
a case study.
Journal of
Nursing
Management
Att utforska
mekanismen bakom ett
ledarskapsutvecklingsp
rogram och dess
inverkan på den
kliniska ledaren,
arbetslaget och
omvårdnadsprocessen.
Kvalitativ
Fall-studie
n=17 från olika
yrkeskategorier på
avdelningen.
Ledarskapets utveckling är en
ständigt pågående process mellan
ledaren och medarbetarna. Den
ledande sjuksköterskan blev mer
effektiv inom områden som
självkännedom, kommunikation,
prestation och omvårdnadsmål.
Arbetslaget gynnades genom att ett
effektivt ledarskap gav en effektiv
kommunikation, större ansvar och
tydliga arbetsuppgifter. Förbättrat
kliniskt ledarskap verkade också
influera patient- centrerad
kommunikation, kontinuitet i
omvårdnaden och samarbete mellan
olika yrkeskategorier.
Page 21
Bilaga 1. Artikelmatris 3(5)
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Tidsskrift
Syfte Metod/Urval Resultat
2005
Sverige
Nilsson, K.
Hetting, A.
Pettersson, I-L.
Theorell, T.
Pride and
confidence at
work: potential
predictors of
occupational
health in a
hospital setting.
BMC Public
Health
Att identifiera och
analysera
förutsättningarna för en
hälsosam arbetsmiljö.
Kvalitativ
Temaintervjuer
(n=17)
Ledarskapet kunde tolkas som
transformellt ledarskap p.g.a. vision,
delegering, motivation, bekräftande,
stödjande och en lösningsorienterad
attityd. Det dagliga arbetet
inkluderade inlärningstillfällen och
främjade ett arbetsklimat som
karaktäriserades av tillit,
gruppsammanhållning och ett
professionellt förhållningssätt.
2008
Storbritannien
McIntosh, J.
Tolson, D.
Leadership as
part of the nurse
consultant role:
banging the
drum for patient
care.
Journal of
Clinical Nursing
Att utvärdera nyligen
introducerade
rådgivare för
sjuksköterskor vars roll
var att stärka
ledarskapet och säkra
omvårdnadskvalitén.
Rådgivarens roll
jämfördes med
egenskaperna hos
”transformational”
ledarskap.
Kvalitativ
Semistrukturerade
intervjuer (n=4)
samt fokusgrupp
intervjuer (n=3).
Rådgivarna använde strategier som
överensstämde med egenskaperna hos
”transformational” ledarskap.
Ledarskapsprocesser innefattade
utvecklandet av den kliniska blicken,
att agera som medlare, att få kontroll
över förändringsarbete.
Ledarskapstekniker inkluderade att
vara ödmjuk men bestämd i
kommunikationen med medarbetare.
Intervjuerna visade vikten av social
kompetens och intellektuella
prestationer för att uppnå önskade
resultat.
Page 22
Bilaga 1. Artikelmatris 4(5)
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Tidsskrift
Syfte Metod/Urval Resultat
2006
Belgien
Milisen, K.
Abraham, I.
Siebens, K.
Darras, E.
Dierckx de
Casterlé, B.
Work
enviroment and
workforce
problems: A
cross-sectional
questionnaire
survey of
hospital nurses
in Belgium.
International
Journal of
Nursing Studies
Att undersöka
sjuksköterskors
uppfattning gällande
arbetsmiljö,
personalfrågor,
omvårdnadskvalité,
arbetstillfredsställelse
och beslutsfattande.
Kvantitativ
Frågeformulär
n=9638
Flera stressmoment gällande
sjuksköterskans yrkesroll
identifierades.Viljan att vara en
kompetent utövare av omvårdnad
visade sig vara hög, men
sjuksköterskan upplevde
begränsningar i arbetsmiljön. Dessa
begränsningar för att kunna ge god
omvårdnad var ledarskapskvalité,
otillräcklig bemanning, tidspress och
stress.
2007
Sverige
Rosengren, K.
Athlin, E.
Segesten, K.
Presence and
availability:
staff
conceptions of
nursing
leadership on an
intensive care
unit.
Journal of
Nursing
Management
Beskriva personalens
uppfattningar gällande
sjuksköterskans
ledarskapsroll.
Kvalitativ
Fenomenografisk
metod
n=10
Resultatet visade att uppfattningarna
om sjuksköterskans ledarskap
handlade om att vara närvarande och
tillgänglig i det dagliga arbetet, stödja
omvårdnadsarbetet, ge respons på
utfört arbete, förbättra
omvårdnadsarbetet både individuellt
och som grupp. Transformational
ledarskapsstil verkade
överensstämma med personalens syn
på ledarskapet där kommunikation är
grunden för starkt ledarskap.
Page 23
Bilaga 1. Artikelmatris 5(5)
Publikationsår
Land
Författare
Titel
Tidsskrift
Syfte Metod/Urval Resultat
2006
Sverige
Sellgren, S.
Ekvall, G.
Tomson, G.
Leadership
styles in nursing
management:
preferred and
perceived.
Journal of
Nursing
Management
Att undersöka vad
chefer och
underordnade anser
vara viktigt i
sjuksköterskans
ledarskapsroll. Samt att
undersöka
underordnades åsikter
angående chefers
prestationer.
Kvantitativ
Frågeformulär
n=334
(66 chefer och
268 underordnade)
Resultatet visade att det upplevda
ledarskapet inte överensstämde med
det önskade ledarskapet, framför allt
gällande instruktioner samt relation
till personalen. Personalen önskade
tydligare instruktioner och att chefen
visar tillit och möjliggör delaktighet.
2009
Finland
Vesterinen, S.
Isola, A.
Paasivaara, L.
Leadership
styles of Finnish
nurse managers
and factors
influencing it.
Journal of
Nursing
Management,
Att undersöka
chefssjuksköterskors
uppfattning av deras
ledarskapsstilar och
faktorer som påverkar
dem.
Kvalitativ
Intervjuer
n=13 sjuksköterske
chefer
Fem kategorier av ledarskapsstilar
identifierades: visionär, vägledande,
involverande, demokratisk och
befallande. Faktorer som influerade
ledarskapsstilen var: tidigare ledare,
egna värderingar, information,
samarbete, arbetsguppen och
utbildning.