Självständigtarbete 15hp MittUniversitet

�1

!

!!!!Hur har olika streamingtjänster har påverkat vår konsumtion av musik

Musik- och Ljuddesign Programmet

!!

!!!!!!! Rasmus Pieplow

Examensarbete 15hp

�2

!Innehålsförteckning

!Förord……………………………………………………………………………………………

Abstrakt…………………………………………………………………………………………

1. Innehållsförteckning…………………………………………………………………………

1.1 Bakgrund…………………………………………………………………….

1.2 Frågeställning………………………………………………………………..

1.3 Syfte…………………………………………………………………………

1.4 Mål…………………………………………………………………………..

2.……………………………………………………………………………………………….

2.1 Musikteknologins historia…………………………………………………s.6

2.2……………………………………………………………………

2.3……………………………………………………………………

2.4……………………………………………………………………

3. Metod…………………………………………………………………………………………

4. Analys ………………………………………………………………………………………..

5. Resultat……………………………………………………………………………………….

6. Sammanfattning………………………………………………………………………………

7. Källförteckning………………………………………………………………………………

!!

�3

Abstrakt

!Jag har bestämt mig för att titta närmare på hur vi konsumerar musik idag och vad det kan

innebära för en artist rent ekonomiskt samt vad denna klimatförändring kan leda till. Jag har

undersökt två grupper: Slovakien respektive Sverige för att se likheter och skillnader i hur vi

konsumerar musik i dessa två länder samt likheter och skillnader i vår konsumtion. I arbetet

lägger jag stor vikt vid att få fram vilken streamingtjänst vi får fram mest samt vilka alternativ

vi använder till streamingtjänsterna genom en enkätundersökning som gjordes i Sverige och

Slovakien. Valet av länder beror på den stora ekonomiska skillnaden i det båda ländernas men

också för att se om det finns några likheter mellan ett framgångsrikt land och ett mindre

framgångsrikt postkommunistiskt land. Jag beskriver kortfattat de olika streamingtjänterna

och vad de har för kvalité och vad de kan ge en artist i ersättning utifrån olika

betalningsmodeller när det kommer till strömning av musik.

!!!!!Bakgrund

!!Syfte

Jag hade för avsikt att beskriva olika streamingtjänster, deras popularitet och hur

streamingtjänsterna har påverkat vår konsumtion. Vilka vi använder mest och vilka olika

format vi anser ha bäst kvalité samt om kvalitén spelar någon roll eller om det är det lättaste

och billigaste alternativet vid konsumtion av musik.

�4

!!Mål

Mitt mål är att få fram tillräckligt med data från min enkät undersökning samt genom

littearturstöd och artiklar för att ge en så klar bild av vårt konsumtionsmönster idag när det

kommer till digitala musiktjänster så som Spotify, Google Play, iTunes, Grooveshark m.m.

men också se hur mycket vi är medvetna om vad vårt konsumtionsmönster gör för

upphovsrättstageren till ett musikverk.

!!!!!!!!!!!!!!!

�5

Frågeställning:

!Hur påverkar streamingtjänsterna vår konsumtion av musik?

! - Hur påverkar det i sin tur upphovsrättsägaren?

- Hur kommer lagringen se ut om 20 år?

Inledning

!Efter att ha sett ett drastiskt förändring på konsumtionen av musik och att vi har nästan helt

bytt medier så som LP-skivor, kassetband, CD-skivor och Digitala Downloads. Nedladdning

av musik har inte kulminerat utan står fast medans streamingtjänster har tagit över och fått

mer utrymme och blivit det som styr hur vi konsumerar. För så lyssnade vi på en hel skiva nu

gör vi våra egna "mixband" genom olika spellistor som vi antingen gjort själva, fått av en vän

eller som ett företag har gjort och lagt upp på de olika streamingtjänsterna.

Jag har undersökt hur vårt konsumtionsmönster har ändrats de senaste åren när det gäller att

lyssna på musik. Mitt fokus har legat på att mäta hur vi konsumerar genom att be 50 personer

från Slovakien att svara på en enkät gällande deras konsumtionsmönster.

En följdfråga som också kom upp var hur upphovsmän har påverkats av det nya konsumtions

mönstret som började träda fram redan 2013. I min uppsats kommer jag försöka besvara

frågorna som presenterades i frågeställningen.

!!!!

�6

Teori

I den här delen vill jag beskriva musikteknologins historia, begreppet konsumtion, vad

strömming är, olika streamingtjänster, beskrivning av vad fildelning är,

upphovsrättstagarens roll och vad som kan hända med lagring av media i framtiden.

Allt detta för att ge läsaren en insikt i hur vi konsumerar musik idag

utifrån data som jag samlat in genom en enkätundersökning som delades ut i både

Sverige och Slovakien för att se hur två olika länder i Europa har för

konsumtionsmönster när det kommer till att få tag i musik att lyssna på.

Musikteknologins historia

Här presenteras ljudupptagningens historia i form av en tidslinje för att ge läsaren en 1

överblick av vad som hänt med inspelningsutrustningen fram till idag. Det är inte min mening

att gå på djupet när det kommer till olika inspelningsapparater utan endast ge en överblick för

att ge en så bred grund som möjligt för läsaren för att kunna tillgodogöra sig kommande data i

senare delar av det här arbetet.

Även om streamingtjänster och digitaladownloads inte handlar specifikt om ljudupptagning så

vill jag ändå ha med vilka tjänster som motsvarar det vi använde idag i form av Grammofon-

skivor, Radio, LP-skivor, CD-skivor, Digitala Downloads och nu streaming.

Det som jag tar upp i det här kapitlet är olika milstolpar i ljudinspelningens historia och är

endast ämnad som en överblick se källhänvisningen för vidare läsning.

1857: Leon Scott i Frankrike demonstrerar ett fonoautografiska för att spela in ljud med.

1878: Tenfoliéfonografen byggs av små affärer som bygger maskiner som Tomas Edison i juli

1877: tagit patent på. Edison skickar ut dessa nybyggda maskiner för att demonstrera hur en

fonograf fungerar.

1888: Publicerade Oberlin Smith den första artikeln om magnetisk inspelnings teknologi.

xiii Sound Recording History The Life Story of a Technology David L. Morton Jr. Greenwood press 1

London 2004.

�7

1894: Emilie Berliner introducerar grammofonen i USA och använder en skiva istället för en

cylinder, till skillnad från vad som användes i grapophonen vars patent byggde på Edisons

idéer.

1898 : presenterades grammofonen i Europa. Grafofonen var ämnad för

underhållningsbranschen och modellen för hemmabruk kunde inte ta upp ljud utan endast

spela upp ljud.

1900: demonstrerade den danska uppfinnaren Valdemar Poulsen en praktisk trådspelare i

Paris.

1933: kom den första demonstrationen av AEG/I. G. Farben magnetophon bandspelaren medn

inspelningsfunktioner.

1946: presenteras magnetophonen först i USA, Storbritannien och sedan resten av världen.

1948: Introducerades bandspelaren kommersiellt i USA.

1948: Columbia Records introducerar den första 33 1/3 rpm (Long-Playing) LP-skivan.

1949: RCA-Victor introducerar den första 45 rpm skivan och en speciell skivbytare där man

spelar sina skivor på.

1950: RCA-Victor ger ut sina första skivor på Columbia Records LP-format. Året efter ger

Columbia Records ut sina första skivor i 45 rpm format.

1954: Transistor radion kommer.

1957: The Recording Industry Association of America adopterar formellt the Western Electric

Standard för stereo disc inspelningar.

1958: RCA-Victor introducerar stereo band och stereo LP-skivor.

1962: kommer företaget Phillips med Phillips compact cassette. Kasseten introducerade i

USA under namnet Norelco år 1964.

1965: introducerades Stereo 8-track bandspelaren.

1979: kommer Sony med Walkman.

1982: börjar Phillip marknadsföra sin laser-read kompakt disc player.

�8

1986: LP-skiv försäljningen faller till 110 miljoner enheter. Band sålde tre gånger så många

enheter i jämförelse till CD-skivors som endast sålde 50 miljoner enheter.

1987: DAT (The Digital audio tape) -systemet annonseras. Gör att det blir tvister mellan

jurister och skivbolag.

1988: CD-skivor säljer mer än LP-skivor för första gången

1989: Kompressor tekniker för MP3-filer (MPEG-3) patenteras av Fraunhofer Institutet i

Erlangen, Tyskland. 2

1992: MPEG-3 (som sedan kommer att kallas MP3-format) lanseras i världen.

1993: Internet Underground Music Archive öppnar (förkortas: IUMA)

1998: Portabla MP3-spelare utvecklades av Diamond Multimedia och SaeHan Inormaton

Systems.

1999: Lanseras det första P2P (peer-to-peer) fildelningsprogrammet som får genomslagskarft

och blir populärt.

2001: Rhapsody kommer med en en fri on-demand musiktjänst, där man kan lyssna hur

mycket man vill.

Med Mp3 filen och internet så gick det nu att föra över data som t.ex en MP3-fil.

2001: Apple lanserar sin första Ipod.

2003: iTunes Musik Store lanseras av Apple.

2006: Spotify grundas av Daniel Ek och Martin Lorentzo.

2007: Streamad musik och on-demand musik får räknas in till bilboardlistan Top 100.

!!!! The Music Industry Patrik Wikström s.662

�9

Konsumtion

!Ordet konsumtion kommer från det latinska ordet consumtio och ha haft olika betydelser

under historiens gång.

Motsatsen till förbrukning/konsumtion är produkt eller vara. Ordet konsumtion har haft en

negativ klang för i världen och att konsumera har ibland varit något trivialt. (Östlund,

27:2010) Konsumtion har många synonymer så som: förbrukning åtgång, ibland också

avsättning, att handla m.m.

Sociologen Pierre Bourdo säger att konsumtion handlar mycket om att skapa distinktion från

andra och med det ta avstånd från vissa grupper och visa tillhörighet med andra Östlund

(Östlund, 56:2010)

Vi konsumerar på olika sätt och men man ska också konsumera på ”rätt sätt”. Detta sätt har

man lärt sig genom att spendera sin tid eller sina pengar på någonting genom att läsa på om ett

konsumtionsområde eller sak.

Det går också att följa ens konsumtion av varor och det man kartlägger då är ens

konsumtionsmönster. Vad är det personen i fråga konsumerar och hur ofta men också kanske

varför konsumerar personen i fråga det han eller hon inhandlar i form av tjänster eller varor.

Detta kan ha med ålder, yrke, kön, socialstatus, relationer och familj o.s.v.

Det finns inget rätt eller fel hur vi konsumerar men med den här uppsatsen och min enkät

undersökning vill jag visa på att vårt konsumtionsmönster har ändrats men att det också ser

olika ut beroende på vilken kultur man har och vilket land man vistas i, med det menar jag att

Sverige föder stora idéer och tankar, företag, produkter och koncept medans Slovakien, som

jag jämfört med, t.ex. inte har någon egen streamingtjänst som de kommit på utan har fått

vänta på streamingjättarnas intåg i deras land samt andra länder i världen. (Östlund 57:2010)

!

�10

!Vad är streaming?

!Streaming är ett begrepp som är ganska nytt och handlar om hur data skickas från en dator till

en annan i realtid genom en nätverks uppkoppling i form av bredband eller ADSL. Alla sorts

data överföring som vi också kallar digital distribution, handlar i grund och botten om att

kopiera bites oavsett om det handlar om en enda fil eller om en strömmning/stream. Alla

digital överföring och distribution handlar om att kopiera data. Det är tre former av kopierings

mekanismer (data överföring) på Internet: nedladdning, progressiv nedladdning och

strömmning/streaming.

Nedladdning

När man laddar ner förs data över till din dator från antingen en eller flera andra datoreroch

kopieras till din dator. Oftast kan man inte använda det man laddar ner förrän all data är

nedladdad till din hårddisk.

!Progressiv Nedladdning

YouTube använder detta sättet och det är en blandning av, låt oss säga ”äkta strömmning”. Det

är inte endast YouTube som använder det här sättet att förra över data utan också andra stora

Streamingtjänster använder det här sättet. Det är som vanlig nedladdning fast det går att

lyssna eller titta på det man laddar ner samtidigt som det laddas ner till din dator.

Strömmning/Streaming

Är detsamma som nedladdning men skillnaden är att det är ett konstant flöde av

dataöverföring som skickas från en strömmningserver till en mottagare. De enda riktiga

strömmningstjänsterna i Sverige är Sveriges Radio och Sveriges Televisions livesändningar

som sänds över mer än ett medium samtidigt.

!

�11

(Det finns mer information om hur strömning och nedladdning går till och detta är bara en

generalisering för att få en konkret bild av vad strömning är. Mitt mål är att ge en grund för

läsaren för att få ut så mycket som möjligt av datan i det här arbetet.)

!Tjänster som Spotify är då inte riktig streaming utan Progressiv Nedladdning. Upp till 90

procent av Spotifys katalog kommer inte från deras egna serverar utan från användarna själva.

Eftersom när man lyssnat på en låt så lagras den i din dator och använder sedan din egen

dators resurser för att spela upp låten och inte streamingtjänsten egna serverar.

!Olika streaming tjänster

!Spotify

Företaget grundades 2006 i Stockholm och är nu ett multinationellt företag var tjänst är

online-musiktjänst där man strömmar musik genom programmet Spotify. Tjänsten använder

sig av freemium-modellen där det finns tre nivåer. En gratis, reklamfinansierad modell och

två premium modeller där användaren skapar ett betalkonto och betalar en summa varje

månad för att få slippa reklam. Skillnaden på den fri versionen och premiumversionerna

skiljer sig också åt när det gäller kvaliten på spåren. I den fria versionen strömmas musiken

med 192 kbit och i premium versionerna strömmas musiken i 320kbit; alla tre versionerna

strömmar i mp3-format.

Spotify AB har två huvudkontor; ett i Stockholm och ett i London och ägs till störst del av

moderbolaget Spotify Technology SA samt att olika stora skivbolag så som Sony Music

Entertainment, Universal Music, Warner Music Group och EMI Music Publishing äger små

procentandelar av Spotfiy AB (Från 5,8 % ner till 1.9%) Det går också på senare tid, när man

är premium medlem att lyssna på sin musik offline.

!!

�12

Google Play

Skapades av företaget Google. Tjänsten hette först Android Market när den skapades år 2008

och sålde då applikationer till Android enheter. År 2012 bytte de namn på tjänsten till Google

Play. Tjänsten fungerar så att användaren laddar upp sin musik till en molntjänst för att kunna

ta del av sin musik var han eller hon är. Sedan finns där också en streamingtjänst där man kan

del av ett stort antal låtar och antalet växer. Antal låtar ligger på cirka 20 miljoner i dagsläget.

För att ta del av alla låtar måste man prenumerera på tjänsten betala en summa var månad

använder man dock den fria tjänsten så kan man strömma upp till 20.000 låtar innan det tar

stopp. När man är ”All Acess”-kund som det också heter så kan man också gör sina egna

Radio Kanaler med musiken som man får tillgång till genom tjänsten samt att man kan, precis

som Spotify erbjuder, lyssna på sin musik offline.

!Grooveshark

Grooveshark är en streamingtjänst som är nätbaserad och skapades 2007 av företaget Escape

Media Group Inc, USA. Man går in på deras hemsida och väljer låtar som läggs i en spellista

som spelar låtarna man valt en efter en. Det går också att spara sin spellista då man är medlem

på sidan. Användarna kan själva ladda upp musik som de vill och därför har företaget blivit

stämda av de stora skivbolagen så som Sony Music Entertainment, Universal Music, Warner

Music Group och EMI Music Publishing på grund av upphovsrättsbrott. Tjänsten får sina

intäkter genom reklam som visas på sidan.

!YouTube

!YouTube är en gratis hemsida med en videotjänst där man lägger upp sina egna klipp. Tills

sina klipp kan man också lägga upp musik och på senare tid har artisters musik lagts upp med

endast en omslagsbild som video och då flyttat fokusen från videon till musiken och då ändrat

YouTubes tanke: att vara en streamingtjänst av videor. Det har nu fått en ny innebörd att

använda YouTube eftersom fler och fler väljer att använda tjänsten både för att lyssna på

musik och titta på videoklipp.

�13

Youtube finansieras genom reklam som kommer innan eller i video strömningen och på snart

lanserar YouTube en premiumtjänst där konsumenten prenumerera på tjänsten för en fast

månadskostnad för att slippa reklamavbrott när man lyssnar på musik eller ser ett

längrevideoklipp. Idag kommer där reklam innan varje klipp startar.

!Fildelning

Fildelning i from av att ladda ner sin musik genom torrent-sidor så som The Pirate Bay är

också ett alternativ till de olika streamingtjänsterna. Jag tar upp det här för att fildelning är ett

stort problem för skivindustrin och streamingtjänsterna har dykt upp som ett alternativ till

illegal nedladdning och som ett försök till att få stopp på illegal fildelning. För att kunna

öppna dessa torrentfiler måste man ha ett torrent klientprogram av något slag för att kunna

fullfölja nedladdningen.

!

Upphovsrättstagaren I den här delen vill jag visa exempel på hur det artister och upphovsrättstagare har reagerat på

den låga ersättningen från streamingtjänsten Spotify.

Artisten Taylor Swift tog bort sin katalog från Spotify för att hon och hennes skivbolag ansåg

att ersättningen var för dålig i förhållande till hur mycket hennes material blev konsumerat.

(http://www.rollingstone.com/music/news/taylor-swift-abruptly-pulls-entire-catalog-from-

spotify-20141103)

!Singer-songwritern som var med och skrev och sjöng på Aviciis låt "Wake Me Up!. Låten

strömmades sammanlagt 168 miljoner gånger och de totala intäkterna blev 12.359

amerikanska dollar och efter att förläggare och låtskrivare fått sin procentsats var det som

återstod endast 4000 dollar. Detta efter att ha spelats hela år 2013 på musik tjänsten Spotify.

(http://www.va.se/nyheter/2014/11/06/varldens-mest-spelade-lat-gav-bara-kaffepengar/)

Groovehark har blivit stämda av de största skivbolagen för att inte ge upphovsrätttagaren

betalt. De har en 19 miljarder skuld till dessa bolag.

�14

Lagring av media.

!Att inte upphovsrättstagaren får betalt och att konsumenten är oviss om vad som gäller vid

strömning av musik ger en osäker marknad, en annan aspekt är att vi inte ska förneka tidens

anda och utvecklingen. Utveckling är någonting bra men inte när det kommer till

upphovsrättstagaren ersättning och hur framtiden ser ut när det gäller lagring av data och vem

som äger filerna pga av vaga kontrakt från de olika streamingtjänsterna.

!Metod

Jag har gjort en enkätundersökning i Slovakien, Bratislava, och i Sverige, Stockholm samt

jämfört datan från de båda undersökningarna för att se hur ett annat land konsumerar musik

än vi svenskar som var med vid Spotifys födelse. Litteraturstöd och egna erfarenheter är

också inräknade. Enkätens frågor är tänkt att ge en information om enkätgruppernas

konsumtionsmönster för att se likheter och skillnader i hur vi konsumerar musik idag och vad

vårt konsumtionsmönster kan leda till.

Emipirisk data

Fråga 1.

!0

12,5

25

37,5

50

YouTube Spotify Grooveshark GooglePlay Radio

Stockholm, Sverige Bratislava, Slovakien

�15

50 av 50 personer som svarade på enkäten i Slovakien använde YouTube som sin

strömningstjänst för konsumtion av musik. Endast 15 använde Spotify, 2 st använde Google

Play och endast en använde Grooveshark.

Kommentar:

Slovakien:

Ålder: Tre är 18 år resterande är mellan 20 - 35 år endast tre är över 40-45 år och endast en är 56 år gammal. (56 åringen lyssnade endast på streamingtjänsterna)!!Fråga 1!Förutom YouTube som streaming!9 stycken lyssnar endast på streamingtjänster.!8 stycken lyssnar också på radio!4 st köper skiva.!!2 st använder digital download och laddar ner illegalt samt lyssnar på radio.!2 st använder digital download och laddar ner illegalt.!2 st laddar ner digitalt downloads.!1 lånar skivor av en vän och köper skivorna.!1 lånar skivor från en vän och lyssnar på radio.!!3 köper skiva och lyssnar på radio!5 stycken laddar ner illegalt. !3 laddar ner illegalt och lyssnar på radio.!!2 laddar ner illegalt, köper skivor och lyssnar på radio.!1 laddar ner illegalt och lyssnar på radio.!2 köper skivor och lyssnar på radio. !!1 lånar skivor av en kompis, digitala downloads och lyssnar på radio.!1köper skivor, lånar skivor av en kompis, köper digitala downloads och lyssnar på radio.!1köper skivor, lånar skivor av en kompis och lyssnar på radio.!1 lånar skivor av en kompis och laddar ner illegalt. !1 köper skivor, lånar skivor av en kompis, köper digitala downloads, laddar ner illegalt och lyssnar på radio!!Sverige

48 av 50 personer som svarade på enkäten streamed musik genom olika streamingtjänster

eller genom YouTube.

Kommentar

Streaming 48 av 50!!2st endast köpa skivor ingen streaming!

�16

endast streaming 16 st.!Utöver att de använder streaming. !!12 st lyssnar också på radio!5 st digitala downloads och radio!2 st lånar av en kompis och digitala downloads.!5 st laddar också ner illegalt.!1 endast digitala downloads.!1 genom illegal nedladdning och digitala downloads.!1 köpte skivor och digitala donwloads.!1 köpte skivor och digitala donwloads, illegal nedladdning och radio!1 köpte skivor.!1köpte skivor och radio. !1 köpte skivor, illegal nedladdning och radio!1 köpte skivor, lånar av en kompis, illegal nedladdning och radio! !!!!!!!Fråga 2

Slovakien

50 av 50 använde streaming tjänsten YouTube som sin huvudkälla och på samma fråga kryssade 9 stycken i att de använde Spotify som en av deras streamingtjänster utöver YouTube. Endast en använde Grooveshark och endast en annan använde Soundcloud som streamingtjänst och 2 st använde Google Play som streamingtjänst utöver YouTube. !!!Sverige

40 av 50 använde YouTube. 10 av dem använde endast YouTube som sin källa för att strömma musik. 26 av dem använde både YouTube och Spotify för att streamamusik. Där var 10 stycken som endast använde Spotify som deras streamingtjänst. Två använde Grooveshark, förutom YouTube och 2 andra använde både YouTube, Spotify och Google Play !!Sammanlagt var där 36 stycken som använde Spotify med eller utan någon annan tjänst. !!

�17

Fråga 4. Vilken av följande har bäst kvalité

Slovakien:

3 svarade streaming, 34 svarade CD-skivor och 13 svarade digital downloads.!!Sverige:!!8 svarade streaming, 28 CD och 14 digital downloads!!!!!!Fråga 5 Ger mest betalt

0

10

20

30

40

Streaming CD Digitala Downloads

Stockholm, Sverige Bratislava, Slovakien

0

10

20

30

40

Streaming Skivförsäljning Digitala Downloads

Bratislava Slovakien Stockholm, Sverige

�18

Slovakien:!!10 st. säger streaming, 26 st svarade från skivförsäljning och 14 st svarade Digitala Downlods.!!Sverige:!!7 st säger streaming, 33 st svarade från skivförsäljning och 10 st svarade Digitala Downlods.!!Fråga 6. Köper hellre en artists skivor än går på artist konsert.

Slovakien:

11 stycken svarade nej och 39 stycken svarade ja.

Sverige:

16 st. Nej och 34 st. svarade Ja.!

Analys

!

0

10

20

30

40

Köper skivor Går på konsert

Bratislava, Slovakien Stockholm, Sverige

�19

!Ifpi

!Stora skivbolag investerar mer och mer på online tjänster och når ut genom online reklam

men måste fortfarande göra reklam genom TV, Radio och andra tidningar och andra medier

för att nå ut.

(Ifpi och Wan årsrapport 2014)

!YouTube Music Key beta

!(YouTube annonserar på deras officiella blog att de startar en ny premium tjänst som de har

tagit fram med hjälp av sina användares frågor gällande att lyssna på musik på YouTube utan

reklamavbrott. Det som ingår i tjänsten är att YouTube blir reklamfritt, du kan fortsätta lyssna

även när du använder andra appar i mobilen. YouTube blir en riktig musikspelare som lägger

sig i bakgrunden som vilken annan mobil musikspelare som redan finns med telefonen när

man köper den.

You’ve asked us for ways to listen to music without ads, to keep playing music videos even if

you lock the screen or start using another app, and to play music even if you’re not connected

to the Internet. That’s why today we're introducing YouTube Music Key beta, a monthly

subscription service starting with the promotional price of $7.99/month (discounted from

$9.99/month) that will give you all that—ads-free music, background play and offline

viewing. It will also include a subscription to Google Play Music, with 30+ million songs,

expert-curated playlists, and in the coming days, the ability to watch many YouTube official

music videos right from the app. And if you're already a Google Play Music subscriber, you'll

also get access to YouTube Music Key beta.

!Thanks to your music videos, remixes, covers, and more, you’ve made YouTube the biggest

music service on the planet. To turn YouTube into your perfect music service, we’re launching

�20

YouTube Music Key as a beta with our biggest music fans first, and then we’ll bring YouTube

Music Key to the whole world together. So, if you see an invite in your app or email, try it out

for six months for free.)

!!Lagring av media och framtiden.

Vi har hårddiskar och minneskort och digitalteknik. Vi kan producera mer än någonsin men vi

har ett stort problem när det gäller att lagra filer en längre tid än 100 år. En grammofonskiva

kan leva minst 60 år. Med dagens snabba ändringar när det kommer till teknik så har vi svårt

att veta vad nästa steg är när det kommer till lagring och vad som kommer att bli uråldrigt.

För cirka 10 år sedan hade vi USB minen på 128Mb nu har vi USB-minnen på 32 Gigabyte.

Våra hårddiskar liggs på minst 500 GB och externa backup-hårddiskar ligger på flera terabite.

Även om vi har mycket lagringsutrymme så vet inte hur länge vi kan lagra vår värdefulla data

på dessa olika medier. Är lösningen att bränna ner det mest värdefulla på CD-skivor eller

DVD-skivor samt behålla allting på en externhårddisk och lägga det i ett bankfack för det

mest värdefulla originalfilerna? Det är en väldigt svår fråga som jag inte kommer kunna lösa

här men jag kan komma med goda förslag och enklare teorier och scenarier som kan

uppkomma. Inget är hugget i sten.

!Diskussion

Jag och många andra har ofta hört att ingen köper skivor idag eller att alting sker digitalt,

nästan ingen går på konserter längre. I de här frågorna finns inga absoluta sanningar utan

endast teorier och något som liknar ett konkret svar eftersom vi pratar om människor och

människor är ibland bekväma varelser och när man är bekväm så vill man ha enkla lösningar,

som att hellre sitta vid sin dator och klicka på det man vill ha och få det direkt eller

hemskickat till dörren. Inte många vill gå och köpa skivor, som efter iTunes och nätbutiker

som t.ex. Amazon (http://www.amazon.co.uk) haft sitt intåg, känns som överpriser från

konsumentens sida. Resultatet som jag fick fram på i min enkätundersökning visar intressanta

resultat och jag ska vara ärlig och säga att jag hade mina fördomar om vad det skulle bli för

resultat men svaren jag fick fram fick mig att tänka om och se saker ur ett annat ljus.

�21

Det är dock väldigt svårt att sätta fingret på vad som gör att just de som varit

med och svarat på enkäten svarat så som de gjorde men min förhoppning är att de som tog sig

tid verkligen tog sig tid och svarade helhjärtat och därför har jag fått ett resultat som får oss,

du som läser och jag som skriver detta, närmre till hur vår musik konsumtion ser ut i dag när

det är frågan om vilka musiktjänster som används när vi lyssnar på musik.

Eftersom inte många svarade att de köpte fysiska skivor så kan jag tänka mig att

inte många har en CD-spelare hemma utan de spelar skivan genom datorn. Något som jag

uteslutit från enkät resultatet var att tre stycken skrev till att de tyckte att LP-skivor hade bäst

kvalité och att jag då antar att de har en LP-spelare hemma och också brukar den eftersom de

tycker att LP-skivor har bäst kvalité.

Det känns synd att ingen lyssnar på skivor ännu och att a la carté modellen som används idag

där vi kan välja lösa låtar och lägga i spellistor.

!Slutkommentar

Vad är då framtiden? Det som verkar mycket troligt om vi utgår från enkät resultatet så

kommer YouTube ta över en stor del av marknaden eftersom de lyssnar till sina tittare och

lyssnare och att de nu också lanserar YouTube Music Key beta där de också inkluderar

Google Play (med alla dess låtar) i sin månatliga abonnemang på tjänsten. Detta går att göra

eftersom Google Inc äger YouTube.

Det har varit väldigt rolig att göra det här arbetet och jag har mött många trevliga människor

som var villiga att svara på min enkät. Att fördjupa mig i det här ämnet har gjort att jag fåt en

helt annan bild av människors musikkonsumtion men också känt att det är lite synd att ingen

lyssnar på skivor på samma sätt som för, utveckling är viktigt och det är inget att sticka under

stol med men ägarna till streamingtjänsterna och konsumenterna måste ta hänsyn till

upphovsrättstagaren och bli upplyst när det gäller hur mycket pengar upphovsmannen får för

sin slit och möda samt hur mycket pengar företagen som driver olika freemiumtjänster får i

intäkter till skillnad från upphovsmännen.

�22

Sammanfattning

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

�23

Källmaterial: Litteratur:

The Music Industry Patrik Wikström s.66

Sound Recording History The Life Story of a Technology, David L. Morton Jr. Greenwood

press London 2004.

Konsumtion, Jacob Östberg och Lars Kaijser. Liber, Malmö. Tryck: Elanders 2010