självvärdering läkarexamen LU (pdf 1,7 MB)

1

Universitetskanslersämbetets

kvalitetsutvärderingar

Självvärdering

Lärosäte: Lunds Universitet Utvärderingsärende: 411-155-13

Huvudområde: Läkarexamen Examen: Läkarexamen

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och

mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I

självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i

förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för

de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskriv-

ningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha

möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte

processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs.

måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den

högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för

arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i

självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 90 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 30 A4-

sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare

information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system

för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive

utvärdering.

2

Programöversikt

Läkarprogrammet vid Lunds universitet består av 11 terminer och är en integrerad utbildning där

kliniska moment förekommer på alla terminer liksom basvetenskaplig utbildning. De tre första

terminerna avhandlar dock företrädesvis basvetenskaper. Studenterna är då också mest på

Biomedicinskt centrum (BMC) i Lund. Terminerna (T) 4 - 5 utbildas 50 % av studenterna i Lund och

50 % i Malmö. Utbildningen sker då framförallt på kliniska laboratorier. Halva T5 ägnas åt

examensarbetet på grundläggande nivå. T6 – T9 är terminer med huvudsakligen klinisk utbildning och

då fördelas studenterna med ca 40 % i Lund, 40 % i Malmö och 20 % i Helsingborg. Höstterminen

2012 hade studenterna nått till T7 i Helsingborg. HT 2013 kommer programmet att vara komplett

avseende T6 - T9 i Helsingborg. T9 avslutas med en ”nivåtentamen” på alla kliniska moment t.o.m. T9

(se nedan).

T6: akut medicin, internmedicin, hematologi, endokrinologi, njurmedicin, gastroenterologi, kardiologi

och njurmedicin.

T7: neurologi, infektionssjudomar, öron- och ögonsjukdomar, reumatologi och hud- och

könssjukdomar.

T8: allmän kirurgi, ortopedi, handkirurgi, kärlkirurgi, urologi, onkologi och anestesiologi, KUA

(klinisk utbildningsavdelning).

T9: pediatrik, obstetrik & gynekologi, psykiatri, beroendelära och barn- och ungdomspsykiatri (BUP).

Hela T10 ägnas åt examensarbete på avancerad nivå. T10 och T11 är alla studenter åter formellt

registrerade i Lund. På T11 finns 2 valvbara breddnings- och fördjupningskurser om vardera 7,5 hp,

Grundnivå

1 Läkarprogrammets grundkurs, 10,5 hp Cellbiologi, 18 hpProfessionell utveckling 1, 1,5 hp

2 Nervsystemet och rörelseapparaten, 28,5 hpProfessionell utveckling 2, 1,5 hp

3 Homeostas, 28,5 hpProfessionell utveckling 3, 1,5 hp

4 Patobiologi 1, 28,5 hpProfessionell utveckling 4, 1,5 hp

5 Patobiologi 2, 12 hp Examensarbete I, 15 hpProfessionell utveckling 5, 3 hp

Nivåexam

6 Klinisk Medicin I, 30 hp

Avancerad nivå

7 Klinisk Medicin II, 30 hp

8 Klinisk Medicin III, 30 hp

9 Klinisk Medicin IV, 30 hp

Nivåexam

10 Examensarbete II, 30 hp

11 Breddn. fördj. kurs 7,5 hp Breddn. fördj. kurs 7,5 hp Individ & samhälle, 15 hp

3

samt den avslutande kursen ”Individ och samhälle” omfattande allmänmedicin, yrkes och

miljömedicin, geriatrik och rättsmedicin.

Ämnet Professionell utveckling på avancerad nivå är under utveckling och hittills bäst definierat på

T8.

Läkarutbildningen använder hela vägen studentaktiva metoder, företrädesvis problembaserat lärande

(PBL) på T1 – T5 och Case metodik på T6 – T11. Förutom detta används föreläsningar, seminarier,

demonstrationer, e-lärande, klinisk tjänstgöring mm.

De flesta terminer avslutas med en terminsövergripande summativ skrivning oftast av typ

kortsvarsfrågor eller multiple choice. På teminerna 5- 8 används OSCE och på termin 9 nivåtentamen.

Under alla terminer förekommer rikligt med formativa bedömningar såsom duggor, seminarier och

”sit ins”.

Tabell över genomströmning VT 2012

Kurskod Kursnamn Termin Antal registrerade

Antal godkända

LÄKA14 Grundkursen 1 122 113

LÄKA13 Cellbiologi 1 120 105

LÄKA22 Nervsystemet o rörelseapp. 2 121 100

LÄKA32 Homeostas 3 106 76

LÄL/MA42 Patobiologi 1 4 116 96

LÄL/MA52 Patobiologi 2 5 97 89

LÄL/MA53 Examensarbete G-nivå 5 100 83

LÄM/L/HA61 Klinisk medicin 1 6 117 93

LÄL/M71 Klinisk medicin 2 7 104 92

LÄL/M81 Klinisk medicin 3 8 101 79

LÄL/MX96 Klinisk medicin 4 9 98 85

LÄKM01 Examensarbete A-nivå 10 54 52

LÄL/M X07 Individ och samhälle 11 113 109

LÄKA11 PU grundläggande nivå 1 120 108

LÄKA21 PU grundläggande nivå 2 121 111

LÄKA31 PU grundläggande nivå 3 106 96

LÄKA41 PU grundläggande nivå 4 115 104

LÄKA51 PU grundläggande nivå 5 100 98

Tabellen visar antalet godkända vid första tentamentillfället. De flesta har senare tenterat om med

godkänt resultat.

4

Del 1

Examensmål 1

För läkarexamen ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt

forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad

erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut, samt dokumentet Bedömargruppens

syn på mål 1 och mål 2 i läkarexamen.

Utbildningsprinciper

Genom hela läkarprogrammet sker en fortlöpande empirisk och vetenskaplig uppdatering av

utbildningens former och innehåll. De kunskaper och färdigheter som förmedlas och examineras blir

därmed naturligt förankrade i aktuell vetenskap och (främst på avancerad nivå även) beprövad

erfarenhet.

Grundnivå

På grundnivå, under den prekliniska delen av programmet (termin 1-5), diskuteras biokemiska,

genetiska, cellulära, histologiska, organrelaterade och fysiologiska mekanismer mot bakgrund av

aktuell vetenskaplig kunskap. Under denna period tillgodogör sig studenterna den vetenskapliga grund

och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete som är en förutsättning för att de, som blivande

läkare, ska förstå och i den kliniska vardagen kunna ta hänsyn till bakomliggande mekanismer och

processer för diagnostik och behandling. Därutöver utbildas studenterna i allmän

forskningsmetodologi.

Avancerad nivå

Detta vetenskapliga förhållningssätt till grundläggande medicinsk kunskap fördjupas under den

kliniska delen av programmet (terminerna 6-11). Under termin 10 utvecklar studenterna även, inom

ramen för sitt individuella projektarbete, sina kunskaper och färdigheter i forskningsmetodologi.

Under den kliniska delen av utbildningen lär sig studenterna även hur man som läkare förhåller sig till

empirisk kunskap om, och evidensgrad för, olika medicinska bedömningar och åtgärder. De tränar i

första hand empiriskt förankrade färdigheter av klinisk betydelse för den framtida yrkesutövningen.

Med dessa samlade erfarenheter kan studenterna vid diagnostik och behandling av sjuka eller skadade

patienter bättre förstå och ta hänsyn till bakomliggande patofysiologiska mekanismer. En ingående

förståelse för detta synsätt är en förutsättning för att man som läkare ska kunna förankra sina

medicinska beslut i vetenskap och beprövad erfarenhet i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.

Examinationsprinciper

Måluppfyllelsen mäts fortlöpande, dels individuellt genom skriftliga, summativa examinationer, och

dels individuellt och gruppvis genom muntliga eller praktiska formativa bedömningar och summativa

examinationer.

5

1. Bedömning av individuella skriftliga reflektioner(T5,T8-T10)

Studenterna redovisar och diskuterar inom ramen för sina obligatoriska kursportföljer skriftligen under

terminerna 8-9 individuella reflektioner, där de ska visa grundläggande vetenskaplig (och på

avancerad nivå även empirisk) förståelse för prekliniska och kliniska situationer. Individuell muntlig

eller skriftlig bedömning görs av examinator (medicine doktor, docent eller professor). Samma princip

gäller för den individuella muntliga bedömning, av i första hand bakgrundsbeskrivningen och

diskussionen i det individuella skriftliga examensarbetet under terminerna 5 och 10 (se punkt 10), som

ges av examinator (medicine doktor, docent eller professor) i anslutning till den muntliga

redovisningen vid examinationsseminariet [1] [2].

2. Skriftlig examination av kunskaper i forskningsmetodologi (T1, T5)

På cellbiologin (T1) finns en särskild muntlig examination som helt bygger på en vetenskaplig artikel.

I samband med att studenterna genomför sitt första individuella projektarbete på grundnivå får de cirka

30 timmars obligatorisk vetenskaplig undervisning i grundläggande forskningsmetodologi.

Utbildningen, som bl. a. omfattar litteratursökning, etiska aspekter, ansökningsförfarande, statistisk

metodik, programanvändning och publiceringsmetodik, examineras summativt med ett individuellt

skriftligt prov [3] [4].

3. Bedömning av analys av vetenskapliga artiklar (T2-4, T8, T10)

Under terminerna 2-4 får studenterna individuellt analysera vetenskapliga artiklar. Analyserna

presenteras, diskuteras och bedöms muntligen på gruppnivå.

Under kirurgikursen på termin 8 får varje student skriftligen analysera en publicerad randomiserad

klinisk studie. Analysen följer en i förväg presenterad och genomgången strukturerad mall. Individuell

skriftlig bedömning görs av examinator (medicine doktor, docent eller professor).

Vid examinationsseminariet under terminerna 5 och 10 (se punkt 10) bedöms studentens individuella

vetenskapliga projektarbete av examinator (medicine doktor, docent eller professor) enligt samma

principer. Dessutom bedömer examinatorn studerandeopponenterna på motsvarande sätt. För godkänd

examination krävs godkänd skriftlig och muntlig redovisning samt godkänd opposition på annan

students examensarbete [5] [6] [7] [8].

4. Bedömning under verksamhetsförlagd klinisk utbildning (T6-T9, T11)

Den verksamhetsförlagda tjänstgöringen under terminerna 6-9 och 11 är den viktigaste delen av

läkarstudenternas kliniska utbildning. Under huvuddelen av dessa terminer utbildas studenterna, med

klinisk handledning av i första hand läkare och (i synnerhet inledningsvis även) övrig vårdpersonal, i

praktisk sjukvård. Förmågan att förankra kliniska kunskaper och färdigheter i vetenskap och beprövad

erfarenhet (motsvarande nivåerna 4-5 enligt SOLO-taxonomin) blir under dessa terminer allt viktigare.

Studenternas förmåga till vetenskaplig och empirisk förankring av kliniska kunskaper och färdigheter

bedöms fortlöpande formativt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Samtidigt ges ofta en

muntlig individuell återkoppling av formella eller informella handledare (specialistläkare eller erfarna

ST-läkare), vilka även informerar kursansvariga vid påtagliga individuella brister.

Ämnesansvarig återför till berörda handledare i början av terminen systematiskt sammanställd

information om hur handledningen fungerat och om i vilken omfattning studenterna genomgått

respektive färdighetsmoment.

6

Under flertalet av dessa terminer görs även mer strukturerade bedömningar vid s.k. sit-ins enligt

särskilda protokoll [9].

5. Bedömning av studenters fall-/problempresentationer (T6-T9, T11)

På avancerad nivå får studenterna, med gradvis ökande krav på vetenskaplig och empirisk förankring

(enligt SOLO-taxonomins nivå 4-5), individuellt eller gruppvis sammanställa och muntligt presentera

enskilda kliniska patientfall. Patientfallen diskuteras och analyseras ytterligare i gruppen.

Studenternas förmåga till vetenskaplig och empirisk förankring av de redovisade patientfallen bedöms

individuellt med systematisk muntlig återkoppling.

6. Bedömning av kliniska falldiskussioner (T6-T9, T11)

På avancerad nivå får studenterna, med gradvis ökande krav på vetenskaplig och empirisk förankring

(enligt SOLO-taxonomin nivå 4-5), individuellt analysera och i mindre grupper diskutera förberedda

patientfall med strukturerade läraranvisningar [9]. Studenterna har från början begränsad tillgång till

information om fallen och får sedan, med ledning av information som tillkommer efter hand, föreslå

och diskutera fortsatt klinisk handläggning.

Studenterna får även i grupp under ledning av två seminarieledare (professorer) diskutera ett

patientfall från en internationell vetenskaplig publikation som utgår från Skånes universitetssjukhus

[10]. Gradvis får de allt mer information om fallet och får efter hand, med ledning av tillgänglig

information, föreslå och diskutera fortsatt klinisk handläggning mot bakgrund av vetenskap och

beprövad erfarenhet. Studenternas förmåga till vetenskaplig och empirisk förankring av relevanta

kliniska resonemang bedöms på gruppnivå [10] [10b].

7. Summativa skriftliga examinationer (T1-T9, T11)

På grundnivå, under terminerna 1-5, används summativa skriftliga examinationer för att testa

vetenskaplig förankring av studenternas medicinska kunskaper.

Även på avancerad nivå, under terminerna 6-9 och 11, används summativa skriftliga examinationer för

att testa den vetenskapliga såväl som empiriska förankringen av studenternas medicinska kunskaper.

Vi bedömer, baserat på en genomgång av summativa skriftliga examinationer under höstterminen

2012 på terminerna 6-9, att upp till 18 % av skrivningsfrågorna är så utformade att de testar

vetenskaplig eller empirisk förankring av studenternas kunskaper.

Tjugo slumpvis utvalda skrivningar från termin 8 under höstterminen 2012 analyserades mer

ingående. Studenterna uppnådde samma resultat på de nio frågor som, enligt vår bedömning, testar

vetenskaplig och/eller empirisk förankring (68 % av maximalt antal poäng) som på övriga 36 frågor

(67 %) inom ämnesområden med frågor av båda typerna. Detta är förenligt med att våra studenter

under sin utbildning väl tillgodogör sig ett vetenskapligt och empiriskt förhållningssätt till sin

medicinska kunskap [11] [12].

8. Summativa färdighetsexaminationer (T5-T8)

Den empiriska förankringen av studenternas kliniska färdighetsträning på avancerad nivå innebär, att

deras förhållningssätt till beprövad erfarenhet delvis examineras vid de strukturerade praktiska

färdighetsexaminationer (OSCE), som avslutar terminerna 5-8.

7

Studenterna genomför individuellt, i närvaro av examinator (medicine doktor, docent eller professor),

definierade färdighetsmoment med bedömning enligt ett strukturerat protokoll. Muntlig återkoppling

ges av examinatorn.

Den första delen av den holistiska yrkesexaminationen under termin 9 (se punkt 9) följer delvis samma

examinationsprinciper [13] [14].

9. Muntlig holistisk yrkesexamination (nivåtentamen T9)

De kliniska terminerna 6-9 avslutas med en två timmar lång muntlig, holistisk klinisk

yrkesexamination. Under den första timmen tar studenten, i närvaro av huvudexaminator (minst

disputerad specialist, ofta docent eller professor), upp anamnes från och undersöker en patient från

sjukhuset. Studenten vet inte i förväg från vilken klinik patienten kommer.

Efter en kort muntlig återkoppling avseende bemötande och handläggning får studenten under den

andra timmen sammanfatta patientfallet för huvudexaminatorn och två biträdande examinatorer (minst

specialistkomptent läkare, ofta medicine doktor, ej sällan docent eller professor).

Studenten ska sedan med ledning av relevanta fynd i anamnes och status kunna diskutera, förklara och

motivera differentialdiagnostiska, utredningsmässiga, terapeutiska och etiska överväganden mot

bakgrund av vetenskapliga och vedertagna empiriska principer.

Studenten ska även kunna göra motsvarande överväganden i andra vanligt förekommande och för en

blivande läkare relevanta kliniska situationer.

Examinationen avslutas med muntlig återkoppling från examinatorerna, baserad på bred och

nyanserad individuell skriftlig bedömning av examinationens huvuddelar enligt strukturerat protokoll.

Studenten blir antingen godkänd eller underkänd.

Av de 83 studenter som totalt examinerades under höstterminen 2012 underkändes fem (6 %). En

underkänd student uppvisade avgörande brister i vetenskapligt och empiriskt förhållningssätt [15]

[16].

10. Individuella examensarbeten (T5, T10)

Programmets individuella examensarbeten på magisternivå och masternivå under terminerna 5 och 10

omfattar 15 respektive 30 ECTS. Projektarbetet ger möjlighet till breddning och, framför allt,

fördjupning inom ett valfritt medicinskt område. Studenterna tränas i att söka och med ett

vetenskapligt förhållningssätt kritiskt granska och sammanställa vetenskaplig medicinsk information.

Med utgångspunkt från en vetenskaplig frågeställning planeras och genomförs en experimentell,

klinisk eller litteraturbaserad studie, där vetenskaplig metodik anpassas efter planering och

genomförande i samråd med handledare (medicine doktor, docent eller professor).

Studenterna genomför individuella arbeten, men studenter kan (liksom i en forskargrupp) samarbeta

där så är lämpligt. Exempelvis genomför två studenter hösten 2013 fältstudier i Vietnam med stöd från

SIDA för att undersöka samband mellan Agent Orange och barncancer eller missbildningar.

Examensarbetena redovisas som vetenskapligt strukturerade uppsatser på svenska eller engelska med

abstrakt på engelska och populärvetenskaplig svensk sammanfattning. Varje arbete presenteras och

försvaras vid ett offentligt examinationsseminarium med två studentopponenter och en vetenskapligt

kompetent examinator (medicine doktor, docent eller professor).

Redovisningen, oppositionen och försvaret bedöms av examinatorn, som ofta har egen klinisk

och/eller vetenskaplig erfarenhet inom området. För godkänt examensarbete krävs godkänd skriftlig

och muntlig redovisning, godkänt muntligt försvar samt godkänd kritisk granskning och opposition på

en annan students arbete [17] [18] [19].

8

Del 1 (forts.)

Examensmål 2

För läkarexamen ska studenten visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området

inbegripet kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för olika

grupper och individer, såväl barn som kvinnor och män

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut, samt dokumentet Bedömargruppens

syn på mål 1 och mål 2 i läkarexamen.

Utbildningsprinciper

Genom hela läkarprogrammet tillägnar sig studenterna fortlöpande yrkeskunskaper i relevanta kliniska

sammanhang. Dessa bygger på vetenskap och (främst på avancerad nivå även) beprövad erfarenhet.

Grundnivå

På grundnivå, under den prekliniska delen av programmet (termin 1-5), diskuteras biokemiska,

genetiska, cellulära, histologiska, organrelaterade och fysiologiska mekanismer mot bakgrund av

aktuell vetenskaplig kunskap. Under denna period tillgodogör sig studenterna de vetenskapligt

förankrade medicinska kunskaper som är en förutsättning för att de som blivande läkare ska förstå, och

i den kliniska vardagen kunna ta hänsyn till, bakomliggande mekanismer och processer för diagnostik

och behandling. Dessutom utbildas studenterna i allmän forskningsmetodologi.

Grundläggande förståelse för samhällets inverkan på hälsa och sjukdom, liksom för patienters

varierande förutsättningar och behov, krävs för att som blivande läkare välja lämpliga diagnostiska,

terapeutiska eller förebyggande åtgärder och individuellt kunna anpassa och följa upp dessa.

Avancerad nivå

Dessa vetenskapligt förankrade grundläggande medicinska kunskaper fördjupas under den kliniska

delen av programmet (terminerna 6-11). Under termin 10 utvecklar studenterna även, inom ramen för

sitt individuella projektarbete, sina kunskaper i forskningsmetodologi.

Under den kliniska delen av utbildningen tillgodogör sig studenterna även empiriskt förankrade

medicinska kunskaper.

Dessa samlade kunskaper hjälper studenterna att diagnostisera och behandla sjuka eller skadade

patienter i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Examinationsprinciper

Måluppfyllelsen mäts fortlöpande, dels individuellt genom skriftliga, summativa examinationer, och

dels individuellt och gruppvis genom muntliga eller praktiska formativa bedömningar och summativa

examinationer.

1. Summativa skriftliga examinationer (T1-T9, T11)

Skriftlig kunskapstentamen är läkarprogrammets vanligaste form av summativ examination.

Omfattningen varierar mellan 6 ECTS under termin 5 och 21 ECTS under terminerna 2-3 men är

9

vanligen 15-20 ECTS. Skrivningarnas utformning varierar med inslag av flervals-, kortsvars- och

essäfrågor med välkända för- och nackdelar. Många frågor under de kliniska terminerna testar

studenternas medicinska kunskaper i en relevant klinisk kontext, som även kan inbegriper

samhällsrelaterade aspekter [1] [2].

2. Summativa muntliga examinationer (T1-T3)

Muntlig kunskapstentamen används i begränsad omfattning på terminerna 1-3. Under termin 1 sker ett

muntligt förhör baserat på en vetenskaplig artikel, och under terminerna 2 och 3 sker anatomiska och

histologiska morfologiförhör på samma sätt. Förhören under framför allt terminerna 2-3 är

betydelsefulla för att testa grundläggande medicinska kunskaper inom dessa områden.

3. Summativa färdighetsexaminationer (T5-T8)

Summativa praktiska färdighetsexaminationer (OSCE) genomförs under terminerna 5-8 samt inom

ramen för del 1 av nivåexaminationen på termin 9 (se punkt 6). Syftet är i första hand att examinera

läkarstudenternas förmåga att kliniskt/praktiskt tillämpa sina medicinska färdigheter från respektive

termin. Godkänt resultat förutsätter, för vissa färdighetsmoment, även specifika grundkunskaper inom

det område som examineras. Läkarstudenten förväntas kunna ta hänsyn till bl a patienters ålder,

etnicitet, kön, utbildning och övriga sociala förhållanden för att därmed individuellt optimera utfallet

av möjliga diagnostiska, terapeutiska och förebyggande medicinska åtgärder [3] [4].

4. Bedömning under verksamhetsförlagd klinisk utbildning (T6-T9, T11)

Den verksamhetsförlagda tjänstgöringen under terminerna 7-9 och 11 utgör den viktigaste delen av

läkarstudenternas kliniska utbildning. Under huvuddelen av dessa terminer utbildas de, med klinisk

handledning av i första hand läkare och (i synnerhet inledningsvis även) övrig vårdpersonal, i praktisk

vardagsnära sjukvård. Förmågan att förankra kliniska kunskaper och färdigheter i ett relevant socialt

sammanhang (motsvarande nivåerna 4-5 enligt SOLO-taxonomin) blir under dessa terminer allt

viktigare.

Läkarstudenternas förmåga att ta hänsyn till bl a patienters ålder, etnicitet, kön, utbildning och övriga

sociala förhållanden - för att därmed individuellt kunna optimera utfallet av möjliga diagnostiska,

terapeutiska och förebyggande medicinska åtgärder - examineras fortlöpande formativt under den

verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömning görs formativt med strukturerad muntlig individuell

återkoppling från formella eller informella handledare (specialistläkare eller erfarna ST-läkare), vilka

informerar ämnesansvariga vid påtagliga individuella brister. På de flesta kliniska terminer genomförs

även s.k. sit-ins med individuell skriftlig bedömning och återkoppling enligt ett strukturerat protokoll

[5] [6] [7].

5. Bedömning av individuella kliniska reflektioner (T1-T9, T11)

Läkarstudenterna redovisar inom ramen för sina obligatoriska kursportföljer under terminerna 7-9

samt 11 individuella skriftliga eller muntliga reflektioner, där de även ska belysa och kunna diskutera

samhälls- och individrelaterade aspekter på olika kliniska situationer.

Reflektionerna bedöms individuellt muntligen eller skriftligen, ofta med direkt återkoppling, av

examinatorer (medicine doktor, docent eller professor).

Samma princip gäller för den individuella bedömning, av i första hand bakgrundsbeskrivningen och

diskussionen för många individuella skriftliga examensarbeten under termin 10 (se punkt 7), som görs

av examinator (medicine doktor, docent eller professor) med avseende på uppsatsens utformning och

presentationen vid examinationsseminariet[8].

10

6. Bedömning av professionell utveckling (T1-T9, T11)

Även under läkarutbildningens programövergripande kurs i professionell utveckling under terminerna

1-9 samt 11 bedöms studenternas förståelse för relationen mellan samhälle och individ avseende hälsa

och sjukdom, liksom för de särskilda hänsyn som kan behöva tas i den individuella

patientläkarrelationen. Under veckokursen på termin 8 bedöms studenternas kliniska

värderingsförmåga och förhållningssätt i dessa avseenden, dels på gruppnivå med muntlig

återkoppling, och dels (avseende skriftliga reflektioner) individuellt med skriftlig återkoppling, av

examinatorer [9].

7. Muntlig holistisk yrkesexamination (nivåtentamen T9)

De kliniska terminerna 6-9 avslutas med en två timmar lång muntlig, holistisk klinisk

yrkesexamination. Under första timmen tar studenten upp anamnes från och undersöker en patient.

Under andra timmen sammanfattar studenten patientfallet för en huvudexaminator (minst disputerad

och specialistkompetent läkare, ofta docent eller professor) och två biträdande examinatorer (minst

specialistkomptent läkare, ofta medicine doktor, ej sällan docent eller professor).

Studenten ska sedan med ledning av relevanta fynd i anamnes och status och sina medicinska

kunskaper kunna diskutera, förklara och motivera differentialdiagnostiska, utredningsmässiga,

terapeutiska och etiska överväganden samt kunna göra motsvarande överväganden i andra vanliga och

relevanta kliniska sammanhang.

Examinationen avslutas med muntlig återkoppling från examinatorerna, baserad på bred och

nyanserad individuell skriftlig bedömning av examinationens huvuddelar enligt strukturerat protokoll.

Studenten blir antingen godkänd eller underkänd.

Av de 83 studenter som totalt examinerades under höstterminen 2012 underkändes fem (6 %). Två

underkända studenter uppvisade avgörande brister i medicinska kunskaper [10].

8. Examensarbeten (T5, T10)

Läkarstudenternas individuella examensarbeten i projektform (30 ECTS) under termin 10 avhandlar

skilda ämnen, såväl strikt medicinska som från områden med medicinsk anknytning. Relevansen ur ett

samhälls- eller individperspektiv är förstås avhängig projektets huvudinriktning, men för de

examensarbeten som specifikt knyter an till samhälls-, individ- eller patientrelaterade förhållanden och

förutsättningar bedöms motsvarande kompetenser formativt som led i forskningshandledningen under

projektets gång, samt summativt, av examinator (medicine doktor, docent eller professor) under

examinationsseminariet [11] [12] [13].

11

Del 1 (forts.)

Examensmål 3

För läkarexamen ska studenten visa kunskap om ekonomi och organisation som är av betydelse för

hälso- och sjukvården

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Kursmål

Högskoleförordningens mål 3 för läkarexamen att studenten ska visa kunskap om ekonomi och

organisation som är av betydelse för hälso- och sjukvården är i kursplan formulerat som ”kunna

beskriva sjukvårdens principiella organisation” samt ”kunna redogöra för relevanta regler och lagar

inom hälso- och sjukvård, arbetsmiljö och försäkringsmedicin”.

Undervisningens genomförande

Termin 6-9

Ekonomi och organisation är inte självständiga ämnen, men förekommer frekvent i många kurser, t.ex.

som diskussioner om prioriteringar till operation, mottagningar. och IVA-vård (cost-benefit-

diskussioner kombinerat med etiska överväganden). Vi resonerar också flitigt om hur/när ekonomi

kan/får vägas in vid cancerterapi (som dyra antikroppsbaserade terapier hos gamla patienter där

överlevanden kanske förlängs kortvarigt). Studenterna upplever också synnerligen konkret vardagliga

prioriteringar betingade av platsbrist.

Professionell utveckling på T6 tar upp sjukhusets organisation för att göra sammanhanget förståeligt

för studenterna. På T8 driver studenterna tillsammans med studenter från andra vårdutbildningar,

under gedigen handledning, en särskild klinisk utbildningsavdelning (KUA). Där tydliggörs olika

yrkesgruppers roller och sjukvårdens organisation både i sluten och i öppen vård. Studenterna måste

bl.a. genomföra vårdplaneringar och samtala med kommun och distriktssjuksköterska etc. Ekonomiska

aspekter på vård i anslutning till val av medicinering, planering av utredning tydliggörs också. PU

veckan på T8 har en föreläsning om vad som händer när man som läkare blir anmäld.

På T6 finns en halv temadag om primärprevention, som även belyser dess kostnadseffektivet, en halv

temadag där transplantationer diskuteras samt särskilda diskussioner om TNF-blockad inom IBD-

avsnittet där kostnadsaspekten berörs. De tre fokusområdena inom sjukvården har också ekonomisk

bäring; malnutrition (förlänger vårdtiden ca 60 %), fall och infektioner (14 % av patienter). De berörs

också malnutrition på gastro-temadag, infektioner på vårdhygien. Patientsäkerhetsföreläsning ingår

också på T6.

Under T7 kommer studenter i kontakt med vårdkedjor vid stroke, strokeenhetsvård, samt

kostnadseffektivitet av strokeenheter. Vårdkedjor vid neurotrauma ingår under neurokirurgimomentet.

Under termin 8 har vi genomgående fokus på den perioperativa processen och dess speciella krav på

medicinsk evakuering, organisation och planering samt ekonomiska hänsynstaganden.

Termin 11

Under T11 bibringas studenterna en teoretisk referensram kring sjukvårdens regelverk, principiella

ekonomi, struktur och processer i föreläsnings- och seminarieform. Det här sker i Professionell

utveckling, Rättsmedicin, Arbets- och miljömedicin och Geriatrik.

12

Litteraturen består bland annat av kompendium i Sjukvårdens organisation och ekonomi, Rättsmedicin

och lärobok i Arbets- och miljömedicin.

De teoretiska ramarna synliggörs sedan på olika sätt under kursens gång: Under den

verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), i seminarier inom professionell utveckling, rättsmedicin,

arbets- och miljömedicin och geriatrik samt slutligen i den gemensamma dag för vårdutbildningar som

genomförs varje termin på Lunds universitet på T11 (UIS=Utbildningsdag i samverkan).

I Professionell utveckling ingår seminarier med studentaktivitet kring patientsäkerhet och ledarskap-

kommunikation. Här synliggörs i relevanta delar bl.a. ansvar och skyldigheter utifrån sjukvårdens

organisation.

I Arbets- och miljömedicin ingår företagshälsovårdens organisation, uppdrag och finansiering. Vidare

diskuteras i seminarieform hur den allmänna vården och företagshälsovården kan samverka i

arbetsmiljö och rehabiliteringsfrågor.

I Rättsmedicin avhandlas organisation och i viss mån ekonomi med utgångspunkt från gällande

lagstiftning. Det sker såväl i föreläsnings- som seminarieform.

I Geriatrik beaktas sjukvårdsorganisation och samspel med den kommunala organisationen särskilt för

äldre med fortsatta vårdbehov utifrån HSL och SoL i seminarieform. Vidare berörs konsekvenser av

olika sjukvårdsorganisationer för sjuklighet, funktion och dödlighet samt även förändring av

organisation och konsekvenser för vårdflöden och kommunal organisation i föreläsningsform.

I VFU ingår att praktiskt hantera begränsningar och möjligheter utifrån sjukvårdens organisation i

relation till utredning och behandling av patienter.

Examination

Termin 6-9

Ämnena bedöms i viss mån i portföljen, dels genom dagboksreflektioner, dels i en etisk

uppgift/reflektion under KUA placeringen på T8. De berörs också i några tentamensfrågor, såsom

olika alternativ avseende medicineringar där man ska välja billigaste alternativet (t.ex. Metformin

istället för Januvia som förstahandsmedel vid behandling av diabetes).

På anestesi- och intensivvårdsmomentet/-delkursen bedöms den perioperativa processen formativt

under seminarier i smågrupp.

Vi har studerat slutskrivningarna från höstterminen 2012 på T6-T9 med avseende på examination av

kunskaper med koppling till ekonomiskt och organisatoriskt förhållningssätt. Vår bedömning är att

åtta (av totalt 120) frågor (7 %) på T6, sju (av totalt 78) frågor på T7 (9 %) och sex (av totalt 72

frågor) på T8 (8 %) samt sex (av 116) frågor (5 %) på T9 är av denna karaktär.

Exempel på skrivningar se mål 5.

På termin 6 finns en OSCE där det bl. a. ingår receptskrivning och utfärdande av remiss. Vid

receptskrivningen är ett viktigt moment diskussion kring läkemedelsval från ekonomisk synpunkt.

På nivåexaminationen (se mål 5) kommer dessa aspekter ofta upp under del II, när man diskuterar

alternativa utredningar och behandlingsformer, i synnerhet mot slutet av examinationen.

Exempel på frågor:

T6: Vilken läkare har det medicinska ansvaret för en traumapatient när denna befinner sig på röntgen?

a. Remittentens bakjour

b. Röntgenläkaren

c. Remittenten

d. Ingen

T7: Prevalensen av vårdrelaterade infektioner på sjukhus i Sverige är ungefär

13

a. 1 %

b. 10 %

c. 20 %

d. 30 %

T8: Höftfrakturer skall prioriteras för kirurgi och därför finns det numera snabbspår för att underlätta och optimera

omhändertagandet. Du har just diagnosticerat en höftfraktur hos en 85 årig kvinna, som inkommer akut efter att ha fallit i

hemmet. Dina ordinationer skall nu optimera patienten inför operationen och minska risken för komplikationer.

Fråga: Tre (inte fler) tidigt ordinerade behandlingar skall pågå redan när du bedömer patienten – om inte skall de omedelbart

ordineras. Vilka är dessa behandlingar?

Ange fem (ej fler) behandlingar eller åtgärder som du nu ordinerar innan patienten överförs från akuten till vårdavdelning i

väntan på operation.

Termin 11

Examination sker i den kliniska praktiken där studenten värderas avseende förmåga att hantera

arbetsuppgifter och resurser (personella, ekonomiska och strukturella) i förhållande till patient och

organisation. Till det kommer skriftliga reflektioner och diskussioner kring dels patientsäkerhet, dels

ledarskap-kommunikation, där kunskaperna kring hälso- och sjukvårdens organisation utgör ett

fundament. En inte oväsentlig del i de diskussioner som sker utifrån inlämningsuppgifterna är vilket

inflytande de ekonomiska förutsättningarna har.

Exempel på skrivningsfrågor:

Vilken typ av organisation hanterar allmänna handlingar (offentliga och/eller sekretessbelagda)?

Om socialstyrelsen efter utredning tycker att den enskilde befattningshavaren inom sjukvården skall få en påföljd/åtgärd för

sin försumlighet vem beslutar om sådan repressalie?

Inom sjukvården måste man enligt Patientsäkerhetslagen lämna ut uppgift huruvida någon vistas på sjukhus om detta begärs

”i särskilt fall” om det begärs av någon av 5 olika kategorier som frågar om det. Nämn 2 av dessa:

Nämn två av de tre krav ”Patientdatalagen” ställer på språket i en patientjournal.

Vem bär ansvaret för att arbetstagare inte utsätts för farlig exponering under graviditet? Detta gäller dock endast under en

förutsättning, vilken?

Du är enligt ”Patientsäkerhetslagen” som sjukvårdsanställd tvungen att anmäla uppkomna och riskerade vårdskador till

”Vårdgivaren”. Vilken nivå på skadan krävs för att vårdgivaren måste anmäla vidare till Socialstyrelsen?

För den som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen är det förbjudet att yrkesmässigt utföra undersökning eller

behandling i vissa fall (kvacksalveri). Nämn fyra olika tillstånd eller patientkategorier som är förbjudet att behandla för en

sådan person!

Nämn två skyldigheter som du som arbetstagare har enligt Arbetsmiljölagen (AML)!

Vad gäller om man inom privat sjukvård får ett önskemål om utlämnande av patientjournal till polisen?

Vems är ansvaret att kontakta kommunen när en patient är utskrivningsklar?

Utvärdering

Under tre terminer gjordes på T11 ingick i kursutvärderingen en särskild fråga belysande momentet

om Sjukvårdens organisation och ekonomi:

Målet med momentet är att ge kunskaper kring hur hälso- och sjukvården är organiserad och vad som

styr denna. Tycker du att detta mål har uppfyllts?

Svarsfrekvens var ca 95 % och på en femgradig skala fick momentet 3,8–4,0 i betyg.

14

Del 1 (forts.)

Examensmål 5

För läkarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste

sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla dessa

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

De resultat av tentamina som beskrivs nedan hänför sig till första tentamenstillfället. Många

studenter har sedan tenterat om så att resultaten blir betydligt bättre.

Termin 4 och termin 5 (patobiologi 1 och 2)

Kursernas övergripande syfte är att studenterna skall uppnå en förståelse bakom mekanismerna för

olika typer av sjukdomar till den grad att de kan förklara olika symtom och tecken som associeras med

dessa tillstånd, och sedan applicera sin kunskap inom differentialdiagnostik.

Patobiologi 1 använder sig av en rad olika pedagogiska metoder, inklusive föreläsningar, PBL,

lärarledda diskussionsseminarier/gruppövningar, laborationer, demonstrationer, obduktioner,

interaktiva mikroskopiövningar/demonstrationer, och granskning i gruppform av vetenskapliga

artiklar.

Under patobiologi 1 (T4) har man 3-4 formativa bedömningar (skriftliga diagnostiska prov) för att

vägleda lärare och studenter i vilken utsträckning studenternas lärarande harmonierar med kursmål och

kommande summativ examination. Denna sker vid kursens slut i form av en skriftlig examination med

olika modaliteter av frågor. Dels föreligger frågor av uppsatskaraktär som direkt anknyter till

kursmålens formuleringar om att studenterna skall kunna ”förklara hur” olika sjukdomsprocesser

uppkommer (nivå 4 enligt SOLO). Dels föreligger frågor med klinisk anknytning, där studenterna

skall kunna visa att de kan integrera information från olika undersökningar för att sluta sig till den

mest sannolika förklaringen till en patients symtom. Det föreligger även frågor som prövar

studenternas förmåga att förklara mekanistiskt hur vanliga morfologiska och laborativa fynd

uppkommer. Förutom frågor där svar önskas i fri text används även olika typer av flervalsfrågor,

antingen klassiska multiple choice-frågor eller utökade flervalsfrågor. Vissa av dessa frågor utgör en

ren kontroll av faktakunskap (nivå 2-3 enligt SOLO), men majoriteten av frågorna kräver analys och

jämförelse för att nå ett korrekt svar (nivå 4 enligt SOLO).

Patobiologi 2 (T5) är relativt kort och därför görs ingen skriftlig formativ bedömning. Istället sker

avstämning av måluppfyllelse löpande med hjälp av case och samling med kursansvarig i helkurs.

Därtill deltar antingen kursansvarig eller någon av de ämnesansvariga lärarna i de portfoliosamtal som

ingår i den parallella kursen Professionell utveckling 5, där varje student samtalar med en lärare om

sin studiesituation. Summativ examination ges som skriftlig tentamen i tre delar.

Den första av dessa delar utgörs av tre fallbaserade multiple choice-frågor (s.k. fallfrågor), där

studenten följer utredningen av en patient och successivt svarar på frågor med anknytning till fallet.

Dessa frågor syftar till att pröva förmågan att analysera data från klinisk bild och olika typer av

undersökningar, för att på basen av detta dra slutsatser och fatta beslut (främst nivå 4 enligt SOLO-

taxonomin). Det föreligger dock även frågor av ren faktakaraktär (nivå 3 enligt SOLO-taxonomin)

insprängda i fallfrågorna. Studenterna har i regel höga poäng på fallfrågorna. Under den tentamen

15

HT12 var andelen studenter med >2/3 poäng på fallfrågorna 93 % (110/118 studenter).

Exempel på skrivningT4 (1) och T5 (2)

Termin 5 (Professionell utveckling)

Studenterna lär sig under ”Professionell utveckling” hur man tar anamnes och gör klinisk

undersökning av patient. Förmågan testas sedan i en avslutande praktisk stationstentamen (OSCE)

som brukar innehålla undersökning av: Blodtryck, Hjärta, Lungor, Neurologiskt status, Sköld- och

lymfkörtlar, Bukstatus.

Varje termin får 3-5 studenter rest på någon del, vanligast hjärtauskultation om de inte kan svara på

frågor om vad man hör var. Man har även en portfoliotentamen med bland annat en reflektion över

den egna professionella utvecklingen. Den skriftliga reflektionen får en hel del studenter(kanske

10/termin) någon rest på för att de inte belyst de frågor som krävs, slarvat med formella krav (en

läkare måste vara noggrann med instruktioner och hålla tidsramar). Under de senaste 5 åren har två

studenter underkänts på kursmålet om respektfullt uppträdande.

Bedömningsanvisningar portfolio T5 (3)

Termin 6

Under denna termin lär sig studenterna akut medicin, internmedicin, hematologi, endokrinologi,

njurmedicin, gastroenterologi, kardiologi och njurmedicin. Studenterna roterar för praktisk

tjänstgöring igenom alla dessa specialiteter. Föreläsningar ges i en särskild strimma en dag i veckan.

Smågruppsundervisning (case) samt medsittning sker under de flesta pass. En särskild portfolio skall

fyllas i avseende klinisk tjänstgöring, jourer, epikriser, ronder, seminarier/reflektioner och

grundläggande kliniska färdigheter innefattande patientundersökning, fysikalisk-kemisk undersökning,

kommunikation-remisser och invasiv undersökning och behandling. Portfolio(4)

Vid slutet av terminen tenteras studenterna med en (OSCE) innefattande följande stationer (sista

tillfället): HLR, Lunga (undersökning), SBAR (situation, bakgrund, aktuell situation,

rekommendation), Neurologisk undersökning, Kärlundersökning, Spirometritolkning, Bedömning av

urinsediment, Kardiologisk undersökning, Bedömning av thyreoidea.

Vid senaste OSCE underkändes sammanlagt 16 av 333 enskilda stationer, som då fick tenteras om.

Studenterna genomför också en slutskrivning av typ multiple choice (MCQ). Vid senaste skrivningen

underkändes 7 av 96 studenter. Exempel på skrivningen(5)

Termin 7

Under denna integrerade termin studerar studenterna neurologi, infektionssjudomar, öron- och

ögonsjukdomar, reumatologi och hud- och könssjukdomar. Även här roterar studenterna mellan de

olika ämnena och föreläsningar ges under en dag i veckan. På respektive moment ges

smågruppsundervisning (case), kandidatmottagning, studentronder samt granskning av

journalanteckningar och epikriser. Speciell teknisk färdighetsträning ges beträffande ögon- och

öronundersökning. Man har en terminsövergripande portfolio för T7 och i denna finns: Checklistor för

godkänd färdighetsträning, sit-ins ad modum miniCEX (mini clinical examination, medsittning),

inlämningsuppgifter.

Portfolio(6)

Terminen avslutas med en OSCE tentamen som vid sista tillfället hade följande stationer: Test av

högre kortikala CNS funktioner, Bedömning av medvetandegrad, Hygienrutiner vid undersökning av

16

patient med gastroenterit, Utfärdande av sårodlingsremiss vid terapisvikt, Utförande av Dix-Hallpikes

test vid misstänkt godartad lägesyrsel, Klinisk undersökning av patient med purulent parotit,

Borttagande av ytlig främmande kropp i öga på modell, Synundersökning vid plötslig ensidig

synnedsättning, Undersökning av ledstatus i hand hos patient med reumatoid artrit även inkluderande

bedömning av handröntgen, Utförande av vävnadsprovtagning för PAD vid hudsjukdom på modell.

Resultat vid sista tillfället: 117 examinerade, 16 underkända på en station, 10 på två och en på tre

stationer. Studenterna genomför också en skriftlig tentamen med kortsavarsfrågor och MCQ. Resultat

sista skrivning var 16 underkända av 131 studenter. Exempel på skrivning(7)

Termin 8

Under denna framförallt kirurgiska termin lär sig studenterna allmän kirurgi, ortopedi, handkirurgi,

kärlkirurgi, urologi, onkologi och anestesiologi. Studenterna roterar enligt ett särskilt schema igenom

dessa moment. I smågrupper sker undervisning med Case metodik och seminarier. Praktiska

färdigheter tränas på alla stationer och bockas av på checklista. Under denna termin används inte en

generell portfolio, utan sådana finns för kirurgi och ortopedi, medan alla ämnen använder checklistor

för pratiska moment. Exempel på checklista (8) Under terminen tjänstgör studenterna två veckor på

klinisk utbildningsavdelning (KUA). Efter denna tjänstgöring görs en skriftlig reflektion.

En OSCE tentamen hålls i slutet av terminen och innefattade sist följande stationer:

Ortopedisk bedömning, Katetersättning, Handstatus, Bröstundersökning, Bedömning av traumafall,

coloncancer och ljumskbråck, Rektoskopi, Perifer venkateter (PVK).

Resultat vid sista tillfället var 2 helt underkända och totalt 20 som fick rest på någon station, av

sammanlagt 103 examinerade studenter. Man har också en avslutande skrivning i alla ämnen med

korta svar och MCQ frågor. Vid senaste skrivningen underkändes 10 av 100 studenter

Exempel på skrivning(9)

Termin 9

Denna termin innehåller känsliga moment och ligger därför sist av de helt kliniska terminerna. Man

studerar pediatrik, obstetrik & gynekologi, psykiatri, beroendelära och barn- och ungdomspsykiatri

(BUP). Terminen är indelad i tre 5 veckors block för praktisk tjänstgöring: pediatrik, obstetrik &

gynekologin (inklusive beroendelära) och psykiatri. BUP är integrerat i pediatrik och psykiatri. Inom

alla delar används medsittning (kandidatmottagningar), smågruppsundervisning (case), och

portfolios/checklistor för praktiska moment. I psykiatri ingår ”epikritisk analys” som formativ

bedömning. Exempel på portfolio(10), (11)

Terminen avslutas med en skrivning där de olika ämnena avhandlas i olika delar. Man använder dels

kortsavarsfrågor, dels MCQ. Exempel på skrivning(12), (13), (14), (15), (16)

Resultat senaste gången var 10 underkända på någon/några deltentamina av 98 tenterande.

Den sista veckan hålls en nivåtentamen som skall avspegla alla de kunskaper studenterna inhämtat

hittills, framföralt under de sista 4 kliniska terminerna. Varje student tilldelas slumpmässigt en patient

inom något av de större ämnena, samt en huvudexaminator som skall vara lägst disputerad och

specialist. Studenten tar upp anamnes, undersöker patienten och föreslår åtgärder/behandling under

huvudexaminators överinseende. Tonvikten ligger på bemötande av patienten och förmåga till kliniskt

resonemang, inte på detaljkunskaper. Detta tar maximalt en timme. Därefter ansluter två

biexaminatorer från andra specialiter, som lägst skall vara specialister. Studenten får då redogöra för

fallet och kompletterande frågor ställs. Denna diskussion med tre examinatorer tar också en timme. Ett

särskilt protokoll används och detta används också vid många medsittningar under terminerna 6 till 9.

17

Nivåtentamen avspeglar väl den progression som skett under dessa 4 kliniska terminer.

I slutet av varje termin motsvarar kunskaperna avseende vad man studerat SOLO nivå 4: Studenten

integrerar fakta och idéer så att de bildar en meningsfull struktur och ett sammanhang.

Vid nivåtentamen däremot motsvarar kunskaperna SOLO nivå 5: Centrala fakta sätts i ett vidare och

djupare sammanhang där jämförelser görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs.

Resultat senaste gången, när sammanlagt 87 gick upp i nivåtentamen, var 5 underkända och 4 av dessa

har senare tenterat om och blivit godkända. Vi anser att denna tentamen är väl placerad i programmet

eftersom studenterna efter termin 9 får gå ut och vikariera som läkare. Protokoll för nivåtentamen (17)

Termin 11

Första halvan av denna termin innehåller två valbara kurser om 7,5 hp vardera. Andra halvan (15 hp)

innehåller kursen ”Individ och samhälle” som innefattar allmänmedicin, rättsmedicin, geriatrik, arbets-

och miljömedicin och ledarskap. Varje student har 15 dagars praktik på vårdcentral. Studenten ska

efter genomgången utbildning kunna handlägga enklare allmänmedicinska konsultationer i sin helhet

med användning av en patientcentrerad metodik. Detta centrala kursmål kontrolleras genom

självvärderingsprotokollet, där också handledaren godkänner studentens praktik på vårdcentralen.

Checklista för övriga praktiska färdigheter bifogas (länk 19 nedan). Under kursen har man också

seminarieövningar i konsultationsmetodik, allmänmedicin, organisationskunskap, rättsmedicin, arbets-

och miljömedicin, geriatrik, ledarskap och patientsäkerhet. I anslutning till seminarierna i rättsmedicin

hålls även obduktionsdemonstrationer. Bedömning görs dels som portfolio dels som skrivning.

Portfolion skall vara både ett verktyg för inlärning och kontroll. Portfolion ska demonstrera studentens

lärande. Den ska innehålla dels dokument, som visar de erfarenheter studenten har gjort, dels en

reflektion över uppgifterna. Reflektionen ska visa vad studenten har lärt sig, samt innehålla

funderingar kring hur studenten kan utvecklas vidare. I skrivningen testas kunskapsmål genom ”key

feature problems” (KFP) och kortsvarsfrågor. KFP bygger på många patientscenarios, vart och ett med

efterföljande 2-3 frågor, vilka antingen besvaras med ett kort svar eller genom val ur en svarsmeny.

Frågorna fokuserar på de viktigaste kliniska besluten i det enskilda patientfallet. Fallen hämtas från

hela kursens innehåll. Vid senaste skrivningen blev 3 av 54 examinerade studenter underkända.

Exempel på skrivning(18)

Information om examinationens omfattning och uppläggning(19)

Inom medsittning, ronder, flera OSCE stationer och nivåtentamen är ett viktigt moment just att

samverka med patienten när det gäller både diagnostik och behandling. Vi tycker därför att vi väl

uppfyller detta delmål.

Vi tycker att vi får en bra uppfattning om hur studenten visar fördjupad förmåga att självständigt

diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden hos patienter och i samverkan med patienten behandla

dessa genom medsittning, portfolios/checklistor, OSCE och skrivningar. En tydlig progression sker

under dessa kliniska terminer.

18

Del 1 (forts.)

Examensmål 6

För läkarexamen ska studenten visa förmåga att initiera och genomföra hälsofrämjande och

förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården för såväl enskilda som grupper av patienter

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Exempel på lärandemål, enligt kursmålens färdighetsmål, som kan relateras till

examensmålet (motsvarar kursmål som redovisats att de examineras på

läkarprogrammet av terminsansvariga).

Efter avslutad kurs skall studenten

kunna genomföra informationssamtal med råd om livsstilsförändringar som är av betydelse för

de sjukdomar som är aktuella på respektive placering,

kunna genomföra en alkoholanamnes, att ge råd och information rörande alkoholens skadliga

inverkningar på hälsan, att ge råd och behandling för tobaksavvänjning, samt att ge kostråd till

enskilda patienter vid sjukdomar såsom diabetes och fetma,

ha de färdigheter som krävs för att kunna förebygga eksem och andra hudsjukdomar genom att

eliminera allergisk agens i miljön, kunna ge råd om livsstil för att förebygga veneriska

sjukdomar, samt förmåga att använda restriktiv och specifik antibiotika behandling för att

undvika resistensutveckling,

redogöra för sjukdomstillstånd och/eller kroppsskador som ingår i kursen och att göra en

individuell fallpreventionsanalys, kunna diskutera skadeförebyggande behandling inom

kirurgin samt omsätta detta i en praktisk situation, samt kunna ge livsstilsråd avseende barn,

mödravård, och gynekologiska hälsokontroller,

till grupper av patienter kunna ge motsvarande livsstilsråd som studenterna ska kunna ge vid

individuellt samtal, samt skall studentens förmågor och färdigheter som anges om

hälsofrämjande och förebyggande arbete för enskilda även kunna omsättas till grupper av

patienter,

redogöra för omhändertagande, utredningsgång och handläggning av ett patientmaterial

utifrån ett allmänmedicinskt perspektiv,

redogöra för arbets- och miljömässiga faktorer med betydelse för sjukdom och hälsa,

i sin helhet självständigt handlägga enklare allmänmedicinska konsultationer,

inkluderat relevanta undersökningar såväl ur hälso- som sjukdomsperspektiv.

Lärandeprocessen

Från termin 6 och på alla de följande terminerna ingår att genomföra informationssamtal med råd om

livsstilsförändringar som är av betydelse för de sjukdomar som är aktuella på respektive placering.

Under termin 6 finns krav att genomföra en alkoholanamnes, att ge råd och information rörande

alkoholens skadliga inverkningar på hälsan under hepato-gastroplaceringen, att ge råd och behandling

för tobaksavvänjning under lungplaceringen, samt att ge kostråd till enskilda patienter vid sjukdomar

såsom diabetes och fetma under endokrinplaceringen. Under termin 7 finns ett liknande upplägg för

förebyggande av eksem och andra hudsjukdomar genom att eliminera allergisk agens i miljön, livsstil

19

för att förebygga veneriska sjukdomar, restriktiv och specifik antibiotika behandling för att undvika

resistensutveckling under infektionsplaceringen. Under termin 8 krävs att studenterna kan redogöra för

sjukdomstillstånd och/eller kroppsskador som ingår i kursen och att göra en individuell

fallpreventionsanalys under ortopedin, kunna diskutera skadeförebyggande behandling inom kirurgin

samt omsätta detta i en praktisk situation under praktiken på den kliniska utbildningsavdelningen.

Livstilsråd avseende barn, mödravård, och gynekologisk hälsokontroll ges under termin 9. För arbete

som avser grupper av patienter innefattas att känna till kostråd som ges till allmänheten, betydelsen av

fysisk aktivitet, undvikande av rökning och alkohol i befolkningen samt miljöns inverkan. Speciell

tyngd läggs vid antibiotikaanvändning och dess betydelse för att utveckla antibiotikaresistens i

befolkningen. Under termin 6, 7, 8 och 9 ingår att såväl kunna tillämpa som föreslå hygien- och

sterilitetsrutiner och att förstå dessas betydelse för att förebygga sjukdomsspridning.

Bedömning

Att kunna redogöra för typ av prevention, dess vetenskapliga underlag, preventionens betydelse för att

förhindra insjuknande i de sjukdomar och hur det kommuniceras på bästa sätt examineras vid skriftlig

tentamen (för exempel på skrivningar och resultat, se mål 5). Dessa bedömningar och portfolie

godkända moment ingår under termin 6 - 9.

Förmågan att genomföra informationssamtal med råd om livsstilsförändringar som är av betydelse för

de sjukdomar som är aktuella på respektive placering bedöms genom att sådant informationssamtal

ingår i portfolion för godkänd kurs. Samma sak gäller specifikt under termin 6 för förmågan att

genomföra en alkoholanamnes, att ge råd och information rörande alkoholens skadliga inverkningar på

hälsan, att ge råd och behandling för tobaksavvänjning, samt att ge kostråd till enskilda patienter vid

sjukdomar såsom diabetes och fetma. De färdigheter som krävs för att studenterna skall kunna

redogöra för sjukdomstillstånd och/eller kroppsskador som ingår i kursen bedöms via portfolio under

termin 8.

De färdigheter som krävs för att kunna förebygga eksem och andra hudsjukdomar genom att eliminera

allergisk agens i miljön, kunna ge råd om livsstil för att förebygga veneriska sjukdomar, samt förmåga

att använda restriktiv och specifik antibiotika behandling för att undvika resistensutveckling

examineras vid skriftlig tentamen under termin 7, liksom vaccinationsprogram. De senare examineras

även skriftligt på termin 9.

Att göra en individuell fallpreventionsanalys är obligatoriskt under ortopediplaceringen, och att kunna

skadeförebyggande behandling omsätts i en praktisk situation under praktiken på den kliniska

utbildningsavdelningen (KUA). Detta bedöms med en skriftlig reflektion.

Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdomar examineras skriftligen under terminerna särskilt

under placeringen på lungklinik, hudklinik och kirurgiska kliniken.

Kunskaper om mödravård och gynekologisk hälsokontroll bedöms dels formativt vid gruppövningar

och till sist summativt skriftligt under termin 9.

Hygienrutiner examineras vid OSCE på termin 7.

Under kursen Individ och Samhälle, termin 11, består den summativa examinationen av en skriftlig

tentamen, där kunskapsmålen testas genom ”key feature problems” (KFP) och kortsvarsfrågor. KFP

bygger på många patientscenarios, vart och ett med efterföljande 2-3 frågor, vilka antingen besvaras

med ett kort svar eller genom val ur en svarsmeny. Frågorna fokuserar på de viktigaste kliniska

besluten i det enskilda patientfallet.

bl. a. examineras följande via skriftlig tentamen,

Betydelsen av faktorer i arbetsmiljö och annan yttre miljö för det ofödda barnet,

20

Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för mental ohälsa,

Orsaker och utredning rörande arbetsrelaterade luftvägssjukdomar,

Ergonomiska faktorers betydelse för besvär i rörelseorganen,

Strategier för att förebygga ohälsa på individuell och samhällelig nivå.

Exempel på examinationsfrågor

(Exempel på skrivningar och resultat se mål 5)

T6: Ärftlig brist på de naturliga koagulationsproteinen antitrombin, protein C och protein S ger en:

a. Ökad risk för blödning

b. Ökad risk för venös trombos

c. Minskad risk för blödning

d. Minskad risk för venös trombos

T6: Ett av följande tillstånd är en riskfaktor för astma. Vilket?

a. Husdjur i hemmet under spädbarnstiden

b. Att vara ett barn i en stor syskonskara

c. Kraftig övervikt

d. Uppvuxen på bondgård

T7: Ange det rätta svaret Atopiskt eksem är vanligt: [1 p]

a. 20 % av alla 7-åringar i Sverige har eller har haft atopiskt eksem.

b. 40 % av alla 7-åaringar i Sverige har eller har haft atopiskt eksem

c. 15 % av alla i åldern 30-35 år i Sverige har atopiskt eksem

T8: Vad orsakar inte förhöjt PSA?

a. Benign prostatahyperplasi

b. Urinretention

c. Urinvägsinfektion

d. Prostatacancer

e. Finasteridbehandling

T8: Vid vilken bilddiagnostisk verifierad tvärsnittsdiameter bör man överväga operation/rekonstruktion av ett

bukaortaaneurysm hos kvinna respektive man?

T9: Du har mottagning på mödravården och träffar Lisa 38 år som väntar sitt andra barn, enligt SM är hon gravid i v 7+9 och

hon önskar fosterdiagnostik.

Vad rekommenderar du henne i första hand?

a. KUB, dvs. kombinerad ultraljudsundersökning och biokemi i grav.v. 10-14

b. KUB, dvs. kombinerad ultraljudsundersökning och biokemi i grav.v. 18-20

c. Amniocentes med kromosom analys efter grav.v. 14

d. rekommenderar ingen fosterdiagnostik då hon fortfarande är under 40 år.

e. trippeltest, dvs. blodprov för riskbedömning av kromosomrubbning/anomalier

T9: En 32årig kvinna har vid den organiserade cellprovtagningen fått svar om att det hittades ”påtagliga cellförändringar”

(HSIL). Hon ringer skärrad till mottagningen och undrar vad detta innebär.

a) Vad svarar du? (1p)

b) Hon undrar hur hon skall behandlas (1p)

Läkarexamens Mål 6 är väl täckt av kursmål, kursinnehåll och examination. En student ska för

godkännande ha nått minst nivå 4 enligt SOLO-taxonomin, dvs. kan självständigt tillämpa kunskaper

och färdigheter i sitt arbete som examinerad läkare. En tydlig progression sker under termin 6-9 och

fram till termin 11, där det kontrolleras med slutexaminationen.

21

Del 1 (forts.)

Examensmål 7

För läkarexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda

kunskap samt analysera och bedöma komplexa företeelser, frågeställningar och situationer

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

De självständiga arbetena på T5 och T10 har stor betydelse för detta mål.

Exempel på lärandemål i kursplaner för T6 – T9 och T11

Följande lärandemål under kursernas färdighetsdomän kan relateras till måluppfyllelse av examensmål 7:

Presentera, förklara och värdera information från vetenskapliga artiklar med cell- och

molekylärbiologiska frågeställningar och sätta denna information i dess allmänbiologiska funktionella

sammanhang.

diagnostisera och värdera svårighetsgrad samt initiera utredning och behandling vid de i kursen

ingående sjukdomarna,

ta upp anamnes samt genomföra en relevant kroppsundersökning (status) på patient som söker eller

vårdas för sjukdom inom de moment som ingår i kursen,

dokumentera patientkontakt enligt gällande lagstiftning,

skriva remisser till och tolka resultat av kliniska undersökningar och förklara innebörden för patienten

sammanfatta klinisk information från anamnes och journaluppgifter till kollegor

Vägar att nå examensmålet exemplifierade med läromoment från kursernas

innehåll

T1 – T5

Den grundläggande arbetsformen under större delen av tiden fram till kandidatexamen är

problembaserat lärande (PBL). Detta är strukturerat på ett sätt som är detsamma för terminerna 1-5.

För att övergå till mer direkt övning i kliniskt problemlösande införs case-metodik under terminerna 5

och 6. Under terminerna 1-5 förekommer därtill laborationer som blir alltmer fokuserade på klinisk

problemlösning. Exempelvis arbetar studenterna under både termin 4 och 5 aktivt problemlösande

med äkta patientfall vid Mikroskopi Work Shops och obduktioner. Vid dessa tillfällen arbetar

studenter under handledning med analys av äkta patientfall, vilket i regel kräver aktiv värdering och

integration av anamnestisk information, laboratorieparametrar och morfologiska fynd. På samma sätt

är flera av föreläsningarna under dessa terminer sådana att företrädare för flera olika

laboratoriediscipliner föreläser tillsammans så att varje grupp av sjukdomar belyses ur flera

vetenskapliga synvinklar inklusive pågående forskning. Verktyg för ett kritiskt diskuterande

förhållningssätt i fördjupad form ges under teoridelen av Examensarbete 1, där studenterna deltar i

obligatoriska seminarier och gruppövningar i medicinsk statistik, epidemiologi, kvalitativ metod,

litteratur- och informationssökning, och referenshantering. Dessa metoder tillämpas sedan under

genomförandet av själva projektarbetet (8 veckor; 12 hp) som ska presenteras i den vetenskapliga

artikelns form och kan utföras som ett experimentellt eller kliniskt projekt, alternativt en

litteraturstudie.

T6 – T9 och T11

Teoretisk undervisning består huvudsakligen av seminarier och casebaserade gruppövningar. En del

traditionella föreläsningar av sammanfattande karaktär erbjuds studenterna men dessa är inte

22

obligatoriska. Praktisk färdighetsträning sker under lärarhandledning: på klinisk utbildningsavdelning

(KUA), i simulatormiljö, på vårdavdelningar med små studentgrupper i roterande scheman, vid

särskilda studentmottagningar samt under jourtjänstgöring. Som komplement till den lärarledda

undervisningen finns e-learning filmer framtagna för några moment, t.ex. ögonkursen på T7 SUS

Malmö och neurokursen T7 Helsingborgs lasarett.

Bedömning

Aktivt deltagande med fullgod närvaro i kritisk värdering, presentation, och diskussion av medicinsk

vetenskaplig information i PBL-arbetet är ett krav för godkänd kurs på majoriteten av kurserna fram

till kandidatexamen.

Studenternas förmåga till att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i den

vetenskapliga artikelns form examineras på flertalet terminer muntligt i. Dock förekommer det på

terminerna 4 och 5 även krav på skriftlig redovisning. Ett exempel på detta är uppsatsuppgiften

Medicinskt Mysterium under patobiologi 2

(se http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_5/lund_patobiologi_2/kursportfoelj). För godkänd

uppgift (vilket i sin tur krävs för godkänd kurs) krävs inte bara att studenten gör en kritisk

litteraturöversikt kring en problemställning i form av en omdebatterad sjukdom, utan även att denne

redovisar en diskussion som för fram till en vetenskapligt grundad slutsats. Ett exempel på godkänt

Medicinskt Mysterium kan läsas via.

Formativ bedömning sker under löpande kurs på samtliga kursorter. Olika metoder används: skriftligt

diagnostiskt test (t.ex. T7 neurologi), muntlig genomgång med mentometerteknik anonym feedback

(t.ex. T7 infektion), eller korta skriftliga uppgifter (Classroom Assessment Techniques). Bedömning

med CATs ger lärare återkoppling samtidigt som de för studenterna är ett lärmoment, länkat exempel

är ett minnes matris för neurologi-topisk diagnostik T7 (1). De summativa examinationerna är

gemensamma för alla undervisningsnoderna vid läkarutbildningen Lunds Universitet. Den sker på

kliniska terminer med:

Portfolio, med checklistor, inlämningsuppgifter samt medsittningar, T6-T8 15 hp, (T9 14 hp).

OSCE (objective clinical examination) med rotation av studenterna mellan stationsbaserad

examination av färdighetsprov, T6-T8, 5 hp.

Skriftlig salstentamen med flervalsfrågor och kortsvarsfrågor, T6-T8 10 hp, (T9 14 hp).

NIVÅ-tentamen på T9 2 hp.

Portfolio

Checklistorna bedömer dels avgränsade färdighetsprov och teknisk kompetens t.ex. för kontroll av

neurologstatus och ögon- eller öron-näsa-hals-undersökning. Att analysera och sammanfatta komplex

medicinsk information examineras i portföljen i ett flertal situationer som motsvarande de högre

nivåerna i SOLO-taxonomin, detta sker främst vid bedömning av patienter i den verksamhetsförlagda

utbildningen (VFU).

Under VFU bedöms förmåga att integrera och sammanställa komplex information vid sammanfattning

och analys av medicinsk information i inläggningsjournaler epikriser och remisskrivning, vid muntliga

fallpresentationer av ett sjukdomsförlopp för handledare och studentkolleger, samt genom att leda

avdelningsronder.

Ett annat exempel från portfolio är inlämning av fallanalyser med reflektion. Skriftlig inlämning av

falluppgifter med handläggningsstöd i vetenskaplig litteratur finns på neurologi och infektion på T7

samt ortopedi och kirurgi T8. Ett exempel: för godkänd uppgift på T7 krävs att studenten

23

sammanfattar och analyserar ett patientfall de mött i vården, granskar handläggningen genom

litteratursökning och redovisar det stöd de finner i vetenskaplig litteratur. För progression i lärandet

avslutas fallanalyserna med en självvärdering. Krav för godkänd uppgift är tydligt specificerade:

Strukturerad medicinsk information

Relevant anamnes, statusfynd samt en sammanfattning med bedömning, planerad utredning och åtgärder.

Stöd för handläggning i vetenskaplig artikel

Kritisk granskning av handläggningen med referenser till en eller flera artiklar som beskriver tillståndet.

Patientreflektionens lärande-beskrivning skall omfatta

a) en analys av vad du som student har lärt sig av patientfallet

b) en diskussion om hur du som student kan använda det du lärt dig i fortsättningen.

Ett tredje exempel är deltagande i studentmottagningar där studenten enskilt eller i par möter

patienten för anamnes- och statusupptagning efterföljt av en sammanställning av den medicinska

informationen med förslag till utredning och behandling av det medicinska tillståndet för

handledaren. Ett instrument för kontroll av måluppfyllelse är självvärderingsprotokoll, bifogat finns

det som tillämpas för godkänd placering av vårdcentralpraktiken på T11 (2).

Sista exemplet är den bedömning av klinisk kompetens som sker vid medsittningar.

Bedömningsmallar med lite olika utseende används i Helsingborg, Lund och Malmö, det mest

använda, Mini-CEX (minimal clinical examination) (3), är ett validerat instrument. På en 5 till 9-

gradig skala sker bedömning enligt fastställda kriterier av t.ex. klinisk bedömningsförmåga,

professionalism och organisationsförmåga. Vid den avslutande övergripande värderingen tas

hänsyn till om studenten kan göra en tillfredställande syntes av fallet och väger risker mot fördelar i

den utredningsgång och handlingsplan som presenteras. På T11 ingår i portfolion även en träning i

konsultationsteknik med kamratbedömning, se länkad mallen (4). Ett antal godkända mini-CEX ska

vara inlämnade vid terminsslut, ca 10 % av eleverna måste göra upprepade försök med innan

måluppfyllelsen uppnås.

Filer med exempel på portfolios som användes ht 12 av de fem kliniska terminerna vid

läkarutbildningen LU kan läsas via följande länkar: T7 (5), T8 ortopedi (6), T9 vuxenpsykiatri (7),

och T11vårdcentral (8). Samtliga studenter klarade att lämna in en godkänd portfolio på T7-T9 samt

T11 HT 2012. Som regel diskuteras och revideras inlämningsuppgifterna i flera steg av handledare,

amanuenser och ämnesansvariga innan de blir godkända. Själva processen är ett led i inlärningen

och progressionen av högre kompetenser.

OSCE

OSCE-stationernas karaktär är olika, komplexiteten i uppgifterna begränsas av den tid studenten har

till förfogande på varje station (5-10 minuter). Två exempel på stationer som examinerar studentens

förmåga att syntetisera och sammanställa komplex kunskap och använda sig av denna i praktiska

situationer är bedömningen radiologiska fynd vid traumafall (T8) samt bedömning av högre cerebrala

funktioner och medvetandegrad (T7). Måluppfyllelse sker även på den station som examinerade

kompetens för att skriva remiss på patient med ett misstänkt infekterat sår (T7). Exempel på en matris

med bedömningskriterier för OSCEstationer bifogas (9).

HT 12 var första gången för OSCE på läkarutbildningen T7 LU, 120 studenter deltog och samtliga

examinerades på 10 olika stationer. Stationen med värdering av högre cerebrala funktioner fick i

efterhand utgå p.g.a. brister i reabilitet. Bedömningsmallen var otydlig och lika bedömning av olika

examinatorer kunde inte garanteras, ca 30-40% av studenterna klarade inte stationens kriterier

invändningsfritt på respektive kursort. Bedömningskriterier och mallens utformning har omarbetats

inför OSCE VT13. 22 % av studenterna fick göra omprov på en eller max två OSCE-stationer.

24

På T9 sker den s.k. nivåtentamen som beskrivits detaljerat under mål 5. Denna examen skall avspegla

alla de kunskaper studenterna inhämtat hittills, framförallt under de sista 4 kliniska terminerna.

Tonvikten ligger på bemötande av patienten och förmåga till kliniskt resonemang, inte på

detaljkunskaper, bedömningsmall bifogas (10). Vid nivåtentamen motsvarar kunskaperna SOLO nivå

5: Centrala fakta sätts i ett vidare och djupare sammanhang där jämförelser görs, paralleller och

slutsatser dras och värderingar görs. Resultat senaste gången (HT 12), när sammanlagt 87 gick upp i

nivåtentamen, var 5 underkända och 4 av dessa har senare tenterat om och blivit godkända.

Skriftlig salstentamen

Skrivningsresultat för ht 12 finns redovisat under mål 5. Huvuddelen av frågorna på salstentamina

under de kliniska terminerna fokuserar på att ange rätt diagnos, utredning och behandlingsförslag

utifrån en klinisk beskrivning av anamnes och statusfynd.

Frågor som kräver analys av mekanismer till insjuknandet eller till handläggningsstrategi examinerar i

hög grad studenternas förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera,

bedöma och hantera komplexa företeelser. Nedan exemplifieras detta av några utvalda frågor med

redovisning av svarsfrekvens samt andel godkända/underkända studenter.

1. En 73-årig man med tablettbehandlad hypertoni och lättare angina pectoris medicinerar med Trombyl 160mg 2x1 mot ett förmaksflimmer.

Inkommer akut efter att plötsligt ha blivit svag i vänster arm och ben. Hustrun har noterat en hängande vänster mungipa. Hustrun berättar att

maken för en dryg vecka sedan drabbades av akut yrsel och ostadighet som klingade av efter några minuter. Dessutom för 1 månad sedan en

episod då han inte fick fram rätt ord som varade ca 30 minuter. I status finner du att han nu, cirka 3 timmar efter insjuknandet, har en vä-sidig

hemipares, konjugerad blickpares åt höger, synfältsinskränkning åt vänster och Babinskis tecken på vänster sida.

Vilken bakomliggande mekanism misstänker du i första hand?

A. Lakunär ischemisk mekanism

B. Kardiell embolisk mekanism

C. Upprepad embolisering från hö-sidig carotis stenos D. Ocklusion av arteria basilaris

E. Epileptisk mekanism

Antal svar 127, GK/UK 121/6

2. En 27-årig sjuksköterska insjuknar under sitt nattpass i ett generaliserat krampanfall. Hon transporteras snabbt till akutmottagningen där

hon vaknar upp. Det framkommer att hon de senaste veckorna haft intermittent huvudvärk mest uttalad på morgonen. Vid ett par tillfällen har

hon noterat domningskänsla i höger arm och hand. Då hon haft mycket att göra har hon tolkat symtomen som stressrelaterade.

Neurologstatus är normalt förutom lätt nedsatt kraft i höger arm och hand där man också noterar stegrade reflexer. Akut CT skalle påvisar en

expansivitet med utbrett omgivande ödem supratentoriellt på vänster sida.

Vilka ordinationer och åtgärder vidtar du i första hand?

A. Ordinerar högdos kortison och kontroller av medvetandegrad samt anfallsobservation

B. Ordinerar epilepsiläkemedel samt kontroller av medvetandegrad och anfallsobservation

C. Avvaktar med läkemedel men ordinerar kontroller av medvetandegrad och anfallsobservation. D. Akut kontakt med neurokirurgjour på regionsjukhuset för ställningstagande till övertag och snabb operation

E. Avvaktar med läkemedel, ordinerar kontroller av medvetandegrad samt dikterar remiss till EEG.

Omtentamen Antal svar 8, GK/UK 8/0

Sammanfattande analys av måluppfyllelse

Av exemplen ovan framgår det att studenternas lärande på läkarprogrammet examineras avseende

kritiskt tänkande, analytisk förmåga samt förmåga att tillämpa kunskaper i komplexa situationer i reell

miljö. De redovisade exemplen motsvarar god förmåga inom examensmål 7 och de kompetenser som

en läkare bör ha efter yrkesexamen. Kompetenser motsvarande SOLO-taxonomins nivå 4-5

examineras både formativt och summativt: i portfolion, vid praktiskt färdighetsprov och skriftlig

tentamen. Utbildningens innehåll är väl länkat till kursplanen och examinationskraven.

25

Utveckling och förbättringsarbete. Obligatorisk simulatorträning används mer och mer under de

kliniska terminer, en successiv ökning har skett under perioden 2012-2013. Scenarier finns idag för

träning av hjärt-lung-räddning (T6), bedömning och behandling av akut epilepsi och trombolys vid

stroke (T7), bedömning och omhändertagande av trauma och den medvetslöse patienten (T8), samt

akut pediatrik – obstetrik (T9). Simulatormiljön erbjuder förutom praktisk färdighetsträning även

träning av teambaserat arbete i akuta situationer. Scenarie-träning i simulatormiljö är ett utmärkt

läromoment, och examinations-redskap, för de högre kompetenserna i överensstämmelse med

examensmålen. Klinisk utbildningsavdelning(KUA) finns nu på alla tre undervisningssjukhus.

26

Del 1 (forts.)

Examensmål 9

För läkarexamen ska studenten visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper

såväl inom hälso- och sjukvården som inom vård och omsorg

Målet är ett färdighets- och förmågemål och på den lägre av de två nivåerna som används (förmåga

resp. fördjupad förmåga). Som målet är formulerat avser det nivå 3 (”visar hur”) i Millers

kompetenspyramid. De förmågor som anges i målformuleringen utvecklas successivt under

läkarutbildningen vid Lunds Universitet med ett fokus på lagarbete och samverkan inom olika

studentkollegiala konstellationer under de inledande terminerna och ett ökat inslag av

interprofessionella förmågor under de senare terminerna. Här nedan beskrivs processer och

examination samt ett försök att värdera underlagets faktiska möjligheter att bedöma måluppfyllelse

(validitet).

Termin 1-5

Läkarutbildningen vid Lunds Universitet genomsyras av studentaktiva arbetsformer och lärande i

grupp. Under termin 1-5 tränas studenterna i lagarbete genom användande av PBL (Problem-baserat

lärande) som grundläggande arbetsform. Studenterna arbetar i grupper om ca 8 individer tillsammans

med en lärare. Arbetsformen har utöver att utveckla kunskap och förståelse hos studenten även till

syfte att utveckla studentens förmåga att aktivt bidra i olika gruppkonstellationer.

Examination: I samband med PBL-sessionerna tillämpas formativ återkoppling såväl från gruppens

lärare (9.1) som från studenterna själva (9.2). Inför kursavslutning ges formativ återkoppling (termin

1) respektive betygsgrundande examination (termin 2–5) av förmågan till lagarbete utifrån bedömning

av nio faktorer i en 6-gradig Likert-skala baserad på direkt observation. Krav för godkänd prestation är

medelvärde 3.0 för termin 2 och 3.5 på terminerna 3-5. Examinationen är progressiv i så måtto att

tidigare underkända PBL-moment godkänns och LADOK-registreras som godkända i samband med

att förmågan uppnåtts vid senare kurs.

Resultat: Icke godkänt PBL-moment utgör absolut hinder att påbörja termin 6. Samtliga studenter

under termin 6 har således bedömts uppnå målen för PBL-arbetet

Validitet: hög avseende kollegialt lagarbete

Utöver denna examination bedöms under termin 1 även en självreflektion där studenten bl.a. återger

sin bild av läkarutbildningen (9.3). Reflektioner avseende de egna prestationerna i PBL-arbetet görs

under de följande terminerna t.o.m. termin 5 (9.4,9.5)

Validitet: måttlig till hög avseende kollegialt lagarbete

Under termin 1 och 4 ingår, inom ramen för det terminsöverbryggande momentet ”professionell

utveckling”, gruppundervisning i ”gruppkommunikation och ledarskap” där i synnerhet aktiviteten på

termin 1 är inriktad på kommunikation i grupp.

Momenten ”gruppkommunikation och ledarskap” examineras f.n. som närvarokontroll

Validitet: låg

Termin 6-11

Process: Under de kliniska terminerna 6, 7, 8, 9 och 11 utvecklas studentens förmåga att samverka

med omvårdnadspersonal i synnerhet men även rehabiliteringspersonal och övriga yrkesgrupper.

Träningen sker huvudsakligen genom verksamhetsförlagd utbildning där studenten fullgör tjänstgöring

27

på flera olika avdelningar och öppenvårdsmottagningar och till viss del genom särskilda

utbildningsavdelningar i samarbete med studenter från exempelvis sjuksköterskeprogram.

Termin 6

Under termin 6 genomförs ett seminarium inom ramen för ”professionell utveckling”. Här ingår

kommunikation i sjukhusmiljö.

Examination: Varje student skall skriva en reflektion kring ”kommunikation i sjukhusmiljö”.

Godkänd reflektion krävs för godkänd kursportfolio.

Validitet: måttlig till hög

Under en längre klinisk vårdavdelningstjänstgöring går studenten också rond, vilket kräver direkt

samverkan med fr.a. sjuksköterska men även sekreterare.

Examination: Formativ återkoppling ges. Studenten skall dokumentera genomförd rond i sin

kursportfolio och momentet är obligatoriskt för godkänd verksamhetsförlagd utbildning.

Validitet: måttlig

Även remisshantering innebär samverkan, om än huvudsakligen med övriga läkare.

Examination: Remisskrivande ingår som möjlig OSCE-station vid praktiskt färdighetsprov men

ingick ej vid höstterminen 2012. Exempel på station

56-årig kvinna söker med svullet vänsterben, vadomfånget 5 cm större än höger, smärtar

över fortryggen. Lab: CRP 10, Hb 156, vita 12, Na 140, K 3.9, krea 85. Beställ lämplig

undersökning och utforma remiss.

Validitet:låg till måttlig

Termin 7

Under termin 7 ingår ett flertal praktiska moment som kräver samverkan med

sjuksköterska/undersköterska. Det gäller i synnerhet de handledda patientkonsultationer där

vårdpersonalens assistans är en förutsättning för att läkarstudentens arbetsuppgifter med att undersöka

patienten ska kunna genomföras.

Examination: Bedömningen görs med stöd av det instrument för bedömning vid medsittning (Mini-

CEX-formulär) som beskrivits tidigare. Ett bland flera bedömningskriterier för dessa konsultationer är

förmåga att organisera arbetet, inbegripet nödvändig samverkan med sjuksköterska/undersköterska.

Dessa patientkonsultationer är obligatoriska för godkänd kursportfölj. I Malmö gjordes en

resultatanalys som visar att 47 av 49 studenter HT 2012 hade ett medelvärde > 4 (= godkänd

prestation). En hade medelvärde 3.5 och en student saknade bedömning på just det kriteriet. Utfall i

samtliga övriga examinationer har varit likvärdig för de tre studieorterna varför vi menar att resultaten

kan generaliseras till alla studieorterna.

28

Validitet: hög

Under en sammanhängande klinisk placering på infektionsavdelning ingår, för varje student, att

genomföra en studentledd rond.

Examination: Formativ återkoppling ges och momentet är obligatoriskt för godkänd kursportfölj.

Validitet: måttlig

Termin 8

Under termin 8 ingår två veckors tjänstgöring på utbildningsavdelning/mottagning med studenter från

universitetets och Malmö Högskolas vårdutbildningar, sjukgymnastikprogrammet, arbetsterapi-

programmet liksom läkarstudenter (9.6). Grundprincipen är att avdelningen drivs av studenter under

handledning av seniora yrkesverksamma kollegor. En central del här är teamarbetet och det

interprofessionella lärandet.

Examination: Handledningen är reflektiv och återkoppling sker kontinuerligt. Individuell

återkoppling görs strukturerat och teamet reflekterar också tillsammans över sitt arbete. Slutuppgiften

är praktisk i Malmö, simuleringsuppgift kring två fallscenarier som teamet löser tillsammans,

debriefing efteråt i grupp. I Lund och i Helsingborg sker avslutning kring ett fallscenario som

studenterna arbetar med tillsammans. Godkänd placering och slutuppgift är obligatorisk för godkänd

terminskurs.

Validitet: hög

Termin 9

Under termin 9 genomför varje student avdelningstjänstgöring inom psykiatri med medsittning och här

finns element av lagarbete och samverkan med med övrig personal engagerad i omhändertagandet av

patienterna.

Examination: Medsittningen och tjänstgöringen är obligatorisk och krävs för godkänd kursportfölj.

Även en epikritisk analys skall skrivas av varje student och analysen belyser teoretisk kunskap om

lagarbete och samverkan. Slutligen skall varje student utforma ett vårdintyg som kan ses som en form

av samverkan även med övriga myndigheter.

Validitet: låg till måttlig

Vidare innehåller termin 9 fortlöpande formativ återkoppling avseende förmågan att skriva adekvata

remisser men även samverkan med medarbetare, patienter och anhöriga under handledda

studentmottagningar.

Validitet: hög

29

Termin 11

Under termin 11 ingår en 10-veckors placering på vårdcentral där studenten aktivt deltar i arbetet.

Examination: Det sker en fortlöpande formativ återkoppling av förmågan att samverka med

vårdcentralens personal. För att få kursportföljen godkänd skall varje student göra en skriftlig

reflektion kring ledarskap och medarbetarskap. (9.7).

Validitet: måttlig till hög

Under termin 11 (flytt från termin 9 varför momentet ej var aktuellt under HT 2012) genomförs

dessutom en utbildningsdag i samverkan där samtliga studenter vid en termin från läkarprogrammet,

sjuksköterskeprogrammet, röntgensjuksköterskeprogrammet, arbetsterapiprogrammet,

sjukgymnastprogrammet och socionomprogrammet medverkar (9.8). En tyngdpunkt på strukturerade

diskussioner i smågrupper, utgående från fall, med representanter från olika yrkesutbildningar i syfte

att öka studentens förståelse för de olika yrkeskategoriernas specifika kompetenser och roller.

Examination: För närvarande som närvarokontroll

Validitet: låg

Sammanvägd bedömning

Sammanfattningsvis har vi funnit ett rikligt underlag, där validiteten dock är av varierande nivå men i

stor utsträckning av hög eller måttlig. Med detta i beaktande gör vi bedömningen att studenterna under

utbildningens gång utvecklar förmåga till lagarbete och samverkan som övergår från att gälla

aktiviteter i studentgruppen under de tidiga terminerna till aktiviteter i sjukvårdsteamen under de sena

terminerna. Vi har inte funnit tydliga belägg för att denna förmåga är fördjupad, vilket heller inte

efterfrågas, men en ytterligare ökning av inslag av moment som studentledda ronder,

studentmottagningar, utbildningsavdelningar/mottagningar skulle vara en önskvärd väg i den

riktningen och sådant arbete pågår i delar av programmet.

30

Del 1 (forts.)

Examensmål 15

För läkarexamen ska studenten visa förmåga till ett etiskt och professionellt förhållningssätt gentemot

patienter och deras närstående

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se

delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Studenterna introduceras till etik under den inledande Grundkursen. Professionell utveckling är en

egen kurs under termin 1-5(PU-G), parallellt med undervisning i basvetenskaper. Under termin 6-10 är

professionell utveckling en integrerad del av kurserna, med synliggjorda, avgränsade moment med

särskild studieanvisning och examination på vissa terminer (PU-G). På termin 11 finns kursen Individ

och samhälle som knyter ihop de etiska och professionella aspekterna, applicerade på allmänmedicin,

till en helhet. Kursen är utvärderad i en avhandling (http://www.lu.se/lup/publication/1748850).

Termin 1-5

Under Läkarprogrammets grundkurs finns undervisning i etik som examineras som en del i en

tentamen. I den avslutande skrivningen finns etikfrågor, exemplifierat med frågan i länken

http://www.med.lu.se/content/download/82580/578763/file/Grundkurs%20etikfråga.pdf

Grundkursens examination inkluderar en skriftlig reflektion över studentens tidigare erfarenheter,

självkännedom, förväntningar och planering. Studenten samtalar enskilt med en lärare om sin

reflektion. Varje termin måste några studenter komplettera sina reflektioner p.g.a. brister,

innehållsmässigt eller ifråga om språkbehandling och typografi.

Kursen Professionell utveckling(PU) 1-4 omfattar 1,5 hp vardera och termin 5 omfattar 3 hp.

Fokus för PU 1-5 är att förstå hur det är att vara patient och anhörig, etik, kroppsundersökning,

medicinsk psykologi, kommunikation muntligt och skriftligt, medarbetarskap/ ledarskap,

dokumentation, patientsäkerhet och sekretess. I undervisning om kroppsundersökning ingår också att

uppträda på ett sätt som bevarar patientens integritet, som bedöms formativt. Genus och

kulturskillnader undervisas under en halv dag men examineras inte.

Vi använder föreläsningar, klinisk praktik, videoinspelningar av studenters patientsamtal,

gruppövningar och skriftliga uppgifter som lärandemetoder. Formativ bedömning görs på alla

övningar, och eventuella problem tas upp med kursledaren.

På kursen Professionell utveckling termin 1-5 lämnar studenter intyg där de själva intygar vilka

obligatoriska moment de deltagit till kursadministratören, som en markering av de krav vi ställer på

professionalitet i rollen som student. Osant intygande leder till anmälan om fusk.

På termin 2 finns ett skriftligt prov på sekretess (en viktig del av professionaliteten), baserat på 20

korta fall med flervalssvar. De senaste terminerna har 2-4 studenter underkänts vid första provtillfället

och alla klarat omskrivningen. Exempel på provfråga:

http://www.med.lu.se/content/download/82579/578760/file/PU2%20sekretessprov.pdf

På termin 3 skriver studenterna en reflektion över ett patientmöte som ställs i relation till medicinsk-

psykologiska teorier. Bedöms av lärare enligt kriterier http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_3/professionell_utveckling_vt_13/hemtentamen .

För examination på PU 5 krävs att PU 1-4 är godkända. Examinationen består av en OSCE och ett

samtal kring studentens portfolio. OSCE har sex stationer, bl. a. blodtrycksmätning. Varje termin får

4-6 studenter rest på något moment. De skriver också en reflektion om sin syn på studier, framtida

yrke, självkännedom och planering inför kommande terminer.

http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_5/professionell_utveckling_5_malmoe_vt13/skriftlig_r

eflektion. Reflektionen ska skickas till den seniora lärare studenten ska samtala med, före en angiven

tidpunkt. Varje termin är det några studenter som måste komplettera sina reflektioner p.g.a. brister,

31

innehållsmässigt eller ifråga om språkbehandling och typografi. Studenter som missar deadline för

insändning diskuterar vi särskilt respektfullt uppträdande med. Vid två tillfällen under de senaste tre

åren har studenter underkänts på Professionell utveckling 5, som är ett krav för att få börja på termin 6,

trots att de klarat obligatoriska moment och OSCE. Studenterna underkändes på kursmålet Uppträda

på ett respektfullt och professionellt sätt i relation till patienter, sjukvårdspersonal, kurskamrater och

lärare. Studenterna fick genomföra termin 6 efter beviljad dispens. Deras uppträdande observerades

särskilt och de hade flera samtal med ansvarig lärare. Efter termin 6 kunde båda godkännas.

Kvalitetsarbete sker genom utvärderingar i samband med gruppövningar, terminsråd för PU 1-5 och

kursvärderingar. Därutöver ger studenter synpunkter informellt. Tyvärr är svarsfrekvensen vid

nätbaserade kursvärderingar låg och tenderar att mest bestå av enstaka mycket nöjda eller mycket

missnöjda studenter.

Nivå av lärande i relation till läkarexamens Mål 15 under termin 1-5

Läkarexamens Mål 15 är väl täckt av kursmål, kursinnehåll och examination med beaktande av att

studenterna fortfarande befinner på den prekliniska delen av utbildningen. En godkänd student har i

stor utsträckning nått nivå 3 enligt SOLO-taxonomin, d.v.s. studenten kan utföra t ex diskussion om

etik, patientsamtal, kroppsundersökning och bedömning av sekretess inom det begränsade djup som

kursen fört dem till, men det ingår inte att självständigt kunna genomföra eller bedöma samtal och

undersökningar.

Termin 6 - 11

Professionell utveckling integreras i de kliniska terminerna och pågår parallellt med de kliniska

ämnena. På termin 8 tydliggörs ämnet med egna poäng. Varierade lärandemetoder som case

undervisning och seminarier, träning på simulator, dramapedagogiska metoder och vistelse på internat

används. På alla campus finns en klinisk utbildningsavdelning med en interprofessionell målsättning.

Examination

Termin 6

Förhållningssätt till de etiska problem som kommer upp i diskussioner under placeringar, i

falldiskussioner och vid seminarier får återkoppling men bedöms inte konsekvent. För godkänd kurs

ska terminsportfolion innehålla godkända

1. Sit-ins med bedömning efter mall, inkl bedömning av bemötande.

http://www.med.lu.se/content/download/81913/574807/file/Bedömningsmall%20vid%20sit-

in.pdf

2. Genomförd strukturerad rond på 1-2 patienter. Återkoppling innefattar bedömning dels av hur

studenten strukturerar medicinsk information, bedömning och plan, dels hur

kommunikationen med patient och eventuella anhöriga sker under ronden. Denna uppgift

bedöms enligt mall.

http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_6/malmoe_klinisk_medicin_1/kursportfolio

Exempel på skrivningsfråga är att kunna redogöra för vad som utmärker en akut krisreaktion.

Tydliggörande av ämnet PU på T6 pågår.

Termin 7

Etik är ett av de ämnen inom professionell utveckling som examineras

För godkänd kurs ska terminsportfolion inkludera följande godkända uppgifter:

1. Tre sit-ins med bedömning enligt Mini Clinical Examination (mini-CEX). I denna bedöms bl.

a kommunikation med patient och övergripande klinisk förmåga efter graderad skala

2. En inlämningsuppgift med utgångspunkt från patientfall som har presenterats för gruppen.

Den ska innehålla strukturerad medicinsk information med bedömning och plan, en kritisk

granskning av handläggningen med stöd av vetenskaplig litteratur och en analys av eget

lärande i förhållande till patientmötet.

32

3. En inlämningsuppgift med analys av en etisk problemställning inom valfritt ämnesområde.

Studenten ska definiera problemställning, redogöra för aktuella etiska principer, precisera

handlingsalternativ och beskriva konsekvenser/intressekonflikter http://www.med.lu.se/laekarutbildning/termin_7/examination/portfolio

Termin 8

Teamarbete runt patient och anhörig är ett genomgående tema under terminen. Förhållningssätt till

etiska problem bedöms formativt under placeringar, i falldiskussioner och seminarier.

Professionell utveckling är ett avgränsat moment med egna poäng som innehåller två komponenter,

Klinisk utbildningsavdelning, (KUA) och en vecka som helt fokuserar på Professionell utveckling.

På KUA är handledningen uttalat reflektiv med ”händerna på ryggen”. Studentens professionella

förhållningssätt gentemot patient och anhörig bedöms och individuell strukturerad återkoppling sker.

Studenterna ger varandra återkoppling på arbete i teamet runt patient och anhörig, i närvaro av

handledare. Under ronden bedöms dels hur studenten strukturerar medicinsk information, bedömning

och plan, dels hur kommunikationen med patient och ev. anhöriga sker. Studenten genomför under

handledning även svåra samtal, exempelvis cancerbesked, men också samtal med patient och/eller

anhörig kring missnöje och frustration.

KUA avslutas med en interprofessionell falluppgift som ges formativ bedömning på gruppnivå d.v.s. i

teamet. Det finns goda möjligheter för bedömning av flera handledare som representerar olika

professioner. Handledarna stämmer av bedömningar av studenter regelbundet.

Under PU veckan genomförs empatiska övningar i handledda rollspel d.v.s. professionellt bemötande i

svår, akutmedicinsk situation respektive förmedling av svåra besked. Bedömning sker på gruppnivå.

Etisk argumentation med utgångspunkt från eget etiska dilemma genomförs i grupp under handledning

och därefter individuellt som skrivuppgift. Handledning och återkoppling sker av lärarpar som

representerar teoretisk/praktisk etik och praktisk sjukvård.

För godkänt moment Professionell utveckling (5hp) krävs:

Genomförd KUA placering, aktivt arbete i teamet och deltagande i teamavslutning.

Genomförda reflektioner över professionellt förhållningssätt och teamarbete.

Genomförd obligatorisk PU vecka

Godkänd skriftlig etisk argumentation.

http://www.med.lu.se/content/download/81914/574810/file/Information%20gällande%20PU-

veckan%20VT-13.pdf

Både argumentationen och val av etiskt dilemma bedöms. Instruktioner angående bedömning har

formaliserats VT 2013. Varje termin måste några göra om/komplettera sin uppgift. Etikuppgift

Exempel på reflektioner och återkoppling ges i denna länk.

http://www.med.lu.se/content/download/82629/578969/file/Etik%20PU8.pdf

Frånvaro på KUA eller under PU veckan ersätts med skriftlig inlämningsuppgift.

Termin 9

Inom terminen möter studenten patienter med särskilda krav på professionellt förhållningssätt, som vid

undersökning av och kommunikation med barn, vid gyn- obstetrisk undersökning samt med patienter

med psykisk sjukdom eller missbruk. Studenten ska också resonera kring de etiska problem som är

relaterade till dessa patientgrupper och värdera sitt förhållningssätt när det gäller patient-läkarmötet.

Formativ bedömning av studenten görs vid obligatoriska grupp- och casediskussioner,

fallpresentationer, under kliniska placeringar. Portfolio innehåller godkända sit-ins(ej beroendelära och

BUP). Exempel på en skrivningsfråga som examinerar målet inom psykiatri gäller psykologiska

aspekter på psykisk sjukdom och normala krisreaktioner och tvångsvård.

Nivåtentamen, termin 9

Nivåtentamen på T9 är en sammanfattning av den hittillsvarande utbildningen. Examinationen är

summativ. Studenten träffar först patienten i närvaro av en senior lärare. Värderingsförmåga och

förhållningssätt examineras genom bedömning av bemötande vid upptag av sjukhistoria och

33

kroppsundersökning och hur väl studenten kommunicerar med patienten. I den efterföljande delen

med ytterligare två seniora lärare ingår en bedömning av studentens professionella förhållningssätt och

etiska resonemang mot bakgrund av den kliniska bedömning som görs utgående från från patientens

sjukhistoria.

http://www.med.lu.se/content/download/81915/574813/file/Nivåexamination%20bedömningsmall.pdf

Kvalitetsarbete

Detta sker genom utvärderingar under terminerna, återkommande terminsråd och kursvärderingar. PU

momentet utvärderas dels inom termin 8, dels i en egen utvärdering. Kontinuerlig lärarutbildning sker.

PU som ämne är under utveckling under de kliniska terminerna. Detta innebär att stor vikt kommer att

läggas vid utvärdering av undervisningen.

Nivå av lärande i relation till läkarexamens mål 15

Läkarexamens Mål 15 är väl täckt av kursmål, kursinnehåll och examination.

Nivåtentamen på termin 9 avslutar det kliniska blocket och en godkänd student torde ha uppnått

åtminstone nivå 4 enligt SOLO taxonomin d.v.s. studenten integrerar fakta och idéer så att de bildar en

meningsfull struktur och ett sammanhang.

Termin 11 kursen Individ och samhälle

Studenten ska efter genomgången kurs kunna bemöta patienter, anhöriga och medarbetare på ett

professionellt sätt, kunna analysera och resonera kring etiska frågeställningar vid hälsa, sjukdom och

behandling inkluderat palliativ vård och självständigt ta ansvar för sin egen utbildning genom att

bedöma sitt lärande och reflektera över hur utveckling kan ske.

Under kursen används VFU, videoinspelningar av patientmöten, gruppövningar och skriftliga

uppgifter som lärandemetoder. Formativ bedömning görs under VFU, under seminarier i

konsultationsmetodik samt i den avslutande portföljexaminationen.

Examination och kvalitetsarbete

Allmänmedicin examineras genom ett skriftligt prov och en portfolio. Portfolion ska demonstrera

lärandet. Den ska innehålla dels dokument, som visar de erfarenheter studenten har gjort, dels en

reflektion över uppgifterna. Reflektionen ska visa vad studenten har lärt sig, samt innehålla

funderingar kring hur studenten kan utvecklas vidare. Inlämning av underlag för portfolio sker i

LUVIT, http://luvit.ced.lu.se/LuvitPortal/ . Portfolion ska vara ett verktyg för inlärning och en del av studentens utvecklingsprocess. För att uppnå

det senare får varje student individuell feedback av en lärare på innehållet. Dessutom ska den vara ett

verktyg för examination av sådana integrerade och komplexa kompetenser, som inte kan bedömas vid

andra typer av examination (”Professionellt handlande”). http://www.med.lu.se/content/download/81916/574816/file/Värderingsmall_portfolio.pdf

Kontinuerligt kvalitetsarbete genomförs med hjälp av kursvärderingar, terminsråd och lärarmöten och

dokumenteras i minnesanteckningar och kursbokslut.

Nivå av lärandet i relation till läkarexamens mål 15

Läkarexamens Mål 15 är väl täckt av kursmål, kursinnehåll och examination. En student ska för

godkännande ha nått SOLO nivå 5: Centrala fakta sätts i ett vidare och djupare sammanhang där

jämförelser görs, paralleller och slutsatser dras och värderingar görs.

Slutargumentation

Inom PU 1-5 och inom Individ och samhälle, termin 11, finns sedan länge en tydlig struktur för

examination och en god uppfattning om hur studenterna når målet. Inom de kliniska terminerna har

ämnet tydliggjorts under de senaste åren hittills framför allt på termin 8 och i viss mån på termin 6.

Samtidigt som arbetet pågår med att definiera strimman PU-A och länka denna med PU-G och termin

34

11 synliggörs vikten av att examinera Värderingsförmåga och förhållningssätt också inom nuvarande

kursplaner på de kliniska terminerna. Målets karaktär gör att denna bedömning ofta blir formativ. Vi

anser att studenterna når målen även om examinationsformer behöver skärpas. En progression genom

programmet är viktig. Längst har vi kommit i arbetet med etik.

35

Del 2

Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig

betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den

utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om

lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de

mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera

relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat

utbildningens resultat.

36

Del 2

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:

"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse

för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att

poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen.

Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på

lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."

Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här

bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.

Tabellen ligger sist i självvärderingen.

Lärarstaben vid Läkarutbildningen, Lunds universitet är mycket stor (se tabell) och består av bland

annat av ett stort antal professorer och universitetslektorer, vilka samtliga har disputerat. Alla lektorer

har docentkompetens. För anställning som universitetslektor krävs minst 10 veckors

högskolepedagogisk utbildning. Många av de lärare som leder kurser och undervisar på programmet

har mer omfattande pedagogisk utbildning än så. Medicinska fakultetens Centrum för utbildning och

lärande, MedCul, erbjuder fortbildning genom ett stort utbud av kurser och workshops. Dessutom

erbjuds pedagogiska seminarier och inspirationsdagar, öppna för fakultetens och universitetets

personal. MedCuls arbete kompletteras av motsvarande organisation på universitetsnivå, Center for

Educational Development, CED.

Huvuddelen av lärarna har stor vana vid olika former av undervisning av studenter med olika

bakgrund och på olika nivåer. Många av lärarna har förutom den vetenskapliga och pedagogiska

kompetensen även en både bred och djup erfarenhet av yrkesutövning i sin medicinska profession. De

flesta de lärare som undervisar på läkarprogrammet har aktiva i forskningsprojekt, nationellt och

internationellt. Disputerade lärare driver ofta egna forskningsprojekt samt handleder doktorander.

Denna såväl breda som djupa pedagogiska och vetenskapliga kompetens, i kombination med en hög

grad av erfarenhet och kompetens inom den medicinska professionen, bland lärarna garanterar en hög

kvalitet på de kurser som ges, ett flexibelt förhållningssätt till lärande, förmåga att hantera ämnet i

förhållande till studenternas kunskaps- och färdighetsnivå, förmåga att engagera och motivera

studenterna samt förmåga att sätta både ämnet och vetenskapen i stort i ett såväl kliniskt som

samhälleligt perspektiv. Tillsammans ger detta excellenta förutsättningar för att studenterna ska nå

examensmålen.

Handledarna för studenternas självständiga arbeten är alla disputerade, varav ungefär hälften är

professorer och resterande lektorer/docenter. Detta gäller även för examinatorerna av studenternas

självständiga arbeten.

37

På den kliniska nivån finns också många lärare som är anställda av Region Skåne. Många av dessa har

också disputerat och flera är adjungerade professorer och lektorer. Dessa kan tyvärr inte redovisas i

tabellen. Nästan alla lärare i Helsingborg är anställda av Region Skåne och redovisas inte i tabellen.

Dessutom använder programmet ett stort antal yngre lärare som PBL tutorer, ledare av

demonstrationer och kliniska assistenter. Många av dessa har också disputerat men inte alla. Endast de

universitetsanställda redovisas i nedanstående tabell.

38

Antal helårsstudenter

Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma

med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.

Antal helårsstudenter i aktuell utbildning

Antal

Helårsstudenter 1166

39

Del 2

Studenternas förutsättningar

Här ges möjlighet att redovisa och analysera

relevanta uppgifter om studenternas

förutsättningar och argumentera för hur detta

kan ha påverkat utbildningens resultat.

Läkarprogrammet tar emot studenter med mycket höga betyg, varför kunskapsbrist eller begränsad

studieförmåga sällan är något problem. De flesta studenter fullföljer också utbildningen. Möjligen kan

alltför höga prestationskrav från studenterna själva ställa till problem ibland med t.ex. stressreaktioner.

Vi har pågående projekt som arbetar med dessa problem.

40

Del 3

Andra förhållanden

Här kan lärosätet redovisa fakta om de

självständiga arbeten som ingår i respektive

utbildning, till exempel:

1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.

2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.

3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som

vanligtvis ingår i gruppen.

4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.

Det självständiga arbetet på grundläggande nivå omfattar 15 högskolepoäng och det på avancerad nivå

30 högskolepoäng.

Det självständiga arbetet på grundläggande nivå är förlagt till andra halvan av termin 5.

Det självständiga arbetet på avancerad nivå är förlagt till hela termin 10.

Under det självständiga arbetet på termin 5 arbetade studenterna 2012 i grupp i 56 % och ensamma i

44 %. På termin 10 2012 arbetade 23 % två och två och i 77 % ensamma. Från och med höstterminen

2013 kommer studenterna på termin 10 endast att arbeta själva.

De slumpade arbetena får anses representativa.

Här ges möjlighet att redovisa andra

förhållanden som kan vara särskilt

betydelsefulla för att bedöma den aktuella

utbildningen och som inte har redovisats

tidigare i självvärderingen. Det kan till

exempel vara lokala mål, utbildningens profil

eller hur stor andel studenter som läser kurser

i huvudområdet i program respektive som

fristående kurs.

41

Lärarkompetens och lärarkapacitet

Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen syftar till att få en uppfattning om den huvudsakliga

lärarkompetensen och lärarkapaciteten för respektive utbildning. Det är därmed inte nödvändigt att redovisa samtliga lärare som undervisar i en utbildning.

Redovisningen görs per huvudområde (generella examina) eller per yrkesexamen. Utgå från aktuella förhållanden.

Fyll i en och samma tabell för både grundnivå (kandidat) och/eller avancerad nivå (magister och/eller master). Tabellen kopierar ni sedan in i respektive

självvärdering för kandidat, magister och/eller master.

Person Titel Anställningens

inriktning

GU

Grund

GU

Avancerad

Sa

underv

Forskn/admin Sjukvård Anmärkning

Aaltonen, Kristina postdoktor Onkologi 10% 10% 90%

Abrahamsson, Per-Anders professor/överläka Urologi 0% 0% 66% 33%

Agace, William professor Mucosal immunology 4% 4% 96%

Agardh, Carl-David professor/överläka Endokrinologi 1% 1% 66% 33%

Ahlm Cederfjäll, Erik doktorand Inst för experimentell

med vetenskap

10% 10% 90%

42

Albin, Maria univlekt/överläkar Cancer/reproduktion 4% 4% 63% 33%

Albinsson, Sebastian forskare Kärlfysiologi 8% 8% 92%

Alm, Per seniorprofessor Inst för

laboratoriemedicin

11% 11% 89%

Andersson, Johan univlekt Övrigt emv 31% 31% 69%

Andersson, Kristina E postdoktor Kärlfysiologi 16% 16% 84%

Andersson, My postdoktor Neurologi 11% 11% 89%

Andersson, Roland professor/överläka Kirurgi 33% 33% 34% 33%

Areschoug, Thomas forskare Strept 14% 14% 86%

Arheden, Håkan professor/överläka Klinisk fysiologi 4% 4% 63% 33%

Arlebrink, Jan univlekt Klinisk alkoholforskn 2% 2% 98%

Artner, Isabella univlekt Stamcellscentrum 5% 5% 95%

Astermark, Annika univadj Sjukgymn ped gr 1% 1% 99%

Axelson, Håkan professor Molekylär tumörbiologi 1% 1% 99%

43

Baumgartner, Stefan professor Utv.biol. i invertebr 4% 4% 96%

Beckman, Anders univlekt/distr.läk Samhällsmedicin 30% 30% 36% 33% Terminsansvarig

Belting, Mattias professor/överläka Onkologi 1% 1% 66% 33%

Bengtsson, Fredrik forskarassistent Hjärnans sensorimot

funkt

7% 7% 93% Terminsansvarig

Bergenfelz, Anders professor/överläka Kirurgi 2% 2% 65% 33%

Berger, Karin forskarassistent Molekylär endokrinologi 15% 15% 85%

Berglund, Lisa forskare, biträdan Medicin 13% 13% 87%

Berntorp, Erik professor/överläka Medicin 1% 1% 66% 33%

Bexell, Daniel postdoktor Molekylär medicin 10% 10% 90%

Bjartell, Anders professor/överläka Urologi 7% 7% 59% 33%

Bjermer, Leif professor/överläka Lungmedicin 5% 5% 62% 33%

Bjursten, Lars Magnus professor Bioimplantatforskning 10% 10% 90%

Björck, Lars professor/speciali Infektionsmedicin 0% 0% 66% 33%

44

Björklund, Anders seniorprofessor Neurobiologi 1% 1% 99%

Björklund, Maria bibliotekarie Bibliotek och ikt 4% 4% 96%

Björklund, Tomas forskarassistent Molekylär

neuromodulering

13% 13% 87%

Blom, Anna professor Proteinkemi 15% 15% 85%

Bodelsson, Mikael professor/speciali Anestesiologi 6% 6% 61% 33%

Borg, Åke professor Onkologi 1% 1% 99%

Brandelius, Angelica doktorand Resp

immunofarmakologi

0% 0% 100%

Brauer, Kerstin instruktör Klinisk fysiologi 11% 11% 89%

Broström, Linus univadj Medicinsk etik 1% 1% 99%

Calvén, Jenny doktorand Resp

immunofarmakologi

10% 10% 90%

Ceder, Yvonne forskarassistent Klinisk kemi 12% 12% 88%

Cenci Nilsson, Angela professor Basala ganglier 1% 1% 99%

45

Christensson, Bertil professor/överläka Infektionsmedicin 34% 34% 33% 33%

Dahlberg, Leif professor/överläka Ortopedi 1% 17% 18% 49% 33%

Dahlbäck, Björn professor/överläka Klinisk kemi 7% 7% 60% 33%

Dahlin, Lars professor/överläka Handkirurgi 2% 11% 14% 53% 33%

Davidsson, Josef Student Leukemi

Davidsson, Marcus doktorand Molekylär

neuromodulering

18% 18% 82%

Degerman, Eva professor Signaltransduktion 21% 21% 79%

Deierborg, Tomas forskare Nervcellsöverlevnad 16% 16% 84%

Dejmek, Annika professor/överläka Patologi 7% 7% 59% 33%

Dizeyi, Nishtman forskare, biträdan Urologi 5% 5% 95%

Donnér, Jakob univlekt Infektionsmedicin 28% 28% 72%

Drake, Anna Maria univlekt Sjukgymn ped gr 5% 5% 95%

Dunér, Pontus forskare, biträdan Medicin 13% 13% 87%

46

Durbeej-Hjalt, Madeleine professor Muskelbiologi 7% 7% 93%

Edgren, Gudrun professor Medcul 6% 6% 94% Förest. MedCUL

Edlund, Anna doktorand Endokrinologi 8% 8% 92%

Edvinsson, Lars professor/överläka Medicin 1% 1% 66% 33%

Ekberg, Olle seniorprofessor Diagn radiologi 2% 5% 6% 94%

Ekblad, Eva professor Neurogastroenterologi 1% 1% 99%

Ekblom, Marja professor/överläka Stamcellscentrum 13% 13% 53% 33%

Ekstrand, Joakim postdoktor Psykiatri 2% 2% 98%

Ekström, Per forskare Oftalmologi 49% 49% 51%

Elgstrand, Erika doktorand Cns genterapi 10% 10% 90%

Eliasson, Lena professor Endokrinologi 1% 1% 99%

Elmståhl, Sölve professor/överläka Geriatrik 9% 9% 58% 33%

Englund Johansson, Ulrica forskarassistent Oftalmologi 2% 2% 98%

Erici, Sten pedagogisk Medcul 23% 23% 77%

47

utveckl

Eriksson Linsmeier, Cecilia forskarassistent Neurala gränsytor 12% 12% 88%

Eriksson, Tommy univlekt Klin kem 7% 7% 93%

Erjefält, Jonas professor Luftvägsinflammation 1% 1% 99%

Erlanson-Albertsson,

Charlotte

professor Apetite regulation 24% 24% 76%

Erlinge, David professor/överläka Kardiologi 2% 2% 65% 33%

Etemadi, Leila doktorand Neurala gränsytor 3% 3% 97%

Fellman, Vineta professor/överläka Pediatrik 5% 5% 62% 33%

Fernandez, Celine forskare, biträdan Endokrinologi 10% 10% 90%

Fex, Malin forskarassistent Exodiab 13% 13% 87%

Fioretos, Thoas professor/överläka Barnleukemi 1% 1% 66% 33%

Flygare, Johan forskarassistent Mol med o genterapi 10% 10% 90%

Forslid, Anders veterinär Universitetsveterinären 0% 0% 100%

Friberg, Annika forskare, biträdan Neuronanoscience 12% 12% 88%

48

Frick, Anders Student Inst för experimentell

med vetenskap

Galeev, Roman doktorand Mol med & genterapi 12% 12% 88%

Garwicz, Martin professor Neuronanoscience 100% Nivåansvarig

Geborek, Pontus doktorand Hjärnans sensorimot

funkt

6% 6% 94%

Gisselsson Nord, David univlekt Gene instabilitet 14% 14% 86% Terminsansvarig

Giwercman, Aleksander professor/överläka Urologi 1% 1% 66% 33%

Godaly, Gabriela univlekt Med mikrobiologi 32% 32% 68% Terminsansvarig

Gomez, Maria forskare Medicin 10% 10% 90%

Granmo, Marcus forskarassistent Neurofysiologi 11% 11% 89% Terminsansvarig

Groop, Leif professor/överläka Endokrinologi 2% 2% 64% 33%

Grubb, Anders seniorprofessor Cystatiner 2% 2% 98%

Grände, Per-Olof seniorprofessor Anestesiologi 4% 4% 96%

Gullberg, Urban professor Leukemipatogenes 35% 35% 65%

49

Gustavsson, Lena forskare Tumörcellsbiologi 11% 11% 89%

Gåfvels, Mats univlekt/överläkar Klin kem 19% 19% 48% 33%

Gällentoft, Lina doktorand Neurala gränsytor 12% 12% 88%

Halje, Pär forskare, biträdan Neurofysiologi 12% 12% 88%

Hallgren, Oskar laboratorieforskar Lungmedicin 15% 15% 85%

Hansen, Christian postdoktor Neural plasticitet o rep 14% 14% 86%

Hellsten, Rebecka laboratorieforskar Urologi 12% 12% 88%

Hellstrand, Per seniorprofessor Kärlfysiologi 20% 20% 80%

Hermansson, Ann univlekt/ö-läk/spe Inst för kliniska

vetenskaper, Lund

7% 7% 59% 33%

Hermerén, Göran professor emeritus Medicinsk etik

Herwald, Heiko professor Infektionsmedicin 18% 18% 82%

Hesslow, Germund professor Associativ inlärning 19% 19% 81%

Heyman, Lovisa doktorand Molekylär endokrinologi 13% 13% 87%

50

Hillman, Magnus forskare, biträdan Medicin 10% 10% 90%

Holm, Cecilia professor Molekylär endokrinologi 8% 8% 92% Terminsansvarig

Holmberg, Johan K forskare, biträdan Muskelbiologi 15% 15% 85%

Holmqvist, Staffan doktorand Övrigt emv 18% 18% 82%

Holst, Elisabet univlekt Med mikrobiologi 49% 49% 51% Terminsansvarig

Hug, Kristina forskare, biträdan Medicinsk etik 6% 6% 94%

Hultgårdh, Anna professor Kärlväggsbiologi 30% 30% 70%

Häcker, Udo professor Utv.biol. i invertebrater 20% 20% 80%

Högestätt, Edward professor/överläka Sens nerv 1% 1% 66% 33%

Iderberg, Hanna doktorand Basala ganglier 12% 12% 88%

Ihse, Ingemar professor emeritus Kirurgi

Ingvar, Christian professor/överläka Kirurgi 55% 55% 11% 33% Terminsansvarig

Ivars, Fredrik professor Immunology group 23% 23% 77% Terminsansvarig

Jansson, Marianne forskare Innate hiv 1% 1% 99%

51

Jeppsson, Bengt professor/överläka Kirurgi 0% 30% 31% 36% 33%

Jirenhed, Dan-Anders forskare, biträdan Associativ inlärning 15% 15% 85%

Jirström, Karin professor/överläka Patologi 9% 9% 58% 33%

Johanson, Aki professor Psykiatri 1% 1% 99%

Johansson, Bertil professor/överläka Leukemi 6% 6% 61% 33%

Johansson, Fredrik doktorand Associativ inlärning 9% 9% 91%

Johansson, Mats univlekt Medicinsk etik 1% 1% 99%

Jones, Helena forskarassistent Molekylär endokrinologi 27% 27% 73%

Juliusson, Gunnar professor/speciali Stamcellscentrum 15% 15% 51% 33%

Jögi, Annika laboratorieforskar Molekylär medicin 12% 12% 88%

Jörntell, Henrik forskare Hjärnans sensorimot

funkt

2% 2% 98%

Kahl Knutson, Barbro laboratorieing Galectins and cancer 7% 7% 93%

Karlsson, Jenny laboratorieforskar Gene instabilitet 10% 10% 90%

52

Karlsson, Magnus professor/överläka Ortopedi 16% 16% 51% 33%

Karpman, Diana professor/överläka Pediatrik 1% 1% 66% 33%

Kempe, Maria univlekt Biomed

polymerteknologi

31% 31% 69%

Kirkeby, Agnete postdoktor Neurala stamceller 15% 15% 85%

Kirkhorn, Tomas univlekt Medicinsk teknik 0% 0% 100%

Kokaia, Merab professor Neurologi 22% 22% 78%

Kokaia, Zaal professor Neurologi 22% 22% 78%

Kotarsky, Heike laboratorieforskar Pediatrik 19% 19% 81%

Kotarsky, Knut forskare, biträdan Mucosal immunology 19% 19% 81%

Krantz, Peter univlekt/ö-läk/spe Rättsmedicin 30% 30% 36% 33%

Köhler, Per doktorand Neurofysiologi 2% 2% 98%

Lagerstedt, Jens forskarassistent Med proteinvetenskap 12% 12% 88%

Larsson Callerfelt, Anna-

Karin

postdoktor Lungbiologi 12% 12% 88%

53

Larsson, Christer professor Tumörcellsbiologi 1% 1% 99% Nämndsordf.

Larsson, Jonas univlekt Mol med & genterapi 0% 0% 100%

Leanderson, Tomas professor Immunology group 6% 6% 94%

Leandersson, Karin forskarassistent Cancerimmunologi 0% 0% 100%

Leffler, Hakon professor Galectins and cancer 4% 4% 96%

Lexell, Jan professor/överläka Rehabiliteringsmedicin 1% 1% 66% 33%

Ley, David professor/överläka Pediatrik 34% 34% 33% 33%

Lindgren, Arne professor/överläka Neurologi 8% 18% 27% 40% 33%

Lindgren, Stefan professor/överläka Medicin 12% 1% 12% 54% 33%

Lindström, Mats univlekt/överläkar Psykiatrisk neuromod 39% 39% 27% 33%

Lindström, Veronica forskningsingenjör Cystatiner 41% 41% 59%

Ljung, Rolf professor/överläka Pediatrik 22% 22% 45% 33%

Ljungquist, Bengt doktorand Neurofysiologi 14% 14% 86%

Lundberg, Cecilia professor Cns genterapi 2% 2% 98%

54

Lundwall, Åke professor Klinisk kemi 27% 27% 73%

Luthman, Holger professor Endokrinologi 40% 40% 60%

Löfdahl, Claes-Göran professor/överläka Lungmedicin 5% 5% 62% 33%

Lövdahl, Susanna doktorand Medicin 4% 5% 8% 92%

Magnusson, Måns professor/överläka Öron- näs- o halssjukd 1% 1% 65% 33%

Malm, Johan professor/speciali Klinisk kemi 38% 38% 28% 33% Terminsansvarig

Malmström, Anders professor Matrixbiologi 8% 8% 92%

Mani, Katrin univlekt Glykobiologi 20% 20% 80%

Massoumi, Ramin univlekt Molekylär tumörpatologi 15% 15% 85%

Mattiasson, Anders professor/överläka Urologi 8% 8% 59% 33%

Medstrand, Patrik professor Molekylär virologi 12% 12% 88%

Mertens, Fredrik professor/speciali Barncancer 5% 5% 61% 33%

Midlöv, Patrik univlekt/distr.läk Samhällsmedicin 30% 30% 37% 33% Terminsansvarig

Moëll, Christian univlekt/överläkar Pediatrik 5% 5% 62% 33% Nivåansvarig

55

Mohammed, Mohsin doktorand Neurofysiologi 3% 3% 97%

Mulder, Hindrik professor Molekylär metabolism 14% 14% 86%

Mörgelin, Matthias forskare Infektionsmedicin 4% 4% 96%

Nilsson, Bengt-Olof professor Kärlfysiologi 26% 26% 74%

Nilsson, Jan professor/överläka Medicin 0% 0% 66% 33%

Nilsson, Peter professor/överläka Medicin 3% 3% 64% 33%

Nilsson, Åke professor emeritus Medicin

Nilsson-Ehle, Peter seniorprofessor Lipidmetabolism 9% 9% 91%

Norrving, Bo professor/överläka Neurologi 2% 2% 4% 62% 33% Terminsansvarig

Nuber, Ulrike univlekt Stamcellscentrum 3% 3% 97%

Odenholt, Inga professor/överläka Infektionssjukdomar 1% 32% 32% 34% 33%

Ohlsson, Bodil professor/överläka Medicin 4% 4% 62% 33%

Ohlsson, Lena forskare Medicin 13% 13% 87%

Oldberg, Åke professor Forskargrupp 18% 18% 82%

56

Olde, Björn forskare Kardiologi 17% 17% 83%

Olsson, Håkan professor/överläka Onkologi 2% 7% 9% 58% 33%

Olsson, Martin L professor/överläka Transfusionsmedicin 34% 4% 38% 29% 33%

Orho-Melander, Marju professor Endokrinologi 11% 11% 89%

Parmar, Malin forskare Neurala stamceller 1% 1% 99%

Pera, Edgar univlekt Stamcellscentrum 21% 21% 79%

Perez, Maria Thereza univlekt Oftalmologi 18% 18% 82%

Persson, Jenny J forskarassistent Mucosal immunology 15% 15% 85%

Persson, Jenny L forskare Exp cancerforskning 10% 10% 90%

Persson, Lo professor Biogena aminer 33% 33% 67% Nivåansvarig

Pettersson, Lina forskare, biträdan Neurala gränsytor 10% 10% 90%

Rasmussen, Anders doktorand Associativ inlärning 1% 1% 99%

Rauch, Uwe univlekt Kärlväggsbiologi 50% 50% 50%

Renström, Erik professor Endokrinologi 1% 1% 99%

57

Richter, Ulrike forskare, biträdan Neurofysiologi 12% 12% 88%

Riesbeck, Kristian professor/överläka Med mikrobiologi 12% 0% 13% 54% 33%

Rignell-Hydbom, Anna forskare Cancer/reproduktion 2% 2% 98%

Rippe, Bengt professor/överläka Njurmedicin 18% 18% 49% 33%

Rippe, Catarina forskare, biträdan Kärlfysiologi 35% 35% 65% Terminsansvarig

Romner, Bertil professor/överläka Neurokirurgi 5% 5% 62% 33%

Rydell-Törmänen, Kristina forskarassistent Lungbiologi 7% 7% 93%

Rylander, Lars forskare Cancer/reproduktion 4% 4% 96%

Råstam, Maria professor/överläka Barn- o

ungdomspsykiatri

12% 12% 55% 33%

Rönnstrand, Lars professor Exp klin kemi 12% 12% 88%

Salehi, S Albert forskare Endokrinologi 17% 17% 83%

Salunkhe, Vishal doktorand Endokrinologi 3% 3% 97%

Salvesen, Kjell professor/överläka Obstetrik och gynekologi 24% 24% 42% 33%

58

Saxne, Tore professor/överläka Reumatologi 18% 18% 48% 33%

Schneider, Martina forskare, biträdan Utv.biol. i invertebrater 14% 14% 86%

Schouenborg, Jens professor Neurofysiologi 2% 2% 98%

Schwartz, Stefan professor/överläka Virus 2% 2% 65% 33%

Sjölander, Anita professor Cellpatologi 20% 20% 80%

Skärstrand, Hanna doktorand Endokrinologi 12% 12% 88%

Smith, Emma forskarassistent Molekylär tumörbiologi 6% 6% 94%

Spanne, Anton doktorand Hjärnans sensorimot

funkt

3% 3% 97%

Stenkula, Karin forskarassistent Med proteinvetenskap 12% 12% 88%

Stjernquist, Martin professor/överläka Obstetrik 2% 26% 29% 38% 33% Programdirektör

Struglics, André projektledare Ortopedi 19% 19% 81%

Sundgren, Pia professor/överläka Diagnostisk radiologi 5% 5% 62% 33%

Svedman, Cecilia univlekt/överläkar Dermatologi 38% 38% 29% 33%

59

Svensson Frej, Marcus forskarassistent Eosinophil biology 15% 15% 85%

Svensson, Lena M forskarassistent Leukocyte migration 19% 19% 81%

Swärd, Karl univlekt Kärlfysiologi 15% 15% 85%

Tampellini, Davide forskare Exp. demensforskning 4% 4% 96%

Tamtè, Martin doktorand Neurofysiologi 12% 12% 88%

Thorlacius, Henrik professor/speciali Kirurgi 2% 2% 65% 33%

Thorngren, Karl-Göran seniorprofessor Ortopedi 4% 4% 96%

Tingström, Anders professor/överläka Psykiatri 1% 6% 7% 60% 33%

Troein, Margareta professor/distrikt Allmänmedicin 16% 16% 51% 33% Momentansvarig

Tsanakalis, Fotios doktorand Neurofysiologi 13% 13% 87%

Tønnesen, Hanne professor/bitr öve Klinisk alkoholforskn 12% 12% 55% 33%

Uller, Lena forskare Resp

immunofarmakologi

25% 25% 75%

Valentin, Lil professor/överläka Obstetrik 15% 15% 51% 33%

60

Warsi, Sarah doktorand Mol med o genterapi 18% 18% 82%

Vasquez, Alejandra forskare Med mikrobiologi 6% 6% 94%

Wendt, Anna forskare, biträdan Endokrinologi 13% 13% 87%

Westrin, Åsa univlekt/ö-läk/spe Psykiatri 0% 42% 43% 24% 33%

Wieloch, Tadeusz professor Neurokirurgi 13% 13% 87%

Wierup, Nils forskarassistent Neuroendokrin

cellbiologi

3% 3% 97%

Wingstrand, Hans professor/överläka Ortopedi 1% 33% 34% 33% 33%

Wirfält, Elisabet professor Nutritionsepidemiologi 0% 0% 100%

Wollmer, Per professor/överläka Klinisk fysiologi 18% 18% 48% 33%

Voss, Ulrikke doktorand Neurogastroenterologi 12% 12% 88%

Ågerstam, Helena postdoktor Barnleukemi 25% 25% 75%

Åkerblom, Malin doktorand Drn 12% 12% 88%

Åkerström, Bo professor Infektionsmedicin 9% 9% 91%

61

Åkeson, Jonas professor/överläka Anestesi 31% 31% 35% 33% Nivåansvarig

Åkesson, Kristina professor/överläka Ortopedi 0% 15% 15% 51% 33%

Åsman, Peter univlekt/överläkar Oftalmologi 37% 37% 30% 33% Terminsansvarig

Öjehagen, Agneta professor Psykiatri 13% 13% 87%

Önnerfjord, Patrik forskare Molekylär skelettbiologi 1% 1% 99%

Östergren, Per-Olof professor/överläka Socialmedicin 1% 1% 66% 33%