Session 59 Carina Fors

Trafikantstöd i mörkertrafikCarina ForsSven-Olof LundkvistSara NygårdhsLena Nilsson

Projektets syfte

● Undersöka trafikanters behov, problem och upplevelser kopplade till mörkertrafik Fordonsförare Fotgängare Cyklister Äldre Personer med nedsatt synförmåga

● Ta fram och utvärdera alternativa utformningar av vägutrustningar för att förbättra synbarheten i mörker

● Projektet är i huvudsak inriktat mot tätort

Metod

● Del I: Litteraturstudie Mörkertrafik i tätort ur ett trafikantperspektiv

● Del II: Fokusgrupper Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort

● Del III: Fältstudie Synbarhet av cyklister och cykelöverfarter

● Del IV: Simulatorstudie Alternativ utformning av vägutrustning Kommer att genomföras under 2010

Del I: Litteraturstudie

● Litteratur 1998-2008● Innehåll

Olycksstatistik Belysningsterminologi Sammanfattning av Vägar och gators utformning (VGU) Ögat och mörker Trafikanter i mörkertrafik

• Fordonsförare• Fotgängare• Cyklister• Äldre• Personer med nedsatt syn

Litteraturstudie: olycksstatistik

● Allmänt: Högre risk för olycka i mörker Svårare olyckor i mörker

● Då inverkan från andra faktorer (alkohol, trötthet etc) minimeras: Fordonsolyckor: inga tydliga skillnader mellan mörker och dagsljus Fotgängare: högre olycksrisk i mörker Cyklister: högre olycksrisk i mörker?

Litteraturstudie: mörker och synen

● Människans öga Ej väl anpassat till mörker Sämre synskärpa, kontrastkänslighet, perifer syn och förmåga att

upptäcka rörelse Långsam mörkeradaption (30 min) Bländning

● Försämrat mörkerseende vid: Närsynthet, katarakt (grå starr, 50% 65+), makuladegeneration (gula

fläcken, 15-20% 75+), glaukom och diabetesretinopati

● Mörkertrafik: blandning av ljus och mörker (mesopiskt seende) Svårt att modellera och predicera hur människan uppfattar

synbarheten Mätinstrument anpassade antingen till dagsljus eller mörker

Litteraturstudie: trafikantbeteende, problem och behov ● Fordonsförare:● Hastighet

”Kör fortare än man ser”

● Upptäckbarhet av gående Låg kontrast, bländning Fordonsförare överskattar synbarheten ”Förare förstår inte att synen försämras i mörker” Reflex förbättrar synbarheten avsevärt ffa på landsbygden,

ej väldokumenterad effekt i tätort (visuellt ”plottriga” miljöer)

● Vägbelysning Vitt ljus ger bättre synbarhet Ny forskning: kostnadseffektivt vitt ljus

Litteraturstudie: trafikantbeteende, problem och behov● Fotgängare:

● Överskattar sin egen synbarhet Fotgängare ser fordon före fordonsförare ser fotgängare

● Låg användning av reflex Underskattar nyttan med reflex

● Cyklister:

● Låg användning av cykelbelysning och reflexer

● Begränsad litteratur

● Äldre:

● Sämre mörkerseende, ökad känslighet för bländning

● Anpassar sin körning efter sin förmåga, undviker att köra när det är mörkt

● Personer med nedsatt syn:

● Heterogen grupp med olika behov och problem

● Begränsad litteratur

Del II: Fokusgrupper

● Tre grupper: Äldre bilförare (65+) Äldre fotgängare (65+) Cyklister

● 5-8 deltagare/grupp

● Diskussion kring upplevelser, problem och behov i mörkertrafiken med fokus på tätort

Fokusgrupper: Äldre bilförare

● Svårt att upptäcka fotgängare och cyklister Önskar bättre belysning vid övergångsställen

● Upplever inga speciella problem i övrigt i tätort

● Bländning (landsväg) Från andra fordon Från skyltar

● Svårt att se vägen (landsväg) Dåliga och/eller smutsiga vägmarkeringar och kantstolpar

Fokusgrupper: Äldre fotgängare

● Upplever trafikregler för oskyddade trafikanter som otydliga(zebralagen, var man ska gå respektive cykla) irritation och olycksrisker

● Efterfrågar bättre belysning Otrygga områden (parker, tunnlar etc) För att undvika fallolyckor

● Är medvetna om att de syns dåligt, men använder sällan reflex ”Man är ju lite kokett” Efterfrågar lättillgängliga och lättanvända reflexer

Fokusgrupper: Cyklister

● Bra vägbelysning viktigt Cykelbelysning ofta otillräcklig Trygghet (parker, tunnlar etc)

● Upplever trafikregler för oskyddade trafikanter som otydliga(zebralagen, var man ska gå respektive cykla) irritation och olycksrisker

● Andra GC-trafikanter som saknar reflex/cykelbelysning upplevs som ett problem

Sammanfattning, litteraturstudie och fokusgrupper

Tätort● Upplevda problem i tätort rör framförallt oskyddade trafikanter

Dålig synbarhet Otydliga regler / okunskap om regler / dålig regelefterlevnad Otydliga markeringar för var man ska cykla respektive gå Otrygghet (rädd att ramla, överfall, kollidera med andra GC-

trafikanter)

● Begränsad litteratur/forskning om synbarhet av GC-trafikanter i tätort

Del III: Fältstudie

● Syfte:Undersöka synbarhet av cyklister och cykelöverfarter i tätort

● Metod Slinga i centrala Norrköping med 20 cykelöverfarter 12 försökspersoner som passagerare i bil Två försök:

• Synbarhet av cykelöverfart• Synbarhet av cyklist (gråmålad attrapp, ej reflex/cykelbelysning)

Två förhållanden:• Torrt väglag• Vått väglag (ej regn)

Fältstudie: resultat

● Preliminära resultat Cyklister syns bättre än cykelöverfarter

● Hur förbättra synbarheten av cykelöverfarter? Förslag från Transportstyrelsen: införande av

vägmärke för cykelöverfart Förstärkt belysning Från litteraturen: reflexer/lysdioder i vägbanan

framför övergångsställe/cykelöverfart

Publikationer

● Litteraturstudie Mörkertrafik i tätort ur ett trafikantperspektiv – en litteraturstudie Publicerad som VTI-rapport 2009

● Fokusgrupper Trafikanters upplevda behov och problem i mörkertrafik i tätort - En

fokusgruppstudie med cyklister, äldre bilförare och äldre fotgängare Kommer publiceras som VTI-notat 2010

● Fältstudie Synbarhet av cyklister och cykelöverfarter Kommer publiceras som VTI-rapport 2010

● Simulatorstudie Kommer att genomföras under 2010

Tack!

● Finansiär: Vägverket

● Kontakt Carina Fors, [email protected] Sven-Olof ”Esso” Lundkvist, [email protected] Sara Nygårdhs, [email protected] Lena Nilsson, [email protected]