Session 56 Clas Rydergren

Staffan Algers, KTH/CTS

Lars-Göran Mattsson, KTH/CTS

> Clas Rydergren, LiU <

Bo Östlund, TFK Borlänge

Sampers: Erfarenheter ochutvecklingsmöjligheter på

kort och lång sikt

Sampers: Erfarenheter och utvecklingsmöjligheter på kort och lång sikt, 2010-01-14

Agenda

Sampers-översikt

Vad är Sampers?

Användningsområden och tillämpningar

Framtida användningsområden

Sampers-systemet

Användarenkät (Modell-resultat-nyttjar-enkät)

(Nationella modeller i andra länder)

Pågående utvecklingsprojekt

Identifierade utvecklingsmöjligheter

Rekommendationer från projektet

Projektrapport på http://bit.ly/sampers2009


Vad är Sampers?

Systematiska experiment i verkligheten är dyra. Därför görs istället simuleringsexperiment med datorbaserade modeller.

Sampers och Samgods har en särställning bland effektsambanden för övergripande analyser har de transportanalysmodeller för person- respektive godstransporter.

Generellt modellsystem för att studera effekter och förutse konsekvenser av olika åtgärder som rör nationellt personresande - effektsamband.

Systemet upphandlades 1998 med Transek som huvudansvarig utvecklare. Första versionen levererades 1999.


Syftet med Sampers

Sampers utvecklades med tanke på den övergripande statliga inriktnings- och åtgärdsplaneringen. Vägverket, Banverket och SIKA har varit typiska användare av systemet.

Det finns behov av transportanalyser även i andra sammanhang.

Allteftersom kunskapen om Sampers spritts, har också efterfrågan på tillämpningar och analyser ökat.


Tillämpningsområden

Enskilda objekt (vägar eller tågförbindelser) eller generella åtgärder (hastighetsgränser, höjd bränsleskatt eller förändrade biljettpriser).

Ex: utformningen av trängselskatteförsöket i Stockholm användes Sampers.

Ex: kommuner använder de regionala modellerna i sin trafik- och region-planering

Åtgärder med lokala effekter kan analyseras i regional modell. Hela modellsystemet kan krävas när det gäller generella åtgärder.

Effekter av förändringar utanför transportsystemet som påverkar dess användning (förändringar i oljepriset, förändringar i var folk bor och arbetar).

I forskningssammanhang (EU-projekt).

Ett demokratiskt intresse att ge tillgång till avancerade transportanalyser för att utveckla och driva sina idéer inom transportområdet – även om de metodologiska svårigheterna gör att man måste ta hjälp av konsulter.


Tillämpningsområden - begränsningar

Risken finns att man försöker använda Sampers utanför dess tillämpningsområde.

”Problem” vid små geografiska områden och vid avsaknad av verkningsmekanism i modellen.

Nya frågeställningar kan kräva att modellerna i Sampers antingen utvecklas eller ersätts.


Nya/framtida tillämpningsområden

Modellera variationer i restider och dess effekter

Modellera trafikinformation och trafikstyrning i realtid

Modellera effekter av institutionella förhållanden

Öppettider, arbetstider etc.

Modellera fordonsflottans sammansättning

Modellera hur informationsteknologin påverkar efterfrågan på resor

Samspel mellan transportsystem och markanvändning


Sampers-systemets modeller/moduler

Efterfrågemodellering

Regionala modeller:

“Standardmodellen”, “Skissvarianten”, Modellversion med sekundär destination, Modell med anslutningsresor.

Nationella modellen

“Standardmodellen”, “Realtidsmodellen”.

Internationella modellen

Bilinnehavsmodell

Utbudsmodellering

Sams-databas, nätverksmodell

VD-funktioner, assignmentparametrar (koll.trafik), flödestilläggsmatriser, kalibreringsmatriser


Användar- och beställarenkät (A/B)

Epost-baserad enkät november 2008 till januari 2009 Sampers/Samkalk.

Skickdes dels till ”Samperspiloter”/användare (A), dels till resultatköpare/beställare (B). Urval baserat på SIKAs register av tilldelade licenser.

Utskick: 78 100%Svar ”Ej målgrupp” 17 22%Svar 35 45% (67%)Ej svar 26 33%

Trafikverken 65% SIKA/Rikstrafiken 100%Kommun/Region 75%Konsulter 67%Övriga 80%

Om resultatanvändning: Myndigheterna hanterar resultaten själva, konsulter jobbar åt trafikverken och kommuner.


Enkätfrågor (A/B)

De två grupperna har givits frågor inom kategorierna

Användningsområde (A/B)

Modellerfarenhet (A/B)

Inskolningsprocess (A)

Erfarenheter av användning av Sampers/Samkalk (A/B+)

Kvalitetskontroll (A/B+)

Förbättringspotential (A/B)

Vissa frågor specifika för A respektive B

Både kvantitativa och kvalitativa svarsmöjligheter


Användningsområde: Vilka Sampersmoduler används? (A)

0

5

10

15

20

25

30

35

SAMPERS

Regiona

la mod

eller

Stand

ardm

odell

erna

Skissv

arian

ten

Mod

ellvar

iant

seku

ndär

desti

natio

n

Mod

ellvar

iant

anslu

tning

sres

emod

ellen

Nationell

a mode

llen

Stand

ardm

odell

en:

Realtid

smod

ellen:

Inte

rnatio

nella m

odelle

n

SAMKALK

Tillgän

glighe

tsmod

ulen

Hyper

kubsm

odule

n

Bilinne

havs

modelle

n

I stort sett begränsat till “standardmodellen” och vanligare med “regionala modell” än “nationella modell”


0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

Objekta

nalys

er

Överg

ripan

de an

alyse

r:

På loka

l/regio

nal n

ivå

På na

tione

ll nivå

Övrigt

, näm

ligen:

Serie1

Användningsområde? Problem som analyseras(A)


0

2

4

6

8

10

12

14

1-2 år 3-5 år > 6 år

Serie1

5

Modellerfarenhet: År av erfarenhet med Sampers (A)


0

2

4

6

8

10

12

14

SAMPERS

Regiona

la mod

eller

Stand

ardm

odell

erna

Skissv

arian

ten

Mod

ellvar

iant

seku

ndär

desti

natio

n

Mod

ellvar

iant

anslu

tning

sres

or

Nationell

a mode

llen

Stand

ardm

odell

en:

Realtid

smod

ellen

Inte

rnatio

nella m

odelle

n

SAMKALK

Tillgän

glighe

tsmod

ulen

Hyper

kubsm

odule

n

Bilinne

havs

modelle

n

Serie1

Serie2

Inskolningsprocessen: Behov av vidareutbildning (moduler) (A)


Erfarenheter från användning av Sampers (A) Gränssnitt

Svårt överblicka. Ok när man lärt sig. Omständligt. Emme/2 är stenålder

Hyfsat överskådlig uppbyggnad av arbetsgången genom scenarion och makrosteg. Bra att följa hur körningen via exekveringsstatusen.

Koppling till Emme/3

Dokumentation

Svårorienterad,. Webbdokumentation önskas. Handledning för beställare

Driftsäkerhet

Känsligt system, Oföklarliga felmeddelanden från makron, Ökad felhantering önskvärd.

Möjlighet att förstå utdata

Höga krav på vidarebearbetning. Stort behov av erfarenhet för att tolka utdata. Svårt att få överblick

Beräkningstider

Okej för nationella modellen, för regionala modeller anses de för långa


Kvalitetskontroll (A)

Logiska resultat?

Tveksamheter kring korselasticiteter, problem med externa effekter, Ologiska resultat beror ofta på felaktig indata [Vad är förväntat resultat?]

Sampers passar inte för

Utredningar som kräver snabba svar, modellering av höghastighetståg, överflyttning tåg/flyg, nya järnvägssträckningar, förändrad markanvändning, analys av objekt med trängsel, utrikesresor…

Rutiner för resultatkontroll saknas ofta. Ofta (13) anser sig sakna tillräcklig tid för att genomföra god kontroll av resultat. Anses kunna förenklas med mer överskådliga resultatuttag.


Förbättringspotential (A/B)

Styrkorna med Sampers anses vara:

Bygger på vedertagen teori (B)

Hanterar alla transportslag (B)

Bred användarkrets (B)

Svagheter med Sampers

Tidsåtgången för körningar (A)

Avsaknad av validerade referensscenarior (A)

Standardiserad sätt att använda modellen saknas (riggning) (B)

Känslighetsanalyser för komplext och tidskrävande (B)

Brister i modellering av kollektivtrafik (B)

Avsaknad av kontinuerlig förvaltning av modellen (och regional förankring) (B)


Tänkbar utveckling

Bättre beskrivning av hur trafikarbetet varierar över dagen

Hantera interaktionen mellan hushållsmedlemmar

Modellera val av resetidpunkt och kedjeresande

Ta större hänsyn till variationer i preferenser och behov mellan olika trafikantgrupper


Pågående utvecklingsprojekt

Möjlighet att kombinera persontransportmodeller

Förbättra modellering av kollektiva färdmedel – Samvips (KTH)

Höghastighetståg – mellan önskan och beslutsprincip

Förbättra/åtgärda modellering av nationella resor för att åtgärda brister vid modellering av höghastighetståg. (WSP)

Effektiva transportmodeller

Jämföra Sampers standardmodeller med skissmodellen Lutrans (WSP)

Jämförelse Sampers/Lutrans

Likheter och skillnader i modellerna, även när det gäller befolkning, mark och bilinnehav (WSP)

RES10

Nästa resvaneundersökning (SIKA)


Utvecklingsmöjligheter inom nuvarande system

Systemet

Snabbare programkod för efterfrågemodeller (oförändrade)

GUI

Standardriggning

Jämförelseautomatik

Fler globala parametrar

Sams-data och övriga indata

Mer data i Samsdatabasen (för bilinnehav)

Hanteringsverktyg för Sams-databasen

Automatkodning av trafiknätverk

Områdesavgränsning

Hantering av reseavdrag


Utvecklingsmöjligheter inom nuvarande system Efterfrågemodell

Regionala modeller

Bättre kalibrering av skissmodellen / Implementering Lutrans

Nationella modeller

Uppdatering realtidsmodellen kollektivtrafik

Uppdatera anslutningsresemodellen (RES05/06)

Utbudsmodell

Biltrafik

Förbättrade konvergensegenskaper (byte till Emme/3)

Snabbare exekvering

Bättre volume-delay-funktioner

Kollektivtrafik

Optimerade assignmentparametrar (värdering restidskomponenter)

Assignmentparametrarnas fördelning

Förvaltning

Underhålla systemet, utveckla, svara för grunddata, användarmöten


Utvecklingsmöjligheter utan bindning till nuvarande system

Efterfrågemodellering (aktivitetsbaserade modeller)

Regionala resor

Mikrosimuleringsbaserade beräkningar

Interaktion mellan hushållsmedlemmar

Tidpunktsval

Nationella resor

Förbättrad modellering av turtäthet i kollektivtrafik

Internationella resor

Nyttja data från angränsande länder. (Bibehållen uppdelning nationella/internationell resmodeller)

Icke-modellerade resor (t.ex. distributionstrafik)

Analys av hur sådan trafik behöver hanteras


Utvecklingsmöjligheter utan bindning till nuvarande system

Utbudsmodeller

Biltrafik

Utveckling mot dynamisk nätutläggning (mikro, eller meso)

Kollektivtrafik

Alternativ till Emme/3 och Vissum

Inventering av möjlig modellutveckling

Systemsida

Skalbar detaljeringsnivå önskvärt

Bilinnehav

Modellering av vilka biltyper som används till vilka resor

Validering

Databas med trafikräkningar (alla färdsätt och restyper)


Rekommendationer - kort sikt Tydligt förvaltningsansvar

Underhålla systemet

Driva systemutveckling

Dokumentation och utbildning

Grunddata

Kommunikation mellan användare

Utbudsmodeller: Uppdatering till Emme/3, uppdatering modeller kollektivtrafik

Regionala resor: Utvärdering/implementering av snabbvarianter

Internationella resor: Underlätta hantering. Påbörja nyutveckling

Bilinnehavsmodellen: Uppdatera VTI-modellen för att spegla körkostnad (inte bensinpris)

Icke-modellerad trafik: Studie av saknad trafik

System: Ett antal justeringar som relaterar till kvalitetskontroll


Rekommendationer - lång sikt Givet nuvarande system

Utbudsmodeller: Nya modeller beroende av resultat från pågående forskningsprojekt

Efterfrågemodeller: Omskattning baserat på RES05/06

System: Mer flexibel områdesindelning, “modellfönster”

Utan bindning till nuvarande system

Efterfrågemodeller: mikrosimulering, aktivitetsbaserad modell

Långväga inrikesrese-modeller: Utveckling av realtidsmodeller

Utrikesmodeller: Ny modell med destinationsval, samarbete med andra länder

Bilinnehavs- och bilparksmodeller: Utveckling av dynamisk modell

Utbudsmodeller

Kollektivtrafik: Implementering av modell från pågående projekt

Biltrafik: Dynamisk nätutläggningsmetod

Systemutveckling: Moduluppbyggnad för koppling mot andra system

www.liu.se

Vi tror att kortsiktiga förbättringar av Sampers-systemet kan öka dess tillämpbarhet avsevärt. Det är viktigt att förbättringsarbetet sätts igång omedelbart.

De långsiktiga förbättringarna är nödvändiga för att beslutfattarna ska kunna förses med ett relevant beslutsunderlag, inte minst för nya transportpolitiska frågeställningar som växer fram.

Mer information eller detaljer? [email protected]

Projektrapport på http://bit.ly/sampers2009

Session 56 Clas Rydergren

Documents