Schyst resande, 2016
Schyst resande, 2016
1
Om kampanjen ”Varje droppe räknas” .................................................................................. 2
Vatten och turism .................................................................................................................. 3
Världens vattenresurser ..................................................................................................... 3
Vatten är en mänsklig rättighet .......................................................................................... 4
Turism – en växande bransch ............................................................................................ 6
Turismen bidrar till vattenbristen ........................................................................................ 7
Hotell .............................................................................................................................. 9
Pool ...............................................................................................................................11
Golf ...............................................................................................................................12
Mat ................................................................................................................................13
Energi ............................................................................................................................13
Exempel på resmål med vattenbrist .....................................................................................14
Zanzibar, Tanzania ............................................................................................................14
Turkiet...............................................................................................................................14
Phuket, Thailand ...............................................................................................................15
Mexiko ..............................................................................................................................16
Öland och Gotland............................................................................................................17
Tips till resenärer ..................................................................................................................19
Så här sparar du vatten! ...................................................................................................19
Så här sparar du energi (och därmed vatten) ....................................................................19
Text och research: Amanda Söderlund, Fair Action, 2016.
2
Schyst resande genomför under hösten 2016 kampanjen ”Varje droppe räknas” för att öka
medvetenheten om hur turismens vattenanvändning påverkar lokalbefolkningen i låg- och
medelinkomstländer. Detta dokument har tagits fram av Fair Action, en av Schyst resandes
medlemsorganisationer, på uppdrag av Schyst resande. Det är skrivet som ett internt
underlag för att hämta information till kampanjen.
Syftet med kampanjen är att medvetandegöra målgruppen (främst resenärer under 45 år som
bor i en storstad och är intresserade av hållbarhet) om hur deras direkta och indirekta
vattenanvändning påverkar lokalbefolkningen på resmålet. Kampanjen ska fokusera på vatten
som en mänsklig rättighet och innehålla konstruktiva budskap.
Målen med kampanjen är att bidra till en ökad medvetenhet hos målgruppen om hur
turistindustrins vattenanvändning på populära turistdestinationer i låg- och
medelinkomstländer påverkar lokalbefolkningen och vad man kan göra för att minska sin
vattenförbrukning på resmålet.
Inom ramen för kampanjen kommer en kortfilm om vatten och turism produceras, med
information om turismens inverkan på vattenresurserna på populära resmål. En kampanjsida
kommer också lanseras, med fördjupad information om vatten och turism. Både film och
kampanjsida kommer innehålla tips på vad man kan göra som enskild resenär.
Kortfilmen och kampanjsidan lanseras på Schyst resandes seminarium med tema vatten den
11 november 2016. Kampanjen kommer främst att spridas via sociala medier via Schyst
resande, nätverkets medlemsorganisationer och ambassadörerna.
3
Vatten är förutsättningen för allt liv och vi blir allt fler som behöver vatten. De senaste 50 åren
har vattenanvändningen tredubblats. Samtidigt är jordens vattenresurser ojämnt fördelade. I
vissa länder finns det ett överflöd medan två miljarder människor bor i områden vars
vattenresurser redan är utsatta.1
Figur 1 visar översiktligt hur hårt belastade vattenresurserna är. I Europa är länderna runt
Medelhavet värst drabbade. I övriga världen sticker Mellanöstern, Centralasien, Sydostasien
och delar av norra Afrika ut med extremt hög belastning på sina vattentillgångar.
Figur 1. Belastning på vattentillgångar.2
Figuren ger en aggregerad bild av vattenresurserna världen över. Belastningen på
vattenresurserna kan även variera inom ett land. I många länder varierar tillgången till vatten
under året, med tydliga torr- och regnperioder.
På grund av befolkningstillväxten och klimatförändringar bedöms tillgången till rent vatten bli
ännu mer kritisk framöver.3 Om femton år beräknar FN att det globala vattenunderskottet
1 European Environment Agency, http://www.eea.europa.eu/themes/water/wise-help-centre/glossary-definitions/water-stress 2 World Resources Institute http://www.wri.org/blog/2013/12/world%E2%80%99s-36-most-water-stressed-countries 3 Ibid.
4
ligger på omkring 40 procent.4 Omkring 1,8 miljarder människor kommer att leva i länder eller
regioner där det råder vattenbrist i framtiden.5
Det är lätt att tro att det finns hur mycket vatten som helst på jorden när man tittar på en karta
och ser de stora världshaven, men faktum är att bara tre procent av allt vatten på jorden är
färskvatten och går att dricka – och 70 procent av detta vatten är låst i form av is på Nord-
och Sydpolen.6 Vi måste därför vara sparsamma och dela med oss.
Vatten är livsnödvändigt. Ändå slösar vi på vatten och släpper ut allt möjligt i vattnet.
Föroreningarna är större än någonsin och 6,4 miljoner ton skräp dumpas i världshaven varje
år.7
FN har slagit fast att rent vatten är en mänsklig rättighet. 2010 antog FN:s generalförsamling
en resolution om att tillgång till rent och billigt vatten och sanitär utrustning ska vara en
grundläggande mänsklig rättighet.8 Resolutionen är inte bindande, men lyfter ändå upp
vattenfrågans prioritet.
Trots detta saknar omkring 700 miljoner människor tillgång till rent vatten. Det är som om alla
människor i hela Europa inte skulle kunna ta en dusch, tvätta händerna eller dricka ett glas
vatten under en vanlig dag.9 Dessutom dör 800 barn under fem år varje dag på grund av
smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien.10
Som i de allra flesta fall är det de allra fattigaste som drabbas hårdast och de har i regel sämst
tillgång till rent vatten. Tillgången till vatten handlar i stor utsträckning om betalningsförmåga.
Räknat utifrån hur stor andel av befolkningen som har tillgång till vatten är det i huvudsak de
länder som FN kategoriserar som minst utvecklade som har störst brist. I de 50 fattigaste
länderna saknar var tredje invånare tillgång till vatten inom rimligt avstånd från hemmet.11
Tillgången till rent vatten var ett av FN:s milleniemål och målet finns även med i Agenda 2030,
FN:s nya globala utvecklingsagenda. Mål 6 är att alla ska ha tillgång till rent vatten och sanitet
4 The annual World Water Development Report 2015, http://unesdoc.unesco.org/images/0023/002318/231823E.pdf 5 Omvärlden, http://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2016/fn-varnar-for-vattenkris/ 6 Tourism Concern, 2012, Water Equity in Tourism A human Right – A Global Responsibility. Edited by Rachel Noble, Paul Smith, Polly Pattullo, s.4 7 Havs -och vattenmyndigheten, https://www.havochvatten.se/hav/fiske--fritid/miljohot/marint-skrap.html 8 FN, Resolution 64/292 och http://www.un.org/waterforlifedecade/human_right_to_water.shtml samt (The) Right to Water, Fact Sheet No. 35. United Nations, OHCHR, UN-HABITAT, WHO, 2010 9 768 miljoner människor saknar rent vatten. I Europa bor det 742,5 miljoner. 10 Faktablad från UNHCF, senast uppdaterat i april 2016. https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet 11 Unicef, https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet 2015-01-18
5
till 2030. Vattenfrågan ingår även indirekt i mål 12 som handlar om hållbar produktion och
konsumtion.12
Nästan hälften av alla människor i låg- och medelinkomstländer har problem med hälsan på
grund av dåligt vatten och undermåliga sanitära förhållanden. Fortfarande har var tredje
person i världen inte möjlighet att gå på en vettig toalett.13 För att få tag på vatten måste
kvinnor i Afrika och Asien i genomsnitt gå sex kilometer.14 Smutsigt vatten och dåliga sanitära
förhållanden är idag den näst vanligaste orsaken till att barn i världen dör.15
infrastrukturen för vattnet, d.v.s. hur ledningar och transport av vatten fungerar, är också
viktig. Gamla rör som går sönder gör att mycket vatten läcker ut och det kan dröja länge innan
dessa repareras, vilket leder till att mycket vatten förloras. Det här problemet är vanligt
förekommande i många låg- och medelinkomstländer.16
Det är vanligtvis kvinnan som ansvarar för vattentillgången i låg- och medelinkomstländer.
Vattenbrist kan därmed öka arbetsbördan för många kvinnor i låg- och medelinkomstländer
och är därför också en jämställdhetsfråga. 17
12 FN:s utvecklingsprogram, UNDP, http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ 13 Unicef, https://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet 14 FN, http://www.un.org/waterforlifedecade/human_right_to_water.shtml 15 FN, http://www.un.org/waterforlifedecade/human_right_to_water.shtml 16 Stefan Gössling, C. Michael Hall och Daniel Scott, 2015, Tourism and Water. 17 Stroma Cole, Lucy Ferguson, 2015, Towards a gendered political economy of water and tourism.
6
Rese- och turismsektorn växer så att det knakar. 2015 nådde antalet internationella besökare
ett topprekord och uppgick till 1,2 miljarder enligt UNWTO:s (United Nations World Tourism
Organisation) senaste mätning.18 2030 beräknas antalet resor uppgå till 1,8 miljarder.19
Figur 2. Antal miljoner utlandsresor per år (siffran för 2030 är en uppskattning).
Turismsektorn är en av värdens största sektorer; större än både bilindustrin, jordbruket, och
klädindustrin var för sig. Rese- och turismsektorn stod för 7,6 miljarder dollar av världens
totala BNP 2014, enligt World Travel & Tourism Councils (WTTC) globala rapport. Det
motsvarar ungefär 10 procent. Turismsektorn skapar även många arbetstillfällen. Globalt
arbetar en av elva personer inom turismsektorn, se figur 3 nedan. Enligt samma rapport är
det bara gruvindustrin, finansbranschen och detaljhandeln som är större än turismsektorn.20
18 The World Tourism Organization (UNWTO), http://media.unwto.org/press-release/2016-01-18/international-tourist-arrivals-4-reach-record-12-billion-2015 19 Forskning.se, http://www.forskning.se/2015/03/13/den-globala-turismens-miljopaverkan-fran-ar-1900-till-2050/ 20 Hürriyet Daily News, http://www.hurriyetdailynews.com/travel-tourism-sectors-generate-12-pct-of-turkeys-gdp-report.aspx?pageID=238&nID=83118&NewsCatID=349
25
528
1035
1800
0
200
400
600
800
1000
1200
1400
1600
1800
2000
1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030
MILJONER UTLANDSRESOR PER ÅR
7
Figur 3. Illustration av turismens del i världsekonomin.21
Turismsektorn är mycket viktig även för många låg- och medelinkomstländer – både i form av
pengar och arbetstillfällen. Dessutom är det en sektor som genererar mycket kringaktiviteter.
Det finns dock stora risker med turismen, såsom ökad belastning på natur och miljö,
exploatering av arbetskraft och ”all inclusive”-koncept som gör att turisternas pengar inte
sipprar ner till lokalbefolkningen.
Dessutom råder en växande konkurrens om vattnet mellan den växande turistindustrin och
jordbruket som behöver mycket vatten, liksom energisektorn. Resurssvaga bönder har i
många låg- och medelinkomstländer svårt att tävla mot turistindustrin när det kommer till att
ha råd med vatten.
Ökad turism kan bidra till att förbättra tillgången till vatten och vattenkvalitén på ett resmål
eftersom turisterna förväntar sig en viss kvalitet. Det kan handla om investeringar i
vattenledningar, reparationer och underhåll eller att reningsverk byggs.22
Vanligtvis är det dock så att turismen i hög grad bidrar till vattenbristen. Generellt sett
överutnyttjar turismsektorn vattnet på en destination genom bland annat hotellens
förbrukning, i pooler, till golfbanor och genom turisternas egen användning. Längs kuster och
på öar, där turismen är som mest koncentrerad, är färskvatten ofta en bristvara på grund av
21 The World Tourism Organization (UNWTO), http://www2.unwto.org/content/why-tourism 22 Gössling et al. 2011. Tourism and water use: Supply, demand, and security. An international review.
8
en ohållbar användning av vattenresurserna. Dessutom besöker vi många av de populära
destinationerna under deras torrperiod när det är extra ont om vatten.23
När vi är ute och reser använder vi mer vatten än vad vi gör till vardags. Turister i Granada i
Spanien använder generellt sju gånger mer vatten är vad lokalbefolkningen gör. Den här stora
skillnaden är vanlig på turistmål.24 I Thailand och Egypten använder turister i genomsnitt
mellan tre och sex gånger så mycket vatten som lokalbefolkningen. Ett annat exempel på den
sneda fördelningen av vatten är Bali där resenärer använder omkring 65 procent av landets
tillgängliga vattenresurser, vilket har lett till konflikter mellan lokalbefolkningen och
turismsektorn.
Rhodos är en vacker grekisk ö och ett populärt turistmål. Ön har dock små sötvattentillgångar.
Många turister besöker ön årligen vilket skapar ett högt tryck på vattenresurserna, samtidigt
som det knappt regnar. Om man tar för mycket av grundvattnet finns risk för att saltvatten
tränger in i sötvattensdepåerna. Detta kan leda till att sötvattnet blir förstört. Turister är ofta
på plats under torrperioden vilket sätter extra press på vattentillgångarna.25 Rhodos är inget
undantag, se figur 4.
23 Gössling et al, 2015, Tourism and Water, s. 32. (Uppgifterna kommer ursprungligen från Gössling et al., 2012) 24 UNESCO, http://www.unesco.org/water/news/newsletter/155.shtml#know 25 Gössling et al, 2015.
9
Figur 4. Internationella turister och nederbörd under året på Rhodos.26
Det verkar inte heller som att vi kan förlita oss på att bristen på vatten kommer att lösas med
tiden. Forskarna Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet, och Paul
Peeters, har tittat närmare på hur den internationella turismen påverkar miljön.27 Trots
ansträngningar att försöka få till en mer hållbar turism indikerar analyser att turismsektorns
vattenanvändning kommer att öka med över 90 procent till 2050. Forskarna gör ett antagande
om ”business as usual”. Bakgrunden är att vattenförbrukningen inom turismsektorn har ökat
i takt med att sektorn växer, och den fortsätter att öka trots en mer effektiv vattenanvändning.
Detta på grund av ett ökat antal turister, mer köttätande samt längre resor (mer energi går åt,
och således mer vatten).
26 Gössling et al, s. 36. 27 Stefan Gössling och Paul Peeters, 2015, Assessing tourism's global environmental impact 1900–2050, Journal of Sustainable Tourism, 23:5, 639-659, DOI: 10.1080/09669582.2015.1008500 http://www.forskning.se/2015/03/13/den-globala-turismens-miljopaverkan-fran-ar-1900-till-2050/ samt http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09669582.2015.1008500
0
50
100
150
200
250
300
350
Jan
uar
i
Feb
ruar
i
Mar
s
Ap
ril
Maj
Jun
i
Juli
Au
gust
i
Sep
tem
ber
Okt
ob
er
No
vem
ber
Dec
em
ber
Regn (mm)
Turister(tusental)
10
Hotell
En stor del av hotellens vattenförbrukning sker på hotellrummen när gästerna duschar, badar,
använder toalett och handfat. Hotellens trädgårdar, poolområden, golfbanor och tvätterier
slukar också mycket vatten.28 Andra aspekter som påverkar vattenförbrukningen är:
var hotellet ligger (inne i stan eller på landet). Ett stadshotell förbrukar i regel mindre
vatten.
klimatet (torrt eller fuktigt).
hotellbyggnaden (sk ”high-rise” or ”resort style”). Det är mer resurseffektivt att bygga
högre byggnader, mindre landyta går åt, mindre resurser osv.
hotellets standard (från camping till 5-stjärnigt)29 Hotell med högre standard förbrukar
vanligen mycket mer vatten än enklare hotell.
Figur 5. Hur vattenförbrukningen på ett hotell (utan golfbana) kan se ut.30
28 Gössling et al. 2011. Tourism and water use: Supply, demand, and security. An international review. 29 Gössling et al, 2015, s. 74 30 Ibid. s. 82. Siffrorna kommer från ett fyrstjärnigt hotell på Rhodos i Grekland. Studien är gjord 2015.
11
För att välja mer vattensnåla hotell, fråga din resebyrå eller ditt reseföretag vilka hotell och
resmål som är bäst utifrån att du vill spara på vatten och miljö. Du kan också boka ett hotell
som har någon form av miljö- eller hållbarhetsmärkning. (I Grön Guide31 kan du läsa mer om
olika märkningar).
Pool
Visst är det härligt att kasta sig i poolen för ett svalkande bad. Men det går åt mycket vatten
till en pool. Först ska den fyllas upp med vatten inför säsongen, sen behöver poolen fyllas på
varje dag på grund av avdunstning. Poolen behöver dessutom rengöras från solkrämer och
annat och för det krävs både en hel del kemikalier och vatten. En ny trend med privata pooler
och SPA-avdelningar på lyxiga hotell gör att belastningen på vattentillgångarna blir ännu
högre. Detsamma gäller för konceptet med hotell som har helt egna vattenland. Ett bättre
alternativ är att välja bort hotell med stora poolområden och passa på att bada i havet eller
att besöka ett lokalt vattenland istället.
Figur 6. Vattenland på ett hotell i Turkiet.32
Hur mycket vatten som en pool behöver beror på storlek och volym. Om poolen är stor och
djup behövs mycket vatten för att fylla poolen och mycket vatten förångas eller avdunstar.33
Andra faktorer som påverkar är vattenfall, fontäner och annat som håller vattnet i rörelse och
ökar avdunstningen.
31 Grön Guide togs fram av Schyst resande 2015. För fler tips om hur du reser med större hänsyn till människor och miljö, se http://www.schystresande.se/nyheter/gron-guide 32 Fritidsresor, http://www.fritidsresor.se/hotell/splash-world/ http://www.fritidsresor.se/resa/turkiet/antalyakusten/turkler/eftalia-splash-resort/pc-000017182/ 33 Gössling et al, 2015, s. 104.
12
Gällande befintliga pooler finns det inte så mycket att göra för att påverka
vattenförbrukningen, men en åtgärd är att använda saltvatten istället för sötvatten.
Hotell med flera olika pooler, även precis vid havet, samt hotellområden som har vattenland
blir allt vanligare. Om du vill göra något för vattenförbrukningen – välj ett hotell med en måttfull
pool. Kanske är det till och med härligare att bada direkt i havet? Då slipper du dessutom
massa gifter i form av klor och kemikalier som används för att rena vattnet från solkrämer och
skräp.
Golf
Golfbanor slukar också vatten. I Thailand behöver en genomsnittlig golfbana 1500 kilo
gödningsmedel och bekämpningsmedel per år och använder lika mycket vatten som 60 000
personer på landsbygden.34
Det finns ungefär 32 000 golfbanor världen över och populära golfländer är Spanien, USA och
Portugal.35 Dessutom växer den globala golfindustrin, och därmed även vattenförbrukningen.
Mellan 2005 och 2010 ökade antalet banor med 15 procent.36 En golfbana med 18 hål kan
bevattnas med mer än 2 miljoner liter vatten per dag.37 Exakt hur mycket vatten en golfbana
behöver beror på dess storlek, hur jordkvalitén är, klimatet och hur effektivitet
bevattningssystemet är.38
Golfturismen i låg- och medelinkomstländer är inte lika utbredd som i Europa och USA men
många låg- och medelinkomstländer satsar hårt på turism och att locka golfare. Bland
nysatsande golfdestinationer återfinns bland annat Mexiko, Sydafrika och Turkiet. Mexiko är
efter Hawaii den populäraste destinationen för golfare från USA.39
När golfbanor kräver vatten på turistdestinationer med vattenbrist uppstår flera negativa
konsekvenser. Det finns exempel på ökade havsföroreningar i kustområden på grund av
otillräcklig rening av avloppsvatten och förlust av viktiga marina biologiska värden, inklusive
förstörda korallrev.40 Undvik därför att åka på golfsemester till ett land med vattenbrist.
34United Nations Environment Programme, http://www.unep.org/resourceefficiency/Business/SectoralActivities/Tourism/FactsandFiguresaboutTourism/ImpactsofTourism/EnvironmentalImpacts/TourismsThreeMainImpactAreas/tabid/78776/Default.aspx 35 Tourism Review, http://www.tourism-review.com/travel-tourism-magazine-golf-tourism-the-growing-industry-article2159#8fTq0bigcjMyQSz5.99 36 Gössling et al, 2015, s. 73. 37 UNESCO, http://www.unesco.org/water/news/newsletter/155.shtml#know 38 Gössling et al, 2015. 39 World Golf, http://www.worldgolf.com/golf-destinations/mexico/ 2016-01-15. 40 UNESCO, http://www.unesco.org/water/news/newsletter/155.shtml#know
13
Mat
Matproduktion är överlag den största enskilda post som kräver allra mest vatten och
motsvarar ungefär 85 procent av all vattenförbrukning globalt.41 För att producera mat behövs
väldigt mycket vatten. Det går åt ungefär 15 000 liter vatten för att få fram ett kilo kött.42 Att
odla grönsaker å andra sidan, kräver inte alls lika mycket vatten.
Överdriven matkonsumtion och matsvinn är ett vanligt slöseri på semestern. Vi äter stora
mängder mat på semestern men det blir också mycket över. Det går åt mer mat och vatten
under semestern än i det vardagliga livet. Bufféer och all inclusive har ytterligare spätt på
detta problem.
För att minska matsvinnet och spara vatten kan du äta mer vegetariskt och om det serveras
buffé - ta hellre flera gånger och mindre portioner istället för att ta för mycket och behöva
kasta maten.
Energi
Det beräknas att 15 procent av allt vatten vi har används för att producera energi. Flygplan
kräver mycket energi och när vi reser tar vi ofta flyget. Det krävs mycket vatten för att
producera bränslet som flygplanen använder. Ett sätt att spara på vatten är alltså att minska
sin energianvändning, även på plats på resmålet, exempelvis genom att stänga av
luftkonditioneringen när du inte är på hotellrummet. Det kan också vara mer lönsamt att dra
ner på energimängden eftersom energi kostar mer än vatten.
41 Gössling et al, 2015, s. 20 och 84. 42 Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), http://www.fao.org/liaison/nordic/72608/se/
14
På Zanzibars östkust har turismen vuxit snabbt under de senaste åren, och därmed
vattenförbrukningen. Redan 2001 gjordes en studie av vattenanvändningen på ön som visade
att turister i genomsnitt använde 15 gånger mer färskvatten (685 liter per turist och dag)
jämfört med lokalbefolkningen (48 liter per person och dag). 43 Sedan 2001 har antalet turister
ökat väsentligt och de förväntas öka ytterligare i framtiden. Samtidigt har Zanzibars östkust
dåliga vattentillgångar och man är beroende av nederbörden som kommer under
regnsäsongen.
Det finns redan tecken på att färskvattenresurserna överanvänds. Nuvarande nivåer är inte
hållbara och delar av lokalbefolkningen upplever redan att de inte har tillräckligt med vatten
för sina vardagsbestyr. Konsekvenserna av att överutnyttja vattenresurserna kan innefatta
lägre grundvattennivåer, försämrad grundvattenkvalitet, och att saltvatten tränger in och
förstör färskvattnet. Dessa konsekvenser påverkar levnadsförhållandena för dem som bor i
kustområdet.44
Turkiet är ett av de länder runt Medelhavet som jämförelsevis har relativt god tillgång till vatten
men på grund av en kraftig befolkningsökning från 28 miljoner människor på 60-talet, till
dagens 75 miljoner, har vattentillgången per person minskat dramatiskt.45
Samtidigt har efterfrågan på vatten stigit markant, till stor del även på grund av det stora
antalet turister som besöker landet. 2014 nådde Turkiet en toppnotering med 37 miljoner
besökare.46 Turkiet är ett mycket populärt resmål även bland svenskar, och har under lång tid
legat på topp tio bland de mest bokade destinationerna. År 2014 gjorde vi över 700 000 resor
43 Gössling, 2001, The consequences of tourism for sustainable water use on a tropical island: Zanzibar, Tanzania. Journal of Environmental Management 61 (2), 179-191, https://www.researchgate.net/publication/11956756_The_consequences_of_tourism_for_sustainable_water_use_on_a_tropical_island_Zanzibar_Tanzania_Journal_of_Environmental_Management_612_179-191 44 Tourism Concern, 2012, Water Equity in Tourism A human Right – A Global Responsibility. Edited by Rachel Noble, Paul Smith, Polly Pattullo. 45 Adloff, F., Somot, S., Sevault, F., Jordà, G., Aznar, R., Déqué. M., Herrmann, M., Marcos, M., Dubois, C., Padorno, E., Alvarez‐Fanjul, E. and D. Gomis, 2015. Mediterranean Sea response to climate change in an ensemble of twenty first century scenarios. Climate Dynamics 45: 2775–2802, http://www.climateadaptation.eu/turkey/fresh-water-resources/ 2016-01-15. 46 Hürriyet Daily News, http://www.hurriyetdailynews.com/travel-tourism-sectors-generate-12-pct-of-turkeys-gdp-report.aspx?pageID=238&nID=83118&NewsCatID=349
15
till Turkiet.47 Intäkterna från turismen är mycket viktiga för landet och står för 12 procent av
Turkiets BNP, men sätter hård press på vattenresurserna.
Bodrum-halvön har länge varit en av de viktigaste turistdestinationerna i Turkiet. I takt med
en allt större turistindustri har även lokalbefolkningen ökat. Bodrum-halvön lider idag av
allvarlig vattenbrist på grund av den stora befolkningstillväxten och otillräckliga vattenresurser
i regionen. Området saknar säkra och hållbara vattenresurser som kan försörja befolkningen
med vatten. Det vatten som finns ligger långt bort.48 Under de senaste åren har denna brist
nått oacceptabla nivåer särskilt under sommarmånaderna.
Bakom turistbilderna av ett prunkande Thailand döljer sig en torrare verklighet. Turismen är
en bidragande orsak till vattenbristen. Hotellen slösar i onödan och charterbolagen ställer få
eller inga krav, visar en undersökning publicerad i Vagabond 2012.49 Undersökningen ägde
rum på nio hotell på Phuket. När vattenbristen är som värst köper hotellen vatten av tankbilar.
Sex av de nio hotellen köpte vatten av tankbilar åtminstone ett par gånger per år, några varje
månad. Eftersom det går att köpa vatten märker turisterna inte av bristen. De som blir utan är
lokalbefolkningen.
När det blir vattenbrist säljer privata aktörer vatten till samhället och hotellen, enligt Kannapa
Pongponrat som forskar i hållbar turism vid Mahidol-universitetet. Vattenpriserna går upp från
35 Baht per kubik till runt 350 Baht och de enda som har råd att köpa vatten då är hotellen.
Medan hotellen kan köpa och lagra vatten i reservoarer, och därmed förse gästerna med
vatten trots bristen, har lokalbefolkningen inte samma möjligheter. Värst är situationen på
mindre öar som Phi Phi, Ko Chang och Ko Samui.
47 Vagabond, http://www.vagabond.se/artiklar/nyheter/20140603/vagabonds-resebarometer-2014-svenskarnaviker-inte-medelhavet 48 The impact of tourism on the water resources and and the domestic water problem in the Bodrum Peninsula (forskningsstudie, Anadolu Universitesi) 49 Vagabond, http://www.vagabond.se/artiklar/resmal/20121022/turister-bidrar-till-torrare-thailand 2016-01-15.
16
Mexiko ligger på topp tio bland svenskarnas mest bokade charterresor.50 Det är inte svårt att
förstå varför. På Yucatan-halvön är vattnet helt genomskinligt, sanden är bländande vit och
blir aldrig för varm för att borra fötterna i. Dessutom finns en rik kulturhistoria i form av
mayafolkets lämnade mästerverk såsom pyramiden i Chichén Itzá och lämningarna i Tulum.
Figur 7. Bild från Tulum.
Den ohämmade turistboomen i Cancun med 22 000 hotellrum längs en kort kuststräcka om
20 km, och en befolkningstillväxt till följd av turistutvecklingen på ett tidigare glest befolkat
område, har orsakat problem för ekosystemen. I detta paradis är tillgången till dricksvatten
knapp och turismen efterfrågar mycket vatten.51
Hanteringen av avloppsvatten på de populära turistdestinationerna på Maya-rivieran och i
Cancun uppfyller lagliga krav, men det är inte tillräckligt för att förhindra föroreningar av
grundvattnet. Den snabba utvecklingen av turismen på Yucatán-halvön har inte följts åt av
nödvändiga investeringar i infrastruktur. Därför har den snabbt uppkomna situationen med en
stor efterfrågan på vatten och avfallshantering på grund av alla turister inte kunnat mötas alls
eller hanterats dåligt.
Ett tecken på det förorenade grundvattnet är blommande alger och mikroalger. Saltvatten
tränger in i grundvattendepåerna i brunnar som förser turistmål med vatten på grund av att
50 Resia, Resiabarometern 2016, http://www.mynewsdesk.com/se/resia/documents/resiabarometern-2016-51470 51 Ibid.
17
man tagit för mycket vatten och/eller att brunnen inte tagits väl omhand. Det leder till att man
borrar nya brunnar för att få tag i vatten, vilket inte är hållbart. Förorenat sötvatten utgör ett
hot mot både miljön och samhället, och det ökade antalet turister har förstärkt problemet
ytterligare eftersom det går åt ännu mer vatten jämfört med om endast lokalbefolkning skulle
behöva tillgodose sina behov.52
Vi behöver inte åka så långt för att hitta brist på vatten. De populära resmålen Öland och
Gotland har just nu svår vattenbrist. På både Öland och Gotland har de två senaste åren varit
torra, främst under höst och vinter som är den tid då vattenmagasinen fylls. Dessutom har
vintrarna varit snöfattiga.53
Mörbylånga kommun, som täcker halva Öland, har i dagsläget akut vattenbrist och
bevattningsförbud. Under det gångna året har nederbörden varit extremt låg och
vattennivåerna har sjunkit till historiskt låga nivåer.54
Kommunerna har tagit i från tårna för att lösa problemet. En ny vattenledning byggs just nu
från fastlandet till Öland för att kunna förse ön med vatten. Men det räcker inte. Hundratals
kubikmeter vatten körs därför varje dag över Ölandsbron för att lösa det akuta läget.55 Det
innebär att stora tankbilar med över en miljon liter vatten varje dygn åker från Kalmar för att
Ölandsborna ska få vatten.56
Vattenförbrukningen i kommunen är under lågsäsong 3500-4000 kubikmeter (3,5-4 miljoner
liter). Under juni, juli och augusti när alla turister är på plats förbrukas nästan dubbelt så
mycket vatten, 5500-6000 kubikmeter. Då har kommunen ca 250 000 gästnätter, plus ägare
och gäster till fritidshus.
Även på Gotland, som är många svenskars favoritresmål, är läget allvarligt. På sommaren när
Gotlands befolkning ökar kraftigt med sommarboende och turister har det varit normalt med
en viss vattenbrist. Men att reserverna är så låga som i dagsläget är ovanligt.
En konsekvens av vattenbristen är att det råder ett absolut bevattningsförbud från 1 april i år.
Det innebär till exempel att du inte får vattna trädgården, fylla poolen eller tvätta bilden med
slang. På grund av vattenbristen kan Gotland kommun tvingas hämta vatten från två källor
52 Richard Tapper, Michalis Hadjikakou, Rachel Noble och Joseph Jenkinson, 2011, The impact of the tourism industry on freshwater resources in countries in the Caribbean, Mediterranean, North Africa and other regions. (Research project for the Travel Foundation.) 53 DN, http://www.dn.se/nyheter/sverige/rekordlagt-grundvatten-hot-i-sommar/ 2016-03-26 54 Läs mer om vattenbristen på Öland och tips från kommunen på hur man sparar vatten här: http://www.morbylanga.se/Miljo-Boende/Vatten-och-avlopp/Spara-vatten/Det-har-kan-du-gora/ 55 Mörbylånga kommun, http://www.morbylanga.se/Miljo-Boende/Vatten-och-avlopp/Spara-vatten/ 56 Ibid, http://www.morbylanga.se/Miljo-Boende/Vatten-och-avlopp/Spara-vatten/Det-har-kan-du-gora/
18
med sämre vattenkvalitet. Den ena källan innehåller ammonium och den andra innehåller
tidvis höga halter av bekämpningsmedlet Bentazon.57
På Gotland finns, till skillnad från Öland, inga möjligheter att transportera vatten från
fastlandet. I stället håller man på att bygga landets första större anläggning för att avsalta
havsvatten. I sommar ska den leverera dricksvatten till runt 2 000 personer.58
57 SVT, http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/vattenbrist-pa-gotland-1 58 Lantbrukets affärstidning, http://www.atl.nu/lantbruk/akut-vattenbrist-jag-bedomer-laget-som-allvarligt/
19
Stater har det övergripande ansvaret för vattenförsörjningen och vattenfördelningen. Företag,
inte minst inom turismsektorn, och hotell har också ansvar för och möjlighet att minska
vattenbristen. Men det finns också mycket som privatpersoner och resenärer kan göra för att
spara på vattnet. Schyst resandes kampanj syftar främst till att höja medvetenheten hos
allmänheten och ge tips på vad man själv kan göra som turist. En del av tipsen kommer från
Grön Guide och togs fram av Schyst resande 2015.59
Ta en kort dusch istället för ett bad.
Stäng av kranen medan du tvålar in dig, rakar dig eller borstar tänderna. En rinnande
kran slösar ca 6 liter vatten per minut.
Ett gammalt tips som fortfarande håller – säg till hotellet att du inte vill byta sängkläder
och handdukar varje dag.
Fråga din resebyrå eller ditt reseföretag vilka hotell och resmål som är bäst utifrån att
du vill spara på vatten och miljö.
Boka ett hotell som har någon form av miljö- eller hållbarhetsmärkning. (I Grön Guide
kan du läsa mer om olika märkningar.)
Tipsa hotell om att installera snålspolande duschar och toaletter. Det kan låta fjuttigt
men har stor påverkan på ett hotells vattenförbrukning!
Boka ett hotell med liten eller ingen pool. Njut av att bada i havet istället!
Ät mer vegetariskt och ta mindre portioner på buffén för att minska matsvinnet och
därmed mängden vatten som används till matproduktion!
Undvik att åka på golfsemester till ett land med vattenbrist.
Res till en destination i närheten så att flygresan blir kortare och använder mindre
bränsle.
Flyg mer sällan, stanna borta längre.
Res med miljön i åtanke när du är på plats. Tåg är ett bra alternativ.
Direktflyg är alltid att föredra framför en resa med mellanlandning.
Jämför olika flygbolags flottor, vissa plan är betydligt mer bränslesnåla än andra. (Grön
Guide har en lista).
59 Några av tipsen kommer från Grön Guide och togs fram av Schyst resande 2015. För fler tips om hur du reser med större hänsyn till människor och miljö, se http://www.schystresande.se/nyheter/gron-guide