-
Socialförvaltningen Vc
Adress Box 834, 39128 Kalmar │ Besök Nygatan 36 Tel 0480-45 00
00 vx │ [email protected]
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning
Johnny Lesseur 2016-11-04 SN 2016/0659.11.01 0480-450000
Socialnämnden
Riktlinjer sociala barn- och ungdomsvården
Förslag till beslut
Socialnämnden fastställer upprättat förslag till riktlinjer för
den sociala barn- och ungdomsvården.
Bakgrund
Socialförvaltningen arbetar kontinuerligt med att ta fram och
uppdatera riktlin-jer och rutiner för verksamheten, som en del av
arbetet med kvalitetslednings-systemet. Socialförvaltningen har
arbetat fram ett förslag till riktlinjer gällande sociala barn- och
ungdomsvården som behandlar det förebyggande, rådgi-vande,
handläggande, beslutande, behandlande och stödjande arbetet samt de
serviceinsatser och det stöd till anhöriga som berör barn och unga.
Syftet med riktlinjen är att skapa tydlighet och samsyn i arbetet
med den sociala barn- och ungdomsvården, för att uppnå målen med
verksamheten. Sedan tidigare finns framtagna riktlinjer för arbetet
med placerade barn och ungdomar. Dessa ska kvarstå men kommer att
behöva synkroniseras och bli en del av de samlade riktlinjerna.
Arbetet med framtagande av förslaget till riktlinjer har samordnats
av verksam-hetsutvecklare Britt Kronberg. Johnny Lesseur Cecilia
Frid Verksamhetschef Socialchef Bilaga Sociala barn- och
ungdomsvården - riktlinjer
-
SOCIALFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av
Dokumentansvarig Datum
Socialnämnden Dnr Verksamhetsutvecklare Britt Kronberg
2016-11-22 1 (16)
Sociala barn- och ungdomsvården – riktlinjer
-
2 (16)
Innehållsförteckning
Sociala barn – och ungdomsvården - riktlinjer
........................................................ 4
Syfte
...........................................................................................................................
4
Målgrupp
...................................................................................................................
4
Avgränsningar
..........................................................................................................
4
Vision
.........................................................................................................................
4
Mål
.............................................................................................................................
5
Grundläggande regler och principer
.................................................................
5
Barnets bästa och rätt till delaktighet
...............................................................
6
Lagstiftning mm
.......................................................................................................
6
Kompetenskrav
........................................................................................................
7
Evidensbaserad praktik
...........................................................................................
7
Samverkan
.................................................................................................................
7
Samverkan kring hälsa och tandvård
................................................................
7
Samverkan kring utbildning
...............................................................................
8
Barn som far illa eller riskerar att fara
illa.............................................................
8
Förebyggande åtgärder
............................................................................................
8
ANDT
...................................................................................................................
9
Områdesarbete
....................................................................................................
9
Uppsökande verksamhet
....................................................................................
9
Serviceinsatser
..........................................................................................................
9
Stöd till barn och unga
.....................................................................................
10
Föräldrastöd
.......................................................................................................
10
Utredningsmodell
..................................................................................................
10
Barns behov i centrum - BBIC
.......................................................................
10
BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer
...................................... 11
Bedömningsmetoder
.........................................................................................
12
Utforma uppdrag
...............................................................................................
12
Genomförandeplan
...........................................................................................
12
Samordning inom socialförvaltningen
................................................................
12
Intern samordnad individuell plan (ISIP)
...................................................... 13
Samordnad individuell plan (SIP)
........................................................................
13
Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser
................................................................
13
Kontaktperson
...................................................................................................
13
Kontaktfamilj
.....................................................................................................
14
Särskilt kvalificerad kontaktperson
.................................................................
14
Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt LVU, s.k. mellantvång
.............. 14
Stödkontakt med socialsekreterare
.................................................................
14
-
3 (16)
Riktade insatser ungdomar
...............................................................................
14
Familjebehandling
.............................................................................................
15
Följa upp insats
......................................................................................................
15
Heldygnsinsatser
....................................................................................................
15
Anhörigstöd
............................................................................................................
15
Föräldrar som anhöriga
....................................................................................
16
Barn som anhöriga
............................................................................................
16
-
4 (16)
Sociala barn – och ungdomsvården - riktlinjer
Syfte
Syftet med riktlinjerna är att skapa tydlighet och samsyn i det
sociala arbetet med barn och unga för att uppnå målen med
verksamheten.
Målgrupp
Riktlinjerna vänder sig till handläggare och personal som
arbetar inom barn- och ungdomsvården, men även övriga berörda inom
socialtjänsten.
Avgränsningar
Riktlinjerna omfattar socialtjänstens arbete med barn och unga
0-20 år. Social-nämndens särskilda ansvar gäller alla barn upp till
18 års ålder. Även unga till och med 20 års ålder omfattas av
ansvaret, t.ex. de som varit placerade och de som vårdas med stöd
av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. När det
gäller unga vuxna mellan 18-20 år, får socialtjänsten genomföra
utredning även utan samtycke om grunderna för 3 § LVU föreligger,
d.v.s. missbruk, brotts-lig verksamhet och/eller annat socialt
nedbrytande beteende. Utredningen kan dock inte bedrivas utifrån 11
kap. 2 § socialtjänstlagen, SoL, då den paragrafen
endast omfattar personer under 18 år. Men även efter det att den
unga fyllt 20 år finns en skyldighet att vid behov bistå med stöd
och hjälp. Socialtjänsten har skyldighet och ansvar även för unga
som fyllt 18 år och organisationen ska möjliggöra även för unga
vuxna att få hjälp och stöd. Riktlinjer gällande den sociala barn-
och ungdomsvården behandlar det före-byggande, rådgivande,
handläggande, beslutande, behandlande och stödjande arbetet samt de
serviceinsatser och det stöd till anhöriga som berör barn och unga.
Ensamkommande barn omfattas av dessa riktlinjer. De tidigare
fram-tagna riktlinjerna gällande placerade barn och unga1 är en del
av dessa riktlinjer. Handläggning av och insatser till barn och
unga med funktionsnedsättning enligt lag om stöd och service till
vissa funktionshindrade, LSS, omfattas inte av dessa riktlinjer. I
arbetet med barn och unga inom socialförvaltningen ska hänsyn även
tas till riktlinjer gällande Våld i nära relationer samt Missbruks-
och beroendevård. Riktlinjerna för den sociala barn- och
ungdomsvården kompletteras av olika rutiner som förtydligar hur det
direkta arbetet ska utföras. Riktlinjer och rutiner finns i
verksamhetshandboken.
Vision
Det sociala arbetet med barn och unga syftar till att
- varje barns behov sätts i centrum
- alla barn och unga,ska i största möjliga utsträckning, kunna
växa upp i sina egna familjer under goda och trygga
levnadsförhållanden
1 Se Placerade barn och unga – riktlinjer i
verksamhetshandboken
-
5 (16)
- barnens familjer/vårdnadshavare ska ges förutsättningar att
förverkliga detta
- alltid eftersträva samsyn och delaktighet med barnen och deras
familjer, samt inom organisationen och med andra aktörer
Mål
Socialnämnden har, ett särskilt ansvar att verka för att barn
och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. (5 kap 1 §
SoL) Barnets bästa ska alltid beaktas och det ska framgå av
dokumentationen hur barnets röst har kommit till uttryck. Barn och
unga ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga
kunskap genom en evidensbaserad praktik. Barn som är föremål för
socialtjänstens insatser ska ha samma livschanser och möjligheter
som andra barn.
Grundläggande regler och principer
Ledstjärnan för det sociala arbetet är portalparagrafen i
socialtjänstlagen (SoL), 1 kap 1§, vilken slår fast att
socialtjänsten ska vila på demokratins och solidari-tetens grund
och främja människornas sociala och ekonomiska trygghet, jäm-likhet
i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Målen
uttrycker alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder. Vården ska dock vara individanpassad vilket innebär att
vården ges med respekt och lyhördhet för klientens specifika behov.
Det inne-bär t.ex. att å ena sidan uppmärksamma att flickor och
pojkar som grupper kan ha olika behov av insatser, men å andra
sidan se individens behov oavsett kön. Detta innebär även att när
socialtjänsten möter barn och unga med utländsk bakgrund och deras
familjer kan det ställas särskilda krav på kunskap hos per-sonalen
samt anpassning av information, råd och stöd. Vägledande principer
för individuellt inriktade insatser inom socialtjänsten är bland
annat helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering
kon-tinuitet, flexibilitet och närhet2. Principerna om kontinuitet,
flexibilitet och närhet ska vara vägledande för socialtjänstens
handläggning av alla ärenden som rör barn och unga. Kontinuitet
innebär en strävan att barn och deras fa-miljer inte ska behöva
byta socialsekreterare utöver vad organisationens indel-ning
kräver. Flexibilitet innebär att såväl handläggning som insatser
anpassas till den enskildes förutsättningar och behov. Riktlinjerna
innefattar inte det direkta arbetet med barn och unga med
funktionsnedsättning, men behoven hos dessa barn och unga kräver
flexibla lösningar och en helhetssyn.
Tidig upptäckt och tidiga insatser är viktigt när det gäller bra
och effektivt stöd till barn med svåra uppväxtförhållanden, liksom
samverkan mellan verksam-heter. Utredningar och insatser behöver
genomföras utifrån ett familjeoriente-rat arbetssätt så att stödet
inriktas på såväl hela familjens, respektive förälders som barnens
behov.
2 Förarbeten till 1980 års socialtjänstlag
-
6 (16)
Barnets bästa och rätt till delaktighet
Den överordnade principen i socialtjänstlagen är barnets bästa
enl. 1 kap 2 §. Detta innebär att andra principer kan få stå
tillbaka om det krävs för barnets bästa. Vid åtgärder som rör barn
ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder
som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är
bäst för barnet vara avgörande. Motsvarande bestämmelse finns i 1 §
5 st. LVU, Vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den
unge vara avgörande. Detta innebär att so-cialtjänstens alla
verksamheter ska ha ett barnperspektiv. Barnperspektivet byg-ger på
artikel 3 i FN:s barnkonvention. När barn är inblandade ska barnets
bästa alltid beaktas särskilt, även när det gäller bistånd till
någon annan än bar-net självt, exempelvis till en förälder. Om det
uppstår en intressekonflikt mel-lan barnets och de vuxnas intresse
väger barnets intresse tyngst. Barn och unga har rätt till
individanpassade insatser och ska vara delaktiga så långt som
möjligt. De har också rätt att få relevant information och ska ha
rätt att framföra sina åsikter. Barn ska ges möjlighet till
inflytande även i de fall barnet och hans/hennes familj behöver
insatser både på grund av funktions-nedsättning och på grund av
social problematik.
Lagstiftning mm
Socialtjänstens arbete med barn och unga regleras dels i lagar
och förordningar från regering och riksdag, dels i föreskrifter och
allmänna råd. Numer ges för-fattningar inom socialtjänstens område
ut i en gemensam författningssamling HSLF-FS, tidigare SOSFS.
Riktlinjerna utgår från ovanstående. Socialtjänstens arbete med
barn- och ungdomsvård regleras främst genom so-cialtjänstlagen
(2001:453), SoL, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
(1990:52), LVU, lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade (1993:387), LSS, föräldrabalken (1949:381), FB
och socialtjänstförordningen (2001:937), SoF. Dessutom gäller
grundläggande kommunal lagstiftning ex. förvaltningslag (1986:223),
FvL, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL och
kommunallagen (1991:900), KL. Handläggare ska hålla sig uppdaterade
om lagar och föreskrifter inom sitt verk-samhetsområde. Handböcker
och annat stöd inom området:
Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt
social-tjänstlagen, 2015, Socialstyrelsen.
Grundbok i BBIC, Barns behov i centrum, 2015,
Socialstyrelsen.
Handbok och dokumentation inom socialtjänsten, 2015,
Socialstyrelsen.
Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning, 2014,
Socialstyrelsen.
Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar -
Vägled-ning, 2013, Socialstyrelsen.
Kunskapsguiden.se – en nationell webbplats som samlar den bästa
tillgäng-liga kunskapen från flera myndigheter och andra aktörer.
Här finns stöd och vägledning.
Dessa riktlinjer innebär inte någon inskränkning i förhållande
till gällande lag-stiftning.
-
7 (16)
Kompetenskrav
Insatser inom socialtjänsten ska enligt 3 kap 3 § vara av god
kvalitet. Det inne-bär att socialnämnden ansvarar för att de
socialsekreterare som arbetar med barn och unga har rätt kompetens
och tillräckliga erfarenheter. Socialsekreterare inom den sociala
barn- och ungdomsvårdens myndighetsut-övning ska ha svensk
socionomexamen eller annan relevant examen på grund-nivå från
högskolan eller motsvarande utländsk examen3. Den som är ny och
oerfaren ska få möjlighet att därutöver förvärva den kompetens som
behövs. Den som är nyutexaminerad behöver handledning och
yrkesintroduktion. Detta gäller även den som har arbetat inom andra
delar av socialtjänsten, men saknar specifik erfarenhet av att
arbeta inom den sociala barn- och ungdoms-vårdens
myndighetsutövning. Den som arbetar med insatser inom den sociala
barn- och ungdomsvården bör ha eftergymnasial utbildning med
inriktning mot socialt/pedagogiskt behand-lingsarbete eller en
högskoleutbildning med motsvarande inriktning. Kompe-tenskraven
skiftar och beror på inom vilket område personalen arbetar.
Kom-petenskraven finns beskrivna i respektive
verksamhetsbeskrivning, som åter-finns i verksamhetshandboken. All
personal inom den social barn- och ungdomsvården ska erbjudas
kontinu-erlig vidareutbildning.
Evidensbaserad praktik
Arbetet med barn och unga ska ske utifrån bästa tillgängliga
kunskap. Evidensbaserad praktik innebär att använda flera
kunskapskällor för beslut om insatser: från forskning, från den
enskilde och från praktiken.
Samverkan
Enligt SoL, 5 kap § 1 a har socialnämnden en skyldighet och ett
ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn
som far illa eller riskerar att fara illa. Med hänsyn till
kommunernas allmänna ansvar för kommuninvånarna är frågor kopplade
till problematik kring riskbruk, missbruk och beroende inte enbart
ett ansvar för socialtjänsten. Det är angeläget med samverkan på
lokal nivå med utgångspunkt i barnets rättigheter, behov och
intressen. Ett preven-tivt synsätt bör även beaktas inom skol-,
fritids- och kulturverksamheter.
Samverkan kring hälsa och tandvård
Överenskommelse finns om samverkan mellan BUP och kommunernas
social-tjänst i Kalmar län. Riktlinjerna syftar till att tydliggöra
samverkan och respek-tive huvudmans ansvar för målgruppen barn 0
tom 17 år, som är i behov av samtidiga insatser från barnpsykiatrin
inom landstinget och från socialtjänster-na i kommunerna. 4 Se
verksamhetshandboken.
Samverkansöverenskommelse mellan länets kommuner och landstinget
i Kal-mar län finns gällande hälsoundersökningar och
munhälsoundersökningar av barn som placeras enl. SoL och LVU. Se
verksamhetshandboken.
3 I SOSFS 2014:7 framgår vad ”annan relevant examen på
grundnivå” måste innehålla. 4 Placerade barns skolgång och hälsa –
ett gemensamt ansvar.(2013)
-
8 (16)
Asylsökande barn och unga samt barn och unga som vistas i landet
utan till-stånd har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård på
samma villkor som öv-riga barn.
Samverkan kring utbildning
Det finns en Överenskommelse mellan Barn- och
ungdomsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende omhändertagna
barn. Överenskommelsen avser kontakter mellan Socialförvaltningen
och Barn- och ungdomsförvalt-ningen, i samband med placering
respektive avslut av placering av grundskole-pliktig elev eller
barn i barnomsorg/förskole-verksamhet, i familjehem eller hem för
vård eller boende (HVB). Se verksamhetshandboken.
Barn som far illa eller riskerar att fara illa
Socialtjänsten kommer direkt eller indirekt i kontakt med barn
som far illa eller riskerar att fara illa. Det kan handla om barn
som anhöriga, som lever i familjer där vuxna har allvarliga
svårigheter av något slag. Det kan gälla barn som växer upp i en
familj där det förekommer våld/hedersrelaterat våld, sexuella
över-grepp eller där en förälder missbrukar, har psykisk ohälsa,
lider av en allvarlig sjukdom, barn i ekonomiskt utsatta familjer
eller där föräldrarna har intellektu-ella funktionsnedsättningar.
När det gäller våld se vidare i Våld i nära relation – riktlinjer i
verksamhetshandboken. Barn kan även fara illa på grund av sitt eget
beteende, t.ex. missbruk, kriminali-tet och annat självdestruktivt
beteende. Om en anställd vid annan enhet inom socialförvaltningen
får kännedom om eller misstänker att ett barn eller en ung person
far illa, har den anställde en ovillkorlig skyldighet att omgående
överlämna denna information till Mottag-ningsenheten för barn och
vuxen. Föräldrar med allvarliga svårigheter kan upp-täckas inom
missbruks- och beroendeenheter, enheter inom socialpsykiatrin, av
LSS-handläggare, utredningsenheter för ekonomiskt bistånd, enheter
som mö-ter våldsutsatta och våldsutövare, familjerättsenheter med
flera. I dessa sam-manhang måste barns behov uppmärksammas och även
föräldrars behov av stöd i sitt föräldraskap uppmärksammas. En ökad
samordning och samverkan inom socialtjänsten kan bättre tillgodose
dessa barns och familjers behov. När barn utsatts för brott
ansvarar socialnämnden för att barn får det stöd och den hjälp som
barn behöver. Socialnämnden ska särskilt beakta att ett barn som
bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är
brottsoffer (5 kap 11 § SoL). Barn som misstänks vara utsatta för
våld är i de flesta fallen i behov av någon typ av stöd. Se rutiner
gällande Barnahus vid misstanke om brott mot barn i
verksamhetshandboken.
Förebyggande åtgärder
Förebyggande åtgärder och tidiga insatser delas in i generellt
förebyggande arbete (primärprevention), som vänder sig till alla
barn och riktade förebyg-gande åtgärder/tidiga insatser
(sekundärprevention) för barn som befinner sig i riskzonen. Dessa
insatser ges som service utan utredning och beslut.
-
9 (16)
ANDT
Insatser för att skydda barn mot eget och andras skadliga bruk
av alkohol och tobak, narkotika och dopningsmedel utgör grunden för
det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet, (Alkohol,
Narkotika, Dopning och Tobak). En av de angelägnaste delarna av det
förebyggande arbetet är att stärka föräld-rar att stötta och skydda
sina barn. Ett framgångsrikt drogförebyggande arbete kräver både
insatser för att minska tillgängligheten och för att minska
efterfrå-gan. Det är viktigt att samverkan sker mellan det
förebyggande arbetet och det behandlande arbetet, så att hela
kedjan av insatser håller ihop. Kalmar kommun bedriver genom Kalmar
mot droger ett drogförebyggande arbete. Kalmar mot droger är en
samverkan mellan socialförvaltningen och flera andra förvaltningar
i kommunen, bl.a. barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och
fritidsförvaltningen. Inom ramen för Kalmar mot droger arbe-tar man
bl.a. med informationsinsatser till olika målgrupper, med att skapa
drogfria mötesplatser för ungdomar, med utbildning för
restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering samt med
utbildning gällande narkotika.
Områdesarbete
Områdesarbetet syftar till att stärka integration, trivsel,
trygghet och motverka utanförskap i bostadsområden med låga
socioekonomiska förutsättningar. So-cialförvaltningens roll i
områdesarbetet är att vara en del i och samordna de aktörer som
vill vara med och skapa mötesplatser och meningsfulla aktiviteter i
områdena.
Uppsökande verksamhet
Förebyggandeteamet bedriver uppsökande verksamhet i samverkan
med polis, skola och fritidsgårdar. Teamet arbetar kvällar och
helger i Kalmars olika bo-stadsområden och ungdomsmiljöer. Teamet
finns alltid i tjänst särskilda risk-kvällar. Syftet är att
motverka problem hos ungdomar och att reagera tidigt om yngre
vistas på fel plats, med fel sällskap och vid fel tidpunkt. Största
samar-betspartnern är föräldrarna.
Serviceinsatser
Till service räknas insatser som är allmänt inriktade och
generellt utformade. Råd och stöd kan ges inom ramen för
serviceinsatser utan biståndsbeslut av socialsek-reterare eller
behandlande personal. Ingen behandling ska påbörjas inom råd- och
stödsamtalen. Det är innehållet i kontakten som avgör om insats kan
ges som ser-
vice eller om myndighetsutövning krävs. Serviceinsatser kan
erbjudas till enskilda vid maximalt tre tillfällen per enskild
individ. Alla individuellt anpassade insatser som innebär
behandlande åtgärder ska föregås av utredning och ett
biståndsbeslut och följas upp enligt gällande regler för
myn-dighetsutövning.
Råd- och stödsamtal utan föregående utredning och beslut om
bistånd kan ges om det står helt klart att det är föräldrarna som
stödet ska riktas till och den mottagande socialsekreteraren har
uteslutit att barnet är i behov av stöd eller skydd.
-
10 (16)
Stöd till barn och unga
BIM(Barn i missbruksmiljö), program med tolv stödgruppsträffar
för barn och ungdomar med missbruk i familjen. Medling vid brott
Medlingen syftar till att ge möjlighet för förövare samt
brottsoffer att bearbeta gärningen.
Föräldrastöd
Effekt är ett generellt förebyggande föräldrastödsprogram för
föräldrar till barn i årskurs 6-9. Syftet är att förebygga tidig
alkoholdebut. Komet för föräldrar till barn 3–11 år, är ett
manualbaserat program med syfte att stödja föräldrar som upplever
att de ofta hamnar i konflikt med sitt barn. Programmet syftar till
förbättra samspelet och minska konflikterna mellan för-älder och
barn. Komet för föräldrar till ungdomar 12-18 år, är ett
manualbaserat program som riktar sig till föräldrar som ofta hamnar
i konflikter och bråk med sina tonåringar och har svårt att hantera
detta. Programmet syftar till att förbättra kommunikationen mellan
föräldrar och barn. BIFF är en föräldrautbildning som innehåller
både pedagogiska inslag och gruppsamtal. Utbildningen erbjuds
föräldrar som befinner sig i en familje-rättslig konflikt.
Familjecentral är en samlokalisering av mödrahälsovård,
barnhälsovård, öp-pen förskola och en förebyggande del av
socialtjänsten gentemot barnfamiljer. Rådgivande och förebyggande
arbete bedrivs såväl enskilt som i grupp.
Utredningsmodell
Barns behov i centrum - BBIC
BBIC är ett nationellt handläggnings- och dokumentationssystem,
som an-vänds av Socialförvaltningen i Kalmar kommun. BBIC ska ge en
enhetlig struktur för socialtjänstens handläggning, genomförande
och uppföljning av barn och unga och ska bidra till ökad kvalitet
och rättsäkerhet. Handläggning och dokumentation följer lagar och
förskrifter. Syftet med BBIC är att stärka barnets delaktighet och
inflytande och förbättra samarbetet med barnets familj och nätverk.
Visionärt mål är att barn och unga som socialtjänsten stödjer ska
ha samma chanser i livet som andra barn och unga i samhället. BBIC
bygger på en kunskapsbas om barns behov och föräld-rars förmåga
utifrån aktuell barnavårdsforskning. De teoretiska grunderna
in-nefattar bl.a. olika teorier om barns utveckling –
utvecklingsekologi, anknyt-ningsteori och teorier om risk- och
skyddsfaktorer. Systemet tar sin utgångspunkt i ett antal
grundprinciper som genomsyrar arbe-tet. BBIC lyfter fram barnets
rättigheter och barnets bästa, att barnet behöver ses i ett
helhetsperspektiv, att samverkan är en förutsättning för ett bra
socialt arbete, vikten av att använda kunskap och att utveckla
arbetet vidare.
-
11 (16)
BBIC-triangeln beskriver risk- och skyddsfaktorer
BBIC- triangeln är till hjälp för att sätta barnets behov i
centrum och för att kunna bedöma vilka risk- och skyddsfaktorer som
påverkar barnet. Triangeln består av tre sidor:
barnets utveckling
föräldrarnas förmåga
familj och miljö. Varje område är uppdelat i ett antal
delområden, som utgår från risk- och skyddsfaktorer runt barnet.
Det stöd och de insatser som ges för barn och deras föräldrar
handlar om att både minska risk- och stärka skyddsfaktorer. Den
viktigaste skyddsfaktorn/riskfaktorn för barn som bor med sina
föräldrar är relationen mellan barn och föräldrar. Stö-det bör
inriktas på att stärka föräldraförmåga, hjälpa föräldrar med egna
problem och ge avlastning genom till exempel praktiskt stöd. Stöd i
barnets omgivande miljö bör involvera flera verksamheter såsom
hälso- och sjukvård, skola samt fritidsverksamhet.5 Forskningen
visar att utsatta barn som klarar skolan också klarar sig i senare
i livet. Skolprestationen spelar en stor roll för barnens framtida
hälsa.
Handläggningsprocessen ska följa modellen nedan.
Processmodell för socialtjänsten6
5 Stärkt stöd till barn som anhöriga, Socialstyrelsen, 2016 6
Individens behov i centrum, Socialstyrelsen, 2016
-
12 (16)
Bedömningsmetoder
Signs of Safety Signs of Safety ska användas som utrednings- och
bedömningsmetod i de fall det bedöms lämpligt. Metoden är en
riskbedömningsmodell med ett lösnings-inriktat förhållningssätt.
Det är en utredningsmetodik där socialsekreteraren i nära samarbete
med familjen och dess nätverk samt externa samarbetsparter (BUP,
MVC, BVC, skola, polis m.fl.) använder olika redskap för att
kartlägga oron för ett barn eller ungdom som är föremål för
utredning inom socialtjäns-ten. Signs of Safety är inte en
standardiserad riskbedömningsmetod, utan frå-gorna och innehållet
styrs av den specifika problematik som finns i familjen och vad
socialsekreteraren och familjen väljer att fokusera på. Kopplat
till Signs of Safety finns också ett antal samtalsverktyg och en
lösningsinriktad samtals-metodik. ADAD Vid utredning av unga med
missbruk och/eller andra sociala problem bör be-dömningsmetoden
ADAD användas. FREDA Freda är en standardiserad bedömningsmetod som
används för vuxna utsatta för våld i nära relation. PATRIARK
Patriark används vid bedömning och hantering av risker för
hedersrelaterat våld, när det finns en misstänkt eller känd
historia av hedersrelaterat våld. SARA:SV SARA:SV används för att
bedöma risken för upprepat partnervåld.
Utforma uppdrag
Ett uppdrag ska lämnas av myndighetshandläggare till utföraren
av insatsen7.
Den som ska utföra insatsen behöver få tillräckligt med
information för att kunna genomföra det fattade beslutet på ett
ändamålsenligt sätt. Av uppdraget ska bl.a. framgå bedömning av
barnets/den unges behov, vilket eller vilka mål som gäller för
insatsen och former för uppföljning.
Genomförandeplan
När insatsen inleds ska utföraren upprätta en genomförandeplan
tillsammans med handläggare, vårdnadshavare och barnet/den unge.
Det är viktigt att planen visar på en tydlig koppling mellan de
behov barnet har, vad som ska utföras och de mål som ska uppnås på
kort och på lång sikt.
Samordning inom socialförvaltningen
För att på bästa möjliga sätt ge hela familjen det stöd och den
hjälp de behöver är helhetssyn en av grunderna för socialtjänstens
arbete.
7 SOSFS 2014:5
-
13 (16)
Detta innebär:
Samordning mellan enheter då utredningar behöver genomföras
utifrån ett familjeorienterat arbetssätt så att insatserna riktas
mot hela familjens behov.
En nära samverkan mellan myndighetens handläggare och utförare
inom insatssidan.
En samordning av insatser då hela eller delar av familjen har
eller är i be-hov av insatser från flera enheter inom
socialförvaltningen. Erbjudna insat-ser ska samordnas till en
vårdkedja och komplettera varandra.
Intern samordnad individuell plan (ISIP)
I verksamhetshandboken finns en rutin gällande intern samordning
av insatser.
Samordnad individuell plan (SIP)
Samordnad individuell plan (SIP)ska användas om barnet eller den
unge har behov av insatser från hälso- och sjukvården samt
socialtjänst. När det gäller samordning med andra externa aktörer
se rutin för ISIP.
Biståndsbedömda öppenvårdsinsatser
För att en insats ska kunna beviljas med stöd av SoL förutsätts
att barn och eller vårdnadshavare samtycker till insatsen. Stödet
ska utformas i samverkan med barnet och dennes föräldrar. Barn som
fyllt 15 år kan själva ansöka om bistånd utan att vårdnadshavaren
företräder dem. För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om
öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är
lämpligt och endast om barnet begär eller samtycker till det. Med
öppenvårdsinsatser avses alla former av behovsprövade insatser som
inte är heldygnsvård. Insatserna ska vara tidsbestämda eller följas
upp i samband med omprövning. Har barnet två vårdnadshavare är det
normala att det krävs gemensamma be-slut i frågor som rör
vårdnaden. Om endast den ena vårdnadshavaren samtyck-er till en
åtgärd till stöd för barnet får socialnämnden besluta att åtgärden
får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke, om det krävs
med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller t.ex. gäller
behandling i öppna former en-ligt 4 kap. 1 § SoL eller utseende av
kontaktperson eller familj enligt 3 kap 6 b § 1 st SoL. Av
socialtjänstlagen 3 kap 6 a § framgår att socialnämnden ansvarar
för att det finns tillgång till öppna insatser för att kunna möta
barns, ungas och vårdnads-havares olika behov. Det kan avse
kontaktpersoner, kontaktfamiljer eller stöd- och
behandlingsinsatser som riktar sig till individer och grupper.
Kontaktperson
Insatsen kontaktperson utses av socialnämnden med uppgift att
hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga
angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det.
(enligt 3 kap. 6 b § SoL) Insatsen kan gälla stöd för barnet i
sociala aktiviteter och för att bryta isolering samt för att öka
barnets eller den unges nätverk. Uppdragen ska alltid
tidsbegrän-
-
14 (16)
sas, som längst två år. Den enskildes hjälpbehov är avgörande
för vilka kvalifi-kationer som kontaktpersonen ska ha.
Kontaktfamilj
Kontaktfamilj utses av socialnämnden med uppgift att ta emot
barn för regel-bunden vistelse och att finnas till hands i övrigt
för barnet och dess närstående. (enligt 3 kap. 6 b § SoL)
Kontaktfamiljen avser bland annat att stärka barnets kontaktnät. En
kontaktfamilj utses sällan till barn över 13 år. Kontaktfamilj
beviljas utifrån barnets behov av att få vistas i en annan familj.
Kontaktfamilj kan även beviljas som avlastning till föräldrarna, om
det bedöms vara till barnets bästa. Dock ska kontaktfamilj inte
beviljas om familjens behov kan tillgodoses via
förskola/fritidshem. Bor föräldrarna inte tillsammans ska ett
beslut om bistånd alltid ha föregåtts av ett arbete med försök att
få till stånd ett umgänge med den andre föräldern om denne är
lämplig. Insatsen kan kombineras med an-nat stöd till
vårdnadshavare för att stärka föräldraförmågan. Om barnet går i
skola bör det övervägas om ett mål med insatsen ska vara att
kontaktfamiljen ger stöd i
skolarbetet. Uppdragen ska alltid tidsbegränsas, som längst två
år. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka kvalifikationer
som kontaktfamiljen ska ha.
Särskilt kvalificerad kontaktperson
Om en person som inte har fyllt 21 år har behov av särskilt stöd
och särskild vägledning för att motverka en risk för missbruk av
beroendeframkallande medel, för brottslig verksamhet eller för
något annat socialt nedbrytande bete-ende, får nämnden utse en
särskilt kvalificerad kontaktperson för den unge om denne begär
eller samtycker till det. (enligt 3 kap. 6 b § SoL) Uppdraget kan
även innehålla att motivera personen till andra insatser. För SKKP
ställs krav på relevant utbildning och/eller erfarenhet av
psykosocialt arbete med ungdo-mar. Insatsen utförs oftast av
anställd personal. Den enskildes hjälpbehov är avgörande för vilka
kvalifikationer som kontaktpersonen ska ha.
Särskilt kvalificerad kontaktperson enligt LVU, s.k.
mellantvång
Person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla
regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen
(enligt 22 § LVU). En särskilt kvalificerad kontaktperson enl. LVU
kan utses även emot den unges vilja. ) För SKKP ställs krav på
relevant utbildning och/eller erfarenhet av psykosocialt arbete med
ungdomar. Insatsen utförs oftast av anställd perso-nal.
Stödkontakt med socialsekreterare
Insatsen innebär individuella stödsamtal med socialsekreterare
och kan erbju-das till barn, ungdomar och föräldrar. Insatsen kan
anpassas efter enskilda be-hov och kan användas för att fortsätta
ett påbörjat motivationsarbete. Beslut fattas av enhetschef.
Riktade insatser ungdomar
RePULSE är en individuellt inriktad insatsför den som har
svårigheter med att kontrollera sina impulser. Påverkansprogrammet
Ett nytt vägval syftar till att förebygga och minska återfall i
brott hos ungdomar i riskzon för kriminalitet. Ett nytt vägval ges
till
-
15 (16)
ungdomarna individuellt när det ges i öppenvård, och med
föräldrarnas med-verkan när det är möjligt.
Familjebehandling
Insatserna nedan kan ges fristående eller som en del av flera
pågående insatser. Alternativ till våld, ATV ATV erbjuder
samtalsbehandling individuellt och i grupp samt rådgivning och stöd
till vuxna som har utövat eller utsatts för våld i nära relation
samt till barn som själva utsatts för våld och/eller upplevt våld i
familjen. Funktionell familjeterapi, FFT, är en manualbaserad
insats för familjer med ungdomar 11-18 år med utagerande beteende
eller har begått brott eller miss-brukar. Marte meo är en form av
samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar att stödja en positiv
utveckling hos sina barn. I processen använder man videoka-meran
som ett verktyg. Trygghetscirkeln, (Circle of Security, COS), är
ett anknytningsbaserat föräld-rastödsprogram, vars mål är att
hjälpa föräldrar att nå fördjupad förståelse för barns behov av
känslomässigt stöd från sina föräldrar. Familjesamtal syftar till
stöd för barn eller familj genom enskilda samtal eller
familjesamtal av rådgivande eller behandlande karaktär.
Socialpedagogiska insatser i hemmet. Hemterapeuternas arbetsplats
är i familjens hem. Insatsen består av både praktiskt och
pedagogiskt stöd i varda-gen. Hemterapeuterna möter familjer som
kan ha problem med relation och kommunikation inom sin familj.
Hemterapeuterna arbetar bl.a. med stöd i för-äldrarollen, planering
av familjens ekonomi och struktur i hemmet. .
Följa upp insats
Under tiden som insatsen pågår behöver handläggaren genomföra
regelbundna uppföljningar. Tillsammans med barnet, vårdnadshavare
och den som genom-för öppenvårdinsatsen stäms av om insatsen
fungerar som avsett och uppfyller de mål som är uppsatta för
insatsen. Uppföljningen syftar till att snabbt upp-täcka när
barnets eller den unges behov tillgodosetts eller om insatsen
behöver förändras. Insatsen ska följas upp i samband med avslut för
att få kunskap om olika insatsers effekter på såväl individ som
gruppnivå.
Heldygnsinsatser
Se Placerade barn och unga- riktlinjer i
verksamhetshandboken.
Anhörigstöd
Enligt 5 kap. 10 § SoL ska anhörigstöd riktas till personer som
vårdar en när-stående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som
stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunen har
skyldighet att erbjuda stöd till den som
-
16 (16)
anser sig vara i behov av stöd i sin situation. Stödet är inte
kopplat till att man vårdar eller stödjer en närstående med en viss
sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av
funktionsnedsättning. Det kan gälla t.ex. föräldrar till barn under
18 år med missbruks- och beroendeproblematik eller psykisk
funktionsnedsätt-ning.
Föräldrar som anhöriga
När ett barn drabbas av psykisk ohälsa ät det viktigt att
engagera föräldrar i behandlingen. Barn och unga behöver sina
anhöriga – sin familj. Familjen kan vara en så kallad skyddsfaktor.
Men att leva med ett barn med psykisk ohälsa ställer höga krav på
de anhöriga. Därför bör föräldrar få stöd att upprätthålla sin
föräldraroll när barn och unga drabbas av psykisk ohälsa.
Barn som anhöriga
Många delar av socialtjänsten kommer direkt eller indirekt i
kontakt med barn som lever i familjer där vuxna har allvarliga
svårigheter av något slag. Det kan handla om barn som växer upp i
en familj där det förekommer våld eller där en förälder missbrukar,
har psykisk ohälsa, lider av en allvarlig sjukdom. Dessa föräldrar
kan upptäckas inom missbruks- och beroendeenheter, enheter inom
socialpsykiatrin, av LSS-handläggare, utredningsenhet för
ekonomiskt bistånd, enheter som möter våldsutsatta och
våldsutövare, familjerättsenhet med flera. I dessa sammanhang måste
barnens situation och behov och föräld-rars behov av stöd i sitt
föräldraskap uppmärksammas.
6-tj6-bilaga1