-
SOCIALFRVALTNINGEN
Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besk Munkhttevgen 45 Telefon
vxl 08-530 61000
Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Postgiro 821 45-4 Fax
08-530 61885 Webb www.botkyrka.se
Beslutade 2013-08-27
SOCIALNMNDENS
RIKTLINJER FR ARBETE MED
BARN- OCH UNGDOMSRENDEN
Socialnmnden
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
2
INLEDNING 4
SOCIALNMNDENS UPPDRAG OCH ANSVAR 5
GLLANDE LAGSTIFTNING 5 SOCIALFRVALTNINGENS VRDEGRUND 5 SAMVERKAN
7
BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behver srskilt std frn svl
kommunen som landstinget) 7 Kraftsamling till std fr samverkan
kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 8
SOCIALNMNDENS ML 10 BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC) 10 DELEGATION
11 ORGANISATION 11
METODARBETE 13
SIGNS OF SAFETY (SOS) - LSNINGSFOKUSERAT ARBETSSTT 13 ADOLESCENT
DRUG ABUSE DIALOG (ADAD) 13 NTVERKSPERSPEKTIV 13 FAMILJERDSLAG
(FRS) 14 INTENSIVUTREDNING 15 HUVUDHANDLGGARE/MEDHANDLGGARE 15
ANSKAN/ANMLAN/INFORMATION 16
INFORMATION OCH ANMLNINGSPLIKT INOM KOMMUNENS VERKSAMHETER 16
Samrd och konsultation 16 Anmlan 16
FRHANDSBEDMNING 17
UTREDNINGEN 20
UTREDNINGSSKYLDIGHET 20 RDGIVNING OCH SERVICEINSATSER 20 BESLUT
OM ATT INLEDA UTREDNING 20
Gravida kvinnor 21 INFORMATION TILL DEN ENSKILDE 21
UTREDNINGSPLAN 21 INSAMLING AV INFORMATION 22 UTREDNINGAR DR VLD
OCH/ELLER SEXUELLA VERGREPP FREKOMMER 25
Polisanmlan 25 Barnahuset Huddinge/Botkyrka 26 Skydd fr barnet
26 Ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang 26
BESLUT OM FRLNGD UTREDNINGSTID 27 KOMMUNICERING 27 BESLUT 28
TIDSBEGRNSADE BESLUT 28
ANALYS, BEDMNING OCH BESLUT 29
SAMMANVGNING AV RISK- OCH SKYDDSFAKTORER 29
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
3
LMPLIGA SKYDDS- OCH STDINSATSER 30 Vrdplan 32 Genomfrandeplan 32
Barnets plan 32
LAGEN OM VRD AV UNGA (LVU) 33
OMEDELBART OMHNDERTAGANDE ENLIGT 6 LVU 33 ANSKAN OM LVU 33
PLACERINGSBESLUT ENLIGT 11 LVU 35 UMGNGE OCH RJANDE AV VISTELSEORT
35
Flyttningsfrbud 35
VRDNADSVERFLYTTNING 36
VRDNADSVERFLYTTNING ENLIGT 6 KAP 8 FB 36 Handlggningsrutiner vid
vrdnadsverflyttning 36 Ekonomiska konsekvenser av
vrdnadsverflyttning 37 Uppfljningsansvar 37
ANMLAN AV SRSKILD FRORDNAD VRDNADSHAVARE NR BARNETS
VRDNADSHAVARE AVLIDER (6 KAP 7 FB) 37
DOKUMENTATION 38
RENDEN SOM KRVER SPECIELL DOKUMENTATION 38 Beslut om insatser
som ges till frldrar utifrn barnets behov 38 Barn i familjer som
sker asyl 39 Ensamkommande flyktingbarn 39
UPPFLJNING 41
VERVGANDE ENLIGT SOL 41 VERVGANDE OCH OMPRVNING ENLIGT LVU
41
vervgande 2 LVU 41 Omprvning 3 LVU 41
UPPHRANDE AV VRD 42 Upphrande av vrd enligt SoL 42 Upphrande av
vrd enligt LVU 42 Upphrande av omedelbart omhndertagande enligt 6
LVU 43
MJLIGHET TILL UPPFLJNING NR RENDET AVSLUTAS 43
UNGA LAGVERTRDARE YTTRANDEN OCH VERKSTLLIGHET 44
ALLMNT 44 Information frn polis eller klagare 44
YTTRANDE ENLIGT 11 OCH 12 LUL 44 PFLJDER 46
Ungdomstjnst 46 Ungdomsvrd 46 Sluten ungdomsvrd 46
MEDLING MED ANLEDNING AV BROTT 47
SOCIALA INSATSGRUPPERNA (SIG) 47
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
4
Inledning
Dessa riktlinjer fr handlggning av barn- och ungdomsrenden
faststlldes av socialnmnden i Botkyrka kommun 2005-04-26 och
reviderades 2007-02-27 och 2011-05-24. Riktlinjerna i detta
dokument syftar till att vara ett std i handlggarnas dag-liga
arbete och bidra till att bedmning och beslut fattas i enlighet med
social-tjnstlagen och i enlighet med socialfrvaltningens vrdegrund.
Riktlinjerna ska ven kunna anvndas som ett stt fr att introducera
nya medarbetare i handlggningen av barn- och ungdomsrenden i
Botkyrka kommun. Riktlinjer som std fr arbetet r i sin uppbyggnad
ett dokument som krver stndig omprvning och revidering fr att hela
tiden vara det stddokument som verksamheten behver. Riktlinjerna
kommer att revideras i samband med lagndringar, vid frndringar i
verksamheten mm. Fr frgor och/eller synpunkter kring riktlinjerna,
kontakta frvaltningens jurist. Frutom dessa riktlinjer finns ven
andra riktlinjer t ex fr ekonomiskt bi-stnd. Dessa dokument finns p
intrantet under Styrning. Till riktlinjerna finns ven ett antal
bilagor.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
5
Socialnmndens uppdrag och ansvar
Gllande lagstiftning
Dessa riktlinjer baseras huvudsakligen p socialtjnstlagen (SoL),
lagen med srskilda bestmmelser om vrd av unga (LVU) och berr ven
offentlighets- och sekretesslagen (OSL), frldrabalken (FB) samt
socialtjnstfrordningen (SoF). Med "barn" avses underriga 0-18 r. I
vissa fall omfattar dock lagen med srskilda bestmmelser om vrd av
unga (LVU) personer upp till 21 rs lder. All verksamhet som rr barn
ska vila p de grundlggande bestmmelserna i gllande lagstiftning och
i FN:s barnkonvention. Grunden i barnkonventionen r principen om
barnets bsta. Nr tgrder rr barn ska srskilt beaktas vad hnsynen
till barnets bsta krver.
1
I socialtjnstlagen
2 framgr nr en tgrd rr ett barn ska barnet f relevant
information. Ett barn ska ges mjlighet att framfra sina sikter i
frgor som rr barnet. Om barnet inte framfr sina sikter, ska hans
eller hennes instll-ning s lngt det r mjligt klarlggas p annat stt.
Barnets sikter och in-stllning ska tillmtas betydelse i frhllande
till hans eller hennes lder och mognad.
Socialfrvaltningens vrdegrund
Alla mnniskor har lika vrde. I vrt arbete utgr vi frn mnniskors
egen frmga och eget ansvar p ett jmlikt, rttvist och tryggt stt.
Socialfrvaltningens vrdegrund (beslut 2004-04-25) ska genomsyra
allt ar-bete inom socialfrvaltningen. Vrdegrunden ska mrkas i
arbetet med mn-niskor som sker och har kontakt med frvaltningens
olika verksamheter, i styrande dokument som policys, riktlinjer mm,
i informationsmaterial och i arbetet med att behlla och
vidareutveckla medarbetare inom frvaltningen. Med std av
vrdegrunden har vi gemensamma frhllningsstt nr det gl-ler; - Hur vi
i arbetet verkar och tillvaratar barnets perspektiv - Hur vi ser
till klientens samlade behov eller helhetssynen p individens
behov. - Nr det gller vr interna och externa samverkan.
1 1 kap. 2 SoL och 1 LVU
2 11 kap. 10 SoL
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
6
Vi har ett barnperspektiv
Nr jag kommer i kontakt med barn eller barnfamiljer ska jag
frestlla mig hur situationen r ur barnets synvinkel (se barnets
situation med barnets gon). Utifrn frldrarnas situation har jag som
vuxen barnets behov fr gonen s att jag kan bilda mig en uppfattning
om hur barnet har det (se barnets situat-ion med en vuxens gon).
Detta gr vi genom att: - Om familjen r aktuell p flera enheter,
samarbeta och rdgra med
andra enheter infr viktiga beslut.
- Klargra vilka konsekvenserna av mitt beslut blir fr
barnet.
- Dokumentera p vilket stt/hur jag arbetar med barnperspektivet
i rendet och p vilket stt jag beaktar barnets perspektiv
- Syftet med detta r att barnets behov blir synligt och
prioriteras i de fall vuxna och barn har motstende intressen. Att
man kan spra barnperspektivet i allt arbete dr barnets situation
pverkas och att detta dokumenteras.
Kommentar: Ett srskilt riktat ekonomiskt bistnd fr att kunna
delta i orga-niserade fritidsaktiviteter kan beviljas till barn som
lever i familjer med lng-varigt bistndsberoende.
3
Vi har en helhetssyn p klientens behov och situation
Vi ser klienten i sitt sammanhang; socialt, psykologiskt,
ekonomiskt, kultu-rellt och hlsomssigt. Vi ser oss sjlva som en del
av hela socialfrvaltningen. Detta gr vi genom att; - Vi terkopplar
till den enheten som har gjort en anmlan eller mot-
svarande d oro finns hur exempelvis barnen har det. - Vi litar p
varandras bedmningar. - Vi kan ge information till klienten om
vilken hjlp som finns att tillg
inom och utom socialfrvaltningen. - Nr vi har olika bedmningar
av klientens frmga/behov s genom-
fr vi tre- eller flerpartssamtal.
3 Se vidare Socialnmndens riktlinjer fr ekonomiskt bistnd
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
7
Syftet med detta r att insatserna samordnas s att klienten
upplever en helhet i sin kontakt med socialfrvaltningen istllet fr
en splittring i de fall klienten har kontakt med olika enheter.
Genom att se klienten i sitt sammanhang fr vi en bttre grund fr
besluten.
Vi samarbetar och samverkar med varandra och andra som r
involve-
rade i klientens liv
Nr vi samarbetar med varandra och det uppstr oklarheter/oenighet
gr vi s hr (beslut Lida 2002-10-29): - S fort det uppstr
frgetecken/oklarheter i samarbetet mellan flera hand-
lggare s har vi som r involverade i samverkan ansvar fr att ta
kontakt i syfte att klargra vad som r fel i samarbetet och vad som
br frbttras. Kontakten ska ske s fort som mjligt.
- Nr jag deltar i ett mte med en klient tillsammans med andra
handlg-gare har vi ansvar fr att klara ut olika stndpunkter fre
mtet tillsam-mans med klienten. Det ska helst inte bli ngra
oklarheter i rummet till-sammans med klienten.
- Om det nd hnder att vi blir oense/uttrycker olika stndpunkter
under mtet med klienten, har alla handlggare som deltar ett ansvar
fr att se till att det blir en paus i mtet. Detta fr att vi ska f
mjlighet att klara ut hur vi ska hantera vra olika stndpunkter. Nr
detta r klart terupptar vi mtet tillsammans med klienten igen.
Samverkan
Socialnmnden ska i frgor som rr barn som far illa eller riskerar
att fara illa samverka med samhllsorgan, organisationer och andra
som berrs. Nmn-den ska aktivt verka fr att samverkan kommer till
stnd.
4
BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behver srskilt std frn
svl
kommunen som landstinget)
En ny verenskommelse kring BUS-samverkan har tagits fram och
skrivits under i samverkan med Kommunfrbundet Stockholms ln (KSL),
Stock-holms lns landsting (SLL) och kommunerna i lnet.
verenskommelsen av-ser samverkan kring barn under 18 r som r i
behov av srskilt std frn sko-lan och/eller socialtjnsten samt frn
hlso- och sjukvrden. BUS verenskommelsen syftar till att tydliggra
ansvaret och att beskriva gemensamma utgngspunkter och
samverkansstrukturer fr att barn i behov av srskilt std ska f de
insatser de behver och har rtt till. verenskom-
4 5 kap 1 a SoL
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
8
melsen riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas
och lands-tingets frvaltningar och verksamheter. Det r inte mjligt
att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete
ska utformas. BUS-verenskommelsen ska drfr tillsammans med andra
riktlinjer och verenskommelser stdja det lokala gemensamma arbetet
mellan kommunens och landstingets verksamheter. Utver
verens-kommelsen pgr och tillkommer fortlpande nya uppdrag inom
omrdet. Huvudmnnen r skyldiga att samverka och tillgodose ett barns
behov av sr-skilt std innebr utver de personliga vinsterna fr
barnet ven p sikt en samhllsekonomisk vinst. Stdet kan mjliggra en
god allmn utveckling och det kan ocks ge barnet mjlighet att
slutfra sin utbildning med god-knda betyg. Varje huvudman r hr
skyldig att flja lagstiftningen och att samverka s att inget barn
blir utan det std som barnet har rtt till. Samver-kan ska ske p
regional niv, lokal niv och p individuell niv. I samverkan som rr
det enskilda barnet ska barnets behov kartlggas utifrn ett
helhetsperspektiv. D barnet behver std ska, vid behov, vriga aktrer
identifieras och involveras fr att samordna insatserna fr barnet
och vrd-nadshavaren. Svl hlso- och sjukvrdslagen (HSL)
socialtjnstlagen (SoL) som skollagen innehller bestmmelser om
dokumentation. En samordnad individuell plan r, enligt
Socialstyrelsens termbank, en vrd- och omsorgs-plan som beskriver
insatser och tgrder som den enskilde behver frn bde hlso- och
sjukvrd och socialtjnst. Kraftsamling till std fr samverkan kring
barn som far illa eller riskerar att
fara illa
Utbildningsnmnden och socialnmnden har gemensamma nmndtaganden.
Socialfrvaltningen och utbildningsfrvaltningen tar sig i samverkan
att:
skerstlla att pojkar och flickor som behver det, fr frebyggande
och tidiga insatser s att de bttre kan tillgodogra sig skolans
under-visning och fr att frmja deras utveckling.
att barn som har ogiltig frnvaro frn skolan fr std att bryta
beteen-det
successivt erbjuda alla frldrar med barn i skiftande
ldersgrupper frmjande frldrastd
Nr frvaltningarna samverkar kring enskilda barn som r i behov av
fre-byggande och tidiga insatser och/eller nr frskolan/skolan har
gjort orosan-mlan utgr vi ifrn rutiner och samverkansformer i
enlighet med Styrdo-
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
9
kument fr samverkan mellan skola och socialtjnst kring enskilda
barn som far illa eller riskerar att fara illa (juni 2012). 5
Utgngspunkt fr samverkan med frskolan/skolan r bl a att vi stdjer
barn p bsta stt med barnets behov i centrum samt att vi samarbetar
med frsko-lan/skolan med strsta mjliga ppenhet. Vad r skolans
ansvar fr barn i skollder? Grundprincipen r att skolan ansvarar fr
barn i skollder under skoltiden. Vissa barn r i behov av
stdinsatser i skolan fr att tillgodogra sig under-visningen. Enligt
skollagen och grundskolefrordningen har skolan ett omfat-tande och
lngtgende ansvar att utforma std i skolan som r anpassad till den
enskilda elevens behov utifrn pedagogisk synpunkt. Dessa barn
beskrivs ofta som barn i behov av srskilt std en beteckning som
beskriver alla barn som behver std i skolan, oavsett om det
freligger en neuropsykiatrisk eller annan form av diagnos. Insatser
i skolan ska utformas av skolans ledning i samrd med elevhlsovrden
i syfte att hitta det optimala stdet fr eleven under skoltiden.
Stdet bestr ofta av ngon form av resursfrstrkning i klassrummet,
enskild undervisning, eller handledning till skolpersonal.
Vad r socialtjnstens ansvar? Socialtjnsten har ett ansvar fr
frebyggande arbete riktat mot barn och ett ansvar fr att utreda
enskilda barns behov av skydd eller std och gra en be-dmning av
behovet av insatser frn nmndens sida. Insatserna utformas fr att ge
barnet och familjen std s att barnet fr mjlighet till en gynnsam
ut-veckling. Socialtjnstens ansvar r i frsta hand att erbjuda
lmpliga std- och behandlingsinsatser till barnet och familjen utver
vad som r skolans ansvarsomrde. I vissa fall kan situationen i
skolan och hemmet innebra att socialtjnsten och skolan behver hitta
en mer omfattande lsning om barnet inte kan vara kvar i hemskolan.
Nr behovet av stdet i skolan och i familjen bedms som omfattande
kan det bli aktuellt med ngon form av placering p ngon form av
skola med behandlingsinslag fr barnet och familjen. D ska skolans
re-surser frst vara uttmda. I sdana situationer r det viktigt att
samrd sker med utbildningsfrvaltningens specialistenhet. Om barnet
r placerad utanfr hemmet hur ser ansvaret ut? Barn som r placerade
utanfr hemkommunen (i familjehem eller HVB) kan ha behov av srskilt
std i skolan i placeringskommunen. I strsta mn ska stdinsatserna
planeras och beslutas innan placeringen grs. Om barnet har haft
stdinsatser i skolan fre placeringen och bedmningen r att behovet
av
5 Se kommunens intrant.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
10
srskilt std i nya skolan kvarstr, fljer resurskostnaden med
eleven till pla-ceringskommunen utbildningsfrvaltningen svarar fr
denna kostnad. Om behovet av stdinsatser uppstr fr ett barn
placerad i annan kommun under placeringen r det skolan i den nya
kommunen som ansvarar fr std i skolan. Uppstr behov av srskilda
stdinsatser under placeringstiden ska en gemensam bedmning av
stdinsatser gras i samrd med utbildningsfrvalt-ningens
specialistenhet. Skolskjutsar Utbildningsfrvaltningen ansvarar fr
skolskjutskostnaderna vid srskilda skolplaceringar.
Socialfrvaltningen ansvarar fr skolskjutskostnaderna dr frndring av
boendet fr barnet sker av sociala skl. Se ven bilaga Principer fr
kostnadsfrdelning. Socialnmndens ml
Fr varje r skapas en ettrsplan dr socialnmnden beskriver ml och
ta-ganden fr vr verksamhet vilket ska kopplas till
utredningsenhetens tagan-den. Socialnmnden har beslutat fljande ml:
Frebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar Vi fr bttre
resultat nr vi samverkar med andra, under senare r har social-
tjnsten utkat sin samverkan med andra myndigheter t.ex. polis,
klagare
och inte minst genom samarbetet med skolan inom Kraftsamling, p
ett mer
direkt stt. Det leder ocks till att fler barn uppmrksammas,
utreds och fr
hjlp och std. Tryggt boende fr personer som behver socialnmndens
insatser Brukarnytta, att gra rtt frn brjan och veta vad som r rtt.
Vi ska vara tillgngliga och ge rtt hjlp till invnare som behver
oss. An-stllda som kan sitt jobb och stannar kvar r en
kvalitetsfaktor fr brukaren.
Barns behov i centrum (BBIC)
I Botkyrka kommun arbetar vi utifrn BBIC6, som r ett
handlggnings- och
dokumentationssystem fr utredning, planering och uppfljning i
social bar-navrd. Syftet med BBIC r att strka barnperspektivet och
delaktigheten fr barn, unga och deras familjer. Systemet ska ocks
skapa enhetlighet samt bi-behlla och frbttra kvalitn i den sociala
barn- och ungdomsvrden.
6 Denna licens innebr att vi frbinder oss att arbeta enligt de
krav som freskrivs i BBIC-konceptet dr
det faststlls att all dokumentation under handlggning och
verkstllighet ska utfras i BBIC-formulren.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
11
Delegation
Med delegering avses att en nmnd verfr sjlvstndig beslutandertt,
dvs ger ngon i uppdrag att fatta beslut p nmndens vgnar vissa
renden. Beslu-ten gller p samma stt som att nmnden sjlv fattat dem.
Beslut som fattas av tjnsteman utan delegation saknar laga verkan,
d v s det gller inte. Beslu-tet mste drfr alltid vara underskrivet
av rtt delegat.
7
Organisation
Utredningsenheten (UE) ansvarar fr bedmning, utredning, beslut
och upp-fljning av insats. UE ansvarar ocks fr tillhandahllande av
familjehem och institutioner. Resursenheten (RE) ansvarar fr att
tillhandahlla ppenvrd till fljd av individuella beslut,
gruppinriktade och tidiga insatser samt i viss ut-strckning fr
frebyggande generella insatser. Resursenheten rekryterar ocks
kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Norra Botkyrka I norra
Botkyrka finns tv utredningsgrupper (utredning/uppfljning barn och
unga 0-20 r) och en mottagningsgrupp som r samlokaliserade i
Hallunda. Sdra Botkyrka P sdra sidan finns tv utredargrupper
(utredning/uppfljning barn och unga 0-20 r) och en mottagningsgrupp
som r samlokaliserade i Tullinge. vriga sektioner och tjnster Inom
utredningsenheten finns en familjerttssektion och en
familjehemssek- tion. Socialsekreterare som arbetar med jourhem
samt Barnahus r organisa-toriskt knutna till mottagningssektion
sder och tv tjnster som intensivut-redare till mottagningssektion
norr. Tre metodstdjare r organisatoriskt di-rekt placerade under
verksamhetschefen och har ett ansvar att arbeta som std till
handlggare/arbetsgrupper och med enhetsvergripande metodfrgor.
Av-tal ligger under verksamhetschef. verfring av renden till
resursenheten I de fall utredare bedmer att det finns ett behov av
insats fr en enskild skickas vrdplan som bestllning till
mottagningsgruppen p resursenheten. Mottagningsgruppen frdelar
rendet till den/de verksamheter som kan er-bjuda adekvat insats. Om
resursenheten inte kan tillgodose behovet ska mot-tagningsgruppen
meddela utredaren s att insatsen kan bestllas p annat hll.
7 Socialnmndens delegationsordning finns p intrantet under
socialfrvaltningen, nmnd.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
12
verfring av renden till familjehemssektionen Utredargruppen gr
en bestllning av familjehemsplacering, via verksam-hetssystemet,
till familjehemssektionens chef. Det r viktigt att handlggarna som
ska rekrytera familjehem kommer in i ett tidigt stadium nr barnets
nt-verk aktiveras i placeringsbeslutet. De ansvarar ven fr att
sammankalla ett mte med handlggarna som gjort utredningen och som
knner till rendet. Vid behov sammankallar de till ett
professionellt planeringsmte (utredare, rekryterare och uppfljare).
I samband med att ett beslut om familjehemsplacering tas upp i
socialnmn-dens utskott vergr rendet ver till familjehemssektionen.
Om familjen flyttar inom kommunen Vid flytt inom kommunen verfrs
rendet till den sektion vars upptagnings-omrde klienten bor. Pgende
utredning ska avslutas innan verfring sker. verfringen fregs av
dels ett mte mellan handlggare frn bda sektion-erna, dels av ett
gemensamt mte tillsammans med familjen. verfring av pgende insatser
ska ske i samband med uppfljning.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
13
Metodarbete
Signs of Safety (SoS) - lsningsfokuserat arbetsstt
SoS r en metod fr att i utredningar systematisera och vrdera
risk- och skyddsfaktorer tillsammans med familjen. Metoden bygger p
ett lsningsfo-kuserat arbetsstt dr samarbete och gemensamt
utforskande tillsammans med klienten r av stor vikt. Genom denna
metod tydliggr vi socialtjnstens ml med utredningen och familjens
egna ml. Vilka risker fr barnets ut-veckling har framkommit i
anmlan och utredning, vilka skerhetsfaktorer finns, vilka
frndringar sker? Genom att redan frn brjan och fortlpande under
utredningsprocessen vrdera risk- och skyddsfaktorer blir det
tydligt om socialtjnsten behver erbjuda insatser fr att garantera
barnets skerhet och skapa en skerhetsplan fr barnet eller den unge.
I allt arbete som utfrs inom utredningsenheten r det viktigt att
klienter blir delaktiga i det som rr deras eget och deras barns
liv. En ambition ska vara att redan under frhandsbedmningen
stimulera till frndring fr barnet och familjen. Fr att detta ska
ske krvs ett synstt som fokuserar p resurser och som av klienten
upplevs som respektfullt och hoppingivande. Med en
ls-ningsfokuserad metodik sker vi aktivt efter det som hittills
varit till hjlp och lett till frndring. Hrmed fr vi mjlighet att
skapa ett samarbete mel-lan socialtjnst och klient som r en grund
fr frndringar mot det uppsatta mlet. I de fall tillrcklig frndring
inte uppns r det en viktig information i utredningen och fr det
stllningstagande vi behver gra fr vr bedmning. Adolescent Drug
Abuse Dialog (ADAD)
ADAD r en standardiserad intervju med frgor inom 9 livsomrden
fysisk hlsa, skolgng, arbete/sysselsttning, fritid och vnner,
familjefrhllanden, psykisk hlsa, kriminalitet, alkohol och
narkotika. ADAD kan vara ett std vid utredningar,
behandlingsplanering, verksamhetsplanering samt vid upp-fljning och
utvrdering av insatser. Intervjun genomfrs vid alla
barna-vrdsutredningar (13-20 r) dr den unge har en egen problematik
samt vid yttrandeutredningar (15-20 r)
8.
Ntverksperspektiv
Genom att utg frn ett systemteoretiskt perspektiv kopplat till
ntverksper-spektivet kan vi stimulera till frndring i familjen och
i ntverket redan un-der utredningstiden. I arbetet med barn och
unga r det viktigt att vi skaffar oss kunskaper om vilket nt av
relationer som omger barnet och som barnet sjlvt r en del av. Vi r
intresserade av hur barnet sjlv uppfattar detta och p hur barnets
ntverk samverkar. Vi kan ven ta reda p hur relationer sett ut
tidigare, t ex nr familjer flyttat och lmnat viktiga delar av
ntverket eller
8 Beslut utredningsenhetens ledningsgrupp 110207
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
14
nr familjekonstellationen ndrats p g a t ex separation. Finns
det personer i ntverket som kan vara potentiella stdpersoner i
barnets fortsatta liv? Vi pra-tar med barn och frldrar om hur de
nskar att det ska se ut i framtiden. Ett viktigt redskap fr att
kartlgga ntverket r ntverkskartan. I de fall det r aktuellt med att
placera ett barn eller en ungdom utanfr det egna hemmet ska vi
strva efter att ntverket involveras i den planeringen och underska
om det finns mjlighet och om det r lmpligt att placera inom det
egna ntverket. Mjligheten finns att ta hjlp frn samtalsmottagningen
p resursenheten fr ett ntverksmte. Detta kan ske svl under som
efter ut-redning,
Familjerdslag (FRS)
FRS anvnds fr att skapa hllbara lsningar fr barn som bygger bde
p de professionellas sakkunskap och p barnet och dess nrstendes
erfarenheter och mjligheter. FRS r inte en sjlvstndig
utredningsmetod eller insats - utan ett stt att planera och flja
upp insatser dr barnet och dess nrstende sytematiskt involveras.
Det kan mycket vl anvndas i samband med eller i slutet av
utredningar utifrn olika utredningsmetoder som t ex SoS. FRS ska
erbjudas oavsett om det finns risk fr placering eller inte. Det kan
anvndas oavsett om det freligger LVU-frhllanden eller inte samt vid
omprvning av pgende insatser t ex vid omprvning av placeringar mm.
Fre familjerdslaget grs en verenskommelse mellan handlggaren,
vrd-nadshavare och ansvarig vid FRS om vilka omrden i barnets liv
FRS ska planera fr. Structured Assessment of Violence Risk in Youth
(SAVRY)9
SAVRY r ett strukturerat beslutsstd fr bedmning av risk- och
skyddsfaktorer
bland ungdomar med knt antisocialt utagerande beteende.
Forskning visar att
vissa problemomrden som t ex brotts- och familjerelaterade,
individuella och
sociala r av betydelse fr utveckling av vldsamt eller annat
allvarligt kriminellt
beteende. En korrekt genomfrd skattning med SAVRY innebr en
strukturerad
bedmning av ungas risk fr terfall i vldsbrott eller andra former
av allvarlig
kriminalitet. Det kan ven vara ett std i planeringen av
behandling och insatser.
SARA
SARA r ett bedmningsinstrument fr risk fr framtida partnervld.
Nr kvinnor
utstts frn vld och hot frn sin partner r det viktigt att polisen
och andra
myndigheter kan gra rtt bedmning av hur farlig mannen r.
9 Bartel, Borum, & Forth USF, University of south Florida,
2002.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
15
Patriark
Patriark r en checklista eller en guide, som kan anvndas som
hjlpmedel vid
bedmning av risk fr hedersrelaterat vld. Den utgr en
systematisk,
standardiserad och praktiskt anvndbar grund fr dem som i sitt
arbete r satta
att gra bedmningar av risker och planera fr adekvata
skyddstgrder. Intensivutredning
P utredningsenheten kan vi vid behov utfra utredningar mer
intensivt. In-tensivutredarna tar ver utredningsansvaret, men
trffar ansvarig handlggare varannan vecka fr uppdatering om rendets
gng. Intensivutredarna ansvarar fr dokumentationen.
Intensivutredningen pgr dagtid i ca 5-8 veckor beroende p
problematik och familjestorlek. Intensivutredarna trffar familjen i
olika konstellationer i utredningslgenheten ett par, tre gnger i
veckan, under flera timmar t gngen. Hembesk ingr och i vissa renden
arrangerar vi en aktivitet som d r frlagd utanfr
utredningslgenheten. En frdel jmfrt med andra utred-ningar r
mjligheten att observera barn/ungdom och frlder under en
sam-manhngande tid i praktiska vardagssituationer ssom t.ex.
mltider. Meto-den passar srskilt bra dr det finns behov av att
observera samspel mellan barn och frldrar. Den har ocks visat sig
anvndbar i familjer dr barn tidi-gare utretts vid flera tillfllen
och dr nya anmlningar inkommit. Intensivut-redningar kan ocks med
frdel anvndas fr barn som akut har placerats i jourhem.
Intensivutredarna kan ocks anlitas fr att genomfra delmoment i
utredningar, som t.ex. samspelsobservationer.
Huvudhandlggare/medhandlggare
I barnavrdsutredningar ska det som regel vara tv handlggare,
dels fr att skerstlla en professionell handlggning och bedmning,
dels fr att ka mjligheten till kontinuitet fr klienterna.
Huvudhandlggare och medhand-lggare gr en arbetsfrdelning dr det
klart framgr vem som gr vad. Vid huvudhandlggares frnvaro tar
medhandlggare ver ansvaret fr rendet. Huvudregeln r att en
kontinuitet ska finnas i socialtjnstens handlggning. I vissa fall
kan det finnas skl till byte av handlggare. I de fall klienten
eller handlggare nskar byte av handlggare ska detta prvas av
sektionschef.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
16
Anskan/anmlan/information
Information och anmlningsplikt inom kommunens verksamheter
Socialnmnden har till uppgift att informera om socialtjnsten i
kommunen.10
Nr det gller information om socialfrvaltningens barn- och
ungdomsarbete ligger ansvaret p utrednings- och resursenheterna
gemensamt. Enheterna ska regelbundet informera samarbetspartners om
anmlningsplikt, om mjlighet till konsultation och rdgivning infr
eventuell anmlan. P kommunens hemsida och p intrantet finns
information om kontaktuppgifter, anml-ningsfrfarande, konsultation
och rdgivning. Enligt 14 kap 1 SoL r myndigheter och yrkesverksamma
vars verksamhet berr barn och unga skyldiga att genast anmla till
socialnmnden om de i sin verksamhet fr knnedom om eller misstnker
att ett barn far illa. Infor-mation om barn som kan fara illa har
kommit till nmndens knnedom oav-sett vilken enhet inom
socialfrvaltningen som tar emot informationen. An-stllda inom vriga
enheter i socialfrvaltningen som uppmrksammar eller fr knnedom om
frhllanden som kan vara till skada fr barn har en skyl-dighet att
omedelbart verlmna sdan information till UE fr stllningsta-gande.
Fr att UE ska f vetskap om barn som kan vara i behov av std eller
skydd krvs en tillgnglighet, s att det r ltt fr bde enskilda och fr
andra myndigheter och verksamheter att n fram fr frfrgningar och
anmlningar. Samrd och konsultation
Fr att underltta fr andra frvaltningar, vriga samarbetspartners
och en-skilda att anmla ska utredningsenheten erbjuda mjlighet att
samrda och konsultera utan att rja identiteten p den oron rr. Vid
sdan konsultation ska beskrivas vad som hnder vid myndigheten om/nr
anmlan grs. Vid allvarliga missfrhllanden fr barn ska anstllda
uppmrksammas p skyl-digheten att anmla och mjligheten att ta hjlp
av verordnade nr tveksam-het finns. Privatpersoner r inte skyldiga
att anmla, men br vertygas om det angelgna i att gra anmlan fr
barnets skull. Anmlan
Anmlningar kan komma in p olika stt. Vanligtvis kommer det till
ngon av vra mottagningssektioner via fax, brev, telefon eller
personligt besk. Finns ett pgende rende ska anmlan lmnas till
ordinarie handlggare. Vi ankomststmplar det datum som anmlan
inkommer till myndigheten. Det finns inga formkrav p anmlan.
Allmnheten fr inte avkrvas skriftlig rap-port. Dremot br de som
omfattas av anmlningsplikten uppmanas att ven gra anmlan
skriftligt. Den som tar emot en muntlig anmlan stller frgor till
anmlaren med std av BBIC-formulret Anmlan/information p annat
10
3 kap 1 SoL
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
17
stt. Anmlan som lmnas muntligt skrivs ned av socialsekreterare
vid mot-tagningssektionen. Om anmlan grs av en myndighetsperson ska
anmlan om mjligt framfras i nrvaro av vrdnadshavare och ungdom.
Anmlaren ska uppmanas att ven skriva ner anmlan och verlmna den
till bde socialtjnsten och vrdnads-havare vid ett gemensamt mte. En
bekrftelse p mottagen anmlan ska lmnas (gller inte polisen). Det
behver dock inte lmnas till de anmlare som omfattas av
anmlningsplikten om anmlan framfrs direkt vid ett ge-mensamt mte.
Mall fr detta finns (G:)
11.
I vissa fall vill enskilda gra en anonym anmlan. Anmlan
betraktas som anonym endast om vi inte vet vem som gjort den. I de
fall vi dokumenterar anmlaren kan personen endast vara anonym om vi
misstnker att personen kan lida betydande men om vi lmnar ut
namnet, en sekretessprvning grs d fr att kunna sekretessbelgga
anmlarens namn. Beslutet om begran om allmn handling kan verklagas
till kammarrtten, som slutligt avgr om uppgiften ska lmnas ut.
Anmlningar frn polisen Det kommer ofta, framfr allt nr det gller
ungdomar, polisrapporter ang-ende begngna brott. Det r d viktigt
att tnka p att om ungdomen r ver 15 r r rapporten ven polisens
arbetsmaterial. Socialtjnsten ska utreda den unges sociala
situation, inte det aktuella brottet. Om frldrar och/eller den unge
vill ta del av polisrapporten ska en sekretessprvning gras,
eftersom den kan omfattas av frunderskningssekretess. Socialtjnsten
kan frsvra och ibland ven frstra en polisutredning om den misstnkte
fr ta del av rapporten innan polisfrhr gt rum. Socialsekreterarna
rekommenderas att nrvara vid polisfrhren. Frhandsbedmning12
Frhandsbedmning kallas det som sker efter mottagen anmlan och
avslutas med beslut om att inleda eller inte inleda utredning. En
frsta bedmning ska gras om det r ett rende fr utredningsenheten
eller om det ska hnvisas till annan instans. Kontrollera i
verksamhetssystemet om personen i frga r eller har varit aktuell
inom socialfrvaltningen eller om det finns tidigare anml-ningar som
inte har lett till utredning. Via INFO-torg kontrollerar vi
vem/vilka som r vrdnadshavare.
13 Vi gr en omedelbar skyddsbedmning
om barnet/den unge r i behov av omedelbart skydd. Denna bedmning
ska dokumenteras.
11
G:\SOC\UTREDNINGSENHETEN\Mallar 12
Se Arbetsrutiner fr mottagningsfrfarandet p utredningsenheten
13
Vid pgende vrdnadstvist br kontakt tas med Skatteverket,
folkbokfringen.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
18
I frhandsbedmningen fr inga utredningskontakter tas vare sig med
pro-fessionella eller med familjens privata ntverk. Om frtydligande
av anmlan behvs kan anmlaren kontaktas. Vrdnadshavare ska snarast
informeras om inkommen anmlan.
14
Vrdnadshavare och barnet/den unge kan ges tillflle att trffa
handlggare fr bedmningssamtal innan beslut fattas om utredning ska
inledas, om inte beslut om att inleda utredning behver fattas
omedelbart. Bedmningssamtal br vara ett eller tv. Undantagsvis kan
max tre bedmningssamtal hllas t ex i samband med ungdomar som r
utsatta fr hedersproblematik.
15 Eftersom
barn som blir aktuella inom socialtjnsten har rtt att komma till
tals, trffar vi alla barn antingen under frhandsbedmingen eller
under utredningen. Beslut att inleda eller inte inleda utredning
ska, om det inte finns synnerliga skl, fattas inom 14 dagar efter
det att anmlan kommit in. I de fall en ny an-mlan inkommer under
tiden s rknas tiden frn det datum d frsta anm-lan inkom. Datum fr
beslut om att inte inleda utredning r det datum sekt-ionschef
fattar beslutet. Befattning och motivering ska framg av
beslutet.
Huvudregel r att utredning br inledas i fljande typ av
anmlningar:
Barn och unga som utstts fr vergrepp och fysisk eller psykisk
misshandel i hemmet
Barn och unga som upplevt vld i hemmet
Barn och unga som lever med en frlder/frldrar med bristande
omsorgsfrmga. Bakomliggande orsaker hos frldrarna kan t ax vara
missbruksproblem eller psykisk sjukdom.
Svrartade relationsproblem mellan barn och frldrar
Ungdomar med allvarlig eller terkommande kriminalitet
Ungdomar som missbrukar beroendeframkallande medel
Ungdomar med socialt nedbrytande beteende (t ex vistas i
olmpliga miljer, prostitution, vagabondering mm)
Om en person ansker om bistnd ska en utredning alltid inledas. I
dessa fall grs allts ingen frhandsbedmning. Om personen kan f
behovet tillgodo-sett p annat stt och det inte finns ngon
ytterligare oro s informerar vi om detta. Om personen nd vljer att
gra en anskan ska utredning inledas.
Nr det gller ungdomar som begtt mindre allvarliga brott (t ex
snatteri) ska de som huvudregel tillsammans med vrdnadshavare
kallas till samtal, ven
14
Se ven avsnitt Utredningar dr vld och/eller sexuella vergrepp
frekommer 15
Fr riktlinjer vid handlggning av frhandsbedmningar som rr
hedersproblematik hnvisas till skriften:
Riskbedmningar i renden med hedersrelaterat vld utgiven av
Lnsstyrelsen i Stockholms ln 2008
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
19
om det r troligt att det inte kommer att behvas insatser frn
socialtjnsten i dagslget. Samtalet kan d fungera som en markering
och som en informa- tion till den unge och frldrarna om vilka
konsekvenser en frekomst i po-lisregister kan f senare fr den unge.
Vid beslut om att inte inleda utredning ska beslutet dokumenteras
med en sammanfattning och en kort motivering. Annan information r
att betrakta som arbetsmaterial tills det str klart om utredning
ska inledas eller inte. En tydlig motivering ska dock finnas,
framfrallt vid de anmlningar nmnden beslutat att vi har som
huvudregel att inleda utredning. Dokumentationen br ven utvisa hur
barnperspektivet har beaktats och en bedmning av hur bar-net
pverkas av det beslut som fattas. Beslutet kan kommuniceras
muntligt om det inte begrs skriftligt. I de fall det finns en
personakt lggs anmlan i denna, annars i den s k kronprmen. Anmlaren
fr informeras om att utredning har inletts, inte har inletts eller
redan pgr. Frutsttningar fr att terkoppla till anmlaren r att
anmlaren r en anmlningspliktig myndighet, och att anmlaren begr
detta. Vid beslut om att inleda utredning ska det skriftliga
materialet p ett tydligt stt vara kopplat till det anmlan handlar
om. I motivering till beslut ska sk-len till att inleda utredning
klart framg. Beslut om att inleda utredning ska antecknas i
journalen i den enskildes personakt. Handlggarna i
mottagnings-sektionen pbrjar utredningsplanen genom att skriva
under rubrikerna An-ledning till utredning och Utredningens
frgestllningar. I de fall en anmlan kommer in i ett rende dr det
redan pgr en utredning s aktualiseras den och lggs till akten. Om
det istllet r s att en insats p-gr s mste, efter aktualiseringen,
ven en bedmning gras om ny utred-ning ska inledas. Ny utredning ska
inledas om de nya uppgifterna kan fran-leda en annan typ av
insats.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
20
Utredningen
Utredningsskyldighet
Socialnmnden ska, enligt 11 kap 1 SoL, inom fjorton dagar inleda
utred-ning av vad som genom anskan, anmlan eller p annat stt har
kommit till nmndens knnedom och som kan franleda ngon tgrd av
nmnden. Vad som kommit fram vid utredning och som har betydelse fr
ett rendes avg-rande ska bedmas och dokumenteras. I samtliga renden
s gller frvalt-ningslagens (FL) regler om insyn, kommunikations-
och dokumentations-skyldighet, motivering av beslut mm. Vid en
utredning av om socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd
eller std fr nmnden, fr bedmningen av behovet av insatser,
konsultera sakkunniga samt i vrigt ta de kontakter som behvs.
Utredningen ska bedri-vas s att inte ngon ondigt utstts fr skada
eller olgenhet. Den ska inte gras mer omfattande n vad som r
motiverat av omstndigheterna i rendet. Utredning ska bedrivas
skyndsamt och vara slutfrd senast inom fyra mna-der. Finns det
srskilda skl fr nmnden besluta att frlnga utredningen fr viss
tid.
16 Den som berrs av en sdan utredning ska underrttas om att
ut-
redning har inletts.17
Rdgivning och serviceinsatser
Vid rdgivning, upplysningar samt vid insatser utan individuellt
beslut s kal-lade serviceinsatser r vi inte skyldiga att
dokumentera. Beslut om att inleda utredning
Utredning ska inledas om det utifrn inkommen information kan
franleda ngon tgrd frn nmnden. I undantagsfall kan barn eller unga
och familjen hnvisas direkt till BUP, miniMaria,
samtalsmottagningen eller kvinnord-givningen om det stdet bedms som
tillrckligt av svl handlggare som vrdnadshavare samt den unge som
fyllt 15 r. I dessa fall r det inte alltid ndvndigt att utredning
inleds. Beslut om att inleda utredning fattas med std av 11 kap 1
SoL. Om ung-domen r ver 18 r ska utredning inledas om det kan bli
aktuellt att tillmpa LVU eller LVM. Nr beslut om att inleda
utredning r fattat ska sektionschef utse en ansvarig handlggare.
Beslutet ska dokumenteras i journalen samt lggas in i
verksamhetssystemet. Det ska ven framg vem som har fattat
be-slutet.
16
Se vidare rubrik Anskan och beslut om frlngd utredningstid.
17
11 kap 2 SoL
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
21
Gravida kvinnor
Gravida kvinnor som ansker om std eller som anmls pga oro ver
hur de ska klara frldraskapet tillhr ocks utredningsenhetens
mlgrupp. Utred-ning p barnet kan dock inte inledas frrn barnet r
ftt. Dokumentation kan ske antingen i ett utrednings- eller
verkstllighetsrende (handlggarstd) p modern i avvaktan p att barnet
fds. Socialtjnsten kan inte vidta ngra tvngstgrder mot kvinnan fr
att skydda det vntade barnet. Endast om kvinnans egen situation r
sdan att det finns frutsttningar fr tvngsvrd (LVM, LPT) kan detta
anvndas. Om modern samtidigt r aktuell p annan enhet p grund av
egen problematik ska planeringen gras tillsammans med denna enhet.
Vid behov allvarlig oro ver omsorgsfrmgan och skyddsbe-hov fr det
kommande barnet - kan gravid kvinna t ex erbjudas placering p
utredningsinstitution i slutet av graviditeten. Information till
den enskilde
De som r berrda (barn/ungdom och vrdnadshavare) ska underrttas
om beslutet att inleda utredning och sklen till det, vem som
ansvarar fr utred-ningen samt vad en utredning innebr. Denna
information ges bde muntligen och skriftligen. Det ska framg av
journalanteckningarna hur informationen getts samt deras
uppfattning. Vrdnadshavarna och den unge, utifrn lder och mognad,
ska fortlpande informeras om vad som framkommer och vilka
bedmningar utredarna gr. De ska informeras om nr utredningen
berknas vara klar. I de fall beslut fattas att inte inleda
utredning informerar vi vrdnadsha-vare/den unge om detta, om det
inte bedms olmpligt. Notera att det vid anmlan om misstnkt
misshandel, sexuella vergrepp eller hedersrelaterat vld samt vid
barnets uttryckliga nskan kan vara aktuellt att i ett inledande
skede sekretessbelgga innehllet i anmlan. Se nedan under rubriken
Utredningar dr vld och/eller sexuella vergrepp frekommer.
Utredningsplan
Nr en utredning inleds ansvarar socialsekreteraren fr att gra en
plan fr hur utredningen ska bedrivas. Redan nr vi upprttar
utredningsplanen tar vi hnsyn till de delar som vi genom vetenskap
och beprvad erfarenhet vet r av vikt att det utreds i den aktuella
situationen. Av utredningsplanen framgr vilka omrden/behov som ska
utredas samt vilka frgestllningar under aktu-ella behovsomrden som
ska vara vgledande vid utredningen. Planen ska i mjligaste mn gras
tillsammans med familjen som kan komma med egna synpunkter och
frslag p utredningskontakter, var mten ska hl-las mm. Som
utgngspunkt fr planen anvnds SoS risk- och skyddsbedm-ning av
anmlan, BBIC-triangeln samt ntverksperspektivet. En tidsplan
grs
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
22
upp och vrdnadshavarna/den unge informeras om syftet med
utredningen. ven tider fr mten och samtal med barnen bokas in. Det
ska ocks framg vilka kontakter med utomstende som behver tas.
Utredningssamtalen ska om mjligt planeras in under de tv frsta
mnader-na av utredningstiden, dels fr att ha tidsutrymme om
ytterligare behov av ut-redningskontakter visar sig under tiden
samt analys och bedmning. Tnk p att utredningen ska kommuniceras
inom fyra mnader. I samband med att utredningsplanen grs frgar vi
vrdnadshavarna/den unge om samtycke till att socialtjnst och skola
samverkar kring barnet. Det kan t ex handla om att
socialsekreterare fr ha en dialog med berrd personal p skolan om
vilket eventuellt std de kan ge till barnet/den unge under
utred-ningstiden eller att skolan informeras om att barnet har
beviljats std och fr insats frn socialtjnsten. Insamling av
information
Utredningsfrfarandet r i grunden detsamma oavsett lder p barnet.
Utred-ningen ska inte gras mer omfattande n vad som r motiverat av
omstndig-heterna i rendet. Socialsekreteraren ska genom utredningen
skaffa sig en bild av barnets behov, frldrarnas frmga att
tillgodose behoven samt bar-nets och familjens sociala situation
och milj. Ett barn ska ges mjlighet att framfra sina sikter i frgor
som rr barnet. Om barnet inte framfr sina sikter ska barnets
instllning s lngt det r mjligt klarlggas p annat stt. Barnets
sikter och instllning ska tillmtas betydelse i frhllande till
bar-nets lder och mognad. Det r viktigt att belysa bde
svrigheter/risker och det som fungerar bra, skerheter, att leta
efter undantag till den beskrivna problematiken och det som
franlett utredningen. Konkretisera grna med exempel. Utredaren
samlar information genom samtal/intervjuer, hembesk, egna
ob-servationer och utltanden frn specialister. Vid samtal med barn
och unga, frldrar och vriga referenter utgr man frn BBIC-triangeln.
I fall d det r svrt att komma i kontakt med den unge eller
vrdnadshavare ska detta dokumenteras noggrant. Detta r framfrallt
viktigt om det senare blir aktuellt med en anskan om LVU.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
23
BBICs triangel
Grundinformation Information om namn, personnummer, adress,
vrdnadshavare hmtas ur In-fotorg. Ur IFO hmtas uppgifter om
tidigare aktualitet p enheten. Om frld-rar r aktuella p annan enhet
tas kontakt fr att f den information som r re-levant i
sammanhanget. Om barnet utretts i annan kommun tidigare kan
in-formation inhmtas drifrn. beropa 14 kap 1 SoL och uppge att
utredning pgr enligt 11 kap 1 SoL. Utltanden Vid behov av utltande
frn t ex BUP, utredningsinstitution mm gr social-sekreteraren i
samrd med den som ska utfra uppdraget en skriftlig bestll-ning med
frgestllningar under aktuella behovsomrden. Det ska vara klart fr
utfraren att utltandet r en del i en 11 kap 1 SoL-utredning.
Informat-ionen tillfrs utredningen under respektive behovsomrde.
Utltandet kan bi-fogas utredningen. Referenser Viktiga referenter i
flertalet utredningar r BVC, skola och frskola, liksom de anhriga
och myndighetspersoner vrdnadshavarna sjlva nskar referera till.
ven frlder som inte r vrdnadshavare br om mjligt delta. Tnk p att i
renden med hedersrelaterat vld kan det frekomma att
familjemed-lemmar och vriga personer i ntverket tar stllning mot
flickan/pojken och fr vrdnadshavarna/frvarna. Nr referenter
kontaktas fr intervju ska de frberedas p vad utredaren kommer att
frga dem om och att vrdnadshavaren eventuellt kommer att vara med.
Det dokumenterade referenssamtalet ska godknnas av referenten fr
att undvika missfrstnd. Glm inte att notera i journalanteckningar
att det r upplst och godknt. Av dokumentationen ska framg vilken
relation referenten har till barnet och/eller frldrarna och hur
lnge de knt varandra. Fr intervju med frskola och skola finns BBICs
konsultationsdokument som skickas ut i frvg. Konsultationsdokument
finns ocks fr samtal med BVC.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
24
Samtal utifrn dokumentet sker vid ett gemensamt mte mellan
skolpersonal och socialsekreterare. Socialsekreteraren bjuder in
vrdnadshavare och barn, utifrn lder och mognad, till mtet. Vid
lkarunderskning anvnds BBICs anvisningar och checklista. Vid
kontakter/samtal med utomstende gller vanlig sekretess. Fr att
kunna bedma barnets behov av eventuella insatser fr socialtjnsten,
om det r ndvndigt, lmna ut uppgifter som annars r sekretesskyddade.
I vrigt s gller som huvudregel att information endast kan lmnas ut
efter inhmtat samtycke. Samtal med barn och ungdomar
Socialsekreteraren br om mjligt trffa barnet bde enskilt och
tillsammans med vrdnadshavaren fr att bilda sig en uppfattning om
barnets situation. Utredaren ska ven trffa barn som r fr sm att
samtala med fr att f en egen bild av barnet och dess personlighet
och utvecklingsniv. Ju yngre bar-net r desto viktigare r det fr
utredaren att observera samspelet mellan bar-net och frldern.
Syftet med ett samtal kan ven vara att informera barnet om vad som
pgr och vad som kommer att hnda. Det r viktigt att frldern frstr
vrdet av samtalen och hjlper till med att informera, frbereda och
motivera barnet. Det r mjligt fr utredaren att tala med barnet utan
vrdnadshavarens samtycke och utan att vrdnadshavaren r
nrvarande.
18 Innan socialtjnsten beslutar att ett samtal med barnet ska
ga
rum, utan vrdnadshavarens samtycke och nrvaro, br omsorgsfulla
verv-ganden om behovet av samtalet gras och dokumenteras. Barnets
egen upp-fattning har stor betydelse fr bedmningen av om samtalet
slutligen ska ga rum. Det innebr att barnet har rtt men absolut
ingen skyldighet att delta i ett samtal med socialtjnsten. Ngon
regel om att vrdnadshavarens instllning ska kontrolleras fre
samtalet finns inte. Vrdnadshavaren br dock informe-ras om samtalet
innan det genomfrs. Infr samtal med barn ska socialsekreteraren om
mjligt bekanta sig med barnet i frvg, i frlders eller annan fr
barnet vlbekant persons sllskap. Tid och plats ska vljas noggrant.
Barnet/ungdomen ska informeras om so-cialsekreterarens roll och
syftet med samtalen, om ramarna fr samtalet. Om ngot redan r bestmt
som barnet inte kan pverka ska barnet informeras om detta. Barn ska
f veta att det som de berttar, som huvudregel, r ngot som frldrarna
kommer att f ta del av. Samtalen ska utformas s att barnet inte
frstts i lojalitetskonflikt med frldrarna. Till hjlp i samtalen
finns olika tekniker och hjlpmedel, ntverkskarta, skalfrgor,
livslinje, figurer, nalle-
18
11 kap. 10 tredje stycket SoL
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
25
kort, motiverande samtal MI, ADAD, SAVRY mm. Utredningsmetoden
ska anpassas efter barnets lder och mognad. Samtal med
vrdnadshavare Efter det frsta samtalet med vrdnadshavarna, ensamma
eller tillsammans, br socialsekreteraren trffa dem vid ytterligare
ngra tillfllen fr samtal om barnet och dess behov, om familjens
sociala situation och om sina egna mj-ligheter att tillgodose
barnets behov. Det r viktigt att fokusera p frldrar-nas egna ml fr
att frbttra situationen fr barnet. Vrdnadshavarna ska vara
informerade i frvg om vilka mnen som kommer att tas upp. De ska ven
fortlpande informeras om vad som kommit fram i utredningen och hur
handlggarna bedmer risker och skerhetsfaktorer kring barnet.
Observationer av samspelet mellan barn och frldrar Nr det i
utredningsplanen bedmts som vsentligt att f en bild av hur
sam-spelet mellan barn och frldrar ser ut ska utredaren tillbringa
tid tillsammans med barn och frlder. Det finns mjlighet att anvnda
socialfrvaltningens utredningslgenhet.
Utredningar dr vld och/eller sexuella vergrepp frekommer
Vid anmlningar om misshandel och sexuella vergrepp kan det
finnas behov att inledningsvis handlgga p annat stt n vid vriga
anmlningar.
19 Om
den som misstnks fr misshandeln/vergreppet r frlder eller annan
som bor tillsammans med barnet eller p annat stt har kontakt med
barnet kan det vara ndvndigt med vissa utredningskontakter innan
vrdnadshavare infor-meras. Det kan dels handla om omedelbart behov
av skydd fr barnet, dels behov av att initialt samordna tgrder med
andra myndigheter, framfr allt polisen. Rdgr alltid med
sektionschef nr anmlningar om misshandel och vergrepp inkommer.
Polisanmlan
Vid misstanke om att barn utsatts fr brott har socialtjnsten rtt
att anmla till polis.
20 Beslut om en anmlan ska gras eller inte fattas av
sektionschef.
Om det enligt polisen finns frutsttningar fr frunderskning och
social-tjnsten finner det lmpligt ur barnets synpunkt ska anmlan
gras. Vid miss-tanke om grova vergrepp br anmlan alltid gras.
Beslut kan fattas s snart anmlan inkommit eller senare under
handlggningsprocessen. Beslut om po-lisanmlan skrivs p srskild
blankett som skickas till Polismyndigheten, S-dertrn. Bde beslut
att polisanmla och att inte polisanmla ska journalfras med
motivering. Beslut att inte polisanmla ska anmlas till utskott.
19
Socialstyrelsens handbok Barn och unga i socialtjnsten. 20
Brott enligt 3, 4 och 6 kap BrB
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
26
Barnahuset Huddinge/Botkyrka
Barnahuset r ett projekt dr Botkyrka och Huddinge kommun
samverkar med polis, klagare och landsting kring barn som misstnks
vara utsatta fr vld av person i nra relation och/eller sexuella
vergrepp. Syftet r att myn-digheterna ska
samordna sina tgrder i inledningsskedet s att respektive
myndighet inte hindrar eller frsvrar varandras utredningar
utreda s snabbt och skonsamt som mjligt fr alla i familjen
bereda barnet och dess familj vrd och behandling fr fysiska och
psykiska skador I de fall d barn som misstnks ha blivit direkt
utsatta fr hot, vld eller sexu-ella vergrepp av ngon de bor med
eller ngon nrstende till familjen och dr det blir parallella
utredningar hos socialtjnst och polis, se venSocial-tjnstens
rutiner fr handlggning av barnahusrenden. Skydd fr barnet
Nr en anmlan som rr barn eller unga inkommer ska
socialsekreteraren genast gra en bedmning om barnet eller den unge
r i behov av omedelbart skydd. Socialsekreterare ansvarar fr att
kontinuerligt gra skyddsbedm-ningar och skyddsplaneringar fr
barnet. Bedmningarna ska dokumenteras. Det r viktigt att informera
barnet om vad som kommer att ske nrmast. Om barnet bor tillsammans
med den som misstnks fr vergreppen ska den misstnkte frvaren i
frsta hand frms flytta under utredningstiden. Om detta inte r
mjligt ska barnet placeras utanfr hemmet. Som vid alla andra
placeringar ska alternativ i barnets ntverk frst underskas. Det r
viktigt att socialsekreteraren gr en bedmning av vrdnadshavarens
frmga att skydda barnet i den utsatta situation som han eller hon
befinner sig i t ex yt-terligare vergrepp, lojalitetskonflikt,
pverkan mm. Ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang
Nr ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang sker hjlp
hos so-cialtjnsten krvs stor varsamhet fr att inte frsvra
situationen fr den unge. Det finns d mjlighet att ha upp till tre
bedmningssamtal med ung-domen innan utredning inleds. Det r d
viktigt att etablera goda relationer och frska klarlgga vad som r
orsaken till den unges upplevelse/reaktion. Handlar det om en
normal grnssttning frn frldrarnas sida som barnet re-agerar p eller
rr det rr sig om reaktioner p frtryckande kontrollmekan-ismer och
bestraffningar? Det gller att under dessa samtal f ungdomarna att
bertta om sin situation. Vi br ocks diskutera vad som kan komma att
hnda om hon/han flyttar ifrn sin familj och vilka frdelar och
nackdelar det kan medfra.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
27
Det finns ven frivilligorganisationer med erfarenhet av
hedersrelaterade sammanhang, om den unge hellre nskar att vnda sig
dit. Om vi gr bedm-ning att frldrarna ska kontaktas eller att
polisanmlan ska gras ska ung-domen knna till vad som ska ske ven om
hon/han motstter sig det. Ung-domarna kan ges skydd innan frldrarna
informeras genom omedelbart om-hndertagande. Vi br dock informera
om att det sedan r frvaltningsrtten som tar stllning till fortsatt
tvng och att socialtjnsten inte kan garantera fortsatt skydd genom
LVU. En viktig ambition i handlggningen r att ung-domarna ven om de
mste placeras om mjligt inte ska frlora sina fa-miljer. Vid
eventuell terflyttning till familjen r det viktigt att beakta den
unges egna synpunkter.
21
Det r vsentligt att ta reda p om det finns flera personer i
slkten som utgr ett hot mot den unge. Detta innebr att det ofta
finns svrigheter att gra pla-ceringar i ntverket i dessa fall. Tnk
ven p att hedersrelaterat vld ven kan riktas mot en ung person som
r homo- eller bisexuell och har utlndsk bakgrund.
Beslut om frlngd utredningstid
Utredningen ska vara kommunicerad och avslutad inom 4 mnader. En
fr-lngning av tiden kan bli aktuell om det fr utredningen behvs
t.ex. barn-psykiatrisk bedmning eller en polisutredning och den
inte kan slutfras inom freskriven tid. En frlngning kan ven vara
aktuell nr ett familjerd-slag ska hllas men inte kan genomfras
tillrckligt snabbt. Andra skl kan vara att socialsekreteraren inte
kommit i kontakt med vrdnadshavarna/den unge trots frsk eller att
det kommer in ny vsentlig information som gr att ytterligare
utredningskontakter behvs. Beslut om frlngd utredningstid skrivs
som ett separat dokument dr sklen till frlngningen anges. Det ska
ocks framg datum fr nr utredningen ska vara klar. Beslutet
dokumenteras och delges vrdnadshavarna och den unge om den fyllt 15
r. Kommunicering
Innan ett beslut fattas i ett rende r vi skyldiga att
kommunicera allt utred-ningsmaterial som har betydelse fr rendets
avgrande. Parterna ska ocks ha ftt tillflle att yttra sig om detta.
Samma gller i rende om yttrande till annan myndighet.
22 Nr det gller utredningsmaterial som berr barn och
unga r det som regel lmpligt att hela utredningsmaterialet
kommuniceras
21
Se ven Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6/02. 22
17 FL, 11 kap 8 SoL
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
28
skriftligt. Muntlig kommunicering kan bli aktuell nr materialet
r av mindre omfattning och det bara r ngon enstaka uppgift som ska
kommuniceras. Utredning enligt 11 kap 1 SoL ska vara kommunicerad
inom de 4 mnader som utredningen som lngst fr pg. Beslut
Nr vi avslutar en s k barnavrdsutredning ska det ske genom ett
beslut. I be-slutet ska det framg vad som har beslutats samt sklen
till beslutet. Den en-skilde ska underrttas om beslutet och om det
gr den enskilde helt eller del-vis emot ska vi ven lmna information
om hur den enskilde kan verklaga beslutet.
Tidsbegrnsade beslut
Nr vi fattar beslut om bistnd s tidsbegrnsar vi dessa. Tnk p att
ett nytt beslut mste fattas innan det tidigare beslutet upphr att
glla. Om beslutet beviljas under en kortare tid n den enskilde
nskar s r detta ett delvis av-slag.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
29
Analys, bedmning och beslut
Sammanvgning av risk- och skyddsfaktorer
Utifrn det insamlade materialet om barnet, frldrarnas frmga och
fak-torer i familj och milj grs en analys av barnets behov.
Analysen ska utg frn befintlig teoretisk kunskap och beprvad
erfarenhet. Svl negativa som positiva faktorer ska vgas in. Det r
lmpligt att anvnda sig av Signs of Sa-fetys uppstllning av risk-
och skyddsfaktorer. Har barnet viktiga behov som inte blir
tillgodosedda? Kan brister p ett omrde kompenseras av kapacitet p
ett annat? Behver frldern std fr att kunna tillgodose barnets
behov? Resurser i barnets ntverk ska srskilt beaktas vid bedmning
av om barnet/ familjen ska erbjudas std eller skydd. Analysen kan
leda fram till olika bedmningar. Det r handlggaren som uti-frn sin
specialistkompetens gr denna. Expertutltanden jmstlls med annat
insamlat material och kan inte ensidigt ligga till grund fr
bedmningen. Be-slut sker enligt delegationsordning. - Barnet har
inte behov av insatser frn socialtjnsten. Beslut om att ut-
redningen avslutas utan insats.
- Barnet har behov av std i insats frn socialtjnsten och
beviljas in-sats i samrd med vrdnadshavare - vrdplan upprttas.
Beslut om att bevilja insats tas med std av 4 kap 1 SoL.
- Det saknas behov eller det kan tillgodoses p annat stt. Beslut
om avslag p anskan om insats enligt 4 kap 1 SoL. Tnk p att lmna
besvrshnvisning.
- Barnet/den unge har behov av std men vrdnadshavaren/den
unge
motstter sig insatser och skl saknas fr att anska om vrd enligt
LVU. Beslut tas om att avsluta utredning utan insats. Se ven
rubri-ken Mjlighet till uppfljning nr rendet upphr.
- Angende beslut om vrd utan samtycke, se nedan rubriken
Lagen
om vrd av unga, LVU.
Nr det gller utformningen av insatser ska det ske i samrd med
vrdnads-havare och den unge. Nr det finns en risk fr att ett barn
inte kan bo kvar i hemmet br insatserna planeras med hjlp av
familjerdslag. Nr utredare, vrdnadshavare och den unge r verens om
behov av insatser och beslut har fattats anvnds vrdplanen som en
bestllning till resursenhet-ens mottagningsgrupp. I vrdplanen ska
vrdbehovet och syftet med vrden framg.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
30
I bedmningen ska det s lngt som mjligt framg om behovet r
kortvarigt eller lngvarigt och beslut fattas utifrn detta. Om
behovet beror p t ex ett bestende funktionshinder hos frldrar kan
man rkna med att insatser be-hvs under lngre tid. Se vidare under
rubriken Uppfljning. I de fall dr det saknas ett fullstndigt
samtycke till insatser enligt SoL s kan det ibland finnas andra
mjligheter: Kontaktperson till barn som har fyllt 15 r ven om
vrdnadshavare motst-ter sig detta Barn som har fyllt 15 r kan sjlva
begra insatsen kontaktperson och d kan den beviljas ven om
vrdnadshavaren motstter sig det. Vrdnadshavarens negativa
instllning kan dock gra att socialnmnden kommer fram till att det r
olmpligt att utse en kontaktperson, eftersom det kan gra
kontaktperso-nens uppdrag svrt. Insatser nr barnets vrdnadshavare
inte r verens Det finns numera mjlighet att enligt 6 kap. 13 a FB
att besluta om en in-skrnkning av vrdnadshavarens bestmmandertt i
ett visst avseende. Vrd-nadshavaren har i vrigt kvar sitt
vrdnadsansvar. Innebrden av bestmmel-sen r att socialnmnden ges
mjlighet att utreda och besluta att en tgrd el-ler en anskan fr
vidtas utan den andre vrdnadshavarens samtycke. Bakgrunden till den
bestmmelsen r att det under de senaste ren alltmer uppmrksammats
att kravet p vrdnadshavarnas enighet nr det gller ett barns
mjligheter att f tillgng till vrd och insatser inneburit att en del
barn inte fr den hjlp de behver. Som exempel kan vara att en
vrdnadshavare uppger att den andre vrdnadshavaren har varit vldsam,
lider av psykisk ohlsa, har missbruksproblem eller har andra
problem som innebr att barnet kan ha behov av att bearbeta sina
upplevelser. Den andre vrdnadshavaren, som kan ha svrt att se eller
acceptera barnets behov av std och hjlp eller anse att tgrden r fr
ingripande, kan motstta sig hjlpen.
Om ett beslut enligt ovan blir aktuellt s ls Socialstyrelsens
meddelandeblad Barnets mjligheter att f hlso- och sjukvrd samt
sociala insatser nr vrd-nadshavarna inte r verens nr 10/12. Lmpliga
skydds- och stdinsatser23
Nr vi frsker att finna en lmplig insats s utgr vi ifrn barnets
behov. In-satserna kan utformas olika beroende p en mngd olika
omstndigheter. Hr ges ngra exempel p hur man kan resonera:
23
Ytterligare information om detta finns i ett dokument med
utredningsenhetens bedmningskriterier
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
31
- Nr behov av insatser fr barn beror p brister i omsorgen hos
frld-
rar ska i frsta hand insatser som frndrar/frstrker frldrafr-mgan
erbjudas, t.ex. familjebehandling eller kontaktperson riktad till
frldrarna.
- Om det inte finns tillrcklig frndringspotential hos frldrarna
ska
insatser riktas direkt till barnet som ett std/komplement till
frld-rarna, t.ex. kontaktfamilj, helgkollo, kontaktperson fr
barnet.
- Fr barn med srskilda behov till ensamstende frldrar utan std
i
ntverket beviljas insatser som avser att ge barnet std och
stimulans samt avlasta frldern.
- Om ppenvrdsinsatser inte bedms ge barnet tillrckligt
std/skydd
ska barnet erbjudas placering utanfr hemmet. Placeringen br
fre-gs av ett familjerdslag om det inte r uppenbart obehvligt.
Mjlig-heten att placera inom ntverket ska alltid underskas. Fr sm
barn ska samplacering med frlder efterstrvas.
- Barn som bevittnat vld kan reagera p likartat stt som barn som
sjlva utstts fr brott och kan vara i liknande behov av std. Fr
dessa barn och deras familjer finns speciellt riktade insatser: std
till barn i form av barn- och ungdomsverksamheten, kvinnor med barn
p kvinnordgivningen och samt till mnnen i form av
pappaverksam-het.
- Fr barn och ungdomar med missbruksproblematik i familjen
finns
insatser p miniMaria samt Brytpunktens gruppverksamheter. - Fr
ungdomar som r i behov av insatser fr att frndra och komma
till rtta med sitt missbruk, sin kriminella identitet eller ett
socialt nedbrytande beteende finns det olika ppenvrdsinsatser t.ex.
kon-taktperson, miniMaria, ART och konsekvensprogram.
De flesta insatser beviljas som bistnd till barnet/ungdomen
enligt 4 kap 1 SoL. Till kvinnordgivning, samtalsmottagning och
miniMaria finns ven mjlighet att vnda sig direkt, utan att rende
finns p utredningsenheten. Riktat bidrag till barn som lever i
familjer med lngvarigt bistndsberoende Barn br ges frutsttningar
till att kunna delta i organiserade fritidsaktivite-ter. Enheten fr
ekonomiskt bistnd kan drfr bevilja ett srskilt riktat eko-nomiskt
bistnd till barn som lever i familjer med lngvarigt
bistndsbero-ende. Nr familjer med minderriga barn levt med
bistndsberoende i tio m-
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
32
nader ska handlggare fresl frldrar att anska om riktat bistnd.
Det rik-tade bistndet om 2500 kronor per barn och r kan beviljas
till fritidsaktivite-ter.
24
Vrdplan
I Botkyrka ska vrdplan, enligt BBICs formulr, upprttas bde vid
place-ringar och ppna insatser. Vrdplanen ska s lngt som mjligt
upprttas i samrd med vrdnadshavaren och, nr det rr ldre barn, ven
med den unge. Planen ska ven ta upp tgrder och insatser som andra
huvudmn ansvarar fr. Vrdplanen ska bifogas nr nmnden gr en anskan
om vrd enligt LVU hos frvaltningsrtten. Det r viktigt att vrdplanen
fljs upp samt revi-deras vid behov d den r en viktig utgngspunkt
vid vervgande/om-prvning. Vrdplanen omfattar endast den vrd som
planeras fr barnet. Vrdplanen ska innehlla pskrift om samtycke/ej
samtycke. Om den unge r ver 15 r ska planen skrivas under ven av
denne. Mlen i vrdplanen ska vara konkreta och uppfljningsbara.
Genomfrandeplan
Genomfrandeplan, i enlighet med BBICs formulr, ska upprttas vid
alla former av insatser om det inte r uppenbart obehvligt. Planen
utarbetas ge-mensamt av handlggaren, utfraren och den enskilde.
Handlggaren ansva-rar fr dokumentationen och uppfljningen av
insatsen. Om barnet/den unge har fler insatser s br dessa framg i
en gemensam genomfrandeplan. Pla-nen beskriver i detalj hur
insatsen ska genomfras t ex vem som ska gra vad, nr och hur. Vid
placering ska samtliga barnets behovsomrden fljas upp. Mlen som de
r formulerade i vrdplanen ska i genomfrandeplanen brytas ned till
SMARTA delml. SMARTA ml r en metod och ett verktyg fr att formulera
delml. SMARTA ml innebr att mlen ska vara: Specifika - s att alla
frstr vart de ska och varfr. Mtbara - s att det finns ngot att mta
mlet mot. Accepterat - s att alla r motiverade att arbeta mot mlet.
Realistiskt - s att det blir ltt att se mjligheten att n fram.
Tidssatt - s att det finns en tydlig start- och slutpunkt.
Ansvarsfrdelade- s att alla vet vem som gr vad.
Barnets plan
En barn- och ungdomsplan upprttas i renden dr flera parter r
inblandade ssom andra frvaltningar eller landstinget. Se rubriken
BUS-samverkan ovan.
24
Se vidare Socialnmndens riktlinjer fr ekonomiskt bistnd
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
33
Lagen om vrd av unga (LVU)
Omedelbart omhndertagande enligt 6 LVU25
I vissa situationer r det ndvndigt att nmnden omedelbart
ingriper och tar hand om barnet/den unge. Ett omedelbart
omhndertagande kan vara motive-rat i riskfyllda situationer, t.ex.
nr misshandel, allvarlig vanvrd eller sexu-ella vergrepp misstnks.
Ett annat skl kan vara att en utredning befaras kunna omjliggras
eller allvarligt frsvras, vilket ofta r fallet vid miss-handel och
sexualbrott som samtidigt utreds av polisen. En tredje anledning
till beslut om omedelbart omhndertagande kan vara risk fr att
barnet gms undan. Fr att ett omedelbart omhndertagande ska f ske
mste det vara sannolikt att barnet/den unge behver beredas vrd med
std av LVU. Det mste ocks st klart att rttens beslut om vrd inte
kan avvaktas med hnsyn till:
risken fr barnets/den unges hlsa eller utveckling att den
fortsatta utredningen allvarligt kan frsvras att vidare tgrder
hindras
Ett beslut om omedelbart omhndertagande kan komma i frga ven av
den som redan vrdas med std av LVU. Det finns allts inget hinder
att den som vrdas med std av 1 och 2 LVU tas om hand omedelbart om
det r san-nolikt att vrd ven behvs med std av 3 LVU, t ex vid behov
av placering p 12-hem. Placeringen ska alltid inledas utanfr det
egna hemmet. Nmnden kan begra polishandrckning fr att verkstlla
beslut om omedelbart omhndertagande eller vrd.
26 Se ven bilaga Checklista LVU.
Anskan om LVU
Nr samtycke inte lmnas till freslagen vrdplan ska nmnden anska
om vrd enligt LVU. Anskan ska innehlla en redogrelse fr den unges
frhl-landen, de omstndigheter som utgr grund fr att den unge behver
beredas vrd, tidigare vidtagna tgrder och den vrd som socialnmnden
avser att anordna.
27 Kom ihg att lkarintyg ska bifogas anskan.
Frutom de dokument som redan upprttats utredning som innehller
be-dmning av vrdbehovet samt vrdplanen - ska p frstasidan i
utredningen till nmnden framg de omstndigheter i rendet som
motiverar vrd enligt LVU nmligen:
26
43 LVU 27
4 LVU
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
34
- om det freligger en ptaglig risk fr att den unges hlsa eller
utveckling
skadas - grunden fr anskan dvs misshandel, otillbrligt
utnyttjande, brister i
omsorgen eller ngot annat frhllande i hemmet (2 LVU) och/eller
missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller
n-got annat socialt nedbrytande beteende (3 LVU)
- att behvlig vrd inte kan ges med samtycke av vrdnadshavaren
eller den unge, om han fyllt 15 r
Eftersom utredningen (anskan) ska anvndas i en domstolsprocess
som be-visning stlls stora krav p tydlighet och stringens.
Utredaren br ta hjlp av sektionschef, metodstdjare eller
frvaltningens jurist vid tveksamheter. Utredningen (anskan) ska
fokusera p barnets utveckling och riskerna fr den. ven om ett
vrdbehov kan te sig sjlvklart utifrn en beskrivning av t ex
frldrars allvarliga missbruk eller psykiska ohlsa ska
konsekvenserna av frldrarnas svrigheter fr barnen beskrivas fr att
fokus i den fortsatta processen inte uteslutande ska handla om
bevisning av frldrars tillkorta-kommanden. Det r sledes brister i
omsorgsfrmgan snarare n frldrar-nas huvudproblem, som ska lyftas
fram, d v s hur barnets behov tillgodoses oavsett sklen till
vanvrd, frsummelse eller misshandel. I utredningen r det viktigt
att ange nr en hndelse intrffat, vem som sagt vad och nr. Utltanden
och annat relevant material ska bilggas rendet. In-nehllet i
bilagorna ska dock sammanfattningsvis ing i bedmningen med
hnvisning till bilaga. Hela beslutsunderlaget delges vrdnadshavaren
och den unge, om han eller hon fyllt 15 r, och de informeras om sin
rtt att nrvara vid nmndens sam-mantrde. Deras synpunkter p
materialet nedtecknas och bilggs. Tnk p att ge tillrckligt med tid
fr vrdnadshavarna/den unge att lsa igenom materialet. S snart det
fr socialtjnsten str klart att det blir frga om anskan om vrd
enligt LVU ska anmlan om behov av ombud/offentligt bitrde gras hos
frvaltningsrtten. Detta kan ven gras vid ett tidigare stadium vid
behov. Kontakta frvaltningens jurist fr fullmakt s att den kan ges
in till rtten i samband med anskan om vrd. Vid yttranden till
domstol i LVU-renden ska kontakt tas med juristen p
socialfrvaltningen. Yttrandet ska beslutas av utskott. Se ven
bilaga Checklista LVU.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
35
Placeringsbeslut enligt 11 LVU
Nr rtten beslutar om vrd tar rtten inte formellt stllning till
vilken vrd den unge ska ges. Det r nmnden som, nr rtten beslutat om
vrd, fattar be-slut om var vrden ska inledas. Nmndens beslut kan
verklagas till frvalt-ningsrtt.
28 Observera att placeringsbeslut ven i samband med ett
omedel-
bart omhndertagande r verklagbart och att besvrshnvisning ska
ges. Umgnge och rjande av vistelseort
Frldrar ska ges tillflle till umgnge med barnet. Umgnge r som
regel viktigt fr barnets utveckling och en frutsttning fr
terfrening mellan barn och frldrar. Det vanliga r att en
verenskommelse grs med frld-rarna om umgnget. Omstndigheterna kan
dock vara sdana att frldrar under viss tid inte br trffa barnet i
den utstrckning de nskar, t ex om risk finns att de obehrigen ska
gripa in i vrden, att barnet visar rdsla fr en frlder eller att det
finns risk fr vergrepp mot barnet. I de fall vi inte kan n en
verenskommelse med frldrarna kan nmnden besluta om inskrnkningar i
umgnget mellan barn och frldrar under vrdtiden eller att inte rja
den unges vistelseort. Bestmmelserna om begrnsningar i umgnget br
tillmpas restriktivt och det r endast i undantagsfall nmnden br
hemlighlla barnets vistelseort. Med frlder avses i 14 LVU, frutom
vrdnadshavare, frlder som har umgngesrtt reglerad i en dom, beslut
av domstol eller avtal. Beslut enligt 14 LVU r verklagbara och
nmnden ska minst en gng var tredje mnad vervga om beslutet
fortfarande behvs. Om den som berrs av beslutet begr omprvning ska
detta ske. Tala med sektionschef eller fr-valtningens jurist om det
finns tveksamheter kring utformningen av beslutet. Tnk p att om
behovet av ett beslut om umgngesbegrnsning inte kvarstr s ska ett
beslut fattas om att begrnsningen upphr. Flyttningsfrbud
Om ett barn r placerat i familjehem och vrdnadshavaren vill ta
honom eller henne drifrn kan det tnkas att en frflyttning skulle
vara till skada fr bar-net. Frvaltningsrtten fr i sdana fall, efter
anskan av nmnden, enligt 24 LVU fr viss tid eller tills vidare
frbjuda vrdnadshavare att ta barnet frn familjehemmet.
Frutsttningen fr flyttningsfrbud r att det finns en ptag-lig risk
fr att den unges hlsa eller utveckling skadas om han flyttas frn
fa-miljehemmet. Flyttningsfrbud kan beslutas oavsett om barnet r
placerat med std av SoL eller LVU. Fr mer information se
Socialstyrelsens allmnna rd.
29
28
41 LVU 29
SOSFS 1997:15
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
36
Vrdnadsverflyttning
Vrdnadsverflyttning enligt 6 kap 8 FB
Har ett barn stadigvarande vrdats och fostrats i annat enskilt
hem (familje-hem) n frldrahemmet och r det uppenbart bst fr barnet
att vrden fr best kan socialnmnden vcka talan om
vrdnadsverflyttning och fresl familjehemsfrldrarna blir frordnade
som vrdnadshavare 6 kap 8 FB. I allmnhet krvs att barnet har bott i
familjehemmet under flera r och att bar-net har ftt en s stark
bindning till sitt nya hem att det uppfattar det som sitt eget.
Detta kan tillmpas nr en terfrening av barn och frlder ter sig helt
orealistisk och barnet frvntas att vxa upp i familjehemmet. Nr ett
barn varit placerat i samma familjehem under tre r ska ett srskilt
vervgande gras om det finns skl att anska om vrdnadsverflyttning.
Det r ingen skillnad om barnet r placerat enligt LVU eller SoL.
Frgan om verflyttning av vrdnad ska redovisas fortlpande vid
vervganden minst en gng var sjtte mnad.
30 Om en verflyttning (anskan om stmning) ska
gras s beslutar socialnmnden om detta. Handlggningsrutiner vid
vrdnadsverflyttning
1. Nr det blir aktuellt med en begran om vrdnadsverflyttning
inleder handlggaren en utredning enligt 11 kap 1 SoL.
2. Handlggaren inhmtar personbevis rrande samtliga personer
(barn, vrdnadshavare, tilltnkta vrdnadshavare).
3. Inhmta medgivande (srskild blankett) frn srskilt frordnad
vrdnads-havare och samtycke frn vrdnadshavaren till
vrdnadsverflyttningen (om det r mjligt).
4. Socialfrvaltningens jurist kan vid behov hjlpa till med
stmningsans-kan.
5. Dessa dokument ska finnas med vid nmndens sammantrde. 6.
Avgiften fr stmningsanskan betalas av aktuell sektion. 7.
Socialfrvaltningens jurist skickar handlingarna tillsammans med
social-
nmndens protokollsutdrag till den tingsrtt dr barnet r
folkbokfrt. I samband med en anskan om verflyttning av vrdnad ska
ett avtal tecknas mellan nmnden och de srskilt frordnade
vrdnadshavarna. Avtalet ska diariefras och frvaras tillsammans med
nmndens och tingsrt-tens beslut. En ny akt Srskilt frordnad
vrdnadshavare upprttas. En ko-pia av nmndens och tingsrttens beslut
lggs i barnets personakt. Drefter avslutas familjehemsrendet och
barnets personakt.
30
Se Socialstyrelsens allmnna rd om socialnmndens ansvar vid behov
av ny vrdnadshavare SOSFS 2006:20.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
37
Ekonomiska konsekvenser av vrdnadsverflyttning
Familjehemsfrldrar som blivit srskilt frordnade vrdnadshavare r
inte lngre familjehem. Frldrar r underhllsskyldiga mot barnet ven
sedan vrdnaden verflyttats. Kommunen fr fortstta att ge de nya
vrdnadshavar-na sklig ersttning. Detta br motsvara vad de tidigare
ftt i arvode och om-kostnadsersttning frutsatt att kraven p
arbetsinsats och tidstgng av so-cialtjnsten bedms ofrndrad.
Ersttningen ska reduceras med de belopp som kommer frn annat hll t
ex underhllsbidrag, underhllsstd, barnbidrag mm. De nya
vrdnadshavarna har mjlighet att ska underhllsstd i frhl-lande till
bda frldrarna d v s de kan f dubbelt underhllsstd. Vrdnads-havaren
kan uppbra underhllsbidrag som verstiger underhllsstdsbelopp samt
hela barnpensionen. Vidare kan vrdnadshavaren/frmyndaren -
frut-satt verfrmyndarens medgivande nr tillgngarna verstiger tta
gnger basbeloppet - disponera barnets eventuella frmgenhet samt
avkastningen drav. Uppfljningsansvar
Den tillsynsskyldighet som finns i samband med familjehemsvrd
upphr i samband med en vrdnadsverflyttning. D ersttning utbetalas
ansvarar vi dock fr att minst en gng per r kontrollera att barnet
bor kvar, att det fortfa-rande gr i skolan samt att vrdnadshavarna
ansker om andra ev ersttningar de kan f fr barnet och som kan
reducera ersttningen frn kommunen. Anmlan av srskild frordnad
vrdnadshavare nr barnets vrdnads-
havare avlider (6 kap 7 FB)
Om bda frldrarna har vrdnaden och en av dem dr, fr den andre
auto-matiskt vrdnaden ensam. Om bda frldrarna dr ska socialnmnden
an-mla behov av srskilt frordnad vrdnadshavare. Kontakt tas med
familjer-tten som handlgger dessa renden.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
38
Dokumentation
Alla uppgifter av betydelse ska dokumenteras. Dokumentationen
ska inne-hlla tillrckliga, vsentliga och ndamlsenliga uppgifter.
Det som doku-menteras ska ocks vara vl strukturerat och tydligt
utformat. Handlggning-en av ett rende ska dokumenteras fortlpande.
Alla uppgifter som kan vara av betydelse fr handlggningen av ett
rende eller genomfrande av en in-sats br utan oskligt drjsml
dokumenteras och fras till personakten. Tnk p att bedmningar och
stllningstaganden ska framg tydligt samt doku-mentation om
samverkan i enskilda renden. Tnk p att vara enhetlig nr du skriver
rubriker i journalanteckningarna. Vid mte skriv var mtet ger rum,
syftet med mtet och vilka som deltar (namn och titel p personer).
Som nmns ovan s ska endast uppgifter av betydelse dokumenteras.
Detta innebr t ex att oredigerade mail inte ska kopieras in, utan
en bedmning av vad som r relevant mste gras. Datum fr registre-rade
beslut ska verensstmma med journalanteckningarna. Om ett beslut av
ngon anledning inte verkstlls s ska beslutet avslutas. Glm inte att
skriva anledningen till varfr beslutet avslutas t ex att anskan har
tertagits. I de fall ett beslut inte har verkstllts, frklara att
det t ex saknas kontaktperson el-ler liknande. renden som krver
speciell dokumentation
Beslut om insatser som ges till frldrar utifrn barnets behov
Frvaltningen r rligen skyldig att rapportera insatser som ges p
grund av behov av std i frldrarollen. Detta innebr att vi mste
srskilja dessa insat-ser frn vriga ppenvrdsinsatser. Det r dessutom
s att vid vissa tillfllen, t.ex. om det frekommer familjevld, r det
viktigt att srskilja en persons akt och dokumentation frn en annan
fr att sl vakt om den enskildes integritet. Verkstllighetsakt ppnas
p bde frldern och barnet. I barnets akt registre-ras ett beslut om
insats till frlder, men ingen insats kopplas till detta beslut. I
frlderns verkstllighetsakt registreras beslut och aktuell insats.
Det r vik-tigt att det framgr tydligt i journalanteckningarna p
barnet att det ven finns ett beslut i frlderns akt. Idag bedmer vi
att beslut om pappaverksamhet och kvinnordgivning ska handlggas p
detta stt. Det kan ven finnas andra beslut dr insatsen riktar sig
huvudsakligen till frldern, trots att det r utifrn barnets behov.
Detta skulle t ex kunna vara samtal/std till frlder fr att bearbeta
egna upplevel-ser, ppenvrdsinsats till frlder vars barn r placerat.
ven dessa ska hand-lggas enligt ovan. Se vidare bilaga
31.
31
Ska beslut fattas p barnet eller frldrarna d insatser ges till
frldrar utifrn barnets behov? 091023
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
39
Barn i familjer som sker asyl
I de fall ett barn omfattas av lagen om mottagande av asylskande
m fl har kommunen mjlighet att anska om ersttning fr kostnader fr
vrd av barn under 18 r i annat hem n barnets eget. Med anledning av
detta r det av stor vikt att dokumentationen r noggrann i dessa
renden. Att tnka p vid dokumentation kring Barn i familjer som sker
asyl - se bilaga. Ensamkommande flyktingbarn
Barn som av flyktingskl eller andra skl kommer ensamma till
Sverige och sker uppehllstillstnd ska skyndsamt frses med en god
man som trder i bde frmyndares och vrdnadshavares stlle och kan
fretrda barnet i alla sammanhang. Socialnmnden ska, om god man inte
finns, skyndsamt hos verfrmyndarnmnden anska om detta.
32 Detta grs av den handlggare
som fr knnedom om detta. Godmanskapet r en temporr lsning i
avvak-tan p ett eventuellt uppehllstillstnd. Beviljas
uppehllstillstnd ska social-nmnden vcka talan eller anmla behov av
en eller tv srskilt frordnade vrdnadshavare (6 kap 8 a eller 6 kap
9 FB). Familjertten ansvarar fr detta. I fall d barnet r placerat
samrder familjertten med aktuell handlg-gare p
familjehemssektionen. verfrmyndaren r skyldig att underrtta
so-cialnmnden om att barnet r i behov av en sdan srskilt frordnad
vrd-nadshavare. Skollagen ger ett asylskande barn rtt att g i
skola, men de har inte skol-plikt. Asylskande barn har ven rtt att
delta i kommunens fr-skola/skolbarnomsorg och att g i gymnasium om
studierna pbrjas fre 18 rs lder. Det kan vara motiverat med ett
visst samarbete mellan socialtjnsten och Mi-grationsverket, men kom
ihg att vanlig sekretess gller i dessa renden. I samband med en
utredning enligt 11 kap 1 SoL har socialtjnsten rtt att f del av
uppgifter som kan vara av betydelse fr utredning av ett barns behov
av skydd. Socialnmnden r skyldig att p Skerhetspolisen,
Migrationsver-ket, en migrationsdomstol, Migrationsverdomstolen
eller regeringen lmna ut uppgifter om en utlnnings personliga
frhllanden, om uppgifterna be-hvs i ett rende om uppehllstillstnd
eller fr verkstllighet av ett beslut om avvisning eller utvisning.
Nr det kommer till vr knnedom att det i kommunen finns
ensamkom-mande flyktingbarn har vi ett tagande att vi inom fem
dagar skall gra ett hembesk fr att gra en bedmning av hur
situationen ser ut fr barnet/den unge. rendet skall sedan handlggas
av tv utredare p utredning sdra 2.
32
Lagen (2005:429) om god man fr ensamkommande barn
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
40
Fr ensamkommande flyktingbarn fr kommunen terska
utredningskostna-der. Detta gller vid placering i familjehem, p
institution samt eventuellt so-cialbidrag eller annan vrdersttning
(ven nr barnet ftt uppehllstillstnd) som betalas fr barnets
uppehlle tills barnet fyller 18 r om inte vrdnadsha-varen kommer
till Sverige dessfrinnan.
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
41
Uppfljning
Insatser inom socialtjnsten ska vara av god kvalit. Kvalitn i
verksamheten ska systematiskt och fortlpande utvecklas och
skras
33.
Uppfljning i pgende rende
Utredande socialsekreterare ansvarar fr att uppfljning grs med
utgngs-punkt i de ml som finns beskrivna i vrd- och
genomfrandeplaner. Ju mer konkreta mlen r, desto lttare blir det
att bedma resultatet. Planerna ska vid behov revideras i samrd med
barnet/den unge, vrdnadshavaren och den som genomfr beslutade
insatser. Utredande socialsekreterare ansvarar fr att se att
insatsen har nskad effekt. Om mlet som angetts i vrdplanen helt
el-ler delvis inte har uppfyllts br handlggaren vervga om det behvs
en an-nan insats. Om mlet i vrdplanen har uppntts kan rendet
avslutas. vervgande enligt SoL
Vid en placering enligt SoL ska socialtjnsten noga flja vrden
och se till att den bedrivs enligt upprttad vrdplan. Socialnmnden
ska minst en gng var sjtte mnad vervga om vrden fortfarande behvs
och hur vrden br in-riktas och utformas.
34 Detta gller ven nr den unge har fyllt 18 r. verv-
gandet r i sig inget beslut och mste drfr inte kommuniceras.
Ungdomar som r placerade enligt SoL och fyller 18 r fr sjlva anska
om fortsatt bistnd i form av placering. vervgande och omprvning
enligt LVU
vervgande 2 LVU
Socialtjnsten ska noga flja vrden och se till att den bedrivs i
enlighet med upprttad vrdplan. Vid vrd enligt 2 LVU (miljfallen)
ska nmnden minst en gng var sjtte mnad vervga om vrden ska
fortstta.
35 Sex mnader
berknas frn datum fr frsta beslut om verkstllighet av vrden.
verv-gandet, som ska gras av nmnden, r i sig inget beslut och mste
drfr inte kommuniceras. Nmnden beslutar lgga rapporten till
handlingarna eller om det r aktuellt uppdra t frvaltningen att
utreda frutsttningarna fr upph-rande av vrd. Ungdomar som r
placerade och fyller 18 r fr vid behov sjlva anska om fortsatt
bistnd i form av placering. Omprvning 3 LVU
Vid vrd enligt 3 LVU (beteendefallen) ska nmnden, till skillnad
mot vad som gller vervgande inom sex mnader frn verkstllighet av
vrdbeslutet
33
3 kap 3 SoL 34
4 kap 1 samt 6 kap 8 SoL 35
13 LVU
-
BOTKYRKA KOMMUN [47] Socialnmnden
42
omprva om vrd med std av LVU ska upphra. Drefter prvas frgan
fort-lpande var sjtte mnad. Omprvning innebr ett formellt beslut
som ska delges parterna och som kan verklagas. Besvrshnvisning ska
skickas till vrdnadshavare samt den unge om denne fyllt 15 r.
Upphrande av vrd
I samband med att en placering upphr ska socialtjnsten
tillgodose det sr-skilda behov av std och hjlp som kan finnas nr
placeringen upphr. Bak-grunden r att barn och unga som varit
placerade lper hgre risk fr negativ utveckling n andra barn. Det
huvudsakliga syftet med en vl planerad och fungerande eftervrd
eller utslussning r att minska risken fr att barn och unga ska
behva vrd igen och underltta fr unga att etablera sig i samhllet
med samma frutsttningar som andra barn och ungdomar. Detta innebr
att en planering mste gras med den unge i god tid innan placeringen
r tnkt att avslutas.
36
Upphrande av vrd enligt SoL
Om vrdnadshavaren eller den unge (om han/hon fyllt 15 r) inte
lngre sam-tycker till placering enligt SoL ska vrden avslutas.
Innan vrden avslutas ska handlggaren bedma hur syftet i vrdplanen
uppntts. Om s inte r fallet ska socialnmnden prva om skl freligger
fr anskan om vrd enligt LVU eller flyttningsfrbud enligt 24 LVU.
Detta ska ske utan drjsml. Om skl fr srskilt ingripande inte finns
s avslutas insatsen enligt vrdnadshavarens nskeml. Socialnmnden fr
enligt 11 kap 4 b SoL besluta om uppfljning av ett barns situation
efter det att en placering i familjehem eller i ett hem fr vrd
eller boende har upphrt. Vid en sdan uppfljning gller samma regler
som vid en vanlig barnavrdsutredning. Upphrande av vrd enligt
LVU
Vrd enligt LVU ska avslutas s snart den inte lngre b