Jan 13, 2016
Resultat från den tredje kvantitativa studien (QIS3)
IBC Euroforum den 24 -25 oktober 2007
Katarina Höller
Agenda
Bakgrund– Syftet med QIS3– Deltagande– Allmänt resultat QIS3
SCR– Finansiell risk– Motpartsrisk– Operativ risk– Försäkringsrisk
MCR Interna modeller QIS4
Quantitative Impact Studies (QIS)
EU Kommissionen har gett Europeiska tillsynskommitten för försäkring och tjänstepension (CEIOPS) i uppdrag att ta fram underlag för bedömning av effekterna av ett nytt riskbaserat solvensregelverk. Detta sker genom kvantitativa studier där resultatet återrapporteras till Kommissionen.
Kvantitativa studier (QIS)
QIS1 genomfördes hösten 2005– Syftet var att beräkna försäkringstekniska avsättningar
QIS2 genomfördes 2006 , – Syftet var att testa olika metoder för beräkning av SCR.
QIS3 genomfördes mellan den 2 april och 30 juni 2007. – Syftet var att kalibrera solvens kapitalkravet för att uppnå avsedd säkerhet
i riskbufferten.
QIS4 genomförs mellan april och juni 2008
QIS5, QIS6,…
Syfte med QIS 3
Kalibrering av parametrar Erhålla information om gruppdiversifiering
Deltagande svenska försäkringsbolag Små
Mellan
Stora
Summa
antal bolag
Livförsäkringsbolag 4 6 4 14
Skadeförsäkringsbolag 6 4 3 13
Samtliga 10 10 7 27
Livbolag – FTA (miljoner €) , små < 1 000,
mellan 1 000 –-10 000, stora > 10 000 Skadebolag – premieinkomst (miljoner €) , små <100,
mellan 100 – 1 000, stora >1 000
Marknadsandel
Små
Mellan
Stora
Marknads-
andel i %
Livförsäkringsbolag 4 6 4 61
Skadeförsäkringsbolag 6 4 3 65
QIS3
Tidsåtgång– 2,5 till 6 mannamånader (person months) för QIS3
Allmänt resultat QIS3
Högre kapitalkrav
Kapitalbasen ökar generellt – ökar 15 % mot Solvens I
• livbolagen ökar 22 %• skadebolagen minskar 7 %
Solvenskvoten minskar– Kapitalkravet ökar mer än vad kapitalbasen ökar
Kapitalkravet oberoende av storleken på bolaget
Skadeförsäkring Motpartsrisk
sjuklighet
SCR
Standard SCR Operativ riskJustering för VÅB
Livförsäkring Finansiell risk
dödlighet
långlevnad
räntor
aktier
fastigheter
kostnad
återöppning
annulation
spread
koncentration
valuta
premie-reserv
katastrof
katastrof
Allmänna kommentarer på SCR
Utformningen av SCR får godkänt– De flesta bolagen anser att SCR i stort fångar risken på ett
adekvat sätt
Kritik mot vissa korrelationer– korrelationerna har ansetts vara för konservativa speciellt för
skadebolag (t ex hem och villa och trafik)
Svårt att hantera riskabsorberande avsättningar Realränterisk inkluderas inte i SCR
Finansiell risk
Finansiell risk utgör – Ca 90 % av den totala risken för livförsäkringsbolag
– Ca 40 % av den totala risken för skadeförsäkringsbolag
Finansiell risk
Räntor Aktier Fastigheter Spread Koncentration Valuta
Fördelning finansiell risk livförsäkring
Räntor
Aktier
Fastighet
Valuta
Spread
Koncentration
Fördelning finansiell risk skadeförsäkring
Räntor
Aktier
Fastighet
Valuta
Spread
Koncentration
Ränterisk
Skift och vridning av avkastningskurvan
Kapitalkravet för ränterisk blev nästan dubbelt så stort för skadebolagen i QIS 3 jämfört med i Trafikljuset. För livbolagen ungefär lika.
Ränteriskmodulen
Ränteskift
1,50%
2,50%
3,50%
4,50%
5,50%
6,50%
7,50%
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20+
Löptid
%
Räntekurvan SEK
Trafikljuset UPP
QIS UPP
Trafikljuset NED
QIS NED
Aktierisk
Problem– Modellen straffar alternativa investeringar– Modellen är för trubbig, mäter inte den faktiska risken på ett
adekvat sätt
Index Stresstest Globalt 32 % Övrigt 45 %
Valutarisk
Mäts som en 20 % förändring mot övriga valutor– ”One size fits all”
Problem:– Straffar länder utanför EMU
Motpartsrisk
Mäter motpartsrisken i återförsäkringskontrakt samt finansiella derivat
Problem:– Krånglig modell– Tydligare instruktioner behövs
Förenkling av modellen (schablonmetod) efterfrågas
Utgör en låg andel av SCR i QIS3
Operativ risk
En konstant gånger SCR eller konstant gånger intjänad premie alternativt konstant gånger FTA
Problem:– för enkelt utformad– antar 100 % korrelation mot andra riskfaktorer – tar inte hänsyn till kvaliteten på hur den operativa risken styrs
Försäkringsrisk
Skadeförsäkring– Premie-reserv– Katastrof
Livförsäkring– Dödlighet– Långlevnad– Sjuklighet– Kostnad– Återöppning– Annulation– Katastrof
Fördelning livförsäkringsrisk
Dödlighet
Långlevnad
Sjuk
Annulation
Katastrof
Fördelning skadeförsäkringsrisk
Premie/reserv
katastrof
Livräntor
Återöppning
Försäkringsrisker
Problem– Ny modell behövs för att hantera riskabsorberande
avsättningar inom livförsäkring (villkorad återbäring)
– Ingen diversifieringseffekt av verksamhet i olika länder
– Skillnader mellan svenska försäkringsgrenar och EU-klasser; ej relevant statistik mm.
– Stora skillnader i risk mellan olika länder; fel med gemensamma parametervärden (ex motor)
– Värdering av optioner i livförsäkringsavtal svår
Minsta kapitalkravet (MCR)
?
MCR
MCR enligt direktivförslaget– Enkel
– Reviderbar
– Tillsynstrappa
– Fungera som skydd (safety net)
MCR
MCR (modular approach)– Finansiell risk
– Skadeförsäkring
– Livförsäkring
– Riskabsorberande avsättningar
MCR
MCR % av SCR
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27
MCR % av SCR
MCR
De två metoderna för att beräkna MCR i QIS3 visade sig fungera dåligt för livbolag något bättre resultat för skadebolag
Branschen förespråkar den av CEA föreslagna metoden, dvs. procentsats av SCR
Alternativt förslag är b la procent av FTA FI är öppna för andra lösningar än den
modellbaserade
Interna modeller
Stort intresse för interna modeller Problem:
– Mycket lågt deltagande i Sverige och Europa
– Svårt att dra slutsatser från materialet i QIS3
Viktigt med större engagemang i QIS 4
QIS4
EU Kommissionen ansvarar för QIS4 vilket innebär att:– KOM ansvarar för konsultationen av QIS4– KOM ansvarar för politiska frågor medan CEIOPS har blivit
ombedda att ansvara för den tekniska specifikationen– Konsultationsperiod 15 december till den 15 februari (KOM
ansvariga)– Högsta prioritet är hantering av små-och medelstora bolag
samt implementeringen av proportionalitetsprincipen. – Ev ändringar i direktivet på områdena ”own funds”, MCR och
SCR. – QIS4 besvaras april-juni 2008. Rapportering sker till FI.