Reservkraftsystem för sjukhus - msb.se · Lågspänningsfördelningar förses med växlingsautomatik mellan transformatormatningar, växlingen sk er med hjälp av transformator-

Reservkraftsystem för sjukhus Grundkrav för robust reservkraftförsörjning av sjukhus Rekommendationen utgör ett komplement till boken ”Det robusta sjukhuset” utgåva 2008, ISBN:978-91-85797-15-8

2

MSB:s kontaktpersoner: Lars Berg, 010-240 52 41 Fredrik Pettersson, 010-240 50 74 Publikationsnummer MSB205 – Oktober 2010 ISBN 978-91-7383-101-7

3

Innehållsförteckning

1. Nätmatning för sjukhuset ....................................................... 4

2. Mottagningsstationer.............................................................. 4

3. Skyddsfunktioner högspänningsnät........................................ 4

4. Lågspänningsfördelningar ...................................................... 5

5. Styrsystem ............................................................................. 5 5.1 Nätstyrsystem.................................................................... 5 5.2 Laststyrsytem .................................................................... 5

6. Reservkraftssystem ................................................................ 6 6.1 Dimensionering .................................................................. 6

6.1.1 Jordning................................................................................................6 6.2 Aggregatrum ..................................................................... 6

6.2.1 Ljuddämpning ......................................................................................6

7. Reservkraftsaggregat ............................................................. 7

8. Reservkraftfunktioner............................................................. 8

9. Hjälpkraft ............................................................................. 10

10. Bränslesystem................................................................ 10

11. Kyl- och ventilationssystem............................................ 11

12. Avgassystem .................................................................. 11

13. Drift, skötsel och underhåll ............................................ 11

14. Service under garantitiden ............................................. 12

15. Reservdelar .................................................................... 12

16. Dokumentation............................................................... 12

17. Provningar...................................................................... 13

18. Utredningar .................................................................... 13

19. Besiktning ...................................................................... 13

Bilaga 1: Reservkraftsystem för sjukhus: Kontroll och provning av

reservkraftsystem

4

1. Nätmatning för sjukhuset Två av varandra oberoende nätmatningar bör vara anslutna till var sin mottagningsstation i sjukhusnätet. Matningarna ska var för sig kunna försörja hela sjukhuset. Automatisk växling mellan nätmatningarna bör finnas, som alternativ kan reservkraftsstart initieras vid fel på matande nät.

2. Mottagningsstationer Redundanta sammankopplingar av mottagningsstationer, förslagsvis direkt sammankoppling och via reservkraftställverk, separata huvudgeneratorbrytare för matning av var sin mottagningsstation. Kablarna för sammankopplingarna ska vara förlagda helt skilda från varandra, skilda brandceller. Se Figur 16 i skriften ”Det robusta sjukhuset”. Nätövervakning anordnas före nätbrytare men även spänningsövervakning av samlingsskena i mottagningsstationer för larm och start av reservkraft vid utebliven skenspänning bör installeras.

3. Skyddsfunktioner högspänningsnät

Nollpunktsutrustning installeras för säkerställande av jordfelsskyddens funktion vid reservkraftsdrift. Ansluts förslagsvis till lokaltransformator för reservkraftsanläggning. Nödbrytare installeras i driftrum för kopplingsutrustning (ställverksrum). Selektivplanen ska samordnas med elnätägaren. Brytarskyddens inställning samordnas mellan anläggningsägare och elnätägare. Reläskydd: - ska klara intermittenta jordfel - samma typ av skydd ska eftersträvas för internt sjukhusnät och externt

nät avseende detektering av jordfel, cosφ eller vinkelmätning Kontinuerlig elkvalitetsövervakning som registrerar avvikelser i matande spänning bör inkopplas på sjukhusets nätmatningar.

5

4. Lågspänningsfördelningar Redundanta transformatorer för varje fördelningsstation bör finnas. Transformatorerna ska matas från var sin mottagningsstation och alltid vara spänningssatta, transformatorkablarna förläggs åtskilda. Lågspänningsfördelningar förses med växlingsautomatik mellan transformatormatningar, växlingen sker med hjälp av transformator- och sektioneringsbrytare. Figur 16 i skriften ”Det robusta sjukhuset” ger en översiktlig bild över hur lågspänningsfördelningar kan utformas. Transformator med tillhörande lågspänningsfördelning ska vara placerad i egen brandcell. För anläggningsdelar där verksamheten kräver högre tillförlitlighet bör lokala reservkraftssystem (lågspänningssystem) installeras. Alternativt kan inkopplingspunkt för mobil reservkraft anordnas.

5. Styrsystem

5.1 Nätstyrsystem

System för automatisk uppbyggnad och effektstyrning av sjukhusets elnät bör installeras. Kontrolltavla för manuell uppbyggnad av sjukhusets elnät är ett mycket bra instrument vid övervakning och driftläggning av anläggningen. Den ger en bra överblick över anläggningens uppbyggnad. Eventuellt kan kontrolltavlan ersättas med redundant nätstyrsystem. Utdragen eller frånskild brytare i kopplingsutrustning ska inte störa driften i anläggningen.

5.2 Laststyrsytem

Systemet utformas så det är enkelt att ändra prioritetsordningen avseende selektiv och fördröjd lastpåläggning. Styrning av utgående fack i lågspänningsställverk (MCCB) är att föredra vid mindre reservkraftssystem. Delar av viktig last, VLFI (Viktig last Fast Inkopplad), bör aldrig frånkopplas. Exempel på sådan last framgår av tabell 10, pkt b.1 och b.2 i skriften ”Det robusta sjukhuset”.

6

6. Reservkraftssystem

6.1 Dimensionering

Reservkraftssystemet dimensioneras för minst 100 % av sjukhusets effektbehov, 120 - 130 % bör eftersträvas (med tanke på framtida utbyggnad). Ansluts till mottagningsstationerna via var sin HGB (Huvudgeneratorbrytare). Se Figur 16 i skriften ”Det robusta sjukhuset”. Reservkraftssystemet byggs upp som ett redundant system, min n + 1. Ett aggregat ska kunna tas ur drift/gå i blockad utan att viktig last påverkas i anläggningen. Reservkraftsaggregaten bör anslutas till sjukhusets högspänningsnät med högspänningsgeneratorer upp t o m 11 kV eller via stepuptransformatorer.

6.1.1 Jordning

Separat jordtag för reservkraftssystemet ska finnas.

6.2 Aggregatrum

Aggregaten placeras i egna brandceller eller i gruppvis i skilda brandceller. I de fall flera aggregat placeras i samma brandcell förses aggregaten med individuella släcksystem.

Golvet ska tåla belastningen av reservkraftaggregat. Intransportvägar ska ha tillräcklig storlek för intransport/ utbyte av aggregaten. Dörr till reservkraftsrum ska vara utåtgående, låsbar och vara försedd med panikregel.

Golv bör utföras stålglättat med en ytbehandling av oljebeständig färg alternativt en betongolja för dammbindning.

Belysningsstyrkan i rummet bör vara ca 500 lux, mätt 1 meter från golv.

6.2.1 Ljuddämpning

Ljuddämpning och ljudisolering dimensioneras med avseende på aktiviteter i angränsande lokaler i den egna fastigheten liksom för närliggande grannfastigheter.

Krav och gränsvärden avseende bullerskydd återfinns i BBR kap 7 och NFS 1978:5.

Bullerabsorbenter monteras på tak och väggar i största möjliga omfattning och ska helst vara heltäckande. Absorbenterna bör utföras i ljus kulör och på väggarna skyddas med sträckmetall. Vägg och takytor som inte är klädda med ljudabsorbenter bör vara målade i en ljus kulör.

7

Väggar och bjälklag av betong med en tjocklek av min 150 mm behöver normalt ej ljudisoleras ytterligare utöver bullerabsorbenterna.

7. Reservkraftsaggregat Respektive aggregat bör klara ett momentant lasttillslag på ca 65 % av PRP-effekten utan att aggregaten löser för underspänning eller underfrekvens. Motorns effektkrav ska vara baserade på miljödieseldrift. Startbatterier bör vara dubblerade och varje batterihalva dimensionerad för 5 på varandra följande startförsök. Dimensionerande temperatur är +10 oC. Batterier bör vara försett med övervakningssystem som övervakar spänningsdifferensen mellan batterihalvorna och larmar vid överstigen inställbar spänningsdifferens. Som alternativ till elektriskt startsystem kan redundant tryckluftssystem installeras. Ett system per aggregat, systemen ska kunna sammankopplas. Dimensioneras för 10 på varandra följande startförsök. Motorn ska: - vara försedd med påbyggd kylare och tryckande fläkt - vara försedd med termostatstyrd motorvärmare som bortkopplas vid

motordrift, larm ”Låg motortemp” indikeras för övervakning av motorvärmarfunktionen

- vara försedd med elektronisk varvtalsreglering - förses med utrustning för kontroll av oljenivå under drift - vara försedd med kylvattennivåvakter i två steg, larm och blockering - vara försedd med oljetrycksvakt - vara försedd med motortemperaturvakt - vara försedd med skydd för roterande och heta delar - vara försedd med avgastemperaturvisning, analog eller digital Generatorn ska: - vara en synkrongenerator med stegförkortade lindningar - vara y-kopplad med strömtransformatorer, för generatorskydd,

monterade i nollpunkten - vara kortslutningssäker, tåla såväl en- som trefasig kortslutning - vara utrustad för parallelldrift - vara i borstlöst utförande med permanentmagnet eller annan teknisk

lösning som garanterar: - upprätthållande av kortslutningsström 3 x In under 10 sek - funktionen efter längre stillestånd - vara utrustad för tyristorlast - vara försedd med radiostörningsskydd - vara försedd med spänningsregulator med: - 3-fas avkänning - RMS-känning - vara försedd med cosφ-regulator

8

- vara dimensionerad för aggregatets LTP-effekt + 20 % - vara försedd med anslutningsdon för jorddon, kulbultar, i samtliga faser Larmfunktioner: - lång starttid - hög kylvattentemperatur - låg kylvattentemperatur - kylvattennivå, i 2 steg, blockeringsgivaren placeras nivåmässigt väl

åtskild från indikeringsgivaren - hög/låg spänning - hög/låg frekvens - överström (kortslutning) - överlast - bakeffekt - låg bränslenivå - bränsleläckage - vektorsprångskydd - onormal rumstemperatur - NB-fel - HGB-fel - GB-fel - misslyckad fasning - nödstopp - laddningsfel - startbatterifel - kommunikationsfel - onormal driftläggning, driftformsomkopplare eller annan strömställare i

felaktigt läge ger indikerande larm (normaldriftläge = driftställda aggregat i driftform auto)

8. Reservkraftfunktioner Reservkraftsanläggning ska vara utformade enligt kategori 4 Svensk Energi anvisning ” stationära reservkraftanläggningar”. Nätvakter ska vara 3-faskännande och RMS-kännande. Nätavkänningen ska vara försedd med övervakat överspänningsskydd, mellan- eller finskydd. En starttid på 15 – 20 sek ska eftersträvas, med starttid avses tid från nätavbrott till matning av VLFI (Viktig LastFast Inkopplad). Händelser, larmer och mätstorheter (ström, spänning, effekt, oljetryck, temperatur, drifttid, frekvens mm) ska kunna avläsas för respektive aggregat. Händelser, larmer och mätstorheter från respektive aggregat ska överföras till överordnat övervakningssystem.

9

Händelse- och larmregister ska som minimum kunna skrivas ut. Automatisk och manuell drift ska finnas. I manuellt läge ska aggregaten kunna startas och stoppas och nät-, huvudgenerator- samt generatorbrytare kunna manövreras med omkopplare. Nätåtergång ska ske avbrottsfritt. Vid reservkraftsdrift ska kondensatorbatterier bortkopplas. Funktioner: Simulerat nätfel - nyckelmanövrerad omkopplare för simulering av nätfel Nätbrytarfel - automatisk reservkraftinkoppling vid tillslagsfel alternativt (NB-fel) omotiverat frånslag av nätbrytare Generatorbrytarfel - larm och blockering av aggregat vid tillslagsfel (GB-fel) Huvudgen.brytarfel - larm vid tillslagsfel (HGB-fel) Parallelldrift mot nät - automatisk infasning mot nät och belastning av aggregat, utan (Toppkraft) frånslag av NB Lastövertagande - automatisk infasning mot nät och rampfunktion före frånslag av NB, samtliga reservkraftsaggregat ska vara tillgängliga vid denna driftform annars finns risk för överbelastning av aggregaten Tomgångsprov - sammankoppling av aggregaten i reservkraftsställverket utan att kopplas in mot sjukhusnätet eller yttre nät Fjärrstart - troppkraftkörning som fjärrinitieras och fjärrstoppas, infasning mot nät och belastning av aggregaten till en förinställd belastningsnivå Rampfunktion - rampning av generatorlasten, upp- och

10

nedrampning av generatorlasten vid infasning mot nät och före frånslag av NB vid parallelldrift med nät (alltså även vid nätåtergång) Nödstopp - stopp av aggregat Vid parallellarbetande aggregat ska blockerande/ startfelande aggregat inte störa inkoppling av övriga reservkraftsaggregat. Omkopplare ska finnas för val av helautomatisk eller manuellt initierad automatisk nätåtergång.

9. Hjälpkraft Det ska finnas alternativa matningar för reservkraftens hjälpkraftcentral/ställverk, förslagsvis från lokaltransformator och lågspänningsställverk VL. 4-poliga brytare/ kontaktorer erfordras. Belysning och uttag i lokaler för reservkraftssystemet (kontrollrum, ställverksrum, aggregatrum o s v) ska matas från VL.

10. Bränslesystem Bränslesystemet dimensioneras för minst en veckas drift vid full last. Avtal tecknas med bränsleleverantör för prioriterad leverans vid krissituation. Bränslet delas upp på min två förrådstankar och min två dagtankar. Förråds- och dagtankar utförs som kommunicerande kärl med avstängningsventiler för service och kontroll. Samtliga tankar förses med bränslenivåmätare, larm m m. Som drivmedel bör miljödiesel MK1 användas, miljödiesel utan RME enligt SS 155435. Förråds- och dagtankar förses med 100 % invallning och invallningarna utrustas med läckagelarm. Yttre påfyllningsanordning och luftning placeras i låsbar kapsling med anpassad säkerhetsklass. Pumpsystem för fyllning av dagtankar utformas med dubbla pumpar, som extra säkerhet kompletteras med likströmsmatad pump. Pumphjul bör vara av metall för säkerställande av lång livslängd.

11

11. Kyl- och ventilationssystem Kyl- och ventilationssystem utformas med hänsyn till omgivningens krav på ljudnivå. Erforderliga ljudfällor utformas. Ventilationskanalöppningar placeras så att överföring av varm luft till luftintag elimineras. Öppningarna förses med inbrottsskydd som motsvarar krav på övriga delar av byggnaden. Tilluftöppningar måste överdimensioneras i förhållande till frånluftöppningar för att undvika höga undertryck i reservkraftsrummen. Den kraft som behövs för att öppna utrymningsdörrar får inte överstiga 130 N. Blandningsspjäll installeras för reglering av rumstemperatur vid reservkraftsdrift, en jämt fördelad temperatur i rummet ska eftersträvas. Spjällmotorer för tilluftspjäll bör vara fjäderöppnande. Kylsystemet fylls med frostskyddsvätska för -30 oC. Stilleståndsventilation bör anordnas i reservkraftsrum för reglering av rumstemperaturen då reservkraften inte är i drift. Risk för höga rumstemperaturer efter reservkraftdrift föreligger.

12. Avgassystem Avgassystem ska avslutas på ett betryggande sätt med avseende på sjukhusets luftintag. Installationen ska inkludera beröringsskydd och erforderliga ljuddämpare för att innehålla ställda bullerkrav. Avgassystemet bör utrustas med följande: - katalysator - kondensvattenlås - avgastermometer - mätuttag för avgasmottryck - isolering av ljuddämpare, katalysator och avgasrör - ”fågelskydd” vid horisontellt avslutat avgasrör

13. Drift, skötsel och underhåll Utbildning av driftpersonalen ska ske fortlöpande under projektets genomförande samt inom projektet avslutas med teoretisk och praktisk utbildning med dokumentationen som underlag. Kompletterande utbildning bör genomföras med fastställda intervall efter att projektet avslutats. För drift, skötsel och underhåll ska följande dokument tas fram: - funktionsbeskrivningar

12

- driftinstruktioner - underhållsinstruktioner - skötselanvisningar - felsökningsinstruktioner - servicejournal - driftjournal - reservdelsförteckning - underhållsplan - provplan - utbildningsplan Det bör finnas färdiga driftordrar och planer för hur omkopplingar ska ske vid ett avbrott för att snabbt kunna återställa elförsörjningen.

14. Service under garantitiden Inom entreprenad åtagandet ska utföras minst ett servicebesök per år under garantitiden. Servicen ska omfatta tillsyn med provdrift av utrustningar samt inkludera erforderliga reservdelar, smörjolja, filter och kylvätska som byts vid servicen.

15. Reservdelar Prioriterade reservdelar för anläggningens funktion ska levereras med reservkraftssystemet. Det kan bland annat vara en extra förprogrammerad PLC för kontrollutrustning och generatorns spänningsregulator.

Av förbrukningsartiklar som byts vid vanlig service, så som remmar, filter vätskor etc. bör man lämpligen bara lagerhålla sådant som kan behövas mellan servicetillfällena som exempelvis motorolja. Artiklar som remmar och slangar är färskvaror och införskaffas vid behov.

Då service och underhåll av reservkraftssystemet oftast köps upp utanför den egna organisationen, kan man i serviceavtalet ställa krav på reservdelstillgång.

16. Dokumentation Förutom angivna handlingar under rubriken ”Drift, skötsel och underhåll” bör följande ingå i dokumentationen: - layoutritningar (uppställningsritningar och måttskisser)

13

- tekniska data - motor- och generatorhandbok - apparatlistor - kretsschema - kabellista - yttre förbindningstabell - översiktsschema - enlinjeschema - CE-märkning - selektivplan Dokumentationen levereras både som papperskopior insatta i pärmar med register samt i digital form på CD. Erforderliga programvaror bör ingå i dokumentationen. Dokumentationen ska vara på Svenska.

17. Provningar Kontroll och provningar indelas i:

- prov i fabrik, FAT, som omfattar provning hos reservkraftleverantören innan leverans till anläggningen

- prov i anläggningen, SAT, som omfattar kontroll och provning i anläggningen fram till överlämnandet vid besiktning.

MSB har utarbetat en checklista som kan utgöra grund för kontroll och provning av reservkraftsystem, se bilaga 1.

18. Utredningar Risk- och sårbarhetsanalys för sjukhusets hela elnät ska utgöra grund för ombyggnadsarbeten.

19. Besiktning Slutbesiktning av reservkraftssystemet ska utföras. Vid MSBs ersättningsbesiktning ska godkänt slutbesiktningsutlåtande redovisas.

Bilaga 1: Reservkraftsystem för sjukhus Kontroll och provning av reservkraftsystem

Checklista 2010-09-27

Allmänt Detta dokument beskriver övergripande de olika kontroller och prov som bör ingå vid installation av ett nytt reservkraftsystem. Checklistan är uppdelad i olika skeden och delmoment där fokus har lagts på prov av färdiginstallerad anläggning. Det är viktigt att vid upphandling noggrant specificera vilka prov som entreprenören ska utföra samt vilka som ligger på beställaren. De administrativa arbetsuppgifterna runt provningsförfarandet av reservkraftsystem bör tidigt inplaneras och kommuniceras med sjukhusverksamheten för att trygga patientsäkerheten och minimera riskerna för oförutsedda störningar av sjukhusets elförsörjning. Fabriksprovning (FAT) är en viktig del av provningen, där man verifierar att reservkraftaggregaten lever upp till de krav som man har ställt i förfrågningsunderlaget avseende lasttillslag, kortslutningsström, maxlast med mera. Funktionsprovning och provdrift syftar till att verifiera att respektive delsystem fungerar på avsett sätt och att varje delsystem fungerar tillsammans och åstadkommer ett reservkraftsystem, med för verksamheten, godtagbar tillförlitlighet. Det är viktigt att man vid provdrift kör ett längre belastningsprov, eftersom erfarenheter visar att en del potentiella fel uppstår först efter ett antal timmars sammanhängande drift. För varje enskilt projekt krävs en noggrann detaljerad planering där denna checklista kan utgöra ett stöd.

Anläggning:

Upprättad av:

Reservkraft- och kraftförsörjningssystem Checklista för idrifttagning av ny/ombyggd anläggning

Reviderad:

Delmoment Utfört Datum/Signatur

Anmärkning

ADMINISTRATIVT

Genomgång av dokumentation för egenkontroll (både mekaniska och elektriska system).

Godkännande av entreprenörens provprogram.

Informera/kommunicera kommande provdrift till berörda verksamheter på sjukhuset.

Kontrollera att samtliga driftbevis är inlämnade.

Färdiganmälan samt information om kommande provdrift till nätägare.

Upprätta driftorder för provdrift.

Klargör ansvarsfördelning mellan entreprenör och landstingets driftpersonal

CE-märkning och försäkran om överensstämmelse enligt gällande direktiv.

Selektivplan

3(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

FAT

Lasttillslagsprov utan att skydd löser ut, börja vid ca 70 % och vid behov minska i steg om 5 %

Logga frekvens- och spänningsavvikelser

Frånslag 100 % last Logga frekvens- och spänningsavvikelser

Provning lasttillslag i steg 0-25-50-75-100-110 % Logga frekvens- och spänningsavvikelser

Maxlast aggregat Lastas tills motor sjunker i frekvens

Kortslutningsprov generator, 3 x märkström Registrera kortslutningsström och kontrollera kortslutningsskyddets funktion.

Stickprov vakter och givare

Okulärkontroll av montage

Kontroll av service- och underhållsåtkomlighet

4(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:

OKULÄRKONTROLL AV ANLÄGGNINGEN

Brandcellskrav uppfyllda

Krav på invallning av bränsle uppfyllda

Aggregatrum/driftrum städade.

Arbete i ställverk avslutade.

Belysningsnivå

Servismöjlighet

Luftkanaler fria och rena.

Nödutgångar fria, nödöppnarens funktion kontrolleras.

Nödljus vid utrymningsdörrar.

Varningsanslag och scheman uppsatta. Märkningar utförda

Kontrollera rörsystem och slangar med avseende på avvibrering och läckage.

Kontrollera att reglage och ventiler är rätt ställda.

Avgassystem, fritt från brännbara föremål och fritt vid mynning och eventuella fågelskydd. Dränering av kondensvatten.

Aggregats avvibrering mot fasta installationer

Isolering och beröringsskydd av utsatta varma delar på motor kontrolleras (risk för brännskador).

5(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

FUNKTIONSPROV AV DELSYSTEM:

VENTILATIONSSYSTEM

Funktionskontroll av ventilationssystem. Fjäderöppnande tilluftspjäll

Prov av automatikfunktioner.

Prov av larmfunktioner.

Stilleståndsventilation av aggregatrum

Erforderlig kraft för öppning av utrymningsdörr i reservkraftsrum, max 130 N med fullt öppna till- och frånluftspjäll.

Blandluftfunktionen, temperatur i reservkraftsrum.

Krav på inbrottsskydd uppfyllda

BRÄNSLESYSTEM

Uppfyllning av förrådstank och kontroll av överfyllningsskydd

Provkörning av bränslesystem. Kapacitetskontroll, täthetskontroll

6(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

Prov av automatikfunktioner och alternativa vägar att pumpa bränslet. Växlingsautomatik

Prov av vakter/larmfunktioner. Nivålarm, läckagelarm

Bränslesystem besiktigat och godkänt av ackrediterat organ.

Krav på inbrottsskydd uppfyllda

KONTROLLSYSTEM FÖR RESERVKRAFT

Kontrollera att rätt programvara är installerad

Kontrollera inställningar för skydd och vakter för motor och generator.

Kontrollera Nödstoppsfunktioner.

Kontrollera kommunikation till brytare som ska styras

Larmregistrering med loggning och utskrift

Händelseregistrering med loggning och utskrift

Växlingsautomatik för hjälpkraftsystem

7(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

KRAFTSYSTEM

Mätning av jordtagsresistans.

Spänningssättning av ställverk, Prov av larm och skyddsfunktioner (primärprovning av reläskydd), manöverprov av brytare och förreglingsfunktioner.

Jordningskopplare

Ljusbågsvakter

Nödbrytning

Växlingsfunktioner i LSP-fördelningar (trafobrytare – sektioneringsbrytare)

RESERVKRAFTAGGREGAT

Kontroll av kylarvätskenivå

Kontroll av oljenivå i motor

Kontroll av startutrustning

Kontroll av motorvärmare

Kontroll av uppställning /montage av aggregat

8(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

Flexibla kopplingar

Frostskydd av kylvatten

9(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

SAT/PROVDRIFT

Kontroll av spänningsnivå och frekvens

Kontroll av rotationsriktning och faslikhet mellan aggregaten samt till övriga nätet.

Prov av nödstopp och nödbrytning

Stickprov vakter och givare för motor och generator

Återinfasning av blockerat aggregat.

Tomgångsprov

Manuell reservkraftsdrift med manuell driftläggning av anläggningen.

Fullprov reservkraft, inkommande matning slås från och starttiden kontrolleras, till matning av viktig last (VL).

Lastövertagande.

Nollpunktsmotståndet funktionskontrolleras, in – och urkoppling vid reservkraftsdrift .

Provning av funktionen ”Nätbrytarfel”, NB-start och frånslagsfel

Huvudgeneratorbrytarfel, tillslagsfel

Generatorbrytarfel, tillslagsfel

10(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:


Anmärkning

Rampfunktion av generatorlasten vid infasning mot nät och före frånslag av NB vid parallelldrift mot nät kontrolleras.

Prov av parallelldrift mot yttre nät. Eventuell fjärrstyrning ska också provas.

Prov av funktionssamband för olika driftfall och händelser.

Språngskydd

Bakeffekt, (om möjligt).

Växling mellan nätbrytare via reservkraftssystemet. Alternativt reservkraftstart

Nätåtergång, blinkfri alt. med blink mot alternativa matningar

Att utdragen eller frånskild brytare i kopplingsutrustningen inte stör driften i anläggningen kontrolleras.

BELASTNINGSPROVNING

24 timmars belastningsprov sommardriftfall samt 12 timmars belastningsprov vinterdriftfall. Provning av maximalt tillåten effekt enligt upphandlad effektklassning av aggregatet (klassning enligt ISO 8528). Kontinuerlig mätning av elektriska storheter, temperaturer och ljudnivåmätning vid 100% last. Termografering genomförs under detta prov.

Lastfördelning kontrolleras

11(12)

Anläggning:

Upprättad av:


Reviderad:

12(12)


Anmärkning

Avgassystemet kontrolleras med avseende på utvidgning, upphängning, infästning samt mottryck.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se

Publ.nr MSB 205 Oktober 2010 ISBN 978-91-7383-101-7

Reservkraftsystem för sjukhus - msb.se · Lågspänningsfördelningar förses med växlingsautomatik mellan transformatormatningar, växlingen sk er med hjälp av transformator-

Documents