Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 1 REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark ny publikation P122 som kommer ersätta P93 Svenskt Vatten välkomnar nu alla intresserade och berörda att lämna synpunkter på förslag till ny publikation P122 som kommer ersätta trotjänaren P93. Arbetet med publikationen har pågått sedan 2019. Mer info se förord. Notera att P122 inte är layoutad och figurer kommer bearbetas. Remissversionen av P122 kommer även att språkgranskas inför fastställandet. Nuvarande TV3.1-format kommer att uppdateras till TV4. Remisstid: sista dag för inlämning av synpunkter är 12 april 2021 Lämna synpunkter: mejla till [email protected]. Samla gärna era synpunkter i en tabell/excelfil där Ni anger kapitelnummer, avsnitt eller innehåll som avses, förslag på ändring samt eventuella kommentarer kopplat till specifika punkter. Vi vill särskilt ha synpunkter och input kring följande: • Kapitel 5.1.5 Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan? Tidigare fanns Rörmaterial, Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den sista är borttagen och inlagd under Invändigt rörmaterial. Renoverad ersätter renoveringsmetod. • Kapitel 6.2, SPR – sprickor Behövs mer stöd i vägledningen, vad i så fall? Behövs fler bilder för olika material, vad i så fall och har ni lämpliga bilder? • Bilaga 2, checklistan: Saknas något? • Bilder och illustrationer; främst avseende sprickor grad 1 och 2, rörbrott grad 4, ytskada grad 3 samt rötter grad 2. Även bilder på utrustning etc är av intresse. Gör så här: mejla till [email protected]och ange att du har bilder och dina kontaktuppgifter så hör vi av oss. Skriv gärna ’Bilder’ i ämnesraden. Övrigt Inspektion av vattenledningar kommer att beskrivas i ett separat PM som görs tillgängligt av Svenskt Vatten, dvs planeras ej i detta skede inkluderas i publikationen. Kort presentation av remissen och ämnesområdet kommer ske vid Svenskt Vattens RÖK-webinar 24 mars 2021. Mer info och anmälan via Svenskt Vattens hemsida. Med vänlig hälsning, Svenskt Vatten Kontaktperson Svenskt Vatten: Magnus Bäckström, 08-50600226
74
Embed
REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark ny ...
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 1
REMISS - Rörinspektion av avloppsledningar i mark
ny publikation P122 som kommer ersätta P93
Svenskt Vatten välkomnar nu alla intresserade och berörda att lämna synpunkter
på förslag till ny publikation P122 som kommer ersätta trotjänaren P93. Arbetet
med publikationen har pågått sedan 2019. Mer info se förord. Notera att P122 inte
är layoutad och figurer kommer bearbetas. Remissversionen av P122 kommer även
att språkgranskas inför fastställandet. Nuvarande TV3.1-format kommer att
uppdateras till TV4.
Remisstid: sista dag för inlämning av synpunkter är 12 april 2021
Andra förarbeten Förbipumpning Förbipump-ning, Rotskärning,
Förbipumpning Beror på syftet
Samtidiga arbeten:
Beror på syftet
Profilmätning x x x Beror på syftet
Deformations-kontroll
(X) X x Beror på syftet
Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivå
(X) (X) Ska finnas tillgängligt före
Ska vara nyinmätta
Beror på syftet
Inmätning av brunnar i plan
(x) (X) Ska finnas tillgängligt före
Ska finnas från slutbesiktning
Grundfaktakontroll X X X X Beror på syftet
Serviskontroll (X) (X) (X) (X) Beror på syftet
Brunnsinspektion (X) X (X)
Spårning av ledningar
Kan göras samtidigt
X = bör göras
(X) = kan göras
3.2 Inför beställning Det här kapitlet ger stöd till en beställare för att planera, förbereda och beställa rörinspektion
inklusive för- och tilläggsarbeten. Antingen finns ett ramavtal som grund eller så ska detta ingå i
upphandlingsunderlaget.
För att inspektionen ska ge ett så bra resultat som möjligt ska beställaren förbereda uppdraget och ta
fram underlag till inspektören.
Som stöd för beställning finns en checklista i bilaga 2.
3.2.1 Planering Innan beställning måste beställaren ha tänkt igenom syftet med inspektionen och funderat igenom
följande frågor:
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 15
• Bestäm syftet med inspektionen
• Vilka ledningar ska inspekteras, vilka brunnar ingår?
• Ska serviserna inspekteras och hur?
• Vilka förarbeten behövs och vilka tilläggsarbeten är lämpliga med tanke på syftet?
• Behöver jag ställa specifika krav?
• Något specifikt om området – risk för förorenade sediment och hur ska de i så fall hanteras?
Ligger ledningarna i en gammal deponi och det finns explosionsrisk där en Ex-klassad kamera
måste användas?
• Behövs TA-plan, är det nödvändigt med flödesåtgärder? Är brunnarna åtkomliga?
• Hur ska det redovisas?
Stöd i detta skede är framför allt P122, P103 samt TV4-formatet för utbyte av data om inspektionen.
3.2.2 För- och tilläggsarbeten I samband med inspektionen finns ett antal för- och tilläggsarbeten som kan vara nödvändiga eller
önskvärda. För- och tilläggsarbeten bestäms främst utifrån syftet med inspektionen, se kapitel 2.2.
Förarbeten beskrivs i kapitel 4.5 och tilläggsarbeten i kapitel 4.6.
I beställningen ska tydligt anges vilka förarbeten som ska genomföras före inspektionen, exempelvis
högtrycksspolning och hantering av flöden. I samband med rörinspektionen kan det också vara
rationellt att utföra tilläggsarbeten, exempelvis brunnsinspektion enligt P103, brunnsinventering,
serviskontroller, deformations- och profilmätning etc. Som standard bör grundfaktakontroll ingå, det
vill säga kontroll av dimensioner och material.
Beroende på hur noggrann profilmätning man önskar behövs olika kvalitet på vattengångsnivåer för
att resultatet ska bli det man förväntar sig. Läs mer om olika nivåer och krav på underlag i kapitel
4.6.6.
Beställaren bör tydligt klargöra vem/vilka i den egna organisationen som har befogenheter att
beställa extraarbeten som inte beställts i samband med upphandlingen samt hur dessa
tilläggsbeställningar ska bekräftas.
I Tabell 3-1 finns förslag på vilka för- och tilläggsarbeten som kan vara aktuella.
3.2.3 Förberedelser Det bästa sättet att förbereda en inspektion är att okulärbesikta de brunnar som berörs av
inspektionen och därigenom bilda sig en uppfattning om behovet av förarbeten, flödessituationen,
blockerade brunnslock, åtkomlighet m.m. Detta bör genomföras redan innan beställningen.
Vid arbete inom vägområde måste samråd ske med aktuell väghållare. Hänsyn behöver även tas till
lokala trafikbestämmelser. En plan behöver normalt upprättas över vilka gator eller vägar som berörs
och under vilka tider arbetet ska pågå och det kan vara aktuellt att ansöka om en tillfällig
trafikanordningsplan (TA-plan).
Arbeten på privat mark, till exempel tomtmark, förutsätter markägarens tillstånd. Markbeskaffenhet
och körbarhet ska besiktas med hänsyn till reglering av eventuella markskador.
I planeringsarbetet ska även en bedömning göras av risken för källaröversvämningar. Bedömningen
ska leda till utfärdande av eventuella arbetsrestriktioner och dämningsgränser m.m.
Säkerhetsrisker för inspektionspersonal och trafikanter etc. måste även beaktas i planeringsstadiet
för att på bästa sätt kunna minimeras.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 16
Följande punkter bör beställaren gå igenom för att inspektionen ska kunna genomföras på ett
smidigt sätt:
• Se så att brunnarna finns (inte dolda av asfalt, gräs eller byggnader t.ex.)
• Är brunnarna öppningsbara
• Är brunnarna åtkomliga med tanke på trafik, parkeringsplatser, markslag, fastighetsmark
• Vilka pumpstationer kan påverka flödet – bör flödet från dessa begränsas under inspektion
• Finns det sträckor med stora flöden, är överpumpning möjlig om det behövs?
• Se till så ledningskartan stämmer, att sträckorna som ska inspekteras finns med
3.2.4 Underlag Det ligger i beställarens intresse att förse inspektören med kompletta uppgifter om vilka ledningar
och brunnar som omfattas samt andra förutsättningar som påverkar uppdraget. Det smidigaste sättet
är att exportera de sträckor som ska inspekteras via en TV4-exportfil med underlagsdata från
beställarens databas, som inspektören sedan kan läsa in och kontrollera grundfakta mot. Saknas
mycket information om material och dimensioner bör detta hanteras vid en separat inmätning.
Kanske bör serviser och dagvattenbrunnar på kombinerade ledningar inventeras och läggas till i
ritningen innan inspektionen.
Uppdragets omfattning bör även beskrivas på kartmaterial med punkt-id för brunnarna.
Ju bättre underlag inspektören får desto mer ökar möjligheterna till ett bra resultat. Det är viktigt att
ritningarna är aktuella samt att punkt-id framgår tydligt för de ledningssträckor som ska inspekteras.
Punkt-id är obligatoriskt vid inspektion, därför ska beställaren lämna underlag för detta. Om serviser
ska inspekteras ska beställaren se till att det finns punkt-id för den punkt där servisen ansluter på
huvudledningen, för förbindelsepunkten samt för husliv (om hela servisen ska inspekteras).
Beställaren bör också kontrollera att ritningarna fortfarande är aktuella och att området inte har
förändrats.
Vid en inspektion påträffas ibland brunnar som inte finns i ledningskartan, dessa brukar kallas okända
brunnar. Om en okänd brunn påträffas kan beställaren vilja komplettera VA-databasen med den
hittade brunnen innan inspektionsresultatet läses in. I detta fall bör även okända brunnar betraktas
som en ledningsavgränsare. Längdmätningen ska då nollställas och protokoll upprättas med start från
den upptäckta brunnen. Beställaren kan uppge vilka punkt-id som ska användas i om okända brunnar
påträffas, till exempel med en sifferserie som skiljer sig från de brunnar som finns i kartan.
Dolda brunnar är brunnar som inte syns från markytan exempelvis för att dessa har överasfalterats. I
dessa fall bör inspektören i fältet Konstruktion använda koden DX för "Dold brunn".
Ytterligare ett fall är då en ledning renoverats men inte öppnats i brunnen. Om det är tänkt att
brunnen inte ska användas som en brunn men fortfarande finns kvar i ledningskartan ska beställaren
notera att den inte är i drift som ett förtydligande. I detta fall är brunnen inte en ledningsavgränsare.
Följande bör finnas med i en beställning:
• Administrativ information som kontaktperson med telefonnummer, faktureringsadress,
slutdatum för utförande (om det är bråttom att inspektionen utförs ska det framgå varför)
• Bakgrund och syfte
• Aktuell ledningskarta med punkt-id och de sträckor som ska inspekteras markerade. Vid
besiktning, är det samma punkt-id som ligger i VA-databasen ?
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 17
• En exportfil i TV4-format med startpunkt, slutpunkt, material, dimensioner samt vattengång
(vid profilmätning). Alternativt en ledningsförteckning med typ (S = spillvatten, D=dagvatten,
K=kombinerad) , dimension, material, längd
• Lista över brunnar med vattengångar samt kvalitetskod på mätvärdena. Vid besiktning är det
ett krav med hög kvalitet, vid normal inspektion kan kvaliteten vara lägre.
• Nummerserie för okända brunnar
• Lista över eventuella problem för att utföra inspektion, t.ex. begränsning i tid på dagen,
åtkomst, hur stora flöden ska hanteras
• Noteringar om det är något speciellt beställaren vill veta för specifika sträckor
• Ska servisledningar inspekteras, ska den allmänna delen inspekteras eller finns det något
syfte med att inspektera hela servisen (i så fall bör fastighetsägarna informeras)? På vilket
sätt (från huvudledning eller från fastighet) Hur ska sträckorna benämnas, finns punkt-id?
• Vilka förarbeten ska göras och eventuella specifika krav
• Vilka tilläggsarbeten ska göras och eventuella specifika krav
• Om profilmätning ska utföras och beställaren lämnar underlag på ledningarnas vattengångar
bör det framgå vilken kvalitet det är på mätningen
• Hur ska dokumentationen se ut
Beställare kan med fördel planera in ett startmöte med inspektören, där man går igenom
beställningen och eventuella oklarheter.
I bilaga 2 finns en checklista för planering och beställning.
Även om det är en begränsad inspektion bör en ledningskarta med punkt-id bifogas.
3.2.5 Dokumentation Resultatet från ett inspektionsuppdrag ligger ofta till grund för beslut om åtgärder för stora belopp.
Det är därför av största vikt att beställaren erhåller ett beslutsunderlag av god kvalitet. Rapporter
och film levereras i digitalt format. Utförda rörinspektioner kan alternativt laddas ned av beställaren
via internettjänster men bilder och film komprimeras då, vilket inte ger samma upplösning.
Arkivering och övrigt förfarande med originaldokumentation (ritningar, protokoll, inspektionsfiler
m.m.) bör regleras vid upphandlingen.
Om inte annat är överenskommet ska alla originaldokument överlämnas till beställaren vid slutfört
uppdrag. Inspektionsföretaget ska spara kopior på film, bilder och protokoll i minst två år efter
utförandet. Beställaren äger materialet.
Inspektioner ska alltid dokumenteras med en inspelad film om inte annat anges. Det ska också tydligt
framgå vid beställningen vilken lagringsmedia som beställaren önskar erhålla rör-inspektionsfilmen
på. Originalfiler av bilder och film ska levereras till beställaren. Kvaliteten beskrivs i kapitel 4.3.
Ytterligare komprimering är inte tillåtet.
Beställaren ska, utifrån syftet med inspektionen, bestämma vad som inspektören ska dokumentera
med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och över, utbredda fel eller bilder
på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla observationer med grad 1 och över
dokumenteras.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 18
Muntliga kommentarer till inspektionen är inte nödvändiga då alla observationer och kommentarer
ska protokollföras. Om beställaren önskar att observationerna även ska beskrivas muntligt och lagras
parallellt med inspektionen på lagringsmediet ska detta klargöras vid beställningen.
Ett separat inspektionsprotokoll ska upprättas för varje ledningssträcka och för varje
servisinspektion. Beställaren ska specificera om inspektionsprotokollet utöver digitalt format även
ska levereras i pappersformat.
I vissa fall kan det vara två ledningar som har samma start- och slutbrunn, till exempel en
fördelningsledning under en större väg eller järnväg. I dokumentationen får båda sträckorna samma
punkt-id men i kommentarsfältet ska anges vilken sträcka som avses, till exempel genom att
benämna dem utifrån väderstreck (till exempel norra och södra, västra och östra), och tydligt ange
vilken ledning som är vilken. Finns databas-id används detta.
Följande information ska som minimum visas på videoupptagning:
• Vid start och avslut av inspektion: start- och slutpunkt samt datum
• Under pågående inspektion: längdmätning samt observationer i klartext
• Vid profilmätning bör data frånmätinstrumentet vara synlig
Vid leverans ska inspektionsresultaten levereras enligt angivet digitalt filformat utgivet av Svenskt
Vatten. Det filformat som ska användas för digital överföring av inspektionsdata enligt P122 benämns
Svenskt Vattens "TV4-format", 'Filformat för överföring av data vid TV-inspektion och profilmätning
av avloppsledningar". Som beställare bör man vid upphandlingen kontrollera att inspektören kan
leverera detta format.
TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras. Därför är det viktigt att beställaren även
anger aktuellt versionsnummer, exempelvis version 4.0. I beskrivningen av TV4-formatet framgår
även alla kodlistor som beskrivs i P122. Koder och kodlistor kan behöva justeras eller nya koder
läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor beskrivna i TV4-
formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.
3.2.6 Upphandling Ett inspektionsuppdrag kan avse allt från enstaka ledningssträckor till inspektion av större
områdesinspektioner. Uppdragets omfattning styr ofta valet av upphandlingsform. En begränsad
inspektion kan kanske handlas upp via direktupphandling medan områdesvis normala inspektioner
handlas upp. Det är inte ovanligt med ramavtalsupphandlingar som gäller för några år.
Vid en upphandling finns i kapitel 3 stöd för vad man som beställare ska tänka på, men inget
komplett underlag för förfrågan. I bilaga 2 finns en checklista för vad som bör finnas med i en
beställning.
I upphandlingsskedet ska säkerhetsrisker samt krav på skyddsåtgärder klargöras samt vem som
ansvarar för skydd på och i anslutning till arbetsstället (normal överlåts arbetsmiljöansvaret till
inspektören) . Övriga krav på genomförandet och arbetsrestriktioner ska också beskrivas tydligt. Med
tanke på att det kan bli aktuellt för inspektören att gå ner i en brunn får detta inte ske om
inspektören är ensam på arbetsplatsen. Beställaren kan vid upphandlingen att det ska vara två
personer vid inspektionen, De flesta kommuner har krav på TA-planer (trafikanordningsplaner) och
då måste beställaren ange om inspektören ska hantera detta.
3.2.7 Kompetens och utrustning Generellt gäller de krav som beskrivs nedan. Där det finns olika nivåer på krav utifrån inspektionens
syfte anger beställaren detta vid upphandling/beställning.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 19
Personalkompetens
Arbetet ska utföras och redovisas av operatörsutbildad personal med VA-teknisk kompetens i
enlighet med arbetsmiljöföreskrifter. Det rekommenderas att inspektören har genomgått STVFs kurs
Auktoriserad rörinspektör och kunna dokumentera detta med operatörsbevis. Dessutom ska
inspektionspersonalen ha genomgått annan erforderlig utbildning, till exempel Arbete på väg, samt
relevant arbetsmiljöutbildning.
Även andra lokala krav kan vara aktuella att ta med här.
Utrustning och utförande
Vilken utrustning som ska användas redovisas utförligare i kapitel 4.3.
Följande krav gäller för närvarande generellt för alla syften (undantaget begränsad inspektion). Med
tanke på teknikutvecklingen kan det bli möjligt att ställa högre krav i framtiden.
Utrustningen ska:
• Leverera en bild med minst upplösning SD (Standard Definition)
• Vara anpassad för ledningen, speciellt belysningen ska kunna anpassas efter rörets
dimension
• Kameran skall vara centrerad i röret, inom ± 10 % av rörets diameter.
• Självgående kameravagn
• Sväng- och vridbart kamerahuvud, som kan se minst 90 grader i sidled och med 360 grader
rotation
• Färgkamera
I den mån kompletterande undersökningar, såsom profilmätning, ska utföras integrerat med rör-
inspektionen ska även denna utrustning beskrivas och kvalitetssäkras enligt instrumentleverantörens
anvisningar, se även Svenskt P91 och VA-Forsk rapport 2004-8.
3.2.8 Konvertering till CEN-koder En konvertering av inspektionsresultat från inspektioner enligt Svenskt Vatten P122 till koder enligt
europastandarden SS-EN 13 508-2, kan göras enligt den översättningstabell som beskrivs i det
nationella tillägget till SS-EN 13 508-2 (Nordic Sewer System Inspection Manual — Part 1: Pipelines).
En konvertering av inspektionsdata till CEN-koder kan vara nödvändig om man exempelvis önskar
deltag i europeiska projekt om erfarenhetsutbyte kring avloppsnätens status eller utnyttja
bearbetnings- och analysverktyg framtagna inom EU-projekt.
3.3 Innan och efter inspektionen
3.3.1 Före start Innan inspektionen startar kan det vara bra att beställaren kallar till ett startmöte med inspektören
och eventuell spolentreprenör. På startmötet finns det ett antal saker som kan vara bra att gå
igenom och kanske förtydliga underlaget till beställningen.
Följande punkter kan ses som förslag:
• Syftet med inspektionen
• Ritningsunderlag, höjder
• Framkomlighet
• Trafikåtgärder
• Ledningar med stora flöden
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 20
• Specifik information för vissa ledningar – syfte, önskemål
• Framtagna och öppningsbara brunnar
• Eventuell avisering till abonnenterna
• Brunnsinspektion
• Extranummer för dolda/okända brunnar
• Spolvatten
• Eventuell destruktion då slammet i ledningarna kan vara förorenat, t.ex. av kvicksilver
• Hur för- och tilläggsarbeten ska hanteras, t.ex. rotskärning
• Kontaktpersoner
• Redovisning
Om inspektören stöter på akuta fel ska detta omedelbart rapporteras till beställaren. Det kan även
vara frågan om stora inläckande flöden upptäcks, vilket kan vara en vattenläcka.
3.3.2 Hantering av resultat När inspektionen är genomförd kan det vara bra med ett redovisningsmöte, framför allt vid normal
inspektion (om ett större område inspekterats) och vid annan inspektion. Inspektören kan då gå
igenom resultatet i stort; problem med stora flöden i spillvatten vid regn, sträckor som inte kunnat
inspekterats och orsaken, där kartan inte stämt med verkligheten etc. Vid annan inspektion med
syfte att hitta källor till tillskottsvatten kan det vara bra att diskutera resultaten.
Efter att inspektionen är redovisad bör den läsas in i beställarens VA-databas. Om inmätning av
brunnar beställts som tilläggsarbete ska databasen först uppdateras med inmätningen, innan
inspektionen läses in.
Grundfaktakontrollen innebär att avvikelser mellan inspektion och VA-databas noteras vid inläsning
av inspektionsfilen och de riktiga värden får då läggas in i databasen. När beställaren läser in
inspektionen i sin databas går det att få en upplysning i samband med inläsning att det finns en
skillnad mellan databas och rörinspektionen. Det går även att göra en utsökning i efterhand för att
rätta till felaktiga data. Har grundfaktakontroll inte beställts kan värden förstås redigeras ändå,
manuellt.
Servisers läge bör också uppdateras i kartan från informationen i inspektionen.
Om syftet med inspektionen är besiktning ska besiktningspersonen bedöma om utförandet stämmer
med de krav som ställts i samband med entreprenadhandlingarna. Bedömning görs med stöd av
Svenskt Vattens P91, Anvisningar för provning i fält av allmänna avloppsledningar för självfall.
3.3.3 Utvärdering av inspektionerna Oftast finns det i formulären resultatet av kortbetyg för rörfel och driftfel, som ger en snabb
bedömning om ledningens kondition respektive funktion. Betyget graderas 1 -3, där 3 är allvarligast.
Mer information om kortbetyget finns i ”Kortbedömning av TV-inspekterade avloppsledningar” (VA-
Forsk 1994-12), med uppdatering av beräkning till P93 (”Svenskt Vatten P93 nya viktfaktorer”, 2007).
I protokollen för profilmätning redovisas ibland funktionsklassning med graderingen A till D.
Funktionsklassningen beräknar en lednings funktionsduglighet utifrån svackors djup och längd samt
lutning och ger en uppskattning av hur ledningen fungerar. Klass A motsvarar god funktionsduglighet,
klass D mycket dålig funktionsduglighet. Värderingen har ingen koppling till den toleransklassning
som görs i samband med besiktning och ska därför inte användas i samband med besiktning.
Beräkningen beskrivs i ”Funktionsklassbedömning. Nytt sätt att värdera profilmätning av
avloppsledningar (1995)”.
Inspektion för besiktning utvärderas enligt P91.
Att beställa rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 21
Inspektionerna bör lagras på en server eller motsvarande. Hur länge en inspektion är aktuell beror på
hur den ska användas. Som underlag för en renovering behöver den vara utförd strax innan arbetet. I
övrigt kan den antas vara relativt aktuell fram till nästa inspektion (förutsatt att inga problem har
uppstått och att den sker inom ca 10 år).
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 22
4 Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
4.1 Kompetens Se kapitel 3.2.7.
4.2 Arbetsmiljö För att arbeta med inspektion av ledningar, inklusive för- och tilläggsarbeten, ska man som inspektör
vara medveten om vikten av en säker arbetsmiljö. Det finns risker med att arbeta i trafikmiljö och
med att arbeta med avloppsvatten. Om det är aktuellt med ensamarbete ska riskerna övervägas i
förväg. Till exempel är ensamarbete inte tillåtet mer än vid kontroll och inspektion av brunnar, om
man enbart vistas utanför brunnen.
När det gäller Arbetsmiljölagen och systematiskt arbetsmiljöarbete hänvisas till Arbetsmiljöverket.
Det som gäller VA finns även samlat på ArbetsmiljöVA (arbetsmiljova.se), där finns bland annat
information om arbete i trafikmiljöer och i brunnar. I publikationen P113 beskrivs krav som ställs på
arbete i ”röd zon” arbete i kontakt med öppna avloppslösningar.
4.3 Kamerautrustning Kamerautrustningar för inspektion av markförlagda avloppsledningar kan grovt indelas i:
• Utrustning för inspektion av huvudledning
• Utrustning för inspektion av servisledning från huvudledning
• Utrustning för inspektion av servisledning från golvbrunnar, brunnar på serviser etc.
Därutöver finns mindre kamerautrustningar för inspektion av avloppsledningar i fastigheter. Dessa
inspektioner omfattas inte av denna publikation.
I figur 4.1 till 4.4 visas exempel på utrustningar för olika användningsområden.
Figur 4-1 Rörinspektion av huvudledningar
De kameror som används idag är i första hand uppbyggda med bildsensor i CMOS eller CCD-teknik.
Utvecklingen på senare tid har gått mot mindre och allt mer ljuskänsliga kameror i både SD- och olika
HD-format.
Vid inspektion i avloppsledningar med en diameter från 100 mm och uppåt används normalt kameror
med ett vridbart kamerahuvud om inte särskild orsak kräver annat, eller om skanning-kamera
används. Vridbarheten är minst 900 sidled och med 360 0 rotation. Det vanligaste är att kameran har
variabel fokusering vilket är en fördel man vänder kameran mot rörväggen.
Såvida inget annat är överenskommet, förutsätts att kamerautrustningen drivs fram av en
självgående kameravagn eller kameratraktor utrustad med en vrid- och roterbar färgkamera.
Undantagsvis kan annan utrustning användas för små rördimensioner. Kameran ska under
inspektionen vara rätt orienterad och centrerad i ledningen samt vara försedd med s.k. variabel
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 23
fokusering. Belysningen ska anpassas till kamerans optik och den aktuella ledningen. Det är viktigt att
ljusstyrkan är tillräcklig för att uppnå skarpa konturer och riktiga färger. Kvalitetssäkringen av
kamerautrustningen ska dokumenteras och utföras enligt instrumentleverantörens anvisningar.
Belysning är en viktig parameter för att få bra resultat av inspektionsarbetet. Kraven på belysningens
ljusstyrka beror på behovet av upplyst ledningslängd, rörets diameter, rörets material och färg.
Kamerornas optik kan ha olika konstruktion. Storleken på objektiv och belysning bestämmer
kamerans storlek. Det finns idag kameror med så kallat fiskögeobjektiv, det vill säga med en
bildvinkel på ca 180⁰.
Skanning-kamera 2-D
Det finns även utrustning för så kallad bildscanning vinkelrätt mot rörväggen. Bildmaterialet kan
redovisas med ledningens längd i X-Ied och rörväggen 360 0 utvecklad i Y-led.
Skanning-kamera 3-D
Med två HD kameror riktade åt varsitt håll, framåt och bakåt. Kamerornas objektiv har en bildvinkel
på 185° och ger två halv-sfärer som sätts ihop till en hel 3-D bild. På så sätt dokumenteras hela
ledningen och kan när som helst i efterhand inspekteras i en dator. Vilket som helst objekt är fritt
valbart från önskad vinkel, t.ex. går det att se in i en servis oavsett om kameran kör med eller mot
fall. Under inspelningen kan kameran köras i hög hastighet (upp till 35 cm/sek) utan att behöva
stoppas för att göra en observation. Alternativt möjliggör en tvådimensionellt utvecklad vy av
innerytan på röret att betraktaren att få en snabb överblick över rörets tillstånd och omedelbart få
åtkomst till individuella defekter. Dessutom kan objekt enkelt mätas i den här vyn med hjälp av
tillgängliga programverktyg.
Kameratypen finns även som brunnskamera. Kameran sänks ner till botten varefter skanningen
startas och kameran dras upp.
I denna publikation används dock endast bildmaterial tagna med en traditionell kamera som försetts
med ett vridbart kamerahuvud.
Framdrivning av kamerautrustningar sker uteslutande med självgående, eldrivna vagnar i olika
utförande från diameter 100 och uppåt. I mycket hala ledningar kan det behövas att man hjälper till
och drar kameran fram i ledningen.
Figur 4-2 Motordrivna vagnar med rör-kameror för olika rördimensioner
Satellitkamera
Det finns även en kamera för huvudledningar som är utrustade med en satellitkamera, som kan
framdrivas 20 – 30 meter in i servisledningar från huvudkameran. Satellitkameran sänds in i
servisledningen, när kameran i huvudledningen kommit fram till servisanslutningen. En
satellitkamera bör bara användas till inspektion i servisledningar.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 24
Satellitkamerorna är ofta en kombination av motordrivet i huvudledningen och en påskjutskamera in
i servisen med hjälp av ett matarverk på huvudledningsvagnen.
Figur 4-3 "Satellit-kameror" för inspektion av servis från huvudledning
Kamerautrustning för servisledningar, "Rörålskameror" skjuts vanligen genom ledningen.
Figur 4-4 "Rörålskamera" för serviser och enklare inspektioner
4.4 Utförande
4.4.1 Inspektionsrutiner För att få bästa möjliga användning av en rörinspektion är det viktigt att operatören har goda
inspektionsrutiner, rapporterar enligt gällande publikationer och har erfarenhet och kunskap om rör
och ledningsnät.
Rörinspektion utförs normalt av en auktoriserad rörinspektör. Inspektionen utförs enligt de krav som
beställaren angett vid beställning. Generellt gäller Tabell 3-1.
Under inspektionen övervakas kamerabilden på en skärm och operatören styr kamerautrustningen.
Inspektionen spelas in på film, och operatörens inmatning av observationer och kommentarer är
viktig. Rapportens slutförande bör vara entydig och inte uttrycka åsikter, utan faktiska observationer.
Oklarheter beskrivs i anmärkningar och kommentarer. Beställaren bör ha bestämt vad som
inspektören ska dokumentera med stillbilder. Det kan till exempel vara observationer med grad 3 och
över, utbredda fel eller bilder på servisanslutningar. Vid slut- och garantibesiktning ska alla
observationer med grad 1 och över dokumenteras.
I vissa fall kan förhållandena i ledningen göra det omöjligt att uppfylla kraven som anges ovan, till
exempel inträngande rör som förhindrar kameracentrering.
Kontroll och tillsyn av utrustning ska genomföras regelmässigt, helst en gång per arbetspass.
4.4.2 Generella krav vid utförande av rörinspektion med vissa undantag vid felsökning:
• Kameran skall centreras i röret
• Längdmätning startar normalt i mitten av brunnen
• Grundfaktakontroll av material och dimension
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 25
• Jämn framdrift
• God bildkvalitet
• Observationer rapporteras skriftligt i protokoll och infällt i bilden
4.4.3 Centrering i röret Vid inspektion skall kameran vara centrerad i ledningen. Kameran ska framföras med jämn hastighet
anpassad till omständigheterna så att ett otränat öga hinner med att uppfatta allt av intresse.
Hastigheten får inte påverka kvaliteten på rapporteringen. Då kameran vrids i sidled för observation
ska kameravagnen stoppas.
Figur 4-5 Kameran vara rätt orienterad och centrerad i ledningen
4.4.4 Längdmätning och start av inspektion Inspektionen och videoupptagningen startar/avslutas i centrum av brunnen. Längdmätningen måste
korrigeras för traktorns placering. Längdmätningen börjar först när kameravagnen är inkörd i
ledningen och kabelspararen är satt på plats och måste därför ställas manuellt till rätt värde.
Referenspunkten för avstånd varierar beroende på utrustning och operatör, t.ex. 1,8 m
Vid slutbrunnen kör fram med avståndsreferensen till centrum i brunnen och avsluta inspektionen.
Figur 4-6 Inställning av längdmätning vid start och slut av inspektion
A = Startpunkt för längdmätning
B = Lednings anslutning i startbrunn
C = Avståndsreferens
D = Lednings anslutning i slutbrunn
E = Slutpunkt för längdmätning
A - E = Sträcklängd
A - C = t.ex. 1,8 m
Längdmätning vid profilmätning
Vid profilmätning av en lednings lutning krävs en särskild uppstartsrutin.
En ledningssträckas längd mäts mellan centrum i startbrunn till centrum i slutbrun.
Profilmätning ska göras på ledningen mellan brunnarna, det betyder att start av mätning sker då
kameravagnen står helt inne i ledningen vid 0,5 m om brunnen har en diameter på 1000 mm.
Eftersom avståndsangivelsen inte avser hjulens position behöver uppstarten göras på följande sätt.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 26
1. Kör in kameravagnen i ledningen tills bakhjulen står i ändan på första röret vid vg1.
2. Ställ avståndsräknaren lika med brunnens radie, 0,5 m om det är en 1000-brunn.
3. Aktivera lutningsmätaren
4. Kör sakta framåt och dra samtidigt i kabeln för att logga lutningsvärden tills det är dags att
sätta kabelspararen.
5. Sätt kabelsparare och sträck upp kabeln.
6. Ställ avståndsräknaren till det värde som motsvarar avståndet från brunnens centrum till den
punkt som anger avståndet (avståndsreferensen)
7. Starta inspektionen.
Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden,
så innan kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.
8. I slutbrunnen, stanna vagnen när bakhjulen når röränden och avsluta lutningsmätningen.
9. Kör fram så att avståndsreferensen befinner sig i centrum på i brunnen.
10. Avsluta inspektionen.
Anledningen till detta förfarande är att längdmätningen triggar insamling av lutningsvärden, så innan
kameravagnen börjar dra kabel från trumman så görs ingen mätning.
Figur 4-7 Start och stopp av profilmätning
A = Startpunkt för längdmätning
B = Start av profilmätning (lednings anslutning i startbrunn)
C = Avståndsreferens *
D = Avslut av profilmätning (lednings anslutning i slutbrunn) **
E = Slutpunkt för längdmätning
F = Mät-centrum (mitt emellan hjulen) *
A – E = Sträcklängd
* Inspektionsprogrammet använder avståndet mellan mät-centrum och avståndsreferensen (offset)
för att beräkna var ett vist lutningsvärde hör hemma.
** Om rännan i brunnen är oskadad kan vagnen köras in i brunnen tills bakhjulen står vid v.g.
4.4.5 Grundfaktakontroll Grundfaktakontroll innebär att rörinspektören kontrollerar att dimensioner och material stämmer
med de uppgifter som angetts vid beställningen, samt kompletterar uppgifter som saknas. För en
smidig hantering är det här enklast att exportera data från VA-databasen i en TV4-fil till inspektören,
som sedan kan uppdatera denna fil.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 27
Figur 4-8 Vid cirkulära rör mäts innerdimensionen
Dimension ska mätas i både start- och slutbrunn. Om tvärsnittet inte är cirkulärt ska den vertikala
höjden av tvärsnittet anges.
Uppdateringen sker genom att rörinspektören noterar i rörinspektionsprogrammet om
grundfaktakontroll utförts samt i kommentarsfältet anger om grundfakta stämmer överens med
verkligheten eller vad som skiljer sig. Notera även om kontrollen inte kunnat utföras. Dessutom fyller
rörinspektören i det faktiska materialet och den faktiska dimensionen. Det ska alltid stå
innerdimension i rörinspektionsprotokollet/TV4-filen, både i exportfilen från VA-databasen till
rörinspektören och i importfilen från rörinspektören.
Innerdimensionen är det enda som rörinspektören faktiskt alltid har möjlighet att mäta, yttermåttet
är vad det är. Det är även innerdimensionen som är av intresse inför renoveringar, inför
dimensionering och så vidare.
Grundfaktakontroll utförs som standard, om beställaren inte angett annat.
I protokollet för sträckan anges om det är utfört eller inte. Då det är utfört meddelas eventuella fel i
karta, protokollet eller direkt i VA-databasen via importfilen.
Utföraren anger hur kontrollen av dimension utförts. Grundfaktakontroll är inte tänkt som en
noggrann inmätning utan som en kontroll om uppgifterna stämmer. Diskutera vilken metod som är
lämplig vid startmöte med beställare.
4.4.6 Start och avslut av inspektion Som standard ska inspektören låta kameran svepa 360-grader runt i start- och slutbrunnarna (samt
eventuella brunnar på sträckan), 45-grader upp. Upptagningen ger ofta bra information om
brunnskondition, hur vallning ser ut med mera, men ger inte lika mycket information som
brunnsinspektion. Inga noteringar behöver göras.
Figur 4-9 Att svepa runt med kameran i brunnen ger värdefull information
4.4.7 Jämn framdrift Det är viktigt att arbetet får ta den tid som behövs för att hela ledningen filmas så att skador och
detaljer blir undersökta och dokumenterade Kameran stannas vid observationer. Vid en servis ska
kameran stoppas och vridas mot servisen så att anslutningen och en bit in i den kan inspekteras. När
en rörfog inspekteras ska kameran stoppas och vridas mot fogen, därefter roteras 360° med fokus
inställd så att fogens tillstånd kan bedömas.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 28
4.4.8 God bildkvalitet Hela idén med rörinspektion är att med film och stillbilder dokumentera statusen på en ledning. Det
är därför som den bästa bildkvaliteten ska eftersträvas. Om det inte är möjligt på grund av oklara
bilder orsakat av imma/smuts på linsen bör det kommenteras i rapporten. I sådana fall kan det
krävas att ny inspektion görs.
Inspelningen ska vara fri från elektriska störningar och visa en tydlig och stabil bild. Den digitala
inspelningen ska göras i ett standardformat och med minsta möjliga kvalitetsförlust från ”livebilden”.
Upplösning
Den absolut vanligaste kameratypen idag (2020) levererar en bild i upplösningen SD (Standard
Definition) som tekniskt sett ger en tillräckligt bra bild och kan därför anses vara lägsta
standard för rörinspektion. Med olika varianter av HD (High Definition) så blir detaljrikedomen
bättre och ökar till exempel möjligheten att zooma i inspelat material.
Ljuskänslighet
En sensors förmåga att fånga och behandla det inkommande ljuset, omvandlingen av detta till
elektriska signaler samt transporten och behandlingen av signalen i kamerans elektronik,
bestämmer hur bra bilden blir.
Objektivets ljusstyrka bestäms av bländaröppningen och hur mycket ljus sensorn får.
Det är ovanligt med justerbar bländare eftersom dessa objektiv är större än objektiv med fast
bländare, i stället regleras sensorns exponeringstid eller förstärkning för att bestämma hur ljus
bilden blir. Detta sker vanligtvis automatiskt men på vissa kameror kan ”bländaren” även
justeras manuellt. En bieffekt av hög förstärkning är att allt bildinnehåll förstärks, så även brus.
Dynamiskt omfång
En vanlig kamerasensor – liksom ögat – kan i dag inte samtidigt fånga ett starkt ljus och en
mörk skugga. Anledningen är att det dynamiska omfånget är för litet. Därför används olika
tekniker för att välja hur mycket ljus som släpps in till sensorn. Resultatet blir att vi helt enkelt
måste välja vilket område vi vill exponera rätt – det ljusa eller det mörka. Det område som blir
antingen helt svart eller helt vitt ligger därför utanför sensorns dynamiska omfång.
Belysning
Kamerans belysning som är den enda ljuskällan i ett rör har stor betydelse för hur mycket ljus
som når sensorn, det är därför viktigt med en belysning som ger tillräckligt med ljus utan att
kameran behöver förstärka signalen. Det är också viktigt att ljuset sprids jämnt i röret.
4.4.9 Rapportering Observationer ska inkopieras i bilden/filmen och i ett separat protokoll. De observationer som
beställare önskat stillbilder för läggs in i mappstrukturen enligt TV4-formatet. Om särskild
överenskommelse med beställaren om ljudkommentarer i filmen ska dessa överensstämma med
observationer och anmärkningar i protokollet. Andra iakttagelser, som till exempel stora flöden i en
ledning, läggs in som en kommentar under administrativa data för ledningen.
Inspelad film och bilder ska överlämnas till beställaren i originalformat, det vill säga en exakt kopia av
det inspelade materialet. Ytterligare komprimering är inte tillåtet.
Rörinspektören ska endast rapportera det som observeras under inspektionen. Ledningsägaren
måste själv bedöma resultaten av inspektionen utifrån krav och åtgärder. Detta gäller särskilt för
nylagda eller renoverade ledningar där krav och avvikelser måste bedömas av besiktningsperson.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 29
4.5 Förarbeten
4.5.1 Flödesåtgärder Ibland kan det vara nödvändigt att minska eller hindra vattenflödet för att kunna se ledningens
kondition. Beroende på flöden och hur långvarig åtgärd som krävs finns olika metoder:
Proppning: vid låga flöden kan ledningen proppas uppströms under inspektionen. Se till att
anslutande serviser uppströms proppningen ligger högre än vad dämningsnivån kan bli. Vid
större flöden är det lämpligare att pumpa förbi avloppet till en brunn nedströms
inspektionssträckan (förbipumpning).
Nedhållning: spolning utförs samtidigt med inspektionen, spolslangen dras före kameran.
4.5.2 Högtrycksspolning Beroende på syfte bör ledningen ibland spolas innan inspektion (se kapitel 2.2). Vid felsökning har
spolning ofta gjorts i förväg, och inspektion är nästa steg för att försöka avslöja orsaken till felet. Vid
utförande av rörinspektion som grund för funktionskontroll kan det vara vettigt att inspektera både
före och efter spolning. Rörinspektion före spolning indikerar rörets normala driftssituation. Upptäckt
av sediment och påväxt kan vara viktig information när man överväger åtgärder. För att sedan kunna
bedöma rörens kondition krävs spolning och borttagning av sediment och påväxt.
Spolning kan även bli aktuellt under inspektion, om det visar sig att kameran inte kommer fram.
Vid inspektion av ledningar vid slut- och garantibesiktning måste beställaren se till att de alltid spolas
före inspektion, så att rörkonditionen kan observeras. Kontrollen måste alltid utföras på en ren
ledning.
Spolning är i sig ett eget fackområde som inte kan hanteras fullt ut i denna publikation, men i
allmänhet bör man vara uppmärksam på att högt tryck och mekaniska påfrestningar kan göra mer
skada än nytta! För att uppnå ett gott resultat av spolningen är det därför viktigt att rätt tryck,
vattenflöde och strålningsriktning väljs. God kommunikation mellan de som inspekterar och de som
spolar är viktigt. Mängden vatten måste vara så stor att lösa spolavlagringar inte blir liggandes utan
förs ut ur avloppsledningen med spolvattnet.
4.5.3 Övrig rensning Rotskärning kan ibland behövas i samband med inspektion för att kameran ska kunna komma fram.
Detsamma gäller för ansamlingar av fett. Dessa arbeten är oftast svåra att planera/beställa i förväg,
och därför behöver beställaren ange hur det ska hanteras om det blir aktuellt.
Innan inspektion av tryckavloppsledningar kan det vara aktuellt att rensa ledningen med renspluggar,
från pumpstation till släppbrunn. Det utrensade materialet släpps oftast vidare ut i självfallsledningen
från släppbrunnen för omhändertagande i reningsverket. Om väldigt stora mängder utrensat
material förväntas kan man med fördel suga upp material med en sugbil i släppbrunnen.
4.6 Tilläggsarbeten
4.6.1 Inmätning av brunnar Om ledningskartan är bristfällig är det bra att i samband med inspektionen göra en inmätning av
brunnslockens läge samt nivå på vattengångar. På så sätt kan kartan uppdateras innan
rörinspektionen läggs in. Inmätning kan göras i egen regi eller beställas av mätföretag. Detta kan
även bli aktuellt om det visar sig finnas okända brunnar i det som ska inspekteras.
Inmätning kan göras med totalstation (noggrannhet ned till millimeternivå med rätt förutsättningar)
eller med GPS-mätning (noggrannhet ca ± 2 cm). Mätning inför profilmätning kräver högre
noggrannhet, det vill säga inmätning med totalstation.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 30
Inmätning redovisas i format som kan läsas in i VA-kartan, detta samt önskad mätnoggrannhet
meddelas av beställaren.
4.6.2 Inmätning av brunnsnivå/vattengångsnivåer (nedmätning från locket) I samband med rörinspektionen är det effektivt att kontrollera brunnsnivåer och vattengångar
eftersom brunnslocken ändå ska öppnas. Kontrollen kan göras enkel, genom nedmätning med en
tumstock (eller avvägningsstång för djupare brunnar), eller med hjälp av en laseravståndsmätare från
brunnskant och ned till vattengång. Nedmätningen ger en ungefärlig vattengångsnivå, dels beroende
på hur det går att komma åt ledningen, dels på kvaliteten på höjddata. Brunnslockets nivå kan i
samband med nedmätningen mätas in med GPS. Metoden att mäta ledningars vattengång har
tillräcklig noggrannhet vid normal inspektion.
Inför besiktning av nyanlagda ledningsnät ska brunnslock och vattengångar mätas in med högre
noggrannhet enligt kapitel 4.6.1.
Beställaren anger den mätmetod som ska användas, beroende på vilken noggrannhet som krävs för
arbetet, samt hur det ska redovisas. Utföraren anger den mätmetod som använts.
TV4-formatet anger följande varianter i samband med profilmätning:
• Inmätt av beställaren vid profilmätningen
• Uppgifter hämtade från kartverk/VA-databas som tidigare inmätts/dålig kvalitet/okänd
kvalitet
4.6.3 Spårning av ledningar Ibland finns inte så mycket uppgifter om ledningar. De kan då inspekteras med syftet att undersöka
geometri. Spårning utförs genom att kameravagnen sänder ut en signal som en mottagare på marken
kan följa och därmed bestämma kameravagnens position från markytan. I dessa fall kanske det inte
heller finns något underlag att utgå ifrån, mer än en skiss. Om så är fallet bör beställaren vara med
vid inspektionen för att kunna bedöma vad som ska inspekteras.
Kameravagnens läge kan markeras på markytan med färg eller pinnar, var 3-5 meter vid raksträckor
samt alla riktningsavvikelser och därefter mätas in. Djupet på ledningen kan styra noggrannheten,
beroende på utrustningen. Om ledningsnätet är okänt kan det vara lämpligt att samtidigt mäta in
brunnar och annat.
4.6.4 Brunnsinspektion Brunnsinspektion beskrivs i publikationen P103 (Svenskt Vatten 2010) och är lämpligt att utföra som
ett tilläggsarbete i samband med rörinspektion. Inspektionen kan utföras på tre ambitionsnivåer –
konstruktion, kondition eller både konstruktion och kondition. I beställningen måste ambitionsnivån
anges samt vilka brunnar som är aktuella (om inte alla ska inspekteras). Redovisning kan ske digitalt
via TV4-formatet. För mer information om utförande och redovisning, se P103.
4.6.5 Servisinspektion För att få ett helt grepp på ledningsnätet är servisinspektion ett bra hjälpmedel. Här finns två
alternativ: att inspektera den allmänna delen av servisen eller inspektion av hela servisen in till
byggnaden. Vid det senare alternativet bör fastighetsägarna informeras i förväg av beställaren även
om det inte innebär att inspektören behöver beträda tomtmark.
Det finns två metoder för servisinspektion: med ”vanlig” kamera, vilket förutsätter åtkomliga brunnar
på servisen eller med så kallad satellitkamera från huvudledningen. Vilken metod som ska användas
anges i beställning.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 31
Inspektion av servisledning utförs på samma sätt som för huvudledningar, förutom att det kan vara
svårt att kräva att kameran ska vara i centrum. Redovisningen är densamma som för huvudledningar.
Om hela sträckan till husliv inspekteras bör protokollet delas in i två delar för att beställaren ska
kunna lägga in inspektionen i VA-databasen – från huvudledning till förbindelsepunkt och från
förbindelsepunkt till husliv.
4.6.6 Profilmätning Profilmätning görs ofta i samband med vanlig rörinspektion eftersom mätinstrumentet är inbyggd i
kameratraktorn. Noggrannheten för dessa mätningar kommer att variera eftersom de påverkas av
ett antal förhållanden. Ändå har det visat sig vara ett användbart verktyg för att mäta lutningen på en
ledning. Profilmätning kallas ibland lutningsmätning.
Profilmätning utförs enligt tre kvalitetsnivåer:
• Nivå A – vid besiktning
• Nivå B - vid normal inspektion, kontroll av kondition
• Nivå C – vid normal inspektion, kontroll av funktion
Tabell 4-1 Kvalitetsnivåer för profilmätning
Kvalitetsnivåer för profilmätningar (minimikrav)
Nivå A Nivå B Nivå C
Tillämpas vid besiktning Tillämpas vid mätning av befintliga ledningar
Tillämpas ev. vid bedömning av driftfunktion
Renspolad ledning* Renspolad ledning Ett eller flera kriterier i Nivå B uppfylls inte. Vilka kriterier som ej uppfylls anges i mätningsprotokollet
Inspekterad ledning Inspekterad ledning
Avvägd höjdskillnad i samband med kontroll
Vattengångshöjder från ledningskarta ***
Kalibrering före mätning Kalibrering enligt normal kalibreringsrutin****
Utjämningsfaktor anges vid redovisning**
* Så ren att mätresultatet ej påverkas
** Differens mellan avvägd och uppmätt höjdskillnad (med kameratraktor)
*** Äldre inmätta vattengångshöjder
**** Enligt tillverkarens rekommendationer
Profilmätning enligt nivå A är ett viktigt verktyg för kontroll av nya anläggningar. För ledningar med
en lutning med mindre än 5 ‰ ska bedömning av toleransklasser inte göras om genomförandet
enligt tabell 4-1 inte uppfyller nivå A.
För andra ändamål där noggrannhetskraven inte är så höga, kan profilmätning enligt nivå B och C
användas. Eftersom profilmätningen påverkas av ett antal externa förhållanden är det inte möjligt att
ange den exakta noggrannheten för resultatet.
Noggrannheten för profilmätning påverkas av allt som gör att traktorn rör sig på ett sätt som inte
motsvarar ledningens fall. Lutningen registreras med en pendel eller motsvarande elektronisk
komponent utan rörliga delar. Profilmätningen kommer därför att påverkas av:
• Start och stopp med traktorn
• Riktningsändringar där traktorn kan klättra på rörväggen
• Främmande föremål i ledningen
• Öppna fogar
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 32
• Felaktig längdmätning
• Ryckig framdrift
• Obalans i drivaxlarna, skeva hjul eller olika däck beroende på typ eller slitage.
För beställare och inspektörer som vill läsa mer redogör rapport SVU 2004-08 för vad som kan
påverka mätresultatet och hur man ska minimera mätfelen.
Redovisning
Följande ska finnas med i redovisningen av profilmätning:
• Start- och sluthöjd
• Om nivåer är inmätta eller ej
• Uppmätt lutning
• Eventuell bearbetning av profilen måste framgå
• Korrigeringsfaktor
• Toleransklasser
• Eventuellt funktionsklassning (men den ska inte användas vid besiktning)
• Om nivån för slutpunkt saknas ska anges att det är en relativ profil, det vill säga en indikation
på ledningens lutning
Profilmätning nivå A
Inspektion inför slutbesiktning genomförs helst innan ledningen tagits i drift och ska därför sakna
flöde. Inspektion för slutbesiktning får utföras först när hela ledningsgraven har återfyllts upp till
överbyggnadens underkant. I praktiken kan dock delar vara tagna i drift.
Följande gäller enligt P91 för profilmätning:
Mätmetoden som mäter höjd skall ha en mätnoggrannhet i fält som inte är sämre än ± 10 mm i
höjdled och 1 m/ 100 m i längdled.
Mätanordningen skall åtföljas av ett service och grundkalibreringsintyg. Mätanordningen skall
kunna kalibreras på mätplatsen.
Beroende på kamerautrustning kan profilmätning göras i samband med rörinspektion då kameran
körs framåt i ledningen. Detta ställer mycket höga krav på operatörens förståelse för utrustningens
funktion. Kameran måste framföras med jämn hastighet. Inbromsning och acceleration måste ske
mjukt och försiktigt. Den normala och säkraste metoden är att mätningen görs som en separat
operation då kameran backas tillbaka. Då kan en jämn hastighet hållas, maximalt 8-15 m/min
beroende på utrustning. Ledningssträckan mäts från-till brunnarnas centrum och profilmätningen i
ledningen mellan brunnarna. Mätsträckan startas och avslutas utanför brunnarna. Här är det viktigt
att operatören är väl förtrogen med sin utrustning och hur den fungerar, hur loggas mätvärden och
hur ofta? Den kunskapen är viktig för hur mätningen startas och avslutas. Målet är att så nära 100 %
av mätsträckan verkligen mäts.
Mätsträckan är ledningen mellan utgående vattengång i startbrunnen till inkommande vattengång i
slutbrunnen.
Följande förhållanden påverkar resultatet:
• Ledningen måste rengöras renspolas före mätning. Inget kvarvarande slam/grus eller dylikt
som kan påverka mätningen får finnas kvar i ledningen.
• Kontinuerligt rinnande vatten bör tillsättas ledningen för att synliggöra att det är rent och att
det inte är någon dämning i ledningen.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 33
• Traktorn måste ha runda hjul med likvärdigt slitage.
• Traktorn ska kalibreras innan mätning, för att kontrollera att den visar 0 % fall för en
horisontell nivå.
För att kalibreringen ska vara tillräckligt exakt måste traktorn ställas på ett underlag som är justerad
helt i våg, med vattenpass som har en upplösning ≥ 0,5 ‰. Om lutningsindikatorn i bilen inte visar ± 5
‰ fall när traktorn är i våg måste den 0-ställas enligt metod i aktuell utrustning. Eventuellt måste
utrustningen justeras av leverantören innan mätning. Fältprover har visat att en ”felvisning” på upp
till ± 5 ‰ kan korrigeras med hjälp av vattengångshöjder. Förutsättning för det är att höjderna
stämmer med verkligheten och att mätningen utförs noggrant.
För större uppdrag bör kalibrering av kameratraktor upprepas varje dag. Vid alla förändringar av
utrustningen som påverkar mätning som t.ex. byte av hjul, däck eller på annat sätt förändrar
förutsättningarna skall ny kalibrering utföras.
Profilmätningen utförs med höjdkontroll, det vill säga start- och slutpunkter måste mätas exakt
(mätnoggrannhet ± 10 mm), till exempel med avvägningsinstrument. Vattengångar på ledningar ska
vara inmätta i samband med att profilmätning utförs, det vill säga ingen påverkan från tung trafik,
sprängningar etc. får ha skett efter ledningsläggning.
Figur 4-10 Exempel på anordning för avvägning av vattengång i anslutande rör.
Skillnaden mellan verklig höjd för en punkt på ledningen och den inmätta höjden är beroende av
toleransen för brunnshöjd och toleransen för mätutrustningen.
Inmätta höjder kan matas in i programvaran både före eller efter mätningarna. Resultatet
rapporteras genom att skriva ut en lutningsprofil elektroniskt eller på papper. Om profilen är
utjämnad måste det framgå av redovisningen och i så fall ska även den ursprungliga profilen
redovisas.
Profilmätning nivå B
Profilmätning enligt nivå B utförs utan höjdkontroll, det vill säga utan att mäta in höjder vid start- och
slutpunkter inför profilmätningen, kartunderlag används. Momentanvärde för lutning ska visas på
skärmen och på inspelningen medan rörinspektionen pågår. Vid körning nedströms indikerar positiv
lutning bakfall och kan jämföras med förändringar i vattennivån. Om du kör motströms så gäller det
motsatta. Om så önskas kan resultatet skrivas ut som en längdprofil elektroniskt och på papper.
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 34
För både nivå B och C går det att i efterhand komplettera med inmätta nivåer och på så sätt höja
nivån på profilmätningen (förutsatt att övriga krav enligt tabell 4-1 är uppfyllda).
Profilmätning nivå C
Profilmätning enligt nivå C innebär att ett eller flera kriterier i Nivå B inte uppfylls, vilka kriterier som
inte uppfylls anges i mätningsprotokollet.
Saknas höjder ska redovisningen inte ha en höjdskala graderad i meter på grund av den låga
noggrannheten. Skalan graderas i % där skillnaden mellan den högsta och lägsta punkten på
mätsträckan motsvarar 100 %
Profilmätning med annan utrustning än rörinspektionstraktor
Alternativt kan punktmätning på ledningar utföras med hydrostatisk slangmätare med trycksensor
eller sond med trådlös sensor och inbyggt gyro. Utrustning för dessa metoder är inte vanligt
förekommande och något mer tidskrävande att utföra än profilmätning med en
rörinspektionstraktor.
Båda metoderna kommer att påverkas mer eller mindre av samma källor till fel och ska i princip följa
samma riktlinjer som vid användning av traktorer för rörinspektion. Det är endast relevant att utföra
korrekt profilmätning med uppmätta höjder vid start- och slutpunkter. Sond med inbyggt gyro måste
vändas innan den körs tillbaka i ledningen för att kontrollera eventuella fel under mätningen.
Noggrannhet ska vara motsvarande profilmätning nivå A med rörinspektionstraktor. Ledningen ska
vara renspolad och inspektion ska göra just innan mätningen. Minsta mätintervallet bör vara högst
0,5 meter. Redovisning görs i digitala eller manuella protokoll.
Profilmätningen redovisas tillsammans med rörinspektion.
4.6.7 Deformationsmätning Deformationsmätning används framför allt vid besiktning av nyanlagda ledningar men kan även
användas för kontroll efter eventuell påverkan av byggtrafik samt innan renovering av ledningar.
Deformationsmätning med Laser
Det finns några olika system för att mäta deformation med hjälp av laser:
• Cirkellaser
• Spirallaser
Mätningarna ska göras med en film inspelad med en hastighet <10 cm/s. Mätnoggrannheten ska vara
± 1%. Vid deformationsmätning för besiktning får det inte vara något vatten i ledningen. Om
maskering krävs på grund av vattenflöden som inte går att få bort, ska beställare godkänna detta
innan utförande.
Blänk i ledningarna, vita rör som är svåravlästa samt att laserringen går in i serviser kan påverka
resultatet. Skarpa böjar kan vara svåra att mäta på grund av utrustningens längd.
Cirkellaser är en rundstrålande laser, monterad på en stav framför kameran, som projicerar en ring
på rörväggen. I bilden kan man se och mäta graden av deformation.
Lasern placeras på ett sådant avstånd framför kameran så att hela ringen är synlig i bild men
samtidigt är så stor som möjligt. Detta för att maximera antalet bildpunkter som programvaran
använder för analysen. Den film som används för analysen spelas in med kamerans ordinarie
Vägledning för inspektören vid genomförande av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 35
belysning avstängd för att laserringen ska framträda så tydligt som möjligt. Därför görs inspelningen
med kameravagnen körande baklänges med en hastighet inte högre än 8–9 cm/s.
Spirallaser är beteckningen på ett system där två laserpunkter projiceras på rörväggen.
Laserdioderna sitter monterade på kameran bredvid objektivet. Deras ljusstrålar är inte parallella
vilket innebär att avståndet mellan punkterna varierar med avståndet till rörväggen.
Vid mätning vrids kameran 90 grader mot rörväggen och kamerans belysning släcks så
laserpunkterna syns bättre. Kameravagnen körs baklänges samtidigt som kameran roterar.
Mätningen görs i en spiralform i rörets längdriktning. Rekommenderad hastighet på 7 cm/s.
För bedömningsgrunder, se P91.
Redovisning av deformationsmätning
Texten kommer att kompletteras med exempel på redovisning.
Resultatet av en deformationsmätning redovisas med den inspelade filmen med laserringen som
tydligt visar när röret är deformerat. Bilder som tagits bort på grund av till exempel serviser bör även
redovisas, alternativt redovisas hela den ursprungliga filmen. Vid maskering måste information finnas
om att den ligger med, på vilken sträcka och varför filmen har maskerats.
Resultatet redovisas som deformation i %, skillnaden mellan höjd och bredd, i form av ett diagram
med längdskala för avstånd och en höjdskala graderad i %, med möjlighet att lägga in en linje som
representerar toleransen. Resultatet bör även redovisas i TV4-formatet.
Kalibrering
Förfarandet vid kalibrering varierar beroende på hård och mjukvara. Kalibrering görs i samband med
mätningen enligt anvisning från leverantören.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 36
5 Rapportering av rörinspektion
5.1 Administrativa uppgifter Under administrativa uppgifter ska information beskrivas som gäller för hela ledningssträckan. Ett
flertal av de administrativa uppgifterna levereras från beställaren, såsom uppgifter om ledningens
identitet, dimension, rörmaterial etc. För vissa administrativa uppgifter finns det angivet en kodlista.
Där en kodlista är angiven ska denna följas såvida inget annat är överenskommet.
5.1.1 Identifikation av ledning och startpunkt Inspekterade huvudledningar identifieras genom namnen på de tillhörande brunnarna samt namnet
på den brunn där inspektionen startar. Punkt-id ska följa beställarens specifikation. I tabellerna
nedan anges fältnamn, vilket används i TV4-formatet och i VA-databaser.
Fältnamn Obliga-torisk
Beskrivning
Knutpunkt 1
X Punkt-id för ledningens uppströms ändpunkt enligt beställarens specifikation
Knutpunkt 2
X Punkt-id för ledningens nedströms ändpunkt enligt beställarens specifikation
Startpunkt X Punkt-id på inspektionens startpunkt
Det bör finnas tydliga instruktioner från beställaren kring inspektörens förfarande vid upptäckter av
okända brunnar, det vill säga brunnar som inte finns med i beställarens VA-karta/VA-databas. Se
även kapitel 3.2.4.
5.1.2 Servisinspektion Vid inspektionen hanteras en servisledning på samma sätt som huvudledningar om möjligt.
Beställaren bör ha angivit punkt-id för den aktuella servisen och då räcker det med att identifiera
servisledningen med knutpunkt 1, knutpunkt 2 samt startpunkt, det vill säga på samma sätt som för
en huvudledning.
Om det inte finns punkt-id för anslutningspunkt huvudledning – servis använd längdmätning till
servis för knutpunkt 2 samt till exempel fastighetsbeteckning eller adress som knutpunkt 1.
Om punkt-id saknas och identifieringen ska relateras till huvudledningens identitet behövs följande
uppgifter till administrativa uppgifter:
Fältnamn Obliga-torisk
Beskrivning
Längdmätning till servis
(x) Längden ska anges från huvudledningens referenspunkt, se längdmätning kapitel 4.4, till den inspekterade servisens mittpunkt. Anges i meter med en decimal. Obligatorisk endast vid servisinspektion i serviser utan egna FPID – TPID.
Klockreferens för servis
(x) Klockreferensen anges för mittpunkten av servisen sedd från huvudledningens längdaxel. Obligatorisk endast vid servisinspektion i serviser utan egna FPID – TPID.
Om hela sträckan till husliv inspekteras bör protokollet delas in i två delar för att beställaren ska
kunna lägga in inspektionen i VA-databasen – från huvudledning till förbindelsepunkt och från
förbindelsepunkt till husliv.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 37
5.1.3 Beskrivning av uppdragsgivare och plats
Fältnamn Obliga-torisk
Kodlista Beskrivning
Projektreferens Beställarens referenskod
Beställare X Uppdragsgivarens namn
Stad/samhälle X Namnet på det samhälle där inspektionen utförts
Adress X Gatunamn eller motsvarande
Inspektionsriktning K Medströms Motströms Okänt
Kamerans inspektionsriktning beskrivs relativt flödets riktning
5.1.4 Inspektionsdetaljer
Fältnamn Obliga-torisk
Kodlista Beskrivning
Bedömningsgrund X SV VATTEN P122 Annan
Avser publikation eller motsvarande som bedömningen baseras på. Annan, beskrivs närmare i kommentarsfältet
Inspektionsdatum X ÅÅÅÅ-MM-DD
Klockslag för inspektionsstart
X hh:mm
Inspektörens namn X Namn på inspektören och företaget
Inspektörens referenskod
Inspektörens referenskod för inspektionen
Leveransinformation Fritext om hur dokumentationen levereras; t.ex. digitalt, via molnet, papper.
Mediareferens Nummer, namn eller littera på lagringsmedia - uppgift från beställningen
Inspektionens filnamn 1
X Fullständigt filnamn på inspektionsfilmen
Inspektionens filnamn 2
(x) Fullständigt filnamn på den andra inspektionsfilmen om sträckan filmas från två håll pga. hinder
Inspektionstyp K Slut Garanti Normal Begränsad Annan
• Inspektion inför slutbesiktning skall utföras innan ledningen tagits i drift. OBS! Besiktningen ska utföras efter att ledningsgraven är återfylld.
• Inspektion inför garantibesiktning utförs vid garantitidens utgång
• Normal inspektion avser besiktning enligt angiven bedömningsgrund men som ej är slut- eller garantibesiktning.
• Begränsad utvärdering avser att ingen fullständig dokumentation har gjorts, utan besiktningen varit fokuserat mot viss problemställning, t.ex. orsak till stopp.
• Annan beskrivs närmare under Kommentar.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 38
5.1.5 Ledningsdetaljer Uppgifter om ledningsdetaljer, t.ex. rörmaterial, dimension, genomförd renovering etc., bör lämnas
av beställaren. Grundfaktakontroll av dimensioner och material bör vara standard, i samband med
beställningen är det lämpligt att tydligt klargöra om inspektören inte ska kontrollera detta.
Beställaren måste lämna uppgifter för grundfaktakontroll, helst i form av en TV4-exportfil. Som
beställare måste man vara medveten om att vissa uppgifter kan vara svåra eller omöjliga att avgöra
med inspektion. Detta gäller exempelvis för mer detaljerade uppgifter om rörmaterial samt uppgifter
om renoveringar.
När avvikelser från beställarens uppgifter upptäcks eller misstänks föreligga ska inspektören markera
detta under "Grundfaktakontroll". I Kommentarsfältet till administrativa uppgifter ska eventuella
avvikelser beskrivas i klartext. I nedanstående tabell för ledningsdetaljer beskrivs även de kodlistor
som ska användas där beställaren ej angivit andra koder.
Fråga vid remiss; Invändigt rörmaterial – behövs fler koder i kodlistan? Tidigare fanns Rörmaterial,
Renoveringsmetod och Renoveringsmaterial. Den sista är borttagen och inlagd under Invändigt
rörmaterial. Renoverad ersätter renoveringsmetod.
Fältnamn Obliga-torisk
Kodlista Beskrivning
Rörtvärsnitt K Cirkulär Rektangulär Äggformad Annan
Rörets tvärsnittsform
Diameter X Innerdiametern i mm (Vid ej cirkulära tvärsnitt skall den vertikala höjden av rörtvärsnittet anges.)
Bredd Vid ej cirkulära rörtvärsnitt skall här anges rörtvärsnittets bredd uttryckt i mm.
Invändigt rörmaterial K Betong Gjutjärn Lera Plast Tegel Flexibelt foder Beläggning Cementbruk Paneler Kortrör Långrör Formpassat rör Spirallindat rör Annan
Föreslagen kodlista kan användas när beställaren ej angivit egna kodlistor. Annan, beskrivs närmare i kommentarsfältet. Fältet ifylls av inspektören endast när det är möjligt att avgöra rörmaterial, i annat fall lämnas fältet blankt. Om röret är renoverat avses det nya materialet, inte det ursprungliga.
Renoverad K Ja Nej Vet ej
Ja eller Nej används när det är möjligt att avgöra om ledningen är renoverad eller inte, använd annars Vet ej
Rörlängd Längden i meter för varje enskilt rör
Flödestyp K Spillvatten Kombinerat Dagvatten Annan
Ledningens användningsområde. Annan, beskrivs i kommentarsfältet.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 39
Grundfaktakontroll K Ej utfört Utfört, inga fel Utfört, fel finns
Detta fält används av inspektören för att beskriva om en kontroll utförts eller ej. Information om felaktigheter, kompletteringar måste förtydligas under Kommentar.
5.1.6 Övrig information Under kommentar kan inspektören lägga till att det är stora flöden i ledningen, eller att råttor syns
till vid inspektionen.
Fältnamn Obliga-toriskt
Kodlista Beskrivning
Väder K Torrt Regn Tö
Beskriv det dominerade väderförhållandet under inspektionen som har påverkan på flödesförhållandet. Om regn och snösmältning (tö) pågår samtidigt — ange i detta fält det dominerande förhållandet och ange det andra i kommentarsfältet.
Temperatur Temperaturen anges i grader Celsius.
Flödesåtgärd K Ingen Proppad Nedhållning Annan
Beskriv åtgärder för att hantera flödet under inspektionen. Nedhållning innebär att vattennivåns hålls nere via samtidig spolning. Vid annan åtgärd förtydliga i kommentarsfältet.
Spolning K Ja Nej
Ange om ledningen rensats eller inte från sediment med hjälp av t.ex. högtrycksspolning innan inspektionen.
Övr. rensning K Ingen Rötter Fett Rötter/Fett Annan
Ange under Kommentar vad som, utöver spolning, rensats bort inför inspektionen.
Kommentar Kommentarer syftar till att förtydliga övrig kodning. Skall hållas så kort som möjligt.
5.1.7 Förändringar i administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter, såsom material, dimension och rörtvärsnitt, kan förändras längs
inspektionskamerans väg. Dessa förändringar ska beskrivas i tabellen för observationer under
kolumnen för Konstruktion. Här avses dimensions-, tvärsnitts- eller materialförändring.
5.2 Observationer När en observation ska beskrivas ska framdrivningen av kameran stoppas och felet fokuseras i bild.
Observationer ska beskrivas enligt det kodsystem som är beskrivet i P122. Observationskoderna är
grupperade enligt följande:
Feltypskoder
• Rörfel (Fel som kan avhjälpas med renovering eller omläggning)
• Driftfel (Fel som kan avhjälpas helt eller delvis med någon typ av driftinsats)
• Övriga koder (Beskriver exempelvis vad som händer under inspektionen, t.ex. Ingen sikt)
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 40
Konstruktionskoder
• Konstruktionskoder i ledning (Observationer som beskriver hur ledningen är byggd)
• Ledningsavgränsare (Koder för en lednings ändpunkter)
Alla feltypskoder beskrivs med tre bokstäver och konstruktionskoder med två bokstäver. För alla
observationer ska längdangivelse rapporteras och normalt även klockreferens. Om flera
observationer kan göras i samma punkt ska varje observation registreras på separata rader men med
samma längdangivelse.
Koderna för Rörfel, Driftfel och Övriga ska noteras i kolumnen Feltyp. Konstruktionskoderna ska
noteras i kolumnen Konstruktion. Alla observationer beskrivs i kapitel 5.
5.3 Klockreferens Observationens position ska anges med hjälp av klockhänvisning, detta gäller generellt för alla
observationer. En observation till höger i rörtvärsnittets inspektionsriktning ska beskrivas som
klockan 3. Vid utbredda observationer runt rörtvärsnittet ska klockreferenser anges i båda
klockreferensfälten. Den första avser start på klockreferens och den andra avser slut på klockreferens
räknat medurs, Vid ej cirkulärt utbredda observationer ska klockreferensen endast ges i det första
fältet. Om två, ej utbredda, observationer görs i samma längdsektion ska detta registreras som två
olika observationer med samma längdmätning. Exempel på klockreferenser visas i Figur 5-1.
Figur 5-1 Klockreferens
5.4 Längdmätning Observationens läge ska anges i meter med en decimal, mätt från mittpunkten i startbrunnen mellan
inkommande och utgående ledning till kameralinsens läge. Utrustningen för längdmätningen ska ha
en noggrannhet på minst 1 % i längdled.
Vid sandfång kan man lägga till ett mått motsvarande avståndet från mittpunkten i brunnen. Samma
görs vid slutbrunn.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 41
5.5 Utbredd observation När en observation är utbredd mer än en längdmeter längs ledningen, ska start och slutpunkt
rapporteras separat genom att använda kodning för utbrett fel.
Koden består av en bokstav följt av ett löpnummer. Bokstaven A anger början och B anger slutet på
en utbredd observation. Löpnumret identifierar observationen. Exempelvis anges början på det
första utbredda felet med A1 och dess slut med B1. Det andra utbredda felet anges med A2 och dess
slut med B2. Därmed kan man även hantera s.k. nästlade utbredda fel, dvs. utbredda fel som helt
eller delvis löper parallella.
5.6 Observationens orientering En observations orientering beskrivs enligt följande:
• Längsgående — en observation som i huvudsak löper parallellt med ledningens längdaxel.
• Cirkulär —en observation som i huvudsak följer ledningens omkrets.
• Komplex — en observation som varken kan beskrivas som längsgående eller cirkulär.
5.7 Gradering av fel Olika fel beskrivs enligt denna publikation med olika feltyper. Graderingssystemet används för att
beskriva omfattningen på felet och består normalt av 4 grader där grad I är ett litet fel och grad 4 ett
stort fel. Mätvärde används vid besiktning.
Graderingssystemet för vissa feltyper är uppbyggt med hjälp av intervall. När feltyper beskrivs i
procent av tvärsnittsarea eller dimension, används normalt följande intervall:
Grad 1: x ≤ 5%
Grad 2: 5 % < x ≤ 15 %
Grad 3: 15 % < x ≤ 30%
Grad 4: x > 30 %
I beskrivningarna av feltyperna i kapitel 4 anges detta på ett förenklat sätt, exempelvis "5—15 %".
Gränserna beskrivs i Figur 5-2, Figur 5-3 och Figur 5-4 för några olika feltyper.
Figur 5-2 Deformation och Sediment
Figur 5-3 Inträngande rör
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 42
Figur 5-4 Utfällning
För vissa feltyper, exempelvis "Felaktig återöppning", kan flera alternativa observationer resultera i
en viss grad. Om flera alternativa felformuleringar uppfylls på olika graderingsnivåer ska graderingen
sättas enligt den högsta graden. Under Kommentar ska det tydligt framgå i klartext vilket alternativ
som ligger bakom den satta graderingen.
5.8 Mätvärde Om en mätning utförs vid en observation ska såväl mätvärde som enhet registreras i kolumnerna för
Mätvärde respektive Måttenhet. Under anmärkning ska det anges om mätvärdet är visuellt
uppskattat, manuellt eller digitalt uppmätt eller om annan metod har använts. Om feltypen utgörs av
ett intervall, till exempel 25— 30, ska den första siffran i intervallet anges i kolumnen Mätvärde 1 och
den andra i kolumnen Mätvärde 2. Om intervall inte används ska mätvärdet endast anges i kolumn
Mätvärde 1. Den mätenhet som ska användas visas i beskrivningen av observationerna i denna
publikation.
5.9 Kommentar När en observation ej fullt ut kan beskrivas med en kod ska ytterligare detaljer skrivas in under
Kommentar. Texten bör vara så kortfattad som möjligt,
5.10 Bilder När en bild är tagen ska en referens anges så att bilden tydligt kan kopplas till den aktuella
observationen. Vid bildsekvenser, rörliga bilder för en begränsad del av inspektionen, ska
längdangivelsen för videoreferens avse start på rörliga bilder.
5.11 Vattennivå Syftet med att registrera vattennivån är att se om det kan vara svackor på ledningen. Vid inspektion
för att bedöma konditionen samt vid besiktning ska ledningen vara spolad och inte innehålla vatten.
Vattennivån ska noteras i en egen kolumn i inspektionsprotokollet. Vattennivån anges i procent av
den vertikala dimensionen avrundat till närmsta tiotal. Vattennivån ska anges vid start och stopp av
inspektionen samt däremellan om förändringar av vattennivån observeras. Särskilda omständigheter,
såsom intermittent flöde eller misstänkt svacka, dämning ska beskrivas under Kommentar.
Figur 5-5 Vattennivå
Vattennivån kan redovisas längs med sträckan enligt exemplet i Figur 5-6.
Rapportering av rörinspektion
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 43
Figur 5-6 Redovisning vattennivå längs ledningssträckan
5.12 Ledningsavgränsare Med ledningsavgränsare avses punkt-id för ändpunkter som definierar en ledningssträcka,
exempelvis SNB654—SNB687. Koderna för ledningsavgränsare ingår ofta i punkt-id. Koderna för
ledningsavgränsare framgår av kapitel 6.1.5 och ska om de används skrivas in under Konstruktion.
Eftersom ett separat protokoll ska upprättas för varje ledningssträcka ska koderna för ledningsavgränsare normalt inte förekomma inne i protokollet. Koder för ledningsavgränsare bör användas för att markera att man inspekterat hela ledningen. Konstruktionskoden NB bör då kompletteras i kommentarsfältet med t.ex. "Framme i SNB675".
5.13 Avbruten inspektion och ledning inspekterad från två håll Om en ledning som inspekteras har så stora fel att inspektionen måste avbrytas och en
kompletterande inspektion görs från motsatt håll ska dessa två inspektioner redovisas i samma
protokoll med en gemensam längdmätning. Detta är särskilt viktigt i de fall inspektionsresultatet ska
levereras digitalt för inläsning i VA-databas.
En sammanslagning av två ofullständiga protokoll, förutsätter att man har ett mått på hela
ledningssträckans längd. Om uppgift om detta saknas måste inspektören mäta avståndet innan
protokollen kan sammanlagras. I kommentarsfältet ska tydligt anges hur måttuppgiften för
ledningssträckan har erhållits.
Arbetsgång:
1. En sträcka har så stora hinder att det ej är möjligt att inspektera hela sträckan. Inspektionen utförs därför
från två håll.
2. Ledningssträckans längd uppmäts eller uppgiften inhämtas från beställaren.
3. De två protokollen sammanfogas med en gemensam längdmätning. Den ej inspekterade delen av
ledningssträckan beskrivs med avbrottskoden KAM samt start för utbredd observation, t.ex. A1. Början
på det vända inspektionsprotokollet anges med avbrottskoden KAM samt slut för utbredd observation,
t.ex. B1.
Observationskoder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 44
6 Observationskoder Tabellerna kommer att uppdateras med sidnummer vid layout inför publicering.
Koderna till samtliga observationer visas i nedanstående tabeller. Många observationer kan också
förtydligas med hjälp av karaktärskoder. Fullständiga beskrivningar redovisas på angivna sidnummer.
TV4-formatet kan med tiden vidareutvecklas och justeras, koder och kodlistor kan behöva justeras
eller nya koder läggas till innan en revidering av P122 är aktuell. Därför ska alltid koder och kodlistor
beskrivna i TV4-formatet ha företräde i fall olikheter med tiden kan uppkomma.
6.1 Kodlistor
6.1.1 Feltypskoder – Rörfel
Feltypskoder Karaktärskoder Klartext Sid
DEF Deformation
VERTI Vertikal – den invändiga höjden är reducerad
HORIS Horisontal — den invändiga bredden är reducerad
PUNKT Punktdeformation
SPR Sprickor
LÄNGS Längsgående
CIRK Cirkulär
KOMPL Komplex — en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär.
RBR Rörbrott/Kollaps
YTS Ytskada
PRF Produktionsfel
LÄNGS Längsgående
CIRK Cirkulär
KOMPL Komplex — en observation som ej kan beskrivas som enbart längsgående eller cirkulär.
INH Inträngande rör
FEA Felaktig anslutning
FEG Felaktig återöppning
DEA Defekt övergångsprofil i anslutning
EJÖPP Ej öppnad
VECK Veck
ÖVMAT Överskottsmaterial
LÖS Övergångsprofilen är inte helt fastsatt
INT Inträngande fogtätning
TRING Tätningsring
ANNAN Annan, beskrivs närmare under Kommentar.
FOG Fogförskjutning
LÄFÖR Längsförskjutning
TVÄRS Tvärförskjutning
RIKTN Riktningsavvikelse
FÖV Felaktig övergång
Observationskoder
Svenskt Vatten P122 Arbetsmaterial, får ej åberopas. Remissversion 1 februari 2021 45