REGIONAL MEDICINSK RIKTLINJE Regional medicinsk riktlinjeinom hälso-och sjukvård utarbetas på uppdrag. Regional medicinsk riktlinjefastställs efter avstämning med berörda bland regionens utförare, beställare och kunskapsorganisationen PUJ-stenoser vuxna Godkänd av Regionalt programområde Njur-och urinvägssjukdomar. Fastställd av hälso-och sjukvårds- direktören (HS 2019–00953 ) november 2019giltig till december 2021.Utarbetadav Urologsektionerna i VGR Bakgrund PUJ-stenos diagnostiseras och opereras ofta redan i barndomen, menen del hittasförst senare i livet. Oftastuppfattas tillståndet sommedföttmenkan också vara förvärvat(orsakat av sten, infek- tion mm). Många patienter är asymtomatiska och hydronefros utanhydrouretär är inte synonymt medPUJ-stenos. Laparoskpisk PUJ-plastik, somär dendominer- ande behandlingsmetoden, är ett inte obetydligtingreppoch som vid all kirurgi kan ett lyckat resultat heller inte garanteras. En standardiserad utredning inför ställningstagande till ev. åtgärd är därför viktig, menmanmåste också väga in patientens ålderoch symtom, för att avgöra om en operation blir till nytta för patienten. Utredning 1. Misstanke väcksi regelpå ultraljud eller DT där mani regelserensidig hydronefros utanhydrouretär. Hydronefros kan dock föreliggautanaktu- ellt avflödeshinder. 2. Ibland finns behovavavlast- ning, tex pgainfektion, smärta eller progredierande njursvikt. (Lägger manen JJ-stent kan det varalämpligt att samtidigt utföra retrograd uretäropyelo- grafi för att närmare kartlägga hindretoch verifiera att stenten hamnar rätt). Det är dock en operationsteknisk fördel om patienten inte är avlastad inför ingreppet eftersom uretären blir skör och irriterad av JJ- stentoch njurbäckenet bakteriekontamineras av pyelostomi. 3. Renogram görsför att försöka bedöma om det finns ett av- flödeshinder och i vilken utsträckning det i såfall har försämrat njurfunktionen. Undersökningen blir också ett utgångsvärde att jämföramed vid postoperativa kontroller. Om är pat avlastad medpyelo- stomi skadenvarastängd underundersökningen. Om patienten har JJ-stent och undersökningen inte visar någon nämnvärd sidoskillnad beträffande funktion kan stenten drasoch nytt renogram göras. Renogram är dock förknippatmedbedömar- beroende felkällor. 4. Antegrad/retrograd kan ge en bättreanatomisk kartläggning inför en operativåtgärd men oftastger CT-urografien tillräckligt god anatomisk kartläggning. 5. Om denpåverkade njurenstår för en mycketliten andel av njurfunktionen görsett nytt renogram medavlastad njure. Om denhydronefrotiska njuren bidrar medmer än 10 % är PUJ-plastik aktuell. 6. En funktionsandel kring 40–45 % eller mindrepå den hydronefrotiska sidankan motiveranjurbäckenplastik (mer liberal indikation hos yngre).Flanksmärta, åter- kommande pyelonefriter, stenbildning (och i vissafall hypertoni)stärker indikationen för åtgärd. Om obstruktionen är begränsad, dvs skillnaden i njurfunktion mellande båda sidorna är mindre än 10–20procentenheter, kan man göraom renogram efter 6 månader och därefter årligeni 3 år. Om funktionsfördelningen inte förändras över tid och patienten inte har några symtomkan kontrollerna därefter avslutas. Om funktionsandelen för den hydronefrotiska njurensjunkerner mot 40–45% kan patienten vara aktuell för njurbäckenplastik förutsattatt ålderoch allmän- tillstånd medger det. Uppföljning Efter ingreppet har patienten JJ- stentsomdras2–6 veckorpost- operativt. Någon veckaefter dragen stentgörsen DT-urografi. Efter 4–6 månader görsett nytt renogram och om dettainte visar någotavflödeshinder avslutas kontrollerna. Uppföljning, utvärdering och revision Processansvariga eller motsvaran- de på anknutna verksamheter ansvarar i gruppför uppföljning, utvärdering och revisionav denna rutin. Innehållsansvarig är sammankallande. Innehållsansvarig: Linda Lennström, överläkare, Södra Älvsborgssjukhus.