Region Plus, Region Jönköpings län · Web viewPåbörjar och genomför självständigt åtgärder för att slutföra välbekanta personliga, hushålls-, arbets- och fritidsuppgifter

20170126

Rehabiliteringsprogram för patienter med långvarig svår medvetandestörning- bedömningsperiod och uppföljning

Rehabiliteringsmedicinska Kliniken 1

20170126

InnehållInledning/ syfte......................................................................................................................................................................3

Inklusionskriterier för bedömningsperiod och definition av svår hjärnskada....................................................................3

Bedömningsprogram.............................................................................................................................................................3

Rutiner för uppföljning..........................................................................................................................................................6

Bilaga 1. Schema utredningsveckor...................................................................................................................................7

Bilaga 2. Diagnostik och utredning....................................................................................................................................7

Bilaga 3. Coma Recovery Scale..........................................................................................................................................9

Bilaga 4. Bedömning av respons på sinnesstimuli............................................................................................................28

Bilaga 5. Checklista för bakgrunds- och livssituation.......................................................................................................30

Bilaga 6. Observationslista...............................................................................................................................................31

Bilaga 7. Observationslista för bedömning av långvarigt medvetandesänkta.................................................................32

Bilaga 8. Välkomstmöte för närstående till patient med svår hjärnskada.......................................................................33

Bilaga 9. Personlig information........................................................................................................................................34

Bilaga 10. Iakttagelser av reaktioner från din närstående...............................................................................................36

Bilaga 11. Vad innebär diagnosen ickeresponsivt vakenhetstillstånd (IRV)?...................................................................38

Bilaga 12. Rancho Los Amigos Kognitionsskala- Reviderad..............................................................................................40

Bilaga 13. Frågeformulär inför uppföljning .....................................................................................................................45

Bilaga 14. Telefonprotokoll inför mottagningsbesök ......................................................................................................49

Bilaga 15. Åtgärdsplan.....................................................................................................................................................50


20170126Inledning/ syfteUtredning av patienter med långvarig svår medvetandestörning efter förvärvad hjärnskada sker enligt ett 5 veckor långt bedömningsprogram vars syfte är att ställa diagnos: ickeresponsivt vakenhetssyndrom, IRV, minimalt medvetandetillstånd eller bättre. Diagnosen är avgörande för prognosbedömning. Patienten vårdas under denna period på så kallad RIMA-plats, vilket innebär ständig övervakning, se rehabiliteringsprogram för RIMA. Därefter följer fortsatt rehabilitering alternativt utskrivning. Uppföljning på mottagning sker 4 – 6 månader efter utskrivning samt 1, 2 och 5 år efter första uppföljningsbesöket.

Inklusionskriterier för bedömningsperiod och definition av svår hjärnskada Boende i Sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötlands, Kalmar och Jönköpings län) med långvarig svår medvetandestörning till följd av förvärvad hjärnskada och med behov av bedömning av ett interprofessionellt team.

Definitionen av svår hjärnskada är patienter som akut bedömts som GCS 3-8/RLS 4-8 och postakut bedömts som RLAS (LOCF) 1-3.

BedömningsprogramBedömningar görs enligt schema av respektive profession i teamet under hela bedömningsperioden, bilaga 1.

Första veckan genomförs en medicinsk bedömning av allmäntillstånd, respiration, cirkulation och neurologisk funktion inklusive kranialnervstatus och tonusbedömning.

Kontroll av blodstatus, b-glukos, infektionsparametrar samt njur- och leverfunktion sker liksom hormonscreening, S-THS, T4 och S-Kortisol.

Aktuella läkemedel ses över och sederande farmaka sätts ut om möjligt. Ställningstagande till behandling med vakenhetshöjande preparat, främst Amantadin. Läkemedel sätts in vid behov mot autonom instabilitet, spasticitet eller för hormonell substituering.

Genomgång av MRT och DT-bilder av hjärnan samt ställningstagande till kompletterande undersökningar, för kartläggning av skadeutbredning och uteslutande av hydrocefalusutveckling.

Neurofysiologisk utredning med EEG för uteslutande av epileptiform aktivitet samt information om grundrytm. Evoked potentials för värdering av förutsättning för sensorisk input samt för motorik (SEP, VEP, BAEP och MEP) beställs, bilaga 2.

Sjukgymnast bedömer patientens vakenhet och självmedvetenhet enligt Coma Recovery Scale-Revised , CRS-R, bilaga 3, en gång i veckan. Detta för att bedöma patientens förmåga att respondera på olika sinnesstimuli.

Sjukgymnast och läkare bedömer spasticitet, rörlighet och motorik och vaktar på eventuell kontrakturutveckling för att kunna möta upp med lämpliga åtgärder så som ortoser,


20170126viloställningar och töjningar utöver ordinarie kontrakturprofylax. Sjukgymnast stöttar med utrustning för andningsträning/motståndsandning samt vid behov hostmaskin i slemmobiliserande syfte.

Arbetsterapeut upprättar en aktivitets- och funktionsanalys i syfte att bedöma på vilket sätt personen är delaktig i personlig vård, förmågan att utföra sin personliga hygien, på- och avklädning, toalettbesök, att äta och dricka samt förmågan att göra olika förflyttningar. Handfunktionen bedöms gällande viljemässig motorik och passiv rörlighet, svullnad, känsel (djup, ytlig, temperatur), styrka, smärta, muskeltonus. Patienten bedöms och tränas i olika varierande positioner som till exempel liggande, sittande i rullstol eller på brits dagligen. Exempel på förmågor som undersöks och tränas är balans, kroppsuppfattning, uppmärksamhet, uthållighet, koncentration mm. Behov av hjälpmedel bedöms och provas ut. En utredning av boendemiljön och en kartläggning av den sociala miljön, vilka och hur ofta personen utövar sina fritidsintressen och andra aktiviteter genomförs. Tidigare deltagande i hemliv, vardagliga aktiviteter t ex matlagning, städning, tvättning, inköp, resor, ekonomi mm kartläggs. Behov av utbildning av personal (hemtjänst, personliga assistenter) kartläggs och överraporteras till övertagande instans.

För att konsekvent kunna följa patientens reaktioner på olika stimuli och se eventuella förändringar görs bedömning med instrumentet Bedömning av respons på sinnesstimuli (BRS) av logoped och arbetsterapeut en gång per vecka, varav vecka två och fyra filmas, bilaga 4. Syftet är också att genom en tidig stimulering av sinnena öka patientens vakenhet och medvetenhet, stödja återhämtning, hitta metoder och möjliggöra för patienten att påverka sin omgivning.

Förmågan att kommunicera är nedsatt vid långvarig svår medvetandestörning men varierar med bland annat patientens vakenhets- och medvetandegrad. Även behov av ventilator och trakealkanyl kan försvåra kommunikationen. Beroende på hjärnskadans lokalisation kan språkfunktion och talförmåga vara påverkade. När en patient har få och/eller små och otydliga kommunikativa signaler är det viktigt att dokumentera dessa, gärna på patientens sal, för att såväl personal som närstående ska veta vad en viss signal betyder.

När vakenhetsgraden är tillräcklig görs en första sväljbedömning av logoped. Förmåga att hantera och bearbeta olika konsistenser i munnen bedöms, samt om aspirationsrisk föreligger. Bedömning görs även av oralmotorik och förmåga att hosta och harkla spontant och på uppmaning. Instrumentell bedömning av sväljningsförmågan med fiberendoskopi, så kallad FUS sker när behov finns av att i detalj värdera grad av aspirationsrisk samt för uppföljning.

Kurator, sjuksköterska och arbetsterapeut kartlägger patientens livssituation, bilaga 5.

Musikterapeuten bedömer patientens vakenhet och respons på stimuli enligt MATADOC- Music Therapy Assessment Tool for Awareness in Disorders of Consciousness. Ett bedömningsinstrument för att mäta vakenhetsgraden hos personer med


20170126medvetandestörning till följd av svår hjärnskada. Denna bedömning består av 4 sessioner á 15-25 min. Patienten ska vara medicinskt stabil och infektionsfri. Patienten ska sitta i en bekväm position i en bekväm stol i ett avskilt lugnt rum. Varje session börjar och slutar med några minuters tystnad för att observera skillnader i respons utan/med stimulans. Därefter används musik, sång, spel på olika instrument, bilder på artister m.m som har en särskild betydelse för patienten för att stimulera olika sinnen och för att väcka reaktion. Utifrån observationen sätts poäng som omvandlas till skalpoäng. Utifrån denna skala ställs sedan diagnos – IRV (VS)/MCS/Emerging.

Sjuksköterska och undersköterska genomför kontroller och observationer varje timme, enligt observationslista, bilaga 6 och 7. Syftet med att iaktta och notera angivna parametrar är att kartlägga patientens vakenhetsgrad över dygnet, att hitta vägar in i patientens medvetande, uppfatta diskreta kommunikativa signaler och att få en bild av autonoma funktioner.

Den första veckan genomförs också ett välkomstmöte med närstående där innehåll och syfte med bedömningsperioden presenteras och närstående berättar om patienten för teamet, bilaga 8. Vid välkomstmötet lämnas blankett där närstående kan lämna information om patienten, bilaga 9. Närstående ombeds fylla i sina iakttagelser av patientens reaktioner, som en del i underlaget för bedömning av patienten, bilaga 10.

De närstående erbjuds ett informationssamtal med läkare och kurator, vars syfte är att svara på frågor samt ge medicinsk information om aktuell hjärnskada samt vilka olika diagnoser/resttillstånd som kan bli en följd av skadan, bilaga 11. Vid behov har kurator stödkontakt med anhöriga.

Andra, tredje och fjärde veckan sker en successiv sammanfattning och analys av parametrar dokumenterade på observationslistan. Patientens kognitiva funktion skattas varje vecka enligt Rancho Los Amigos Kognitionsskala, RLAS, bilaga 12.

Vecka fem sammanfattas utrednings- och bedömningsresultat från alla i teamet, diagnos fastställs och beslut om fortsatt handläggning fattas. Patienten kan vara i rehabiliteringsfas med behov av fortsatt aktiv teambaserad rehabilitering. Alternativt är patienten medicinskt instabil med behov av fortsatt inneliggande vård för stabilisering inför en ny bedömning i senare skede. Vid fastställande av ett ickeresponsivt vakenhetssyndrom bedöms patienten ej kunna tillgodogöra sig fortsatt aktiv rehabilitering varför utskrivning påbörjas. Information om bedömning och fortsatt planering lämnas till närstående vid teamkonferens.

Omvårdnad och utskrivning sker enligt rehabiliteringsprogram för RIMA och Hjärnskada.

Rutiner för uppföljning Patienter med långvarig svår medvetandestörning som genomgått en bedömningsperiod på avdelning 55 kallas till återbesök på Rehabiliteringsmedicinska


20170126klinikens mottagning. Uppföljning på mottagning sker 4 – 6 månader efter utskrivning samt 1, 2 och 5 år efter första uppföljningsbesöket.

Frågor och behov kan uppstå under en lång tid hos patient och närstående, som sjukvården och samhället inte har upparbetade strukturer för. Uppföljningen syftar till att följa upp såväl kroppsliga funktioner som aspekter av psykiskt mående samt hur det ser ut med praktiska förhållanden för patienten och närstående.

Under besöket träffar patienten ett rehabiliteringsteam med sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, kurator, sjuksköterska och läkare.

Vägledning sker vid behov av vidare kontakter inom och utanför vården. Dock med begränsade möjligheter att erbjuda fortsatta rehabiliteringsåtgärder från kliniken.

Inför besöket fyller patienten själv eller med hjälp av någon närstående/assistent, i och skickar in bifogad enkät, bilaga 13. Uppföljning av enkäten och eventuellt kompletterande frågor i anslutning till denna, kan ske via telefon, bilaga 14. Koordinator skickar ut enkät 2 månader innan mottagningsbesök. Koordinatorn sammanställer enkät och gör en kompletterande telefonuppföljning vilket ska vara klart ca 1 månad innan mottagningsbesök.

Tre veckor innan mottagningsbesök samlas rehabiliteringsteamet som ska träffa patienten för ett förteam. Vid förteam planeras ordning och innehåll för mottagningsbesöket utifrån de behov som patienten angett i enkäten och vid telefonuppföljning.

Mottagningsbesök sker under en dag, besökstid 10.30- 15.30 med 1 timmes lunch. Vid besöket hälsar rehabiliteringsteamet patienten och närstående/assistenter välkomna och delger dagens planering. Patienten träffar de olika teammedlemmarna på bestämda tider som är satta vid förteam. Mottagningsbesöket avslutas med teamkonferens och patienten får med sig en nedskriven åtgärdsplan där aktuella behov och åtgärder tydliggjorts, bilaga 15. En gemensam teamanteckning skrivs i patientens journal.


20170126Bilaga 1. Schema utredningsveckorSchema utredningsveckorFörberedelsevecka Vecka 0 Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5Beslut ÖL + Syfte med planerad inläggning Info. morgonmöte måndagarplaneringsansvarig Schemaläggning; Funktionsrond tisdagar Funktionsrond Funktionsrond Funktionsrond Teamkonf tisdag Bokningsunderlag Planera välkomstmöte Inskr. i slutenvård måndag tisdagar: tisdagar: tisdagar: Kl: 14:00-14:30 :Utse koordinator Utse kontaktperson Bed obs-lista Bed obs-lista Bed obs-lista SammanfattaPlaneringsmöte Tavelmöte (torsdag) Välkomstmöte med RLASx1 RLASx1 RLASx1 utredningsresultatetmed teamet närstående torsdag/fredag måndag em Ställ diagnos

Patientpärm via kontaktperson Kl:14:30-15:30:Kartläggning av patientens CRS-R x1 CRS-R x1 CRS-R x1 Informera närståendelivssituation BRS x 2 BRS x 2 BRS x 2Aktivitetsanamnes (filmning x1) MATADOC x1 (filmning x1) Aktuellt att boka Medicinsk bedömning MATADOCx1 (filmning) MATADOCx1 teltid till läkare

(filmning) (filmning) för anh om ngra v?CRS-R och BRS om möjligt Obs-lista … Obs-lista… Obs-lista…MATADOC x1 (filmning)Obs-lista hela dygnet

Funktionsronden för RIMA 09.15-09.45, bemanningskoordinator bemannar RIMA kl.09.10-09.50 för att möjliggöra undersköterskans delaktighet i funktionsronden.

Medicinsk bedömningTa status (hjärta, lungor, BT, vakenhet, kranialnerver, pupiller, tonus)Läkemedelsgenomgång (reducera sederande farmaka, överväg behandling med Amantadin)Skylta MRT och DT-bilder, ev komplettera med nya (skadeutbredning, uteslut hydrocefalus)Beställ neurofysiologisk utredning inkl. EEG, SEP, ev MEP och hjärnstamsaudiometri, om ej gjortBlodprover: Hormonscreening; TSH, T4, S-Kortisol kl 07:30BRS = Bedömning av respons på sinnesstimulering bedömning 2ggr/v, filmning v 2 och v 4RLAS Rancho Los Amigos Kogitionsskala bedömning av alla till funktionsrond 1ggr./vCRS-R Coma Recovery Scale-Revised bedömning av sjukgymnast + ev. läkare till funktionsrond 1ggr./vMATADOC- Music Therapy Assessment Tool for Awareness in Disorders of Consciousness. Bedömning av musikterapeut 1g/v i 4 veckor

Bilaga 2. Diagnostik och utredning Klinisk bedömning av allmäntillstånd, respiration, cirkulation, kranialnervstatus


20170126 Se över och sätt ut sederande läkemedel eller medel som motverkar läkning och/eller interagerar på ett

ofördelaktigt sätt

Ta beslut- och dokumentera eventuell vårdbegränsning

Kontrollera blodstatus, fB-glukos, CRP, elektrolyter, njur- och leverstatus liksom hormonscreening i blod, TSH,

T3, T4, S-Kortisol

Frikostig blodgaskontroll

Om skäl finns kontrolleras EKG, eventuellt med 24-timmarsregistrering

Granska akuta radiologiska undersökningar som DT och MRT hjärna med frågeställning ”skadeutbredning?”

Värdera risk för hydrocefalusutveckling samt notera om patienten har likvordränerande shunt

Förnya DT hjärna 1-2 månader postakut för hydrocefalusbedömning

Beställ MRT hjärna om ej genomförd i akutskedet, för bild av skadeutbredning

Neurofysiologisk utredning: EEG, gärna med provokation i form av fotostimulering, hyperventilation och test av

reaktivitet, med frågeställning fokalitet/generell påverkan, epileptisk aktivitet, bakgrundsrytm. Somatosensoriska

retningssvar, SEP, MEP, VEP och hjärnstamsaudiometri för värdering av förutsättningar för sensorisk input

Ställningstagande till nattlig registrering av andning och ventilation för värdering av eventuell koldioxidretention,

hypoxi eller sömnapnésyndrom

Läkemedelsbehandling vid långvarig medvetandestörning

Trombosprofylax Enligt lokalt PM, 3-6 månader

Vakenhetshöjande läkemedel Amantadin (Licenspreparat). Insättes ca 4-16 veckor efter skadan, i medicinskt stabil situation utan svår autonom dysfunktion, infektion, smärta, spasticitet, hydrocefalus

Andra dopaminagonister kan övervägas, liksom Zolpidem

Autonom instabilitet Betablockerare, gärna propranolol. Gabapentin, särskilt vid samtidig tonusökning

Intrathecal baklofenpump, vid svår dysautonomi där annan behandling ej hjälper

Spasticitet Baklofen, observera risk för ökad trötthet. Botulinumtoxin vid fokal spasticitet

Intrathecal baklofenpump

Hypofyssvikt Levaxin vid thyroideasvikt , Hydrokortison vid kortisolbrist, i samråd med endokrinolog


20170126

Bilaga 3. COMA RECOVERY SCALE

CRS-R

COMA RECOVERY SCALE-REVISED

©2004

Riktlinjer för administrering och poängsättning

Joseph T. Giacino, Ph.D. and Kathleen Kalmar, Ph.D.

Center for Head Injuries Edison, New Jersey

Johnson Rehabilitation Institution

Affiliated with JFK Medical Center

Svensk version utarbetad av Alison Godbolt, Karin Jonasson, Ann Sörbo, Christer Tengvar och Jörgen Borg 2009


20170126Den här svenska versionen av CRS-R utarbetades 2008-2009 av Alison Godbolt, (Akademiska Sjukhuset, Uppsala), Karin Jonasson och Ann Sörbo (Uddevalla sjukhus) samt Christer Tengvar och Jörgen Borg (Danderyds sjukhus, Stockholm) enligt följande process:

JB (modersmål svenska) översatte den engelska originalversionen till en svensk version, vilken sedan återöversattes av AG (modersmål engelska) till engelska, utan hänsyn till originalversionen. JB, CT och AG jämförde därefter tre versioner av CRS-R: den engelska orginalversionen, den återöversatta engelska versionen och den godkända norska versionen. Slutligen gjordes eftergranskning och modifiering av KA och AS och fastställdes föreliggande svenska version. Validering av föreliggande version planeras.

This Swedish version of the CRS-R was produced in 2008-2009 by Alison Godbolt, MD (Department of Rehabilitation Medicine, University Hospital, Uppsala), Karin Jonasson, neuropsychologist, PhD and Ann Sörbo MD (both of Uddevalla Hospital), Christer Tengvar MD PhD and Jörgen Borg MD PhD (both of University Department of Rehabilitation Medicine at Danderyd Hospital, Stockholm) using the following process:

JB (mother tongue Swedish) translated the original English language version to a Swedish version, which then was re-translated to English by AG (mother tongue English) , without reference to the original version. JB, CT and AG then compared three versions of the CRS-R: the original English version, the re-translated English version and the approved Norwegian version (Swedish and Norwegian being closely related languages) before proposing a preliminary Swedish version to KA and AS. After further revision and modification by KA and AS the Swedish translation below was agreed. Validation is planned.


20170126JFK COMA RECOVERY SCALE - REVISED ©2004

TestprotokollDetta formulär skall endast användas tillsammans med den svenska versionen av ”CRS-R ADMINISTRATION AND SCORING GUIDELINES" vilken tillhandahåller instruktioner för standardiserad administrering av skalan.

Patient: Diagnos: Etiologi:Datum för skada: Datum för inläggning:

DatumVecka in 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

AUDITIV FUNKTIONSSKALA4 - Konsekvent rörelse på uppmaning*3 - Reproducerbar rörelse på uppmaning*2 - Lokaliserar ljud1 - Reflexiv blinkning på auditiva stimulia

0 - IngenVISUELL FUNKTIONSSKALA5 – Igenkänning av föremål*4 – Lokalisering av föremål: sträcker sig efter*3 - Visuella följerörelser*b

2 - Fixerar*1 - Reflexiv blinkning på synintryckc

0 - Ingen reaktionMOTORISK FUNKTIONSSKALA6 - Hanterar föremål funktionellt#

5 - Automatisk rörelsereaktion*4 – Manipulation av föremål*3 - Lokaliserar smärtsamt stimulus*2 - Flexions mönsterd

1 - Abnorm position0 - Ingen reaktion/slappORALMOTORISK/VERBAL FUNKTIONSSKALA3 - Förståeligt tal*2 - Ljudar/munrörelser1 - Orala reflexrörelser0 - IngenKOMMUNIKATIONSSKALA2 - Funktionell: adekvat#

1 – Icke-funktionell men med intention*0 - IngenVAKENHETSSKALA3 - Uppmärksam2 – Ögonöppning utan stimulering1 – Ögonöppning vid stimulering0 – Ej väckbarTOTAL POÄNG

#Markerar övergång från MCS * Markerar MCSa”Auditory Startle” b”Visual Pursuit” c”Visual Startle” d”Flexion Withdrawal”


20170126

PROTOKOLL FÖR HJÄRNSTAMSREFLEXER ©2004 Testprotokoll

Patient: Datum:

Pupiller Reaktion på ljus

Reagerar

Liksidiga

KonstringeradeDilaterade

KnappnålsstoraAckommodation

Korneal reflex

AvsaknadFinns unilateraltFinns bilateralt

Spontana ögon-

rörelser

Inga

Vertikal blickdeviation(Skew Deviation)

Samordnad/Konjugerad blickdeviation

(Conjugate gaze deviation)Vandrande (Roving)

Dyskonjugerade(icke samordnade)

Okulocephal reflex

IngenAbnorm

FullNormal

Posturala reaktioner

(ange extermitet)

Abnorm extension

Abnorm flexion

Ev NOTERINGAR

PROTOKOLL FÖR ATT STIMULERA VAKENHET/AROUSAL ©2004


20170126RIKTLINJER

1. Syftet med denna intervention är att förlänga den tid patienten bibehåller vakenhet/arousal ( dvs har ögonen öppna).

2. Protokollet skall administreras närhelst patienten observeras:- Blunda under längre tid OCH/ELLER- Upphöra att följa uppmaningar under minst en minut.

3. Använd Protokoll för att stimulera vakenhet på nytt när:- Ögonen hålls åter varaktigt slutna ELLER- Beteenderespons upphör trots att ögonen är öppna.

INTERVENTIONER

Djupt tryck/kompression:

1. Stimulera med djupt tryck unilateralt i ansikte, nacke, skuldra, arm, hand, bröstkorg, rygg, ben, fot och tår. Muskelbuken skall greppas bestämt vid sin bas mellan tumme och pekfinger. Komprimera muskelbuken bestämt och låt den samtidigt ”rulla” fram och tillbaka mellan fingertopparna tre, fyra gånger. Detta tillvägagångssätt skall upprepas med sekventiell genomgång från ansiktsmuskler till tårna. Undersökaren skall förvissa sig om att det inte föreligger intravenös kateter, lokala skador (t ex frakturer, kontusioner, dekubitussår) eller systemiska komplikationer (t ex heterotop ossifikation) innan djup kompression utförs.

2. Genomför samma på kontralaterala sidan


20170126AUDITIV FUNKTIONSSKALA ©2004 – sida 1/2

Poäng Uppgift Metod Respons

4

Konsekvent rörelse på uppmaning

1. Observera frekvens av spontana rörelser under en minut (se Baseline observation och Protokoll för att följa uppmaning)

2. Välj minst en objektrelaterad och en icke-objekt relaterad uppmaning från Protokoll för att följa uppmaning. Den typ av uppmaning som väljs ( ögon, extremitet, oral) skall utgå från patientens fysiska kapacitet och förekomma spontant med låg frekvens. Om tiden medger kan mer än en uppmaning ur varje kategori användas. Uppmaningen skall upprepas en gång under loppet av 10 sekunders responsintervall.

a. Uppmaning till ögonrörelse i relation till objekt: Presentera samtidigt 2 vanliga föremål inom patientens synfält på ungefär 40 cm avstånd ifrån varandra. Be patienten titta på det namngivna föremålet ( dvs “Titta på [föremålets benämning].” Låt sedan föremålen byta plats och be patienten titta på samma föremål igen (dvs ”Titta på [föremålets benämning].”). Administrera ytterligare 2 försök med samma två föremål och upprepa proceduren med instruktionen att titta på det andra föremålet i båda försöken. Två försök per föremål skall administreras motsvarande totalt fyra försök.

b. Uppmaning till extremitetsrörelse i relation till objekt: Presentera samtidigt 2 vanliga föremål inom patientens synfält, och inom arm ( eller ben-)längds avstånd, på ungefär 40 cm avstånd från varandra och be patienten röra vid det namngivna föremålet med handen (eller foten). Låt sedan föremålen byta plats och be patienten röra vid samma föremål igen. Administrera ytterligare 2 försök med samma föremål och upprepa uppmaningen med instruktionen att röra vid det andra föremålet. Två försök per föremål skall administreras vilket innebär totalt fyra försök.

c. Uppmaning ej relaterad till objekt: Välj minst 1 uppmaning till ögonrörelse, extremitetsrörelse eller oralrörelse/ljudande och presentera den i fyra försök med 15 sekunders intervall. Samma uppmaning skall användas i alla fyra försöken. De rörelser som uppträder mellan uppmaningarna (dvs efter att responsintervall har passerat) skall noteras men inte poängsättas.

Tydligt identifierbara och adekvata responser skall uppträda inom 10 sekunder vid alla 4 administrerade försök.

Denna uppgift poängsätts endast när alla 4 försök med 2 olika uppmaningar klarats av.

3 Reproducerbar rörelse på uppmaning

Samma som ovan 3 tydligt urskiljbara responser förekommer vid de fyra försöken

med någon av de objekt- eller icke-objektrelaterade uppmaningarna

Fortsättning nedan


20170126AUDITIV FUNKTIONSSKALA ©2004 – forsättning sida 2/2

Poäng Uppgift Metod Reaktion

2 Lokalisering av ljud

Stå bakom patienten, utom synhåll, och presentera ett auditivt stimulus (t ex röst, oljud) från höger sida under 5 sekunder. Administrera ett andra försök med presentation av ljudstimulus från vänster sida. Upprepa samma tillvägagångssätt i totalt fyra försök, 2 per sida.

Huvud och/eller ögon orienteras mot ljudkällan vid båda försöken i minst en riktning. Denna uppgift poängsätts när det finns tydligt belägg för huvud- och/eller ögonrörelse, oberoende av rörelsens grad och varaktighet.

1 Reflexiv blinkning till följd av auditivt stimulus

Presentera ett starkt ljud direkt ovanför patientens huvud och utom synhåll. Genomför 4 gånger.

Ögonlocksrörelse eller blinkning skall uppträda omedelbart efter stimulus vid minst 2 av försöken.

0 Ingen Se ovan Ingen respons på något av ovanstående.


20170126BASELINE OBSERVATION OCH PROTOKOLL FÖR ATT FÖLJA UPPMANING © 2004

UPPMANING Baseline Försök 1

Försök 2

Försök 3

Försök 4

1 minuts frekvens räkning

I Objekt relaterade uppmaningar

A. Ögonrörelse på uppmaning

Titta på (föremål 1) Titta på (föremål 2)

B. Extremitetsrörelse på uppmaning

Ta (benämn föremål 1)Ta (benämn föremål 2)

Sparka på (benämn föremål 1)

Sparka på (benämn föremål 2)

II Icke objektrelaterade kommandon

A. Ögonrörelse på uppmaningTitta bort från mig

Titta upp ( mot taket)Titta ner (mot golvet)

B. Extremitetsrörelse på uppmaningA.Ta på min hand

Ta på din näsa

Rör (objekt/kroppsdel)

C. Munrörelse/ljudning på uppmaning uppmaning kommandonSträck ut din tunga

Öppna din mun

Stäng din mun

Säg "ah"

Spontan ögonöppning Ja: Nej:

Spontana visuella följerörelser (visual tracking) Ja: Nej:

Viloposition

HÖGER ÖVRE EXTREMITET (HÖE):

HÖGER NEDRE EEXTREMITET (HNE):

VÄNSTER ÖVRE EXTREMITET (VÖE):

VÄNSTER NEDRE EXTREMITET (VNE):


20170126

VISUELL FUNKTIONSSKALA © 2004


5 Igenkänning av föremål Samma som konsekvent rörelse på uppmaning i Auditiv funktionsskala

3 eller 4 tydligt urskiljbara responser förekommer vid de fyra försöken

4

Lokalisering av objekt/(att sträcka sig i riktning mot)

1. Identifiera den arm eller det ben med störst rörelseomfång2. För att sträcka sig mot föremål med övre extremitet välj vanliga ADL föremål( tex kam, tandborste etc). För nedre extremitetsfunktion - välj en boll lämplig att sparka.3. Presentera föremålet ungefär 20 cm till vänster eller höger om extremitetens viloposition. Föremålet skall placeras så att det inte är skymt. Patienten skall instrueras att ”Rör (benämn föremålet)” med lämplig arm eller ben.4. Uppmaningen kan upprepas en gång till inom uppgiftens tidsram. Inga taktila ledtrådar skall ges eftersom de kan utlösa slumpmässiga extremitetsrörelser.5. Presentera varje föremål, i slumpmässig följd, två gånger på vänster och två gånger på höger sida om extremiteten under totalt fyra försök.

Notera riktningen extremiteten först rör sig i under en 10 sekunders observationsperiod eller poängsätt ”ingen rörelse”.

Extremiteten behöver inte vara i kontakt med föremålet utan bara röra sig i riktning mot det OCH rörelsen måste ske i rätt riktning vid 3 av de 4 administrerade försöken.

3Visuella följerörelser(Visual Pursuit)

Håll en handspegel 10-15 cm rakt framför patientens ansikte och uppmuntra patienten verbalt att följa spegeln med blicken.

Rör spegeln långsamt 45 grader till höger och vänster om den vertikala medellinjen och 45 grader ovan och under den horisontella medellinjen.Upprepa ovanstående procedur så att totalt 2 försök görs i varje plan.

Ögonen måste följa spegeln i 45 grader vid två tillfällen i varje riktning utan att blickfixeringen förloras.

Om detta kriterium inte uppfylls upprepas proceduren med bedömning av ett öga i taget (med användning av ögonlapp)

2 BlickfixeringVisa ett starkt färgat eller upplyst föremål 15-20 cm framför patientens ansikte och för sedan snabbt till övre, nedre, höger och vänster synfält i totalt 4 försök.

Ögonen flyttas från initial fixeringspunkt och refixerar den nya positionen i mer än 2 sekunder. Minst 2 tillfällen med fixering krävs.

1

Reflexiv blinkning vid visuell stimulering (Visual Startle)

Presentera visuellt hot genom att svepa med ett finger 2.5 cm framför patientens öga. Var försiktig så att ögonfransar inte vidrörs eller så att luftdrag skapas ( öppna ögonen manuellt om nödvändigt). Genomför 4 försök per öga.

Ögonlocksrörelse eller blinkning efter presentation av visuellt hot vid minst 2 försök med något öga.

0 Ingen Se ovan Ingen respons på något av ovanstående.

MOTORISK FUNKTIONSSKALA © 2004 sida 1/2


20170126


6

Funktionell användning av objekt

Välj 2 vanliga föremål ( t ex kam eller kopp). Placera ett av föremålen i patientens hand och instruera patienten att ”visa mig hur man använder [benämn föremålet]”. Placera sedan det andra föremålet i patientens hand och upprepa samma instruktion.

Upprepa ovanstående procedur med användning av samma föremål så att totalt 2 försök administreras med varje föremål.

De rörelser som utförs stämmer huvudsakligen överens med de båda föremålens specifika funktion ( t ex kammen placeras på eller nära huvudet) vid alla 4 försöken.

Om patienten ej kan ta föremålet på grund av neuromuskulär påverkan måste detta noteras och uppgiften ska ej poängsättas.

5Automatiserad motorisk respons

Observera vid undersökningen spontan förekomst av automatiserat beteende som att (exempelvis) klia näsan eller greppa sängkanten.

Om spontant automatiserat motoriskt beteende inte observeras, visa en vanlig gest (t ex vinka) tillsammans med följande serie av alternerande uppmaningar:1)” Visa mig hur man vinkar ” (demonstrera gesten)2) ”Jag kommer att vinka igen, Rör dig inte alls. Var bara stilla” (demonstrera gesten).3) ”Visa mig hur man vinkar” (demonstrera gesten)4)” Jag kommer att vinka igen, Rör dig inte alls. Var bara stilla” (demonstrera gesten).

För patienter med begränsad förmåga att röra extremiteter kan föremål associerade med oralmotorik användas (t ex sked). Placera föremålet framför patientens mun utan att munnen vidrörs. Ge följande serie alternerande uppmaningar:

1. ”Visa mig hur man använder (benämn föremål)”.

2. Jag skall visa dig /benämn föremål/ igen. Rör dig inte alls. Var bara stilla”.

3. ”visa mig hur man använder (benämn föremål).4. Jag skall visa dig /benämn föremål/ igen. Rör

dig inte alls. Var bara stilla”.

Minst 2 episoder med automatiserat beteende observeras under sessionen och varje episod kan tydligt särskiljas från reflexiva responser.

Patienten utför gesten ( t ex vinkar) i försök 2 och 4 (oavsett utförande vid försök 1 och 3).

Patienten utför det orala rörelsemönstret (t ex öppnar munnen när skeden förs mot munnen av undersökaren) i försök 2 och 4 (oavsett utförande i försök 1 och 3).

fortsättning ovan


20170126MOTORISK FUNKTIONSSKALA © 2004 sida 2/2


4 Manipulering av objekt

Placera en basebollstor boll på ryggsidan på en av patientens händer. Rulla bollen över pekfinger och tumme utan att vidröra handen eller fingrarnas undersida. Uppmana patienten, under rullning av boll, att ”Ta bollen”.

Upprepa ovanstående i totalt 4 försök.

Följande kriterier måste vara uppfyllda vid 3 av 4 försök:

1. Handleden måste vridas och fingrarna skall sträckas när föremålet förs längs med handryggen.

och

2. Föremålet måste gripas och hållas fast under minst 5 sekunder. Föremålet får inte hållas med gripreflex eller ökad flexortonus i fingrarna.

3Lokalisering av smärtsamt stimulus

Sträck alla fyra extremiteterna. Applicera tryck på fingret eller tån på en extremitet (använd den bästa extremiteten på varje sida) under minst 5 sekunder (dvs kläm fingret eller tån mellan din tumme och pekfinger). Administrera två försök på varje sida motsvarande totalt 4 försök.

Den icke stimulerade extremiteten skall lokalisera och komma i kontakt med den stimulerade kroppsdelen vid stimuleringspunkten vid minst 2 av de fyra försöken.

2

Undandragning genom snabb flexion(”Flexion Withdrawal”)

Sträck alla fyra extremiteterna. Applicera djupt tryck på nagelbäddar på varje extremitet (dvs pressa skaftet på en penna in i nagelbandet). Adminstrera ett försök per extremitet.

Isolerad flexionsrörelse/undandragande i minst en extremitet. Extremiteten skall röra sig bort från stimuleringspunkten. Om respons är osäker måste försöket upprepas.

1 Abnorm position Observera respons på ovanstående.Långsam, stereotyp flexion eller extension i övre och/eller nedre extremiteter uppträder omedelbart efter det att stimulering genomförts.

0 Ingen/Slapp Observera reaktionen på ovanstående.Ingen urskiljbar rörelse uppträder efter smärtsam stimulering, sekundärt till stegrad eller slapp muskeltonus.

ORALMOTORISK/VERBAL FUNKTIONSSKALA © 2004


20170126


3 Förståelig talförmåga

1.Säg till patienten ”jag vill gärna höra din röst”. Detta skall följas av ett försök att direkt framkalla tal genom att muntligt använda de frågor som visas nedan. Minst en fråga skall väljas från auditivt baserad frågelista och minst en från visuellt baserad frågelista .2. Maximalt 3 försök skall adminstreras för varje fråga som väljs från den auditiva och visuella listan. Frågorna skall ställas med 15 sekunders intervall.

Auditivt baserad frågelista:a. ”Vad heter du?”b. ”Hur mår du idag?”c. ”Var bor du?”

Visuellt baserad frågelista:a. ”Vad är detta?” (håll upp ett välkänt föremål i patientens högra synfält och sedan i vänstra synfältet under 10 sekunder).

b. ”Hur många fingrar håller jag upp just nu?” (håll upp 1 finger i högra och sedan i vänstra synfältet under 10 sekunder.

c.”Vilken kroppsdel är det här?”( peka på din näsa när du är placerad i patientens visuella medellinje)

Följande kriterier måste alla vara uppfyllda:

1. Varje verbalisering måste bestå av åtminstone en konsonant-vokal-konsonant (K-V-K) triad. T ex ”ma” är inte acceptabelt medan ”Mam” är det. Var noga med att de föremål som används har en K-V-K sekvens;

och2. Två olika ord måste dokumenteras av undersökaren för att säkerställa att ett repetitivt ord-liknande ljud inte misstas för ett ord. Orden behöver inte vara lämpliga eller korrekta för sammanhanget men måste vara fullt förståeliga;

och3. Ord som produceras i skrift eller med bokstavstavla accepteras.

Verbaliseringar som uppträder spontant eller vid andra tidpunkter under undersökningen och som uppfyller ovanstående kriterier skall också poängsättas som 3.

2Ljudbildning/munrörelse

Observera förekomst av icke-reflektoriska munrörelser, spontana ljudanden eller ljudanden som uppträder vid uppmaningar till yttranden (se sid 5)

Minst en episod med icke-reflexiva munrörelser och/eller ljudanden inträffar spontant eller som respons på sensorisk stimulering.

Gäspning poängsätts som reflexiv munrörelse.

1Orala reflexrörelser

Placera spatel mellan patientens läppar och/eller tänder. Införande av spatel leder till att käkarna bits samman, tungan putar eller tuggande rörelser .

0 Ingen Se ovan Ingen respons ses vid någon av ovanstående.


20170126Kommunikationsskala ©2004

(Om det inte finns tecken på någon reproducerbar reaktion på uppmaning eller spontant kommunikativt beteende,används inte Kommunikations subskalan)


2 Funktionell:Adekvat

Administrera de 6 frågorna avseende situationsorientering från Protokoll för att bedöma kommunikation. Undersökaren kan använda frågor från den auditivt eller visuellt baserade frågelistan eller från båda frågelistorna, om lämpligt.

Tydligt urskiljbara och adekvata responser uppträder vid alla 6 frågor , visuellt eller auditivt baserade, från Protokoll för att bedöma kommunikation.

1 Icke-funktionell:Avsiktlig Samma som ovan

Tydligt urskiljbara kommunikativa reaktioner* (t ex huvudnickning/skakning, tummen upp) måste uppträda inom 10 sekunder vid minst 2 av de 6 frågorna avseende situationsorientering (oavsett om korrekt).

* Undersökaren måste säkerställa att svaret förekommer mer frekvent efter verbal uppmaning (dvs frågor) än när icke specifika auditiva stimuli (t ex hand klappning) administreras.

0 Ingen Se ovan Ingen urskiljbar verbal eller icke-verbal kommunikativ reaktion uppträder vid något tillfälle.


20170126

PROTOKOLL FÖR BEDÖMNING AV KOMMUNIKATION ©2004

Situationsorientering

Visuellt baserad Auditivt baseradRör jag mitt öra just nu?

(rör inte örat)Rör jag min näsa just nu?

(rör näsan)Rör jag min näsa just nu?

(rör näsan)Rör jag mitt öra just nu?

(rör inte örat)Rör jag min näsa just nu?

(rör inte näsan)Rör jag mitt öra just nu?

(rör örat)

Klappar jag händerna nu?(klappa inte)

Klappar jag händerna nu?(klappa)





DatumPoäng

av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 av 6

DatumPoäng

av 6 av 6 av 6 av 6 av 6 av 6


20170126VAKENHETSSKALA ©2004


3 UppmärksamhetObservera hur konsekventa beteenderespons är efter uppmaningar som ges muntligt eller med stöd av gester.

Vid högst 3 tillfällen under hela bedömningsperioden klarar patienten inte att reagera på muntlig uppmaning.

2Öppning av ögon med/utan stimulering

Observera ögonlocksstatus under hela undersökningen

Ögonen förblir öppna under hela undersökningen utan behov av taktil, tryck eller smärtsam stimulering.

1Öppning av ögonen vid stimulering

Samma som ovan

Taktil, tryck eller smärtsam stimulering måste aplliceras minst en gång under undersökningen för att patienten skall bibehålla ögonöppning (tiden som ögonen hålls öppna kan variera and beaktas inte vid poängsättningen)

0 Oväckbar Se ovan Ingen ögonöppning noteras.


20170126BEDÖMNING AV STIMULUSBETINGAT BETEENDE ©2004

(Supplementär uppgift )



20170126

Poängsätts inte

Stimulusbetingadljudbildning/gestikulering/

affektiv reaktion

1. Vokaliseringar, gester och affektiva reaktioner bedöms genom en kombination av rapportering från familj och kliniker samt genom behandlingspersonalens direkta observationer.Familjen och omvårdnadspersonal tillfrågas om eventuell vokalisering, gester och affektiva reaktioner (t ex leende, skratt, gråt) som observeras uppträda spontant eller som svar på specifika stimuli.

2. Om reaktioner enligt ovan baseras på andras rapportering, bör personalen försöka utlösa beteendet igen med assistans av den person som rapporterade det.

3. Om affektiva reaktioner observeras direkt vid undersökningen, bör undersökaren försöka framkalla reaktionen igen genom att använda samma stimulering som tidigare observerats framkalla beteendet. Exempel på lämpliga framkallande stimuli inkluderar verbala frågor (”Vad heter du?”), gestikulering med extremitet (vinka), ansiktsuttryck (räck ut tungan) eller bilder (familjefotografier).

4. Undersökaren skall dokumentera:

a. Arten av utlösande stimulus (t ex Verbalt: ”Känner du dig ledsen?”; Gest med extremitet: handskakning)

b. Beteendereaktionens specifika karakteristika (t ex ansiktsgrimas med tårar i ögonen; leende, stönande)

c. Antal gånger som beteendet har observerats uppträda inom 10 sekunder efter det utlösande stimulit;

d. Antal gånger som beteendet har observerats uppträda spontant;

e. Tidsramen som medges för “c” och “d” bör specificeras och vara ungefär samma.

En vokalisering, gest eller affektiv reaktion uppträder signifikant mer ofta som svar på ett specifikt utlösande stimulus, än när stimulit är frånvarande.

Stimulusbetingade reaktioner inkluderar inte de som uppträder efter administration av smärtsamma stimuli.


20170126REGISTRERINGSDATUM SAMT BESKRIVNING AV OVANSTÅENDE ANVÄNDA STIMULI OCH DE RESPONSER

SOM OBSERVERATSDATUM UTLÖSANDE

STIMULUS

MÅLBETEENDE ANTAL SPONTANA UPPTRÄDANDEN AV MÅLBETEENDE

ANTAL GÅNGER SOM MÅLBETEENDE UPPTRÄTT INOM 10 SEKUNDER EFTER UTLÖSANDE STIMULUS


SCHEMA FÖR REGISTRERING AV UTVECKLING AV CRS-R TOTAL POÄNG ©2004

Registreringsblankett

Patient: Diagnos: Etiologi:

Datum för skada: Datum för inläggning:

Datum

Vecka In 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

23

22

21

20

19

18

17

16

15

14

13

12

11

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

CRS-R Total poäng

20170126

Bilaga 4. Bedömning av respons på sinnesstimuliPersonen bör vara sittande i upprätt position i rullstol med fötterna i golvet och huvudet rakt fram, i avskilt lugnt rum. Positionera kroppen vid höfter, fötter, axlar (Affolterkonceptet) innan stimulering. Vid uppmaning vänta 15 sek.

Observation Observera patienten utan stimuli i ca 5 minuter.

Kinestetiska stimuliTerapeut utför.

Huvudrörelser Vrid huvud åt höger/vänster 3 ggr.

Böj huvud framåt/lätt bakåt 3 ggr.

Armrörelser Sträck upp armarna över huvudet 3 ggr.

Visuella stimuli

Ficklampa Öppna försiktigt ögonlocken, dra snabbt lampan framför ögat (ca 50 cm från personen). Från sida till sida, upp/ned.


20170126Efter 5 sek stimulera det andra ögat.

Föremål Frukt, uppmana personen att följa med blicken höger/vänster.

Spegel Håll upp spegel framför personens ögon.

Rörligt föremål För glasmobil åt höger/vänster 3 ggr åt vardera håll, upp/ned 3 ggr åt vardera håll. Uppmana personen att följa med blicken.

Auditiva stimuli

Handklapp Stå snett bakom personen ca en meter ifrån, klappa i händerna var 5:e sek (6 ggr), varannan höger/vänster.

Musik Sjung ”blinka lilla stjärna” från höger/vänster sida 15 sek, 5 sek uppehåll emellan.

Triangel (instrument) Stå snett bakom personen. Slå på triangel 3 ggr varannan höger/vänster.

Tilltal Ropa personens namn 2 m framifrån.

Uppmana personen att blinka med ögonen, krama din hand. (Visa med tummen upp/ner till kameran vid filmning.)

Upprepa uppmaningen en gång om personen inte responderar.

Taktila stimuli Ingen verbal instruktion.

Beröring Stryk med fjäder på armar, händer, kinder 1 gång.

Stryk med din hand på armar, händer, kinder.

Luft/blåst Blås på kinden (höger/vänster).

Temperatur Isklamp i handduk mot händer (handrygg), kinder 5 sek.

Värmekudde på händer, kinder 5 sek.

Vibration Eltandborste mot hud (engångshandske på).

Dra från tinning till käke, 1gång höger/vänster. En gång runt läppar.

Massage Massageapparat med tre ben på axlar, händer (handrygg) 10 sek per kroppsdel.

Gustatoriska stimuli (Benämn smaken till kameran vid filmning.)

Sött Klubba eller honung.

Surt Citron (flaska), några droppar på tesked.

Kallt Isglass på läpparna.

Olfaktorisk stimuli (Benämn doften till kameran vid filmning.)

Kanel, kaffe, rosendoft (flaska), tandkräm.

Dofta 3 ggr, håll under näsan.

Bedömning av respons på sinnesstimuli.

Syftet med bedömningen är att identifiera personens respons på sinnesfunktioner. Målet är att kunna göra ett lämpligt val av sinnesstimulering och/eller Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK).


20170126

Inför, tänk på innan bedömningen:

Eventuella allergier

Om personen har tracheostomi

Annat som kan vara kontraindicerat t ex kontrakturer, nedsatt balans, medicinska begränsning

Bedömning utförs 2 ggr/v. Rekommendation att filma för att lättare kunna analysera resultatet, vecka 1 och sen var 4:e vecka.

Bilaga 5. Checklista för bakgrunds- och livssituation

Kurator ansvarar för att ta reda på och dokumentera följande:

Hur man bor och med vem, finns barn, vem ansvarar för dem nu? Försörjning, yrke Vem sköter ekonomin och annat praktiskt nu? Vem företräder patienten? Svenskspråkighet, födelseland och högst avslutad utbildning

Delar av ovanstående registreras i WebRehab, men anteckning skrivs även i Cosmic under livssituation.


20170126Arbetsterapeut ansvarar för att lämna ut pappret ”personlig information”. Detta är ett arbetsmaterial som finns i patientpärmen hos patienten och kan följa med vidare till nästa instans. Intressen och en grundligare beskrivning av boendesituationen som grund för eventuell anpassning och fortsatt planering angående boendet, dokumenteras i Cosmic.

Läkare ansvarar för att ta reda på om patienten är sjukskriven.

Sjuksköterska ansvarar för att ta reda på till vilka närstående som information får lämnas, vid oklarheter diskuteras detta vidare med läkare eller kurator.

Bilaga 6. Observationslista

Observationslista Namn Sal

Datum

00.00

01.00

02.00

03.00

04.00

05.00

06.00

07.00 08.00

09.00

10.00

11.00

CNS enl. MEWS 1 ggr/tim s=sover

Andningsfrekvens (antal/minut)

Syremättnad (%)

Syrgas (l/minut)

Inhalation (genomfört X)

CPAP/Hostmaskin (genomfört X)


20170126

Blodtryck (enl.ord. aktuellt värde)

Puls (enl.ord. aktuellt värde)

Temp (enl.ord. aktuellt värde)

Sondnäring/Kost (start+slut ev. rest )

Dryck (ml)

Näringsdryck (ml)

Urin (ml)

Avföring enl. Bristol/Kräkning =k

ADL (övre/nedre hygien)

Munvård (genomfört X)

Trackvård(t)/sugning(s)/sucion aid(ml)

Smärta NRS-skala

Vändschema (hö/vä/ry)

KP/Ortoser (notera kp resp.ort)

Observationer/IakttagelserÖgonrörelser i riktning mot något som händer i rummet (ja/nej)

Reaktioner på tv/radio/musik (ja/nej

Reaktioner på beröring (ja/nej

Bilaga 7. Observationslista för bedömning av långvarigt medvetandesänkta

Syftet med att iaktta och notera angivna parametrar är att kartlägga patientens vakenhetsgrad över dygnet, att hitta vägar in i patientens medvetande, uppfatta diskreta kommunikativa signaler och att få en bild av autonoma funktioner.

Alla parametrar ska fyllas i av undersköterska eller sjuksköterska varje timme, enligt protokoll (Observationslistan).

Sjuksköterska sammanfattar det senaste dygnet i form av en journalanteckning, i mall Omvårdnad, på eftermiddagen.

Reflektera över variationer över dygnet och ev samband mellan åtgärder, aktiviteter, stimuli och respons? Framkommer något mönster över dygnet? Är patienten tex. mer vaken vid en viss tidpunkt? Vänder hen sig mot ljud eller reagerar på kalla föremål, blir återkommande spastisk eller får stresspåslag vid vissa åtgärder etc.


20170126Ange detta under fritext, tex ”stiger i puls vid munvård”, ”reagerar med bekymmersrynka mellan ögonen vid sugning” etc.

Inför funktionsrond på tisdagar, vecka 2-4 i bedömningsprogrammet, återkopplar sjuksköterska de parametrar och fynd på Observationslistan som utmärkt sig under den senaste veckan, muntligt samt i form av en journalanteckning inkluderad i fredagens statusuppdatering, i mall Slutenvård sjuksköterska. I tillägg till ovanstående värderingar bör en reflektion över ev. trender eller förändringar över tid anges under rubrik Bedömning.

Vecka 5 sammanfattas hela perioden i samband med funktionsrond/förprat (30 min). Ansvarig sjuksköterska bör då ha tittat på samtliga veckosammanfattningar för att utläsa eventuella trender över hela bedömningsperioden.

Bilaga 8. Välkomstmöte för närstående till patient med svår hjärnskada

Mötet hålls någon gång under patientens första tre dagar på kliniken.

Val av ordförande och sekreterare. Presentation av teammedlemmar och närstående. Avsatt tid för mötet, 45 minuter. Planera tid för informationssamtal.

Närståendes information till oss:

Vad vill du berätta om din närstående? Vem är han/hon? Lämna blankett ”Personlig information”.


20170126 Vad har närstående för förväntningar på vårdtiden? Tidigare kunskap? Använder patienten glasögon eller hörapparat? Finns dagbok?

Allmän information om den närmsta tiden

Information om patientpärmen samt ”Informationspärm för anhöriga till patienter med hjärnskada” i dagrummet. Besökstider kl. 11-19, i övrigt hänvisning till ”Välkommen till Rehab” i ”Informationspärm för anhöriga till patienter med

hjärnskada” Acklimatisering första veckan – Medicinsk stabilitet eftersträvas, samt ordning på ortoser, rullstol etc. Bedömningsperiod fem veckor Rehabiliterande omvårdnad Kontaktperson utses, undersköterska, ansvarar bland annat för att introducera patientpärmen. Daglig kontakt med AT, SG, Log, RA eller M efter behov. Välkomna att närvara vid träning.

o Visa teamet hur patienten responderar i närståendes närvaroo Det finns dock tillfällen då det behöver vara lugnt kring patienten. Aktuell behandlare kan då säga till att det inte

passar med besök just då. Under bedömningsperioden lämnas ingen kontinuerlig information om bedömningsresultat, utan dessa sammanfattas på

kommande teamkonferens. Informera om närståendes observationslista ”Iakttagelser av reaktioner från närstående”.

Kort beskrivning av teamets uppgift de första veckorna

Stabilisering (medicinskt, respiratoriskt/slemmob., ortoser/KP) Behandling (mobilisering, sinnesstimulering) Kliniskbedömning av motorik, responser, tonus, bekräftande signaler m.m. Neurofysiologiska tester (MEP, VEP, SEP)

Teamkonferens

Efter fem veckor återsamlas teamet + närstående i en teamkonferens. Mötets längd är 45 minuter och syftet är att sammanfatta vår bedömning samt fastställa fortsatt planering.

Lämna tid för nästa teamkonferens. Tisdagar 14.45, teamet träffas 14.30.Mötet dokumenteras i Cosmic, under Teamkonferens/Typ av möte/”Välkomstmöte”

Bilaga 9. Personlig informationVad vill du berätta om din närstående för att hjälpa henne/honom och oss med rehabiliteringen?

Namn: ____________________________ Datum: ________________

PersonligtHygien ________________________________________________________

Kläder ________________________________________________________

Frisyr, smink ________________________________________________________


20170126Använder han/hon ________________________________________________________

glasögon, när?

Personlighetsdrag ________________________________________________________

(utåtriktad, noggrann…)

Socialt kontaktnät (ta gärna med foton)Gift/sambo med ________________________________________________________

Barn (ålder) ________________________________________________________

Föräldrar ________________________________________________________

Syskon ________________________________________________________

Kompisar ________________________________________________________

Arbetskamrater ________________________________________________________

Husdjur ________________________________________________________

Arbete/utbildning

Arbetsplats/arbetsuppgifter________________________________________________________

Utbildning (om du går i skolan) ____________________________________________________

Vanor och rollerVilka sysslor har din anhörige i hemmet? (städning, tvättning, matlagning m.m.)

______________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________

Fritidsintressen ________________________________________________________

Motion-hur ofta utövas de?________________________________________________________

Musiksmak ________________________________________________________

(ta gärna med egen musik)

Favoritprogram (TV, video)_______________________________________________________

(ta gärna med egna filmer)

Daglig tidning ________________________________________________________

Vecko- eller månadstidning _______________________________________________________


20170126Favoritmat/dryck ________________________________________________________

Mat som ogärna äts/allergi ________________________________________________________

Frukost – består av ________________________________________________________

Har Du några önskemål gällande din vård som du vill berätta som är viktigt för oss att veta?

Övrigt ________________________________________________________

Bilaga 10. Iakttagelser av reaktioner från din närstående

Notera om Du ser: Beskriv vad du såg. När på dagen / Hur ofta?

Ögonrörelser i riktning mot något som händer i rummet. Blinkningar.


20170126

Igenkännande av bekanta ansikten.

Reaktioner på välkända röster.

Reaktioner på beröring.

Reaktioner på TV, radio, musik.

Annan reaktion.


20170126


20161219

Bilaga 11. Vad innebär diagnosen ickeresponsivt vakenhetstillstånd (IRV)?En patient som efter svår hjärnskada ej vaknar eller öppnar ögonen är medvetslös, i koma. Efter några veckor anpassar sig kroppen till medvetslösheten. Patienten öppnar då ögonen och verkar vaken men reagerar inte som vanligt. I detta tillstånd är patienten omedveten om det som händer i omgivningen och befinner sig i ett så kallat ickeresponsivt vakenhetssyndrom. Om tecken på medvetande finns kvar talar man i stället om ett minimalt medvetandetillstånd.

Innan diagnosen IRV ställs måste alla andra alternativ vara uteslutna. Följande kriterier stödjer dignosen:

Patienten visar inga tecken på att vara medveten om sig själv eller omgivningen Patienten kan inte ge uttryck för en avsikt eller en vilja att göra någonting Patienten kan inte ge något tecken på att han/hon förstår vad som sägs Patienten kan inte funktionellt använda sig av ett vanligt föremål (exempelvis en kam)

Kan patienter med IRV röra sig?

De flesta patienter med IRV kan andas själva och har också regelbundna perioder med öppna ögon. Man kan också se att personen t.ex. tuggar och sväljer, rör ögonen eller gör en oväntad rörelse med armar eller ben. Grimaser, leenden eller andra ansiktsuttryck förekommer, ofta utan synbar orsak. Inget av detta kräver ett aktivt medvetande.

För ett normalt medvetande måste hjärnans olika delar kommunicera med varandra. Om den kommunikationen är satt ur spel på grund av en hjärnskada kan de delar av hjärnan som eventuellt är oskadda ändå ge upphov till rörelser eller reflexer enligt ovan.

Hur diagnostiseras IRV?

Först måste andra diagnoser uteslutas, då det finns neurologiska sjukdomar som ger likartade symtom. Även tumörer och vissa infektioner behöver uteslutas. Datortomografi (DT) och magnetkameraundersökning (MRT) är två vanliga metoder för att få en bild av hjärnan och hjärnskadans lokalisation och utbredning.

Undersökning med EEG registrerar hjärnans aktivitet och visar om det finns exempelvis krampaktivitet som kan behandlas. Genom tester av vissa nervgrupper som styr syn, hörsel, motorik och känsel kan man kartlägga förutsättningarna för sinnesförnimmelser och motorik.

Det finns även metoder för att utifrån beteendet bedöma grad av medvetande med hjälp av specifika skattningsskalor. Vetenskaplig forskning har visat att dessa mätinstrument ger större möjligheter att upptäcka tecken till medvetande än röntgenundersökningar eller en vanlig läkar- eller psykologbedömning. Coma Recovery Scale-Revised (CRS-R) har i flera undersökningar visat sig vara det mest tillförlitliga instrumentet för att upptäcka tecken till medvetande hos personer med svår hjärnskada.

Vad kan sjukhuspersonalen göra?

Förutom den medicinska bedömningen har en person med svår hjärnskada ett omfattande omvårdnadsbehov. Eftersom patienten själv inte har förmåga att förmedla sina önskemål och behov är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och att aktivt förebygga komplikationer. Näringstillförseln bör optimeras, ledrörligheten bibehållas, muskulaturen belastas, munvård och hudvård ombesörjas.

Vårt förhållningssätt är att alltid tala och agera som om patienten är medveten om vad vi gör och säger.


20161219För närvarande finns det ingen direkt behandling som kan bota en medvetandestörning. Med konsekvent, strukturerad stimulering och aktivering av sinnen och muskulatur försöker vi optimera patientens förutsättningar för att svara, respondera och utvecklas. Läkemedelsbehandlingen behöver ses över och tröttande läkemedel så långt möjligt sättas ut. Så kallad autonom instabilitet med lättutlösta stresspåslag är vanligt och kan till viss del behandlas med läkemedel.

Vissa patienter kan bli hjälpta av läkemedel som stimulerar hjärnverksamheten.

Vad kan jag som närstående bidra med?

Som närstående är du en del av teamet. Du bidrar med kunskap om patientens bakgrund, personlighet, vanor och intressen, samt dina egna observationer av eventuella reaktioner på sinnesstimulering. Om man vill kan man som närstående få uppgifter att utföra vid besök, t.ex. att ta ut rörlighet i armar och ben eller hjälpa till med delar i omvårdnaden. Detta är naturligtvis frivilligt. Det är viktigt att som närstående även försöka ta hand om sig själv i den svåra situation som en svårt hjärnskadad anhörig innebär. Vårdförloppet är ofta mycket långt och för att orka behöver man tillgodose sina egna behov.

Vad är prognosen för patienter med IRV?

Det är många olika faktorer som påverkar prognosen för patienter med IRV. Många återfår någon grad av medvetande men få blir helt återställda. En månad efter en traumatisk hjärnskada har hälften av de drabbade återfått någon grad av medvetande, medan samma andel en månad efter en stroke bara är en femtedel. Skadans storlek och lokalisation, eventuella andra sjukdomar samt patientens ålder spelar också in. Någon metod att säkert förutspå prognosen i det enskilda fallet finns ej.

Om inga förändringar skett efter ett år är sannolikheten för återkomst av medvetande mycket låg. Ett fåtal patienter runt om i världen har dock återfått någon grad av medvetande flera år efter en svår hjärnskada. Vid tecken på förändring i patientens tillstånd längre fram kan en ny bedömning på Rehabiliteringsmedicinska Kliniken bli aktuell.

Andra beskrivningar

Ibland kallas ickeresponsivt vakenhetssyndrom för vegetativt tillstånd.

Marie Lindgren, Överläkare

Rehabiliteringsmedicinska kliniken, US

Linköping


20161219Bilaga 12. Rancho Los Amigos Kognitionsskala- Reviderad

(Utifrån svensk version utarbetad av Godbolt, Tengvar och Borg 2009)

BLOCK 1 NIVÅ I-III STIMULERINGS- REGLERINGSFAS

Funktion

Nivå I – Ingen reaktion: Total assistans.

Total avsaknad av observerbara förändringar i beteendet när visuella, auditiva, taktila, proprioceptiva, vestibulära eller smärtsamma stimuli presenteras.

Nivå II – Generaliserad reaktion: Total assistans.

Uppvisar generaliserat reflexsvar på smärtsamma stimuli. Reagerar på upprepade auditiva stimuli med ökad eller minskad aktivitet. Reagerar på yttre stimuli med generella fysiologiska förändringar, stor kroppsrörelse och/eller inte målinriktat

vokalisering/ljudande. Reaktionerna som anges ovan kan vara desamma oavsett stimulerings typ och lokalisation. Reaktionerna kan vara betydligt fördröjda.

Nivå III - Lokaliserad reaktion: Total assistans.

Uppvisar undandragande eller ljudar/vokaliserar vid smärtsamma stimuli. Vänder sig mot eller bort från auditiva stimuli. Blinkar när starkt ljus korsar synfältet. Följer föremål som rörs inom synfältet. Reagerar på obehag genom att dra i slangar eller rörelseinskränkningar. Reagerar inkonsekvent på enkla uppmaningar. Reaktioner är direkt relaterade till typ av stimulus. Kan reagera på några personer (framför allt familj och vänner) men inte på andra.

ÅTGÄRDER under stimulerings och regleringsfasen

Målsättning

Öka vakenhetsgraden, hjälpa till med orientering. Stimulering av olika sinnen. Från början ett sinne i taget.

Syn

Stimulering via ljus i mörkt rum.

Färggranna, välkända föremål och fotografier.

TV korta perioder under dagen. Undvik att TVn står på långa stunder. Låt patienten stå på tipp eller sitta i rullstol under stimuleringen.

Låt patienten vara i varierad miljö på avdelningen.

Hörsel

Tala med patienten. Omnämna honom/henne vid namn. Ge grundläggande information om vem du som vårdgivare är, var han/hon är, vad som hänt, vad som ska göras.


20161219Observera patientens reaktion på olika ljud. Undvik ljud som framkallar spänningar och ryckningar. Stimulera med kända och för patienten positiva ljud (favoritmusik).

Lukt

Stimulera med kända lukter.

Smak

När logopeden har bedömt att patienten får svälja ges vatten på tuss eller sked. När det är möjligt erbjuds även smaker: surt, salt, sött, bittert.

Känsel

Uppmuntra anhöriga att röra vid patienten. Taktil beröring. Bollmassage (boll som rullas runt patientens konturer). Affolter (taktilkinetisk information).

Ledkänsel stimuleras när rörelseträning/kontrakturprofylax utförs. Lägesändra i sängen genom att höja och sänka huvudänden. Positionera med lagrande kuddar/”korvar”.

BLOCK 2 NIVÅ IV-VI STRUKTUR- OCH ORIENTERINGSFAS

Funktion och aktivitet

Nivå IV - Förvirrad / Agiterad: Maximal assistans.

Alert och förhöjd aktivitetsnivå. Målinriktade försök att ta bort rörelseinskränkningar eller slangar eller att krypa ur sängen. Kan utföra motoriska aktiviteter såsom att sitta, sträcka sig efter och gå men utan något märkbart syfte eller på annans

begäran. Mycket korta och vanligen icke målinriktade moment med ihållande aktivitet och delad uppmärksamhet. Avsaknad av korttidsminne. Kan gråta eller skrika utan proportion till stimulering även efter att denna upphört. Kan uppvisa aggressivt eller flyktbeteende. Humöret kan svänga från euforiskt till fientligt utan någon märkbar koppling till händelser i omgivningen. Oförmögen att samarbeta vid behandlingsansträngningar. Yttranden/verbaliseringar ofta osammanhängande och/eller inadekvata för aktiviteten eller omgivningen.

Nivå V - Förvirrad, inadekvat, icke-agiterad: Maximal assistans

Alert, inte agiterad men kan vandra omkring slumpmässigt eller med en vag avsikt att gå hem. Kan bli agiterad som svar på yttre stimuli, och/eller brist på omgivningsstruktur. Ej orienterad till person, rum eller tid. Frekventa korta perioder med icke målinriktad, bibehållen uppmärksamhet. Allvarligt nedsatt närminne, med sammanblandning av förflutet och aktuellt som reaktion på pågående aktivitet. Avsaknad av målinriktad, problemlösande, självmonitorerat beteende. Uppvisar ofta olämplig användning av föremål utan yttre ledning. Kan vara förmögen att utföra tidigare inlärda uppgifter när de är strukturerade och ledtrådar ges. Oförmögen att lära in ny information. Förmår att reagera adekvat på enkla uppmaningar ganska konsekvent med externa strukturer och ledtrådar. Svar på enkla uppmaningar utan yttre struktur är slumpmässiga och icke ändamålsenliga i förhållande till uppmaningen. Förmår att konversera på en social, automatisk nivå under korta tidsperioder när yttre struktur och ledtrådar ges. Yttranden/verbaliseringar blir olämpliga och konfabulerande när yttre struktur och ledtrådar inte ges.


20161219Nivå VI – Förvirrad, adekvat: Måttlig assistans

Inkonsekvent orienterad till person, tid och rum. Förmår att hålla uppmärksamheten på mycket välbekanta uppgifter i en icke-störande miljö under 30 minuter med måttlig

avledning. Långtidsminne har mer djup och detalj än närtidsminne. Vagt igenkännande av vissa anställda. Förmår att använda stödjande minneshjälpmedel med maximalt assistans. Begynnande medvetenhet om lämpliga reaktioner på egna, familjens och grundläggande behov. Måttlig assistans för problemlösning för att genomföra uppgifter. Tillsyn för tidigare inlärt (t.ex. personlig vård). Visar överföring för återinlärda, välbekanta uppgifter (t.ex. personlig vård). Maximal assistans för nyinlärning med liten eller ingen överföring. Omedveten om funktionsnedsättningar, oförmågor och säkerhetsrisker. Följer konsekvent enkla anvisningar. Verbala uttryck är lämpliga i mycket välkända och strukturerade situationer.

ÅTGÄRDER under struktur- och orienteringsfasen

o Uteslut det som ökar patientens oro.o Gemensamt förhållningssätt, bemötande och struktur i aktiviteter.o Tala med lugnande mjuk röst. Förklara alltid syftet med aktiviteten.o Strukturera omgivningen. Undvik höga ljud och starkt ljus. Ordning på rummet, så att patienten kan orientera sig och

hitta. o Orientera patienten ofta om vad som ska ske samt till person, plats och tid. Använd dagsschema, dagbok och

almanacka.o Beröring uppfattas ofta lugnande.o Initiera aktiviteter som att tvätta sig, borsta tänder, kasta boll, köra rullstolen med guidning. Se till att få ett flyt i de

olika momenten.o Balans mellan aktivitet och vila. o Sinnesstimulera och mobilisera på ett strukturerat sätt.o Uppmuntra kommunikation med ögon, nicka, tummen upp – ner eller annat sätt som fungerar. Försök vara

konsekvent.o Om patienten är agiterad, försök att avleda uppmärksamheten och tänk på hur du närmar dig patienten.o Vid behov byt miljö: gå utomhus.

BLOCK 3 NIVÅ VII-X ÅTERANPASSNINGSFAS

Funktion, Aktivitet, Delaktighet

Nivå VII - Automatisk, adekvat: Minimal assistans i dagliga aktiviteter

Konsekvent orienterad till person och plats, inom mycket välkända miljöer. Måttligt stöd för orientering till tid. Förmår att ägna sig åt mycket välbekanta uppgifter i en icke distraherande miljö under minst 30 minuter med minimal

assistans för att slutföra arbetsuppgifter. Minimal tillsyn för nyinlärning. Uppvisar överföring av nyinlärning. Påbörjar och genomför steg för att slutföra välbekanta, personliga och hushålls rutiner men har ytligt minne av vad

han/hon har gjort. Förmår att kontrollera riktigheten och fullständigheten av varje steg i rutinmässig, personlig och hushålls-ADL och att

ändra planering med minimal hjälp.


20161219 Ytlig medvetenhet om hans/hennes tillstånd men omedveten om specifika funktionsnedsättningar och oförmågor och

de begränsningar som de innebär för förmågan att säkert, korrekt och fullständigt sköta hans eller hennes hushålls-, samhälls-, arbets- och fritids-ADL.

Minimal tillsyn för säkerhet i rutinmässiga hem- och samhällsaktiviteter. Orealistiska planer för framtiden. Oförmögen att tänka på konsekvenserna av ett beslut eller en handling. Överskattar förmågor. Omedveten om andras behov och känslor. Oppositionell / icke samarbetsvillig. Oförmögen att känna igen olämplig socialt interaktivt beteende.

Nivå VIII - målinriktad, adekvat: Stand-by-assistans

Konsekvent orienterad till person, rum och tid. Ägnar sig åt och avslutar självständigt välbekanta uppgifter under 1 timme i distraherande miljöer. Förmår att komma ihåg och integrera tidigare och den senaste tidens händelser. Använder stödjande minneshjälpmedel för att komma ihåg dagligt schema, "att göra"-listor och registrera mycket viktig

information för senare användning med stand by-stöd. Påbörjar och genomför åtgärder för att slutföra välbekanta personliga, hushålls- och samhälls-, arbets- och fritidsrutiner

med stand by-stöd och kan ändra planering vid behov med minimal hjälp. Kräver ingen hjälp när nya uppgifter/aktiviteter är inlärda. Medveten om och inser funktionsnedsättningar och oförmågor när de interfererar med slutförande av en uppgift, men

kräver standby-stöd för att vidta lämpliga korrigerande åtgärder. Tänker på konsekvenserna av ett beslut eller en handling med minimal hjälp. Överskattar eller underskattar förmågor. Inser andras behov och känslor och reagerar på lämpligt sätt med minimal hjälp. Deprimerad. Irriterad. Låg frustrationstolerans/lätt arg. Argumenterande. Självcentrerad. Okarakteristiskt beroende/oberoende. Förmår att känna igen och erkänna olämpligt socialt beteende medan det pågår och gör korrigeringar med minimal hjälp.

Nivå IX - målinriktad, adekvat: stand-by assistans på begäran

Skiftar oberoende fram och tillbaka mellan uppgifter och slutför dem korrekt under minst två konsekutiva timmar. Använder stödjande minneshjälpmedel för att komma ihåg dagligt schema, "att göra"-listor och registrera mycket viktig

information för senare användning med assistans när det behövs. Påbörjar och genomför självständigt åtgärder för att slutföra välbekanta personliga, hushålls-, arbets- och

fritidsuppgifter och ovanliga personliga, hushålls-, arbets- och fritidsuppgifter med hjälp när sådan efterfrågas. Medveten om och inser funktionsnedsättningar och oförmågor när de interfererar med genomförandet av uppgifter

och vidtar lämpliga korrigerande åtgärder men behöver stand-by assistans för att förutse problem innan de uppstår och vidta åtgärder för att undvika det.

Förmår att tänka på konsekvenserna av beslut eller åtgärder med assistans när det behövs. Uppskattar förmågor korrekt men kräver stand-by assistans att anpassa sig till vad uppgiften kräver. Inser andras behov

och känslor och reagerar på lämpligt sätt med stand by-assistans. Depression kan fortsätta. Kan vara lätt irriterad. Kan ha låg frustrationstolerans. Förmår att själv kontrollera lämpligheten av social interaktion med stand by-assistans.

Nivå X - målinriktad, adekvat: modifierat oberoende

Förmår att hantera flera uppgifter samtidigt i alla miljöer men kan kräva återkommande raster. Förmår att självständigt anskaffa, skapa och underhålla egna stödjande minneshjälpmedel.


20161219 Påbörjar och genomför självständigt åtgärder för att slutföra välbekanta och obekanta personliga, hushålls- och samhälls-,

arbets- och fritidsuppgifter men kan behöva mer tid än vanligt och/eller kompensatoriska strategier för att slutföra dem. Förutser effekterna av funktionsnedsättningar och oförmågor på förmågan att slutföra vardagliga uppgifter och vidtar

åtgärder för att undvika problem innan de uppstår, men kan kräva mer tid än vanligt tid och/ eller kompensatoriska strategier.

Förmår att självständigt tänka på konsekvenserna av beslut eller åtgärder, men kan kräva mer tid än vanligt och/eller kompensatoriska strategier att välja lämpliga beslut eller åtgärd.

Gör korrekt uppskattning av förmågan och gör självständigt anpassning till vad uppgiften kräver. Förmår att känna igen behov och känslor hos andra och att automatiskt reagera på lämpligt sätt. Återkommande perioder av depression kan förekomma. Irritabilitet och låg frustrationstolerans vid sjukdom, trötthet och/eller känslomässig stress. Social interaktion är konsekvent lämplig.

ÅTGÄRDER under Återanpassningsfasen

o Patienten är mer alert, adekvat och orienterad och klarar mer med minimalt stöd och kan bli successivt mer oberoende av omgivningen. Därför kan stukturen av den fysiska miljön gradvis minskas.

o Aktiviteter anpassas till personens liv och situation och miljö i hemmet och samhället. Utgå från den enskildes tidigare livsstil, personlighet och intressen.

o Anpassa med minnesstöd för planering och struktur. T.ex. dagbok.o Öka självständigheten genom ökat ansvar.


20161219

Bilaga 13. Frågeformulär inför uppföljning på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i LinköpingFör att kunna genomföra en uppföljning på bästa sätt vill vi få en så bra bild som möjligt av nuvarande situation. Vi ber dig därför fylla i och skicka tillbaka detta formulär. Utgå från den senaste månaden när du svarar.

Datum: _______________

Namn och personnummer: _________________________________________________

Om någon annan har hjälpt Dig att fylla i formuläret:

Namn: ________________________________________________________________

Relation (t ex make/maka, personlig assistent…): ______________________________

1. Vakenhet/sömnSömnrutiner:

□ Sover bra på natten, vaknar utvilad □

vaknar inte utvilad □

□ Dåliga sömnrutiner

□ Vilar ___ ggr/dag

Har Du under senaste veckan regelbundna perioder när ögonen är öppna?

Ja □ Nej □

2. Kommunikation

Hur kan Du säga/visa/förmedla det du vill?

□ Utan hinder

□ Med vissa svårigheter

□ Med stora svårigheter

□ Ingen tydlig kommunikation

□ Kommunikationshjälpmedel:

Hur uppfattar andra det Du vill säga/förmedla?

□ Utan hinder


20161219

□ Med vissa svårigheter

□ Med stora svårigheter

3. Förflyttning

Uppresning/stå□ Självständig □ Behöver hjälp av ___ personer □ Kan inte stå

Hjälpmedel: ______________________________________________________

Säng till rullstol:□ Självständigt □ Tillsyn □ Behöver hjälp av ___ personer

Hjälpmedel: ______________________________________________________

Köra rullstol:□ Självständig □ Får hjälp att köra rullstolen □ Använder inte rullstol

4. Sittande □ Självständig □ Sitter utan stöd, behöver tillsyn□ Sitter med stöd □ Kan inte sitta

5. Gångförmåga□ Självständig □ Självständig med gånghjälpmedel: __________________□ Behöver tillsyn □ Rullstolsburen

6. Personlig hygien: hjälp av hjälp avSjälv 1 person 2 personer

Kan Du tvätta/torka överkropp □ □ □Kan Du tvätta/torka underkropp □ □ □

7. På- och avklädning: hjälp av hjälp avSjälv 1 person 2 personer

Klär på/av tröja □ □ □Klär på/av byxor/strumpor/skor □ □ □

8. Använder Du vardagliga föremålJa:

□ Glas/kopp □ Tandborste□ Hårborste□ Sked

9. Reaktioner

Om Du inte kan använda föremål har Du då reagerat på:


20161219

Ljud (ex)___________________________________

Synintryck (ex)___________________________________

Känselintryck (ex)___________________________________

Smak (ex)___________________________________

Doft (ex)___________________________________

10. Andning

Använder Du andningshjälpmedel?□ Ja □ Nej

Om Ja, vilka: _____________________________________________________

11. Smärta□ Besväras aldrig av smärta□ Besväras av smärta vid vissa rörelser□ Besväras av smärta i vila□ Besväras av smärta både i vila och rörelse□ Inte möjligt att bedöma

Om smärta, var? ___________________________________________________

12. Infektioner/sår

Har Du haft problem med infektioner det senaste halvåret?□ Ja □ NejOm Ja, vilka? _____________________________________________________

Har Du sår?□ Ja □ NejOm Ja, var? ______________________________________________________

13. Måltider/sondnäring□ Äter självständigt□ Hostar vid sväljning□ Sätter lätt i halsen


20161219

□ Behöver hjälp av en person för att kunna äta och dricka□ Matas- kan svälja- kan behöva anpassad kost□ Matas en del men behöver även sondnäring□ Får all näring via sond, PEG eller knapp

Aktuell vikt (kg) ______ längd (cm) _____________

14. Tarm och urinblåsa□ Inga problem□ Problem med tarmen □ Problem med urinblåsa□ Använder hjälpmedel ____________________________________

15. Oro/nedstämdhet□ Är orolig□ Är nedstämd □ Är orolig eller nedstämd ibland ex: _____________________________□ Inte möjligt att bedöma

16. Mediciner

Bifoga en aktuell läkemedelslista. □ Tar inga läkemedel

17. Aktuella vårdkontakterFår dessa kontaktas av oss inför besöket Ja □ Nej □

(arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska mm.)Vem? Var? Hur ofta?__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Vilka förväntningar har Du/Ni och vad är viktigt för Dig att få hjälp med under uppföljningsbesöket?__________________________________________________________________________________________________________________________________________

Övriga uppgifter Du vill framföra till oss på Rehabiliteringsmedicinska kliniken:

Namn och telefonnummer för telefonuppföljning av enkäten Tack för Din medverkan!


20161219

Bilaga 14. Telefonprotokoll inför mottagningsbesök (efter att enkäten inkommit)

Har de frågor utifrån enkäten? Praktisk info inför mottagningsbesöket, hur lång tid, behov av vila, lift,

egen mat, rekommendera P-hus. Informera om att prover eventuellt ska tas innan besöket och var. Mer

information kommer med kallelsen Tillåtelse att kontakta aktuella behandlare på hemmaplan? Uppföljning enkäten

Problemskapande beteende (oro, aggression, humörsvängningar etc)? Varför går det inte att bedöma oro/nedstämdhet? Andra följdfrågor utifrån enkäten?

Kort journalanteckning om telefonsamtalet, skriv även godkännande av kontakt med aktuella behandlare. Informera teamet mailledes.


20161219

Bilaga 15. Åtgärdsplan

Namn: Pers.nr:

Problem / Behov Åtgärder Ansvarig

Planerad uppföljning:


20161219


Region Plus, Region Jönköpings län · Web viewPåbörjar och genomför självständigt åtgärder för att slutföra välbekanta personliga, hushålls-, arbets- och fritidsuppgifter

Documents