-
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA
INST ITUT IONEN FÖR M ARKVETENSK AP
RAPPORTER FRÅN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN Swedish University of
Agricultural Sciences, S-750 07 Uppsala Department of Soil Sciences
Reports from the Division of Soil Management
Nr 103 2002 Johan Arvidsson, redaktör
Jordbearbetningsavdelningens årsrapport 2001 ISSN 0348-0976 ISRN
SLU-JB-R--103--SE
-
-
INLEDNING
Denna rapport tar upp större delen av verksamheten som bedrevs
vid avdelningen förjordbearbetning under 2001, och redovisar
resultat från samtliga fältförsök som drivs avavdelningen.
Uppläggningen är i stort sett densamma som i tidigare årsrapporter.
Verksamhetenredovisas under avdelningens olika program: (1)
grundläggande bearbetning ochbearbetningssystem, (2)
såbäddsberedning och ytskiktets funktion, (3) markstruktur,
jordpackningoch markvård, (4) mekanisk ogräsbekämpning samt (5)
växtnäringsutlakning och erosion.
Ny verksamhet för i år är t.ex. dragkraftsmätningar för olika
redskap, arbetsdjup och hastighet,tryckmätningar för dubbel-
jämfört med enkelmontage och reducerade bearbetningssystem
förvårsådd. Texten till de olika avsnitten har i regel skrivits av
den (de) kontaktperson(er) som anges för respektive avsnitt.
Jordbearbetningsavdelningen, SLU, februari 2002
Fredrik Andersson Johan Arvidsson Britt-Louise
AtterdagsdotterElisabeth Bölenius Ararso Etana Sixten
GunnarssonSven-Erik Karlsson Thomas Keller John LöfkvistBerth
Mårtensson Åsa Myrbeck Tomas RydbergAndreas Trautner
-
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Grundläggande bearbetning och bearbetningssystem 4
Olika bearbetningssystem - luckringsbehov 5Olika
bearbetningssystem - jordpackning 6Olika bearbetningssystem -
gödselplacering 8Olika bearbetningssystem - halmbehandling
9Bortodling av myr 11Direktsådd 12Bearbetningsdjup vid plöjningsfri
odling 14Jordbearbetningstidpunkt på hösten - inverkan på skörd,
markstrukturoch kvävemineralisering 17Lasermätningar i försök med
olika bearbetningstidpunkter 21Energiåtgång, dragkraftsbehov och
bearbetningsbottens ojämnhet förolika redskap, djup och
körhastigheter 25Ekoskär och kalk 29
Såbäddsberedning och ytskiktets funktion 32
Försök med såplog 33Vårsådd vid utebliven höstbearbetning med
fånggröda 37Minimerad höstbearbetning till vårsådd 40Fröplacering
och vertikal rörelse för en fjädrande såbill på
VäderstadsRapidsåmaskin 42Inverkan av bearbetningstidpunkt och
vattenhalt påsåbäddens bearbetbarhet 45
Jordpackning, markstruktur och markvård 47
Låga marktryck i odling med och utan plöjning 48Packning av
tunga betupptagare i fältförsök startade 1995-97 50Marktryck under
dubbelmontage jämfört med enkelmontage 52Packning vid
on-landplöjning – jämförelse mellan hjultraktor ochbandtraktor
54Biologisk alvluckring 59Olika metoder för att bestämma markens
förkonsolideringstryck 64Tidpunkt för spridning av strörika
gödselslag: effekt påväxtnäringsutnyttjande och markpackning 69
-
Växtnäringsutlakning och erosion 70
Bearbetningssystem och fosforerosion 71Bearbetning -
fosforerosion - N-läckage 71Kväveeffektiv jordbearbetning
73Jordbearbetning - kväveutlakning på lerjord 75Grön mark och
N-utlakning 77Flytgödsel- fånggrödor - utlakning 77Miljöanpassad
flytgödsel och fånggrödor 79Växtföljder - fånggrödor - utlakning
80Jordbearbetning - kväveutlakning 82Litteratur fosforerosion, grön
mark och kväveutlakning 85
-
GRUNDLÄGGANDE BEARBETNING OCH -SYSTEM
Med grundbearbetning menar vi här den jordbearbetning som sker
mellan skörd av en gröda ochsåbäddsberedningen för att etablera
nästa gröda (i internationell litteratur "primary tillage").
Syftetär främst att luckra jorden, bekämpa ogräs och mylla ned
skörderester, och den traditionellametoden i Sverige är förstås
plöjning. Eftersom denna åtgärd är den mest resurskrävande delen
avjordbearbetningen har en stor del av forskningsarbetet berört
möjligheterna att utesluta plöjning.Fältförsöken är i dag i första
hand inriktade på följande frågor:
- att undersöka under vilka förhållanden minskad bearbetning
(plöjningsfri odling)ger ett bättre odlingssystem (med avseende på
skörd, ekonomi ochmarkstruktur) än odling med plöjning
- att belysa vilken plöjningsteknik som är bäst under olika
förhållanden- att undersöka olika bearbetningssystem inom
plöjningsfri odling- att optimera bearbetningen i förhållande till
växtnäringsutnyttjande- att undersöka grundbearbetningens betydelse
vid en förenklad såbäddsberedning
De försöksserier som f.n. pågår inom detta område är (startår
inom parentes):
R2-4007 (1974) Odling med och utan plöjning, med
olikabearbetningsdjup
R2-4008 (1974) Odling med och utan plöjning, med
olikapackning
R2-4009 (1974) Odling med och utan plöjning, radmyllad
ellerbredspridd gödsel
R2-4010 (1974) Odling med och utan plöjning, med
olikahalmbehandling
R2-4014 (1976) Bortodling av myrR2-4017 (1982) DirektsåddR2-4027
(1991) Bearbetningsdjup vid plöjningsfri odlingR2-4111 (1999)
Plöjningstidpunktens inverkan på markstruktur,
växtproduktion och kväveutlakning på lerjordR2-4124 (2000)
Ekoskär och kalk
-
Olika bearbetningssystem-luckringsbehov
I ett plöjningsfritt odlingssystem, där höstplöjningen ersätts
med enbart ytlig bearbetningtill ca 10-12 cm, blir matjordens nedre
del oftast för kompakt. Genom att bearbeta medkultivator till
plogdjup har skörden ökat med 2-3 % Samma förbättring har
ävenerhållits i ett bearbetningssystem där den ytliga bearbetningen
någon gång i växtföljdenersatts med plöjning.
Under senare år har allt fler lantbrukare börjatanvända
kultivatorer som enda redskap vidhöstbearbetningen. I många fall
bearbetasbetydligt djupare än vad som är möjligt medett
tallriksredskap.
I försöksserie R2-4007 har sedan år 1974kultivering till
plogdjup jämförts med enbartytlig stubbearbetning med
tallriksredskapoch/eller kultivator till ca 10-12 cm.
Iförsöksserien har också ingått ett led medplöjning vissa år och
övriga år enbart ytligbearbetning, samt ett led med plöjning
vissaår och övriga år kultivering till plogdjup.Plöjningen i de
sistnämnda leden har igenomsnitt utförts vart femte år. Totalt
harserien omfattat nio försök med tillsammans90 st skördeår. Sedan
1993 omfattar serienendast ett försök, nr 141/74 på
Ultuna.Huvudleden är följande:
A = Stubbearb. + plöjn. varje årB = Stubbearb. + plöjn. vissa
år, övr år en
extra stubbearb. till 10-12 cmC = Stubbearb. + plöjn. vissa år,
övr år en
luckring till plogdjupD = Stubbearb. till 10-12 cm varje årE =
Kultivering till plogdjup varje år
Försök nr 141/74 finansieras med medel förlångliggande försök
och vi hoppas att allasom har intresse av långsiktiga
förändringartar till vara möjligheten att kunna
genomföraspecialstudier i detta försök.
Resultat
Hösten 2000 plöjdes enbart led A.Höstsådden genomfördes under
gynnsammaförhållanden. Etableringen var god. Höstvetetövervintrade
förhållandevis bra i samtliga led.Under vegetationsperioden år 2001
varnederbördsmängderna under det normala imaj och mycket under det
normala i juni.Detta kan vara en förklaring till de störreskördarna
i plöjningsfria led.
Resultaten från övriga försök i serien visadepå klara positiva
effekter av både endjupluckring och en återkommande plöjning,i
genomsnitt 2-3 %. Dessa resultat finnsutförligare redovisade i
årsrapporten från1994. Positiva effekter av
djupkultiveringredovisas även i serie R2-4027. Däremotframträder ej
fördelarna med en djuparebearbetning i detta försök.
Försöketfinansieras med medel för långliggandeförsök från SLU.
Kontaktperson är TomasRydberg, tel 018/671200.
Tabell 1. Skörd, kg/ha, och relativtal (plöjning = 100) i
försöksserie R2-4007
2001____________________________________________________________________________Försök
nr, Län/ Gröda Förfr. Plöjn Plöjn Plöjn Aldrig Aldrig Signjordart
plats vissa år, vissa år, plöjn plöjn
grund djup grund djupbearb bearb bearb bearb
____________________________________________________________________________141/74
Ul H-vete H-vete 3850 110 106 107 101 n.s.mmh SL27 försöksår 100
105 105 105 104
-
Olika bearbetningssystem-jordpackning
I många försök har visats att om plöjning ersätts med enbart
ytlig bearbetning så blirmatjorden lätt för kompakt. Men vad händer
om man istället för plöjning bearbetar meden kultivator till 20 cm
? Frågan är av speciellt stort intresse i södra delarna av vårt
landdär många jordar ofta är i stort behov av luckring framför allt
pga ett mildare klimatoch ett stort antal överfarter per år.
I försöksserie R2-4008, som startades 1974,studerades tidigare
effekter av enkel- respdubbelmontage i plöjda och enbart
ytligtbearbetade led. I genomsnitt medfördedubbelmontage en större
skördeökning ioplöjt led jämfört med i plöjt, skördenivån vardock
trots användning av dubbelmontageklart lägre i ledet med enbart
ytligbearbetning. För att vidareutveckla denplöjningsfria odlingen
bestämdes attförsöksplanen i denna serie borde förnyas. Enmycket
vanligt förekommande fråga frånlantbrukarhåll är om plogens
luckringsarbetekan ersättas med en djupare bearbetning
medkultivator. Mot bakgrund av bl.a. detta harden nya försöksplanen
från och med hösten1991 fått följande utseende.
A = Plöjning, normal bearbetningB = Plöjningsfritt, plöjning
till sockerbetorC = Plöjningsfritt
01 = Normal intensitet och normalt djup02 = Intensiv och djup
bearbetning
Plöjda led 01 = ingen stubbearbetningPlöjda led 02 = en
stubbearbetningEj plöjda led 01 = två stubbearb. till 10-15 cmEj
plöjda led 02 = tre stubbearb., den sista till20 cm.
Serien har sedan 1989 endast omfattat ettfastliggande försök på
Lönnstorp. I sambandmed förnyelsen av försöksplanen hösten
1991genomfördes ingen förändring avrutfördelningen i fält. Detta
innebär attmöjligheterna att studera långsiktiga effekterav enbart
ytlig bearbetning fortfarandekvarstår.
Resultat
År 1992 odlades höstvete. I genomsnitt varskörden i plöjda led
högre än i deplöjningsfria och någon positiv effekt av dendjupare
bearbetningen kunde ej konstateras.Däremot medförde
djupkultiveringen höjdskörd år 1993 till sockerbetor. Även år
1994då grödan var havre resulterade djup-kultiveringen i högre
skörd. Korngrödan 1995reagerade däremot ej positivt på en
djupareoch intensivare bearbetning i plöjningsfrialed. År 1995 är
också det första år somplöjningsfritt genomgående resulterat i
högreskörd. En förbättrad vattenhushållning undersommarens torra
perioder är den troligasteorsaken. År 1996 var grödan
höstoljeväxteroch av tabell 2 framgår att djupbearbetningeni
plöjningsfria led resulterat i enskördeökning på ca 10
procentenheter. Ävensommaren 1997 var periodvis mycket varmoch
nederbördsfattig, vilket troligtvis ävendetta år är en förklaring
till de högreskördarna med plöjningsfri odling. År 1998var grödan
sockerbetor och av resultatenframgår att enbart ytlig bearbetning
varit ettsämre alternativ än både plöjning ochkultivering till 20
cm. År 1999 odlades korn.Plöjning och stubbearbetning
genomfördesförst under våren 1999. Någon intensivbearbetning
förekom ej. Vårplöjning iförhållande till enbart ytlig bearbetning
påvåren resulterade i lägre skördar. År 2000odlades höstoljeväxter,
en packningskänsliggröda som gynnats av djupare och
intensivarebearbetning. Plöjningsfri odling till h-veteefter
oljeväxter brukar för det mesta fungerabra, vilket det även gjorde
år 2001. Försöketfinansieras med medel för långliggandeförsök.
Kontaktperson är Tomas Rydberg, tel.018/67 12 00.
-
Tabell 2. Skörd och relativtal (plöjning, normal bearb. = 100)
1992-2001 i försöksserie R2-4008, Lönnstorp 253/74. Jordart = mmh
mj D LL. A=plöjning, normal bearbetning.B=plöjningsfritt, plöjning
till sockerbetor. C=plöjningsfritt. 1=normal intensitet och
normaltdjup. 2=intensiv och djup
bearbetning________________________________________________________________År
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001Gröda h-vete,
s-betor, havre, korn, h-oljev,h-vete, s-betor korn h-raps
h-vete
kg/ha ton/ha kg/ha kg/ha kg/ha kg/ha ton/ha kg/ha kg/ha
kg/ha________________________________________________________________
A1: 4500 62.3 4320 5640 3660 8250 45.3 5290 3520 9330A2: 104 100
106 102 98 102 108 84 84 110
B1: 93 104 99 110 88 104 108 128 106 105B2: 96 103 101 111 96
105 103 124 107 108
C1: 86 95 95 112 90 105 90 118 105 107C2: 83 100 96 109 100 105
99 119 104
104____________________________________________________________________________A:
100 100 100 100 100 100 100 100 100 100B: 93 103 97 109 93 103 101
137 96 101C: 83 97 92 109 96 104 91 129 94
100____________________________________________________________________________1:
100 100 100 100 100 100 100 100 100 1002: 101 101 103 100 106 101
104 95 108
103____________________________________________________________________________Sign
bearb n.s. n.s. n.s. n.s. n.s. * n.s. *** n.s. n.s.Sign int. n.s.
n.s. n.s. n.s. * n.s. n.s. n.s. n.s. n.s.Sign sam. n.s. n.s. n.s. *
n.s. n.s. n.s. n.s. n.s.
*____________________________________________________________________________
-
Olika bearbetningssystem-gödselplacering
I försök med kombisådd i plöjda och icke plöjda led har i
genomsnitt en skördeökning på5-6 % noterats för kombisådd i det
konventionella ledet medan skördeökningen varit 2-3% -enheter
större det plöjningsfria ledet.
Motivet till att denna serie (R2-4009)startades i mitten av
1970-talet var attundersöka om den förmodade försämringenav
tillgängligheten av främst fosfor och i vissmån även kalium, vid
enbart ytligbearbetning, kunde förbättras av en
djuparegödselplacering. Försöksserien har omfattattvå st försök
varav det ena på Källunda iSkåne (Ug) och det andra på
Röbäcksdalen(AC). Endast försöket på Röbäcksdalen pågåridag.
Följande led har ingått:
A1 = Stubbearbetning + plöjning varje år, gödsling på
markytan
A2 = stubbearbetning + plöjning varje år, radmyllning av
gödsel
B1 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, gödsling på
markytan
B2 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, radmyllning av
gödsel
C1 = Stubbearbetning + ingen plöjning, gödsling på markytan
C2 = Stubbearbetning + ingen plöjning, radmyllning av gödsel
Stubbearbetning har genomförts i normalomfattning, oftast med
tallriksredskap och till
ett djup av 10-12 cm. Plöjning vissa år har idenna serie utförts
ca vart fjärde år,senasthösten 2000. Ej plöjda rutor har bearbetats
engång extra med tallriksredskap. Skörderesterhar brukats ned.
Dubbelmontage har använts iså stor utsträckning som möjligt.
Samtligagrödor har gödslats med N, P och K. Tillhöstvete har endast
NP-gödselmedel myllats.
Resultat
Skörderesultaten för höst- och vårstråsädsammanslaget med ett
skördeår med vårrapsfrån Källunda och för vårstråsädsammanslaget
med två år med foderraps ochett år grönfoderblandning från
Röbäcksdalenpresenteras i tabell 3. På Källunda har ävenodlats
sockerbetor (1 år) och vall (2 år) ochpå Röbäcksdalen potatis (1
år) och vall (4 år).Mycket tyder på att radmyllning avhandelsgödsel
medför något störreskördeökning vid plöjningsfri odling jämförtmed
konventionell bearbetning. Försöketfinansieras med medel för
långliggandeförsök. Kontaktperson är Tomas Rydberg, tel.018/67 12
00.
Tabell 3. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning, gödslat på
ytan=100) i försöksserie R2-4009
1976-2001____________________________________________________________________________Försök
nr 200/75 235/76 Samtliga 235/76Län/plats Ug AC 1976-2001 Gröda:
Grönf.blJordart nmh l Mo nmh l Mo ts-skörd 2001Antal försöksår 9 18
27
kg/ha____________________________________________________________________________Plöjn.
varje år, gödslat på ytan 100 100 100 4640Plöjn. varje år, myllad
gödsel 104 107 106 119Plöjn. vissa år, gödslat på ytan 96 100 99
105Plöjn. vissa år, myllad gödsel 101 105 104 110Aldrig plöjning,
gödslat på ytan 95 92 93 107Aldrig plöjning, myllad gödsel 98 104
101
110____________________________________________________________________________Plöjning
varje år 100 100 100 100Plöjning vissa år 97 99 99 98Aldrig
plöjning 95 94 96
99____________________________________________________________________________Gödslat
på ytan 100 100 100 100Myllad gödsel 104 109 107 109Signifikans
n.s.____________________________________________________________________________
-
Olika bearbetningssystem-halmbehandling
En av plöjningens viktigaste uppgifter är att mylla
skörderester. Vid enbart ytligbearbetning blir oftast mängden
skörderester i ytskiktet alltför stor för att
störningsfrisåbäddsberedning och sådd skall vara möjlig. Om halmen
bärgades borde därförresultatet med plöjningsfri odling förbättras.
Detta har också bekräftats i försöksserieR2-4010 där det första
försöket anlades redan år 1974.
Speciellt syfte med serie R2-4010 har varitatt studera effekter
av olika halmbehandling isamband med reducerad bearbetning.
Serienhar omfattat fyra försök, varav ett på Lanna(La), ett på
Rudsberg (S), ett på Bjällösa (E)och ett på Knistad (R). Endast
Lannaförsöketpågår idag. I försöken har följande led ingått:
A1 = Stubbearbetning + plöjning varje år, kort stubb, halmen
bortförd.
A2 = Stubbearbetning + plöjning varje år, kort stubb, halmen
hackad
B1 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, kort stubb, halmen
bortförd
B2 = Stubbearbetning + plöjning vissa år, kort stubb, halmen
hackad
C1 = Stubbearbetning + ingen plöjning, kort stubb, halmen
bortförd
C2 = Stubbearbetning + ingen plöjning, kort stubb, halmen
hackad
Plöjning vissa år har i denna serie utförts igenomsnitt vart
åttonde år. På Lanna harexempelvis plöjning vissa år
(B-ledet)inneburit plöjning höstarna 1977,1990 och1992.
Växtföljderna på försöksplatserna harvarit stråsädesdominerade med
oljeväxtersom omväxlingsgrödor.
Resultat
Resultaten sammanfattas i tabell 4. I genom-snitt, för samtliga
försöksplatser, har denplöjningsfria odlingen gynnats med ett
parprocentenheter av att skörderesterna förtsbort. Ser man till de
enskildaförsöksplatserna så tycks halmbärgning ejvara nödvändigt
vid plöjningsfri odling påmellanlera och styv lera. Däremot har
detresulterat i klara positiva effekter på de tvåplatserna med
lättare jord.
En i många sammanhang återkommandefråga är om resultatet med
plöjningsfriodling blir bättre och bättre ju längretekniken
tillämpas. Något entydigt svarföreligger dock ej men en viss
antydan omatt så mycket väl kan vara fallet utgörresultaten från
försöket på Lanna somanlades 1974. Från näst intill
katastrofalaresultat med enbart ytlig bearbetning underde första
4-5 åren har en stegvis förbättringägt rum (figur 1). Den
positivaskördetrenden har förmodligen inte enbartorsakats av
förbättrade markförhållandenutan bidragande orsaker har även varit
engenom åren ökad kunskap om hurplöjningsfri odling bäst genomförs
och likasåen genom åren förbättrad redskapstillgång.Försöket på
Lanna finansieras med medelavsatta för långliggande
försök.Kontaktperson är Tomas Rydberg, tel 018/671200.
-
Tabell 4. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning, halm bortförd =
100) i försöksserie R2-4010
1974-2001____________________________________________________________________________Försök
nr 86/75 201/77 3/75 381/74 Samtliga 381/74
2001Län/plats S R E LaJordart mmh mmh mmh mmh havre
mo LL ML mo LL SL kg/haAntal försöksår 11 7 8 26
52____________________________________________________________________________Plöjt
varje år, halm bortförd 100 100 100 100 100 6550Plöjt varje år,
halm hackad 99 104 97 101 100 101Plöjt vissa år, halm bortförd 105
107 99 100 101 121Plöjt vissa år, halm hackad 103 107 96 100 101
118Aldrig plöjt, halm bortförd 110 109 94 97 101 119Aldrig plöjt,
halm hackad 106 109 87 96 98
118____________________________________________________________________________Plöjning
varje år 100 100 100 100 100 100Plöjning vissa år 105 105 99 98 101
119Aldrig plöjning 109 107 92 95 99
118____________________________________________________________________________Halmen
bortförd 100 100 100 100 100 100Halmen hackad 98 101 95 100 99
99____________________________________________________________________________Signifikans
bearbetning ***Signifikans halmbehandling n.s.Signifikans samspel
n.s.____________________________________________________________________________
Rel. skörd (plöjning = 100)
y = 1,0865x + 81,332R2 = 0,4091
60708090
100110120130
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
25 26 27Antal år
Figur 1. Relativ skörd i plöjningsfritt led (plöjning = 100) i
försök 381/74 på Lanna sedan start1974.
10
-
Bortodling av myr
Bearbetning av en torvjord resulterade i en bortodling av
ungefär 3 mm/år. Resultatenskilde inte nämnvärt mellan plöjda och
enbart stubbearbetade led. I ett försöksled medpermanent vall var
bortodlingen närmast försumbar.
Bearbetning av torvjordar har visat sigresultera i en minskning
av torvlagretsmäktighet. En sådan bortodling beror i förstahand på
en ökad förmultning till följd avsyretillförseln i samband
medjordbearbetning. Bortodlingen av torvskiktetkan leda till
försämrade markegenskaper påflera sätt. I syfte att
kvantifierajordbearbetningens betydelse för bortodlingenpåbörjades
1976 avvägning av enkärrtorvjord i serie R2-4014. Avvägningarhar
därefter utförts på hösten 1983, 1990 och1998. Försöket är beläget
vidförsöksstationen Stenstugu på Gotland ochinnehåller följande
behandlingar:
A = Stubbearb. varje år och plöjning varje år(”konventionell
bearbetning”).B = Stubbearb. varje år och plöjning vissa år.C =
Stubbearb. varje år och ingen plöjning.D = Ingen bearbetning,
permanent vall.
B-ledet har plöjts i genomsnitt 3 år av 4. B-ledet plöjdes ej
hösten 1999.
ResultatEn sammanställning från avvägningarna
redovisas i tabell 5, och skörderesultaten itabell 6.
Nivåsänkningen i de bearbetadeleden är av storleken 3 mm/år,
medanbortodlingen under den permanenta vallenvarit närmast
försumbar. Några störreskillnader i bortodling mellan de
bearbetadeförsöksleden (A, B och C) har hittills ejregistrerats. En
slutsats kan därför bli atttorvjordar överhuvud taget inte bör
bearbetasom bortodlingen skall upphöra i nämnvärdomfattning. Värt
att notera är också det plöjdaledets (led A) förhållandevis
måttliganivåsänkning till år 1983. Detta berortroligtvis på
plöjningens luckrande verkan.De små skillnaderna mellan de
bearbetadeleden i den här undersökningen bör intetolkas alltför
vidsträckt. Erfarenheter från merintensiv odling, t.ex.
potatisodlng, har visatpå en bortodling av storleken 1 cm/år. Det
gårdärför inte att hävda att olika typer avjordbearbetning
generellt sett resulterar iungefär lika stor bortodling. Vidare bör
ocksånämnas att egenskaper hos olika torvjordarkan variera.
Försöket finansieras med medelavsatta för långliggande
försök.Kontaktperson för försöket är TomasRydberg, tel.
018/671200.
Tabell 5. Nivåer i förhållande till en fixpunkt som är belägen
intill försöket. Minus- eller plustecken avsernivåförändringarna
från starten dvs 1976. Medelvärden i
cm___________________________________________________________________________Försöksled
1976 1983 1990
1998___________________________________________________________________________Plöjning
21,0 18,4(-2,6) 16,2(-4,8) 16,4(-4,6)Plöjning vissa år 20,7
17,0(-3,7) 16,0(-4,7) 14,9(-5,8)Plöjningsfri odling 17,0 13,6(-3,4)
12,8(-4,2) 11,2(-5,8)Permanent vall 22,1 20,4(-1,7) 21,6(-0,5)
23,3(+1,3)___________________________________________________________________________
Tabell 6. Skörd, kg/ha och relativatal (plöjning varje år=100) i
serie R2-4014
1976-2001___________________________________________________________________________Försök
nr Län/ Jordart Gröda Förf. Plöjn. Plöjn. Aldrig Sign.
plats varje år vissa år
plöjn.___________________________________________________________________________188/76
2001 St Kärrtorv Havre Korn Ej skörd p.g.a. för mycket nederbörd23
försöksår 100 103
107___________________________________________________________________________
11
-
Direktsådd
Kan direktsådd tillämpas till samtliga grödor i växtföljden utan
avbrott medkonventionell bearbetningsteknik? Frågan är aktuellare
än någonsin då det pga sänktaproduktpriser gäller att till det
yttersta minska på samtliga kostnader och inte minst
påbearbetningskostnaderna. I ett direktsått system är totala
bearbetningskostnadernaendast ca 30 % av kostnaderna i ett
konventionellt system.
För att studera effekter av kontinuerligttillämpad direktsådd
anlades på hösten 1982,i serie R2-4017, fyra st försök varav ett
påAlnarp, ett på Tönnersa, ett på Lanna och ettpå Ultuna. Försöket
på Tönnersa (N)avslutades år 1985, det på Alnarp år 1989 ochdet på
Ultuna (Ul) 1990. För närvarandepågår således endast försöket på
Lanna.Redovisningen här inskränker sig enbart tillLannaförsöket.
Resultat från övriga försökfinns redovisade i avdelningens
årsrapport1994.
Lannaförsöket innehåller följande huvudled:A = Konventionell
bearbetningB = Direktsådd, plöjning vissa årC = Direktsådd
Sedan 1992 ingår även sub-leden1 = halmen kvar2 = halmen bärgad3
= halmen bärgad + stubbearbetning4 = halmen kvar +
stubbearbetning
Under pågående försöksperiod har B-ledplöjts hösten 1999.
Direktsådden har fram tilloch med 1988 utförts med en”
trippel-discmaskin” av märket Bettinson, därefter medVäderstads
DS-maskin och från och med1997 med Väderstads Rapid.
Resultat
Resultatredovisningen i tabell 7 omfattarenbart huvudleden A, B
och C.Sammanfattningsvis kan konstateras att visstgår det att år
efter år tillämpa direktsådd mendet tycks som om man vissa år får
räkna meden skördesänkning, i synnerhet om ogräset ejkan
bemästras.
Av resultaten i figur 2 framgår attdirektsådden fungerat bra
åren 1993-95 omden genomförts i stubbearbetade rutor. Dettycks även
som om det varit en fördel attbärga halmen oavsett om
stubbearbetninggenomförts eller ej. Åren 1996 och 1997 hardäremot
direktsådda led ej hävdat sig motkonventionell teknik, bl.a.
beroende på enrikligare ogräsförekomst och en sämreplantetablering
i såväl B-som C-led. År 1999låg försöket i EU-träda. Efter
EU-trädanplöjdes både led A och B före sådd avhöstvete. Av
resultaten från år 2000 framgåratt både led B och C hävdat sig väl
gentemotdet konventionella. År 2001 har både led Boch C resulterat
i högre skördar än led A,dock förutsatt att stubbearbetning
genomförtsföre sådd. I C-led utan stubbearbetningkonstaterades en
rikligare förekomst avkvickrot, varför också skörden blev
klartsämre än i både A- och B-led. Kontaktpersonär Tomas Rydberg,
tel 018/67 12 00.
Tabell 7. Skörd, kg/ha och relativtal (konv. sådd=100) i
försöksserie R2-4017
1982-2001____________________________________________________________________________Försök
Län/ Jordart Gröda Förfr. Konv. Direktsådd Direkt- Sign.nr plats
sådd plöjn. vissa år
sådd____________________________________________________________________________703/82
2001 La mfSL havre h-vete 6740 102 92 *18 försöksår 100 91
90____________________________________________________________________________
12
-
Figur 2. Relativ skörd med direktsådd i försök 703/82 på Lanna.
C1 = halm kvar ej stubbearb..C2 = halm bärgad ej stubbearb. C3 =
halm bärgad stubbearb. C4 = halm kvar stubbearb.
Figur 3. Under våren 2002 kommer denna såmaskin för direktsådd,
tillverkad av Horsch, attprovköras i fältförsök på Ultuna.
13
���������������������������������������������
�������������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������
���������������
������������������������������
Rel. skörd (plöjn., halm kvar, ej stubbearb. = 100)
020406080100120140
1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 År
EU-tr
äda C1
C2C3
�����������������C4
-
14
Bearbetningsdjup vid plöjningsfri odling
1991 startades två försök med olika bearbetningsdjup vid
plöjningsfri odling på Ultuna,ytterligare ett startades 1996.
Bearbetning med kultivator till 20 cm har i genomsnitt givitnågot
högre skörd än en grundare bearbetning. Under 2001 gav plöjningsfri
odling klart lägreskörd än plöjning i samtliga tre försök,
troligtvis beroende på växtpatogener.
Utebliven jordbearbetning, t.ex. vid plöjningsfriodling medför
att markens naturligastrukturuppbyggnad ej störs. Detta kan
blandannat leda till att genomsläppligheten i dengamla plogsulan
ökar. Ofta sker dock en förtät-ning av matjorden, som kan
försämrarottillväxten. I serie R2-4027 studeras effekterav olika
bearbetningsdjup vid plöjningsfriodling. Serien innehåller tre
fastliggande försökvid Ultuna med följande försöksplan:
A=PlöjningB=Kultivator till 10 cm, 2-3 ggrC=Kultivator till 15
cm, 2-3 ggrD=Kultivator till 20 cm, 2-3 ggr
E=Tallriksredskap 2-3 ggr
I ett av försöken, 517/91, har odlats korn efterkorn sedan
försökets start 1991. I de två övrigaförsöken har växtföljden varit
mera varierad, år2001 odlades höstvete efter korn i dessaförsök.
Under våren 2001 gjordes ocksåmätning av skrymdensitet
ochgenomsläpplighet i ett av försöken, 618/95.Där gjordes också
gradering av förekomst avstråknäckare och stråfusarios. I försök
517/91gjordes gradering av förekomsten avsköldfläcksjuka.
Tabell 8. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning=100) i
försöksserie R2-4027 2001Försök nr 517/91 524/91 618/95 Medel
2000Län, plats Ultuna Ultuna UltunaJordart mmh ML mmh SLFörfrukt
Korn Korn KornGröda Korn Höstvete HöstveteA=Plöjning 3260 3910 5740
100B=Kultivator till 10 cm, 2-3 ggr 70 90 70 77C=Kultivator till 15
cm, 2-3ggr 74 100 77 84D=Kultivator till 20 cm, 2-3 ggr 75 95 78
83E=Tallriksredskap 2-3 ggr 71 76 68 72Signifikans ** ** ***
Tabell 9. Skörd, relativtal (plöjning=100) i försöksserie
R2-4027 1991-2001Försök nr 517/91 524/91 618/95 MedelLän, plats
Ultuna Ultuna UltunaJordart mmh ML mmh SLAntal år 10 10 6
26A=Plöjning 100 100 100 100B=Kultivator till 10 cm, 2-3 ggr 86 97
104 94C=Kultivator till 15 cm, 2-3ggr 89 99 100 95D=Kultivator till
20 cm, 2-3 ggr 93 98 100 97E=Tallriksredskap 2-3 ggr 92 89 101
93
-
15
Resultat
Skörd 2001 och 1991-2001 visas i tabell 8 resp9. I samtliga
försök var skörden lägre iplöjningsfria led, och i två av försöken
betydligt lägre, storleksordningen 30 procent. Iförsök 618/95, där
höstvete odlas efter korn,konstaterades en betydligt sämre
övervintringav höstvete i plöjningsfria led, vilket troligenvar en
viktig förklaring till lägre skörd.Täckningsgraden på våren
graderades till ca 80% i plöjt led, och ca 60 % i led bearbetade
medkultivator. En möjlig förklaring till sämreutvintring skulle
kunna vara större förekomstav utvintringssvampar i ej plöjda rutor.
Dengradering som gjordes av stråknäckare ochstråfusarios visade
dock inte på några sådanaskillnader mellan led. Också i försök
517/91, där korn odlas efterkorn, var skörden betydligt lägre i ej
plöjda led.Förekomst av växtpatogener kan vara en möjligförklaring
till skördeskillnader också i dettaförsök. I figur 4 visas
resultatet av en graderingav sköldfläcksjuka. Förekomsten var lägst
iplöjt led, det fanns också en tendens att djuparebearbetning givit
svagare angrepp. Det måstedock poängteras att graderingen gjorts
medendast två upprepningar och att skillnaderna ej
är statistiskt signifikanta. Vid tidigareundersökningar har
angreppen varit oberoendeav bearbetningsdjup. Under 2001 gjordes
också en undersökning avmättad genomsläpplighet och skrymdensitet
iförsök 618/95. På 12-17 cm djup fanns entendens till högre
genomsläpplighet förplöjning och kultivering till 20 cm djup
jämförtmed kultivering till 10 cm djup, skillnaden vardock ej
signifikant (figur 5). På 25-30 cm djupvar förhållandet det
motsatta, vilket visar attutebliven plöjning kan medföra en
förbättringav genomsläppligheten i plogsulan.Skrymdensiteten var
högst på 12-17 cm djupför den grundaste bearbetningen,
medanledskillnaderna var små på 25-30 cm djup(figur 6). I
genomsnitt för samtliga försök har skördenvarit 2-3 procent högre
för djup jämfört medgrund kultivering. Det är dock värt
attpoängtera att högre skörd för djup bearbetningendast erhållits i
ett försök, 517/91, medanförhållandet varit det omvända i försök
618/95.En möjlig förklaring är att det senare ligger påstyvare
jord, med en större strukturkapacitetsom medger en ytligare
bearbetning.Kontaktperson är Johan Arvidsson, tel. 018/6711 72.
Figur 4. Procent bladyta angripen av sköldfläcksjuka på bladnivå
1 i försök 517/91 2001.Skillnaderna är ej statistiskt
signifikanta.
0
2
4
6
8
10
12
14
16
Plöjning Kult 10 cm Kult 15 cm Kult 20 cm Tallrik
% a
ngrip
en b
lady
ta
-
16
Figur 5. Mättad genomsläpplighet för vatten i försök 618/95.
Staplar som ej indikerats med sammabokstav är signifikant skilda
(P
-
17
Jordbearbetningstidpunkt på hösten – inverkan på
skörd,markstruktur och kvävemineralisering
En senareläggning av plöjningstidpunkten kan leda till minskad
kväveutlakning.På lerjordar måste dock detta vägas mot risken för
försämrad markstruktur ochlägre skörd som en bearbetning vid
olämplig vattenhalt kan leda till.
I södra Sverige finns regler för grön mark isyfte att minska
kväveläckaget. Som grönmark räknas t ex stubb efter
enstråsädesgröda om plöjning sker efter ett visstdatum på hösten.
Dessa regler gäller oavsettjordart. På lerjordar finns dock få
studier omhur bearbetningstidpunkten påverkar kväve-utlakningen. En
sen bearbetning vidogynnsamma förhållanden skulle kunna ledatill
försämrad markstruktur vilket skullekunna ge lägre skörd och därmed
ett sämrekväveutnyttjande. Denna försöksserie, R2-4111 som lades ut
1999 syftar till attundersöka hur tidpunkten för bearbetning
påhösten inverkar på markstruktur,kvävemineralisering och
växtproduktion pålerjordar.
Försöksplatserna är: Kuddby i Östergötland(mycket styv lera),
Ultuna i Uppland (styvlera avsett matjorden, mycket styv lera i
alv)och Rydsgård i Skåne (mellanlera).Försöksled framgår av tabell
10. År 1999ingick enbart plöjning på Kuddby ochRydsgård medan det
år 2000 på samtligaplatser ingick både plöjning och
kultivering.Efter bearbetningen på hösten låg marken barunder
vintern.
För att undersöka bearbetningens effekt påmarkstrukturen
bestämdes aggregat-storleksfördelning i det bearbetade lagretefter
bearbetning på hösten, såbäddensuppbyggnad, hållfasthet på torkade
aggregat,skrymdensitet samt mättad genomsläpplighet(de tre
sistnämnda bestämdes på prover frånca 10-15 cm djup). Vidare
studeradeskvävemineraliseringen genom bestämning avmängden
mineralkväve i profilen vid fleratidpunkter från sen sommar till
tidig vår. Medhjälp av dessa undersökningar vägdes sedanrisken för
kväveutlakning mot risken förförsämrad markstruktur och eventuellt
sänktskörd som bearbetning vid ogynnsammaförhållanden kan ge.
ResultatHösten 1999 var torrare än normalt, så för atterhålla
skillnader i vattenhalt mellanbearbetningarna senarelades den
senabearbetningstidpunkten på några platser.Vattenhalterna vid de
aktuellabearbetningstidpunkterna hösten 1999 och2000 redovisas i
tabell 11.
Mineralkvävemängderna (figur 7) och dåfrämst nitrat ökade under
hösten 1999 bådepå Rydsgård och Ultuna efter att markenplöjts.
Tabell 10. Försöksled på de tre försöksplatsernaLed Bearbetning
Tidpunkt för bearbetningA1 plöjning tidig 15 augusti –1septemberA2
plöjning normal 15 september – 1 oktoberA3 plöjning sen tidigast 20
oktober i Skåne och 10 oktober i
Östergötland och UpplandB1 kultivering tidig 15 augusti – 1
septemberB2 kultivering normal 15 september – 1 oktoberB3
kultivering sen tidigast 20 oktober i Skåne och 10 oktober i
Östergötland och Uppland
-
18
Generellt påverkades kvävemineraliseringenkraftigt av
bearbetningen, och mer kvävefanns i profilen på senhösten ju
tidigareplöjning skett både på Rydsgård och Ultuna.
Analysresultaten från Kuddby 1999 varmycket ojämna och är därför
osäkra. PåRydsgård skedde tydliga minskningar avmängden nitratkväve
under vintern i alla led.Detta tyder på ett kväveläckage
somförmodligen var högre ju tidigare plöjningutförts på hösten. På
Ultuna syntes dockendast en liten minskning av nitratkväveunder
vintern i det tidigt plöjda ledet ochförmodligen skedde inget
större läckage avkväve.
Under hösten 2000 ökademineralkvävemängderna något efter
dentidiga plöjningen på samtligaförsöksplatserna. Halterna i marken
var dockbetydligt lägre detta år än 1999, speciellt påUltuna.
Plöjning vid normal och sen tidpunkttycks inte ha påverkat
kvävemineraliseringendetta år. Inte på någon av
försöksplatsernaminskade mängden mineralkväve undervintern varför
läckaget av kväve troligtvisinte har varit av någon större
omfattning. PåKuddby och Ultuna hade mängderna ökat
vidprovtagningen i mars vilket tyder på attmineralisering har skett
under vintern ellervårvintern.
I tabell 12 anges de bearbetningstidpunkterpå varje försöksplats
som gav störst andelfina aggregat efter bearbetning,
lägstskrymdensitet, störst andel fina aggregat isåbädden, högst
genomsläpplighet och lägstaggregathållfasthet där skillnader
fannsoavsett om de var signifikanta eller inte.
Vid optimal vattenhalt (främst vattenhalt) förjordbearbetning
bildas maximalt antal småaggregat. Markstrukturen på våren
berordock inte bara på vattenhalten vidbearbetning utan också på
den tid som finnstillgänglig för strukturbildning. Detta berorpå
att en god struktur på en lerjord till stordel uppkommer p g a
vätning ochupptorkning samt cykler med tjälning.Resultaten av de
markfysikaliskaundersökningarna som gjordes på våren varalltså
påverkade såväl avbearbetningstidpunkt som vattenhalt
vidbearbetning. Såbädden har i de allra flestafall blivit finare
efter tidig och normalbearbetning än efter sen bearbetning.
En hög skrymdensitet skulle kunna tyda påpackning. Våren 2000
fanns inga skillnader iskrymdensitet mellan de
olikabearbetningstillfällena. Våren 2001resulterade dock den tidiga
plöjningen i lägstskrymdensitet på samtliga försöksplatsernaäven om
skillnaderna var små.
Enligt tabell 12 var, med undantag förgenomsläppligheten på
Rydsgård våren 2001,den tidiga och den normala bearbetningenbäst
för samtliga strukturparametrar.
Inga stora skillnader i skörd förekom
mellanbearbetningstidpunkterna på någonförsöksplats skördeåret 2000
(tabell 13). PåUltuna var dock skillnaden i skörd mellanplöjda och
stubbearbetade led signifikant.Året 2001 var skördeskillnaderna
mellan deolika bearbetningstidpunkterna signifikant påUltuna med
högst skörd i det tidigtbearbetade leden. Även på Rydsgård
blevskörden högre ju tidigare plöjningen
Tabell 11. Vattenhalt vid de aktuella bearbetningstidpunkterna
för de olika leden ochförsöksplatserna hösten 1999 och hösten
2000
Plats Tidig bearbetning Normalbearbetningstidpunkt
Sen bearbetning
1999 Kuddby 20 augusti / 28.2% 1 oktober / 36.0% 1 december /
28.2%Rydsgård 7 september / 25.0% 6 oktober / 28.2% 18 november
/30.8%Ultuna 24 augusti / 19.9% 6 oktober / 29.5% 14 december /
34.1%
2000 Kuddby 30 augusti / 35,5% 9 oktober / 39,3% 7 november /
42,1%Rydsgård 31 augusti / 19,7% 3 oktober / 23,7% 1 november /
24,2%Ultuna 11 september / 25,9% 10 oktober / 31,5% 16 november /
34,5%
-
19
Kuddby
0
10
20
30
40
50
60
1 2 3 4 5Tidpunkt
Min
-N (
kg/h
a)
1999/2000 2000/2001
Kuddby
a
b b
0
10
20
30
40
50
60
1 2 3 4 5Tidpunkt
Min
-N (k
g/ha
)
Rydsgård
a
a
a
b
b
bbc
b
0
10
20
30
40
50
60
1 2 3 4 5Tidpunkt
Min
-N (k
g/ha
)
Rydsgård
a b c
0
10
20
30
40
50
60
1 2 3 4 5Tidpunkt
Min
-N (k
g/ha
)
U ltuna
0
10
20
30
40
50
60
1 2 3 4 5Tidpunkt
Min
-N (k
g/ha
)
Tid ig plöjning Norm al plöjning Sen plöjning
Ultuna
a
aa
b
b
b
bb
0
10
20
30
40
50
60
1 2 3 4 5Tidpunkt
Min
-N (k
g/ha
)
Figur 7. Mineralkväve (kg N/ha) inom 0-90 cm markdjup i de
plöjda leden för tidpunkterna 1-5: de tre plöjningstidpunkterna,
januari samt slutet av mars. Staplar med olika bokstäver
ärsignifikant skilda (P
-
20
Tabell 12. Sammanställning av de bearbetningstidpunkter för
plöjning (tidig, normal och sen)på varje försöksplats som gav
störst andel fina aggregat vid grundbearbetningen, störst andelfina
aggregat i såbädden, högst genomsläpplighet samt lägst
aggregathållfasthetPlats Störst andel fina
aggregat efterbearbetning
Lägstskrymdensitetpå våren
Störst andelfina aggregati såbädden
Högstgenom-släpplighet
Lägstaggregat-hållfasthet
2000Kuddby Tidig tidig tidigRydsgård tidig tidigUltuna
tidig-normal normal-tidig2001Kuddby Tidig Tidig Normal tidig
*Rydsgård Tidig Sen *Ultuna Tidig tidig Tidig-normal tidig *
* Analyser ej färdiga
Tabell 13. Skörd (kg/ha och relativtal) för de tre
bearbetningstidpunkterna för plöjningrespektive stubbearbetning.
Värden med olika bokstäver är signifikant skilda åt (P
-
21
Lasermätningar i försök med olika bearbetningstidpunkter
Från hösten 2000 till efter sådd våren 2001 gjordes mätningar
med laser av markytansojämnhet i ett försök på Ultuna med olika
bearbetningstidpunkter (serie R2-4111).Mätningarna visade att
luckring direkt vid bearbetning blev större för plöjning än
förkultivering, och större för tidig bearbetning jämfört med sen.
Sen bearbetning resulteradeockså i en ojämnare såbotten.
Under år 2000 utvecklades vid avdelningenför jordbearbetning, i
samarbete medinstitutionen för lantbruksteknik, en metodför att
mäta ojämnheter i markens ytskikt,eller markytans relief.
Mätningarna görs meden laser som är monterad i ett
koordinatbord,vilket gör det möjligt att scanna av ettområde i x-
och y-led (Fig. 8). Maximaltmätområde är ca 0,9 x 0,9 m, med
enmaximal upplösning i x- och y-led på 1 mm.Lasern anger avståndet
i höjdled (z-led) meden upplösning på 1 mm, mätnoggrannhetenär dock
något lägre. Mätning av markytans relief kan ha enmängd olika
tillämpningar. Ofta görs dettaför att t.ex. uppskatta risken för
erosion, somnormalt är mindre för en ojämn markyta. Detkan också
utgöra mått påbearbetningsresultat för olika redskap, därman ofta
istället eftersträvar en jämn markytaeller såbotten. Om man mäter
markytanshöjd i förhållande till bestämda fixpunkter ärdet också
möjligt att bestämma luckring ochpackning vid bearbetning och
förändringarmed tiden. En sådan undersökning gjordesfrån hösten
2000 till våren 2001 i ett försökpå Ultuna i försöksserie R2-4111
(se ocksåföregående avsnitt). Försöksplaneninnehåller följande
led:
A1=tidig plöjningA2=normal plöjningA3=sen plöjningB1=tidig
kultiveringB2=normal kultiveringB3=sen kultivering
Mätning av markytan gjordes rutvis medfixplattor nedgrävda på
drygt 30 cm djup,d.v.s. strax under plogdjup. Mätning gjordesinom
ett 80 x 80 cm stort område med enupplösning på 1 mm i x-led och 40
mm i y-
led, vid fyra tillfällen:
1=omedelbart före höstbearbetning2=omedelbart efter
höstbearbetning3=på våren före vårbearbetning4=på våren efter sådd
(markyta samtsåbotten)
Efter sådd på våren gjordes först en mätningav markytan,
därefter sopades såbäddenomsorgsfullt bort, och såbottens relief
mättespå samma plats. I de led som bearbetadestidigt och normalt
gjordes också mätningarvid de senare bearbetningstillfällena.
Figur 8. Laser för mätning av markytans ellersåbottens
ojämnhet.
������������
y
z
x
Såriktning
Bear
betn
ingsr
iktnin
g
Laser
-
22
Resultat
I tabell 14 visas höjdförändringar(medelvärden) mellan
mättillfällena 1-4ovan. I figur 9 redovisas höjdförändringar
förolika led relativt markytans höjd förebearbetning. Plöjning
ledde till större luckring änkultivering, och tidig bearbetning gav
störreluckring än sen. Jordens naturliga sättningoch packning vid
såbäddsberedning varsedan större i plöjda än i kultiverade led .
Påvåren efter sådd var därför markytan högre iförhållande till före
bearbetning förkultiverade än för plöjda led, skillnaden vardock ej
signifikant. Den kvarståendeluckringen efter sådd var signifikant
högstför den tidigaste bearbetningstidpunkten. Idet sent plöjda
ledet var markytan efter såddlägre än före bearbetning, i alla
andra led varden högre.
Markytans ojämnhet, uttryckt somstandardavvikelse, redovisas i
tabell 15.
Standardavvikelsen var större för plöjning änför kultivering,
och större för sen än för tidigeller normal bearbetning. Sen
bearbetninggav också signifikant högre ojämnhet isåbotten än tidig
eller nomalbearbetningstidpunkt. Detta stämmer ocksåöverens med
resultatet av en traditionellsåbäddsundersökning och planträkning,
somvisade på ojämnare såbotten och sämreuppkomst för sen
höstbearbetning. Entredimensionell återgivning avhöjdförändringarna
från samtligamättillfällen i en tidigt plöjd ruta ges i figur10.
Ansvarig för mätningarna är JohanArvidsson, tel 018-67 11 72. En
stor del avarbetet utfördes som projektarbete avElisabeth Bölenius,
Johan Karlsson ochTorgil Svensson, och finns publicerade
iMeddelanden från jordbearbetnings-avdelningen, nr 36.
Tabell 14. Markens höjdförändring (mm) mellan
bearbetningstidpunkter. Positiva värden=höjningav markytan. Värden
som ej följs av samma bokstav är signifikant skilda (p
-
23
Figur 9. Markytans höjdförändring från omedelbart innan
höstbearbetning fram till efter sådd.
Tabell 15. Markens ytojämnhet, uttryckt som standardavvikelse
(mm) för samtliga höjdvärden.Värden som ej följs av samma bokstav
är signifikant skilda (p
-
24
a) b)
c) d)e
c) d)
e) f)
Figur 10. Markytans relief i en tidigt plöjd ruta. a) Efter
bearbetning 15 sep 2000. b) 17/10, c) 1/12,d) 24/4 (före sådd), e)
4/5 (efter sådd), f) såbotten.
-
25
Energiåtgång, dragkraftsbehov och bearbetningsbottens
ojämnhetför olika redskap, bearbetningsdjup och körhastigheter
Ett projekt startades under hösten 2001 för att studera
energiåtgång och dragkraftsbehovför olika redskap. Mätningarna
utfördes på en lätt och en styv lera på Ultuna.
Ävenbearbetningsbottens ojämnhet mättes för att karakterisera
bearbetningsresultat för deolika redskapen. Resultaten visar att
energiåtgången per mängd bearbetad jord varmindre vid plöjning
jämfört med bearbetning med kultivator, eftersom mängdenbearbetad
jord var mycket större vid plöjning. Dragkraftsbehovet ökade med
ökadkörhastighet för alla redskap.
Under hösten 2001 utfördes ett försök därenergiåtgången och
dragkraftsbehovet förolika redskap studerades. Försöketgenomfördes
på Ultuna i Uppsala, och varutlagt som en jämförelse mellan
plog,kultivator och tallriksredskap.
Försöksleden framgår av tabell 11. Varjeredskap kördes med tre
olika hastigheter:
1 = 4 km h-12 = 6 km h-13 = 9 km h-1
Mätningarna utfördes under ganska blötaförhållanden.
Vattenhalten i matjorden varrunt 0,23 g g-1 på lättleran och runt
0,30 g g-1på styva leran.Mätningar av energiåtgång gjordes med
enmättraktor utvecklad vid JordbrukstekniskaInstitutet, se figur
11. Utifrån uppmättabränsleflöden, avgastemperaturer
ochmotorvarvtal beräknas motoreffekt ochvridmoment. Genom
radarmätning av verklighastighet (till skillnad från hjulhastighet)
kansedan energibehovet per meter arbetsbreddberäknas. Även ett mått
på slirning fås genomatt både verklig hastighet och
hjulhastighetuppmättes.
Tabell 11. Försöksled på de två jordarnaLed BearbetningA
Plöjning till 13 cmB Plöjning till 17 cmC Plöjning till 21 cmD
Kultivator till 13 cmE Kultivator till 17 cmF Kultivator till 21
cmG Tallriksredskap
Figur 11. Mättraktor med 3-skärig plog.
Vid försöket vägdes den bearbetade jorden.En ram med en yta på
0,25 m2 slogs ner imarken och den lösa, bearbetade jorden nedtill
bearbetningsbotten togs bort och vägdes.På så sätt erhölls ett mått
på hur mycket jordsom blev bearbetad med de olika redskapen,och
samtidigt kunde det verkligabearbetningsdjupet bestämmas.
Cylindrartogs ut vid samma tillfälle för att
bestämmaskrymdensiteten.Efter ha tagit bort den bearbetade
jordenmättes bearbetningsbottens ojämnhet med enlaserapparatur för
att karakteriserabearbetningsresultatet av de olika redskapen.
Resultat och diskussion
Mängden bearbetad jord skilde sig mycketmellan med de olika
redskapen. Vid plöjningbearbetades betydligt mer jord jämfört
medkultivator, trots att de inställdabearbetningsdjupen var lika.
Vid plöjning till21 cm bearbetades drygt 400 kg jord
perkvadratmeter, medan det var mindre än 200kg med kultivator till
”samma” djup.
-
26
Skillnaden mellan bearbetning till 13 cm ochbearbetning till 21
cm var också betydligtstörre vid plöjning än med kultivator.
Dettabetyder att det verkliga, genomsnittligabearbetningsdjupet
skilde sig från det inställda(tabell 12). Medan det verkliga och
inställdabearbetningsdjupet stämde bra överens vidplöjning, så var
det effektivabearbetningsdjupet med kultivatorn bara runt10 cm,
oavsett det inställdabearbetningsdjupet.En förklaring till detta är
troligen att jordenbearbetades djupare än det kritiska djupet.
Detkritiska djupet dk är proportionellt motpinnbredden bp och
omvänt proportionellt motpinnens lutningsvinkel α, markens
vattenhaltw och markens densitet ρ. Bearbetas jordenunder det
kritiska djupet, så blir jorden utsattför en plastisk deformation,
vilket betyder attjorden bara strömmar runt pinnarna: det skeringen
upplyftning av jord och pinnarna lämnardjupa klyftor i marken.Som
följd av att bearbetningen medkultivatorn skedde under det kritiska
djupet,åtminstone på lättleran, varbearbetningsbotten mycket ojämn
efterbehandling med kultivator (figur 12).
Tabell 12. Effektiva bearbetningsdjup i cmför de olika redskapen
på de två jordarna.Bearbetning lätt lera styv leraPlöjning till 13
cm 13 13Plöjning till 17 cm 18 19Plöjning till 21 cm 22
22Kultivator till 13 cm 9 10Kultivator till 17 cm 12 11Kultivator
till 17 cm 13 10Tallriksredskap 8 10
Kultivatorn lämnade mest jord obearbetadmed djupa klyftor gjorda
av pinnarna.Bearbetningsbottens ojämnhet var mycketmindre efter
både plöjning ochtallriksredskap (figur 12).Effekten, och
följdaktligen energiåtgångenper meter arbetsbredd, ökade både
medhastighet och bearbetningsdjup (figur 13).
-250
-200
-150
-100
-50
00 10 20 30 40 50 60 70 80
Bredd [cm]
Dju
p [m
m]
Figur 12. Exempel på bearbetningsbottens ojämnhet efter plöjning
till 17 cm (mörkgrå linje),bearbetning med kultivator till 17 cm
(svart linje) och bearbetning med tallriksredskap (ljusgrålinje) på
lättleran. Medelvärde av 20 mätningar.
-
27
0
10
20
30
13 cm 17 cm 21 cm 13 cm 17 cm 21 cm
Effe
kt p
er m
eter
arb
etsb
redd
[kW
m-1
]
Kultivator
Tallriks-redskapPlöjning
Figur 13. Effekt per meter arbetsbredd för de olika
bearbetningarna på styva leran (svartastaplar) och på lättleran
(vita staplar) med 4 km h-1.
Beskrivs däremot dragkraftsbehovet i relationtill den verkligen
bearbetade jordmängden, såvisar sig en annan bild (figur 14 och
15).Eftersom mängden bearbetad jord var mycket
högre vid plöjning jämfört medkultivatering, så blir
dragkraftsbehovetliksom energiåtgången per meter arbetsbreddoch
meter bearbetningsdjup till och
0
50
100
150
200
13 cm 17 cm 21 cm 13 cm 17 cm 21 cm
Dra
gkra
ftsbe
hov
[kN
m-2
]
Plöjning
Tallriks-redskap
Kultivator
Figur 14. Dragkraftsbehov per meter arbetsbredd och meter
bearbetningsdjup för de olikabearbetningarna på styva leran med 4
km h-1 (vita staplar), 6 km h-1 (gråa staplar) och 9 km h-1(svarta
staplar).
-
28
med mindre vid plöjning jämfört medbearbetning med
kultivatorDragkraften ökade med ökad hastighet (figur16), oavsett
bearbetningsdjup. Två effekterförklarar detta. Redskapet
accelererarjordpartiklarna, vilket kräver energi.Partiklarnas
energimängd är proportionell mothastigheten i kvadrat. Dessutom är
markensskjuvhållfasthet en funktion av belastnings-hastighet och
ökar med ökad hastighet, vilketbetyder att det krävs mer energi att
brytasönder aggregat med en högre hastighet.
R2 = 0.855
R2 = 0.2581
R2 = 0.9612
0
50
100
150
0 5 10 15Hastighet [km h-1]
Dra
gkra
fts [
kN m
-2]
Figur 16. Dragkraftsbehov per meterbearbetningsbredd och
meterbearbetningsdjup på lättleran som funktionav körhastigheten
för plöjning (gråatrianglar), kultivator (vita rutor)
ochtallriksredskap (svarta cirklar), samt linjäraregressionslinjer
för de tre redskapen.
Slutsatser
Vill man jämföra dragkraftsbehovet ellerenergiåtgången för olika
redskap, så måste tashänsyn till mängden jord som blir
bearbetad.Resultat från försöket visade att mängdenbearbetad jord
var mycket högre vid plöjningjämfört med bearbetning med kultivator
vidsamma inställda bearbetningsdjup. Det
effektiva, genomsnittliga bearbetningsdjupetmed kultivatorn var
bara runt 10 cm, ävenom det bearbetades till 21 cm djup. Somföljd
blev bearbetningsbotten mycket ojämnefter bearbetning med
kultivator.
Kontaktpersoner är Thomas Keller, telefon018-671210 och Johan
Arvidsson, telefon018-671172.
0
50
100
150
200
13 cm 17 cm 21 cm 13 cm 17 cm 21 cm
Dra
gkra
ftsbe
hov
[kN
m-2
]
Plöjning Kultivator
Tallriks-redskap
Figur 15. Dragkraftsbehov per meter arbetsbredd och meter
bearbetningsdjup för de olikabearbetningarna på lättleran med 4 km
h-1 (vita staplar), 6 km h-1 (gråa staplar) och 9 km h-1(svarta
staplar).
-
29
Ekoskär och Kalk
Hösten 2000 startades två försök där möjligheterna att mekaniskt
luckra plogsuleskiktetoch att stabilisera den uppkomna luckringen
med hjälp av släckt kalk undersöks.Luckringen genomfördes i samband
med plöjningen med hjälp av ett så kallat ekoskärfrån Kverneland.
Vid undersökningar av plogsuleskiktet som gjordes mer än ett
halvårefter luckringen var genomsläppligheten av vatten högst i de
led där slammad, släckt kalkhade tillförts.
Hösten 2000 lades två försök i försöksserieR2-4124 ut på Ultuna
med syfte att undersökamekanisk luckring av plogsuleskiktet
samtmöjligheterna att stabilisera den uppkomnaluckringen med släckt
kalk. Luckringengenomfördes i samband med plöjningen medhjälp av
ett s.k. ekoskär från Kverneland.Ekoskäret (ser i princip ut som
ett vinklatjärn) monterades på varje plogkroppsundersida. Varje
sådant skär arbetade tio cmdjupt och luckringen nådde därmed tio
cmunder plogdjupet. Försöken plöjdes till ca 20cm och det innebar
att ekoskäret luckradeskiktet 20-30 cm. Ekoskärets arbetsbredd på22
cm innebar att drygt halva plogbreddenluckrades då tiltbredden var
40 cm.
För att undersöka om luckringen går attstabilisera kemiskt
tillfördes släckt kalk isamband med plöjningen. I båda
försökenfanns försöksled där uppslammad kalksprutades ut direkt i
det luckrade skiktet iomedelbar anslutning till plöjningen. I ett
avde två försöken spreds dessutom kalk överhela markytan före
plöjningen.
Försöken ligger i omedelbar anslutning tillvarandra på Ultuna
utanför Uppsala ochjordarten utgörs av en styv lera. Lerhalten är53
% i matjorden och 62 % i alven.Mullhalten är 3,5 % i matjorden och
0,4 % ialven. Samtliga led höstplöjdes i slutet avoktober år 2000.
Nedan redovisasförsöksleden i de två försöken;
A1. PlöjningB1. Plöjning med ekoskär år 1C1. Plöjning med
ekoskär år 1 och 2D1. Plöjning med ekoskär år 1, 2 och 3E1. Plöjn.
med ekoskär år 1 + kalk i fåran år 1F1. Plöjning + kalk i fåran år
1
De båda försöken skiljer sig endast åt genomatt 4 ton/ha släckt
kalk spreds på markytan iförsök nr. 1 före plöjning hösten år
2000.
I två led per försök spreds kalk direkt i fåran,vilket innebar
att den släckta kalken förstslammades upp i en tank och sedan
pumpadesut direkt på plogfårornas botten i sambandmed plöjningen.
Förhoppningen var då attkalken, i de led som luckrats med
ekoskär,skulle rinna ned i det luckrade skiktet.Kalkgivan var i
dessa led cirka 4,4 ton/ha.
Försöken kombisåddes den 9/5 med korn avsorten Filippa.
Gödningsgivan var 271 kg NP-S 27-5 per hektar (73 kgN).
-
30
Fig. 17. Spridning av slammad, släckt kalkdirekt i fåran.
Resultat och diskussion
I mitten av maj mättes penetrationsmotståndeti skiktet 0-50 cm.
Mätningarna gjordes iförsöksleden A, B, E och F i båda försöken.
Ifigur 18 visas resultaten från mätningarna iförsök nr. 2. I båda
försöken hadeekoskärsleden (led B & E) signifikant
lägremotstånd i alvens övre delar än motsvarandeled utan ekoskär
(led A & F). I samband medpenetrometer-mätningarna undersöktes
ävenvattenhalten i matjord och alv och avresultaten från dessa kan
man konstatera att
skillnaderna i penetrometermotstånd ej kundeförklaras av
vattenhaltsskillnader.
För att undersöka om användningen avekoskäret också hade
förbättrat markensfunktion undersöktes den
mättadevattengenomsläppligheten i plogsuleskiktet,(figur 19). Vid
denna undersökning vargenomsläppligheten högst i ekoskärsleden
därslammad, släckt, kalk hade tillförts direkt ifåran i samband med
plöjningen (led E).Samtidigt visade sig ekoskärsledet utan kalk
ifåran (led B) ha relativt låg genomsläpplighet.I försök nr. 1, där
kalk spreds på ytan, vargenomsläppligheten till och med lägst i
justled B1. Det skall dock betonas att dessaskillnader ej var
statistiskt signifikanta menresultaten antyder att luckringen var
stabilarei ekoskärsledet där slammad kalk tillfördes isamband med
bearbetningen. Det dåligaresultatet i ekoskärsledet utan
kalkspridning ifåran (led B) pekar på riskerna med
mekaniskalvluckring. All jordbearbetning förstör en delav
maskgångarna och sprickorna i detbearbetade skiktet och görs denna
bearbetningfelaktigt eller under ogynnsammaförhållanden riskerar
man att förlora mer änman vinner. Resultatet kan alltså bli att
enbefintlig struktur ersätts med en sämre.
05
101520253035404550
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4MPa
cm
A2. PlöjningB2. Plöjning med ekoskärE2. Plöjning med ekoskär +
kalk i fåranF2. Plöjning + kalk i fåran
Figur 18. Penetrationsmotstånd (MPa) i skiktet 0-50 cm i försök
nr 2.
-
31
0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16
F2. Plöjning + kalk i fåran
B2. Plöjning med ekoskär
E1. Plöjning med ekoskär + kalk i fåran, kalk på ytan
A1. Plöjning, kalk på ytan
cm/h
Försök 1
Försök 2
Figur 19. Mättad genomsläpplighet av vatten (cm/h).
Skörderesultaten redovisas i tabellerna 16 och17 nedan.
Tabell 16. Skörd i försök nr. 1. Över hela försöket spredskalk
på markytan Korn, Filippa kg/haA1. Plöjning 5210B1. Plöjning med
ekoskär år 1 5250C1. Plöjning med ekoskär år 1 och 2 5220D1.
Plöjning med ekoskär år 1, 2 och 3 5010E1. Plöjn. m. ekoskär år 1 +
kalk i fåran år 1 5500F1. Plöjning + kalk i fåran år 1 5370 LSD
Signifikansnivå
Tabell 17. Skörd i försök nr. 2 Korn, Filippa kg/haA2. Plöjning
4980B2. Plöjning med ekoskär år 1 4870C2. Plöjning med ekoskär år 1
och 2 4990D2. Plöjning med ekoskär år 1, 2 och 3 4900E2. Plöjn. m.
ekoskär år 1 + kalk i fåran år 1 5230F2. Plöjning + kalk i fåran år
1 5220LSD 220 Signifikansnivå *
I båda försöken var skörden högst iekoskärsledet där kalk spreds
direkt i fåran(led E) följt av det konventionellt plöjda ledet
där kalk spreds direkt i fåran (led F). I försöknr. 2 var den
högre skörden i dessa två ledstatistiskt signifikant.
Kalkeffekterna visade sig också myckettydligt i
skörderesultaten. Ser man påskördesiffrorna går det inte att peka
på någontydlig skördehöjande effekt av ekoskäret.Däremot är
kalkeffekten tydlig och dessutomstatistiskt signifikant i försök
nr. 2. I försöknr. 1, där kalk spreds på ytan före plöjning,var
skörden genomgående högre än i försöknr. 2 och allra högst var
skörden i de två ledendär slammad kalk dessutom spreds direkt
ifåran i samband med plöjningen (led E1 ochF1). I försök nr. 2 gav
leden med slammadkalk ungefär fem procent högre skörd än deövriga
leden, en skillnad som var statistisktsignifikant. Sambandet var
alltså: ju mer kalkdesto högre skörd.
Kontaktperson är Urban Svantesson, tel. 070-4856269, eller Tomas
Rydberg, 018-67 12 00.
-
32
SÅBÄDDSBEREDNING OCH YTSKIKTETS FUNKTION
Såbäddsberedningen är ett kritiskt moment inom växtodlingen, då
det gäller att få en säker groningoch förhindra avdunstning från
marken. Ämnet har varit föremål för omfattande studier
vidavdelningen för jordbearbetning, bl.a. modellstudier av
såbäddens funktion (olika aggregatstorlekar,sådjup, vattenhalter i
såbädden m.m.).Fältförsöken är främst inriktade på följande
problemställningar:
- att anpassa såbäddsberedningen med avseende på jordart, gröda,
klimat ochodlingssystem
- att vara med och utveckla ny såteknik, speciellt sådan som är
bättre lämpad förplöjningsfri odling
- att studera verkan av tidig sådd och en förenklad såteknik
De försök som f.n. pågår inom detta område är (startår inom
parentes):
R2-5070 Försök med såplog (1999)R2-4123 Vårsådd vid utebliven
höstbearbetning med fånggröda (2001)R2-4122 Minimerad
höstbearbetning till vårsådd (2001)
-
33
Försök med såplog
Under 1999 startades tre försök där en så kallad såplogs
användbarhet på olika jordarprövas. Ett försök är beläget på en
lättlera och de två övriga på mellanleror. Försöksåret2001
fungerade såplogssystemet allra bäst på en mellanlera med 30 % ler
i matjorden.Där gav såplogsledet som vältades efter sådd till och
med högre skörd än det höstplöjda,konventionellt sådda ledet.
Under 1999 startades tre fastliggande försök iserie R2-5070 med
Kvernelands såplog påSäby gård utanför Uppsala. För att
undersökahur såplogssystemet fungerar på olika jordarhar de tre
försöken lagts på fält med skildalerhalter, 16 %, 30 % och 36 % ler
imatjorden. Såplogssystemet innebär attplöjning och sådd sker i
samma överfart,vilket gör att vårsådden normalt kantidigareläggas
10-20 dagar. Såplogssystemetär således ett system med
reduceradjordbearbetning (färre överfarter) och tidigsådd.
Våren 2000 prövades även Kvernelandsekoskär i två försöksled.
Syftet med ekoskäretär att luckra skiktet omedelbart under
plogen,det vill säga plogsulan.
Ekoskäret har formen av ett vinklat järn sommonteras på
plogkroppens undersida, och detarbetar tio cm djupt med en
arbetsbredd på 22cm. Vid bearbetningen av leden där ekoskäretingick
monterades ett ekoskär på varjeplogkropp. Färsöken plöjdes till
cirka 20 cmdjup och det innebar att ekoskäret luckradeskiktet kring
20-30 cm. Ekoskäretsarbetsbredd på 22 cm innebar att drygt
halvaplogbredden luckrades då tiltbredden var 40-43 cm.
Såplogsförsöken är randomiseradeblockförsök bestående av sex led
i fyraupprepningar. I tabell 18 redovisasförsöksleden.
Tabell 18. Försöksled A. HöstplöjningB. VårplöjningC. SåplogD.
Såplog + vältningE. Såplog + ekoskär år 2000F. Vårplöjning +
ekoskär år 2000
De två försöken som är belägna påmellanleror med 30 respektive
36 % ler imatjorden såddes med havre av sorten Stork.Försöket som
är beläget på en lättlera med 16% ler i matjorden såddes med korn
av sortenFilippa. De konventionellt sådda ledenharvades två till
fem gånger före sådden somutfördes med en konventionell såmaskin
avmärket Nordsten. Plogsådd utfördes vid förplogsådd optimal
tidpunkt, dvs 10-20 dagarföre konventionell sådd. Samtliga
försöksledkombigödslades med 284 kg NP.S 27-5.3 perhektar (77
kgN/ha)
På grund av riklig nederbörd omedelbart efterplogsådden i
försöket som är beläget på enmellanlera med 36 % ler utvecklades
där enrelativt kraftig skorpa. Skorpan bröts medhjälp av en
såbäddsharv men resultatet blevinte bra.
I försöket som är beläget på en lättlera (16 %ler) utvecklade
såplogsleden en drygtcentimetertjock skorpa. Trots att skorpan
vartunn och skör blev effekten kraftig i form avkornskott som inte
förmådde tränga upp tillytan utan återfanns döda under skorpan.
Ingenskorpbrytning gjordes på lättleran.
-
34
Resultat och diskussion
I försöken med lättast respektive styvast jordundersöktes
penetrationsmotståndet i skiktet0-50 cm. Mätningarna gjordes i
mitten avmaj. I figur 20 redovisas resultaten
frånpenetrometermätningarna i försöket som ärbeläget på en lättlera
(16 % ler). Såplogsledenhade i de flesta fall
lägrepenetrometermotstånd i matjorden än dekonventionellt sådda
leden. Det vältadesåplogsledet hade betydligt högre motstånd
änövriga såplogsled i hela matjorden. Deförsöksled som plöjdes med
ekoskär monteratpå plogkropparna våren 2000 hade betydligtlägre
penetrometermotstånd i alvens överstadel. Dessa resultat
frånpenetrometermätningarna gäller för bådaförsöken och
skillnaderna var på många djupstatistiskt signifikanta. I samband
medpenetrometermätningarna undersöktes även
vattenhalten i matjord och alv och avresultaten från dessa kan
man konstatera attskillnaderna i penetrometermotstånd ej
kundeförklaras av vattenhaltsskillnader.
Strax efter sådd mättes infiltrationen av vatteni fält i de två
försöken med högst respektivelägst lerhalt (36 % resp. 16 %).
Infiltrationenmättes i skiktet från ca 25 cm och nedåt.Mätningarna
utfördes i det höstplöjda ledet(led A), i ledet med såplog +
ekoskär våren2000 (led E) och i ledet med vårplöjning +ekoskär
våren 2000 (led F). I figur 21 visasinfiltrationen efter 5, 15, 30,
45 respektive 60minuter i försöket som är beläget påmellanleran (36
% ler). På lättleran varinfiltrationen efter 60 minuter högst i
dethöstplöjda ledet utan ekoskär. Inga skillnaderi
infiltrationshastighet var statistisktsignifikanta.
0
10
20
30
40
50
0 0 ,5 1 1 ,5 2 2 ,5 3 3 ,5 4M P a
cm
A . H östp lö jn ingB . V å rp lö jningC . S åp logD . S åp log
+ vä ltningE . S åp log + ekoskä r 2000F . V å rp lö jning + ekoskä
r 2000
Figur 20. Penetrationsmotstånd (MPa) i skiktet 0-50 cm i
såplogsförsöket beläget på en lättlera (16 % ler).
00,10,20,30,40,50,60,70,80,9
0 10 20 30 40 50 60 70
tid (m in)
k-vä
rde
(cm
/min
)
A . HöstplöjningE. Såplog + ekoskär 2000F. Vårplöjning + ekoskär
2000
Figur 21. Infiltration av vatten i skiktet från 25 cm och nedåt
som en funktion av tid i försöket beläget på en mellanleramed 36 %
ler.
-
35
I slutet av augusti och början av septemberskördades försöken.
Skörderesultatenredovisas i tabell 19.
Tabell 19. Skörd år 2001. I tabellhuvudet anges lerhaltenpå
försöksplatsen ifråga. LSD värdet anger den minstaskillnad som
krävs mellan två skördevärden för att dessaskall vara statistiskt
signifikant skilda Lerhalt 36% 30% 16%
Havre Havre Korn kg/ha kg/ha kg/haA. Höstplöjning 4080 5570
3690B. Vårplöjning 1910 5200 3640C. Såplog 1940 4190 1790D. Såplog
+ vältning 3060 5580 3110E. Såplog + ekoskär år 2000 1720 3830
2160F. Vårpl.. + ekoskär år 2000 2660 5520 3980 LSD 730 650 390
Signifikansnivå *** *** ***
I figur 22 visas skördeutvecklingen åren1999-2001 för de
försöksled som funnits medfrån försökets start.
Ett välkänt problem vid tidig sådd är denökade risken för
kraftiga regn och att enhämmande skorpa utbildas innan grödanhinner
komma upp. Detta drabbadesåplogsleden i försöket på den
styvastemellanleran (36 % ler). Den konventionellasådden gjordes
mer än två veckor senare änplogsådden och klarade sig
frånskorpbildning. Trots att en skorpbrytninggjordes i såplogsleden
blev skadornaomfattande.
Skorpbildning ställde även till problem iförsöket som är beläget
på en lättlera med 16% ler i matjorden. Detta försök såddes
efterdet kraftiga regnet som åstadkom skorpan idet ovan nämnda
försöket. Trots detutbildades en skorpa i såplogsleden. Skorpanvar
tunn och relativt skör men fick allvarligakonsekvenser i form av
ett stort antal dödaskott som inte hade klarat att ta sig upp.
Ovanstående resonemang kring skorpbildningpekar på vikten av att
inte så om störrenederbördsmängder väntas de närmastedagarna. En
faktor som kan ha förstärktskorpbildningens negativa effekter i
försökenvar det relativt stora sådjupet. Såplogen ger
ingen väldefinerad såbotten där utsädet kanplaceras. Det gör att
kärnorna inte ligger påett enhetligt djup utan är placerade i
ettrelativt brett ytskikt. Rädslan för att utsädetskulle placeras
för grunt gjorde i våras att detplacerades på ett djup som
förmodligen varför stort. Många skott hade troligen alltför
liteenergi och näring kvar när de nådde ytan.
Försöket som är beläget på en mellanlera med30 % ler i
matjorden, såddes samtidigt somlättjordsförsöket men drabbades ej
av någonskorpbildning. Det berodde förmodligen påden högre
lerhalten och den därav högrestrukturstabiliteten. På en jord med
så höglerhalt som 30 % undviker man normalt attutföra den primära
bearbetningen på våren.Därför är det intressant att konstatera
attsåplogsledet med vältning var det försöksledsom gav allra högst
skörd i år. Skillnaden vardock bara 10 kg/ha jämfört med
dethöstplöjda, konventionellt sådda, försöksledetoch 70 kg/ha
jämfört med ett av de vårplöjda,konventionellt sådda, leden.
Såplogsleden som vältades har gett bättreskörd än övriga
såplogsled på alla treförsöksplatser alla tre försöksår. En del
avförklaringen till det kan vara den indirektaminskning av sådjupet
som en vältninginnebär. I och med att ytlagret trycks ihop
ochkompakteras så får ju utsädeskärnan kortareväg till markytan.
Den viktigaste förklaringentill högre skörd är antagligen att
återpackningökade markens ledningsförmåga för vattenoch
näringsämnen.
Våren 2000 prövades även KvernelandsEkoskär i såplogsförsöken.
Ekoskäretluckrade skiktet omedelbart under plogdjupet,dvs
plogsulan. Frågan är dock hur stabil sådanluckring är. Tidigare
erfarenheter har visat atteffekterna av mekanisk alvluckring oftast
ärosäkra och kortlivade. Därför var resultatenfrån
penetrometer-mätningarna, som gjordes imitten av maj, mycket
intressanta. Dessamätningar av markens mekaniska motståndgjordes
mer än ett år efter luckringen.Mätningarna visade
attpenetrometermotståndet var betydligt lägre i
-
36
de led där Ekoskäret användes våren 2000.Skillnaden mellan leden
med och utanEkoskär var ungefär lika stora som vidmätningarna som
gjordes våren 2000.
Penetrometermätningarna visade också attsåplogsleden i de flesta
fall var betydligtluckrare i matjordskiktet än de
konventionelltsådda leden. Det resutatet är naturligteftersom ingen
annan sekundär bearbetninggörs än den som åstadkoms av
tiltpackarenoch såbillarna. Det luckrare tillståndet bör
haförsämrat den kapillära upptransporten avvatten genom matjorden.
Detta gäller isynnerhet de två försöken belägna påmellanleror. På
lättleran kan man förvänta sigatt den grövre
kornstorleksfördelningen ikombination med dess lägre
aggregatstabilitetgjorde att jorden snabbt återfick förmågan
tillkapillär transport genom det luckrade skiktet.Det är heller
ingen tvekan om attsåplogssystemet gav en grövre såbädd
påmellanlerorna än vad konventionellsåbäddsberedning gjorde. En
grövre såbäddger ett sämre avdunstningsskydd, vilket kanleda till
snabba och stora förluster av vattentill atmosfären. Den högre
potentiellaavdunstningen i kombination med försämradkapillär
upptransport av vatten gör att riskenär stor för att vattenbrist
skall försämrabeståndets etablering och tillväxt isåplogssystemet,
när det används på jordarmed hög lerhalt. Den grövre såbädden i
kombination med att såplogen inte gav någonegentlig såbotten
ökar risken för dåliguppkomst. Under den relativt torraväxtsäsongen
år 2001 samverkadeovanstående faktorer vilket bidrog till detdåliga
resultatet i såplogsleden på denstyvaste leran.
För att undersöka om användningen avEkoskär även förbättrat
markens funktionundersöktes plogsuleskiktet också medavseende på
mättad genomsläpplighet avvatten, torr skrymdensitet, rotdensitet
ochinfiltration i fält. Alla undersökningar utomden sistnämnda
gjordes i laboratoriet påjordprover tagna i respektive försök.
Dessaundersökningar pekade dock inte på någonentydig förbättring i
leden som bearbetatsmed Ekoskär våren 2000. Till exempel visadesig
genomsläppligheten för vatten iplogsuleskiktet vara lägre i
såplogsledet, medekoskär monterat våren 2000, än försåplogsledet
utan ekoskär. Det väckerfarhågor om att ekoskäret kan ha förstört
enbefintlig, god, struktur. Det skall dockbetonas att
undersökningen avgenomsläppligheten endast gjordes pålättleran.
Kontaktperson är Urban Svantesson, tel. 070-4856269, eller Tomas
Rydberg, 018-67 12 00.
0
1 0 0 0
2 0 0 0
3 0 0 0
4 0 0 0
5 0 0 0
6 0 0 0
3 6 % 3 0 % 1 6 % 3 6 % 3 0 % 1 6 % 3 6 % 3 0 % 1 6 %
k g /h a
S k ö rd 1 9 9 9 S k ö rd 2 0 0 0 S k ö rd 2 0 0 1
H ö s tp lö j n in g S å p lo g S å p lo g + v ä ltn in g
Figur 22. Skördeutveckling 1999-2001, i leden höstplöjt, såplog
och såplog + vältning. Procentsatsen under respektivestapel anger
lerhalten på försöksplatsen ifråga.
-
37
Vårsådd vid utebliven höstbearbetning med fånggröda
För att undersöka möjligheten att vårbearbeta lerjordar bevuxna
med fånggröda inleddesvåren 2001 en försöksserie som jämför grund
bearbetning på våren med andrabearbetningsmetoder. Resultaten visar
att trots en mindre fördelaktig såbädd så gav grundbearbetning till
endast 5-6 cm god uppkomst och lika bra skörd som
referensledethöstplöjning.
För att minska det i vissa områdenomfattande läckaget av kväve
från åkerjord,har ett stort intresse för en
ändradbearbetningsstategi vuxit fram. Senarelagdprimärbearbetning
kombinerat med envälväxt fånggröda har i försök på lättjordminskat
kväveläckaget med 15-17 kg/ha ochår. Att senarelägga
primärbearbetningen,eller gå över till vårbearbetning, är
vanligtoch att rekommendera på lättare jordar. Pålerjordar behövs
vinterns strukturbildandeeffekt efter primärbearbetningen,
varförvårbearbetning är mycket ovanlig.
I ett försök att vårbearbeta lerjordar medfånggröda och
samtidigt undvika problemenmed vårplöjning, startades våren 2001
enförsökserie på Ultuna, R2-4123, där grundbearbetning till 5-6 cm
infördes somprimärbearbetning. Den grundabearbetningen utfördes med
ett redskap frånVäderstad-Verken AB, kallat Rexius Carrier.
Rexius Carrier är en tung vält kombineratmed ett förredskap,
kallat System Disc.Förredskapet är uppbyggt av två rader,
tättmonterade, skålade tallrikar. En tät delning,och en kraftigt
vinklad infästning samt enkörhastighet i 10-14 km/h gör att hela
ytanblir bearbetad ned till inställt arbetsdjup påen
överfart.Försöksseriens tre försök lades ut påSäby, strax söder om
Uppsala, på jordar med
20, 30 och 40 % ler, och med följandeförsöksplan:
A=Höstplöjning + 2 harvningarB=Vårplöjning + 3
harvningarC=Rexius Carrier 1 g.D=Rexius Carrier 2 ggr.E=Vårplöjning
+ Rexius TwinF=Tallriksredskap 2 ggr. + 1 harvning
Före de plöjningsfria bearbetningarnabekämpades fånggrödan med
etttotalverkande preparat. Vårbruket inledesmed vårplöjning den 19
april. Huvuddelen avbearbetningarna gjordes sedan den 9 maj,varpå
havresådd följde den 10 maj. Såddengjordes med en skivbillsmaskin
typ Rapid.
Efter sådden gjordes en såbädds-undersökning, där såbäddens
djup, yt- ochbottenjämnhet, aggregatstorleksfördelningoch
vattenhalt analyserades. Två respektivefyra veckor efter sådd
räknades plantantalet.Fyra veckor efter sådd bestämdes
mängdenörtogräs i försöken. Den 31 augustiavslutades säsongens
arbete med skörd avhavren.
Resultat
Resultaten från undersökningen avsåbäddens jämnhet och
bearbetningsdjuppåverkades av metodiska problem med halmoch
fånggröderester, vilket gjorde att det ärsvårt att dra säkra
slutsatser.
Resultaten från såbäddens aggregat-storleksfördelning visar att
det, i led A, somlegat plöjt under vintern och utsatts för
frosttillsammans med bevätnings- ochupptorkningsprocesser, skapats
en finstruktur. På den lätta och den styva leran harled E den
minsta andelen jord
-
38
beroende på att vinterns klimatpåverkanuteblivit och att
redskapet inte har förmåttsönderdela aggregaten. Det senare kan
beropå att jorden var för torr vid körning medRexius Twin. En annan
faktor som kan hastor betydelse för andelen jord
-
39
Tabell 20. Resultat från ogräsräkningen. Medelvärden med samma
bokstav är inte signifikantskilda, p
-
40
Minimerad höstbearbetning till vårsådd
Hösten 2000 startades ett försök med grund bearbetning till 5-6
cm med Väderstads RexiusCarrier. Havreskörden blev relativt god,
5200 kg/ha i medeltal. En klar tendens för ökatskörd vid ökat
bearbetningsdjup kunde konstateras, dock blev inga skillnader
signifikanta.
Grund bearbetning till 5-6 cm har på ett par årblivit ett
alternativ till den sedvanligaplöjningsfria bearbetningen, främst i
Frankrike,Tyskland och Storbritanien. Tanken är attundvika alltför
stor luckring, att bevara dennaturliga struktur marken har samt att
med ettminskat bearbetningsdjup minskadragkraftsbehovet.
Väderstad-Verken ABtillverkar sedan ett par år tillbaka ett
redskapsom är ämnat för grund bearbetning, kallatRexius Carrier med
System Disc.
Redskapet består av en tung vält och ettförredskap, kallat
System Disc. Förredskapet äruppbyggt av två rader, tätt monterade,
skåladetallrikar. Tallrikarnas täta delning, kombineratmed en
kraftigt vinklad infästning och enkörhastighet i 10-14 km/h gör att
hela ytan blirbearbetad ned till inställt arbetsdjup på
enöverfart.
Hösten 2000 startades ett försök med RexiusCarrier i syfte att
inleda försök med grundbearbetning i mellansverige. Försöket,
R2-4122, placerades på Ultuna på en styv lera.
Försöksleden framgår av tabell 22. Vid det
sistabearbetningstillfället, den 5 oktober, varmarken mycket blöt,
varvid resultatet blevrejält kokigt och ojämnt.Vårbruket bestod i
att hela försöket vårsåddesmed havre den 2 maj, utan
föregåendebearbetning förutom led G som harvades tvågånger. Sådden
skedde med enskivbillssåmaskin typ Rapid.
Resultat
I försöket gjordes räkningar av bådeplantuppkomst och
örtogräsförekomst, dockutan att några ledskillnader kunde
påvisas.
Skörden av havren skedde den 23 augusti.Skörden var relativt
god, i medeltal 5200 kg/ha,speciellt med tanke på att försommaren
varmycket torr. Ledskillnaderna var ej statistisktsignifikanta. Man
kan dock se en klar tendensatt ett ökande bearbetningsdjup gav en
ökadskörd. Högst skörd var det i det plöjda ledetoch lägst i ledet
endast bearbetat till 5-6 cm, setabell 23. Förutom den minimerade
luckringenvar troligtvis de dåliga bearbetnings-förhållandena under
senhösten 2000 orsaken tillskördeminskningen i de grundare
bearbetadeleden. Försöket avslutades i och med säsongen2001, och
övergick i försök med grundbearbetning till höstsäd.
Kontaktpersoner ärTomas Rydberg, 018/671200 och
FredrikAndersson,070/5142605.
-
41
Tabell 22. Försöksplan för försök R2-4122Bearbetningsdjup
A=Tallriksredskap 2 ggr. + vältning 1 g. efter första
bearbetningen 10-12 cmB=Tallriksredskap 2 ggr. 10-12 cmC=Kultivator
2 ggr. + vältning 1 g. efter första bearbetningen 10-15
cmD=Kultivator 2 ggr. 10-15 cmE=Rexius Carrier 1 g. + Kultivator 1
g. 5-6 resp.10-15 cmF=Rexius Carrier 2 ggr. 5-6 cmG=Konventionell
plöjning + 2 harvningar 20-22 resp. 4-5 cm
Tabell 23. Skörd, kg/ha och relativtal (plöjning=100) i
försöksserie R2-4122 2001Försök nr 679/2000Län, plats UltunaJordart
SLFörfrukt HöstveteGröda HavreA=Tallrikredskap 2 ggr. + vältning 1
g. (10-12 cm) 5070 93B=Tallriksredskap 2 ggr. (10-12 cm) 5280
96C=Kultivator 2 ggr. + vältning 1 g. (10-15 cm) 5310
97D=Kultivator 2 ggr. (10-15 cm) 5370 98E=Carrier 1 g. + Kultivator
1 g. (5-6 och 10-15 cm) 5040 92F=Carrier 2 ggr. (5-6 cm) 5000
91G=Konventionell plöjning (20-22 cm) 5480 100
-
42
Fröplacering och vertikal rörelse för en fjädrande såbill
påVäderstads rapidsåmaskin
Vid vårsådd under torra förhållanden är det viktigt att utsädet
placeras där det finnstillräckligt med fukt. För att
Väderstad-Verkens rapidsåmaskin ska bli bättre på dettahar en
fjädrande såbill tagits fram och testats. Fastän den fjädrande
såbillen inte varföljsam gentemot bearbetningsbotten, gav den
bättre fröplacering och uppkomst än denvanliga rapidbillen.
En såmaskins främsta uppgift är att placerautsädet i rätt mängd
och på rätt djup. För attfå ner utsädet i marken används någon typ
avsåbill. Oavsett vilken typ av såbill somanvänds, måste utsädet
placeras där det finnstillräckligt med syre, värme och fukt för
attgro. Väderstad-Verkens rapidsåmaskinplacerar utsädet på ett
visst djup i förhållandetill markytan, utan att följa
jordmotståndet, sefigur 25. Detta kan leda till att utsädet
hamnarlite för grunt. Vid vårsådd på lerjordar undertorra
förhållanden kan en för grund såddmedföra att utsädet får svårt att
gro vilketleder till sämre uppkomst. För att
förbättrarapidsåmaskinens förmåga att alltid placerautsädet i
fuktig jord har Väderstad-VerkenAB tagit fram en ny typ av såbill.
Dennasåbillen är liksom den vanliga rapidbillenplacerad bredvid en
tallrik som går på ettvisst djup i förhållande till markytan. För
attsåbillen ska kunna röra sig är den ledat infästoch
fjäderbelastad. Detta möjliggör attsåbillen kan röra sig ca. 15 mm
och gådjupare än den nuvarande billen som sitterfast monterad i
förhållande till tallriken.Tanken är att detta ska göra såbillen
meraföljsam och mindre känslig för sten. Syftet
med examensarbetet var att jämföra den nyafjädrande såbillen med
den vanliga fastarapidbillen. För att undersöka fröplacering och
uppkomstefter sådd lades ett försök ut på Ultuna.Försöket såddes
med tre olika typer avsåbillar: Den vanliga typen av rapidbill,
dennya typen av rapidbill med hård fjäder ochden nya typen av
rapidbill med lös fjäder.Dessutom kördes försöket med tre
olikasådjup. För att se hur de fjädrande såbillarnarörde sig under
sådd, gjordes ett annatfältförsök. I detta försök användes
ennykonstruerad mätutrustning bestående avlägesgivare som
registrerade billrörelserna, sefigur 26. En givare satt på en
såbill med hårdfjäder och en givare satt på en såbill med
lösfjäder. Försöket kördes med fyra olika sådjupoch med tre olika
körhastigheter.
Resultat
Andel kärnor som var placerade på ellerunder bearbetningsbotten
för olika såbillar,sådjup och antal harvningar framgår av tabell24.
I jämförelse med den vanliga rapidbillenvar andelen rätt placerade
kärnor signifikanthögre, oavsett fjädertyp, för den
fjädrandesåbillen. Det fanns däremot inga signifikantaskillnader
mellan såbillar med hård fjäder ochde med lös fjäder. Sådjupet hade
också storbetydelse för fröplaceringen. Det varsignifikant större
andel rätt placerade kärnorvid 5 cm sådjup än vid 3 cm sådjup.
Ävenantalet harvningar hade betydelse förfröplaceringen. Tre
harvningar gavsignifikant fler kärnor placerade på