RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGENpub.epsilon.slu.se/5017/1/nilsson_n_100816.pdf · odl ing (jfr t ex Faulkner, E.H.: Plowman~s Folly, Oklahoma 1943). Bortsett från hur

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET UPPSALA

INSTITUTIONEN FÖR MARKVETENSKAP

RAPPORTER FRÄN JORDBEARBETNINGSAVDELNINGEN

Swedish University of Agricuiturai Sciences,

S-75007 Uppsala

Department of Soil Sciences

Reports from the Division of Soil Management

Nr 63 1981

Nils MattiasNilsson >~\

PLÖjNINGSDJUP OCH T1L~REDDER VID HöSTPLÖJNING.

PLOUGHING DEPTHS AND WIDTHS OF FURROW SLICE IN AUTUMNS PLOUGHING.

ISBN 91-576-1010-X

~----------------------~~

N i l s M N i l s son

Sveriges Lantbruksuniversitet, 750 07 UPPSALA

Institutionen för markvetenskap

Rapporter fr~n jordbearbetningsavdelningen

Nr 63, 1981

ISBN 91-576-1010-X

PLÖJNINGSDJUP OCH TILTBREDDER VfD HÖSTPLöJNING.

Ploughing depths and widths of furrow slice ~n autumns ploughing.

Inneh~llsförteckning:

Inledning

Nya plöjningsförsök

Försöksplan

Genomförda försök

Nor rl and

S i d.

2

3

3 4

Bedömning av plöjningsresultatet 5

5 6

8

Tiltläggning samt nedplöjning av växtrester

Markytans r~het

Grödans uppkomst och utveckling

Skörderesultat

Försök y 754/61 Offer

Försök Z 30/63 ÅS

Försök AC 45/63 Röbäcksdalen

Försök BD 23/63 och BD 12/65

Ogräsförekomst

Slutsats och diskussion

Diagram

Sammanfattn i ng

Summary

L i tteratur

Öjebyn

10

10

13

15

19

19

21

24

26

27

29

Slutredogörelse för fem plöjningsförsök i Norrland ~ren 1962--79. Försöksprojekt R2-p04. Försöksserie R2-4106.

INLEDNING

Plog i vår nutida svenska betydelse har använts i ungefär 150 år i vårt land. Tidigare fick man nBja sig med den relativt grunda och ofullstän­diga bearbetning, som man kunde uppnå med hjälp av årder eller trä­plog. I och med att järnplogen kom i bruk har plBjningsdjupet gradvis bl ivit stBrre och stBrre. Under de senaste hundra åren har plBjnings­dj upet mer än fBrdubb lats. (Jfr Arren i us, Handbok i Svenskt Jordbruk, 2:a uppl, Stockholm, 1862).

Orsakerna till det Bkade plBjningsdjupet har varit flera. Plogarna har fBrbättrats, de har gjorts större och kraftigare så att de möjl iggjort och tålt påfrestningarna vid ett större arbetsdjup. Dragkraftsresurserna har också ökats. Traktorn har ersatt oxen och hästen, och den har successivt växt i storlek och fått bättre hjulutrustning med effekti­vare markgrepp. Det tycks också i många fall ha gått "status" i ett stort plöjningsdjup. Man har satt likhetstecken mellan plöjningsdjup (matjord) och välstånd. I början av seklet bedrev dessutom det svenska jordbrukets apostel J P Röösiö en intensiv propaganda för ett ökat plöjningsdjup.

Rent principiellt är det till fBrdel fBr växten med ett stort mat jords­djup. Ett stort plöjningsdjup borde därför vara fördelaktigt och efter­strävansvärt. (Jft t ex Nitzsch, W.v: Bessere Bodenbearbeitung, Berl in 1938) Tyvärr har det visat sig, att det inte alltid är så i praktiken. Alven kan ofta vara betydl igt sämre än matjorden ur produktionssyn­punkt . Den kan också i nnehå 11 a ämnen som är skad 1 i ga för växten. Man måste därför vara försiktig, när man vill öka plöjningsdjupet, så att man inte försämrar matjorden i stället för att fBrbättra den.

Även om alven är av god beskaffenhet, kan en djup plöjning ändå vara ofördelaktig. Den markmikrobiologiska aktivitet, som är så värdefull för markens bBrdighet, är till stor del lokaliserad till matjordens övre skikt. Om man vänder ned detta levande skikt till för stort djup vid plBjningen, så är det till skada för markens mikrobl iv. Många forskare, framfBr allt i norra Mellaneuropa, har därför varnat för för djup plBj­ning. (Jfr t ex GBrbing, J.: Die Grundlagen der Gare im praktischen Ackerbau. Bd 1. Hannover 1948 och Sekera, F~ Gesunder und kranker Boden. Berl in 1951). En del forskare har gått ännu längre och hävdat, att all plBjning är direkt skadl ig och att man därfBr bBr återgå till plogfri odl ing (jfr t ex Faulkner, E.H.: Plowman~s Folly, Oklahoma 1943).

Bortsett från hur den mikrobiologiska aktiviteten påverkas vid 01 ika plBjningsdjup så påverkas också matjordens mullhalt mer direkt beroende på om växt resterna på fältet bl ir inblandade i ett grundare eller djupare jordskikt allt efter plogdjupets storlek. Detta kan ha mycket stor betydelse på t ex skorpbildande jordar och i områden utsatta fBr erosion.

Man kan alltså konstatera att det finns skäl, som talar både fBr och emot ett stBrre plBjningsdjup särskilt om kostnadssidan tas med i bilden.

FBr vårt lands vidkommande har en mångsidig och betydande fBrsBksverk­samhet beträffande plBjning genomfBrts under 30-, 40- och 50-talen av Gunnar Torstensson vid institutionen fBr allmän jordbrukslära vid då­varande LantbrukshBgskolan. Denna verksamhet har fortsatts och komp­letterats av försBksavdelningen fBr jordbearbetning vid nuvarande Sveriges Lantbruksuniversitet. Resultaten från dessa fBrsBk har redovisats

2

av bl a Torstensson och Enge 1943a och 1943b samt 1944a och 1944b Torstensson 1959, Grönevik 1961, 1962, Lomakka 1967, Henriksson 1968 och 1974, Jakobsson 1968, Nilsson och Henriksson 1968, Edl ing, Nilsson och Håkansson 1969, Håkansson 1976, Nilsson 1977 samt Rydberg 1981 (Jfr 1 i tteraturförteckn ingen).

Fastän verksamhet med plöjningsförsök pågått länge i vårt land och varit rätt omfattande vet vi ännu i dag förvånansvärt 1 itet om bl a det optimala plöjningsdjupet under 01 ika förhållanden. De enskilda försök, som genomförts har visserl igen ofta gett statistiskt säkerställda och klara utslag men resultaten varierar alltför mycket från försök till försök för att entydiga och allmängiltiga slutsater skall kunna dras från det förel iggande materialet då det gäller optimalt plöjningsdjup. Helt nyl igen (hösten 1978) har därför en ny serie mångåriga plöjnings­djupsförsök startats av försöksavdelningen för jordbearbetning.

NYA PLöjNINGSFöRSÖK I NORRLAND ÅREN 1963--79

Praktiskt taget alla plöjningsdjupsförsök, som tidigare genomförts i vårt land, har varit lokal iserade till mellersta och sydl igaste Sverige. Som komplettering till dessa försök startades därför i början på 1960-talet en l iten serie orienterande plöjningsförsök i Norrland. Försöken lokal iserades till de fyra nordl igaste länen och placerades på en för resp län typisk jordart. Serien fick nr R2-4106.

Försöksplan, Serie R2-4106

Under 1940- och 1950-talet tillfördes det nordsvenska jordbruket ett av­sevärt antal traktorer och därmed också traktorplogar. Valet stod då vanl igen mellan en enskärig plog med relativt bred plogkropp och en två­skärig plog med smalare plogkroppar. Enl igt rådande uppfattning ansågs den bredskäriga plogen vara att föredra vid plöjning av gammal gräsvall medan den smalskäriga ansågs lämpl igare för annan plöjning. Den bredare plogkroppen medgav ett större plöjningsdjup än den smalare med bibe­hållen god tiltläggning. Den bredare var dessutom enl igt tidigare ut­förda mätningar fördelaktigare än den smalare ur kraftbehovssynpunkt. Den mest aktuella försöksplanen, som man kom att stanna för, bedömdes därför vara följande:

a b c d

grund normaldjup normaldjup djup

plöj n i ng, ca 15 cm, med 12 11 p log plöjning, ca 20 cm, med 12 11 plog plöjning, ca 20 cm, med 1611 plog plöjning, ca 25 cm, med 16 11 plog

=

= =

30 cm:s tiltbredd 30 cm: s t i l tbredd 40 cm:s tiltbredd 40 cm: s tiltbredd

Plöjning enl igt plan skulle genomföras vid varje plöjningstillfälle. All övrig jordbearbetning skulle ske så 1 ikformigt som möjl igt på de 01 ika leden. Försöken skulle vara mångåriga och fastl iggande. I för­söken skulle tillämpas samma växtföljd som på fältet i övrigt d v s en för lokalen normal växtföljd.

För att påskynda omblandningen och snabbare uppnå homogenitet i de nya matjordsskikten ändrades växtföljden fr o m 1972. Då slopades de fler­åriga vallarna, så att höstplöjning skulle ske varje år. Så här i efter­hand kan dock konstateras att omblandningen aldrig hann bl i fullständig under de år, som försöken pågick. Detta framgick klart vid provgräv­ningar, som gjordes under avslutningsåret.

3

Genomf5rda f5rs5k

I serien planerades, som redan nämnts, 4 fältf5rs5k f5rdelade med ett f5rs5k i vart och ett av de nordl igaste länen. Det f5rsta f5rs5ket star­tades h5sten 1961 på Offer i Y län. Två år senare, d v s h5sten 1963 till­kom de 5vriga tre f5rs5ken, ett på vardera ÅS i Z län, R5bäcksdalen i AC län och Öjebyn i BD län. F5rs5ket på Öjebyn spol ierades dock redan efter två år och ersattes med ett nytt h5sten 1965. De 01 ika f5rs5ken, deras varaktighet samt jordarten på de 01 ika platserna redovisas i tabel l 1 nedan.

Tabell 1. F5rteckning 5ver f5rs5ken i serie R2-4l06 åren 1962--79.

F5rs5k nr Trial no.

y 754/61

Z

List of trials in series R2-4106 in 1962--?9.

F5rs5ksplats Place

Offer

ÅS

Sk5rdeperiod Harvesting period

1962--79

1964--79

Jordart, matjord Soil type~ topsoil

måt t 1 mullh mjäl ig mellanlera silty clay loam mått 1 mullh moig moränlättlera 30/63 loam (Morainic till with stones)

AC 45/63 R5bäcksdalen 1964--79 ngt mullh lerig mjäl ig mo sandy loam

BD 23/63 Öjebyn 1964--65 måt L 1 mullh 1 er i g mo loamy sand

BD 12/65 Öjebyn 1966--71 måt t 1 mullh 1 er i g mjäl i g mo sandy loam

Jordarten i de 01 ika f5rs5ken var representativ f5r respektive lokal, d v s mjäl ig lera på Offer, moränlättlera på ÅS och lerig mo på R5bäcksdalen och Öjebyn. I tabell 2 redovisas resultaten från mekanisk och kemisk analys av jordprov från de 01 ika f5rs5ksplatserna.

Tabell 2. Resultat av jordanalyserna. Results of soil analyses

F5rs5k nr Kornstorlekssammansättning % pH Innehåll av P och K mg/100 g Trial no. Particle size distribution % Contents of P and K mg/l00 g

sand mo mjäla ler mull pH PAI KAI PHCI KHCI coarse fine silt clay org. sand sand conto

y 754/61 .1)

5 7 51 32 4.8 5.7 1.4 7.8 65 280 rna t J 2) alv 5 7 68 19 0.9 5.8 4.8 3.9 90 235

Z 30/63 rnatj 23 27 27 18 4.9 5.8 4.4 6.4 42 110 alv 24 27 30 18 0.9 6.0 1.7 3.2 27 105

AC 45/63 rnatj 64 25 ,7 2.8 6.0 4.0 5.3 83 133 alv 63 29 5 2. 1

BD 23/63 rna t j 11 73 6 7 3. 1 5.4 9.8 7.6 122 103 alv 9 79 6 6 O 5.3 2.7 1.8 59 104

BD 12/65 mat j 5 57 21 13 3.5 6.2 5.7 4.0 11 3 130 alv

1) matjord=topsoil 2) alv=subsoil 4

j ord soiz

Den höga mjälahalten i försök y 754/61 på Offer kom att medföra vissa strukturproblem vid den djupaste plöjningen i motsats til l förhållan­dena på de andra platserna. Inblandningen av den mjälarika alven (68 % mjäla) i matjorden gav upphov til l ökad benägenhet för hopslamning och skorpbildning samt grövre struktur i såbädden. Detta resulterade vissa år i sämre groning och beståndsutveckl ing hos grödan.

I försök Z 30/63 på ÅS, där jordarten var moränlera, förorsakade sten­förekomst i alvens övre del vissa svårigheter första året, då det gällde att uppnå fullt djup vid den djupaste plöjningen. Någon motsvarande svårighet visade sig inte följande år el ler på de övriga platserna. Regelbundet genomförda kontrollmätningar visade för övrigt alltid stor överensstämmelse mellan avsett och uppnått plöjningsdjup. (Djupsiff­rorna avser djupet i förhållande till markytan före plöjningen.)

I övrigt har inga av jordarten betingade svårigheter visat sig i för­söken. Däremot har tidig vinter i tre fall hindrat höstplöjning och gjort att vårplöjning måste tillgripas (ett år på vardera Offer, ÅS och Röbäcksdalen). De år, då detta skett, har noterats som anmärkning i aktuel la tabeller.

Plöjningen har genomförts med marknadens standardplogar. På Offer har använts International Harvesters plogar med beteckningen Mc Cormick 51-21 2/12 11 med ACE-kroppar och Mc Cormick 5-103 1/16". på de övriga platserna har plogarna varit överums Sesam eller Sefyr C 212 med SM eller SML kroppar och Sesam C 216 med Bragekkroppar.

Allt efter omständigheterna har förfruktens halm och växtrester bort­förts eller hackats och nedbrukats. Någon stubbearbetning har inte ge­nomförts före plöjningen. Inte heller har någon höstharvning av tiltan förekomm i t.

Vid vårbruket har varje försök bearbetats l ikformigt över hela ytan oavsett led. Detta gäller också försök y 754/61 på Offer, där vissa strukturproblem var aktuella särskilt på de djupast plöjda leden.

BEDöMNING AV PLöjNINGSRESULTATET.

Tiltläggning samt nedplöjning av växtrester brukar bl a vid plöjnings­tävlingar bedömas och tas som ett mått-p~ ett mer eller mindre lyckat plöjningsresultat. Denna subjektiva bedömningsmetod har tillämpats under de fyra sista försöksåren, d v s 1976--79. Nedanstående 5-gradiga skala tillämpades:

Poäng

5 4 3 2 1

Tiltläggning resp nedplöjning

Mycket god God Tillfredsställande Mindre tillfredsställande Då l i g

Bedömningen skedde rutvis i samband med plöjningens utförande. I tabell 3 redovisas resultaten från graderingarna som medeltal för perioden 1976--79.

5

6

Tabell 3. Bedömning av tiltläggning samt nedplöjning av växtrester.

Försök nr Trial no.

Y 754/61 Z 30/63 AC 45/63

Y 754/61 Z 30/63 AC 45/63

Medeltal av rutvisa graderingar 1976--79. Skala 1-5 där 5 är MYCKET GOD och 1 är DÅLIG. Judgement of furrow slice placement and ploughing-under of plant residues. Means of plot judgement 1976-1979. Scale 1-5~ where 5 is VERY GOOD and 1 is POOR.

Led, Poäng Treatment~ Points a b c

Tiltläggning Furrow slice placement

3.9 4.3 3.9 3.2 3.6 3.2 4.0 4.4 4.9

Nedplöjning av växt rester Ploughing-under of plant

3. O 4. 1 4.4 3.0 3. 1 3.6 4.4 4.7 4.8

d

3.2 2.7 4.8

residues

4.6 3.3 4.8

Sign skillnader antal år Signi f~:cant di fferences no. of years

4 o 4 ar av 1 II II 4 1 II II 4

4 o 4 ar av 1 II II 4 1 II II 4

I försök Y 754/61 på Offer gav bedömningen statistiskt säkra skillnader mellan leden varje år. I de båda övriga försöken erhölls signifikativa skillnader endast ett år av fyra. Detta gäl ler både ti ltläggning och nedplöjning.

Den enda för al la tre försöken gemensamma bilden är, att grund plöjning med 12":s plog gett den sämsta nedplöjningen av växt rester och 16":s plogen den bästa. Detta överensstämmer också med gängse uppfattning bland plöjare. I övrigt visar försöken både på Offer och ÅS, att tiltläggningen varit bäst vid 20 cm:s plöjningsdjup med 12":s plog samt sämst vid djup plöjning, d v s vid 25 cm:s plöjningsdjup med 16":s plog. Röbäcksdalen gav ett av­vikande resultat, men detta är ej statistiskt säkert och måste t v til 1-skrivas slumpen.

~a~k~t~n~ ~å~e~ är ett annat uttryck för hur väl en plöjning lyckats. Råheten är ett mått på största nivåskillnaden mel lan högsta tiltkam och djupaste tiltdal inom ett antal slumpvis utvalda delar av ett fält. Sådana råhetsmätningar har utförts åren 1974--79 på de plöjda ytorna strax före vårbrukets början. Resultaten från dessa mätningar redovisas i tabell 4 nedan.

Tabell 4. Höstplöjda markytans råhet på våren strax före vårbruket åren 1973--79 i cm och i relativtal (Led a = 100) Roughness in the spring of autumn-ploughed soil surface. Measurements in cm and relative values made just before start of spring tillage in the years 1973-1979.

P l at s och1) förfrukt Place and preceding crop

Offer

Havre Foderraps Korn Korn Havre Korn Havre

Mede l ta l

År och dag Year and day

73-05-31 74-05-14 75-06-12 76-05-20 77-06-01 78-05-27 79-05-18

Råhet Roughness Led Treatment a b c d cm re l . ta l cm rel. values

9.2 107 6.4 90

11.8109 8.6 100 3.6 112 5.8 78 9. 1 103

107 124 11 O

98 102 93 83

134 122 129 129 147 103

97

Medel­fel % Me an error %

±

5.9 5.2 4.2 3.8 5. 1 4. 1 5.4

Mean values 1973--79 7.8 100 102 123

ÅS

It rajgräs Potatis Korn Korn Havre Korn

Medeltal

74-06-05 75-05-25 76-05-28

19.9 11.3 12.7

91 96 84

96 104 100

95 108

83

4.9 6.4 8.4

Ingen mätning, no measurement 78-05-10 7.4 103 118 120 5.8 79-05-15 7.5 96 106 99 8.9

Mean values 1974--79 11.8 94 105 1 01

Röbäcksdalen

Vall I Havre Korn Havre Foderraps

Medeltal

75-05-14 76-06-02 77-05-23

8.8 126 11 .2 90 6.0 97

109 103 110

114 105

95

5.2 5.9 9.2

Ingen mätning~ no measurement 79-06-05 12.2 107 134 115 8.6

Mean values 1975--79 9.6 105 114 107

Sign di ff Sign diff

* ** ** *** *** ** *

1) Havre=oats~ Foderraps=fodder rape~ Korn=spring barley~ It. rajgräs=Italien ryegrass~ Potatis=potatoes~ Vall=ley

2) Vårplöjt=Spring ploughed

Anm Remarks

o l'" 2) varp oJt

vårplöjt 2)

Av tabellen (tabell 4) framgår, att på Offer har statistiskt säkra skillnader mellan leden erhåll its varje år och inget enda år i de båda övriga försöken, där variationerna mellan åren dessutom är större än på Offer. Tabellen visar dock ganska klart att ju större plöjningsdjupet är, desto ojämnare bl ir markytan, något som knappast överraskar. Av tabellen framgår det också att den smalare 12 11 :s plogen ger en jämnare markyta än den bredare 16 11 :s plogen vid samma plöjningsdjup, 20 cm.

7

GRöDANS UPPKOMST OCH UTVECKLING,

Grödans uppkomst, utveckl ing och mognad har följts regelbundet i samt­l iga försök under hela försöksperioden. Dessa observationer har fr o m år 1972 kompletterats med bl a planträkning. Planträkningen har utförts ca 14 dagar efter uppkomst. Räkningarna har skett i 2 st smårutor per parcell. Storleken på de räknade rutorna var 0,25 m2 . Resultatet från planträkningarna redovisas därför i tabell 5 som plantantal per 0.25 m2 , I samband med skörd gjordes också gradering av mängden grönskott.

I försök y 754/61 på Offer noterades ofta, dock ej alltid, en något senare (vanl igen 1 dags) och ojämnare uppkomst på de djupast plöjda leden jämfört med på de övriga, som sinsemellan nästan alltid var lika. Någon entydig skillnad i plantantal , jfr tabell 5, kunde dock inte konstateras trots statistiskt säkerställda skillnader mellan leden vissa år. Medeltalen för perioden 1972--79 kunde knappast ha varit jämnare för de 01 ika leden. Vid tiden för mognad hade för övrigt de i tidigare skeden noterade skillnaderna mellan leden utjämnats, och någon nämnvärd skillnad i t ex förekomst av grönskott vid skörd kunde ej konstateras.

I de övriga försöken, de på ÅS, Röbäcksdalen och öjebyn, kunde som regel inga skillnader mellan leden motsvarande de på Offer konstateras vad beträffar grödans uppkomst och utveckl ing.

på grund av ogynnsam väderlek uppnådde grödan aldrig mognad före skörd i två fall, näml igen år 1967 på Offer och år 1977 på ÅS. Frost före skörd har dessutom inträffat vid flera tillfällen. De år, då detta skett, har noterats i. respektive tabeller för skörderesultat.

8

Tabel l 5. Resultat av planträkning ca 14 dagar efter uppkomst åren 1972--79. Antal plantor per 0.25 m2.

Skörde-år Harvest year

1972 1973

Results of plant counts ca2 14 days af ter emergence~ 1972-1979. Number of plant per 0.25 m .

Plats Uppkomst Plant- Led Treatment Medel- Sign Anm och dag räkn i ng fel % diff Remarks gröda2) Day of dag Me an Sign Place emer- Day of error %diff and gence plant a b c d ± crop counts Antal Numbers

Offer

Havre 06-15 06-27 96 96 94 81 3.0 ** Foderraps Ojämn Uneven 58 51 58 52 2.9 *

1974 Korn 06-03-04 06-17 110 1 01 103 109 3.9 vårplöjt 1) 1975 Korn Ojämn 07-07 84 84 81 86 3.7

1976 Havre 06- 05--06 06-2 O 78 81 78 1977 Korn 06-11-12 06-23 68 76 76 1978 Havre 06-11 06-13 120 113 11 5 1979 Korn 06-11 06-26 74 82 80

1972-79 Mede I ta I 7 år stråsäd Mean values~ 7 years of cereals go 90 90

ÅS

1972 Foderraps Ingen räkning~ No counts 1973 It rajgräs 06-26 141 130 136 1974 Potatis 06-28 07-09 69 69 73 1975 Korn 06-10 07-02 89 84 83 1976 Korn 06-08 06-21 114 118 110 1977 Havre 06-13 06-28 65 66 61 1978 Korn 06-05 92 85 86 1979 Foderraps 06-18 Ingen räkning, No counts

1972-79 Mede l ta I 4 o stråsäd ar Mean values~ 4 years of cereals 90 88 85

Röbäcksdalen

1972 Havre 06-26 114 116 129 1973 Korn 06-27 99 97 89 1974 Val I I Ingen räkning, No counts 1975 Havre 06-27 157 153 141 1976 Korn 06-20 78 65 81 1977 Havre 06-28 118 117 121 1978 Foder raps 07 -11 53 40 51 1979 Korn 06-26 108 101 11 O

1972--79 Mede I ta I 6 å r stråsäd Mean values~ 6 years of cerealsl12 108 112

1) Vårplöjt=Spring ploughed 2) Havre=oats, Korn=barley, Foderraps=fodder rap e ,

It. rajgräs=Italian ryegrass, Vall=ley

84 1.8 * 75 4.4

106 2.0 ** 76 5.0

88

1 31 7.6 * 1) 68 1.3 vårplöjt 87 4.5 99 5.9 73 6.1 86 5.5

86

127 4.1 90 5.6

143 5.4 76 6.0

115 4.2 47 14.5

vårplöjt1) 104 3.1

109

9

SKÖRDERESULTAT

I följande avsnitt redovisas de erhållna skörderesultaten var för sig för de 01 ika försöksplatserna. tabellerna 6, 7, 8 och 9. Av tabellerna framgår vi lka grödor, som odlats de enskilda åren och hur grödorna reagerat för de 01 ika plöjningsdjupen och tiltbredderna. Skörden har angetts i kg/ha för den grundaste plöjningen och i rel.­tal för de övriga leden varvid grund plöjning satts = 100. Skörde­resultaten redovisas också grafiskt i fig 1-4 (s 24-25). Ehuru något oegentligt har plöjningsdjupets inverkan på matjordens mullhalt med­tagits i detta avsnitt. Orsaken härtil l har varit, att mullhaltens förändring i viss mån kan förklara plöjningsdjupets inverkan på skördeavkastningen.

Plöjningsdjup och skörd.

Under de 17 år, (1962--79) som försöket på Offer pågått har mycket entydiga resultat erhållits, jfr tabell 6. I drygt hälften av åren är dessutom skillnaderna mellan leden statistiskt säkerstäI Ida. I medeltal för hela perioden och oavsett gröda har den grunda plöj­ningen till 15 cm gett högre skörd än de övriga leden. Klart ogynn­sammast är den djupa plöjningen till 25 cm. Den har i medeltal gett 7 % lägre skörd än grund plöjning. Härtill kommer den högre kostnad i energi som en djupare plöjning kräver jämfört med en grundare. Detta måste också beaktas vid en jämförelse. Även plöjning till normalt djup, 20 cm, har inneburit en förlust jämfört med grund plöjning.

Delar man upp materialet på 01 ika grödor, kan man konstatera att samtl iga vårsådda ettåriga grödor reagerat negativt för en ökning av plöjningsdjupet och positivt för en minskning. För stråsäd har t ex en djup plöjning i medeltal för elva år inneburit 10 % lägre skörd än grund plöjning.

Som så ofta är fallet visar vallskördarna ett resultat, som är en spegelbild av skyddssädens reaktion. Detta innebär, att i medeltal för 4 år har den djupare plöjningen medfört en skördeökning på 3 % hö jämfört med grund plöjning. Denna merskörd i hö kan dock knappast betala den skördeförlust, som erhåll its av skyddssäden och merkost­naden för djupare plöjning. Mel lan grund och normal plöjning före-l igger inga nämnvärda skillnader i vallskörd.

En ändring av plöjningsdjupet innebär helt naturl igt en rubbning av "jämviktsläget" i matjorden. Det bör dessutom ta ett antal år, innan omblandningen bl ivit fullständig och mullhalten inställt sig på ett "nytt jämviktsläge". Jämför man effekten på gri-jdan av de 01 ika plöjningsdjupen i början av försöksperioden och efter ett antal år, kan man också finna en viss stegring av effekterna med tiden.

10

Tabell 6. Skördeavkastning i försök y 754/61 på Offer 1962--79. Skörd i kg/ha och i relativtal. (Led a=100)

Table 6. Yields in trial Y 754/61 at Offer in 1962-1979. Yields given as kg/ha and in relative values.

Skörde- Gröda l ) år

Led Treatment a b c d

Harvest Grop year

kg/ha rel.tal

1961 Bl-stråsäd 1962 Havre mins 1963 Vall I 1964 Vall II 1965 Korn 1966 Havre 1967 It rajgräs 1968 Foderraps 1969 Korn mins 1970 Vall I 1971 Va l l I I 1972 Havre 1973 Foderraps 1974 Korn 1975 Korn 1976 Havre 1977 Korn 1978 Havre 1979 Korn

1962--79 Samt 1 i ga

Medeltal Mean values

2. 190 5.790 5. 180 3.000 2.740 3.430 5.370 2.420 8.190 5.320 3.370 5.570 3.620 1.720 3.130 2.740 3.160 3.480

18 år Alla grödor 100

14 II

14 II

11 II

2 II

1 II

4 II

AU erops Alla grödor utom valllOO All erops exeept ley Vårsådda grödor 100 Spring sown erops Stråsäd 100 Gereals Foderraps 100 Fodder rape It rajgräs 100 It. ryegras Vall 100 Ley

1962--68 Vårsådda grödor 100 Spring sown erops

1975--79 Vårsådda grödor 100 Spring sown erops

rel. values

98 97 101 98 98 96 99 100 100 99 98 91

102 100 97 94 92 68 93 99 100 99 97 66

104 99 108 102 97 108 1 01 96 1 O O 100 101 100

99 101 91 92 83 77 96 93 83 99 106 96 94 95 94 96 92 94

98 97 93

98

97

97

98

96

94

101

97

95

97

96

96

96

100

92

98

97

94

93

90

90

90

100

68

103

91

89

Medel­fel Mean error %

+

2. 1 3.2 0.8 1.3 1.5 4.2 0.9 3.5 1.5 1.8 1.9 1.7 2. 1 3.0 1.9 2.5 2. 1 2.8

Sign Anm d i ff Sign Re­diff marks

***

*** *** *** ** **

*

2) 3)

*** 4) ***

5) 5) 5)

1) Havre=oats, korn=barley, Bl.-stråsäd=oats and barley, vall=ley It. rajgräs=Italian ryegrass, foderraps=fodder rape

2) Förfrukt=Preeeding erop~ 3) ej moget=not ripe, 4) vårplöjt=spring 5) Frost före skörd=Frost before harvest ploughed

11

Av tabel l 6 nederst med medeltal far 5 är värsädd framgär det, aLt under periodens f8rsta skede (Sr 1962--68) har normaldjup pl8jning i medeltal gett 3 % lägre sk8rd än grund pl8jning, medan motsvarande skil Inad de sista åren (år 1975--79) var 5 % (=medeltal av 5 % och 6 % f8r 121/ resp 161/ plog). F8r djup pl8jning var sk8rdeminskningen betydligt st8rre. Under de fem f8rsta åren var minskningen 9 % och under de fem sista åren hela 11 %. Jämf8relsen mellan de fem f8rsta och de fem sista årens sk8rderesultat visas grafiskt i figur 1 a. I diagrammet har sk8rdeavkastningen f8r grund pl8jning satts = 100. F8r normaldjup pl8jning (=20 cm) redovisas ett gemensamt medeltal f8r 121/ och 161/ plog.

I figur 2 a redovisas den ackumulerade sk8rden från år till år under f8rs8ksperioden i rel tal. Ackumulativa sk8rden f8r grund pl8jning som i diagrammet satts = 100 har hela tiden legat h8gre än den från djupare pl8jningsled. (Även här redovisas ett gemensamt medeltal f8r 12" och 161/ plog vid normalt =20 cm:s pI8jningsdjup). Sk8rden hån 25 cm:s pl8jningsdjup ligger klart lägst. Speciellt anmärknings­värt är det starka fall, som sk8rdekurvan uppvisar fram t o m 8:e sk8rdeåret(=1969). Därefter visar kurvan en viss uppgång, m8jl igen beroende på väderlek och/eller att gr8dan då var två år vall. Efter två års efterverkan av vallen faller kurvan på nytt efter år 1973.

Pl8jningsdjup och mullhalt/struktur.

De skillnader i sk8rdeavkastning mel lan de 01 ika pl8jningsdjupen, vilka konstaterats i f8rs8ket på Offers mjälarika lera, beror sanno-1 ikt på pl8jningens effekt på mullhalt och markstruktur och därmed på benägenheten f8r skorpbildning. Detta har bl a bekräftats av observationer gjorda under vårbruket mest varje vår.

Grund pl8jning har resulterat i en stabilare markstruktur i ytskiktet och därmed mindre benägenhet f8r skorpbildning, medan effekten av djup pl8jning varit den motsatta. Skillnaderna i markstruktur kan delvis f8rklaras av f8rändringarna i markens mullhalt genom an­rikning resp utspädning av mul l råämnen vid grund resp djup pl8jning samt 8kning av halten slamningsbenägen mjäla från alven vid djup pl8jning.

Avslutningsåret var mullhalten f81jande i de pl8jda skikten, d v s i de nya matjordslagren:

Grund pl8jning Matjordsdjup 15 cm Mu 11 ha 1 t 5.0 % Normaldjup pl8jning " 20 1/

" 4.8 % Dj up pl8jning " 25 1/ 1/ 4.4 %

Dessa skillnader mullhalt utg8r emellertid knappast något nytt I/jämviktslägel/ vad beträffar mullhalten. Vid provtagningen framgick det mycket tydl igt, att omblandningen i de nya matjordsskikten fortfarande var ofullständig, framf8r allt vid det st8rsta pl8j­ningsdjupet.

Tiltbredd och sk8rd

Då det gäller 01 ika tiltbredder, har några säkra skillnader ej kunnat fastställas mellan 121/ och 161/ plog vid normalt och lika plogdjup d v s 20 cm, jfr figur 3 a med adderade sk8rdar och figur 4a

12

med medeltal för de fem första resp fem sista försöksåren. Man kan dock skönja en viss tendens. I medeltal för elva år stråsäd, tabell 3. redovisas 2 % lägre skörd för 16" plog jämfört med 12" plog. Av diagram 3 a framgår, att skördekurvan för 16" plog hela tiden ligger lägre än den för 12" plog. Om den lilla skillnad, som föreligger, är reell eller ej är svårt att bedöma. Möjl igen kan den vara sann, och i så fall kan det bero på bättre luckring och sönderfrysning av den smalare än den bredare tiltan.

Slutsats av försöket på Offer.

Sammantaget visar försöket på Offer, jfr fig 4 a att effekten av 01 ika plöjningsdjup och tiltbredd ökar med åren, och att på sikt är grund och smal tilta att föredra framför en djup och bred.

Plöjningsdjup och skörd.

I plöjningsförsöket på ÅS åren 1964--79, tabell 7, möter man en annan bild än den, som försöket på Offer visat upp. På ÅS, är effekten av de 01 ika plöjningsdjupen mer varierande mellan de 01 ika åren. Endast fyra år av sexton har gett statistiskt säker~ ställda differenser mellan leden. I medeltal för hela perioden· är dock effekten positiv för en ökning av plogdjupet och negativ för en minskning av plogdjupet. Detta gäller samtl iga grödor. Största positiva resp negativa effekten av ökat resp minskat plöj­ningsdjup visar medeltalen för två år potatis. (Djup plöjning har gett hela 12 % högre skörd än grund plöjning.) Detta överensstäm­mer för övrigt väl med rådande uppfattning, att potatis värde­sätter en djupt och kraftigt luckrad växtplats.

Förutom de årsvisa resultaten redovisas också i tabell 7 medeltal för 01 ika grödor för hela perioden. Dessa medeltal måste dock läsas med en viss reservation. De enskilda resultaten från försökets början resp slut pekar näml igen ofta i 01 ika riktning. Det beror på 01 ika effekt av plöjningen under försöksperiodens första och s i s ta de l.

Jämför man resultaten från de fem första försöksårens vårsådda grödor (år 1964--69), tabell 7 nederst, finner man en negativ effekt både vid minskat och ökat plöjningsdjup i relation till det linormalall plogdjupet. Högst skörd har näml igen erhåll its vid "normalt plogdjup" (=20 cm). Allra lägst är skörden vid största plöjningsdjupet. Detta är inget ovanl igt resultat av ett ändrat plöjningsdjup utan är normalt på jordar, där alven t ex är av mindre god kval itet.

Efter en första femårig försöksperiod är resultatet alltså, att varje ändring av plöjningsdjupet är till nackdel ur skördesynpunkt. Särskilt stor är nackdelen vid en ökning av plöjningsdjupet. Detta gäller sett ur såväl kostnads- som skördesynpunkt. Jämför man där­emot skörderesultaten för de fem sista åren med vårsådda grödor (år 1975--79), bl ir bilden en helt annan. Grund plöjning (=15 cm djupt) har då gett lägsta skördeavkastningen och djup plöjning (= 25 cm djupt) högsta skörd. Jfr diagram lb där skörden vid grund plöjning satts =100. Rel. tal för sista perioden bl ir då 101 för normalt plogdjup och hela 108 för djup plöjning.

13

Tabel l 7. Sk6rdeavkastning i f6rs6k Z 30/63 pä ÅS 1964--79. Sk6rd i kg/ha och i relativtal. (Led a=100)

Table 7. Yields in trial Z 30/63 at As in 1964--79. Yields given as kg/ha and in relative values.

Sk6rde- Gr6da 1) är

Led Treatment Medel- Sign Anm a b c d fe l d i ff

Harvest Crop yeay'

kg/ha rel.tal Mean Sign Re~ rel. values error % di ff marks

+

Vall III Ko r n 2. 1 6 O 1 08 1 08 1 06 3 . 6 Havre 2.870 103 105 104 1.0 Foderraps 4.070 101 99 95 3.3 It rajgräs 4.190 97 98 93 2.7 Potatis 15.600 104 107 105 2.2 Korn mins 3.730 95 103 98 1.2 Vall I 4.160 95 100 97 2.1 Vall II 5.320 103 104 99 2.3 Foderraps 4.100 107 108 113 3.4 It rajgräs 3.920 109 115 116 3.9 Potatis 18.000 111 114 120 4.4 Korn 2.930 104 108 112 1.8 Korn 4.040 100 102 99 2.5 Havre 2.590 96 96 99 2.7 Korn 1.050 105 104 128 7.1

*

**

*

2) 3)

4,5)

5) 5,6)

1963 1964 1965 1966 1967 1968 "1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 Foder~. ________ 4._.~7~50 _____ ~9_2 ___ 1_0_2 ____ 10_0 _____ 2_.1 _____ * __ ~* ____ ~

1964--79 Samtl iga

Medeltal Mean values

16 är Alla grödor 100 All crops

14 II Alla grödor utom vall100 All crops except ley

12 II Värsädda grödor 100 Spring sown crops

7 II Sträsäd 100 Cereals

3 II Foderraps 100 Fodder rape

2 II It. rajgräs 100 It. ryegrass

2 II Potatis 100 Potatoes

2 II Va l l 1 O O Ley

1964--69 Värsädda grödor Spring sown crops

1975--79 Vårsådda gr6dor Spring sown crops

100

100

102 105 105

102 105 105

102 105 106

101 104 105

102 104 107

100 103 103

103 106 104

1 07 110 112

99 102 98

101 103 99

99 102 108

l) havre=oats, korn=barley, vall=ley, It. rajgräs=Italian ryegrass, foderraps=fodder rape, potatis=potatoes

2) förfrukt=prec. crop, 3) alla plöjda med 14" plog=all ploughed with 14" plough bottom, 4) vårpl6jt=spring ploughed

5) frost f6re skörd=frost before harvest, 6) ej m6get=not ripe 14

Räknar man med adderade skördar i rel tal, diagram 2b, där skörden vid grund plöjning hela tiden satts = 100, finner man, att skörden från djup plöjning ökat år från år efter 1971 (d v s 8:de året) och uppträder som totalt bästa led fr o m 1975, d v s efter 12 år. Effekten av ett ändrat plöjningsdjup kan alltså som här vara en fråga på lång sikt. Tack vare att försöket pågått så pass länge som det gjort, har helt andra slutsatser kunnat dras jämfört med om försöket enbart hade pågått halva tiden.

Plöjningsdjup och mullhalt.

Även i försöket på ÅS har mullhalten förändrats plöjningsdjupet. Resultaten av mullhaltsanalyser året gav följande resultat.

med det förändrade från avslutnings-

Grund plöjning Matjordsdjup 15 cm Mullhalt 5.6 % Normaldjup plöjning II 20 II II 5.5 % Djup plöjning II 25 II II 5. 1 %

Av sammanställningen ovan framgår, att en sänkni~av mullhalten genom utspädning vid en ökning av plöjningsdjupet ger sig star­kare till känna än en ökning av mullhalten vid en minskning av plöjningsdjupet.

Tiltbredd och skörd.

Jämför man de båda tiltbredder, som förekommit i försöket vid s k normalt plogdjup (= 20 cm:s djup), kan man, tabell 7 och diagram 3b, i motsats till på Offer finna, att den bredare plogen, 16 tum, hela tiden visat sig gynnsammare ur skördesynpunkt än den smalare 12 11 -plogen utom under de allra första åren. För hela försöksperioden är skillnaden i skördemedeltal 3 % högre för 1611 -plogen gentemot 12"-plogen vid 20 cm:s plöjningsdjup. Tar man också hänsyn till det mindre dragkraftsbehov per plöjd areal, som 16"-plogen kräver, bl ir fördelen ännu större för den bredare plogen.

Slutsats av försöket på ÅS.

Av diagrammt i figur 4b för de fem första och fem sista försöksåren med vårsådda grödor framgår, att en kortvarig förändring av plöj­ningsdjupet eller tiltbredden inte påverkat skörderesultatet i någon nämnvärd grad. på sikt däremot har en ökad tiltbredd och ett ökat plöjningsdjup visat en positiv effekt ur skördesynpunkt.

Plöjningsdjup och skörd.

De skörderesultat, som erhåll its i plöjningsförsöket på Röbäcks­dalen, tabell 8, varierar mycket från år till år l iksom i försöket på ÅS. Även här är antalet år med statistiskt säkerställda diffe­renser mellan leden få, endast 4 av 16. Dessa 4 statistiskt säkra försök visar en positiv effekt av den djupare plöjningen utom vid vall, som visar en spegelbild av skyddssädens reaktion (vilket ofta brukar vara fallet). Övriga år är tendensen i stort sett likartad, d v s samtl iga grödor utom vall har reagerat positivt för en ök­ning av plöjningsdjupet och negativt för en minskning.

15

Tabel l 8. Sk6rdeavkastning i f5rs5k AC 45/63 p~ R5bgcksdalen 1964--7~. Sk6rd i kCJ/ha och i relativtal . (Led a=100)

Table 8. Yields in trial AG 45/63 at Röbäeksdalen 1964--79. Yields given as kg/ha and in relative values.

Skörde- Gröda 1) ~r

Led Treatment Medel- Sign Anm a b c d fe I d i ff

Harvest Grop year

kg/ha rel.tal Mean Sign Re-rel. values e"'ror % diff marks

:t

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Korn Korn Foderraps Havre Korn m i ns Val I I Vall II Havre Potatis Havre Korn mins Va Il I Havre Korn Havre Foderraps Korn

1964--79 Samt I i ga

Medeltal Mean values

2.020 4.240 2.070 1.890 5.500 4.320 1.630

22.600 2.420 2.090 6.720 3.300 3.690 2.640 3.800 3.050

16 år Al la grödor 100 AU erops

13 II Al la gr6dor utom vall 100 All erops exeept ley

12 II V~rsådda grödor 100 Spring sown erops

10 II Stråsäd 100

2 "

1 "

3 II

Gereals Foderraps Fodder rape Potatis Potatoes Va Il Ley

100

100

100

1964--70 Vårsådda grödor 100 Spring sown erops

1975--79 Vårsådda grödor 100 Spring sown erops

96 101 104 85 95 90

113 97 120 128 109 124

93 97 93 100 95 107 11 2 1 06 11 2 101 101 112

96 99 92 99 99 98 97 97 105

1 09 113 115 97 109 102 98 105 104 98 101 108

102 104 105

101 102 106

101 102 106

103 103 107

103 103 106

105 104 108

91 98 99

101 101 112

97 96 102

107 102 11 O

101 106 107

2.6 4.9 6. 1 6.2 1.2 2.7 2.5 7.9 4.0 3.2 3.3 3.1 3.7 2.4 4.8 1.9

1) havre=oats, korn=barley, vall=ley, foderraps=fodder rape, potatis=potatoes~

* **

*

*

2) förfrukt=pree. erop, 3) frost före sk5rd=frost before harvest~ If) svår drösning=sevare shedding, 5) fågelskador=bird damage 6) vårplöjt=spring ploughed

16

2) 3)

4) 5)

6)

I medeltal för hela försöksperioden 1964--79 och samtl iga grödor har den djupaste plöjningen gett 6 % högre skörd än den grunda. Normaldjup plöjning har i medeltal för 12 11 och 16" plog gett 1 resp 2 % bättre skörd än grund plöjning.

Effektens storlek är något 01 ika beroende på grödan. För 10 år strå­säd är skördeökningen för djup plöjning 8 % gentemot grund plöjning och för ett år potatis hela 12 %. Däremot visar 2 år grönfoderraps ingen skördeökning.

Då det gäller effekten på längre sikt, d v s effekten aven regel­bunden tillämpning av 01 ika plöjningsdjup under en längre tid, har inga principiella skillnader kunnnat konstateras på Röbäcksdalen mellan de 5 första och de 5 sista skördeåren, jfr fig le. Den skill­nad i skördemedeltalens storlek, som kan utläsas ur figuren och tabell 8 nederst, beror sannol ikt enbart på de stora årsmånsvaria­tionerna, som erhölls i början av försöksperioden. Dessa stora års­variationer framgår tydl igt av fig 2c, som återger summakurvan för skörden i rel tal. I fig 2c kan man också konstatera, att skörden vid djupplöjning hela tiden varit större än för normaldjup plöj­ning, och att kurvorna i stort sett är parallella hela försöks­perioden. - Någon accumulerad effekt av upprepad plöjning till vissa djup l ikt den på Offer eller ÅS har sålunda inte kunnat kon­stateras på Röbäcksdalen.

Plöjningsdjup och mullhalt.

Även på Röbäcksdalen har matjordens mullhalt förändrats genom det ändrade plöjningsdjupet. Förändringarna har gått i samma riktning som på Offer och ÅS, men de är betydl igt kraftigare här, nästan dubbelt så stora. De erhållna analysvärdena för sista försöksåret var följande:

Grund plöjning Normaldjup plöjning Djup plöjning

Tiltbredd och skörd.

Matjordsdjup 15 cm, II 20 II

II 25 II

Mullhalt 4.7 % II 4.4 % II 3.8 %

Då det gäller effekten av olika tiltbredd (12" resp 16") vid lika plöjningsdjup, d v s 20 cm, visar försöket ingen större skillnad i skördeavkastning mellan de båda plogstorlekarna, om man ser till medeltalet för perioden. I medeltal för samtliga år är skillnaden blott 1 % enl tabell 8. Tar man däremot hänsyn enbart till resul­tatet för de 5 sista åren (d v s år 1975--79), bl ir skillnaden be­tydande. Den bredare plogkroppen har då i medeltal gett 5 % högre skörd än den smalare, enl tabell 8. Vid en värdering av 12" resp 16" plog måste man dessutom också beakta den skillnad i effektbehov per plöjd areal, som förel igger mellan plogarna till den bredare plo­gens fördel vid plöjning till lika djup.

Jämför man summakurvan för skördeavkastningen under försöksperioden i fig 3c, finner man en klar tendens. Om man bortser från de tre första åren, då skördarna uppvisar stora svängningar, så har 16"­plogen till en början varit klart underlägsen 12"-plogen. Allt efter det att tiden gått, har skillnaderna mellan de båda plogarna bl ivit mindre och mindre. År 1977, d v s 14:de försöksåret, har 16"-plogen

17

Tabel l 9. SkBrdeavkastning i fBrsBken p~ öjebyn, BD 23/63 1964--65 och BD 12/65 1966--71. SkBrd i kg/ha och i relativtal (Led a=100).

Table 9. Yields in trial BD 23/63 in 1964--65 and BD 12/65 in 1966--71 at ujebyn. Y,:elds given as kg/ha and in rela­tive values.

SkBrde- GrBda l) ~r

Led Treatment Medel- Sign Anm

Harvest Crop year

1963 1964 1965

BD 23/63: Vall III Foderraps Korn

1964--65 Mede l ta l

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971

BD 12/65: Korn Fode r raps Korn mins Vall Vall II Korn Potatis

1966--71 Medeltal

a b c d kg/ha rel.tal

4.880 2.520

5.150 2.150 5.140 2.810 2.120 9.600

rel. values

99 106

103

96 122

99 102 106 98

104

94 135

11 5

102 135

119

100 97 132 122 114 109 113 1 08 1 08 1 08

96 111

111 109

fel diff Mean Sign Re-error % di ff marks

+

2.3 4.2

2.6 8.8

10.4 8.7 5.0

11.9

***

2)

2)

Medeltal fBr b~da fBrsBken: Mean values for both trials

8 ~r

6 II

5 II

3 II

2 II

1 II

2 ~r

All a g rBdor All crops Alla grBdor utom All crops except Vårsådda grBdor Spring sown crops Stråsäd Cereals Foderraps Fodder rape Potatis Potatoes Vall Ley

100

vall 100 ley

100

100

100

100

100

104

104

106

1 11

98

98

1 01

112

111

113

125

97

96

114

112

112

113

122

100

111

109

1) korn=barley, foderraps=fodder rape, vall=ley, potatis=potatoes

2) fBrfrukt=preceding crop

18

hunn i t i fa t t 12 11 -p logen. Summaku rvorna för skördeavkas tn i ngen mätt i rel tal korsar varandra då. I fortsättningen ligger 16"-plogen bäst till ur skördesynpunkt.

Slutsats av försöket på Röbäcksdalen.

De erhållna skörderesultaten har genomgående visat en positiv effekt av ett ökat plöjningsdjup samt, att i det långa loppet en bredare plog varit fördelaktigare än en smalare.

Av 01 ika orsaker blev försöksperioden inte så lång på öjebyn som på de tre andra försöksplatserna.

Det första försöket BD 23/63 måste avbrytas redan efter två år. Under bägge åren var effekten positiv för ett ökat plöjningsdjup, jfr tabell 9. För ett minskat plöjningsdjup var effekten negativ andra året. Mellan 12" och 16"-plog erhölls ingen skillnad i skörd första året. Andra året däremot erhölls en stor och signifikant skördeökning för den bredare plogen.

Det andra försöket BD 12/65, som anlades som ersättning för det första försöket, blev inte heller så långvarigt som planerat. I detta försök, som skördades sammanlagt sex år, erhölls aldrig några sta­tistiskt säkra skillnader i skörd mellan de 01 ika plöjningsleden. Vissa tendenser i resultat kunde dock spåras. Dessa överensstämde med resultaten i det första försöket på Öjebyn och innebar en sänkning av skördenivån vid minskat plöjningsdjup l iksom att 12"­plog gav lägre skörd än 16"-plog.

OGRÄSFÖREKOMST I FÖRSÖKEN.

Plöjningens inverkan på ogräsförekomsten har ägnats speciell upp­märksamhet i samtl iga försök hela försöksperioden.

Ogräsräkningar har som regel utförts i försöken på försommaren i samband med planträkningar. De resultat, som erhåll its vid räk­ningarna, är emellertid inte enbart en följd av de 01 ika plöjnings­djupens betydelse för ogräsutveckl ingen. Ogräsbesprutning har näm­ligen genomförts i försöken efter samma normer, som tillämpats i praktiskt jordbruk. Härvid har också AMITROL och ROUNDUP kommit till användning. De år då det varit aktuellt, har också mekanisk ogräsbekämpning tillämpats i form av radhackning i foderraps och kupning i potatis. Ogräsräkning har vanl igen utförts före ogräs­bekämpningarna. I enstaka fall har ogräsbesprutning dock kommit att utföras före ogräsräkningen. De år, då detta råkat ske, har angetts som anmärkning i tabellerna över ogräsförekomsten. I tabell 10 redovisas en sammanställning över tidpunkten och arten av de spe­ciella åtgärder, som vidtagits mot ogräsen i försöken.

19

TClbell 10. översikt över speciella ogr'äsbekämpande åtgärder i plöjningsförsöken 1962--79.

Tu." >. ] (J. S'ul'vey oj' l m'''(WW'CD oj' I,J2ed l'C'ni;rol in the rloughing tpiaZc J 1262--1979.

År Plats o gröda1) Atgärd Yeal' Place and erop Measw>ctal<en

1962 1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 l :.J71 l j/2 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Offer, y 754/61: Havre m ins-j'n-gen Vall I Ingen Va l l I I Ingen Korn Ingen Havre Ingen It rajgräs Ingen Foderraps Hackning 2 Korn mins 06-29 0.5 Vall I Ingen Va l l I I Ingen Havre Ingen Foderraps Hackning 1 Korn 06-19 1.5 Korn 07-18 1.8 Havre 06-23 2.0 Korn 06-29 2.5 Havre 06-20 2.0 Korn 06-26 2.5

~ 30/63:

ggr kg MCPA

gång kg MCPA kg MCPA (Vårplöjt 1975-06-10) kg MCPA kg MCPA750

MCPA750 I'1CPA

1964 Korn 06-22 3.1 BUTOSID + 0.37 l OSID 1965 1966 '1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Havre Foderraps I t rajgräs Potatis Korn m i ns Vall I Vall II Foderraps I t raj gräs Potatis Korn Korn

Ingen Hackning Ingen Kupning 06-27 2.0 l BUTOSIO + 0.5 l OSlO Ingen Ingen Hackning Ingen 07-10 07-04 07-02

o 08-14. Hackning o kupning (Vårplöjn 1974-05-10) MCPA

Havre Ingen MCPA + OINOSEB (p gr av blåst)

Korn 07-04 2.0 kg MCPA Foderraps Ingen

Röbäcksdalen, AC 45/63: Korn 07-01 BUTOSIO Foderraps 1964-10-TCA Havre 06-28 1.0 kg OSI0750 + 2.5 l BUTOSIO Korn mins 06-28 4K2M + ONBP Va 11 I Ingen Va l l I I Ingen Havre 06-26 1.0 kg AMITROL Potatis Havre Korn mins Va 11 I Havre Korn Havre Foderraps Korn

Kupn i nga r 07-06 4.2 1 OXITRIL + 0.5 kg MCPA Ingen Ingen 07-03 3.5 kg OINOSEB + 0.5 kg MCPA 1975-10-03 6.0 l ROU~OUP, 07-03 BASAGRAN + MCPA 07-05 3.0 kg OXITRiL4 07-03 TOK + 07-10 R~dhdcknin~

06-26 FANERON (VårplGjning 05-30)

1) Hav re=oats, Va 11 =ley, Korn=bay)le'~', r-oderraps-;;"f(~')(I~p pape I t. raj gräs=TtalieVI pyegpasB, Pe ' a l, i s=potatocD

20

Rotogräs. Resultaten från ogräsräkningarna de sista åtta åren redo­visas i tabell 11. I samtliga försök var, som synes av tabellen, kvickrotsförekomsten relativt ringa. Oavsett detta är resultaten av räkningarna entydiga. I samtl iga försök har största mängden kvickrot genomgående konstaterats på de grunt plöjda leden. Ju djupare man plöjt, desto mindre har kvickrotsförekomsten bl ivit. Vid djup plöjning är det i medeltal endast hälften till en tredje­del så mycket kvickrot kvar som vid grund plöjning. Plöjning med denbredare plogen, d v s 16", har också hämmat kvickrotsföre­komsten något jämfört med den smalare plogen, d v s 12 11-plogen.

I försöket på Offer förekom det förutom kvickrot också en mindre mängd fettistel. Räkningarna visade, att plöjningen här hade samma effekt som på kvickroten. Resultatet av dessa räkningar redovisas inte i sin helhet utan har medtagits inom parentes under medel­talen för kvickrot på Offer i tabell11.

Fröogräs. På grund av de relativt regelbundna ogräsbesprutningar, som företagits, är det svårare att tolka plöjningsdjupets och tilt­breddens betydelse för förekomsten av fröogräs. Detta framgår också av tabell 12, där de genomförda räkningarna redovisas för de åtta sista åren. De år, då statistiskt säkerställda skillnader erhållits (Offer och ÅS), antyder dock en viss effekt gentemot fröogräsen genom den djupaste plöjningen. Möjl igen kan denna effekt förklaras med, att koncentrationen av ogräsfrön i matjorden bl ivit lägre genom den utspädning som den djupare plöjningen innebär med färre frön i själva såbädden som följd.

Slutsats. Den slutsats, som man kan dra av dessa tre försök, när det gäller plöjningsdjupets inverkan är, att rotogräsen hämmas mer genom en djupare än genom en grundare plöjning. Dessutom tycks tilt­bredden ha en viss effekt genom bättre nedplöjning av ogräset vid bredare tilta än vid smalare. Med hänsyn till den relativt be­tydande kemiska bekämpning, som genomförts i försöken, kan någon motsvarande effekt på fröogräsen av plöjningen ej konstateras med någon säkerhet.

SLUTSATS OCH DISKUSSION

De erhållna resultaten visar, att man, då det gäller försök med 01 ika plöjningsdjup, måste planera för mycket långvariga försök, för att nya jämviktslägen skall hinna stabil iseras i marken efter de förändringar som bearbetningsåtgärderna innebär. I förel iggande serie har den ursprungl iga projektperioden därför förlängts i två omgångar. De resultat, som erhåll its, antyder dock, att det hade varit önskvärt med ytterl igare förlängning av försökens varaktig­het. Man kan t ex endast peka på förhållandet i försöket på Röbäcksdalen, där kurvorna vid jämförelse mellan 12" och 16"-plog ej hunnit inta något jämviktsläge.

Försöksserien har visat, att frågan om det optimala plöjningsdjupet ej kan besvaras generellt. Den har också bekräftat den inlednings­vis framförda åsikten, att våra kunskaper om lämpl igaste plöjnings­djupet fortfarande är mycket ofullständig och ej räcker som under­lag för en tillförlitlig rådgivning. Det enda vi i stort sett vet är, att plöjningdjupet har stor betydelse både ur skördesynpunkt och ur energisynpunkt. Vi vet också, att en ökning av plöjningsdjupet ej kan rekommenderas generellt, utan att en minskning också kan vara motiverad. Vi vet bara inte när och var man med säkerhet bör till­råda det ena eller det andra. Därför behövs det många fler långva­riga försök på fler lokaler med fler försök inom samma lokal.

21

Tabell 11. Resultat av ogräsräkning i pl6jningsf6rs6ken de sista 2 åtta åren (1972--79). Antal kvickrotsskott per 0.25 m .

Table 11. Result of weed counts in the ploughing trials during the last eight years (1972-21979). Number of shoots of Agro­pyron repens per 0.25 m .

F6rs6k nr Pl~ts och och sk6rde- gr6da 7) år Place Trial no. and harvest and year crop

y 754/61 Offer

DatlJfTl f6r räkning

Date of count

Led Treatment a b c d Antal

Numbers

1972-- Havre 06-27 3 3 3 1 1973 Foderraps 06-23 3 2 1 1 1974 Korn 06-24 2 2 1 O 1975 Korn 07-07 l O 1 1976 Havre 07-13 r r O r 1977 Korn 06-28 r r O r 1978 Havre 06-18 O O O r

Medel- Sign Anm fel diff.

Mean Sign Remarks d"'·f.-f'" error% v-

±

11.7 19.3 19.9 19.4

* * *

2)

1)

197~9 ________ K_o_r_n __________ 07~-_2_0 _______ r ___ r ___ 0~~0~ __________________ _

1972--79 Medeltal Mean va lues 1.1 1.0 0.6 0.4

1972--79 Medeltal, fettistel 1.9 1.5 0.7 0.6 Mean va lues for Sonchus arvensis

z 30/63 ÅS 1972 Foderraps 1973 It rajgräs 1974 Potatis 1975 Korn 1976 Korn 1977 Havre 1978 Korn

07-14 06-26 07-19 07-22 06-21 06-28

O O O O 5 1 2 1

17 11 4 5 O O O O 3 2 1 2 433 2

20 9 13 5

64.8 33.8

53.3 38.2 33.3

*

6)

2)

1,2 o 3)

1979~ _______ F_o_d_e_r_ra~p~s ______ e~j __ u_tf ____________________________________ ~

1972--79 Medeltal Mean values

AC 45/63 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

1972--79

R6bäcksdalen Havre Korn mins Va 11 I Havre Korn Havre Foder raps Korn

06-26 06-27 06-28 06-25 06- 3 O 06-27 07-17 08-30

Mede 1 ta l ;11ean values

r)= ringa f6rekomst=low occurrence 1) =: vårp 16j t=sprin) ploughed

8.2 4.3 3.8 2.5

O O O O 323 1 6 3 3 4

13 8 6 3 46 19 13 18 7 6 5 8

13 7 4 6 9 6 4 6

12 6 5 6

2)= hackningar under året=hoed dunng the year 3)= kupningar under- året:::ridging during the year

56.7 28.9 24.2 * 29.8 * 16.4 13.6 ** 26.2

4)

5)

2) 1 )

4)= Amitrolbehandling 1970-06-26+kupningen under 1971=Amitrol sprayed OYI 1970-06-Pii + 1'''':dging during 1971.

5)= Roundup 1975-10-03=Roundup spY'ayed on 1975-10-03. 6)::: F e t t i s t e 1 =Scp!chus arVeni:31:S n = Havre= Oota Foderraps=PoJdcr rape, Korn=Spring barley.>

Il. rai(lIiis=T-L:aLie:7 ryC~(l'c,Dfc', Potatis=Potaties, Vall=Ley

22

Tabell 12. Resultat av ogräsräkningen i plBjningsfBrsBken de sista åtta åren (1972--79). Antal frBogräs per 0.25 m2.

Table 12. Result of weed counts in the ploughing trials during the last eight years 2(1972-1979J. Number of seed-propagated weeds per 0.25 m .

Försök nr Plats och och skörde- gröda 5) år

Datum för Led Treatment Medel- Sign Anm räkning a b c d fe l d i ff

Antal Trial no. Place and harvest and

Date Numbers of

Me an Sign Remarks error diff

year crop count

y 754/61 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

1972--79

z 30/63 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

1972--79

AC 45/63 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

1972--79

Offer Havre Foderraps Korn Korn Havre Korn Havre Korn

06-27 06-23 06-24 07-07 07-13 06-28 06-18 07-20

Medeltal Mean va lues

ÅS Foderraps It rajgräs Potatis Korn Korn Havre Korn Foder raps

Medeltal Mean

Röbäcksdalen Havre Korn Vall I Havre Korn Havre Foderraps Korn

07-14 06-26 07-09 07-02 06-21 06-28

ej utf

values

06-26 06-27 06-28 06-25 06-30 06-27 06-30 08-31

Medeltal Mean values

22 23 22 15 3 3 3 2

17 14 11 9 25 28 26 25

3 3 4 3 7 998

20 17 19 16 13 11 13 10

14 13 13 11

22 43 48 37 29 19 83

40

26 22 44 36 30 18 81

37

46 37 26 24 29 24 24 22 50 61 40 36

5 6 20 20

20 31 33 36 20 17 71

33

22 17 21 28 20 18 77

29

43 48 31 61 31 22 19 22 57 65 40 42

6 5 21 20

30 29 31 36

% ±

7.4 19. 1 9.4 5.9

13.6 12.2 11.6 14.8

8.3 24.4 17. 1 18.3 26.2 7.8

15.2

11.0 31.7 19.6 11.6 7.5

24.0 18. 1 9.5

**

**

*

1)= vårplöjt=spring ploughed 2)= radhackning före ogräsräkning=inter-row cultivations before

weed count 3)= kupning före ogräsräkning=ridging before weed count

2) 4) 1) 4)

4)

2)

1 ,2,3)

2) 1 ! 4)

4)= ogräsbesprutning före ogräsräkning=herbicide treatment before weed count

5)= Havre=oats, Foderraps=fodder rape, Korn=barley It rajgräs=Italian rayegrass, Potatis=potatoes, Vall=ley

Anm: Dominerande arter av fröogräs=Dominating species of see d prop. li!?'eds Offer: Målla=Chenopodium album~ ÅS: Spergel, målla, pennlng-ört=Spergula arvensis~ Chenopodium album~ Thlaspi arvense~ 23 ~ö~ä~~d~l~n~ Spergel, våtarv=Spergula arvensis~Stellaria media.

g 110

" ~ 108 E ~ 106

0\ 101, c: c: §' 102

a)

OFFER

b)

AS

År 1975-79

e)

RÖBACKSDALEN

År 1975-79

~ HJO t-_lIc:5:--__ 2+0 ___ -l25..,.:.PlÖjnings- 25 Plöjn §.......... djup cm t--l ... 5-====--2+0---=::, ........ -l ..... ~djUp cm

~4~ __ +-__ ---l,-:Plöjn 25 djup cm

t'6 98 .......... Är 1961,-69

ni 96 ..., oJ 91. L-

""O 92 L-o

.:>:: <Il

90 oJ '""O

OJ L 88

" , , , , , , o

'Ar 1962-68

Är 1975-79

15 20

Figur 1. JämfBrelse mellan de 5 fBrsta och de 5 sista ärens skBrd vid vårsådd. MedelskBrd i rel. tal. SkBrd vid grund p1Bj­ning (15 cm)= 100.

Figure 1. Comparisons between harvests of spring-s01Jn crops in the first five years and the last five years of the trials. Average yields in relative values. Harvest from treatment with shaUow ploughing (15 cm)= 100.

§ 110 lI1

.::. 108 Dl

a)

OFFER

b)

ÅS

\

e)

RÖBÄS'Y-SDALEN 1\

c: c 105 :0'

,\ 25cm '" /"

: \ , ....... , \ ; '-.' \, __ .... , ...... _2_5_c_~

eL 101, "\ /;.:::..'":..::::,' I I

\ I ""O c: 1: 102 (!)

" /.' -\ /' ~ " 20 \ ,_ ..... I cm \ : l' 20 cm

\ I \ r,_ r---\ \ I

~ 100~\T-------------------~--- \ 15cm

\'... ' " : I -../ ....... 15cm , I

"'äJ " ""tF" "'" - "-L.. 98 .,-../ \ '_ ~- - __ ..,..,. __ " I

\ 1/

1/ \ / ""O

L- 95 'o ..:.: <Il

"O 91, [! ~ 92 ::J

-, 20cm , , , , ................ , , .. , \/'\," ',-----

, I 25cm , I

\ / \

E ::J

..:.: u

90 ~ ~ ~ ~V ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ m m m m ~ m

<l:

Figur 2.

Figure 2.

24

JämfBrelse mel lan 01 ika plBjningsdjup. Ackumulerad skBrd i rel. tal 1962--79. SkBrd vid grund plBjning (15 cm)= 100. (SkBrd vid 20 cm, normaltp1Bjningsdjup = medeltal av 12 11

och 16" plog) Comparison between different ploughing depths. Accumulated yields in relative values~ 1962--19?9. Harvest from treat­ment with shallow ploughing (15 cm)= 100. (Harvest from 20 cm~ normal plough1:ng depth~= ave.Y'age of 12" and 16 11

ploughsJ

15 cm

a) o 110 o OFFER -;;- 108 el

% 106

~ 104 ~

b)

ÅS

16" plog "","'--.".--- ....... ./

c)

RÖBÄCKSDALEN

+: 102 aJ ... 12" plog -100~~~~-r~~------~~~ " //

/I I \

I \ \ \ \ \ 16" plog

12" plog "O ... 'o 98 ""'" V\

....... """'--- ....... ".....---

16" plog "C 96 MI ... III :l E

94 ::J

""'" o <{

Figur 3. Jämförelse mellan 12" och 1611 plog vid normalt (20 cm:s) plogdjup. Ackumulerad skörd i rel tal 1962--79. Skörd vid 1 2 II P l og = 1 O O •

Figure 3. Corrrparison between 12" and 16" ploughs at normal (20 cm) ploughing depth. Accumulated yields in relative values~ 1962-1979. Harvest from treatment with 12" plough= 100.

o ~ a) b) e) II c OFFER ÅS RÖSÄCKSDALEN §' 110 a. d b

d--

"O § 105 e L- e (!) ab

c ab

~ 100 a a d ab a ----- ----.... be

aJ b .... 95 e

d "O "O 90 d .MI 11\ I-

.n! > > n!

"O L..

'o

cd

""'" Första per: Sista per= Första per= Sista per; Första per= Sista per= ~ ev 1962-68 1975-79

"O 1961. -69 1975 -79 1961.-70 1975-79

ev l:

Figur 4. Diagram över medelskörden av de 5 första resp 5 sista för­söksårens vårsådd i rel tal. Skörd vid grund plöjning (15 cm)= 100.

Figure 4. Diagram showing mean yields of spirng-sown crops in the first five years and the last five years of the trials. Relative values. Harvest from treatment with shallow ploughing (15 cm)= 100.

25

SAMMANFATTNING

Åren 1961--79 genomfördes en l iten serie orienterande plöjnings­försök i Norrland. Seriens nummer var R2-4106. M~lsättningen var i första hand att belysa plöjningsdjupets (vid höstplöjning) bety­delse för skördeavkastningen.

I försöken jämfördes tre 01 ika plöjningsdjup näml igen grunt, normalt och djupt motsvarande 15, 20 och 25 cm:s plöjningsdjup. Eftersom 01 ika plöjningsdjup anses kräva 01 ika tiltbredd med hän­syn till optimal ti ltläggning, kombinerades de 01 ika djupen med tv~ olika tiltbredder, 12" och 16" d v s 30 resp 40 cm. Plöjning enligt plan skedde vid varje plöjningstillfälle. I övrigt efter­strävades 1 ikform~g bearbetning inom hela försöken oavsett för­söksled.

Serien omfattade ett fastl iggande försök per ~r i vart och ett av de fyra nordligaste länen. Samtl iga ~enomförda försök var loka­liserade till fasta statliga försöksstationer i resp län. Serien startade hösten 1961 med ett försök p~ Offer. Tv~ ~r senare d v s hösten 1963 ti l lkom ytterl igare 3 försök, ett p~ vardera ÅS, Röbäcksdalen och Öjebyn. Försöket p~ öjebyn ersattes dock efter ett par ~r av ett nytt försök, men även detta försök blev relativt kortva r i g t.

Jordarten på försöksplatserna har varit en för respektive lokal typisk jordart, d v s mjällera på Offer, moränlättlera p~ ÅS och lerig mo p~ Röbäcksdalen och Öjebyn.

I varje försök tillämpades en växtföljd, som var vanlig i det aktuella området. Under försöksperiodens senare del, d v s från och med ~r 1972 slopades dock vallen, så att höstplöjning enligt plan kom att ske varje år.

Resultat. De resultat, som erh~l l its i de genomförda försöken upp­visar inbördes mycket stora 01 ikheter. De resultat som erhåll its gör det därför ej möjl igt att dra några generel la slutsatser om det lämpl igaste plöjningsdjupet vid höstplöjning i Norrland. I de enskilda försöken har däremot klara resultat och skillnader er­h~ll its, men dessa gäller just under de betingelser, som varit r~dande i de enskilda fallen.

Offer har reagerat entydigast av de 01 ika försöksplatserna gentemot olika plöjningsdjup. Här har grund plöjning genomgående gett bäst resultat ur skördesynpunkt och djup sämst. Effekten av 01 ika plog­djup och tiltbredd har dessutom ökat med ~ren och visat, att p~ sikt är en grund och smal plogtilta att föredra framför en djup och bred. Försöket p~ Offer visade dessutom, särskilt i början av försöksperioden, ett vad man skulle kunna kalla "vartannatårsre­sultat". S~ snart den råa alven från den första djupplöjningen vändes upp igen till ytan, uppträdde ökade problem med skorpbild­ning. Vid försökets avslutningsskede visade profilstudier, att mat­jorden ännu inte hunnit bl i fullständigt omblandad och homogen.

ÅS har gett f~ statistiskt säkerstäI Ida skillnader mel lan leden. D e r e s u l t a t, s om e r h ~ l l i t s u n d e r f ö r s ö k s p e r i od e n s f ö r s t a o c h s i s t a år, är dessutom motsägande. Detta betyder, att på kort sikt har varje förändring av plogdjupet, såväl minskning som ökning, med-

26

f6rt en sk6rdeminskning jämf6rt med det of6rändrat, normala plog­djupet 20 cm. på längre sikt är resultatet däremot ett helt annat. Grund pl6jning har då gett den lägsta sk6rdeavkastningen och djup pl6jning den h6gsta. I motsats till Offer har 1611 -plogen dessutom gett h6gre sk6rd än 12 11 -plogen.

på R6bäcksdalen har det st6rsta pl6jningsdjupet hela tiden hävdat sig-b~st.-D~rnäst kommer normalt, d v s 20 cm:s djup. Lägst i sk6rd l igger grund pl6jning. I det långa loppet har den bredare plogen dessutom visat sig f6rdelaktigare än den smalare.

på Öjebyn uppvisade de båda relativt kortvariga f6rs6ken stora men statistTskt osäkra skillnader mellan leden. Vissa tendenser kan dock spåras till f6rmån f6r det st6rre pl6jningsdjupet med den bredare plogen.

Ogräs. Pl6jningens betydelse ur ogrässynpunkt har endast belysts delvTs i f6rel iggande f6rs6k. Dels har rotogräsf6rekomsten varit mycket ringa, och dels har såväl mekanisk som kemisk ogräsbekämp­ning genomf6rts i linormalii omfattning. Trots detta vågar man påstå att rotogräs (kvickrot och fettistel) hämmas betydl igt mer genom djup pl6jning och pl6jning med bred plog 16 tum, än genom grund pl6jning 15 cm och pl6jning med smal plog 12 tum.

De resultat som erhåll its visar således, att vår kunskap då det gäller pl6jningsdjup och tiltbredd är ofullständig, och att det är önskvärt med en ökad satsning på försök med 01 ika plöjnings­djup på olika jordar inom 01 ika regioner av vårt land för att mera allmängiltiga slutsatser skall kunna dras.

SUMMARY

During 1961-1979 some fie"ld experiments with p"loughing were earried out in northern Sweden. The aim was primari"ly to i"l"lustrate the importanee of p"loughing depth (in autumn p"loughing) on erop yie"ld.

Three different p"loughing depths were eompared> in eombination with two different widths of furrow s"liee aeeording to the fo"l"lowing p"lan:

a) sha"l"low p"loughing b) p"loughing of norma"l c) p"loughing of norma"l d) deep p"loughing

depth " depth "

ca 15 cm with 20" " 20" /I

25" /I "

12" p"lough= 12" " --16" " --16" " --

30 cm furrow 30 " " 40 fl " 40 " "

The p"lan was fo"l"lowed on a"l"l p"loughing oeeasions. A"l"l other treat­ments were made as uniform as possib"le throughout the entire experi­ment p"lots.

width " " "

The series eomprised of one permanent tria"l per year in eaeh of the four northernmost provinees. A"l"l the tria"ls were "located at nationa"l experimenta"l stations in the respeetive provinees. The series started in 1961 with a tria"l at Offer and two years "later> in the autumn of 1963> a further three tria"ls were started at As> Röbäeksda"len and Öjebyn. The tria"l at öjebyn was rep"laeed af ter a eoup"le of years by a new tria"l but a"lso this tria"l was of fair"ly short duration.

The soi"l e"lasses at the tria"ls were typiea"l of the various "loea"lities>

27

i. e., s 'il t Y clay loam at Oj'fer~ loam at ÅS and loarny sand/sandy loam at Röbäcksdalen and Öjebyn.

The rotations used were also typical of the areas but during the final. part of the experimental. period (from 1972 on) the lev was discarded so that the autumn ploughing could be done according to the plan each year.

Results

The results obtainedY'evealed very large differences between the trials concerned. Consequently~ it was not possible to draw any general conclusions on the most suitable ploughing depth for autumn ploughing in northern Sweden. Nevertheless~ clear results and differences have been obtained in the individual trials but these are valid onl.y under the conditions applying in the indi­vidual cases.

Offer reacted the most clearly of the different trial localiti\::J as -regards different ploughing depths. S':laUow ploughing always gave the best result here from the viezJpoint of vie lds. Deep ploughing gave the poorest .Y'esults. The effects of the different ploughing depths and w·idths of j'urrow sl.ice have a,:so increased wi th time and d3monstrate that ~ in the long-term~ a mrrow and shaUow furrow is preferable to one that is wide and deep. The trials at Offer also showed what might be called an 'every­second-year' result~ particularly at the start of the experimental. period. As soon as the raw subsoil from the first deep ploughing was again turned up to the surface there were increased problems with crust-formation. During the final phases of the trial the studies of the prOfiles showed that there had been insufficent time for the topsiol to become fully mixed and homogeneous.

ÅS gav few statistically significant differences between the treatments. Results obtained during the first and last years of the trials are~ in addition~ contradictory. This indicated that in the short-term each alteration in ploughing depth~ either deeper or shallower~ resul.tated in yield decresses in comparison with the unaltered normal pl.oughing depth of 20 cm. However~ in the long­term the picture is completely different. In this situation the shallow ploughing gave the l.owest~ yield and deep ploughing the highest. In contrast to the case at Offer~ the 16" plough al.so gave higher yields than the 12" plough.

At Röbäcksdalen the largest ploughing depth was always best~ fol.lowed by-normal. depth~ i.e.~ 20 cm. ShaUow ploughing gave the l.owest yields. In the long-term the wider plough has also been found to be more favourable than the narrower.

At Öjebyn the two relatively short trial.B had large differences but-there were no statistical. significant differences between the treatments. However~ there were some indications of better results from the deeper ploughing depth with the wider plough.

Weeds

The importance of pl.oughing for the weeds was only studied to a minor extent in the present trials. The OCCUY'l'ence of root­propagating weeds was very slight and~ in addition~ both mechanical and chemical

28

weed contY'ol wel~e done to the e;äent consideY'ed noy'mal. NeveY'­theless-, theY'e weY'e indications that AgY'0pYY'on Y'epens and Sonchus aY'vens'is weY'e checked consideY'ab ly mOY'e by deep p lough1:ng and ploughing with the wide 16" plough than by shallow pZoughing and pZoughing with the nart'Ow12" plough.

The Y'esuZts obtained thus demonstY'ate that ouy' knowZedge of pZoughing depths and widths of fuY'Y'ows is incompZete. FUY'theY' efforts shouZd be made to study this compZex in triaZs with different pZoughing depths on different soiZs in different regions of Sweden in ordeY' to estabZish a base upon which more genera Z consZusions can be made.

L I TTERATUR

Edling, P., Nilsson, N.M. och Håkansson. 1.,1969. Sju skånska försök med alvluckring och djupplöjning 1964--68. 26 s. Rapport nr 19 från Jordbearbetningsavdelningen.

Grönevik, G., 1961. Bearbetning med jordfräs. Jord-Gröda-Djur, Ärg 17, s 25- 34.

Grönevik, G., 1962 a. Bearbetning med jordfräs. Grundförbättring, Ärg 15, häfte 4, s 304-314.

Henriksson, L., 1968. Försök med grund plöjning. 32 s. Rapport nr 15 från Jordbearbetningsavdelningen.

Henriksson, L., 1974. Studier av några jordbearbetningsredskaps arbetssätt och arbetsresultat. 148 s. Rapport nr 38 från Jordbearbetningsavdelningen.

Håkansson, I., 1976. Elva försök med alvluckring och djupplöjning i Syd- och Västsverige 1964--75. 35 s. Rapport nr 42 från Jordbearbetningsavdelningen.

Jakobsson, E., 1968. Plöjningsförsök med 01 ika tiltbredder och vändskiveformer. 10 s. Rapport nr 14 från Jord­bearbetningsavdelningen.

Lomakka, L., 196~ Tiltbredd och vändskivetyp vid plöjning norra Sverige. Grundförbättring, Ärg, 20, vol 2, s 69-71.

Nilsson, N.M., 1977. Vårbruk vid utebliven höstplöjning. s 4:1-4:5. Rapport nr 50 från Jordbearbetningsavdelningen.

Nilsson, N.M. och Henriksson, L., 1968. Alvluckringsförsök 1937--63. 32 s. Rapport nr 12 från Jordbearbetningsavdelningen.

Rydberg, T., 1981 Storparcellförsök med plöjningsfri odl ing 1976--78. 21 s. Rapport nr 59 från Jordbearbet­ningsavdelningen.

Torstensson, G., 1959. Pflugkörper formen, Bodenstruktur und Ernteertrag Mitt d. DLG, 74 Jahrg, Heft 13.

29

Torstensson, G. och {nge, G., 1943 a. Redogörelse fi:jr plöjnings­försök I. Försök med 01 ika plöjningsdjup. Lantbr. Akad. Tidskr. Ärg 82, nr 4, s 296-329.

Torstensson, G. och Enge, G., 1943 b. Redogörelse för plöjnings­försök I I. Försök med alvluckring. Lantbr. Akad. Tidskr. Ärg 82, nr 5, s 369-399.

Torstensson, G. och Enge, G., 1944 a. Redogörelse för plöjnings­försök III. Försök med olika p10gkrQPpar, olika tilt­bredd och 01 ika plöjningshastighet. Lantbr. Akad. Tidskr, Ärg 83, nr 1, s 47-72.

Torstensson, G. och Enge, G., 1944 b. Redogörelse för plöjnings­försök IV. Mätning av jordens lagringsförhållanden i plöjningsförsök. Lantbr. Akad. Tidskr. Ärg 83, nr 2, s 179-217.

30