Rapport 18MB873 Cajsa Wahlberg 2018-07-03
Rapport 18MB873
Cajsa Wahlberg
2018-07-03
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................................................... 3
Inledning ..................................................................................................................................... 4
Bostadsområdena ....................................................................................................................... 4
Skarpnäck ............................................................................................................................... 4
Hammarby Sjöstad ................................................................................................................. 5
Provtagning ................................................................................................................................ 6
Skarpnäck ............................................................................................................................... 6
Hammarby Sjöstad ................................................................................................................. 7
Inkommande avloppsvatten till Henriksdal ............................................................................ 7
Analyserade ämnen och analysmetoder ..................................................................................... 8
Resultat och diskussion ............................................................................................................ 10
Ordinarie avloppsparametrar ................................................................................................ 10
Organiska miljöföroreningar ................................................................................................ 10
Dioxiner och bromerade flamskyddsmedel ...................................................................... 11
Oktyl- och nonylfenol inklusive etoxilater samt några andra fenoler .............................. 13
Ftalater .............................................................................................................................. 14
Tennorganiska föreningar................................................................................................. 15
Högfluorerade ämnen, PFOS, PFAS ................................................................................ 16
Klorparaffiner, triklosan, AOX och EOX ........................................................................ 17
Polycykliska aromatiska kolväten, PAH .......................................................................... 18
Bidrag från livsmedel ........................................................................................................... 19
Slutsatser .................................................................................................................................. 20
Fortsatt arbete ........................................................................................................................... 22
Referenser ................................................................................................................................. 23
Bilaga1 ..................................................................................................................................... 24
Bilaga 2 .................................................................................................................................... 26
3
Sammanfattning
Många analysresultat måste tas med en nypa salt. Bara sex prover av
hushållsspillvatten är analyserade, i vissa fall färre, och flera ämnen visar stora
haltvariationer mellan de olika provtagningstillfällena.
Resultaten tyder ändå på att hushållen bidrar med stora andelar till reningsverken av
de flesta av de undersökta ämnena. Framför allt av klorparaffiner, EOX och många
ftalater, men även bromerade flamskyddsmedel och nonylfenol.
En betydligt mindre andel av oktylfenol, några högfluorerade ämnen och PAH
kommer från hushåll.
Ftalater, tennorganiska föreningar och SCCP, ämnen som alla kan relateras till plast,
kommer i högre utsträckning från Skarpnäck än från Hammarby Sjöstad. Troligen
beror det på att PVC inte användes vid bygget av Hammarby Sjöstad.
PFOS-halten i proverna från Skarpnäck är mer än 20 gånger högre än i proverna från
Hammarby Sjöstad baserade på resultaten från SLU. Skillnaden skulle kunna bero på
att Skarpnäcks bostadsområde är byggt på ett gammalt flygfält där PFOS kan ha
använts och finns kvar som inläckande markförorening. Fler analyser behövs för att
följa upp detta.
Dioxiner och enstaka andra föreningar kommer enligt beräkningarna till mer än 100 %
från hushåll vilket tyder på att något gått snett vid antingen provtagning eller analys.
En ny provtagning behövs för att kunna säga hur stor andelen från hushåll är av dessa
ämnen.
Bidraget från livsmedel i hushållsspillvattnet är litet för de ämnen där analysresultat
fanns i Livsmedelsverkets matkorgsanalys. Ett undantag är bens(a)pyren, där
livsmedel bidrar med 11 %.
Många av ämnena, t ex bromerade flamskyddsmedel, ftalater och PFAS, finns förutom
i bostäder även i kontor, skolor och andra inrättningar vilka det finns många av i
Stockholm. Dessa bidrar till totalmängden inkommande till Henriksdal. Hur mycket
arbetspendlingen in till Stockholm bidrar med är svårt att säga.
4
Inledning
I ett bostadsområde i Skarpnäck har Stockholm Vatten och Avfall tagit prover av spillvatten
två gånger per år sedan 1995 för att undersöka bidraget från hushåll av metaller, närsalter och
organiskt material till reningsverken. Data från provtagningarna finns sammanställda och
utvärderade i rapporten Hushållsspillvatten från Skarpnäck – Sammanställning av mätdata
1995-2013 (Eriksson och Lagerkvist, 2015) och visar att hushållen står för en stor andel av
fosfor och många tungmetaller, mer än 50 % av bland annat zink, koppar, antimon och tenn,
medan bidraget är ungefär 50 % av bly och kadmium.
För att få en uppfattning om tillskottet från hushåll när det gäller organiska miljöföroreningar
har sex veckosamlingsprover tagits i två områden med främst hushållspillvatten under åren
2014-2016. Fyra prover togs i samma provpunkt som tidigare i Skarpnäck och två prover togs
i Hammarby Sjöstad. Resultaten jämförs här med analyser av inkommande vatten till
Henriksdals reningsverk.
Ett tack riktas till Peter Johansson och Peter Lindström som gjort provtagningarna i
bostadsområdena respektive inkommande vatten till Henriksdal och till Käppalaförbundet
som bidragit med medel till analyserna år 2014 och 2015.
Bostadsområdena
Bostadsområdena är valda dels för att de har duplicerade avloppssystem och dels för att de är
så lite påverkade som möjligt av andra verksamheter än rena hushåll. Viss annan verksamhet
finns ändå inom områdena. Spillvatten från båda bostadsområdena leds till Henriksdals
reningsverk via Sicklainloppet, en av två inloppstunnlar med ungefär lika stora flöden.
Skarpnäck
Det provtagna området består av åtta kvarter kring Pilvingegatan. Inom området finns 714
lägenheter, sex daghem, en skola, ett kollektivboende, en matvarubutik och några mindre
verksamheter. I juni 2014 hade kvarteren 2244 invånare. Mer om bostadsområdet finns i ovan
nämnda rapport. För att förenkla provtagningarna har en särskild provtagningsbrunn
installerats med ett förbindelsrör till brunn i trottoaren vid korsningen Pilvingegatan och
Horisontvägen.
5
Figur 1. Provtagningsområdet i Skarpnäck
Hammarby Sjöstad
Båtbyggargatan betjänar den äldsta delen av Hammarby Sjöstad, området runt Sickla kaj och
Sickla Udde. Skola, restauranger, bagerier med mera finns i området. I upptagningsområdet
för pumpstationen bodde 11 024 personer år 2015.
Figur 2. Båtbyggargatan pumpstation – upptagningsområdet består av de två inringade
områdena.
6
Provtagning
Utförliga beskrivningar över hur provtagningarna gjorts i bostadsområdena finns i Johansson
P. 2015 a, 2015 b och 2017.
Skarpnäck
Proverna från Skarpnäck togs ut som flödesstyrda dygnsprover (ett provuttag per 5 m3 passerat
spillvatten) under vecka 48 år 2014 (Sk V1448) och vecka 21 år 2015 (Sk V1521), se figur 3.
Under vecka 37 och 38 2016 (Sk V1637 och Sk V1638) togs dygnsprover i stället ut tidsstyrt
på grund av en trasig flödesgivare. Vakuumprovtagare av typen WS3000 som tog ett delprov
var 20:e minut användes. Flödesmätare Level Control LFF3000 användes år 2014 och 2015.
Provtagaren var utrustad med teflonslangar och glasflaskor för att undvika kontaminering från
olika plaster.
Proverna förvarades inte i kyla under provtagningen, men provtagarna tömdes dagligen och
proverna frystes in direkt. Under det andra provtagningsdygnet 2014 erhölls inget prov på grund
av att en slang hade lossnat.
Flödet under provtagningsveckorna 2014 och 2015 var detsamma, 2960 m3, det vill säga 423
m3/dygn. Flödesuppgifter för provtagningen 2016 saknas men medelflödet 1995-2015 var 427
m3/dygn. Den siffra som använts för beräkningar i denna rapport är 425 m3/dygn.
v.1448: Start 141124 kl. 06:15 – Slut 141201 kl. 07:50
v.1521: Start 150518 kl. 14.05 – Slut 150525 kl. 07.00
v.1637: Start 160912 kl. 12.20 – Slut 160919 kl. 10.35
v.1638: Start 160919 kl. 10.35 – Slut 160926 kl. 10.45
Figur 3. Provtagningsutrustning Figur 4. Provtagningsutrustning Båtbyggargatans
Skarpnäck pumpstation
7
Hammarby Sjöstad
Dygnssamlingsprover togs ut från Båtbyggargatans pumpstation i Hammarby Sjöstad vecka
37 och 38 år 2016 (Hby V1637 och Hby V1638), se figur 4. Vakuumprovtagare av typen
AquaCell användes och provtagningarna genomfördes nivåstyrt med ett prov per utpumpning
från pumpstationen, vilket i princip är att betrakta som flödesproportionell provtagning. Även
här användes teflonslang och glasflaskor. Proverna kylförvarades under pågående provtagning
och tömning skedde varje till var 3:e dag varefter proverna frystes. Mot slutet av den sista
provtagningsveckan tog batteriet i provtagaren slut. För att få tillräckligt med volym för
provet Hby1638 togs därför ett antal stickprover ut den 26/9 med en sammanlagd volym
motsvarande 1/5 av den totala provvolymen.
Medelflödet i Båtbyggargatans pumpstation 2015 var 173 l per person och dygn, dvs 1907 m3 per
dygn för de drygt 11 000 personer som var anslutna.
v.1637: Start 160912 kl. 14.25 – Slut 160919 kl. 11.10
v.1638: Start 160919 kl. 11.10 – Slut 160926 kl. 11.20
Delproverna blandades sedan till ett veckosamlingsprov. Analyser av BOD7, TOC och SS
gjordes på färska dygnsprover som skickades direkt till laboratoriet.
Inkommande avloppsvatten till Henriksdal
Under samma veckor som provtagningarna av hushållsvatten gjordes provtogs också
inkommande vatten till Henriksdals reningsverk, dels i Henriksdalsinloppet (HIN) och dels i
Sicklainloppet (SIN). Dessutom togs prover vecka 35 2014, totalt alltså fem prover i vardera
av de båda inloppen.
Två liter vatten togs flödesproportionellt varje dygn i glas- eller PE-flaskor med verkets
ordinarie provtagare och förvarades i kylskåp. Den sjunde dagen blandades de ihop
flödesproportionellt till ett veckosamlingsprov i en PE-behållare och delades sen upp i ett
antal mindre provkärl för de olika analyserna som erhållits från laboratoriet.
Antal anslutna till Henriksdal år 2015 var 825 594 personer. Flödena under provtagnings-
veckorna anges i tabell 2 och när HIN och SIN summeras blev medelflödet in till Henriksdal
(H in) 261 757 m3 per dygn under dessa veckor.
8
Analyserade ämnen och analysmetoder
De parametrar som analyserats återfinns i tabell 1 tillsammans med de förkortningar som
används i denna rapport.
Tabell 1. Analyserade parametrar och deras förkortningar
Ämne/Ämnesgrupp Förkortning
Suspenderade ämnen SS, Susp
Totalt organiskt kol TOC
Kemisk syreförbrukning COD
Biokemisk syreförbrukning BOD7
Total fosfor Tot P
Total kväve Tot N
Klorerade dioxiner och dibensofuraner PCDD/F
Hexabromcyklododekan HBCD
Polybromerade difenyletrar PBDE
Polybromerade bifenyler PBB
4-tert-butylfenol
4-tert-pentylfenol
4-tert-oktylfenol OP
oktylfenoletoxilater OPEO
iso-nonylfenol NP
nonylfenoletoxilater NPEO
Bisfenol A BpA
Dimetylftalat DMP
Dietylftalat DEP
Dibutylftalat DBP
Diisobutylftalat DIBP
Butylbensylftalat BBP
Di-2-etylhexylftalat DEHP
Di-iso-nonylftalat DINP
Di-iso-decylftalat DIDP
Monobutyltenn MBT
Dibutyltenn DBT
Tributyltenn TBT
Tetrabutyltenn TTBT
Monooktyltenn MOT
Dioktyltenn DOT
Högfluorerade ämnen PFAS
Perfluoroktylsulfonat PFOS
Perfluoroktansyra PFOA
Perfluorhexansulfonat PFHxS
Perfluorhexansyra PFHxA
6:2 Fluortelomersulfonat FTS
S:a C10-C13 Klorparaffiner (kortkedjiga) SCCP
Triklosan
Adsorberbart organiskt bundet halogen AOX
Extraherbart organiskt bundet halogen EOX
Fluoranten
Benso(b)fluoranten
Benso(k)fluoranten
Benso(a)pyren
Benso(ghi)perylen
Indeno(1,2,3-cd)pyren
9
De flesta analyser utfördes vid något av Eurofins laboratorier i Sverige eller utomlands, men
Eurofins använde sig också av underentreprenörer. Alla analysmetoder hos Eurofins var
ackrediterade utom de för fenoler, EOX och bromerade bifenyler.
I Stockholm Vattens ordinarie provtagningsprogram för inkommande avloppsvatten ingår
analyser av TOC (totalt organiskt kol), nitrit/nitrat, tot P och tot N i veckosamlingsprover
samt av BOD7 och susp i dygnsprover tagna på tisdagar. De ordinarie avloppsparametrarna
analyserades av Eurofins i Lidköping enligt gängse standardmetoder.
PCDD/F analyserades bara i proverna från Skarpnäck, 2014 och 2015. Analyserna gjordes
med GC-HR-MS (gaskromatografi-high resolution-masspektrometri) vid Eurofins GfA Lab
Service GmbH i Hamburg. Där analyserades också bromerade flamskyddsmedel med GC-MS
eller LC/MS-MS (vätskekromatografi/tandem masspektrometri), klorparaffiner med GC/MS-
NCI (NCI= kemisk jonisation, mätning av negativa joner) och högfluorerade ämnen (PFAS)
med LC-MS/MS. Eftersom de första provsvaren för PFAS (utom PFOS) hamnade under
rapporteringsgränsen, skickades de prover som togs ut 2016 i stället till Statens
Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala för analys med lägre rapporteringsgränser. PFAS
extraherades där med SPE (solid phase extraction) och analyserades med LC-MS/MS.
Tennorganiska föreningar analyserades av GALAB Laboratories GmbH i Tyskland med GC-
AED (Atomic Emission Detector). Även analyserna av alkylfenoler och deras etoxilater samt
bisfenol A i proverna från Skarpnäck 2014 och 2015 gjordes av GALAB, men med GC-MS.
NP och OP förekommer främst som sina respektive etoxilater (NPEO och OPEO) i
inkommande avloppsvatten. Fenoler med upp till 10-12 EO-enheter är vanliga, men även
betydligt längre kedjor förekommer. I reningsverket, och delvis redan i avloppsnätet, bryts
etoxilaterna ned till NP respektive OP. Etoxilaterna är svåra att analysera och eftersom
Eurofins bara erbjuder analys av upp till sex EO-enheter valdes en analysmetod som
utvecklats vid IVL, Svenska miljöinstitutet, för proverna tagna 2016. Metoden går ut på att
enzymatiskt bryta ned etoxilaterna till fri NP respektive OP vars halter sedan bestäms med
GC-MS/MS. Detta gör det lättare att jämföra prover tagna långt ut på ledningsnätet med
prover tagna vid inloppen till reningsverket.
Ftalatanalyserna gjordes hos Eurofins danska laboratorium i Vejen med GC-MS. Triklosan
analyserades vid PiCA Prüfinstitut Chemische Analytik GmbH i Tyskland och bara i proverna
från 2014 och 2015. EOX-bestämningarna gjordes vid Eurofins Analytico i Nederländerna
medan AOX analyserades i Tyskland vid Eurofins Umwelt West GmbH. PAH-analyserna
utfördes av Eurofins i Lidköping med HPLC.
10
Resultat och diskussion
Ordinarie avloppsparametrar
Tabell 2 visar de genomsnittliga dygnsflödena under provtagningsveckorna samt halterna av
ordinarie avloppsvattenparametrar i proverna. Alla parametrar utom Susp ligger högre i
proverna av hushållsvatten än i både HIN och SIN. De största skillnaderna står TOC och tot N
för. TOC ligger 43 % högre i proverna från Skarpnäck och tot N ligger 46 % högre i proverna
från Hammarby Sjöstad än i inkommande till Henriksdal, räknat som medelvärden. Det är vad
man kan förvänta sig eftersom Skarpnäck och Hammarby sjöstad har duplicerade
avloppssystem och därmed mindre dagvatten och inträngande dränvatten och proverna har
tagits mycket närmare källan innan spillvattnet hunnit spädas ut. Medelvärdet av flödet per
ansluten person och dygn under provtagningsveckorna var 317 l/p*d i inkommande till
Henriksdal (H in), 189-190 l/p*d i Skarpnäck och 173 l/p*d i Hammarby Sjöstad.
Tabell 2. Ordinarie avloppsparametrar i dygns- respektive veckosamlingsprover
Enligt SMHI:s regnmätare i Stockholm regnade det 16 mm V1435, 2,2 mm V1448 och 9,6
mm V1521. Under provtagningen 2016 regnade det ingenting V1637 och bara 0,2 mm
V1638.
Organiska miljöföroreningar
Alla enskilda analysresultat finns i tabellbilagorna utom för PBB eftersom alla PBB-kongener
i alla prover låg under rapporteringsgränsen som varierade mellan 0,05 och 3 ng/l. I bilaga 1
listas koncentrationerna av de ämnen som diskuteras fortsättningsvis i detta avsnitt. I bilaga 2
redovisas resultaten för övriga ämnen som analyserats men som inte förkommit över
rapporteringsgränsen mer än i enstaka prover.
Analys Enhet
Skarp
V1448
Skarp
V1521
Skarp
V1637
Skarp
V1638
Skarpnäck
mv
H-by
V1637
H-by
V1638
Hammarby
mv
Flöde m3/d 423 423 427 427 425 1907 1907 1907
Susp (dygn) mg/l 250 240 270 220 245 250 200 225
BOD7 (dygn) mg/l 260 220 280 300 265 300 250 275
TOC (dygn) mg/l 190 130 200 270 198 210 150 180
tot P mg/l 5,6 6,3 6,4 6,8 6,3 6,7 6,7 6,7
tot N mg/l 52 52 61 68 58 66 72 69
Analys Enhet
HIN
V1435
HIN
V1448
HIN
V1521
HIN
V1637
HIN
V1638
HIN
mv
SIN
V1435
SIN
V1448
SIN
V1521
SIN
V1637
SIN
V1638
SIN
mv
Flöde m3/d 151686 110243 156286 109586 115743 128709 111500 124943 215700 107357 105743 133049
Susp (dygn) mg/l 270 340 240 400 620 374 290 240 190 320 340 276
BOD7 (dygn) mg/l 190 280 170 330 250 244 150 260 94 230 200 187
TOC (dygn) mg/l 95 160 110 200 190 151 110 120 77 160 160 125
TOC mg/l 130 180 150 250 190 180 120 160 96 170 170 143
tot P mg/l 3,2 6,6 5,6 7,9 7,5 6,2 5,7 6,1 4,3 7,0 6,7 6,0
tot N mg/l 35 51 39 57 59 48 43 46 32 53 56 46
11
För varje grupp av ämnen här nedan kommer först diagram där halterna för de enskilda
proverna av hushållsspillvattnen anges vart och ett för sig medan inkommande vatten till
Henriksdal (H in) redovisas med medelvärden av alla 10 proverna. Medelvärdena är angivna i
bilaga 1.
Därefter visas i diagram hur stor andel av ämnena som kommer från hushåll i förhållande till
den totala inkommande mängden till Henriksdal. Trots att avloppsvattnet från både Skarpnäck
och Hammarby Sjöstad leds till Sicklainloppet (SIN) valdes i denna rapport att jämföra med
den totala mängden från båda inloppen till Henriksdal, här kallat H in. Beräkningarna har
gjorts med hjälp av medelvärden av de fyra proverna från Skarpnäck respektive de två från
Hammarby sjöstad (se bilaga 1) för att se om det är någon skillnad mellan de båda områdena.
Medelhalterna har multiplicerats med det genomsnittliga veckoflödet från varje område under
provtagningsveckorna för att få mängden av ämnena per vecka. I de senare diagrammen har
alltså kompenserats för de skillnader i flöden och koncentrationer i spillvattnet som beror på
regn och inträngande grundvatten med mera.
DIOXINER OCH BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL
Klorerade dioxiner och dibensofuraner (PCDD/F) är en grupp om 210 olika föreningar med
mycket olika giftighetsgrad som bildas vid förbränning eller som biprodukt vid produktion av
bl. a. klorfenoler.
Bromerade flamskyddsmedel används för att förhindra brand främst i polymerer som plaster
och gummi men också i textilier.
PCDD/F analyserades bara i Skarpnäck i proverna från 2014 och 2015. I bilaga 2 redovisas
alla enskilda mätvärden av de dioxiner och furaner som ingår i PCDD/F. Summan av
dioxinföreningarna visas i figur 5, dels som faktisk halt i pg/l och dels som toxiska ekvivalenter,
TEQ, beräknade enligt WHO 2005. TEQ bygger på att toxiciteten för den giftigaste kongenen,
2,3,7,8-tetraklordibenso-p-dioxin, sätts till 1 och övriga kongener får ett värde relativt denna. De
flesta PCDD/F ligger under rapporteringsgränsen och de kongener som bidrar till summa TEQ är
främst hepta- och oktaklordioxiner och -furaner (med 7 respektive 8 kloratomer), som är relativt
sett mindre toxiska.
Halterna av PCDD/F var betydligt högre i Skarpnäck jämfört med inkommande till
Henriksdal. År 2015 var de mer än tre gånger så höga både mätt som faktiska halter och
räknade som TEQ. Det är svårt att förstå denna skillnad med tanke på att dioxiner inte aktivt
tillförs till varor eller kemikalier och det bör därför inte vara någon skillnad på olika
hushållsområden. Det handlar också om få analyser, bara två från hushåll och tre från
inkommande avloppsvatten, vilket kan göra att både provtagnings- och analysfel blir stora.
Fler prover skulle behövas för att verifiera dessa resultat.
För bromerade difenyletrar redovisas i figur 5 dels summan av de två kongener som
förekommer i högst halter i produkten Pentabromdifenyleter (PBDE 47 och PBDE 99) och
dels PBDE 209 som är fullbromerad dekabromdifenyleter. Observera de olika skalorna och
enheterna i diagrammen.
12
Figur 5. Koncentrationen av PCDD/F, PBDE och HBCD i spillvatten. Observera de olika
skalorna och enheterna.
För PBDE 47+99 var halterna ungefär lika i alla prover medan PBDE 209 varierade mer. Men
alla utom provet från Skarpnäck V1637 hade lägre koncentration av PBDE 209 än H in.
HBCD (hexabromcyklododekan) visar också mycket varierande resultat där två prover från
Skarpnäck (Sk V1448 och SkV1638) låg långt över de i H in. Tittar man närmare på HBCD-
halterna i HIN och SIN V1448 så var de också förhöjda jämfört med alla andra prover vilket
kan tyda på felaktiga analyser i just denna omgång. De höga värdena från V1448 i alla prover
har ändå tagits med vid beräkningar av andelen HBCD från hushållen nedan. Provet Sk
V1638 har däremot behandlats som en outlier.
I figur 6 anges andelen PCDD/F, PBDE och HBCD i inkommande avloppsvatten till
Henriksdal som kommer från hushåll. Hushållen ser ut att stå för över 100 % för PCDD/F
oavsett om beräkningarna görs med reella halter eller toxiska ekvivalenter. Detta talar för att
de stora skillnaderna ovan i halter mellan hushållsspillvattnet från Skarpnäck och
inkommande till Henriksdal beror på fel vid analys eller provtagning.
Figur 6. Andelen (%) PCDD/F, PBDE och HBCD som härrör från hushåll av den totala
mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck
respektive Hammarby Sjöstad.
För de båda PBDE-parametrarna är andelarna från hushåll ungefär lika stora oavsett om
beräkningarna utgår från mätningar vid Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad, medan andelen
HBCD skiljer sig stort; 100 % från hushåll baserat på Skarpnäckproverna respektive 20 %
13
från hushåll baserat på resultaten från Hammarby Sjöstad. Det är svårt att avgöra om detta
stämmer med verkligheten eftersom analysresultaten varierade så mycket.
OKTYL- OCH NONYLFENOL INKLUSIVE ETOXILATER SAMT NÅGRA ANDRA
FENOLER
Oktyl- och nonylfenol används främst som tensider i form av oktyl- och nonylfenoletoxilater
(OPEO och NPEO). I ledningsnätet och i reningsverket bryts etoxilaterna ned till respektive
fenol. NPEO härrör från tvätt av importerade textilier (Brigden m. fl., Månsson m. fl.) och
borde till största delen komma från hushåll medan OPEO främst används inom laboratorier
och bioteknisk industri, bland annat i den kommersiella produkten Triton X100.
År 2014 och 2015 analyserades OP och NP samt deras etoxilater med upp till sex
etoxienheter. I figur 7 till vänster visas halterna av fenolerna. Etoxilaterna låg under
rapporteringsgränsen, som var väldigt hög, i nästan alla prover. Därför valdes ett laboratorium
med en annan analysmetod år 2016. Den går ut på att bryta ned alla etoxilater till respektive
fenol innan själva analysen. På så sätt analyseras den totala mängden som fenolekvivalenter.
Till höger i figur 7 visas de avsevärt högre koncentrationerna från 2016 som summan av
OP+EO respektive NP+EO.
Halterna av oktylfenol är betydligt högre i inkommande vatten till Henriksdal än från
hushållsområdena oavsett analysmetod. För nonylfenol är det en viss skillnad mellan
Skarpnäck och Hammarby Sjöstad i diagrammet till höger men inget område kommer riktigt
upp i samma halt som H in.
Figur 7. Koncentrationer av oktyl- och nonylfenol i spillvatten i µg/l. OBS att två olika
analysmetoder använts vilket förklarar de stora haltskillnaderna.
I analyspaketet för nonyl- och oktylfenol 2014 och 2015 ingick även några andra fenoler som
inte finns med i diagrammen men som finns med i bilaga 2. Detekterbarheten för bisfenol A
varierade mycket och rapporterades inte över gränsen i hushållsproverna. Ämnet hittades
däremot i vissa prover av HIN och SIN. 4-t-butylfenol återfanns i alla prover där det
analyserats medan 4-t-pentylfenol fanns i Skarpnäck V1448 samt i HIN och SIN. N-
nonylfenol, dvs nonylfenol med rak nonylkedja, förekom inte i rapporterbara halter i något av
proverna.
Andelarna OP och NP som kommer från hushåll redovisas i figur 8. Beräkningar har bara
gjorts på resultaten från 2016 eftersom de bör vara mest riktiga. Bara några få procent av den
OP som kommer in till Henriksdal kommer från hushåll, vilket var förväntat, medan 40-50 %
14
av NP härrör från hushåll. Det är lite förvånande att inte en ännu större andel NP kommer från
hushåll med tanke på att textiltvätt är en så stor källa.
Figur 8. Andelen (%) oktyl- och nonylfenol som härrör från hushåll av den totala mängden
som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive
Hammarby Sjöstad.
FTALATER
Ftalater används bland annat som lösningsmedel och som mjukgörare i PVC, till exempel i
vinylgolv och vinyltapeter.
Ftalathalterna visas i figur 9. Det kanske tydligaste resultatet i denna undersökning är att
halterna av de flesta ftalater är högre i spillvatten från hushållsområdena än i inkommande till
Henriksdal. DEHP, DINP och DIDP är de ftalater som finns i högst halter. DMP, DBP och
BBP ligger mycket nära rapporteringsgränsen vilket betyder att skillnaderna mellan de olika
proverna ska tas med en nypa salt. Överlag har proverna från Skarpnäck högre
koncentrationer än de från Hammarby Sjöstad.
Figur 9. Ftalater i spillvatten i µg/l.
Beräkningar av kvoterna från hushåll i figur 10 visar också höga värden, ofta uppåt 90-100 %,
när resultaten från Skarpnäck används medan värden från Hammarby Sjöstad ger lite lägre
andelar. När Hammarby Sjöstad byggdes valdes PVC bort som byggmaterial vilket skulle
kunna förklara denna skillnad.
15
Figur 10. Andelen (%) ftalater som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer
in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby
Sjöstad.
TENNORGANISKA FÖRENINGAR
Tennorganiska föreningar används bland annat som biocider och antibakteriella ämnen i olika
typer av varor och som stabilisator i plast. Tri- och dibutyltenn kan brytas ned till di- och
monobutyltenn.
TBT låg under rapporteringsgränsen 1 ng/l i alla prover utom i Skarpnäck V1448 då halten
var 1,3 ng/l. I figur 11 redovisas halterna av de tennorganiska föreningar som förekommer
över rapporteringsgränsen. Koncentrationen av alla ämnen varierar kraftigt i de olika
proverna, men de högsta halterna uppvisar MBT där hushållsproverna oftast är högre än i
inkommande avloppsvatten.
Figur 11. Organiska tennföreningar i spillvatten, i ng/l.
Baserat på skarpnäckanalyserna är andelen MBT och MOT från hushåll 100 % eller högre,
figur 12, medan de två övriga föreningarna ligger lägre. Används i stället resultaten från
Hammarby Sjöstad blir andelen från hushåll betydligt lägre för alla fyra ämnena. En
förklaring till detta skulle kunna vara att tennorganiska föreningar kan ingå i PVC, ett material
som inte använts vid bygget av Hammarby Sjöstad.
16
Figur 12. Andelen (%) tennorganiska föreningar som härrör från hushåll av den totala
mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck
respektive Hammarby Sjöstad.
HÖGFLUORERADE ÄMNEN, PFOS, PFAS
Högfluorerade ämnen har förmåga att bilda vatten- och smutsavvisande ytor och används
inom en lång rad olika områden, till exempel i skor och textilier, brandsläckningsskum,
livsmedelsförpackningar, skidvalla med mera.
Det finns över 3 000 olika PFAS-ämnen och i denna undersökning analyserades bara 27
stycken. Det är resultaten från 2016 som redovisas här eftersom analyserna från de tidigare
proverna i princip bara visade mindre-än-värden. Undantaget är PFOS som 2014 återfanns i
en halt på 14 ng/l i Skarpnäck medan värdet 2015 låg under rapporteringsgränsen som då var
17 ng/l. Trots en känsligare analysmetod 2016 hamnade fortfarande de flesta PFAS under
rapporteringsgränsen. De som kunde detekteras visas i figur 13.
Figur 13. PFAS i spillvatten, i ng/l.
Av dessa är halterna högre i inkommande vatten till Henriksdal än från hushållen, utom FTS
som ligger betydligt högre i hushållspillvattnet. FTS förekommer i betydligt högre halter i alla
prover än de andra analyserade PFAS. Det är stor skillnad på koncentrationen av PFOS i de
båda provtagningspunkterna. I Skarpnäck hittades omkring 1 ng/l i båda veckoproverna,
medan halten i Hammarby Sjöstad var under rapporteringsgränsen 0,05 ng/l i båda proverna.
17
Figur 14. Andelen (%) PFAS som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in
till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby
Sjöstad.
Figur 14 visar att andelarna av de detekterade PFAS-ämnena som kommer från hushåll är 50
% eller lägre, utom för PFOS där andelen är över 100 % om värdet från Skarpnäck används
och mindre än 1% om mindre-än-värdet från Hammarby Sjöstad används. Värdena baseras på
endast två prover från vartdera området varför man bör ta resultatet med en nypa salt, men en
förklaring kan vara att Skarpnäck är anlagt på ett gammalt flygfält. PFAS kan ha använts i
skumsläckmedel och trängt ner i marken och även om området har duplicerat ledningsnät så
kan förorenat grund- och dränvatten tränga in i ledningarna.
KLORPARAFFINER, TRIKLOSAN, AOX OCH EOX
Klorparaffiner används som mjukgörare i plaster och som tillsats i oljor, skärvätskor med
mera. De delas upp i kort-, mellan och långkedjiga. De kortkedjiga klorparaffinerna (SCCP)
är förbjudna att användas inom EU och Kemikalieinspektionen vill även förbjuda de
mellankedjiga. Här har bara SCCP analyserats.
Triklosan användes tidigare som antibakteriellt ämne i hygienprodukter (till exempel
tandkräm, tvål, deodoranter), skor, sportkläder med mera men sedan den 1 mars 2017 är det
förbjudet att sälja varor som är behandlade med triklosan. Ämnet får dock fortfarande
användas som konserveringsmedel i kosmetika.
AOX är en samlingsparameter för främst klorerade och bromerade föreningar som delvis
finns naturligt i våra vatten men också uppstår genom till exempel klorering av dricksvatten
och användning av hypoklorit för rengöring och desinfektion. EOX utgör en delmängd av
AOX och består av den mer lipofila och partikelbundna fraktionen av AOX. Många
föreningar som ingår i EOX kan vara både svårnedbrytbara och miljöfarliga.
Klorparaffiner förekommer i betydligt högre halter i hushållsspillvattnet än i inkommande till
Henriksdal, se figur 15. Beräknar man andelen från hushåll blir den över 100 % med
analysresultat från Skarpnäck och närmare 90 % baserat på resultat från Hammarby Sjöstad
(figur 16).
Triklosan analyserades bara i proverna tagna 2014 och 2015 och varierade från <0,05 till 62
µg/l vilket gör att det inte går att utvärdera resultaten.
18
Figur 15. Klorparaffiner, AOX och EOX i spillvatten, i µg/l.
AOX- och EOX-halterna är ungefär lika eller något högre i hushållsspillvattnen än i
inkommande vatten till reningsverket, figur 15. AOX ligger som förväntat betydligt högre än
EOX. Kvoten från hushåll blir omkring 60 % för AOX och över 90 % för EOX oavsett om
halter från Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad används vid beräkningarna, figur 14. Den
större delen kommer troligen från dricksvattnets innehåll av dessa ämnen. Femton år gamla
data från Stockholm Vatten visade på 15-54 µg/l AOX i dricksvattnet. Sedan dess har
kloreringen vid vattenverken minskat så halterna kan vara lägre idag. Hypoklorithaltiga blek-
och rengöringsmedel som till exempel Klorin kan bidra till ökade AOX- och EOX-halter i
avloppsvatten från både hushåll och andra verksamheter.
Figur 16. Andelen (%) klorparaffiner, AOX och EOX som härrör från hushåll av den totala
mängden som kommer in till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck
respektive Hammarby Sjöstad.
POLYCYKLISKA AROMATISKA KOLVÄTEN, PAH
PAH bildas vid förbränning och kommer bland annat från trafikbelastat dagvatten. PAH finns
också som markförorening, till exempel där man bedrivit impregnering med kreosot. Även i
avloppsnäten finns gamla sediment kvar som kan innehålla PAH. Vid akuta spolningar av
avloppsnätet riskerar dessa att föras vidare in till reningsverken.
De flesta PAH ligger under rapporteringsgränsen i hushållsspillvattnen och betydligt lägre än
i inkommande till Henriksdal, se figur 17. Det är främst fluoranten som förekommer i mätbara
halter och de var högre i Skarpnäck än i Hammarby Sjöstad. Data saknas från Skarpnäck 2015
då laboratoriet inte kunde analysera PAH i det provet.
19
Figur 17. PAH i spillvatten, µg/l. De flesta ämnen i hushållsproverna ligger under
rapporteringsgränsen, 0,003 µg/l, vilken anges med svart streck.
De relativa andelarna från hushåll är låga och redovisas i figur 18. För PAH med halter under
rapporteringsgränsen visas bidraget med streckade staplar när halva rapporteringsgränsen
använts för beräkningarna. Att andelen PAH från hushåll är låg är inte förvånande. Det är
inget ämne som aktivt tillförs varor eller kemikalier utan bildas oavsiktligt vid förbränning.
Figur 18. Andelen (%) PAH som härrör från hushåll av den totala mängden som kommer in
till Henriksdals reningsverk, baserat på mätvärden från Skarpnäck respektive Hammarby
Sjöstad. Streckade staplar är andelar baserade på halva mindre-än-värdena.
Bidrag från livsmedel
Livsmedelsverket gör så kallade matkorgsanalyser omkring vart femte år då en mängd
parametrar analyseras i matvaror som representerar den genomsnittliga livsmedels-
konsumtionen. Baserat på analysresultaten beräknas medelintag per capita av de olika
ämnena. Den senaste rapporten är från 2017 och omfattar livsmedel inköpta 2015.
I tabell 3 jämförs mängderna per person och dygn i hushållsspillvatten baserat på analyserna i
denna undersökning med intaget per capita för de ämnen som också analyserats i
Livsmedelsverkets rapport. För dessa ämnen är bidraget från livsmedel lågt. Det ämne som till
störst andel kommer från födan är benso(a)pyren, med 11 %. För PFAS och SCCP står födan
20
för någon till några få procent och för bromerade flamskyddsmedel är det bara några tiondels
procent som kommer från livsmedel.
Tabell 3. Jämförelse mellan mängd per person och dygn i spillvatten från hushåll och dagligt
intag per capita från Livsmedelsverket, Rapport 26, 2017.
Dygnsflöde från hushåll
(ng/p*d)
Intag per capita
(ng/p*d)
Andel från livsmedel i
hushållsspill- vatten (%)
PBDE 47+99 1 100 7,7 0,70
PBDE 209 36 000 3,4 0,01
HBCD 1 500 3,1 0,21
PFOS 590 15 2,6
PFHxA 130 4 3,0
PFOA 1 100 12 1,1
SCCP 140 000 1400 1,0
Benso(a)pyren 280 32 11
Även PCDD/F finns med i Livsmedelsverkets rapport, men då hopslaget med så kallade
dioxinlika PCB som vi inte undersökt i vår studie. Dioxinlika PCB står för mer än hälften av
de toxikologiska ekvivalenterna enligt rapporten så om halva TEQ-värdet används ger
beräkningarna att bidraget av PCDD/F från maten blir mindre än en tiondels procent.
Värdena från Livsmedelsverket representerar intaget av föda och säger inget om hur mycket
av respektive ämne som bryts ned i kroppen eller tillförs spillvattnet via urin och fekalier.
Förutom maten vi äter tillförs avloppet livsmedel vid tillagning och diskning, inte minst när
matavfallskvarnar används. Trots detta bör man kunna slå fast att bidraget från livsmedel av
de aktuella ämnena är mycket litet och att källorna främst bör sökas från andra håll.
Slutsatser
Resultaten bygger på analyser från endast sex prover vilket betyder att man inte bör lägga för
stor vikt vid enskilda siffror utan mer se till tendenser. I några fall ger beräkningarna att en
bra bit över 100 % av ämnet kommer från hushåll, men det gäller oftast ämnen i låga
koncentrationer där analysfelen kan bli stora. I vissa fall varierar också analysresultaten
ganska mycket mellan olika prover. För mer långtgående slutsatser behövs fler prover.
Sammantaget tyder ändå resultaten på att hushållen bidrar med stora andelar till
reningsverken av de flesta av de undersökta ämnena. Uppåt 100 procent (eller mer) av
PCDD/F, SCCP, EOX samt flera av ftalaterna. Något mindre av PBDE, NP, några
tennorganiska föreningar samt AOX.
Det var förvånande att så mycket av dioxinerna och även klorparaffinerna ser ut att komma
från hushåll. Här bör dock nämnas att dioxiner bara analyserades i två prover (från
Skarpnäck) och de visade ganska olika resultat. Dessutom beräknas andelen från hushåll till
betydligt mer än 100 % vilket tyder på att analyserna kan vara missvisande, antingen i
hushållsproverna eller i inkommande till reningsverken. Att EOX kommer från hushållen är
inte så överraskande då det uppkommer vid klorering av dricksvatten.
21
Nonylfenol/nonylfenoletoxilater förväntades vara hushållsrelaterade i högre utsträckning än
vad resultatet visade. Hypotesen var att närmare 100 % borde komma från hushållsspillvatten
eftersom den största källan tvätt av importerade textilier som ofta innehåller NPEO.
Resultaten tyder på att bara ca 50 % kommer från hushåll. Var resten av nonylfenolen
kommer ifrån är oklart. Oktylfenol/oktylfenoletoxilater, däremot, förväntades främst användas
inom industrin och det stämmer med resultaten i denna undersökning där en mycket liten
andel kommer från hushåll.
Förutom oktylfenol är PFAS och framför allt PAH de enda ämnesgrupper som inte i någon
större utsträckning härrör från hushåll. Det är lite förvånande att inte en större del av PFAS
finns i vatten från hushåll med tanke på användningen i kläder, möbler, hushållsartiklar med
mera. Några PFAS-föreningar finns också i mätbara halter i dricksvattnet. Kanske överväger
tillskottet från dag- och dränvatten som kan vara förorenat med PFAS från skumsläckmedel?
PAH är dagvattenrelaterade föreningar och hushåll förväntas inte vara en stor källa. En PAH,
benso(a)pyren, är det enda ämne i denna undersökning där bidraget från livsmedel är en faktor
att räkna med.
För några av ämnena är skillnaden i andel från hushållsspillvatten stor beroende på om
resultat från Skarpnäck eller Hammarby Sjöstad används vid beräkningarna. Framförallt
gäller det flera PFOS, ftalater, tennorganiska föreningar och SCCP vars andelar från hushåll
är större från Skarpnäck. De tre sistnämnda ämnesgrupperna är relaterade till PVC, som
mjukgörare och stabilisatorer, och skillnaden skulle kunna spegla det faktum att PVC inte fick
användas när Hammarby Sjöstad byggdes. I Skarpnäck kan PFOS härröra från användning av
skumsläckmedel vid den före detta flygplatsen som området är byggt på.
Även HBCD visar samma tendens, men vad det beror på är oklart. HBCD-koncentrationerna
är låga och visar stora variationer så man bör inte lägga så stor vikt vid dessa resultat.
Damm har i många studier visats innehålla flera av de aktuella ämnena. I en undersökning
utförd av Institutet för miljömedicin åt Stockholms Miljöförvaltning (Larsson och Berglund,
2016) hittades relativt höga halter av bland annat ftalater i damm från förskolor i Stockholm. I
en senare undersökning av damm i hushåll i Stockholm uppmättes förutom ftalater även
bromerade flamskyddsmedel, PFAS, klorparaffiner med mera, men i lägre halter (Engdahl,
2018). Damm från hushåll (och andra verksamheter) är troligen en signifikant källa till många
organiska miljögifter i avloppsvattnet.
I Stockholm är antalet kontor, skolor, sjukhus med flera inrättningar stort. Många av de
ämnen som ingått i denna undersökning förekommer i byggprodukter och material som är
inbyggda i fastigheter eller i produkter som används både hemma och i andra verksamheter,
till exempel elektronik, vitvaror, möbler och textilier. Alla dessa bidrar till det vi hittar i
avloppsvatten. Dessutom är arbetspendlingen in till Stockholm från förorterna stor vilket gör
att antalet personer som dagligen utnyttjar VA-systemen i staden är betydligt större än antalet
anslutna. Det är svårt att sia om hur detta påverkar tillförseln av de här aktuella ämnena till
avloppet.
22
Fortsatt arbete
För att verifiera resultaten i denna studie behöver fler prover tas från områden som främst
består av bostäder. Fler analyser skulle behövas till exempel av PCDD/F och HBCD för att få
ett sannare värde på halten i hushållsspillvatten.
Det finns också andra ämnen som det skulle vara intressant att titta närmare på. I denna
undersökning har kortkedjiga klorparaffiner ingått (SCCP). I damm hittades även
klorparaffiner med längre kedjor och dessa finns säkert även i avloppsvatten. Ftalater som
mjukgörare i plast ersätts nu med andra ämnen som skulle behöva analyseras. Fosfatestrar är
vanligt förekommande som både mjukgörare och flamskyddsmedel. Många fler PFAS-ämnen
behöver studeras.
Det skulle också vara intressant att få en uppfattning om hur mycket dammet verkligen bidrar
med av olika ämnen till hushållsspillvatten. En studie eller beräkning av vilka dammängder
som spolas ned i avloppet skulle behövas och kanske fler undersökningar av vad damm
innehåller.
23
Referenser
Brigden K, Santillo D, Johnston P. Nonylphenol ethoxylates (NPEs) in textile products, and
their release through laundering. Greenpeace Research Laboratories Technical Report
01/2012
Engdahl J. Indoor pollutants in dust from NonHasCity pilot families in Stockholm. Test report
on dust campaign. WSP, rapport till Stockholm Stads Miljöförvaltning, Kemikaliecentrum, i
NonHazCity-projektet. 2018
Eriksson M & Lagerkvist R. Hushållsspillvatten från Skarpnäck – Sammanställning av
mätdata 1995-2013. Stockholm Vatten, dnr 15SV468, 2015.
Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten i Skarpnäck för organiska analyser. Rapport
mProv, 2015 a.
Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten 2015. Skarpnäck & Backlura. Rapport
mProv, 2015 b.
Johansson P. Provtagning av hushållsspillvatten 2016. Skarpnäck & Hammarby Sjöstad.
Rapport mProv, 2017
Larsson K, Berglund M. Utvärdering av barns exponering för kemikalier i förskolan. IMM,
rapport till Stockholm Stads Miljöförvaltning, Dnr 2016-8228 Bilaga, 2016.
Livsmedelsverket. Swedish Market Basket Survey 2015. Rapport 26, 2017
Månsson N, Sörme L, Wahlberg C, Bergbäck, B. Sources of Alkylphenols and Alkylphenol
Ethoxylates in Wastewater – a Substance Flow Analysis in Stockholm, Sweden. Water Air
and Soil Pollution: Focus (8) 445-456, 2008
Naturvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-
miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Oavsiktligt-bildade-miljogifter/, 2018
24
Bilaga1
Organiska ämnen i inkommande avloppsvatten till Henriksdal inklusive medelvärde och
procentuell standardavvikelse.
Analys Enhet
HIN
V1435
HIN
V1448
HIN
V1521
HIN
V1637
HIN
V1638
SIN
V1435
SIN
V1448
SIN
V1521
SIN
V1637
SIN
V1638
Medelv.
H in % STD
Summa PCDD/F pg/l 81,4 80,1 72,2 - - 122 80,9 93,3 - - 88 20PCDD/F som TEQ WHO(2005) pg/l 0,12 0,12 0,10 - - 0,20 0,12 0,13 - - 0,13 26
HBCD ng/l <1 15 3,0 6,8 4,4 0,5 37 0,5 3,3 6,0 7,7 145
PentaBDE (BDE47+BDE99) ng/l 8,0 3,9 4,3 5,8 4,6 8,8 2,9 1,8 6,1 6,1 5,2 41
DekaBDE (PBDE 209) ng/l 510 93 220 402 242 450 50 146 246 206 260 59
4-tert-butylfenol ng/l 42 72 48 - - 79 110 55 - - 68 37
4-tert-pentylfenol ng/l 15 21 <10 - - 110 67 <10 - - 37 114
4-tert-oktylfenol ng/l 200 84 68 - - 260 200 68 - - 147 57
4-tert-oktylfenol inkl OPEO ng/l - - - 17700 18000 - - - 688 687 9300 107
iso-nonylfenol ng/l 350 230 480 - - 720 390 290 - - 410 42
4-iso-nonylfenol inkl NPEO ng/l - - - 32700 32700 - - - 17900 20300 26000 31
Bisfenol A ng/l 64 1100 <10 - - 250 <1000 270 - - ***
Dimetylftalat (DMP) µg/l 0,13 <0,1 0,23 0,19 <0,1 0,13 <0,1 <0,1 <0,1 <0,15 0,10 66
Dietylftalat (DEP) µg/l 1,5 2,7 1,5 2 2 1,4 2,2 0,77 1,4 1,5 1,7 32
Dibutylftalat (DBP) µg/l 0,65 0,8 0,39 0,4 0,57 0,53 0,69 0,26 0,71 0,26 0,53 36Diisobutylftalat (DIBP) µg/l 1,2 1,0 0,78 - - 0,87 0,87 0,51 - - 0,87 26
Butylbenzylftalat (BBP) µg/l 0,49 0,54 0,21 0,23 0,24 0,14 0,46 0,12 0,24 0,2 0,29 53
Di-2-etylhexylftalat (DEHP) µg/l 9,6 7,7 10 11 8,5 11 7,3 6,5 10 9,8 9,1 17
Di-iso-nonylftalat (DINP) µg/l 21 23 14 17 9,5 15 15 6,3 12 14 15 34
Di-iso-decylftalat (DIDP) µg/l 5 < 3,0 6 4,1 3,1 4,7 5,4 2,8 4,5 4,2 4,4 23
Monobutyltenn (MBT) ng/l 18 29 25 3,5 8 14 23 11 3,7 31 17 61
Dibutyltenn (DBT) ng/l 7,9 11 15 4,7 4,4 5,6 10 7,1 2,7 15 8,3 52
Monooktyltenn (MOT) ng/l 7,8 8,3 8,2 1,6 <3 7,8 6,7 3,5 1,6 6 5,3 55
Dioktyltenn (DOT) ng/l 5,4 6,3 6,7 2,6 3,2 4,7 4,1 3,4 1,7 2,4 4,1 42
Perfluorhexansulfonat (PFHxS) ng/l - - - 1,9 1,3 - - - 2,3 2,3 1,9* 25
Perfluoroktansulfonat (PFOS) ng/l <5 < 10 < 17 2,5 <0,05** 27,4 < 10,8 < 5 2,0 2,2 2,2* 12
6:2 Fluortelomer sulfonat (FTS) ng/l <7,5 < 15 < 25 7,5 17,5 12,3 < 15 < 7,5 11,8 238** 12* 41
Perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l <5 < 10 < 17 1,7 1,8 5,7 < 10 < 5,0 4,7 3,6 2,9* 49
Perfluoroktansyra (PFOA) ng/l 5,1 < 10 < 17 2,0 2,5 7,1 < 10 < 5 2,8 2,8 2,5* 16
SCCP µg/l 0,36 0,24 0,65 0,46 0,62 0,14 0,23 0,03 0,55 0,87 0,42 63Triklosan µg/l 0,23 0,07 62 - - 0,21 <0,05 23 - - ***
AOX µg/l 76 44 33 <150 50 60 53 36 <150 60 56 28
EOX µg/l 7,1 4,7 2 6,1 4,6 3,6 2,9 <1 6,7 4,1 4,2 49
Fluoranten µg/l 0,022 0,065 0,051 0,013 0,032 0,015 0,039 0,026 0,022 0,026 0,031 53
Benso(b)fluoranten µg/l 0,0045 0,011 0,0094 0,0089 0,0041 <0,003 0,011 0,01 0,0097 0,005 0,0075 45
Benso(k)fluoranten µg/l <0,003 0,0059 0,0058 0,0037 < 0,003 <0,003 0,0052 0,0044 0,0054 <0,003 0,0039 49
Benso(a)pyren µg/l <0,003 0,0087 0,0067 0,0048 0,0038 <0,003 0,0087 0,0067 0,01 0,0043 0,0057 53
Benso(ghi)perylen µg/l <0,003 0,017 0,012 0,0056 < 0,003 <0,003 0,010 0,0086 0,0078 0,0033 0,0074 69Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l <0,003 0,0068 0,0065 < 0,003 < 0,003 <0,003 0,0053 0,0038 0,0048 0,0033 0,0042 49
* Endast värden från 2016 års prover använda för medelvärdesberäkningen
** Betraktad som outlier, ej medtagen i medelvärdesberäkningen
*** Resultaten för få eller för spretiga för att kunna beräkna medelvärde
- Analyserades ej
25
Organiska ämnen i hushållsspillvatten från Skarpnäck och Hammarby Sjöstad
inklusive medelvärden.
Analys Enhet
Skarpn.
V1448
Skarpn.
V1521
Skarpn.
V1637
Skarpn.
V1638
MV
Skarpn
H-by
V1637
H-by
V1638
MV
Hby
Summa PCDD/F pg/l 166 287 - - 230 - -
PCDD/F som TEQ WHO(2005) pg/l 0,19 0,47 - - 0,33 - -HBCD ng/l 27 6,9 5,7 74** 13 2,6 3,4 3,0
PentaBDE (BDE47+BDE99) ng/l 6,3 5,9 5,2 5,5 5,7 6,3 5,5 5,9
DekaBDE (PBDE 209) ng/l 32 180 301 176 170 240 178 210
4-tert-butylfenol ng/l 30 63 - - 47 - -
4-tert-pentylfenol ng/l 13 <10 - - *** - -
4-tert-oktylfenol ng/l 71 <10 - - *** - -
4-tert-oktylfenol inkl OPEO ng/l - - 118 142 130 332 424 380
iso-nonylfenol ng/l 430 330 - - 390
4-iso-nonylfenol inkl NPEO ng/l - - 15800 15900 15900 21400 25500 23500
Bisfenol A ng/l <2500 <100 - - *** - -
Dimetylftalat (DMP) µg/l <0,10 0,22 0,3 0,2 0,19 0,51 0,19 0,35
Dietylftalat (DEP) µg/l 5,1 4,9 5,5 2,9 4,6 3,6 2,2 2,9
Dibutylftalat (DBP) µg/l 1,6 0,85 0,54 0,28 0,82 0,37 0,26 0,32
Diisobutylftalat (DIBP) µg/l 2,3 1,9 2,1
Butylbenzylftalat (BBP) µg/l 0,99 0,3 0,22 0,16 0,42 0,1 0,18 0,14
Di-2-etylhexylftalat (DEHP) µg/l 24 23 17 16 20 10 15 13
Di-iso-nonylftalat (DINP) µg/l 26 20 21 18 21 19 15 17
Di-iso-decylftalat (DIDP) µg/l 11 3,7 3,7 3,3 5,4 4,3 4,4 4,4
Monobutyltenn (MBT) ng/l 43 68 12 25 37 11 33 22
Dibutyltenn (DBT) ng/l 11 24 3,9 2,8 10 4,8 4,9 4,9
Monooktyltenn (MOT) ng/l 19 10 2,8 4,4 9,1 3 6,8 4,9
Dioktyltenn (DOT) ng/l 8,2 4,4 0,5 1,5 3,7 2,1 2,5 2,3
Perfluorhexansulfonat (PFHxS) ng/l < 15 <25 1,02 1,22 1,1* 0,74 1,45 1,1*
Perfluoroktansulfonat (PFOS) ng/l 14 <17 0,98 1,25 1,1* <0.05 <0.05 <0,05*
6:2 Fluortelomer sulfonat (FTS) ng/l < 15 <25 112 9,7 61* 35 53 44*
Perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l < 10 <17 0,66 0,70 0,68* 1,2 0,33 0,77*
Perfluoroktansyra (PFOA) ng/l < 10 <17 1,5 1,2 1,4* 2,7 1,6 2,2*
SCCP µg/l 0,93 0,951 0,62 0,89 0,85 0,54 0,79 0,67
Triklosan µg/l <5 50 ***
AOX µg/l 45 42 <150 60 56 <150 60 68
EOX µg/l 9,7 4,3 9,1 3,3 6,6 8,7 5,7 7,2
Fluoranten µg/l 0,032 - 0,012 0,044 0,029 0,011 <0,003 0,0063
Benso(b)fluoranten µg/l <0,003 - <0,003 0,0034 0,0021 <0,003 <0,003 <0,003
Benso(k)fluoranten µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003
Benso(a)pyren µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003
Benso(ghi)perylen µg/l 0,0035 - <0,003 0,0074 0,0041 <0,003 <0,003 <0,003
Indeno(1,2,3-cd)pyren µg/l <0,003 - <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003 <0,003
* Endast värden från 2016 års prover använda för medelvärdesberäkningen
** Betraktad som outlier, ej medtagen i medelvärdesberäkningen
*** Resultaten för få eller för spretiga för att kunna beräkna medelvärde
- Analyserades ej
26
Bilaga 2
Alla analysresultat som inte är redovisade i Bilaga 1
Analys Enhet
HIN
V1435
HIN
V1448
HIN
V1521
HIN
V1637
HIN
V1638
SIN
V1435
SIN
V1448
SIN
V1521
SIN
V1637
SIN
V1638
Skarpn.
V1448
Skarpn.
V1521
Skarpn.
V1637
Skarpn.
V1638
H-by
V1637
H-by
V1638
2,3,7,8-TetraCDD pg/l <0,67 < 0,73 < 0,72 <0,67 < 0,74 < 0,72 < 0,79 <0,72
2,3,7,8-TetraCDF pg/l <1,2 < 1,31 < 1,3 <1,19 < 1,31 < 1,3 < 1,41 <1,3
1,2,3,7,8-PentaCDD pg/l <0,9 < 0,98 < 0,96 <0,89 < 0,98 < 0,96 < 1,05 <0,96
1,2,3,7,8-PentaCDF pg/l <1,61 < 1,76 < 1,7 <1,59 < 1,76 < 1,7 < 1,89 <1,7
2,3,4,7,8-PentaCDF pg/l <1,61 < 1,76 < 1,7 <1,59 < 1,76 < 1,7 < 1,89 <1,7
1,2,3,4,7,8-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9
1,2,3,4,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6
1,2,3,6,7,8-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9
1,2,3,6,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6
1,2,3,7,8,9-HexaCDD pg/l <1,8 < 1,96 < 1,9 <1,78 < 1,97 < 1,9 < 2,11 <1,9
1,2,3,7,8,9-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6
2,3,4,6,7,8-HexaCDF pg/l <1,5 < 1,63 < 1,6 <1,48 < 1,64 < 1,6 < 1,76 <1,6
1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDD pg/l 6,17 6,92 5,72 12,1 6,63 8,78 10 28,6
1,2,3,4,6,7,8-HeptaCDF pg/l 3,35 3,31 2,13 4,32 3,09 2,17 4,06 10,8
1,2,3,4,7,8,9-HeptaCDF pg/l <1,42 < 1,55 < 1,5 <1,41 < 1,56 < 1,5 < 1,67 <1,5
OktaCDD pg/l 66,5 60,7 57,4 96,8 60,9 76,7 124 235
OktaCDF pg/l 5,4 9,18 6,93 8,6 10,3 5,68 27,9 12,1
alfa-HBCD ng/l 2,39 1,97 1,83 2,23 3,37 54,2 1,65 2,03
Beta-HBCD ng/l 0,906 1,09 0,465 0,899 1,5 15,9 0,453 0,568
gamma-HBCD ng/l 3,54 1,35 0,997 2,85 0,814 3,88 0,511 0,847
HBCD (tot. alfa, beta,
gamma) ng/l <1 15 3 6,84 4,41 <1 37 < 1 3,3 5,98 27 6,94 5,68 74 2,62 3,44
4-n-nonylfenol ng/l <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10
27
Analys Enhet
HIN
V1435
HIN
V1448
HIN
V1521
HIN
V1637
HIN
V1638
SIN
V1435
SIN
V1448
SIN
V1521
SIN
V1637
SIN
V1638
Skarpn.
V1448
Skarpn.
V1521
Skarpn.
V1637
Skarpn.
V1638
H-by
V1637
H-by
V1638
PBDE 17 ng/l 0,0526 < 0,051 < 0,05 < 0,052 < 0,050 0,0709 < 0,0513 < 0,0476 < 0,052 < 0,0564 < 0,055 <0,05 < 0,052 < 0,050 < 0,057 < 0,050
PBDE 28 ng/l 0,283 0,0737 0,122 0,109 0,0955 0,256 0,0528 0,0763 0,11 0,0977 0,14 0,16 0,107 0,109 0,133 0,129
PBDE 47 ng/l 3,54 1,85 1,75 2,6 2,01 3,85 1,41 0,59 2,67 2,41 3,2 2,5 2,27 2,29 2,78 2,38
PBDE 49 ng/l 1,52 < 0,119 0,596 0,626 0,56 1,5 < 0,12 0,531 0,593 0,589 < 0,13 0,65 0,756 0,614 0,739 0,754
PBDE 66 ng/l 1,17 < 0,119 0,433 0,46 0,422 1,19 < 0,120 0,435 0,469 0,445 < 0,13 0,48 0,59 0,498 0,597 0,527
PBDE 71 ng/l 0,143 < 0,119 < 0,117 < 0,120 < 0,12 0,139 < 0,120 < 0,111 < 0,120 < 0,12 < 0,13 <0,12 < 0,120 < 0,12 < 0,130 < 0,12
PBDE 77 ng/l 0,478 < 0,119 0,17 0,19 0,178 0,486 < 0,120 < 0,111 0,177 0,187 < 0,13 0,18 0,243 0,202 0,223 0,198
PBDE 85 ng/l 1,07 < 0,238 0,532 0,502 0,524 1,1 < 0,239 0,436 0,5 0,56 < 0,26 0,56 0,552 0,578 0,59 0,556
PBDE 99 ng/l 4,42 2,06 2,5 3,23 2,63 4,92 1,52 1,24 3,43 3,67 3,1 3,4 2,96 3,2 3,51 3,15
PBDE 100 ng/l 0,614 0,437 0,396 0,576 0,496 0,75 0,354 < 0,222 0,592 0,678 0,67 0,57 0,431 0,531 0,559 0,527
PBDE 119 ng/l 0,496 < 0,238 0,267 < 0,240 0,239 0,525 < 0,239 0,263 < 0,240 0,245 < 0,26 0,28 0,279 0,264 < 0,270 0,268
PBDE 126 ng/l 0,345 < 0,238 < 0,233 < 0,24 < 0,23 0,437 < 0,239 < 0,222 < 0,24 < 0,23 < 0,26 <0,23 < 0,24 < 0,23 < 0,27 < 0,23
PBDE 138 ng/l 2,63 < 0,357 1,34 1,21 1,01 2,63 < 0,359 1,34 1,27 1,1 < 0,39 1,6 1,45 1,36 1,56 1,2
PBDE 153 ng/l 2,21 < 0,357 1,25 1,24 1,1 2,14 < 0,359 1,02 1,23 1,18 < 0,39 1,4 1,36 1,37 1,46 1,29
PBDE 154 ng/l 1,41 < 0,357 0,747 0,573 0,74 1,35 < 0,359 0,672 0,61 0,796 < 0,39 0,83 0,623 0,839 0,708 0,83
PBDE 156 ng/l 0,471 < 0,357 < 0,35 < 0,36 < 0,35 0,656 < 0,359 < 0,333 < 0,36 < 0,35 < 0,39 0,36 < 0,36 < 0,35 0,41 < 0,35
PBDE 183 ng/l 6,11 < 0,595 3,1 3,07 3,09 6,13 < 0,598 3,14 3,05 3,03 < 0,64 3,4 3,66 4,17 3,78 3,44
PBDE 184 ng/l <0,578 < 0,595 < 0,583 < 0,61 < 0,58 <0,572 < 0,598 < 0,556 < 0,61 < 0,58 < 0,64 <0,58 < 0,61 < 0,58 < 0,67 < 0,58
PBDE 191 ng/l 5,96 < 0,595 2,47 2,64 2,7 6,29 < 0,598 2,34 2,73 2,65 < 0,64 2,7 3,06 2,79 3,22 3,35
PBDE 196 ng/l 20,7 < 1,19 11,4 10,4 9,69 21,8 < 1,2 11,2 10,3 10,1 < 1,3 12 12,2 10,8 13,3 10,5
PBDE 197 ng/l 3,41 < 1,19 1,62 1,56 1,5 3,79 < 1,2 1,57 1,47 1,51 < 1,3 1,7 1,67 2,48 1,81 1,6
PBDE 206 ng/l 73,8 < 2,38 33,8 33 30,4 71,2 < 2,39 31,4 32 30,2 < 2,6 34 34,7 31,5 37,7 31,2
PBDE 207 ng/l 44,1 < 2,38 17,7 18,4 16,3 45,7 < 2,39 16,3 17,9 16,6 < 2,6 18 19 17 20,6 17,3
PBDE 209 (DekaBDE) ng/l 509 92,5 215 402 242 445 49,3 146 246 206 32 180 301 176 240 178
Tributyltenn (TBT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 1,3 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
Tetrabutyltenn (TTBT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
Monofenyltenn (MPhT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 < 0,200 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
Difenyltenn (DPhT) ng/l 5,4 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 4,7 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
Trifenyltenn (TPhT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
Tricyklohexyltenn (TCHT) ng/l <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0 <1,0
28
Analys Enhet
HIN
V1435
HIN
V1448
HIN
V1521
HIN
V1637
HIN
V1638
SIN
V1435
SIN
V1448
SIN
V1521
SIN
V1637
SIN
V1638
Skarpn.
V1448
Skarpn.
V1521
Skarpn.
V1637
Skarpn.
V1638
H-by
V1637
H-by
V1638
Perfluorbutansulfonat (PFBS) ng/l <7,5 < 15 < 25,00 <0,11 <0,11 <7,5 < 15 < 7,50 <0,11 <0,11 < 15 <25 0,9 <0,11 <0,11 <0,11
Perfluorheptansulfonat (PFHpS) ng/l <7,5 < 15 < 25,00 <0,05 <0,05 <7,5 < 15 < 7,50 <0,05 <0,05 < 15 <25 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluordekansulfonat (PFDS) ng/l <7,5 < 15 < 25,00 <0,05 <0,05 <7,5 < 15 < 7,50 <0,05 <0,05 < 15 <25 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluorbutansyra (PFBA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <2,4 <2,4 6,9 < 10 < 5,00 <2,4 <2,4 < 10 <17 <2,4 <2,4 <2,4 <2,4
Perfluorpentansyra (PFPeA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluorheptansyra (PFHpA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluornonansyra (PFNA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluor-3,7-dimetyl-
oktansyra (PF-3,7-DMOA) ng/l <10 < 20 < 33,30 <10 < 20 < 10,00 < 20 <33
Perfluordekansyra (PFDA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 0,3 <5 < 10 < 5,00 <0,05 0,3 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluoroundekansyra (PFUnA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 0,2 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluordodekansyra (PFDoA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluortridekansyra (PFTrA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 <0,05 <5 < 10 < 5,00 <0,05 <0,05 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluortetradekansyra (PFTA) ng/l <5 < 10 < 16,70 <0,05 0,5 <5 < 10 < 5,00 <0,05 3,9 < 10 <17 <0,05 <0,05 <0,05 0,8
Perfluorohexadekanoat (PFHxDA) <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluoroktadekanoat (PFOcDA) <0,05 <0,05 <0,05 0,7 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
7H-Dodekafluorheptansyra
(HPFHpA) ng/l <10 < 20 < 33,30 <10 < 20 < 10,00 < 20 <33
2H, 2H-Perfluordekansyra
(H2PFDA) ng/l <10 < 20 < 33,30 <10 < 20 < 10,00 < 20 <33
2H, 2H, 3H, 3H-perfluor-
dekansyra (H4PFUnA) ng/l
ej
analyserb NA < 33,30
ej
analyserb NA < 10,00 NA <33
Perfluoroktansulfonamid (PFOSA) ng/l ej NA < 16,70 <0,05 <0,05 ej NA < 5,00 <0,05 <0,05 NA <17 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
N-metylperfluoroktan-
sulfonamid (N-MeFOSA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
N-etylperfluoroktan-
sulfonamid (N-EtFOSA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
N-metylperfluoroktansulfon-
amidoetanol (N-MeFOSE) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
N-etylperfluoroktansulfon-
amidoetanol (N-EtFOSE) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
Perfluoroktansulfonamid-
acetylsyra (FOSAA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
N-metylperfluoroktansulfon-
amidacetylsyra (N-MeFOSAA) ng/l <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05
N-etylperfluoroktansulfon-
amidoacetylsyra (N-EtFOSAA) ng/l <0,05 <0,05 0,5 0,9 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05