Page 1
E N T I D N I N G U T G I V E N A V C A N C E R F O N D E N N R 2 / 2 0 0 7
Tema: Sola sakta
Rädda LivetRädda Livet
Tema: Sola sakta
E N T I D N I N G U T G I V E N A V C A N C E R F O N D E N N R 2 / 2 0 0 7
Rädda Livet 20 år!
Utan hatt ingen lekVilken typ av solare är du?Utan hatt ingen lekVilken typ av solare är du?
Page 2
2. Rädda Livet nr 2/2007
Ledaren
REDAKTÖRMarita Önneby Eliasson
[email protected]
LAYOUTMattias Lundqvist, The Factory of Design
KORREKTURBirgitta Hessulf, Rödpennan
ANSVARIG UTGIVAREUrsula Tengelin
TEKNISK PRODUKTIONTryckmedia i Stockholm HB
OMSLAGSFOTOPer Westergård
RÄDDA LIVETutkommer med fyra nummer per år och utges
av Cancerfonden, den enskilt största finansiärenav svenska forskningsprojekt om cancer.
VILL DU HA RÄDDA LIVET i fortsättningen så välkomnar vi dig
som medlem i Cancerfonden.
MEDLEMSAVGIFT PER ÅR18–65 år: 200 kr
Under 18 år/över 65 år: 100 krOrganisationer och företag: 1 000 kr
Enstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto.
CANCERFONDENär en ideell organisation med tre
viktiga uppgifter: att stödja och samordna cancerforskning, att informera om cancer
och att ge stöd för utveckling av nya metoder i vården av cancersjuka.
CANCERFONDEN, 101 55 StockholmTel 08-677 10 00. Fax 08-677 10 01Besöksadress: David Bagares gata 5
VILL DU BLI MÅNADSGIVARE?Givarservice
Tel 020-78 11 79Mån–fre 8–21, lö 8–14
FRÅGOR OM CANCERCancerfondens informations- och stödlinje
Tel 020-222 111, mån–fre 9–[email protected]
Pg 90 1986-0
Våren kom två veckor tidigare än vanligt till Uppsala
i år.
Beror det på koldioxidutsläppen? Har ozonskiktet
blivit tunnare? Är El Niño i högform? Behöver jag
långärmat när jag klipper gräsmattan?
Sambandet mellan solvanor och malignt melanom
är ett faktum. Hudcancer är den tumörform som ökar
snabbast i västvärlden. Under hela 1900-talet har anta-
let nyupptäckta fall stadigt ökat framför allt till följd av
ändrade solvanor.
Forskarna har under lång tid uttryckt dessa sanningar
och uppmanat till ändrade solvanor och ny livsstil. Så
även 2007 i detta nummer av Rädda Livet. De vill få
oss sollängtande nordbor att sola i skuggan och där-
med radikalt minska risken för malignt melanom i
huden.
Jag har en god vän som heter Lars. Hans fru vrider
och vänder på honom med jämna mellanrum för att
kontrollera om det har skett någon förändring på hans
födelsemärken. Flera gånger har han visat upp sig och
sina märken på vårdcentralen. Hittills har det varit frå-
ga om ofarliga prickar. Men en omtänksam och klok
hustru har han!
Håll koll på dina födelsemärken, sök läkare vid för-
ändring! Detta är ett tips som kommer fram i tidning-
ens tema. Därmed hjälper du till att sänka insjuknan-
detalen. Ändrar du dessutom dina solvanor kan du bli
en dubbel vinnare.
Ha det gott i sommar! I skuggan!
MARITA ÖNNEBY ELIASSON
REDAKTÖR
FOTO
MEL
KER
DA
HLS
TRA
ND
Sole
n är
bäs
t i sk
ugga
n
Page 3
3 .Rädda Livet nr 2/2007
Innehåll
32.
7.
4. 14.
37.30.
Tema i detta nummer: Sola sakta
4. Jag lever i nuet, varje dag!100 av mina prickar är fotograferade
7. Jag har fått ett bättre livEnvis och målmedveten räddade hon sig
14. Rik flora bästa solskyddetHälsosam utemiljö på förskolan Samariten
20. Vilket typ av solare är du?Gå från smart till oexponerad
34. Mörk hy kräver mer solVårt behov av D-vitamin ska tillgodoses
Hudcancer är en av de tumörtyper som ökar snabbast
och blir ett allt större folkhälsoproblem. Med ändrade
levnadsvanor under soliga årstider kan vi gemensamt
stävja utvecklingen. Läs mer på sidorna 4–37.
Page 5
5.
TEMA: Sola sakta
5.
Jag lever inuet,varje dag!TEXT CECILIA NAUCLER FOTO ROGER SCHEDERIN
Sara Haij började gå på läkarkontroller på Radiumhemmet i Solna för
malignt melanom redan som nioåring. Anledningarna var två. Dels hade
både hennes morfar och hennes morfars mamma drabbats av cancer och
när familjen fick erbjudande om att ingå i ett forskningsprojekt kring
cancer och ärftlighet, var det naturligt att tacka ja. Dels har Sara ovanligt
många leverfläckar på kroppen.
– Jag ser ut som en dalmatiner, säger hon och skrattar.
När Sara var tolv år hittades en del leverfläckar med misstänkta föränd-
ringar i. Fläckarna plockades bort utan problem. Vid en kontroll några år
senare togs en leverfläck bort på skuldran.
– Jag tänkte inte så mycket på det, jag hade ju redan tagit bort så många.
Vid återbesöket tre månader senare gick Sara för första gången till läka-
ren själv. Både hon och hennes mamma tyckte att Sara var tillräckligt stor »
Sara Haij och Susanne Andersson-Brandel är två kvinnor
med två olika berättelser. Den gemensamma nämnaren är
malignt melanom och livsglädje. För Rädda Livets läsare
delar de med sig av sina erfarenheter.
Sara Haij fick diagnosen malignt melanom när hon
var 16 år. I dag är hon en öppen och positiv 26-åring
som studerar event och marknadsföring i Åre. Hon
har accepterat insikten om att hon antagligen kom-
mer att få diagnosen igen. Dessutom tycker hon att
cancern har fått henne att leva.
Page 6
6. Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
för att gå ensam. Hon var ju nästan 16 år.
– Men när jag kom till läkaren såg jag på
henne att hon blev skärrad över att mam-
ma inte var med. Hon sa att hon skulle
ringa efter min mamma och så berättade
hon varför.
Saras mamma kom så fort hon kunde.
– Hon var jätteskärrad och stormade in.
Jag tyckte att hon var lite löjlig.
Det visade sig att den leverfläck som tagits
bort på Saras skuldra var en tumör. Tack
vare att Sara gick så ofta på kontroll var
tumören, melanomet, väldigt tunn, den
hade inte hunnit sprida sig. Läkaren förkla-
rade att de var tvungna att ta bort en bit till
för att få med hela tumören. Trots att Saras
mamma blev rädd, tyckte Sara ändå inte att
det var ett jobbigt besked.
– Jag tänkte bara att det var skönt att
tumören skulle vara borta efter det.
En vecka senare opererades Sara och
livet gick vidare i några månader. Ända tills
Sara fick beskedet att hon var tvungen att
ta bort fler leverfläckar.
– Jag blev livrädd. Alla frågor som inte
kommit upp vid cancerdiagnosen kom nu.
Vad hade hänt om de inte fått bort can-
cern? Hur fort sprider den sig?
Ungefär samtidigt med att Sara skulle ta
bort fler fläckar gick hennes morfar bort i
prostatacancer. För Sara förändrades livet
totalt.
– Jag kom till insikten om att jag kanske
inte skulle leva ett normalt liv tills jag blev
80 år.
Hon pratade mycket med sina föräldrar
om frågorna hon hade.
– Men de förstod nog inte att jag som
tagit cancerbeskedet så lugnt och sakligt,
nu ett halvår senare var utom mig av rädsla.
Dock nämnde varken Sara eller hennes
föräldrar någonsin ordet cancer för Saras
småsystrar.
– Cancer är ett så laddat ord. Hade vi
sagt det så hade de säkert reagerat. Vi sade
bara prickar.
Efter cancerdiagnosen har Sara gått på
läkarkontroll var tredje månad tills i år. Nu
går hon på kontroll varje halvår. Hon kän-
ner sig trygg i vården, mycket tack vare att
hon fortfarande har kontakt med samma
läkare som hon haft sedan hon var tolv år.
För det är besvärligt för Sara att träffa nya
läkare, som varken kan hennes historia
eller hennes hud.
– Ungefär 80 stycken av mina märken är
fotograferade och det tas nya bilder med
jämna mellanrum. Så det är en stor lunta
med bilder som ska gås igenom varje läkar-
kontroll. Jag vet precis vilket märke som är
nummer 43 eller vilket som är nummer 60.
En del läkare blir fascinerade över hur
prickig hon är, andra vill ta bort alla, kon-
staterar Sara lite trött. Då ber hon läkaren
att ringa hennes läkare på Radiumhemmet
för en andra åsikt.
– Det har ibland känts totalt onödigt att
träffa nya läkare. Ibland tittar de på bilder
som är gamla, då får jag förklara att det
finns senare bilder där märket har föränd-
rats.
Drömmen om att själv bli läkare har Sara
inte kunnat fullfölja. Betygen på gymnasiet
sjönk i och med cancersjukdomen. Men
trots insikten att hon antagligen kommer
att drabbas av cancer igen, så är Sara ändå
tacksam för de erfarenheter cancern har
givit henne.
– Jag lever i dag, varje dag. Jag tror att det
är därför jag har valt den här yrkeskarriä-
ren med event och marknadsföring. Det är
otroligt viktigt för mig att jobba med det
jag tycker är roligt och det här trivs jag
verkligen med. ■
»
– Cancer är ett så laddat ord. Vi sade bara prickar, säger Sara Haij som fick diagnosen malignt melanom när hon var 16 år.
”Jag vet precisvilket märke somär nummer 43eller 60.”
Page 7
7 .Rädda Livet nr 2/2007
TEXT CECILIA NAUCLER FOTO ROGER SCHEDERIN
Jag har fått ett bättre liv
Ingen av de läkare Susanne Andersson-Brandel kontaktade trodde att hon
hade ett malignt melanom, inte ens hudspecialisten. Men tack vare en stor
portion envishet och målmedvetenhet lyckades hon driva igenom både
operation och lymfdiagnos, en diagnos som räddade hennes liv. »
Page 8
Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
8.
När Susanne Andersson-Brandel berättade
för sina vänner att hon fått hudcancer
trodde de inte att det var sant. Visserligen
har hon ljus, rödlätt hy, men hon har aldrig
tyckt om att vara i solen. Dessutom hade
sex år i New Mexico i USA lärt henne att
vara än mer försiktig och att vara vaksam
på förändringar i leverfläckar. I flera år
hade hon därför gått till olika hudläkare
för att få ett utlåtande på en fläck på insi-
dan av knät som ibland förändrades. Men
alla hon konsulterade sade att den inte var
farlig, den var ju så rund och fin.
Susanne är pilot. Som sådan har hon en
extra sjukvårdsförsäkring och när hon läste
i pressen om en hudundersökning beslöt
hon sig för att ta bort fläcken på knät.
– Det var i maj 2004 och jag tänkte att
det var dags att göra slag i saken. Jag be-
ställde tid hos en hudspecialist via försäk-
ringen.
Även specialisten sade att fläcken inte
var malignt melanom. Men i och med att
fläcken ibland kliade hade Susanne be-
stämt sig för att den skulle bort. Två veckor
senare kunde läkaren konstatera att det
verkligen var malignt melanom.
– Jag frågade läkaren direkt vad han
skulle göra i mitt ställe. ”Lymfdiagnostisk,
svarade han.” Han sade också att jag kunde
vara beredd på att möta ett visst motstånd
till det, kanske till och med nonchalans,
berättar Susanne.
Susanne lät sig dock inte nedslås och
krävde att det skulle stå lymfdiagnostik
högst upp på remissen. Kort därefter blev
hon uppringd av den ansvarige läkaren
som klart och tydligt avrådde. Men i stället
för att bli ledsen berättar Susanne om en
oförklarlig kraft som uppenbarade sig.
– Det var otroligt märkligt, jag visste pre-
cis vad jag skulle göra. Så jag pressade läka-
ren på varför han sade nej och till slut visa-
de det sig att lymfdiagnostik är väldigt
kostsamt. Det var pengar det handlade om,
inget annat.
Susanne lyckades trots allt genomdriva
att lymfdiagnostiken skulle göras, samti-
digt som mer hud skulle tas bort där tumö-
ren suttit. Det visade sig att cancern hade
spridit sig till lymfkörtlarna i ljumsken. I
september 2004 opererades alla lymfkört-
lar i ljumsken bort.
–Läkaren som avrått mig från att operera
erkände att han hade haft fel. Han sade
också att lymfoperationen hade räddat
mitt liv.
Den oförklarliga kraften som plötsligt
kom när Susanne fick cancerdiagnosen har
hållit i sig. Kraften har gjort att hon vågat
be om och ta emot hjälp när livet har känts
svårt. Den kraften har hon behövt. Att
behöva vänta i flera månader på operation
efter ett cancerbesked är ren tortyr, menar
hon.
– Efter cancerbeskedet kändes det som
om någon drog undan mattan under mina
fötter. Jag fick dödsångest och levde som i
en bubbla i flera veckor. Men jag kände
ändå kraften och när jag via yogan träffade
en psykolog som var duktig på Rosenterapi
och trauma, bad jag att få komma till ho-
nom. Han hjälpte mig med dödsångesten.
– Men jag har inte några minnen från
den sommaren, konstaterar hon lite torrt.
För Susanne ställdes livet ytterligare på
sin spets när äktenskapet började knaka i
fogarna. En vecka efter operationen sepa-
rerade Susanne och hennes man.
Men Susanne tycker ändå att cancern
har fört med sig positiva förändringar i
hennes liv.
– Det blev en naturlig omstrukturering i
min vänkrets som bara blev till det bättre,
säger hon med tydlig emfas. Jag har kom-
mit närmare min familj och jag har blivit
mer sann mot mig själv och mot andra
människor.
Biverkningarna efter operationen tycker inte
Susanne har varit så besvärliga. Hon har
ätit proteinenzymer som hjälper mot svull-
naden i ljumsken och hon har en stöd-
strumpa när hon flyger eller när hon trä-
nar. Hon tycker att hon har ett nytt, bättre
liv i dag där andlighet och lugn och ro har
fått en större plats.
– Jag mediterar och utövar yoga, jag går
långa promenader eller åker till mitt lant-
ställe i skärgården för att bara vara. Kyrkan
har plötsligt blivit viktig, ibland får jag ett
stort behov av att gå dit.
I dag mår Susanne bra. Hon kontrolleras
varannan månad på Radiumhemmet och
lämnar blodprov för kontroll av metasta-
ser. Hon lever inte ensam utan har tre fan-
tastiska katter, varav en fick följa med hem
från Grekland.
–Hon är en riktig överlevare, ler Susanne
stolt. Hon satte sig fast i mitt ben, alldeles
söndertrasad, när jag vandrade på Naxos.
Hon skrek verkligen på hjälp och jag kände
direkt att jag inte kunde lämna henne. Hon
är helt underbar, en stor personlighet.
Livet har sannerligen återvänt.
– Men jag skulle med största sannolikhet
inte ens få uppleva min 50-års dag om fem
år, om jag inte själv drivit på min operation,
säger hon. ■
Susanne Andersson-Brandel tycker att hon har ett bättre liv i dag där andlighet och lugn och ro
har fått en större plats.
»
Page 9
9.Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Håll koll på kroppen!
Litet, kongenitalt nevus (godartat, med-
fött födelsemärke)
Melanom in situ (förstadi-
um till malignt melanom)
Nodulärt, knutformat
malignt melanom
Superficiellt, spritt malignt
melanom
Lentigo maligna (förstadium
till malignt melanom)
Lentigo maligna melanom
Dermalt nevus (födelsemärke i läder-
huden)
Dysplastiskt nevus (variant
av godartat födelsemärke)
Våra solvanor är den främsta orsaken till
att allt fler drabbas av malignt melanom.
Under hela 1900-talet steg insjuknandesiffror-
na. Malignt melanom drabbar ungefär 2 000
personer varje år, mellan 300 och 400 avlider.
Om våra solvanor kunde ändras i positiv
riktning skulle antalet människor som drab-
bas av malignt melanom i framtiden minska.
En beteendeförändring avseende dessa
vanor kräver emellertid ett samspel mellan
individen, samhället och de kulturella tradi-
tionerna.
Attityder och levnadsvanor måste ändras.
Mer kunskap behövs för att motivera oss till
en förändring, mer kunskap om hur vi före-
bygger hudcancer och regelbunden kontroll
av våra födelsemärkens utseende. Detta kallas
sekundärprevention och innebär att man
tidigt upptäcker sjukdomen, varvid behand-
lingen kan bli skonsam och prognosen för-
bättrad.
Vad är det då man ska titta efter? Lär känna
din hudkostym från topp till tå! Granska dig
med jämna mellanrum. Glöm inte hårbotten!
Lär dig känna igen dina födelsemärken så kal-
lade nevi (singularis nevus).
Nevi är ofarliga så länge de förblir oföränd-
rade.
Sök läkare om ett nytt märke uppträder
på huden eller om du tycker att något bör-
jar förändra sig genom att
• börja växa
• anta en oregelbunden form
• ändra färg
• klia
• blöda.
Möjligheten att bli botad är stor vid tidig
upptäckt.
Nedan ser du olika nevi och maligna mela-
nom presenterade med sina medicinska be-
teckningar. Bilderna har tagits fram av docent
Anne-Marie Wennberg, hudläkare på Sahl-
grenska Universitetssjukhuset i Göteborg i
samarbete med sjukhusfotograferna Ole Roos
och Morgan Carlsson.
Marita Önneby Eliasson
Akralt malignt melanom
(på händer och fötter)
Page 10
Rädda Livet nr 2/200710 .
TEMA: Sola sakta
Hudcancer är den vanligaste typen av
tumörsjukdom i befolkningen i Sverige
och man räknar med att över 43 000 nya
fall av hudcancer diagnostiserades 2005.
Eftersom hudcancer är en av de tumör-
typer som också ökar snabbast blir dessa
sjukdomar ett allt större folkhälsopro-
blem.
De vanligaste typerna av hudcancer är ba-
salcellscancer, skivepitelcancer och malignt
melanom. De båda förstnämnda tumörtyperna
utvecklas från de hornbildande cellerna i över-
huden som bildar hudens skyddande ytskikt.
Basalcellscancer är den i särklass vanligaste
tumörformen med drygt 37 000 nya tumörer år
2005. Denna tumörtyp saknar förmåga att spri-
da sig och kan vanligen botas genom ett
enkelt ingrepp, men orsakar stora kostnader
för samhället.
Skivepitelcancer i huden är den näst vanligas-
te tumörtypen med drygt 3 750 nya fall år
2005. Det är också den typ av hudcancer som
ökar snabbast. Skivepitelcancer är vanligast
vid hög ålder och är betydligt vanligare bland
män än kvinnor. Denna tumörtyp kan ibland
sprida sig och orsaka dottertumörer som i värs-
ta fall kan leda till döden.
Malignt melanom är den allvarligaste formen
av hudcancer. Drygt 2 100 nya hudmelanom
behandlades i Sverige 2005. Malignt melanom
är lika vanligt bland män och kvinnor och den
genomsnittliga risken att drabbas av melanom
någon gång under livet är cirka 1,5 procent.
Melanom beror på en tumöromvandling av de
pigmentbildande cellerna, melanocyterna, i
överhuden. Melanocyternas normala funktion
är att bilda det mörka pigmentet i huden,
melanin, som skyddar överhudens celler mot
solens ultravioletta strålar. Vid solbestrålning
stimuleras bildningen av melaninpigment och
det är detta som orsakar den bruna färgen i
huden, solbrännan.
Normalt har vi i huden varierande antal av
godartade pigmentfläckar: födelsemärken
eller på medicinskt språk nevi. Dessa utveck-
las under barndom och tidig vuxenålder och
består av ansamlingar av melanocyter vars
melaninpigment ger den mörka färgen. Nor-
malt genomgår nevi en utveckling som leder
till att de tillbakabildas senare under livet.
Vissa nevi ser annorlunda ut genom att de är
stora, med oregelbunden form, diffus avgräns-
ning och varierande färg. Dessa så kallade
dysplastiska nevi kan ibland vara förstadier
till malignt melanom och man bör därför vara
observant på pigmentfläckar med sådant ut-
seende. Man har funnit att upp till 15 procent
av invånarna i Sverige har sådana dysplastiska
nevi.
I mycket sällsynta fall kan dysplastiska nevi
vidareutvecklas till melanomtumörer. Den van-
ligaste typen av malignt melanom utvecklas
också stegvis. I början växer melanomcellerna
bara i överhuden och har då ingen förmåga att
sprida sig och orsaka metastaser, dottertumö-
rer. Därför botas dessa tidiga melanom genom
ett begränsat kirurgiskt ingrepp.
Om melanomtumören får vidareutvecklas så
kommer den ofta att börja växa ner igenom
hudens djupare delar. Melanomcellerna kan då
komma i kontakt med lymfkärl och blodkärl
och därigenom sprida sig och orsaka metasta-
ser. Ju djupare tumören växer i huden, desto
större är risken för spridning av sjukdomen. (Se
figur.)
Eftersom de flesta hudmelanom utvecklas ur
förstadier finns goda möjligheter att förebygga
uppkomsten av melanom genom att behandla
dysplastiska nevi innan de hunnit utvecklas
till melanom. Man ska därför vara uppmärk-
sam på förändringar i nevi och söka läkare för
undersökning vid misstänkta förändringar.
Eftersom melanomtumörerna ofta utvecklas
stegvis finns bra möjligheter att upptäcka och
behandla tumörer i ett tidigt skede då de inte
har hunnit sprida sig. Den ökade kunskapen
om tidiga tecken på melanom har bidragit till
att omkring 90 procent av alla patienter som
behandlas för malignt melanom botas, vilket
är en markant förbättring jämfört med situa-
tionen för några decennier sedan. Omkring år
1960 avled ungefär hälften av melanompati-
enterna.
Om melanomsjukdomen spridit sig och lett till
metastaser är situationen allvarlig och sjukdo-
men kan vara dödlig. Patienter med spridning
enbart till lymfkörtlar kan ibland botas genom
att de angripna lymfkörtlarna opereras bort.
De som har spridning till inre organ och där
tumörerna inte kan avlägsnas med operation
erbjuds olika former av medicinsk behandling.
Tyvärr är effekterna ofta dåliga, då melanom-
tumörerna är okänsliga för de behandlingar
som finns i dag. Detta understryker att det ab-
solut vikigaste är att förebygga sjukdomen och
– i de fall detta inte lyckas – upptäcka och
behandla sjukdomen i ett tidigt skede då den
fortfarande kan botas med enkla ingrepp. ■
[Fakta om hudcancer]
Överhud
Läderhud
Underhudsfett ILLUSTRATION MARET KJELLBERG
Utveckling av hudmelanom. Melanom utvecklas ur de pig-
mentbildande cellerna, melanocyterna, i överhuden. Till en
början växer tumören ofta endast i överhuden och har då
ingen förmåga att sprida sig. Om tumören får fortsätta att
utvecklas kan den börja växa ner i läderhuden och komma i
kontakt med blod- och lymfkärl. Då finns risk för att tumö-
ren sprider sig genom kärlen och orsakar dottertumörer,
metastaser.
Page 11
Rädda Livet nr 2/2007 1 1 .
TEMA: Sola sakta
»
ILLUSTRATION TOVE SIRI ANTONSSON
Illustrationen visar hur stor del av den ultravioletta strålningen
som når den mänskliga kroppen i olika lägen. Moln dämpar strål-
ningen, men i vilken utsträckning beror på molnets tjocklek.
Spridda sommarmoln dämpar inte. UV-strålningen ökar med cirka
4 procent per 300 meter upp i luften.
15 % reflekteras från
sanden och in under
parasoll (skugga)
40 % genom
vatten till
0,5 m djup
80 % återkastas av
snön på en bergs-
sluttning
50–90 %
genom
molnen
25 % från
vattenytan
Page 12
12 . Rädda Livet nr 2/2007
Socialstyrelsens cancerregister regi-
strerar sedan 1958 alla fall av cancer
i Sverige. Deras statistik visar att hud-
cancer är de cancerformer som ökat
snabbast under den tid som registre-
ringen pågått.
Ökningen av hudcancer gäller både skivepitel-
cancer och malignt melanom. Basalcellscancer
har registrerats först från och med 2004, men
även här finns starka tecken på en ökning.
Solens ultravioletta strålar är den dominerande
yttre riskfaktorn för uppkomst av hudcancer
och det är mycket troligt att den viktigaste
orsaken till ökningen är våra ändrade solvanor.
Skivepitelcancer har ökat mycket snabbt, med
omkring 3,5 procent årligen, under de senaste
20 åren. År 2005 rapporterades 3 759 nya fall,
varav 2 187 hos män och 1 572 hos kvinnor.
Denna tumör som ofta utvecklas vid hög ålder
är således betydligt vanligare hos män.
Utvecklingen av antalet nya fall av malignt
hudmelanom visar en mycket oroväckande
trend. År 2005 rapporterades 2 122 nya fall,
varav 1 084 hos män och 1 038 hos kvinnor
– könsfördelningen är således jämn. Under
1960–1980-talen var malignt hudmelanom
den tumörsjukdom som ökade snabbast i
Sverige. Under senare delen av 1990-talet
bröts denna trend och antalet nya fall per år
var relativt konstant. Tyvärr har antalet fall på
nytt ökat kraftigt efter år 2000.
Den tillfälliga avplaningen av antalet fall sam-
manfaller med att man under 1990-talet
genomförde betydande informationskampanjer
för att öka medvetenheten om sjukdomen,
inklusive ökad uppmärksamhet i media. Detta
kan ha lett till en förebyggande effekt genom
att man blivit mera uppmärksam på misstänk-
ta hudförändringar och sökt vård innan mela-
nom hunnit utvecklas. Den oroväckande
ökningen efter år 2000 talar för att nya före-
byggande insatser behövs, både informa-
tionskampanjer i media och möjligheter för
människor att lätt få misstänkta hudföränd-
ringar bedömda och åtgärdade.
Tyvärr har ökningen av antalet fall av malignt
hudmelanom även lett till ett ökat antal döds-
fall. År 2004 avled drygt 380 personer av sjuk-
domen, vilket närmar sig antalet döda i trafik-
olyckor samma år (440). Eftersom vi känner till
den helt dominerande yttre riskfaktorn, ultra-
violett strålning, framförallt från solen och
även i viss mån från konstgjorda strålningskäl-
lor som solarier, finns det goda möjligheter att
skydda sig genom att undvika att utsätta sig
för skadlig bestrålning. Dessutom utvecklas de
flesta melanomtumörer ur godartade pigment-
fläckar (nevi eller födelsemärken). Detta gör
att man har möjlighet att söka läkare för un-
dersökning av fläckar som ändrar utseende
och på så sätt avlägsna förstadier innan de
hunnit utvecklas till melanom. ■
TEMA: Sola sakta
Hudcancer ökar snabbt!
Under 1960–1980-talen var malignt hudmelanom den tumörsjukdom som ökade snabbast i Sverige.
Page 13
13 . 13 .Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Melanomfamiljer5–10 procent av alla fall av malignt melanom
i huden uppstår hos medlemmar i familjer med
ärftlig risk att utveckla melanom. I dessa släk-
ter drabbas flera medlemmar av sjukdomen.
Många av medlemmarna i familjerna har ore-
gelbundna pigmentfläckar i huden, så kallade
dysplastiska nevi och dessa kan i sällsynta fall
utvecklas till hudmelanom. I de flesta släkter
är orsaken till den ärftliga melanomrisken
okänd, men hos en mindre del av familjerna
har man funnit en förändring i en gen på kro-
mosom 9 som heter CDKN2A. I dessa familjer
kan man genom ett gentest avgöra vem som
bär på det förändrade anlaget och därför har
en särskild risk att utveckla melanom.
I de flesta svenska familjer där man hittat en
mutation i CDKN2A-genen har det visat sig att
det rör sig om exakt samma förändring. Detta
innebär att dessa familjer alla är släkt med
varandra långt tillbaka i tiden och bär på
samma anlag som härstammar från en gemen-
sam ursprungsindivid. Ett stort internationellt
samarbete pågår inom ett forskningskonsorti-
um, GenoMEL, som bland annat studerar fa-
miljer med nedärvda CDKN2A-mutationer och
även letar efter nya, i dag okända, melanomge-
ner (se nedan).
I Sverige pågår sedan 1987 ett samarbete
organiserat av Svenska Melanomstudiegruppen
som syftar till all hitta och erbjuda förebyg-
gande uppföljning av familjer med ärftligt
melanom. Hittills har omkring 400 familjer hit-
tats och erbjudits uppföljning. Den går till så
att personer som insjuknar i melanom tillfrå-
gas om det finns någon eller några släktingar
som fått samma sjukdom. Om det visar sig
vara så upprättas ett släktträd över familjen
och alla familjemedlemmar erbjuds att delta i
ett förebyggande program. Detta innehåller
både solråd och råd om hur man själv under-
söker sin hud. Dessutom får man möjlighet till
regelbundna hudkontroller på specialiserade
mottagningar.
Vid uppföljningen undersöks huden noga och
dysplastiska nevi detaljundersöks och fotogra-
feras. Alla nevi som inger misstanke om att
utvecklas till melanom opereras bort och
undersöks i mikroskop.
I en vetenskaplig utvärdering av 14 års upp-
följning av de första 280 familjerna fann man
att det endast utvecklades ett litet antal mela-
nomtumörer i dessa högriskfamiljer under upp-
följningen, vilket talar för att man lyckats före-
bygga melanom. De få melanom som uppträd-
de var som regel upptäckta och behandlade
tidigt, innan de fått förmåga att sprida sig.
Detta visar att det förebyggande programmet
varit framgångsrikt.
MC1R – en lågriskgen för melanomMutationer i CDKN2A-genen ökar melanomris-
ken betydligt (se nedan), men eftersom de är
så sällsynta bidrar de till mindre än 1 procent
av alla melanomfall i befolkningen. Varianter
av en gen, MC1R, som ökar risken för mela-
nom betydligt mindre, har däremot större be-
tydelse på befolkningsnivå, eftersom de är
betydligt vanligare. MC1R-genen är av bety-
delse för bildningen av pigment i melanocyter-
na och vissa varianter av genen orsakar bildan-
de av ett rött melaninpigment i stället för det
svarta. Det röda pigmentet ger ett sämre
skydd för ultraviolett strålning i huden och
dessa varianter är därför kopplade både till röd
hårfärg, solkänslig hud och även ökad risk för
hudcancer.
Man räknar med att varje variant ungefär för-
dubblar risken för melanom, men eftersom
samma person kan vara bärare av flera MC1R-
varianter kan de orsaka en riskökning som är
större än så. Genom att hitta nya gener med
liknande effekt kan man i framtiden komma
att identifiera ärftliga mönster som kan visa
vilka personer som har betydligt ökad mela-
nomrisk och därför bör erbjudas förebyggande
åtgärder. ■
• Sedan 1997 pågår ett internationellt
forskningssamarbete inom ett konsorti-
um för melanomgenetik, GenoMEL.
Sammanlagt deltar omkring 25 olika
grupper över hela världen, varav två i
Sverige: vid Karolinska Institutet och
Lunds universitet. Projektet har ekono-
miskt stöd från EU. Syftet är att lära sig
mer om ärftliga anlag av betydelse för
melanomrisk och dess samspel med
omgivningsfaktorer.
• Genom samarbetet har man kunnat
beräkna att en person som tillhör en
melanomfamilj och bär på en mutation i
CDKN2A har cirka 67 procents risk att
få hudmelanom under sin livstid. Denna
risk påverkas dock av omgivningsfakto-
rer så att livstidsrisken för melanom är
betydligt högre i Australien (91 procent)
än i Europa (57 procent), vilket talar för
att mängden solljus man utsätts för har
betydelse även hos medlemmar i dessa
högriskfamiljer.
• Inom GenoMEL pågår även omfattande
undersökningar för att hitta nya mela-
nomgener. För den som vill ha ytterliga-
re information om ärftlighet och mela-
nom rekommenderas ett besök på
GenoMELs webbplats www.genomel.org
FORSKNING OM MELANOMGENETIK
Ärftlighet och hudmelanom
SAMTLIGA FAKTATEXTER:
JOHAN HANSSON, DOCENT,
ÖVERLÄKARE VID KLINIKEN FÖR ONKOLOGI,
RADIUMHEMMET, KAROLINSKA
UNIVERSITETSSJUKHUSET
Page 14
Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
14.
Få förfasar sig över de vildvuxna buskarna
på förskolan Samaritens bakgård i Stock-
holm. De flesta tillåter sig i stället att njuta av
all grönska och frodighet som de oklippta
syrenerna, rosorna och bärbuskarna bjuder
på under sommarhalvåret. Men den rika
floran är inte bara en fröjd för ögat. Den
frodas fritt även för skuggans skull.
– Vi ville skapa en förskolegård som
skyddar barnen från solens skadliga strålar
och samtidigt fungerar för en relativt stor
barngrupp, berättar Eva Olsson, förskol-
lärare på Samariten. Blommor och blad ger
både solskydd och trivsel!
Den som besöker denna oas i storstaden
kan bara konstatera att personal och föräld-
rar lyckats skapa en härligt inspirerande
utemiljö som dessutom är hälsosam. För-
skolan flyttade egentligen tillfälligt in i
huset i mitten på 1970-talet, men blev kvar.
Huset, som var ett gammalt barnsjukhus,
liksom parken på baksidan skulle rivas.
– Men vi fick stanna och lyckades rädda
både hus och park. Föräldrarna har bidragit
mycket. De skänker träd, buskar och annat
till gården när barnen slutar på förskolan.
Här klipps aldrig buskarna, vilket gör att
syrenerna växer ut som ”tak” över rutsch-
banan. Snabbväxande buskar är planterade
för att kanta barnens bästa cykel- och
springstigar och samtidigt ge skugga i stor
utsträckning även vid rörliga lekar. Bärbus-
kar och stora blomlådor bildar små rum
här och där i trädgården. Likaså träden som
på hösten dignar av plommon, päron och
paradisäpplen. Markplattor är lagda längs
husväggar och staket. Mellan stenplattorna
och gräset gör buskar att spännande gångar
bildas där barnen gärna leker.
Tidigare bredde även en gammal lönn ut
sina grenar över sandlådan. I den hängde en
lian som barnen älskade att slänga sig i.
Men efter ett blixtnedslag klövs trädet mitt
itu och nu finns bara stubben kvar. Som tur
är finns den stora idegranen kvar, världens
bästa klätterträd!
– Även om barnen gärna vill vara i skug-
gan, så gäller det att även de mest spännan-
de lekplatserna ligger där, säger Eva Olsson.
Saknas skugga får vi ordna den själva. Runt
plaskdammens trädäck har vi till exempel
borrat hål där vi sätter parasoller. Partytält
ställs upp så att barnen kan leka inomhus
utomhus om de vill. Vi tillåter alltid barnen
att söka skugga och låter dem vara inne när
de vill, trots att vädret är fint. Lunchen äts
också alltid inomhus så att alla får vila och
svalka mellan klockan halv tolv och halv
tre. Mellanmålet äts ofta ute, men i skugga.
En skuggande utemiljö betyder mycket,
men kompletteras även av andra initiativ
för att skydda barnen mot UV-strålning.
Föräldrarna ombeds se till att barnen har
med sig tunna mössor och kläder till för-
skolan varje dag. Att smörja in barnen med
solkräm på hemmaplan är nödvändigt,
men en extra solkräm ska också finnas på
solkänsliga barns hyllor.
På förskolan pratar man med barnen om
solen och att vi ser olika ut. En del är bruna
i skinnet och tål sol bättre medan andra är
ljusa och mer känsliga. Författarinnan Per-
nilla Stalfelts ”En bok om solen” har varit
ett sätt att börja samtalen om solen.
–Det är viktigt att vara balanserad när
man pratar om solen och dess effekter med
barn, betonar Eva Olsson. Man får inte ska-
pa ångest och rädsla. Barnen måste få känna
sig glada att sommaren och solen är här! ■
Rik flora bästa solskyddetTEXT SUSANNE PETTERSSON FOTO PER WESTERGÅRD
Syrener, rosenbuskar, idegran, hallonbuskar, plommonträd och paradisäpplen
gör förskolan Samaritens gård till en äkta oas. Men den rika floran är inte bara
en fröjd för ögat. Den frodas fritt även för skuggans skull.
Plastbåtarna lägger försiktigt till vid plastdammens strand vid förskolan Samariten.
Page 16
16 . Rädda Livet nr 2/2007
Utan hatt – ingen lek!
Det är vad australiska barn på försko-
lan och i skolan har att rätta sig efter i
ett land nära ekvatorn och med extremt
många soltimmar per dag.
Maryanne Blomberg kommer från Queens-
land, den soligaste delen av kontinenten
som under årets flesta månader har om-
kring tio soltimmar per dag. Hon är upp-
vuxen med att ha skydd över poolen och
lekplatsen. För Maryanne är det naturligt
att stanna inomhus eller i skuggan mellan
klockan 10 och 15. Dessutom är det både
nödvändigt och naturligt att skyla sig med
kläder. En vana som hon tagit med sig till
sitt nya hemland Sverige och låtit gå vidare
till sonen Oliver, 3 år.
– Skulle vi inte skydda oss i Australien så
skulle vi ju brinna upp, säger Maryanne.
Nu bor hon i Täby norr om Stockholm
med svensk man och son. Utsikten från
köksfönstret tio våningar upp är galoppba-
nan som på denna måndagsförmiddag står
övergiven och hästfri.
– Det som förvånar mig mest i Sverige är
att ni inte klär på era barn kläder när de är i
solen. En keps med tyg i nacken skyddar
också både öron och nacke.
Oliver har besök av sina kamrater Max och
Luke. Pojkarna vill visa upp sina speciella
kläder för utebruk på stranden. Det är ove-
raller eller byxor och tröjor i tunna material
som torkar relativt fort efter bad och skyd-
dar mot UV-strålning. Pojkarna har alltid
dessa kläder på sig när solen skiner och ing-
en av kompisarna verkar finna det särskilt
underligt även om de ofta är ensamma på
stranden med kläder och hatt på sig.
Max och Lukes mamma Julie Lambert
kommer från England. Hon visar att på
varudeklarationen som sitter fast på kläder-
na finns uppgift om hur hög solskyddsfak-
torn är i materialet, i detta fall 40+, samt
symboler som talar om vilken tid man bör
stanna i skuggan, att man ska skydda bar-
nen med parasoll eller kläder liksom en all-
män uppmaning att inte bränna sig.
– I England säljs dessa produkter i alla
affärer som saluför barnkläder. Dessutom
är de bra mycket billigare än i Sverige, säger
Julie.
– I Australien ger jag cirka 50 kronor för
dessa plagg. Här kostar de flera gånger mer,
berättar Maryanne.
Hatt ett måste i AustralienPlastpoolen är placerad i skuggan i Queensland, Australien, där Oliver badar med sina kompisar.
TEMA: Sola sakta
Page 17
1 7 .Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Barn skyddas mer av träd än av solkräm
Förskolebarn med tillgång till mycket
träd, buskar och stora markytor utsätts
för mindre UV-strålning än barn som sak-
nar sådan förskolemiljö.
Ett par vinbärsbuskar och några lianer i tal-
len på förskolegården kan ge oväntat stora
effekter konstaterar folkhälsovetaren Ceci-
lia Boldemann vid Centrum för folkhälsa i
Stockholm som studerat UV-exponering
hos barn sedan slutet av 1990-talet.
– Studier på förskolor visar att utemiljön
är en mycket kraftig faktor för barns expo-
nering av ultraviolett strålning. Hur för-
skolegården ser ut betyder mer än rutiner,
exempelvis som att hålla barnen inomhus
mitt på dagen eller smörja in dem med
solskyddsmedel.
Träd, buskar och spännande lekställen i
skuggan minskar UV-exponeringen med
nära hälften i Boldemanns studier. Under-
sökningarna visar också att de äldre, och
därför mer rörliga, barnen utsätts för
mindre strålning än de yngre.
– De äldre barnen söker sig gärna på egen
hand till skuggiga platser för att leka, me-
dan de yngre hellre håller sig nära förskole-
personalen, berättar Cecilia Boldemann.
Och eftersom förskolepersonalen gärna vill
stå i solen, så hamnar småbarnen också där.
Dessutom leker de yngsta gärna i sandlådor
som alltför ofta ligger mitt i solen.
Lagom låg UV-strålning uppmättes i stu-
dierna av barn på så kallade ur och skur-
förskolor, trots att de vistas utomhus nästan
hela dagarna året runt. Anledningen är att
barnen uppehåller sig bland skyddande
buskar och blad nästan 95 procent av tiden.
De ges också fler möjligheter att utforska
större områden och får chanser till skugga.
Risken för plötsliga brännskador är också
mindre i denna grupp eftersom barnens
hud tillåts att gradvis vänja sig vid solen.
– Att stanna inomhus är inget vettigt
”solskyddsmedel”, betonar Cecilia Bolde-
mann. Att vara utomhus är alltid bättre ur
hälsoaspekt. Det är utemiljöerna som mås-
te vara bra. ■
TEXT SUSANNE PETTERSSON FOTO PER WESTERGÅRD
Australien uppvisar de högsta siffrorna i
världen avseende hudcancer. Redan i för-
skolan och upp till 13-årsåldern gäller en
policy för hur man bör förhålla sig till akti-
viteter utomhus. No hat, no play! det vill
säga sätter du inte på dig något på huvudet
så får du inte vara ute och leka.
– När jag var barn hade jag inte tillgång
till de soldressar som min Oliver har i dag.
Däremot är jag ju uppvuxen med ramsan
Slip! Slop! Slap! Det betyder sätt på en t-
shirt, smörj med solskyddsmedel och sätt
på dig en hatt. Det är ett australiensiskt
uttryck för att skydda huden mot för tidigt
åldrande, pigmentfläckar och främst mot
hudcancer, säger Maryanne Blomberg. ■
Marita Önneby Eliasson
Med mamma från Australien finner Oliver det
helt naturligt att klä på sig både när han
badar och är utomhus.
På förskolan Samaritens bakgård klipps aldrig buskarna. Det gör att barnen klättrar och leker i
skuggan.
Page 18
TEMA: Sola sakta
18. Rädda Livet nr 2/2007
Barn i södra Sverige har fler födelse-
märken än barn som bor i de norra
delarna av vårt land.
Detta visar en studie som utförts på skol-
barn i Sverige. Syftet med studien bland
sjuåringar var att undersöka deras solvanor
samt att se om förekomsten av födelsemär-
ken, så kallade pigmentnevi, påverkas av
vilken breddgrad man bor på.
Den mängd ultraviolett strålning som
når markens yta varierar i Sverige, med
minst dos i norr och störst i söder. Hudcan-
cer är vanligast i södra Sverige, och där är
också UV-strålningen som starkast.
I studien gjordes jämförelser mellan skol-
barn som bor i norra Sverige (Piteå och
Kiruna) och i södra Sverige (Falkenberg
och Ljungby). Det var alltså två skolor vid
kusterna och två i inlandet. 1 360 barn del-
tog och studien bestod av två olika mo-
ment. Elevernas föräldrar besvarade frågor
om barnens solvanor och en sjuksköterska
räknade födelsemärken på barnen.
Orterna valdes ut så att de skulle vara så
lika som möjligt med avseende på antal
barn i första klass, föräldrarnas inkomst,
och arbetslöshetssiffror. Det skulle inte hel-
ler finnas något universitet på orten.
I överhudens understa skikt finns pig-
mentceller som producerar ett brunt färg-
ämne, melanin, som skyddar mot ultravio-
lett strålning. När huden utsätts för sol ökar
produktionen av melanin och huden blir
brunare och tjockare. På huden finns också
mörka små fläckar som är en ansamling av
pigmentceller. De kallas födelsemärken
eller pigmentnevi.
Den stora risken att drabbas av melano-
iska födelsemärken liksom malignt mela-
nom hänger samman med hur mycket av
solens ultravioletta strålning vi exponeras
för.
Studien stärker tidigare fynd att före-
komsten av födelsemärken är relaterad till
den ultravioletta strålningens styrka i barn-
domen förklarat som breddgrad, solsemest-
rar utomlands och upprepade brännskador.
Kustkommunerna har i genomsnitt fler
soltimmar än de kommuner som ligger på
liknande breddgrad i inlandet. Barnen i in-
landet hade något färre födelsemärken än
de som bodde vid kusterna.
Andra riskfaktorer av betydelse var blont
hår, blå/grå/gröna ögon, badsemestrar i ut-
landet, föräldrarnas positiva attityd till sol-
ning och återkommande brännskador.
I undersökningen kommer det fram att ju
högre intresset för solning och solsemestrar
är bland föräldrarna, desto fler födelsemär-
ken har barnen.
– I vanliga fall betraktas nog solande som
en livsstilsfråga, men när det gäller barn
kan man kanske se på det som en miljöfrå-
ga, säger Ylva Rodvall som är cancerepide-
miolog vid Arbets- och miljömedicin inom
Centrum för folkhälsa, Stockholms läns
landsting. Hon har lett studien.
– Barnen väljer ju inte själva om de ska
följa med till stranden eller på en utlands-
semester.
16 procent av barnen som studerades
hade varit utomlands på en sol- och bad-
semester före två års ålder.
– Dessa barn hade signifikant fler födel-
semärken jämfört med de barn som inte
varit på en sådan resa.
Barn som ofta använt solskyddsmedel
hade fler födelsemärken än barn som mer
sällan använt solskyddsmedel.
– Ja, det kan bero på att föräldrar och
barn invaggats i en falsk säkerhet och uppe-
hållit sig i solen alltför ofta och länge.
Resultaten i denna studie överensstämmer
väl med vad andra forskare kommit fram
till tidigare. Ylva Rodvall vill nu gå vidare
och få människor att ändra sina solvanor
genom att försöka påverka deras attityder.
– Barn är en viktig grupp och vi forskare
är ganska överens om att man ska börja
med att försöka påverka barnen. Vi har en
del utbildning för vårdpersonal. Samtidigt
håller vi på att bilda ett nätverk inom
Stockholms läns landsting där olika kom-
petenser är representerade. Vi vill testa olika
metoder för förebyggande arbete som kan
fungera i Sverige och därefter föra ut våra
kunskaper till föräldrar och till dem som
jobbar med barn. För detta behöver vi
ytterligare resurser vilket vi nu arbetar på
att få fram, säger Ylva Rodvall. ■
Barn i söder har flest födelsemärken
Karta över Sverige med inritade fält för sol-
exponering.
TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON ILLUSTRATION SMHI
Page 19
TEMA: Sola sakta
Rädda Livet nr 2/2007 19 .
Genom attitydarbete, information och
faktaunderlag till politiker hoppas
Statens strålskyddsinstitut, SSI, minska
risken för hudcancer i framtiden hos lan-
dets yngsta medborgare.
Arbetet med UV-strålning och barn priori-
teras allt mer inom SSI enligt utredaren
Helena Asp.
– Barn har känsligare hud än vuxna och
därmed ökad risk för malignt melanom
och annan hudcancer längre fram i livet om
de brännskadas i barndomen. Dessutom är
det lättare att starta goda vanor tidigt i livet
än att bryta dåliga vanor som äldre.
Med början sommaren 2006 satsar Sta-
tens strålskyddsinstitut därför på en omfat-
tande kampanj för att nå barn upp till tolv-
årsåldern. Genom samarbete med Svenska
Livräddningssällskapet (se sidan 37) och
projektet Solsmart har ämnet solkunskap
förts in på schemat i utbildningen av sim-
skollärare. På detta vis väntas i stort sett alla
barn i åldersgruppen få lära sig solvett via
simskolorna.
Projektet har börjat gradvis för att på sikt
bli riksomfattande. Statens strålskydds-
institut vänder sig också till föräldrar, för-
skollärare och andra lärare med olika insat-
ser. Barnboken ”En bok om solen” skrevs av
författaren Pernilla Stalfelt på uppdrag av
SSI. Den skickades ut gratis till förskolor
tillsammans med förslag på hur den skulle
kunna användas. Den kunde också beställas
hos myndigheten.
Njut av solen, men bränn dig inte är det
övergripande budskapet i all information.
– Det finns ett uppdämt behov hos för-
skola och skola för frågan och vi tar konti-
nuerligt fram mer och nytt material. I april
i år skickade vi också ut information samt
en liten lärarhandledning till 4 000 sexårs-
verksamheter i landet. Tillsammans med
Resurscentrum för fysik anordnar vi också
kompetensdagar för förskollärare och
andra lärare. Dessa dagar har blivit mycket
uppskattade och nödvändiga. Vi märker att
det finns många myter att slå hål på kring
sol och solande, berättar Helena Asp.
Myndigheten förbereder just nu en propo-
sition för att sätta fokus på området och ge
politiker faktaunderlag.
Förhoppningsvis kommer
detta att påverka barnens
möjligheter till bättre
utemiljöer avseende
exponering för
solstrålarna. ■
SSI satsar på solvett bland barnTEXT SUSANNE PETTERSSON FOTO THE FACTORYS BILDARKIV
Barn har känsligare hud än vuxna. Därför ökar risken för malignt melanom och annan hudcancer längre fram i livet om de brännskadas.
Page 20
20. Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Den kraftiga ökningen av hudcancer under
de senaste åren har troligen flera orsaker.
Den viktigaste är sannolikt en ökad expo-
nering för solens ultravioletta strålar. Vi
åker mer och mer till soliga länder och
solexponeringen börjar tidigt i livet.
Sambandet mellan solvanor och hudcan-
cer är väl dokumenterat och allmänhetens
kunskap om detta samband tycks vara väl
spridd. Trots detta ökar antalet insjuknade i
hudcancer år från år och andelen i befolk-
ningen som rapporterar årliga, kraftiga sol-
brännskador är fortsatt hög.
Varför utsätter sig människor för dessa
risker trots att de känner till farorna, och
vad kan göras för att motivera dem att
skydda sig bättre i solen och undvika sol-
brännskador?
Sannolikt har människor olika motiv till att
utsätta sig för risker och även olika behov
av information som skulle få dem att skyd-
da sig. Därför behövs information om olika
solexponeringstyper som delar in männi-
skor beroende på hur man beter sig i solen.
(Se tabell.)
Soldyrkarna älskar att vara i solen och de
ägnar väldigt mycket tid åt solbad. De tyck-
er om att resa på solsemestrar och har få
eller inga tankar på eventuella risker med
överdrivet solande. Denna grupp behöver
motiveras att ändra sitt beteende och lära
sig hur man bör skydda sig från solens strå-
lar. De måste bli mer medvetna om de faror
som de utsätter sig för genom sin solning
och allvaret i de skador som kan uppstå.
Denna typ av personer kan man finna vid
badplatser och i samband med solresor och
kan sannolikt nås av information på sådana
platser.
Solbadaren är den allra vanligaste typen;
ungefär en tredjedel av befolkningen tillhör
denna kategori. Solbadarna solar regelbun-
det och skyddar sig inte tillräckligt. De
utsätter sig inte för en lika extrem mängd
sol, men de behöver också informeras om
risker och faror med solen.
En annan typ av solbadare är den smarta
solaren som har en viss förståelse för risker-
na med solning, men de är även angelägna
om att få en solbränna. För att lösa konflik-
ten mellan att vilja sola och inte utsätta sig
för risker så använder denna grupp sol-
skyddskräm. Det är dock oklart om den
minskar risken för hudcancer. Speciellt om
krämen används som ett sätt att förlänga
den tid man kan vistas i solen i hopp om att
få den ”rätta” solbrännan.
Denna grupp är dock väl informerad om
sol och solskydd. De behöver informeras
om att solskyddskräm inte nödvändigtvis
minskar risken för hudcancer och olika
utseendebaserade argument kan användas
för att upplysa denna grupp om, till exem-
pel de skador i huden som uppstår efter
långvarig solning.
Många människor utsätter sig också för
solljus utan avsikt att bli brun. Denna
grupp, omedvetet exponerade, tycker även
om andra utomhusaktiviteter. Den omed-
vetne solaren anser inte att solexponering-
en är positiv i sig utan ser det mer som en
nödvändig konsekvens av att vara utomhus.
Kartläggningar har emellertid visat att
det är i trädgården eller på balkongen som
de allra flesta bränner sig av solen.
Ytterligare solexponeringstyper är de som
oundvikligen befinner sig i solen eller de
tvångsexponerade. Till denna grupp hör
utomhusarbetare och de oskyddade barnen
som inte valt att vara i solen. Till dessa grup-
per behöver speciella förebyggande strate-
gier användas. Dessa bör bygga på föränd-
ringar i miljön (tillgång till skuggiga platser
på badstränder eller lekplatser) och policy-
arbete på arbetsplatser.
För de oskyddade barnen bör även för-
äldrar informeras om vikten av att barnen
inte blir utsatta för sol. En nyligen genom-
förd undersökning bland barn i ettårs-
åldern visade att 20 procent av barnen hade
bränt sig under sitt första levnadsår och 36
procent hade varit utomlands på sol- och
badsemester.
Förhoppningsvis kan mer individanpas-
sad information och åtgärder riktade till
specifika grupper leda till att fler skyddar
sig i solen och på sikt till färre fall av hud-
cancer. Men oavsett vilken typ man tillhör
är det samma grundbudskap som gäller:
undvik solen under timmarna mitt på
dagen då strålarna är som starkast och är
man i solen ska man använda kläder som
skydd. Solskyddskrämer bör enbart använ-
das som komplement till andra sätt att
skydda sig från solen eftersom det är oklart
hur väl de skyddar oss från hudcancer. ■
Richard Bränström, psykolog,
forskare vid Karolinska Institutet
Vilken typ av solare är du?
Människor beter sig väldigt olika i solen och utsätter sig därmed för olika risk
att drabbas av hudcancer. Individanpassad information kan vara ett effektivt
sätt att kommunicera hälsorisker och påverka människors solvanor.
Soldyrkare?FO
TO T
OR
BR
JÖR
N L
AR
SSO
N
Page 21
Kriterier för solexponeringstyper
Soltyp
Soldyrkare
Solbadare, t ex sol- och badresenärer
Den ”smarta” solaren, t ex sol- och
badresenärer och solariesolare
Den tvångsexponerade,
t ex utomhusarbetare eller det
oskyddade barnet
Den ”omedvetne” solaren,
t ex de som arbetar i solen, seglar,
golfar m m
Den oexponerade, t ex människor
som undviker solen eller skyddar
sig på ett bra sätt
Kriterier
• Solar väldigt ofta
• Reser ofta på solsemester
• Solar solarium
• Skyddar sig inte
• Solar ofta
• Skyddar sig inte
• Samma som soldyrkaren, men
använder solskyddskräm men inte
andra sätt att skydda sig
• Befinner sig ofta i solen under
arbetsdagar, större delen av dagen
• Skyddar sig inte
• Befinner sig ofta i solen
• Skyddar sig inte
• Solar inte
• Skyddar sig från solen
• Solar inte
• Reser inte på solsemester
FOTO
ALF
LIN
DB
ERG
H
Page 22
22. Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Det finns enkla tips för hur man umgås
med solen på bästa sätt. Inte behöver
det kosta särskilt mycket heller.
Allra viktigast är att skydda barnen. De har
känsligare hud än vuxna och bränner sig
lättare i solen. Det har visat sig att det finns
ett samband mellan att bränna sig många
gånger som barn och att senare i livet ut-
veckla malignt melanom. Därför är det
extra viktigt att se till att barnen inte brän-
ner sig.
Spädbarn ska över huvud taget inte vara i
direkt solsken.
Skugga, kläder, hatt, solskyddskräm och
solglasögon skyddar mot solen och mot
UV-strålning liksom att undvika solen när
den är som starkast.
Gör skuggtestet: Är din skugga kortare än
du själv, är solen stark. Är skuggan längre, är
solen inte lika farlig. Mitt på dagen, mellan
klockan 11 och 15, är solen som starkast.
ENKLA TUMREGLER
Liksom tidigare är det de enkla tumregler-
na som gäller för att minska risken för UV-
strålning:
• Undvik stark sol, till exempel mitt på
dagen eftersom hälften av UV-strålning-
en kommer mellan klockan 11 och 15.
• Sluta sola om du blir det minsta röd.
Egentligen borde du ha slutat tidigare!
• Uppsök skugga om det är möjligt.
• Bär skyddande kläder och hatt.
• Använd solskyddsmedel där kläderna
inte skyddar.
• Var extra försiktig på breddgrader runt
ekvatorn, på höga höjder och på platser
med mycket fri himmel.
Marita Önneby Eliasson
Jag står i butiken med glasögon och tänker
köpa ett par som skyddar min nioåriga
dotter mot solens strålar. Ryggar tillbaka
när jag ser prislapparna: 300–500 kronor
för ett par solglasögon för barn! Och man
vet ju hur nioåringar är … Hon kommer 1)
att tappa bort dem, 2) att repa dem, 3) för-
modligen att tröttna på dem för att någon
kompis inte gillar dom.
Jag går ut från butiken och funderar över
hur jag ska göra. Statens strålskyddsinstitut
kanske har något bra råd att ge mig.
Jag ringer och pratar med dem och får
då veta att solglasögon inte behöver vara
dyra varianter med extra fint glas. Det går
alldeles utmärkt med billiga plastglas som
är UV-märkta. Jag blir överförtjust och tar
nioåringen med mig till klädesbutiken som
hon gillar och låter henne själv välja ett par
stora glasögon som också skyddar vid
sidorna och på så sätt täcker hennes ögon
ordentligt.
Nu är vi båda nöjda och inte så fattiga.
Britta Hedefalk
Fotnot: Den vanligaste skadan på ögat på
grund av för stark UV-strålning är horn-
hinneinflammation. Det finns också ett
samband mellan livslång exponering för
UV-strålar och vissa typer av grå starr,
basalcellscancer (som sitter på ögonlocket)
och malignt melanom.
Källa: ssi.se
Solglasögon ärviktigt solskydd
Johanna Sundqvist Hedefalk valde ett par
stora glasögon som också skyddar vid sidorna
av ögonen.
Så här skyddar du dig
FOTO
DA
NIE
L H
OLK
ING
FOTO
TO
RB
JÖR
N L
AR
SSO
N
Page 23
23 .Rädda Livet nr 2/2007
Antalet fall av hudcancer har accelererat
under 2000-talet. Från en förhållandevis
måttlig ökning per år av malignt hudme-
lanom från 1985 till slutet av 1990-talet,
har kurvan för insjuknande liksom död-
lighet vänt uppåt.
Det visar Statens strålskyddsinstituts, SSI,
så kallade UV-rapport som nu samman-
ställts med utgångspunkt i Socialstyrelsens
cancerregister.
Under 2000-talet har cirka 40 000
människor årligen drabbats av hud-
melanom, skivepitelcancer och
basalcellscancer, av vilka den sist-
nämnda gruppen dominerar.
Det senaste rapporterade året är
2005 och då inträffade 43 174 fall;
antalet som insjuknade i hudmelanom
var 2 122 personer.
Om man ser 20 år tillbaka i tiden är ma-
lignt melanom den tumörform som ökat
snabbast; 2,2 procent per år bland män och
1,9 procent bland kvinnor.
– Ökningen av malignt hudmelanom
från slutet av 1990-talet och framåt beror
framför allt på minskade resurser till infor-
mation och förebyggande arbete, anser
Ulrik Ringborg, professor i onkologi vid
Karolinska Institutet och ordförande i Sta-
tens strålskyddsinstituts UV-råd, och är all-
varligt oroad över utvecklingen. Dessutom
har tillgängligheten i vården blivit sämre.
– Från 1985 och till slutet av 1990-talet
pågick omfattande information liksom
förebyggande arbete i olika former. Dels
gjordes allmänheten medveten om hudcan-
cer på olika sätt, dels tog man inom sjuk-
vården snabbt bort förstadier till tumörer.
Vidare uppmuntrades människor att stude-
ra sin egen hud och ta kontakt med vården
om de fann något onaturligt, säger Ulrik
Ringborg.
På daghem, skolor, vårdcentraler och
andra inrättningar pågick ett viktigt infor-
mationsarbete.Ulrik Ringborg menar att
sjukvårdssystemet inte ”orkar med” ett pre-
ventivt arbete i den omfattning som borde
ske. I klartext innebär det att politikerna
inte längre prioriterar insatserna på hud-
cancerns område i samma omfattning som
tidigare.
Under 2000-talet har ungefär 20 miljoner
årligen avsatts till förebyggande insatser.
Den siffran ska jämföras med de samhälls-
ekonomiska kostnaderna för hudcancer,
menar Ulrik Ringborg.
– Enbart direkta sjukvårdskostnader för
hudcancer orsakad av solning uppgår lågt
räknat till 600 miljoner kronor årligen.
Lägger man till kostnader för diagnos och
behandling av förstadier blir siffran minst
700 miljoner.
Också samhällsekonomiska kostnader
för hudcancer finns beräknade i UV-rap-
porten. Dessa utgörs bland annat av sjuk-
skrivningar, förtidspensioner, bortfall av
arbete etcetera.
– Lågt räknat handlar det om
minst två till tre miljarder kronor
årligen. Sannolikt är siffran hög-
re. Jämför man med de 20 mil-
joner som satsas på förebyggan-
de insatser förstår var och en
den närmast absurda diskrepan-
sen.
Till det ska läggas det stora fysiska och
psykiska lidande som drabbar de sjuka och
deras anhöriga, menar Ulrik Ringborg.
Han efterlyser en massiv satsning på infor-
mation riktad till främst barn, ungdomar
och deras föräldrar. Samt ordentliga ekono-
miska resurser för att förbättra tillgänglig-
heten inom vården. Satsningen måste vara
långsiktig och kontinuerlig.
– Det är med solning som med rökning,
de flesta känner till att det är farligt men lik-
väl fortsätter människor att sola och röka.
Jag tror att man måste inrikta sig på föräld-
rar, eftersom de inte vill att något illa ska
hända deras barn. Det kan exempelvis ske
via förskolor, skolor och på semesterorter.
Jan Kantor
WHO avråder ungafrån solarium Även solariesolning diskuteras i UV-rap-
porten. Världshälsoorganisationen, WHO,
sammanfattade nyligen kunskapsläget. Det
visar att artificiell solning kan ge upphov
till malignt melanom. WHO anser att man
bör förhindra att barn och ungdomar
tillåts sola i solarium,
eftersom deras hud är
känsligare än vuxnas.
– Jag kan bara
instämma. Att
sola i solarier
ökar risken för
hudcancer för
alla människor.
Det är inte så att
solariebestrål-
ning ger ett skydd
mot annan UV-strål-
ning, den ger en ökad
risk. Vi avråder därför från
kosmetiskt bruk av solarier, säger
Ulrik Ringborg.
Hudcancer kostar miljarder
Riskfaktorer för uppkomst av malignt melanom
Omgivningsfaktorer
Ultraviolett strålning
• Solen
• Solarier
Individuella faktorer
• Ärftlighet för melanom
• Tidigare melanom
• Många födelsemärken,
nevi
• Dysplastiska nevi
• Dålig pigmenterings-
förmåga
• Benägenhet för bränn-
skador efter solexponering
• Blå eller grön ögonfärg
• Blond/röd hårfärg
Genetiska faktorer
• CDKN2A-mutation
(högrisk)
• MC1R-variant
(lågrisk)
TEMA: Sola sakta
Page 24
24. Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Bränd som barn gavhudcancer som vuxenTEXT JENS EKELUND FOTO MAGNUS LIAM
Många längtar efter sol och värme på semestern.
Men se upp med den starka solen – det kan komma
surt efter. Det rådet ger australiensiskan Anne Nyth
i Göteborg som själv drabbats av basalcellscancer.
Page 25
25.Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
et är bara en lätt brytning som avslöjar att
Anne Nyth har sina rötter i Australien. Som
barn och tonåring bodde hon på olika platser i lan-
det, men alltid nära havet.
– Jag tillbringade väldigt mycket tid på stranden
som barn, liksom alla australiensare, förklarar hon.
Anne berättar att familjen kanske hade ett parasoll
med sig, men att skydda sig mot solen var inget
någon funderade över. Hon kan inte minnas att hon
någonsin fick solskyddsmedel som barn.
– Det var mest efteråt man tog på någon slags sval-
kande kräm om man hade bränt sig.
All tid på stranden gjorde att hon precis som alla
andra brände sig många gånger. Kombinationen
stark sol och ljus hy var inte så lyckad.
– Australiensare är fel människor på fel plats. Ett
land som är så nära ekvatorn ska inte ha ljushyade
människor som kommer från England, Skottland
och Irland, vilket de flesta gör där. Aboriginerna har
rätt hudfärg, men till och med de kan bli brända.
Redan när Anne var i tonåren började det komma
information om att det kunde vara farligt att bli
bränd. Men det var inget hon fäste sig vid, i stäl-
let använde hon kokosfett eller olivolja för att
snabbare bli brun.
– Olivolja … det är inte klokt i dag när
man tänker efter. Men när jag nämnde
detta i går för de unga tjejerna på
avdelningen så sa de ”men det gör
jag fortfarande”.
Det var kärleken som förde
Anne till Sverige i början av
1970-talet, och här fort-
satte hon att sola och
bada som hon alltid
gjort. Men för åtta-
tio år sedan bör-
jade hon få små
röda sår som
aldrig läkte,
och vid
en
rutinkontroll fick hon veta att det var basalcellscan-
cer. Beskedet fick henne att bli betydligt försiktigare
med solen.
– Jag har alltid solskyddskräm här i Sverige, även
när jag är ute och promenerar.
Numera går hon på kontroll vart och vartannat år,
och det är nästan alltid nya fläckar som måste tas
bort. De kommer även om hon inte ens vistas i
solen, så Anne tror att hon alltid kommer att få nya
fläckar.
– Jag har ju lagt grunden till detta under min upp-
växt.
Anne önskar att folk var mer medvetna om solens
faror och försöker få sin omgivning att tänka på
framtiden. Hon jobbar med internationell kundvård
på Volvo, men varken arbetskamrater eller hennes
egna barn förstår vad de utsätter sig för. Det är som
med pensionen, jämför hon. ”Det ligger så långt
fram i tiden att man inte bryr sig om det.”
I Australien är medvetenheten om riskerna med
solen numera stor hos befolkningen. Det började
för 20–30 år sedan när det blev känt att ozonskiktet
var förtunnat. Myndigheterna drog igång en tv-sänd
jättekampanj för att uppmana folk att använda sol-
skyddskräm och skydda sin kropp med kläder. I dag
är det en självklarhet för varje australiensare att
skydda sig.
Mycket har hänt sedan Anne var ung och folk låg
och pressade på stränderna.
– Det är ingen som ligger och solar. Ser man
någon så är det en turist.
Trots att man i dag vet bättre får australiensarna
betala ett högt pris efter årtionden av solande. Fre-
kvensen av hudcancer är mycket hög i landet.
– Alla jag känner har haft basalcellscancer, och en
del har till och med haft malignt melanom.
Anne är rädd att vi går mot samma utveckling här
hemma om folk inte blir mer uppmärksamma på
solens risker. Hon tror att mer information är det
enda sättet att öka medvetenheten.
– Jag hoppas att det ska bli stora kampanjer här
liksom i Australien. ■
D
Page 26
TEMA: Sola sakta
26. Rädda Livet nr 2/2007
–Har du fått en basalcellscancer har du en klart ökad benägenhet att få en ny tumör, säger Ann-Marie Wennberg, hudläkare.
FOTO
MA
GN
US
LIA
M
Page 27
27 .
TEMA: Sola sakta
Rädda Livet nr 2/2007
Förr hörde eksem och psoriasis till de
vanligaste åkommorna på hudkliniken.
Idag handlar det allt oftare om hud-
tumörer som basalcellscancer.
–Vi ser en aldrig sinande ström av
patienter, berättar Ann-Marie Wennberg,
hudläkare på Sahlgrenska Universitets-
sjukhuset i Göteborg.
Ökningen av basalcellscancer hänger sam-
man med det typiskt svenska intensiva,
periodvisa solandet.
– Vi åker till Kanarieöarna och bränner
oss riktigt rejält. Sen är vi bleka ett tag och
så solar vi så fort vårsolen kommer, förkla-
rar Ann-Marie Wennberg.
De negativa effekterna av solandet i form
av tumörer märks dock inte med detsamma.
– Det kan ta från ett par år upp till tiota-
let år. Det är väldigt individuellt.
Basalcellscancer är den vanligaste elakar-
tade hudtumören och drabbar främst vita
befolkningar.
– Det är framför allt hudtyp ett och två
som får det här, men även trean. Även de
som solar mycket är i riskzonen. Solen spe-
lar roll, liksom ärftligheten.
Basalcellscancer ger nästan aldrig några
metastaser och hör därför inte till de allvar-
ligaste av hudtumörerna. Det finns tre olika
huvudvarianter; nodulär, som är den vanli-
gaste, ytlig och den aggressivt växande.
– Den nodulära ser ut som en upphöjd
vårta och kan sitta på hela kroppen. Den
ytliga ser mer ut som ett rött eksem och kan
också sitta på hela kroppen, framför allt på
solbelysta områden. Den ovanliga, aggressi-
va varianten sitter framför allt i ansiktet och
ser ut som ett ärr. Den är svår att upptäcka
innan den vuxit till rejält.
Både den nodulära och den ytliga formen
blir till sår som växer sig större och djupare
om de får sitta kvar.
– Det är därför man ska behandla dem
och inte låta dem stå på tillväxt. Men de är
inte farliga på så sätt att man dör av dem.
Ann-Marie Wennberg berättar att en van
hudläkare ser direkt om det är hudcancer.
Annars upptäcks tumörer genom ett hud-
prov. Man kan också diagnostisera med
hjälp av ett dermatoskop – ett förstorings-
glas som alla hudläkare har i fickan.
– Dessutom har flourescens-diagnostiken
kommit. Den använder vi för att titta på en
tumörs utbredning.
Den vanligaste behandlingsmetoden är
att man skär bort tumörerna. Man kan
också frysa bort dem med flytande kväve.
En annan metod är fotodynamisk terapi.
Det innebär förenklat att en kräm läggs på
tumören och belyses med rött ljus, vilket
ger upphov till en fotokemisk reaktion som
dödar tumörcellerna.
Behandling betyder dock inte alltid att
man är kvitt tumörerna för gott.
– Alla metoder har tyvärr en liten åter-
fallsbenägenhet. Så tumören kan komma
tillbaka på samma ställe. Det är också så att
har du fått en basalcellscancer har du en
klart ökad benägenhet att få en ny tumör.
Ann-Marie Wennberg uppmanar den
som har sår i huden eller förändrade prick-
ar (se sidan 9) att direkt söka en hudläkare
eller vårdcentral. ■
Jens Eklund
Allt fler drabbas av basalcellscancer
Solens osynligamuskler Att ge barn kunskap om hur de bör förhål-
la sig till solen kan bli hur trist och stelt
som helst eller så kan det bli precis tvärt-
om, som i ”En bok om solen”. Där kan du
läsa om musklerna!
I ”En bok om solen” lyckas författaren
Pernilla Stalfelt på ett lustfyllt sätt förmedla
kunskap om hur solens livsviktiga strålar
även kan vara skadliga om man inte skyd-
dar sig rätt. Med mycket humor och utan
hårda pekpinnar får man bland annat lära
sig om olika hudtyper samt hur man vistas
smart i solen. De för författaren så karaktä-
ristiska och underfundiga illustrationerna
kryddar texterna och lockar till många
skratt, det allvarliga ämnet till trots.
Boken är tänkt att läsas för barn som en
vanlig bok men också inspirera till samtal,
lek och experiment kring solen.
– Jag vill hjälpa barn att ta ansvar för sin
egen kropp, säger Pernilla Stalfelt. Om barn
har kunskap kan de medverka till att skyd-
da sig och därmed minska risken för hud-
cancer senare i livet.
Sanna Wärn
VINN EN BOK
Delta i utlottningen av tio exem-
plar av ”En bok om solen”. Skriv
ditt namn på ett vykort till
Marita Önneby, Cancerfon-
den, 101 55 Stockholm, eller
mejla marita.onneby@cancer-
fonden.se
Fakta hudtyper
Hudtyp 1 Alltid röd – aldrig brun
Hudtyp 2 Alltid röd – ibland brun
Hudtyp 3 Ibland röd – alltid brun
Hudtyp 4 Aldrig röd – alltid brun
Hudtyp 5 Mörk hud
Hudtyp 6 Svart hud
Page 28
28. Rädda Livet nr 2/2007
Andrum
I år är det hundra år sedan Astrid Lind-
gren föddes och det uppmärksammas
med utställningar och böcker av olika
slag.
Ibland kan jag sörja över att bibelns ord
och uttryck, liknelser och bilder inte
längre är ett gemensamt arv som vi kan
hänvisa till. Man kan inte längre räkna
med att människor känner till den barm-
härtige samariten (samarien) eller den
förlorade sonen eller herden som låter
mig vila på gröna ängar och för mig till
vatten där jag finner ro.
Det är inte längre bibeln som ger oss ett
gemensamt språk för kärlek och längtan
utan Astrid Lindgren. Vi vet vad som
menas när Emil säger till drängen Alfred
med sin lilla hand i hans ”du och jag,
Alfred” och vi hör längtanstonen hos
Mios fader Konungen när han ömt säger
”Mio, min Mio!” Och vi vet vad som
menas med att vara modig och göra det
man måste när Skorpan säger ”annars är
man bara en liten lort”.
Astrid Lindgren betraktade inte sig själv,
efter vad jag förstår, som en religiös
person, men i hemmet var den bibliska
historien i högsta grad levande. Hennes
far var ju både prästgårdsarrendator och
kyrkvärd. När hon var liten tyckte hon
att söndagsskolan var ganska tråkig och
prästens predikningar obegripliga. Hen-
nes bror Gunnar menade dock att hon
inte behövde bekymra sig över att hon
inte förstod prästens predikan för det
gjorde ingen annan heller. (Inte särskilt
trösterikt för en biskop.) Astrid Lind-
grens kristendom var en ”praktisk kris-
tendom” som handlade om att inte
stänga sin dörr för den fattige och att stå
upp för sanning och rätt.
Hennes böcker ger både barn och vuxna
över så gott som hela världen inspiration
och glädje. Bröderna Lejonhjärta får
trösta sjuka och döende. Emil får lära
allvarsamma män att göra hyss utan att
skada andra och Bullerby-barnen får
hjälpa oss att hitta det lekfulla barnet
inom oss.
I Astrid Lindgrens egen person fanns
både Pippis styrka, Ronjas mod och
Madickens värme, omtänksamhet och
sociala patos. Hennes människosyn var
enkel och naturlig. Man kämpar för livet,
för det goda mot det onda annars är man
inte en människa utan bara en liten lort.
Ibland blir livet så svårt och krävande att
man måste vara beredd att ge upp sig
själv (som Jesus gjorde). Men det handlar
inte om att hoppa över kanten och kom-
ma till ett nytt liv i en ny dal. I Bröderna
Lejonhjärta ligger den sjuke Skorpan i
säng och dagdrömmer. Drömmen om
livets skönhet och kamp ger honom mod
att leva – även om han måste dö.
Jag har hört Astrid Lindgren säga att hon
bad till Gud bara om det blev alldeles
nödvändigt. I berättelsen om Madicken
blev det en gång nödvändigt för Abbes
far. Madickens gode vän Abbe har en för-
supen far som är en riktig hedning. När
Abbe ligger mycket svårt sjuk kommer
han till Madicken och ber henne att hon
ska be till Gud för Abbe. Hon gör det.
Abbe överlever. När Astrid Lindgren låter
barn i sin nöd vända sig till Gud blir de
bönhörda, men många gånger på ett helt
annat sätt än de tänkt eller bett om.
Den erfarenheten är vi många som delar.
Jag gör det. Det kristna hoppet är aldrig
något ytligt hopp ”du ska se att allt ord-
nar sig”. Hoppet handlar om övertygel-
sen att det goda segrar – till sist. Inte på
något lättvändigt sätt utan genom kamp
och offer och människor som vågar käm-
pa för en bättre värld. Det är om detta
Nya testamentet handlar. Astrid Lindgren
skulle kanske inte tycka om att nämnas
på samma rad som bibelns böcker. Hon
trodde kanske inte på Gud – men vad
spelar det för roll när Gud trodde så
intensivt på henne.
Caroline Krook,
biskop i Stockholms stift, Svenska kyrkan
Ingen liten lort
Page 29
29.Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Gorlin-syndromet låter som något taget
ur en bok av Tolkien, men är namnet på
en ärftlig form av basalcellscancer.
Endast cirka 1 pro-
cent av de drygt
37 000 nya fall som
årligen får denna
typ av hudcancer i
Sverige har den
ärftliga defekt som
orsakar Gorlin-
syndromet. 100 pro-
cent av dem kommer förr eller senare i livet
att utveckla basalcellstumörer, oavsett om
de solar eller ej.
Syndromet beskrevs 1960 av den nyligen
bortgångne amerikanske forskaren Robert
Gorlin.
– Redan innan den genetiska defekten
lokaliserad till kromosom 9 identifierades
kunde man känna igen dessa patienter på
vissa yttre typiska kännetecken, till exempel
ett stort huvudomfång vid födseln och en
karaktäristisk ansiktsform, säger professor
Rune Toftgård vid Centrum för bioveten-
skaper vid Karolinska Institutet, som är
expert på hereditär basalcellscancer, vilket
är sjukdomens medicinska namn.
När Rune Toftgårds forskargrupp, som
tidigare på 1990-talet främst arbetade med
skivepitelcancer, började jaga denna gene-
tiska defekt anade man att detta medfödda
genfel ledde till uppkomst av en felaktig sig-
nalmekanism under fostertiden.
Hedgehog (igelkott på engelska)-signa-
lering är namnet på det komplicerade sig-
nalsystem som styr cellaktivering och cell-
mognad i embryot. Det är detta som är
överaktivt i Gorlin-syndromet.
Störningar, felsignalering, i denna signal-
väg anses i dag förekomma i omkring 25
procent av alla cancerfall med dödlig utgång.
Basalcellscancer, ärftlig eller inte, är alltid
godartad. Men personer med Gorlins syn-
drom, som alltså kan räkna med en hundra-
procentig risk att få basalcellscancer, har en
ökad benägenhet att även få andra sjuk-
domar.
– De kan få cystor i käken, som ofta upp-
täcks hos tandläkaren. Det finns också en
viss överrisk för två olika hjärntumörer.
Dessa är medulloblastom vilket är en hjärn-
tumör i lillhjärnan som främst drabbar barn
mellan två och fyra år och meningiom – i
allmänhet godartade tumörer.
Mer än hälften av alla kvinnor med Gor-
lin-syndrom uppskattas ha ovariefibrom,
godartade och ofta symtomfria utväxter i
anslutning till äggstockarna. I dag finns
omkring 200 ”Gorlin-patienter” i Sverige
och de går alla på regelbundna kontroller.
– Alla med detta syndrom har redan före
40–50-årsåldern haft basalcellscancer vid
ett eller flera tillfällen. Solande ökar risken,
men dessa patienter kan få tumörer även på
delar av kroppen som inte är utsatta för sol.
– En annan sak som är viktig att känna
till är att de är extra känsliga för strålning.
Alltså bör de inte strålbehandlas eftersom
denna behandling kan leda till ny tumör-
bildning, säger Rune Toftgård som har ett
treårigt forskningsanslag från Cancer-
fonden.
Evelyn Pesikan
Rune Toftgård.
”Nej, jag solar inte.Jag klipper gräseti shorts.”Vi har olika förhållnings-
sätt till solning och oli-
ka kunskaper om sol-
strålarnas påverkan
på vår hud.
Statens strålskydds-
institut, SSI, undersöker
varje år våra solvanor. Genom en enkät till
2 000 människor boende i Sverige förhör
SSI sig om hur vi förhåller oss till solen.
Här är några av svaren:
• Nio av tio tycker om att vara utomhus
i solen
• 58 procent undviker aldrig eller sällan att
vara i solen mitt på dagen
• Tre av fyra känner sig mer friska och
hälsosamma när de är solbruna
• Tre av tio unga undviker att bränna sig
• En av tre oroar sig för hudcancer
• 38 procent känner inte till att solarier
inte ger säkert solskydd
• Ungefär en tredjedel har varit på sol-
semester utomlands
Gorlin-syndromet ger felaktig signal
UV-index angersolens styrkaUV-strålningen varierar i
intensitet. Det hänger samman
med hur högt solen står på him-
len. Styrkan anges på en interna-
tionell skala som kallas UV-index.
Om UV-index visar noll så finns det
alltså ingen strålning. I tropikerna där
solen står högt och är het kan index vara
11 eller högre. I Sverige skiljer sig UV-
index beroende på om det mäts i norra
eller södra delarna av landet. I södra Sve-
rige blir UV-index som mest 7 och i norr
cirka 4.
På SMHIs webbplats, www.smhi.se,
och i en del tidningar finns prognoser för
UV-index. På www.ssi.se finns aktuella
mätvärden för Stockholm och Halmstad.
En grundregel är trots alla siffror att
befinna sig i skuggan mellan 11 och 15 på
dagarna.
7
Page 30
30. Rädda Livet nr 2/2007
Bonde söker skuggaTEXT FRANK BERGÅ FOTO TV4
Västgötabonden Mikael Larsson kunde verkligen sola sig i rampljuset när han
sökte och fann en maka i tv-programmet ”Bonde söker fru”. Den riktiga solens
ljus har han däremot alltid hållit sig borta ifrån.
Göttorps Sörgård i Götene har varit i Mikael Larssons släkts ägo i flera hundra år. På gården pågår köttproduktion och där odlas grödor.
Livet är sig ovanligt likt sedan berömmelsen kom via TV4. Han solar sig varken i berömmelsen eller i solens ljus.
TEMA: Sola sakta
Page 31
31 .
TEMA: Sola sakta
Rädda Livet nr 2/2007
– Jag har alltid rent instinktivt hållit mig i
skuggan på somrarna, berättar Mikael för
Rädda Livet. Inte ens när jag var liten ville
jag vistas i solen. Jag tyckte inte om stark
värme och tur var väl det, eftersom jag är
ljushyllt.
Som jordbrukare befinner sig Mikael
ständigt ute i det fria på sommarhalvåret.
Han sitter på traktorn, ibland upp till 14
timmar om dagen med kortare avbrott för
måltider. Men detta är inget problem för
honom.
– Traktorn har en hytt med väggar och
tak och den är dessutom luftkonditionerad,
berättar han. Som en extra skyddsåtgärd
har jag alltid en keps på huvudet i arbetet.
Den skyddar effektivt när jag kliver ner från
traktorn.
– Jag skulle rekommendera alla som vill
skydda sig mot solens starka strålar att all-
tid bära huvudbonad på sommaren, förkla-
rar Mikael.
Ett annat stalltips är att bära linnekläder
på kroppen.
– Linneväven är tät och skyddar mot
strålar samtidigt som den släpper igenom
luft och svalkar. Våra vanliga syntetmaterial
däremot är förkastliga i värmen.
Närheten till naturen har lärt Mikael
mycket om hur viktigt det är att alltid upp-
söka skuggan. Hans kor och hästar är ute
hela dygnet under sommarhalvåret och
deras beteende är värt att studera. Djuren
söker sig alltid till trädens skugga, utom när
det är åska i luften. Då lägger de sig i en sän-
ka i marken långt från höga träd.
– Försök att vara ute mer på kvällar och
nätter under sommaren. Dofter och ljud
kompenserar för synintrycken under dagen,
säger Mikael.
–Vi har mycket att lära av djuren när det
gäller vårt umgänge med solen. Djuren är
rentav lite smartare än vi människor. De vet
att skydda sig mot värme och starkt ljus. De
går undan och söker sig alltid in under löv-
verkens dunkel. Enda undantaget är väl
stugkatten som gärna lapar sol på fönster-
brädan. Jag har stor respekt för djurens
kunnande.
Mikael är 44 år fyllda, men han har inte
fått ro i kroppen att ligga stilla och ta det
lungt på någon badstrand. Lyckligtvis är
hans nyblivna hustru, Norrköpingstjejen
Marita Carlqvist, lika full av energi och lust
att hugga i med de praktiska göromålen på
gården i Götene.
På sin ledighet föredrar Mikael mat och
gemyt i ombonad centraleuropeisk värds-
husmiljö framför paraplydrinkar och kryl-
lande plager. Dessutom åker han motorcy-
kel på fritiden och skinnstället sätter han på
även varma dagar. Fartvinden svalkar ju.
Som en extra säkerhetsåtgärd smörjer
Mikael in sig med solskyddskräm, helst sal-
va för småbarn med hög skyddsfaktor.
Hans kala hjässa kräver extra omsorg, men
det är inte alltid som klokheten får råda.
Mikael minns med fasa vad som hände
nyligen i Florida i USA.
– Vi var ute på Mexikanska golfen i en
båt. Dagen var disig och vinden kall. Detta
visade sig dock vara en ytterst förrädisk
kombination. Jag lurades att tro att solen
inte tog, men det gjorde den med besked.
Ja, dubbelt upp, eftersom vattnet reflektera-
de det lömskt starka soldiset.
Mikael brände upp sig riktigt ordentligt.
Rodnaden kom på kvällen med feber och
frossa följt av flagnande hud. Ändå har han
kvar sin fascination för det tropiska områ-
det söder om USA. Den solskygge Mikael
drömmer faktiskt om att resa till Kuba. Det
beror på att han såg en skylt i Havanna i ett
tv-program. På skylten stod det: ”Konsu-
mera inte mer än du behöver”.
Det är en filosofi Mikael skriver under på,
både när det gäller shopping och solbad. ■
Marita Carlqvist och Mikael Larsson fann varandra i tv-såpan ”Bonde söker fru”.
”Djuren är rent av lite smartare än vi människor.De vet att skydda sig mot värme och starkt ljus.”
Page 32
32 . Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
1. För att kirurgen snabbt ska hitta portvaktskörteln
görs en inledande undersökning med hjälp av scinti-
grafi. Här injicerar sjuksköterskan Susanne Callenstedt
en radioaktiv märkt markör i huden nära ärret efter
det bortskurna melanomet. Efter cirka en halvtimme
görs en undersökning med gammakamera.
2. Den radioaktiva markören har trans-
porterats av lymfan till portvaktskörteln
som i det här fallet sitter nära armhålan.
Den syns som en liten ljus fläck på gam-
makamerans datorskärm. En läkare ritar
in det exakta läget på huden.
3. Lymfkörteln läggs nu i en behållare
och skickas till histopatologisk under-
sökning. Om man inte hittar några can-
cerceller i provet är sannolikheten stor
att sjukdomen inte har hunnit sprida sig
i kroppen.
1 2
2 3
Page 33
33 .
TEMA: Sola sakta
Vid behandlingen av ett malignt mela-
nom samarbetar olika specialiteter.
Rädda Livet följde en operation på
Karolinska Universitetssjukhuset Solna
och träffade allt från röntgensköterskor
till plastikkirurger.
Kring den nedsövda kvinnan i operations-
salens mitt – vi kan kalla henne Tove –
pågår en enorm aktivitet. I rummet som
flödar av förmiddagsljus riktar minst fyra
operationsklädda personer sin fulla upp-
märksamhet mot henne i varje ögonblick.
Samarbetet flyter som en välrepeterad tea-
terföreställning, utan tveksamhet eller
avbrott.
Toves sjukdomshistoria är typisk. Ett
födelsemärke i ryggslutet började klia och
blöda, så Tove gick till vårdcentralen för att
få det undersökt. Distriktsläkaren tyckte det
såg misstänkt ut, skar bort det och skickade
det till histopatologisk undersökning. Strax
därefter kom beskedet: malignt melanom.
Efter en sådan diagnos är det viktigt att
träffa en läkare som behandlar just mela-
nompatienter. Hälften av alla som drabbas
har ett tunt melanom (under en millimeter
tjockt och därmed en mycket god prognos).
För dessa räcker det med att avlägsna en
liten bit vävnad kring platsen där melano-
met satt – detta för att försäkra sig om att
det inte finns några maligna celler kvar i
området. För patienter med tjockare mela-
nom (över en millimeter) måste mer hud
avlägsnas och den så kallade portvakts-
körteln undersökas för att säkrare kunna
bedöma om melanomet har hunnit sprida
sig i kroppen.
Ett par timmar före själva operationen
undersöktes Tove på avdelningen för nuk-
learmedicin där en liten mängd radioakti-
vitet sprutats in nära det lilla ärret. Med
hjälp av scintigrafi letade personalen upp
portvaktskörteln som tagit emot lymfan
med radioaktiviteten från det område där
melanomet suttit. Efter det tog sig Tove upp
till avdelningen för plastikkirurgi, bytte om
och rullades in i operationssalen där hon
sövdes.
Den operation som nu äger rum, genom-
förs i två steg. Först ut är bröstkirurgen Jan
Frisell som med hjälp av markeringen på
huden och en geigermätare letar upp port-
vaktskörteln. När han är klar lämnar han
över till plastikkirurgen Anders Ljung, som
skär bort vävnad med två centimeters sä-
kerhetsmarginal kring ärret efter det av-
lägsnade melanomet.
En normal operation kräver nära samar-
bete mellan minst fem personer, narkosper-
sonalen inräknad.
– Ingen skulle klara sig i salen utan de
andra. Alla är viktiga! förklarar Terttu
Mustonen, operationssköterska, när hon
pustar ut en stund i kafferummet tillsam-
mans med sina grönklädda kolleger.
Hon förklarar att operationer som den vi
nyss bevittnat har en speciell ”gräddfil” i
verksamheten.
– Patienter med malignt melanom har
alltid högsta prioritet när man planerar
operationer. Jag har aldrig varit med om att
man skjutit upp en sådan operation. Det
blir ändå tillräckligt mycket väntan för pati-
enterna mellan undersökningar, operatio-
ner och provsvar. ■
Flera specialister deltar vidoperation av malignt melanomTEXT OLLE BERGMAN FOTO KARL GABOR
– Eftersom
cancern sitter i
huden är det vi
plastikkirurger
som utför ope-
rationen, säger
Anders Ljung.
• Patienten upptäcker att ett födelsemär-
ke har börjat klia och blöda.
• Distriktsläkaren undersöker det och skär
bort det med cirka 2 millimeters margi-
nal och sänder det till patologen.
• Histopatologisk undersökning visar att
hudförändringen är ett malignt mela-
nom. Operation är nödvändig.
På operationsdagen:• Personal på nuklearmedicin lokaliserar
portvaktskörteln med hjälp av scinti-
grafi.
• Kirurg letar upp och avlägsnar port-
vaktskörteln.
• Kirurg avlägsnar ett vävnadsområde
som går cirka 2 centimeter utanför ärret
efter den första läkarens ingrepp.
ETT TYPISKT MELANOMFALL
Vid melanombehandling undersöks den
eller de lymfkörtlar som dränerar huden
där tumören satt. Om man hittar cancer-
celler i dem är det ett tecken på att sjuk-
domen har spridit sig med lymfan.
Intressantast är den lymfkörtel som först
nås av lymfvätska från den del av huden
där tumören finns. Den kallas portvakts-
körtel eller sentinel node, och kan letas
upp på två sätt: antingen med hjälp av
en radioaktiv markör, så kallad scintigrafi,
eller med hjälp av ett färgämne. Vanligen
används båda metoderna samtidigt för att
öka säkerheten med att finna rätt port-
vaktskörtel.
PORTVAKTSKÖRTELN GER VIKTIG INFORMATION
Rädda Livet nr 2/2007
Page 34
34 . Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
På våra breddgrader har vi nästan obefint-
ligt UVB-ljus under tiden oktober till och
med mars. För vitaminets skull måste vi
söka ljuset under sommarmånaderna.
För personer med vit hy räcker det med
ungefär 15 minuter om dagen.
Mörk/svart hud behöver nio gånger
högre UVB-dos jämfört med den vita
huden för att fylla vitamin D-behovet.
–Personer med mörk eller svart hud som
kommer från länder närmare ekvatorn har
en mycket sämre vitamin D-produktion
här än i sitt forna hemland. Därför måste
de alltså vara ute mer i solen i jämförelse
med den vita befolkningen för att få sitt
behov av D-vitamin tillgodosett, säger
docent Ann-Marie Wennberg, överläkare
vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i
Göteborg. Allra sämst är det för dem som
är helt täckta av kläder.
Brist på vitamin D kan resultera i öm-
mande ben och på sikt även benskörhet.
Inte bara nödvändig dos solstrålar skiljer
sig i befolkningarna. Även förekomsten av
tumörsjukdom är olika, liksom de hudty-
per människor är indelade i.
Alla människor på vår jord måste vistas utomhus för att nås
av den UVB-strålning som fyller vårt behov av D-vitamin.
Den mörka befolkningen behöver dessutom nio gånger
högre UVB-strålning än andra för att få sina vitaminer.
Mörk hy kräver mer solTEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO THE FACTORYS BILDARKIV
Page 35
35 .Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
De ultravioletta strå-
larna har olika våg-
längd och olika benäm-
ningar. Solstrålningens
våglängder mäts i enheten
nanometer (nm). Ju kortare
våglängd, desto större energi.
UVA finns, förutom i solstrålarna, i solarier
och i det ljus som lyser upp diskoteken.
UVB är de strålar som vi blir röda av. Dem
bränner vi oss av när vi är i solen även om
ozonskiktet filtrerar bort mycket av de
skadliga ultravioletta strålarna.
UVC-strålning är den strålning som helt
filtreras bort av ozonskiktet i atmosfären.
UVC är även den strålning som är mest
energirik och därmed extremt stark. Den
återfinns i äldre typer av sollampor och i
ljusbågarna vid eldsvetsning.
UV-STRÅLNINGDen vita befolkningen finns i hudtyp 1
till 4. I Indien och i Sydamerika (mörk be-
folkning) tillhör människor hudtyp 5. Afri-
kaner (svart befolkning) tillhör hudtyp 6
(se sidan 27).
– När hudtyperna 5 och 6 drabbas av
cancer är det framför allt malignt melanom
det handlar om. Det är ovanligt med såväl
skivepitel- som basalcellscancer. I de fall det
förekommer så uppträder tumören på om-
råden på kroppen med färre pigment, till
exempel på handflata, fotsula eller på nagel-
bädd.
Antalet människor som insjuknar i malignt
melanom i vit befolkning ökar ju stadigt
och dramatiskt, medan insjuknandenivån
under de senaste 30 åren har varit relativt
stabil i svart befolkning inklusive bland
asiater.
En person på 100 000 i den mörka/svarta
befolkningen drabbas av malignt melanom.
Enligt Socialstyrelsens statistik framgår
att jämförande siffror i Sverige 2005 var
24,22 män per 100 000 och 22,8 kvinnor per
100 000.
Huden är vårt största organ och är till ytan
hos en vuxen person 1,5–2 kvadratmeter.
Huden är 1,5–4 millimeter tjock.
Huden har som uppgift att skydda krop-
pen mot virus, intrång av bakterier, UV-
strålning, uttorkning och fungerar som ett
skydd mot kemikalier och andra för krop-
pen farliga ämnen.
Huden är också ett sensoriskt organ. Den
registrerar känsel, tryck, beröring, kyla, vär-
me och smärta och kan dessutom reglera
kroppstemperaturen.
Vår hudfärg bestäms av hur pigmentet –
melaninet – är förpackat och fördelat i
yttersta hudlagret i hudcellerna (keratino-
cyterna). Melaninet fungerar som vårt vik-
tigaste UV-skydd.
I den mörka/svarta huden finns gott om
melanin som är jämnt och tjockt förpackat
i alla hudcellerna och i alla cellagren.
I den vita huden ligger melaninet inte lika
ytligt och det är mer ihoppackat och inte så
utspritt.
– Den svarta huden ger därför ett mycket
bättre UV-skydd än den vita och utgör en
klart bättre solskyddsfaktor än vit; ju svartare
dess bättre, säger Ann-Marie Wennberg. ■
Page 36
36. Rädda Livet nr 2/2007
Vid Karolinska Institutet pågår just nu en
studie med målsättning att se om det
går att påverka människors solskydds-
beteende med hjälp av individanpassad
information.
Enligt de senaste teorierna kring hur män-
niskor reagerar på hälsobudskap, måste ett
budskap vara tillräckligt tydligt för att
väcka ett visst mått av oro, men samtidigt
måste en möjlighet att minska risken för
hotet också presenteras. Avgörande för om
ett budskap kring ett rekommenderat bete-
ende ska accepteras är att balansen mellan
hotet och möjligheten att påverka hotet är
rätt. Om beskrivningen av hotet och dess
konsekvenser får övervikt riskerar man att
människor reagerar enbart känslomässigt
och slår ifrån sig budskapet. En annan vik-
tig aspekt är att hälsobudskapet känns rele-
vant. Att individanpassa hälsoinformation
är ett sätt att göra informationen mer rele-
vant för den enskilde personen.
Studien syftar till att se om det är möjligt
att uppnå förändringar i unga människors
beteende i solen med ökad användning av
olika typer av solskyddsmetoder. Individ-
anpassad information har i tidigare studier
visat positiva resultat på beteende. Studien
riktar sig till ett slumpmässigt urval i be-
folkningen med en stor potential att för-
ändra sitt beteende. Ungdomar och unga
vuxna i åldrarna 18–24 år väljs ut. Denna
grupp är vald på grund av att det är i denna
åldersgrupp som flest personer solbadar
och bränner sig. I denna grupp är således
förändringspotentialen som störst. Det
finns dessutom få eller inga preventions-
metoder som riktar sig specifikt till denna
åldersgrupp.
Programmet består av individanpassad
information som genereras automatiskt via
internet. Information sänds tre gånger digi-
talt i början av studien, efter sex månader
och efter tolv månader.
Det första avsnittet fokuserar kring mo-
tivationsnivå för förändring av beteendet.
Innehållet i texten utformas efter hur stu-
diedeltagarna tidigare har svarat på en en-
kät. Det andra avsnittet handlar om den
individuella risken för skador från solen
samt fördelar och nackdelar med det speci-
fika beteendet. Alla får återkoppling – feed-
back – på sin eventuella övervärdering av
positiva sidor av beteendet och undervär-
dering av de negativa. Den tredje delen be-
skriver bra strategier för att förändra ett
beteende. Här jämförs också personen med
andra personer som lyckats förändra sitt
beteende.
Tidigare studier som genomförts med lik-
artad skräddarsydd information har visat
goda effekter. Mest studerat är program för
rökstopp. Tidigare studier har i huvudsak
utförts i utvalda grupper. Då denna studie
är befolkningsbaserad ges möjlighet att
både kartlägga förekomsten av solskydds-
beteende i olika samhällsgrupper och stu-
dera effekterna av programmet i olika
grupper. Vidare ger resultaten vägledning
om hur stora samhällsvinster som en stor-
skalig satsning på denna typ av program
skulle kunna åstadkomma. Programmet är
också möjligt att på sikt genomföra i stor
skala till låga kostnader. ■
Richard Bränström, psykolog,
forskare vid Karolinska Institutet
Förändrad livsstil med skräddarsydd information
TEMA: Sola sakta
FOTO
TH
UO
MA
S M
AR
TTIL
A/S
CA
NP
IX
Page 37
37 .Rädda Livet nr 2/2007
TEMA: Sola sakta
Sedan 2006 saluför apoteken kläder till
barn i ett material som ger gott skydd
mot UV-strålningen från solen.
– Materialet står emot solstrålarna och bar-
nen kan använda plaggen både när de leker
och badar, säger Anna-Carin Andersson,
chef på apoteket Lejonet i Luleå.
Solskyddskläder från tillförlitliga tillver-
kare blockerar över 97 procent av både
UVA- och UVB-strålningen. Kläderna är
designade för att täcka cirka 70 procent av
kroppen.
– På de ställen på kroppen som inte
skyddas av kläderna bör barn ha solskydds-
kräm med fysikaliskt filter och hög skydds-
faktor, säger Anna-Carin Andersson.
Fysikaliska filter är oftast titandioxid.
Det lägger sig som en barriär på huden och
reflekterar strålarna. Samtliga barnproduk-
ter i apotekets sortiment innehåller detta
filter.
Luleå är den plats i Sverige som har flest
soltimmar sommartid enligt SMHI. Även
om uppmaningen från såväl sjukvården
som apoteken är att uppsöka skuggan finns
det ändå efterfrågan på solskyddsprodukter.
– Brun utan sol säljer vi också på apote-
ket. Det är ett sätt att inte utsätta sig för
solens strålar, men få lyster i skinnet ändå.
Marita Önneby Eliasson
– På de ställen på kroppen som inte skyddas
av kläderna bör barn ha solskyddskräm med
fysikaliskt filter och hög skyddsfaktor, säger
Anna-Carin Andersson.
Köp barnkläder på Apoteket!
Mest sol på de stora öarna
Solvett på simskolan2006 påbörjade Statens
strålskyddsinstitut, SSI,
en långsiktig satsning
kring UV-strålning och
barn. För att sprida sol-
kunskap och skapa
goda solvanor hos
barn redan tidigt i
livet, inleddes bland
annat ett samarbete med Svenska
Livräddningssällskapet, SLS. Organisatio-
nen utbildar 90 procent av alla simlärare,
vilka i sin tur i princip träffar landets alla
barn under tolv års ålder som lär sig sim-
ma.
Förutom att lära ut badvett, båtvett och
isvett ingår numera även solvett i simskole-
undervisningen. Ett pilotprojekt drogs
i gång sommaren 2006 där sju simskolor i
Göteborg ingick. Satsningen blev en succé
och i sommar utökas projektet med sim-
skolor på Gotland och i Stockholm.
I simundervisningen används arbetsma-
terialet Solsmart där teori varvas med atti-
tydövningar och praktik om hur man
skyddar sig mot solstrålning, till exempel
genom att vistas i skuggan mitt på dagen
eller enkelt göra sig en kinesisk hatt. Lek-
tionerna i solkunskap, inklusive de fantas-
tiska hattparaderna, blev förra sommaren
mycket framgångsrika och nu sprids pro-
jektet gradvis till landets alla delar.
Susanne Pettersson
Att vika sig en kinesisk hatt och ordna hatt-
parad kan vara ett sätt att leka sig till solkun-
skap. (Ur utbildningsmaterialet Solsmart/SLS.)
Antalet soltimmar mäts på flera platser i landet. Mest sol
brukar kusterna och de stora öarna ha. Minst sol har man
oftast i fjällen och över sydsvenska höglandet. De orter
som ofta toppar solskensligan sommartid är:
• Luleå
• Ölands norra udde
• Visby
• Umeå
• Karlstad
• Nordkoster
• Lund
• Stockholm
• Norrköping
• Göteborg
Källa: SMHI
FOTO
ALF
LIN
DB
ERG
H
Page 38
38. Rädda Livet nr 2/2007
Noterat
Vi har ett långsiktigt samarbete med vår
officiella huvudpartner. Till partnerföretag
räknas företag som sponsrar svensk cancer-
forskning med minst 50 000 kronor på ett år.
Vill du engagera ditt företag, kontakta
Morgan Roos, Cancerfonden,
tel 08-677 10 54.
Officiell huvudpartnerAPOTEKET
Cancerfondens partnerföretagELEKTA
GSKHIQ
LINDABNOVARTIS
OSRAMPONSAKI
SANTA MARIASBAB
SIEMENSSMV KONECRANES AB
Para ihop bokstav med rätt siffra och vinn
Cancerfondens Rikslott.
A. Vad innebär Slip! Slop! Slap!
1. Australiskt uttryck för att skydda huden
x. Australiskt uttryck för hopplek
2. Australiskt uttryck vid dykning
B. Vad betalar förskolor för ”En bok om solen”?
1. 140 kronor
x. 98 kronor
2. Den är gratis
C. Vad har Sara och Susanne gemensamt?
1. Yrket x. Åldern 2. Sjukdomen
E-posta ditt svar senast den 5 juli 2007 till
[email protected] eller posta till
Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm.
Rätt svar i Kryssa & Vinn i Rädda Livet 1/07 är:
2, x, 1. Vinnarna som får ”Draken lyfter i motvind”
är Ola Jönsson, Simrishamn, Laila Carlsson,
Ankarsrum, Lena Magnusson, Söderala, Monika
Andersson, Sundbyberg, Karin Ohlson, Örebro,
Annmargret Grönberg, Haninge.
Vinnare av ”Mellan köksfönstret och evigheten” är
Lotta Moberg, Stockholm, Gull-Maj Holgersson, Öst-
hammar, Kerstin Hallberg, Norrköping.
Vinnare av ”Min minnesbok” är Brita Domby,
Värnamo och Margaretha Hansson, Vagnhärad.
Grattis!
KRYSSA & VINN!
Varje år dör över 3 000 människor i
lungcancer under ett tyst lidande.
Mängder av patienter vittnar om att
de förutom att de drabbats av en sjuk-
dom med extremt hög dödlighet också
tvingas genomlida sin sista tid fylld av
skam och skuldkänslor över att själva
ha orsakat sin sjukdom.
Om detta skriver Cancerfonden i
ett kapitel i Cancerfondsrapporten
2007.
Baksidan av samhällets för-
ändrade attityd till rökning är
den stigmatisering som riske-
rar att drabba dem som lider
av rökningsrelaterade sjukdomar.
Den höga dödligheten i lungcancer
gör dessutom sjukdomen till något
skrämmande i sig och leder dessvärre
till att lungcancerpatienter alldeles för
ofta blir isolerade och ställs utanför
normala sociala skyddsnät inom vård
och omsorg.
– Trots att lungcancer är den cancer-
form som tar flest liv av alla cancer-
sjukdomar saknas nationella riktlinjer
för vårdens handläggning av sjukdo-
men, säger generalsekreterare Ursula
Tengelin, Cancerfonden.
Cancerfondsrapporten 2007 tar
även upp ämnet cancervacciner. Detta
är ett forskningsområde i snabb ut-
veckling. Det första vaccinet mot det
virus som orsakar livmoderhalscancer
finns nu i vårt land – ett viktigt kom-
plement till allmän hälsoundersök-
ning, men också en politisk fråga.
Cancerfondsrapporten 2007 kan
läsas och sparas ner i PDF-format på
webbplatsen cancerfonden.se/cancer-
fondsrapporten. Den kan också bestäl-
las gratis via Cancerfondens webbutik
– cancerfonden.se/rapporter eller på
telefon 08-677 10 00. Porto tillkommer
dock. ■
Våra barn är ofta sämre försäkrade än våra hem.
Med ACE BarnTrygg Aktiv kan du ge dina barn ett om-fattande försäkringsskydd om de skulle råka ut för en olycka eller drabbas av cancer. ACE stöder Cancerfonden.
❀
ACE European Group UK Limited, filialSverige, Box 12890, 112 98 Stockholm
Telefon 08-692 54 00, www.aceeurope.com
ACE European Group är ett avvärldens största försäkringsbolag förskräddarsydda privatförsäkringar och
specialförsäkringar för företag.
Många lungcancerpatienter ställs utanför
Page 39
39.Rädda Livet nr 2/2007
Krönikan
Vi enades om följande: En tystnad infaller ungefär
samtidigt som snittblommorna vid sjuksängen bör-
jat vissna och krya på dig-korten inte längre kom-
mer. En mördande tystnad. Efter rehabiliteringen
fortsätter tystnaden på jobbet när de käcka väl-
komstropen klingat av.
Vi enades om att det finns en utbredd vanföre-
ställning om att människor i kris vill vara i fred.
Därför kommer så få kolleger fram och pratar med
en. Och inte bara kolleger, man blir liksom osynlig
för släkt, vänner och grannar. Det finns alltid något
gathörn att slinka runt, bli plötsligt intresserad av ett
skyltfönster eller stirra ner i tidningen.
Det var min kollega Kerstin Bodell och jag som
enades om hur människor inför sjuklingar får svårt
att hantera sin egen dödsångest. Därför vågar så få
prata med en. Ungefär samtidigt som hon fick dia-
gnosen lungcancer drabbades jag av en hjärtinfarkt.
Vi skickade krya på dig-hälsningar till varandra och
kallade varandra för olycksbroder respektive olycks-
syster. Vi tyckte helt enkelt synd om varandra och
oss själva. Vi fortsatte brevväxlingen, två människor
som hade mycket gemensamt men ändå var okända
för varandra.
Utrikeskorrespondenter är ett litet skrå. Folk i all-
mänhet är övertygade om att vi utrikeskorrar kän-
ner varandra utan och innan, men så är det inte.
Den enkla anledningen är att vi är utslängda i olika
världsdelar. Vi träffas personligen bara under en
augustivecka i Stockholm då vi diskuterar gemen-
samma problem och glädjeämnen.
Kerstin Bodell och jag kände alltså inte varandra.
Hon var i tio års tid korrespondent i Latinamerika
medan jag var i Östeuropa. Hon rapportade om
militärkupper och naturkatastrofer, om kriget på
Falklandsöarna och den kaotiska utvecklingen i
Haiti. Hennes glasklara analys och skarpa basröst
– med hjälp av alltför många Marlboro – bar som
flyttfåglar genom etern.
Vår brevväxling fördjupades när jag fick min
andra hjärtinfarkt ungefär samtidigt som Kerstin
fick beskedet att hennes lungcancer återkommit.
Vi blev riktiga ”pen pals” som berättade nästan allt
för varandra, vi tröstade och hjälpte varandra. Jag
har i hela mitt liv inte upplevt något liknande. Vår
korrespondens – den viktigaste vi korrespondenter
någonsin gjort? – blev lektioner i medmänsklighet,
trofasthet, värdighet och behovet av humor. Kerstin
skrev: ”Det där med hjärtat framstår som klart läb-
bigare än cancer. Cancersjuka dör i alla fall inte knall
och fall, i alla fall inte av cancern.”
Kanske eftersom döden flåsade oss i nacken och
Kerstin och jag var rätt olika varandra, politiskt, reli-
giöst, socialt, kulturellt, så vågade vi vara uppriktiga
mot varandra. Vi hade inget att förlora på öppen-
hjärtigheten, men allt att vinna. Den märklige
Malmöprästen Ingemar Simonssons ord så att säga
hjälpte oss på vägen: ”Alltför ofta håller vi inne vad
vi innerst tänker, av rädsla och för att vara till lags.”
Kerstin lärde mig att inte vara rädd och att dämpa
min böjelse att vilja behaga om inte alla så i vilket
fall väldigt många.
Kerstin var den mest bildade och bästa stilist som
jag någonsin haft som kollega. Hon prålade aldrig
med sina kunskaper. Tvärtom, hon bad nästan om
ursäkt för att hon ”råkade veta” eller ”tillfälligtvis”
hade läst någonting.
Som läsaren förstått lever inte Kerstin längre, hon
dog i november 2006. ”Hon blev 62 år” stod det i
nekrologen. Det stämmer inte för hennes man Olle
och för mig. Kerstin kommer att bli betydligt äldre.
Jag saknar min kollega och vän Kerstin Bodell
väldigt mycket. Det har, fast på ett annat sätt, blivit
så tyst för att tala om det man innerst inne tänker. ■
Plötsligt blir det så tyst runt en
Gästkrönikör
KJELL ALBIN ABRAHMSON
UTRIKESKORRESPONDENT,
SVERIGES RADIO
FOTO
SV
T
Page 40
Denna annons kommer från Cancerfondens officiella huvudpartner