Prima matematik 1 kopieringsunderlag

Page 1

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

145Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 – 6 Talbok .......................................................1477 Talkort 0-10 .................................................1538 Uppmaningskort ........................................ 1549 Spelplan Hitta grannen 1–5 .....................155

1 0 Spelplan Hitta grannen 1–9 .................... 1561 1 5-kamrater ....................................................1571 2 Faktablad addition och subtraktion ...... 1581 3 Spelplan för Matto eller Bingo ............... 1591 4 1-kronor och 10-kronor ........................... 1601 5 10-kamrater .................................................. 1611 6 5-kronor ....................................................... 1621 7 Lilla krokodilspelet .................................... 1631 8 Stora krokodilspelet .................................. 1641 9 Talblocken 1-10 ......................................... 1652 0 Räkna med tärning 1 ................................ 1662 1 Instruktioner för Winnetkakort ..............1672 2 Winnetkakort ..............................................1672 3 Räkna med tärning 2 ................................ 1692 4 Additionstriangeln ......................................1702 5 Räkna med tärning 3 ................................. 1712 6 Klocka (att tillverka) ..................................1722 7 Klockans hela timmar ................................1732 8 Klockor..........................................................1742 9 Klockslag .......................................................1753 0 Subtraktionstriangeln ................................1763 1 Räkna med tärning (subtraktion) ...........1773 2 Laborativt arbete .........................................1783 3 Positionskort 10-100 .................................1793 4 Tvådimensionella objekt .......................... 1803 5 Tvådimensionella objekt ........................... 1813 6 Subtraktionsspelet ..................................... 1823 7 Talkort 11-20 .............................................. 1833 8 Sedlar ............................................................ 184

Kopieringsunderlag till bok 1A och 1B

3 9 Regnbågsspelet ........................................... 1854 0 Problemlösningens fem steg .................... 1864 1 Underlag diagram ...................................... 1874 2 Hundraruta ................................................. 1884 3 Klockans halva timmar ............................. 1894 4 Matris utifrån centralt innehåll och kunskapskrav, del 1 ........................... 1904 5 Matris utifrån centralt innehåll och kunskapskrav, del 2 ............................ 1914 6 Matris utifrån syfte och kunskapskrav .. 1924 7 Matris utifrån förmågorna ....................... 1934 8 Pedagogisk planering ................................ 1944 9 Pedagogisk planering (exempel) ............. 195

Tänk till och Träna mer5 0 Problemlösningsstrategierna ................... 1965 1 Ledtrådsmatte 1 och 2 .............................. 1975 2 Ledtrådsmatte 3 och 4 .............................. 1985 3 Addition i talområdet 0 till 5 .................. 1995 4 Subtraktion i talområdet 0 till 5 ............2005 5 Addition i talområdet 0 till 10 (utifrån innehållet i bok 1A) ................... 2015 6 Subtraktion i talområdet 0 till 10 (utifrån innehållet i bok 1A) ...................2025 7 Spelplan Fiskdammen...............................2035 8 Spelregler Fiskdammen ............................2045 9 cm-rutat papper .........................................2056 0 Addition i talområdet 0 till 10 ...............2066 1 Subtraktion i talområdet 0 till 10 ..........2076 2 Addition i talområdet 10 till 20 .............2086 3 Subtraktion i talområdet 10 till 20 .......2096 4 Spelplan Sista sten ..................................... 2106 5 Spelregler Sista sten .................................... 211

Page 2

146

Page 3

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

147Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1

Min

tal

bok

Nam

n:

Nå

gra

ta

l ja

g g

illa

r.

Page 4

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

148 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2

11

Klip

p u

t eller rita 1 sa

k.

Dela

up

p ta

let 10.

Skriv d

ina

up

pd

elnin

ga

r.

Peka

på

tärn

ing

en.

Sä

g ta

lets 10-ka

mra

t.

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

10

10

Page 5

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

149Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3

Klip

p u

t el

ler

rita

2 s

ake

r.

Del

a u

pp

ta

let

2.

Skr

iv o

ch r

ita

din

a u

pp

del

nin

ga

r.

;+;

;+;

;+;

22

Del

a u

pp

ta

let

9.

Skr

iv d

ina

up

pd

eln

ing

ar.

Rit

a n

io b

olla

r.

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

99

Page 6

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

150 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4

Klip

p u

t eller rita 3

saker.

Dela

up

p ta

let 3.

Skriv o

ch rita

din

a u

pp

deln

ing

ar.

;+;

;+;

;+;

;+;

Dela

up

p ta

let 8.

Skriv d

ina

up

pd

elnin

ga

r.

Ba

rnen

ha

r 8 fru

kter. Det ä

r äp

plen

, b

an

an

er och

ap

elsiner. R

ita fru

kterna

.

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

88

Page 7

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

151Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

5

Del

a u

pp

ta

let

4.

Skr

iv o

ch r

ita

din

a u

pp

del

nin

ga

r.

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

44

Del

a u

pp

ta

let

7.

Skr

iv d

ina

up

pd

eln

ing

ar.

Rit

a s

ju b

olla

r.

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

77

Page 8

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

152 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

6

Dela

up

p ta

let 5.

Skriv o

ch rita

din

a u

pp

deln

ing

ar.

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

55

Dela

up

p ta

let 6.

Skriv d

ina

up

pd

elnin

ga

r.

Rita

en tä

rnin

g so

m visa

r talet 6

.

66

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

;+;

Page 9

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

153Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

7

0

5

2

7

1

6

3

8

4

9

Talkort 0-10

10

Page 10

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

154 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

8

Uppmaningskort

Hämta 3 pinnar.

Hämta en pinne som är lika lång som din fot.

Hämta 3 stenar.

Hämta 2 kottar och dubbelt så många pinnar.

Hämta 2 stenar.

Hämta 3 kottar.

Hämta en lång pinne.

Hämta 2 lika långa pinnar.

Hämta 4 stenar.

Hämta ett löv som är lika stort som din hand.

Hämta 1 pinne.

Hämta en pinne som är lika lång som din arm.

Hämta en liten sten.

Hämta en stor och en liten sten.

Hämta 7 löv.

Hämta en sten som är mindre än din hand.

Hämta 5 kottar.

Hämta två lika stora stenar.

Hämta en kort pinne.

Hämta 3 olika långa pinnar.

Hämta 4 kottar.

Hämta 1 pinne och dubbelt så många stenar.

Hämta 8 stenar.

Hämta 1 sten och dubbelt så många pinnar.

Page 11

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

155Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

9

Spelplan Hitta grannen 1–5

Material: en sexsidig tärning, penna, en spelplan/elev.

Regler: Första spelaren slår tärningen. Skriv talet före eller efter något av talen på din spelplan. Om tärningen visar fyra kan detta skrivas in efter 3 eller före 5 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså

har tre siffror på varje rad vinner.

0 1

3

2

4

5

0 1

3

2

4

5

Page 12

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

156 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 0

Spelplan Hitta grannen 1–9

Material: en tiosidig tärning, penna, en spelplan/elev.

Regler: Första spelaren slår tärningen. Skriv talet före eller efter något av talen på din spelplan. Om tärningen visar fem kan detta skrivas in efter 4 eller före 6 på spelplanen. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om man inte kan placera ut talet man slår eftersom den platsen redan är fylld går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt i talens alla grannar och alltså

har tre siffror på varje rad vinner.

1

5

3

7

2

6

4

8

9 10

1

5

3

7

2

6

4

8

9 10

Page 13

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

157Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 1

5-kamrater

Vik korten på mitten (se pilen) och limma ihop pappret så att korten blir dubbelsidiga. Klipp sedan isär korten och klipp av det markerade hörnet.

0

2

4

1

3

5

5

3

1

4

2

0

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

Vem är min 5-kamrat?

vik

Page 14

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

158 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 2

Faktablad addition och subtraktion

ADDITION

3+4=7

term + term = summa

I addition adderar vi.

SUBTRAKTION

7-4=3

term - term = differens

I subtraktion subtraherar vi.

Page 15

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

159Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 3

Spelplan för Matto eller Bingo

Page 16

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

160 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 4

1-kronor och 10-kronor

Page 17

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

161Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 5

10-kamrater

Vik korten på mitten (se pilen) och limma ihop pappret så att korten blir dubbelsidiga. Klipp sedan isär korten och klipp av det markerade hörnet.

0

2

4

1

3

5

10

8

6

9

7

5

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

Vem är min 10-kamrat?

vik

Page 18

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

162 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 6

5-kronor

Page 19

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

163Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 7

Lilla krokodilspelet

Regler: Ni behöver varsin spelplan, en tärning och en penna. Den första spelaren slår tärningen och skriver talet som visas i valfri ruta på sin egen spelplan. Turen går vidare till nästa spelare som slår tärningen och placerar ut sitt tal. Om man inte kan placera ut sitt tal så att det stämmer med tecknen (>, < eller =) så går turen vidare till nästa spelare. Den som först har fyllt sin spelplan är vinnaren.

Ni kan också använda plockisar (t.ex. knappar eller platta glaspärlor) och lägga ut talen istället för att skriva dem.

Page 20

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

164 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 8

Stora krokodilspelet

Regler: Samma regler som till Lilla krokodilspelet (kopieringsunderlag 17).

Page 21

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

165Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

1 9

Talblocken 1-10

Page 22

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

166 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 0

Räkna med tärning 1

Addition +1, +2Slå din tärning. Skriv talet i den tomma rutan. Räkna ut summan.

+1=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+2=;

+1=;

+1=;

+1=;

+1=;

Page 23

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

167Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 1

Instruktioner för Winnetkakort

Förslag på tal att använda till winnetkakortenSortera gärna korten så att eleverna övar den aktuella tankeformen, lägg sedan till fler och fler kort.

Winnetkakort är ett enkelt sätt att öva tabeller för eleverna. På kortets ena sida fyller du i uppgiften, på den andra skriver du samma uppgift med svaret utsatt. Limma därefter hela baksidan och vik pappret längs mittlinjen. Klipp sedan isär korten. Avsluta med att klippa av ett hörn, detta för att underlätta för barnen att sortera korten.

Låt eleverna öva på ett område i taget. Eleverna övar enskilt eller i par, hemma eller i skolan. Eleven läser uppgiften, säger svaret och kontrollerar sedan svaret på baksidan. De uppgifter eleven är säker på läggs i en hög, de uppgifter som eleven behöver öva vidare läggs i en särskild hög som repeteras tills eleven är säker. Öva gärna med dessa kort ett par minuter varje dag.I kopieringsunderlag 22 finns underlag för winnetkakort.

Addition + 1, + 2, + 0 (med kommutativa lagen)0 + 0 0 + 1 0 + 2 0 + 3 1 + 3 2 + 31 + 0 1 + 1 1 + 2 0 + 4 1 + 4 2 + 42 + 0 2 + 1 2 + 2 0 + 5 1 + 5 2 + 53 + 0 3 + 1 3 + 2 0 + 6 1 + 6 2 + 64 + 0 4 + 1 4 + 2 0 + 7 1 + 7 2 + 75 + 0 5 + 1 5 + 2 0 + 8 1 + 8 2 + 86 + 0 6 + 1 6 + 2 0 + 9 1 + 97 + 0 7 + 1 7 + 2 0 + 108 + 0 8 + 1 8 + 29 + 0 9 + 110 + 0

7-1= 7-1=6

Addition med dubbelt1 + 12 + 23 + 34 + 45 + 5

Addition med 10-kamrater0 + 101 + 92 + 83 + 74 + 65 + 56 + 47 + 38 + 29 + 110 + 0

Addition, övriga4 + 3 3 + 45 + 3 3 + 56 + 3 3 + 65 + 4 4 + 5

Subtraktion, - 1, - 2, - 010 – 0 10 – 1 10 – 29 – 0 9 – 1 9 – 28 – 0 8 – 1 8 - 27 – 0 7 – 1 7 - 26 – 0 6 – 1 6 - 25 – 0 5 – 1 5 - 24 – 0 4 – 1 4 - 23 – 0 3 – 1 3 - 22 – 0 2 – 1 2 - 21 – 0 1 – 1 0 – 0

Subtraktion, - allt1 – 1 2 – 23 – 3 4 – 45 – 5 6 – 67 – 7 8 – 89 – 9 10 – 10

Subtraktion, - hälften10 – 5 8 – 46 – 3 4 – 22 – 1

Subtraktion, -tiokamrater10 – 0 10 – 110 – 2 10 – 310 – 4 10 – 510 – 6 10 – 710 – 8 10 – 9

Subtraktion, - nästan allt (differens 1 eller 2)4 – 3 5 – 35 – 4 6 – 46 – 5 7 – 57 – 6 8 – 68 – 7 9 – 79 – 8

Subtraktion, övriga9 – 39 – 68 – 38 – 57 – 37 – 49 – 49 – 5

Page 24

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

168 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 2

Winnetkakort

Läs mer på sidan 149, kopieringsunderlag 21.vik

Page 25

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

169Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 3

Räkna med tärning 2

DubbeltSlå en tärning. Skriv talet två gånger.Räkna ut summan.

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

Page 26

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

170 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 4

Add

itio

nstr

iang

eln

0+0

0+1

0+2

0+3

0+4

0+5

0+6

0+7

0+8

0+9

0+10

1+0

1+1

1+2

1+3

1+4

1+5

1+6

1+7

1+8

1+9

2+0

2+1

2+2

2+3

2+4

2+5

2+6

2+7

2+8

3+0

3+1

3+2

3+3

3+4

3+5

3+6

3+7

4+0

4+1

4+2

4+3

4+4

4+5

4+6

5+0

5+1

5+2

5+3

5+4

5+5

6+0

6+1

6+2

6+3

6+4

7+0

7+1

7+2

7+3

8+0

8+1

8+2

9+0

9+1

10+0

Page 27

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

171Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 5

Räkna med tärning 3

Störst förstSlå två tärningar. Skriv det största talet först.Räkna ut summan.

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

+ =;

Page 28

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

172 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 6

Klocka (att tillverka)

Page 29

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

173Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 7

Klockans hela timmar

Klockan är ;Klockan är ;

Klockan är ; Klockan är ;

Klockan är ;

Klockan är ;

Rita klockans visare.

Klockan är 9.

Klockan är 7.

Klockan är 10.

Klockan är 3.

Klockan är 1.

Klockan är 12.

Page 30

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

174 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 8

Klockor

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

;;;;

Page 31

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

175Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2 9

Klockslag

Klockan är 1

Klockan är halv 1

Klockan är 7

Klockan är halv 7

Klockan är 4

Klockan är halv 4

Klockan är 10

Klockan är halv 10

Klockan är 2

Klockan är halv 2

Klockan är 8

Klockan är halv 8

Klockan är 5

Klockan är halv 5

Klockan är 11

Klockan är halv 11

Klockan är 3

Klockan är halv 3

Klockan är 9

Klockan är halv 9

Klockan är 6

Klockan är halv 6

Klockan är 12

Klockan är halv 12

Page 32

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

176 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 0

10-010-110-210-310-410-510-610-710-810-910-10

9-0

9-1

9-2

9-3

9-4

9-5

9-6

9-7

9-8

9-9

8-0

8-1

8-2

8-3

8-4

8-5

8-6

8-7

8-8

7-0

7-1

7-2

7-3

7-4

7-5

7-6

7-7

6-0

6-1

6-2

6-3

6-4

6-5

6-6

5-0

5-1

5-2

5-3

5-4

5-5

4-0

4-1

4-2

4-3

4-4

3-0

3-1

3-2

3-3

2-0

2-1

2-2

1-0

1-1

0-0

Subt

rakt

ions

tria

ngel

n

Page 33

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

177Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 1

Räkna med tärning (subtraktion)

SubtraktionSlå två tärningar. Skriv det största talet först.Räkna ut differensen.

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

- =; - =;

Page 34

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

178 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 2

Laborativt arbete

Jag ska arbeta med

Jag tror Jag provar

Page 35

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

179Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 3

1020

5060

3040

7080

90100

Positionskort 10-100

Page 36

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

180 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 4

Tvådimensionella objekt

Oregelbundna objekt namnges efter antal hörn

cirkel kvadrat

liksidig triangel

femhörning

parallelltrapets parallellogram

oval

rektangel

spetsig triangel

trubbig triangel

sexhörning

romb

likbent triangel rätvinklig triangel

tiohörning

Page 37

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

181Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 5

Tvådimensionella objekt

Sortera geometriska begrepp efter deras egenskaper. Förklara hur du sorterat.

Page 38

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

182 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 6

Subtraktionsspelet

Material: två tiosidiga tärningar, penna och en spelplan/elev.

Regler: Den första spelaren slår tärningarna och räknar ut differensen (skillnaden) mellan talen och skriver talen framför rätt differens. Turen går sedan vidare till nästa spelare. Om differensen redan är upptagen går turen direkt vidare till nästa person. Den som först har fyllt sin spelplan vinner.

;-;=0

;-;=1

;-;=2

;-;=3

;-;=4

;-;=5

;-;=6

;-;=7

;-;=8

;-;=9

;-;=0

;-;=1

;-;=2

;-;=3

;-;=4

;-;=5

;-;=6

;-;=7

;-;=8

;-;=9

Page 39

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

183Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 7

1112

1516

1314

1718

1920

Talkort 11-20

Page 40

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

184 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 8

Sedlar

Page 41

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

185Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

3 9

Regnbågsspelet

Material: två sexsidiga tärningar, kritor eller färgpennor, en spelplan/elev

Regler: Spelet passar för 2 – 3 spelare. Den första spelaren slår tärningarna och räknar ut summan. Fältet på spelplanen som visar denna summa målas i valfri färg, därefter går turen vidare till nästa spelare.

Om man får en summa som redan är målad går turen direkt vidare till nästa spelare. Den som först har färglagt hela sin spelplan har vunnit omgången.

2

3

4

5

67

8

9

10

11

12

Page 42

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

186 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4 0

Pro

blem

lösn

inge

ns fe

m s

teg

1

LÄS

up

pg

ifte

n.

2

TÄ

NK

och

PLA

NER

A. V

ad

är

det

du

sk

a t

a r

eda

på

? Hu

r ka

n d

u lö

sa u

pp

gif

ten

?

3

LÖS

up

pg

ifte

n t

ill e

xem

pel

gen

om

att

skr

iva

, rit

a, b

ygg

a,

gö

ra e

n t

ab

ell,

gö

ra e

n u

trä

knin

g e

ller

prö

va.

4

RED

OV

ISA

din

lösn

ing

.

5

RIM

LIG

HET

. Är

sva

ret

rim

ligt?

Ha

r d

u s

vara

t p

å f

råg

an

?

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an h

ante

ra e

nkla

mat

emat

iska

likhe

ter

och

anvä

nder

då

likhe

tstec

knet

på

ett

fung

eran

de sä

tt.

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

geo

met

riska

mön

ster o

ch

mön

ster i

talfö

ljder

.

Mat

emat

iska

likhe

ter o

ch li

khet

steck

nets

bety

delse

Hur

enk

la m

önste

r i ta

lföljd

er o

ch e

nkla

geo

met

riska

mön

ster

kan

kons

true

ras,

besk

rivas

och

uttr

ycka

s.

Alg

ebra

Likh

etste

ckne

ts be

tyde

lse2A

, kap

1Ö

ppna

utsa

gor i

add

ition

och

subt

rakt

ion

2A, k

ap 1

-5, 2

B, k

ap 6

-10

Enkl

a ek

vatio

ner

2A, k

ap 1

-4 (

utm

anin

gar)

2B, k

ap 9

(ut

man

ing)

Fort

sätta

talm

önste

r2A

, kap

1Fo

rtsä

tta fo

rmm

önste

r2A

, kap

2Ta

lmön

ster m

ed d

ubbe

lt oc

h hä

lften

2A, k

ap 4

Fort

sätta

ett

mön

ster

2A, k

ap 5

Talm

önste

r och

geo

met

riska

m

önste

r2B

, kap

7

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an ä

ven

anvä

nda

och

ge e

xem

pel p

å en

kla

prop

ortio

nella

sam

band

i el

evnä

ra

situa

tione

r.

Olik

a pr

opor

tione

lla sa

mba

nd, d

ärib

land

dub

belt

och

hälft

en.

Sam

band

och

förä

ndri

ng

Talm

önste

r med

dub

belt

och

hälft

en2A

, kap

4

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

slum

pmäs

siga

händ

else

r.

Elev

en k

an d

essu

tom

vid

olik

a sla

g av

un

ders

ökni

ngar

i vä

lkän

da si

tuat

ione

r avl

äsa

och

skap

a en

kla

tabe

ller o

ch d

iagr

am fö

r att

sort

era

och

redo

visa

resu

ltat.

Slum

pmäs

siga

händ

else

r i e

xper

imen

t och

spel

.

Enkl

a ta

belle

r och

dia

gram

och

hur

de

kan

anvä

ndas

för a

tt so

rter

a da

ta o

ch b

eskr

iva

resu

ltat f

rån

enkl

a un

ders

ökni

ngar

.

Sann

olik

het

och

sta

tist

ik

Mål

et b

ehan

dlas

i Pr

ima

år 1

och

3.

Mål

et b

ehan

dlas

i Pr

ima

år 1

och

3.

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Gru

ndlä

ggan

de g

eom

etris

ka o

bjek

t, dä

ribla

nd p

unkt

er, l

inje

r, str

äcko

r, fy

rhör

ning

ar, t

riang

lar,

cirk

lar,

klot

, kon

er, c

ylin

drar

oc

h rä

tblo

ck sa

mt d

eras

inbö

rdes

rela

tione

r. G

rund

lägg

ande

ge

omet

riska

ege

nska

per h

os d

essa

obj

ekt.

Vanl

iga

läge

sord

för a

tt be

skriv

a fö

rem

åls o

ch o

bjek

ts lä

ge

i rum

met

.

Geo

met

ri

Nam

nen

på d

e ge

omet

riska

ob

jekt

en k

lot,

kub

och

rätb

lock

2A, k

ap 3

Nam

nen

på d

e ge

omet

riska

ob

jekt

en li

nje,

strä

cka

och

punk

t.2A

, kap

3

Nam

nen

på d

e ge

omet

riska

obj

ekte

n

tria

ngel

, kva

drat

, rek

tang

el, k

lot,

kub,

rä

tblo

ck, p

yram

id, p

rism

a, c

ylin

der o

ch k

on2B

, kap

7

Kun

na b

eskr

iva

och

jäm

föra

geo

met

riska

obj

ekt

utifr

ån d

eras

ege

nska

per.

Begr

eppe

n hö

rn o

ch si

da

sam

t hör

n, si

doyt

a oc

h ka

nt.

2B, k

ap 7

Rita

linj

e, st

räck

a oc

h m

arke

ra sk

ärni

ngsp

unkt

.2A

, kap

3By

gga

enkl

a tre

dim

ensio

nella

obj

ekt

2B, k

ap 6

(LH

)

Sym

met

riska

mön

ster

2B, k

ap 1

0

Mål

et b

ehan

dlas

i Pr

ima

år 1

.

Rita

och

mål

a sy

mm

etris

ka b

ilder

.2B

, kap

10

Kon

struk

tion

av g

eom

etris

ka o

bjek

t. Sk

ala

vid

enke

l för

storin

g oc

h fö

rmin

skni

ng.

Elev

en k

an a

nvän

da g

rund

lägg

ande

geo

met

riska

be

grep

p oc

h va

nlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es

rela

tione

r.

Elev

en k

an ä

ven

avbi

lda

och,

utif

rån

instr

uktio

ner,

kons

true

ra e

nkla

geo

met

riska

ob

jekt

.

Des

suto

m k

an e

leve

n an

vänd

a gr

undl

ägga

nde

geom

etris

ka b

egre

pp o

ch v

anlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es re

latio

ner.

Elev

en k

an g

öra

enkl

a m

ätni

ngar

, jäm

före

lser o

ch

upps

kattn

inga

r av

läng

der,

mas

sor,

voly

mer

och

tid

er o

ch a

nvän

der v

anlig

a m

åtte

nhet

er fö

r att

uttr

ycka

resu

ltate

t.

Sym

met

ri, ti

ll ex

empe

l i b

ilder

och

i na

ture

n, o

ch h

ur sy

mm

etri

kan

kons

true

ras.

Jäm

före

lser o

ch u

ppsk

attn

inga

r av

mat

emat

iska

storh

eter

. M

ätni

ng a

v lä

ngd,

mas

sa, v

olym

och

tid

med

van

liga

nutid

a oc

h äl

dre

måt

tenh

eter

.

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Stra

tegi

er fö

r mat

emat

isk p

robl

emlö

snin

g i e

nkla

situ

atio

ner.

Pro

blem

lösn

ing

Labo

rativ

t arb

ete

med

olik

a pr

oble

mlö

snin

gs-m

etod

er2A

, kap

4St

rate

gier

vid

pro

blem

lösn

ing.

Pro

blem

lösn

inge

ns fe

m d

elar

.2A

, kap

4 (

LH)

Form

uler

a rä

kneh

ände

lser t

ill g

ivna

add

ition

er o

ch su

btra

ktio

ner.

2A, k

ap 1

Form

uler

a rä

kneh

ände

lse k

ring

tid.

2A, k

ap 4

Elev

en k

an lö

sa e

nkla

pro

blem

i el

evnä

ra

situa

tione

r gen

om a

tt vä

lja o

ch a

nvän

da n

ågon

str

ateg

i med

viss

anp

assn

ing

till p

robl

emet

s ka

rakt

är. E

leve

n be

skriv

er ti

llväg

agån

gssä

tt oc

h ge

r enk

la o

mdö

men

om

resu

ltate

ns ri

mlig

het.

Mat

emat

isk fo

rmul

erin

g av

fråg

estä

llnin

gar u

tifrå

n en

kla

va

rdag

liga

situa

tione

r.

Räk

na u

t tid

sdiff

ens m

ella

n tv

å kl

ocks

lag

2A, k

ap 4

Klo

ckan

, kva

rt ö

ver o

ch k

vart

i2A

, kap

4Jä

mfö

ra, u

ppsk

atta

och

mät

a m

asso

r2B

, kap

8

Vill

du

veta

mer

? w

ww

.gle

erup

s.se

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

val

av

met

oder

och

räkn

esät

t sa

mt o

m re

sulta

ts rim

lighe

t.

Nat

urlig

a ta

l och

der

as e

gens

kape

r sam

t hur

tale

n ka

n de

las u

pp

och

hur d

e ka

n an

vänd

as fö

r att

ange

ant

al o

ch o

rdni

ng

Del

av

helh

et o

ch d

el a

v an

tal.

Hur

del

arna

kan

ben

ämna

s och

ut

tryc

kas s

om e

nkla

brå

k sa

mt h

ur e

nkla

brå

k fö

rhål

ler s

ig ti

ll na

turli

ga ta

l.

Rim

lighe

tsbed

ömni

ng v

id e

nkla

ber

äkni

ngar

och

upp

skat

tnin

gar.

Tal

uppf

attn

ing

och

tal

s an

vänd

ning

Att r

äkna

med

tiot

al o

ch e

ntal

2A, k

ap 1

Udd

a oc

h jä

mna

tal

2A, k

ap 1

Anvä

nda

teck

nen

>, <

och

=2A

, kap

1Sk

riva

och

läsa

ord

ning

stal,

förs

ta ti

ll to

lfte

2A, k

ap 3

Stor

leks

ordn

a ta

l upp

till

1000

2B, k

ap 6

Talso

rter

, att

räkn

a m

ed ti

otal

och

ent

al. S

kriv

a ta

l i

utve

ckla

d fo

rm.

2A, k

ap 1

Begr

eppe

n en

tal,

tiota

l och

hun

drat

al2B

, kap

6

Bråk

som

del

av

helh

et o

ch d

el a

v an

tal,

en h

alv

(1/2

), en

tred

jede

l (1

/3) o

ch e

n fjä

rde

del (

1/4)

2A, k

ap 2

Att a

nvän

da ta

l i b

råkf

om i

vard

aglig

a sa

mm

anha

ng2A

, kap

2

Sam

band

et m

ella

n ad

di-

tion

och

subt

rakt

ion

2A, k

ap 5

Addi

tion

och

subt

rak-

tion

i tal

områ

det 0

-20

sam

t med

hel

a tio

tal

2A, k

ap 1

Anvä

nda

min

i-rä

knar

e2B

, kap

6

Mul

tiplik

atio

nsbe

grep

pet

2B, k

ap 8

Addi

tion

med

ent

al o

ch

tiota

l i ta

lom

råde

t 20-

100

2A, k

ap 2

Addi

tion

med

talso

rts-

räkn

ing

2B, k

ap 7

Sam

band

et m

ella

n ad

di-

tion

och

mul

tiplik

atio

n2B

, kap

9

Subt

rakt

ion

med

ent

al o

ch

tiota

l i ta

lom

råde

t 20-

100

2A, k

ap 3

Addi

tion

med

up

pstä

llnin

g2B

, kap

7

Div

ision

s-be

grep

pet

2B, k

ap 9

Addi

tion

i tal

områ

det

0-20

med

tiot

alsö

verg

ång

2A, k

ap 4

Subt

rakt

ion

i tal

områ

det

0-10

0 m

ed ti

otal

söve

rgån

g2B

, kap

9

Sam

band

et m

ella

n m

ulti-

plik

atio

n oc

h di

visio

n2B

, kap

9

Subt

rakt

ion

i tal

områ

det

0-20

med

tiot

alsö

verg

ång

2A, k

ap 5

, 2B

, kap

8

Mul

tiplik

atio

n m

ed

2, 5

och

10

2B, k

ap 9

Div

ision

med

2

2B, k

ap 9

Välja

räkn

esät

t2B

, kap

10

Addi

tion

i tal

områ

det

0-10

0 m

ed ti

otal

söve

rgån

g2B

, kap

6

Subt

rakt

ion

med

up

pstä

llnin

g 2B

, kap

10

Öve

rsla

gsrä

knin

g oc

h av

rund

ning

till

närm

aste

tiot

al2B

, kap

7U

ppsk

atta

mas

sor

2B, k

ap 8

Hur

pos

ition

ssys

tem

et k

an a

nvän

das f

ör a

tt be

skriv

a na

turli

ga

tal.

Sym

bole

r för

tal o

ch sy

mbo

lern

as u

tvec

klin

g i n

ågra

olik

a ku

lture

r gen

om h

istor

ien.

Elev

en h

ar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m

natu

rliga

tal o

ch k

an v

isa d

et g

enom

att

besk

riva

tals

inbö

rdes

rela

tion

sam

t gen

om a

tt de

la u

pp

tal.

Elev

en v

isar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m ta

l i

bråk

form

gen

om a

tt de

la u

pp h

elhe

ter i

olik

a an

tal d

elar

sam

t jäm

föra

och

nam

nge

dela

rna

som

en

kla

bråk

.

Nat

urlig

a ta

l och

enk

la ta

l i b

råkf

orm

och

der

as a

nvän

dnin

g i

vard

aglig

a sit

uatio

ner.

Elev

en k

an v

älja

och

anv

ända

i hu

vuds

ak

fung

eran

de m

atem

atisk

a m

etod

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

för a

tt gö

ra e

nkla

be

räkn

inga

r med

nat

urlig

a ta

l och

lösa

enk

la

rutin

uppg

ifter

med

tillf

reds

tälla

nde

resu

ltat.

Elev

en k

an a

nvän

da h

uvud

räkn

ing

för a

tt ge

nom

föra

ber

äkni

ngar

med

de

fyra

räkn

esät

ten

när t

alen

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det

0-20

, sam

t för

ber

äkni

ngar

av

enkl

a ta

l i e

tt ut

vidg

at ta

lom

råde

. Vid

add

ition

och

subt

rakt

ion

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

skrif

tliga

rä

knem

etod

er m

ed ti

llfre

dstä

lland

e re

sulta

t när

ta

len

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det 0

-200

.

De

fyra

räkn

esät

tens

ege

nska

per o

ch sa

mba

nd sa

mt a

nvän

dnin

g i o

lika

situa

tione

r.

Cen

tral

a m

etod

er fö

r ber

äkni

ngar

med

nat

urlig

a ta

l, vi

d hu

vudr

äkni

ng o

ch ö

vers

lags

räkn

ing

och

vid

berä

knin

gar m

ed

skrif

tliga

met

oder

och

min

iräkn

are.

Met

oder

nas a

nvän

dnin

g i

olik

a sit

uatio

ner.

2a

2a

2ce

ntr

alt

in

neh

åll

och

ku

nsk

ap

skr

av

4004

73_P

rima2

_mat

riser

_201

3.in

dd

120

13-0

3-13

15

:00

Page 43

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

187Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4 1

Underlag diagram

1

LÄS

up

pg

ifte

n.

2

TÄ

NK

och

PLA

NER

A. V

ad

är

det

du

sk

a t

a r

eda

på

? Hu

r ka

n d

u lö

sa u

pp

gif

ten

?

3

LÖS

up

pg

ifte

n t

ill e

xem

pel

gen

om

att

skr

iva

, rit

a, b

ygg

a,

gö

ra e

n t

ab

ell,

gö

ra e

n u

trä

knin

g e

ller

prö

va.

4

RED

OV

ISA

din

lösn

ing

.

5

RIM

LIG

HET

. Är

sva

ret

rim

ligt?

Ha

r d

u s

vara

t p

å f

råg

an

?

Page 44

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

188 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4 2

Hundraruta

1 53 7 92 64 8 10

41 4543 47 4942 4644 48 50

21 2523 27 2922 2624 28 30

61 6563 67 6962 6664 68 70

81 8583 87 8982 8684 88 90

11 1513 17 1912 1614 18 20

51 5553 57 5952 5654 58 60

31 3533 37 3932 3634 38 40

71 7573 77 7972 7674 78 80

91 9593 97 9992 9694 98 100

Page 45

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

189Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4 3

Klockans halva timmar

Klockan är

;::::::

Klockan är

;::::::

Klockan är

;::::::

Klockan är

;::::::

Klockan är

;::::::

Klockan är

;::::::

Rita klockans visare.

Klockan är halv 3.

Klockan är halv 12

Klockan är halv 7.

Klockan är halv 4. Klockan är halv 1.

Klockan är halv 10.

Page 46

KOPIERINGSUNDERLAG • PRIMA MATEMATIK 1

190 Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4 4

Namn: �������������������������������������������������������������������

Sida

1 a

v 2

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an h

ante

ra e

nkla

mat

emat

iska

likhe

ter

och

anvä

nder

då

likhe

tstec

knet

på

ett

fung

eran

de sä

tt.

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

geo

met

riska

mön

ster o

ch

mön

ster i

talfö

ljder

.

Mat

emat

iska

likhe

ter o

ch li

khet

steck

nets

bety

delse

.

Hur

enk

la m

önste

r i ta

lföljd

er o

ch e

nkla

geo

met

riska

mön

ster

kan

kons

true

ras,

besk

rivas

och

uttr

ycka

s.

Alg

ebra

Anvä

nda

likhe

tstec

knet

1A, k

ap 1

Öpp

na u

tsago

r i a

dditi

on

0-5

1A, k

ap 1

-2

Öpp

na u

tsago

r i

subt

rakt

ion

0-5

1A, k

ap 3

Öpp

na u

tsago

r i a

dditi

on

0-10

1A, k

ap 4

Öpp

na u

tsago

r i

subt

rakt

ion

0-10

1A, k

ap 5

Öpp

na u

tsago

r i a

ddi-

tion

och

subt

rakt

ion

med

hel

a tio

tal

1B, k

ap 1

0

Mön

ster i

färg

, for

m

och

anta

l1A

, kap

4

10-h

opp

1B, k

ap 6

Fort

sätta

mön

ster o

ch

skap

a eg

na m

önste

r med

ge

omet

riska

form

er1B

, kap

7

2-ho

pp, 5

-hop

p 1B

, kap

10

Upp

repa

mön

ster

1B, k

ap 9

Talm

önste

r 1B

, kap

9

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an ä

ven

anvä

nda

och

ge e

xem

pel p

å en

kla

prop

ortio

nella

sam

band

i el

evnä

ra

situa

tione

r.

Olik

a pr

opor

tione

lla sa

mba

nd, d

ärib

land

dub

belt

och

hälft

en.

Sam

band

och

förä

ndri

ng

Dub

belt

1A, k

ap 2

Häl

ften

1B, k

ap 6

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

slum

pmäs

siga

händ

else

r.

Elev

en k

an d

essu

tom

vid

olik

a sla

g av

un

ders

ökni

ngar

i vä

lkän

da si

tuat

ione

r avl

äsa

och

skap

a en

kla

tabe

ller o

ch d

iagr

am fö

r att

sort

era

och

redo

visa

resu

ltat.

Slum

pmäs

siga

händ

else

r i e

xper

imen

t och

spel

.

Enkl

a ta

belle

r och

dia

gram

och

hur

de

kan

anvä

ndas

för a

tt so

rter

a da

ta o

ch b

eskr

iva

resu

ltat f

rån

enkl

a un

ders

ökni

ngar

.

Sann

olik

het

och

sta

tist

ik

Slum

pmäs

siga

förs

ök m

ed tä

rnin

g1B

, kap

10

Hitt

a sa

mba

ndet

1A

, Tän

k ti

llD

ubbe

lt 1B

, Tän

k ti

ll

Tillv

erka

och

läsa

av

stape

ldia

gram

och

tabe

ller

1B, k

ap 1

0

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Gru

ndlä

ggan

de g

eom

etris

ka o

bjek

t, dä

ribla

nd p

unkt

er, l

inje

r, str

äcko

r, fy

rhör

ning

ar, t

riang

lar,

cirk

lar,

klot

, kon

er, c

ylin

drar

oc

h rä

tblo

ck sa

mt d

eras

inbö

rdes

rela

tione

r. G

rund

lägg

ande

ge

omet

riska

ege

nska

per h

os d

essa

obj

ekt.

Vanl

iga

läge

sord

för a

tt be

skriv

a fö

rem

åls o

ch o

bjek

ts lä

ge

i rum

met

.

Geo

met

ri

Nam

nge

cirk

el, k

vadr

at, r

ekta

ngel

och

tria

ngel

1B, k

ap 7

Rita

cirk

el, k

vadr

at, r

ekta

ngel

och

tria

ngel

1B, k

ap 7

Anvä

nda

ord

som

bes

kriv

er lä

ge1B

, kap

6

Begr

eppe

t hal

va1B

, kap

8

Kon

struk

tion

av g

eom

etris

ka o

bjek

t. Sk

ala

vid

enke

l för

storin

g oc

h fö

rmin

skni

ng.

Elev

en k

an a

nvän

da g

rund

lägg

ande

geo

met

riska

be

grep

p oc

h va

nlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es

rela

tione

r.

Elev

en k

an ä

ven

avbi

lda

och,

utif

rån

instr

uktio

ner,

kons

true

ra e

nkla

geo

met

riska

ob

jekt

.

Des

suto

m k

an e

leve

n an

vänd

a gr

undl

ägga

nde

geom

etris

ka b

egre

pp o

ch v

anlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es re

latio

ner.

Elev

en k

an g

öra

enkl

a m

ätni

ngar

, jäm

före

lser o

ch

upps

kattn

inga

r av

läng

der,

mas

sor,

voly

mer

och

tid

er o

ch a

nvän

der v

anlig

a m

åtte

nhet

er fö

r att

uttr

ycka

resu

ltate

t.

Sym

met

ri, ti

ll ex

empe

l i b

ilder

och

i na

ture

n, o

ch h

ur sy

mm

etri

kan

kons

true

ras.

Jäm

före

lser o

ch u

ppsk

attn

inga

r av

mat

emat

iska

storh

eter

. M

ätni

ng a

v lä

ngd,

mas

sa, v

olym

och

tid

med

van

liga

nutid

a oc

h äl

dre

måt

tenh

eter

.

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Stra

tegi

er fö

r mat

emat

isk p

robl

emlö

snin

g i e

nkla

situ

atio

ner.

Pro

blem

lösn

ing

Lösa

pro

blem

, red

ovisa

oc

h jä

mfö

ra si

na lö

snin

gar

1A

, mat

tela

bb k

ap 1

- 5

Upp

deln

ing,

mön

ster

och

kom

bina

torik

1A

, Tän

k ti

ll

Ledt

råds

mat

te

1A, T

änk

till

Lösa

pro

blem

, red

ovisa

oc

h jä

mfö

ra si

na lö

snin

gar

1B, m

atte

labb

kap

6-1

0

Läsa

och

lösa

te

xtup

pgift

er

1B, k

ap 9

Logi

ska

reso

nem

ang,

m

önste

r och

ko

mbi

nato

rik

1B, T

änk

till

Rita

en

räkn

ehän

delse

, add

ition

1A, k

ap 2

och

4R

ita e

n rä

kneh

ände

lse, s

ubtr

aktio

n1A

, kap

3 o

ch 5

Elev

en k

an lö

sa e

nkla

pro

blem

i el

evnä

ra

situa

tione

r gen

om a

tt vä

lja o

ch a

nvän

da n

ågon

str

ateg

i med

viss

anp

assn

ing

till p

robl

emet

s ka

rakt

är. E

leve

n be

skriv

er ti

llväg

agån

gssä

tt oc

h ge

r enk

la o

mdö

men

om

resu

ltate

ns ri

mlig

het.

Mat

emat

isk fo

rmul

erin

g av

fråg

estä

llnin

gar u

tifrå

n en

kla

va

rdag

liga

situa

tione

r.

Klo

ckan

s hel

a tim

mar

1A, k

ap 4

1A

, Trä

na m

er

Jäm

föra

, upp

skat

ta o

ch m

äta

läng

der m

ed k

ropp

småt

t sam

t m

ed e

nhet

erna

cm

och

m1A

, kap

5

Upp

skat

ta o

ch m

äta

läng

d m

ed o

lika

mät

verk

tyg

1B, k

ap 8

Jäm

föra

, upp

skat

ta o

ch

mät

a vo

lym

er i

enhe

tern

a dl

och

lite

r1B

, kap

9

Klo

ckan

s hal

va ti

mm

ar1B

, kap

10

1B, T

räna

mer

Räk

na ti

dsdi

ffere

nser

i he

la o

ch h

alva

tim

mar

1B, k

ap 1

0

Vill

du

veta

mer

? w

ww

.gle

erup

s.se

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

-m

ang

om v

al a

v m

etod

er o

ch rä

knes

ätt s

amt o

mre

sulta

ts rim

lighe

t.

Nat

urlig

a ta

l och

der

as e

gens

kape

r sam

t hur

tale

n ka

n de

las u

pp

och

hur d

e ka

n an

vänd

as fö

r att

ange

ant

al o

ch o

rdni

ng

Del

av

helh

et o

ch d

el a

v an

tal.

Hur

del

arna

kan

ben

ämna

s och

ut

tryc

kas s

om e

nkla

brå

k sa

mt h

ur e

nkla

brå

k fö

rhål

ler s

ig ti

ll na

turli

ga ta

l.

Rim

lighe

tsbed

ömni

ng v

id e

nkla

ber

äkni

ngar

och

upp

skat

tnin

gar.

Tal

uppf

attn

ing

och

tal

s an

vänd

ning

Tale

n 0-

10,

skriv

a sif

fror

och

räkn

a an

tal

1A, k

ap 1

-3

Del

a up

p ta

len

3

-10

1A, k

ap 1

-3

Stör

re ä

n >,

m

indr

e än

<1A

, kap

3

Talra

den

1-12

1A, k

ap 4

Udd

a oc

h jä

mna

tal

1A, k

ap 5

Tale

n 11

-19,

sk

riva

siffro

r och

rä

kna

anta

l1B

, kap

7

Tale

n 21

-99

1B, k

ap 1

0St

orle

ksor

dna

ta

l i ta

lom

råde

t 0

till 2

0 1B

, kap

8

Talra

den

1-10

01B

, kap

10

Tale

n 0-

10, s

kriv

a sif

fror

1A, k

ap 1

-3Be

grep

pen

enta

l och

tiot

al1B

, kap

6

Begr

eppe

t hal

va (

1 2)

1B, k

ap 8

Mål

a ha

lva

dele

n av

geo

met

riska

obj

ekt

1B, k

ap 8

Addi

tions

begr

eppe

t1A

, kap

2Su

btra

ktio

nsbe

grep

pet,

Tank

emod

elle

rna

ta b

ort o

ch jä

mfö

ra1A

, kap

3

Sam

band

et m

ella

n ad

ditio

n oc

h su

btra

ktio

n1B

, kap

7

Upp

skat

ta lä

ngde

r1A

, kap

5U

ppsk

atta

vol

ymer

1B, k

ap 9

Hur

pos

ition

ssys

tem

et k

an a

nvän

das f

ör a

tt be

skriv

a na

turli

ga

tal.

Sym

bole

r för

tal o

ch sy

mbo

lern

as u

tvec

klin

g i n

ågra

olik

a ku

lture

r gen

om h

istor

ien.

Elev

en h

ar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m

natu

rliga

tal o

ch k

an v

isa d

et g

enom

att

besk

riva

tals

inbö

rdes

rela

tion

sam

t gen

om a

tt de

la

upp

tal.

Elev

en v

isar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m ta

l i

bråk

form

gen

om a

tt de

la u

pp h

elhe

ter i

olik

a an

tal d

elar

sam

t jäm

föra

och

nam

nge

dela

rna

som

en

kla

bråk

.

Nat

urlig

a ta

l och

enk

la ta

l i b

råkf

orm

och

der

as a

nvän

dnin

g i

vard

aglig

a sit

uatio

ner.

Elev

en k

an v

älja

och

anv

ända

i hu

vuds

ak

fung

eran

de m

atem

atisk

a m

etod

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

för a

tt gö

ra e

nkla

be

räkn

inga

r med

nat

urlig

a ta

l och

lösa

enk

la

rutin

uppg

ifter

med

tillf

reds

tälla

nde

resu

ltat.

Elev

en k

an a

nvän

da h

uvud

räkn

ing

för a

tt ge

nom

föra

ber

äkni

ngar

med

de

fyra

räkn

esät

ten

när t

alen

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det

0-20

, sam

t för

ber

äkni

ngar

av

enkl

a ta

l i e

tt ut

vidg

at ta

lom

råde

. Vid

add

ition

och

subt

rakt

ion

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

skrif

tliga

rä

knem

etod

er m

ed ti

llfre

dstä

lland

e re

sulta

t när

ta

len

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det 0

-200

.

De

fyra

räkn

esät

tens

ege

nska

per o

ch sa

mba

nd sa

mt a

nvän

dnin

g i o

lika

situa

tione

r.

Cen

tral

a m

etod

er fö

r ber

äkni

ngar

med

nat

urlig

a ta

l, vi

d hu

vudr

äkni

ng o

ch ö

vers

lags

räkn

ing

och

vid

berä

knin

gar m

ed

skrif

tliga

met

oder

och

min

iräkn

are.

Met

oder

nas a

nvän

dnin

g i

olik

a sit

uatio

ner.

Addi

tion

0-5

1A

, kap

2

Addi

tion

0-10

,ta

nkem

odel

lern

a +1

, +2,

+0,

dubb

elt o

ch

störs

t för

st1A

, kap

4

Subt

rakt

ion

0-5

1A, k

ap 3

Subt

rakt

ion

0-10

, tan

ke-

mod

elle

rna

-1,

-2, -

0, -a

llt1A

, kap

5

Addi

tion

med

hel

a tio

tal,

10

-100

1B, k

ap 6

Addi

tion

0-10

, all

a kom

bina

tio-

ner

1B, k

ap 6

Subt

rakt

ion

0-10

, alla

ko

mbi

natio

ner

1B, k

ap 7

Addi

tion

0-20

, ut

an ti

otal

s-öv

ergå

ng1B

, kap

8

Subt

rakt

ion

0-20

, uta

n tio

tals ö

verg

ång

1B, k

ap 9

Addi

tion

och

subt

rakt

ion

med

he

la ti

otal

1B, k

ap 1

0

1M

atr

is u

tifr

ån

cen

tra

lt i

nn

eh

åll

och

ku

nsk

ap

skrav

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an h

ante

ra e

nkla

mat

emat

iska

likhe

ter

och

anvä

nder

då

likhe

tstec

knet

på

ett

fung

eran

de sä

tt.

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

geo

met

riska

mön

ster o

ch

mön

ster i

talfö

ljder

.

Mat

emat

iska

likhe

ter o

ch li

khet

steck

nets

bety

delse

.

Hur

enk

la m

önste

r i ta

lföljd

er o

ch e

nkla

geo

met

riska

mön

ster

kan

kons

true

ras,

besk

rivas

och

uttr

ycka

s.

Alg

ebra

Anvä

nda

likhe

tstec

knet

1A, k

ap 1

Öpp

na u

tsago

r i a

dditi

on

0-5

1A, k

ap 1

-2

Öpp

na u

tsago

r i

subt

rakt

ion

0-5

1A, k

ap 3

Öpp

na u

tsago

r i a

dditi

on

0-10

1A, k

ap 4

Öpp

na u

tsago

r i

subt

rakt

ion

0-10

1A, k

ap 5

Öpp

na u

tsago

r i a

ddi-

tion

och

subt

rakt

ion

med

hel

a tio

tal

1B, k

ap 1

0

Mön

ster i

färg

, for

m

och

anta

l1A

, kap

4

10-h

opp

1B, k

ap 6

Fort

sätta

mön

ster o

ch

skap

a eg

na m

önste

r med

ge

omet

riska

form

er1B

, kap

7

2-ho

pp, 5

-hop

p 1B

, kap

10

Upp

repa

mön

ster

1B, k

ap 9

Talm

önste

r 1B

, kap

9

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an ä

ven

anvä

nda

och

ge e

xem

pel p

å en

kla

prop

ortio

nella

sam

band

i el

evnä

ra

situa

tione

r.

Olik

a pr

opor

tione

lla sa

mba

nd, d

ärib

land

dub

belt

och

hälft

en.

Sam

band

och

förä

ndri

ng

Dub

belt

1A, k

ap 2

Häl

ften

1B, k

ap 6

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

slum

pmäs

siga

händ

else

r.

Elev

en k

an d

essu

tom

vid

olik

a sla

g av

un

ders

ökni

ngar

i vä

lkän

da si

tuat

ione

r avl

äsa

och

skap

a en

kla

tabe

ller o

ch d

iagr

am fö

r att

sort

era

och

redo

visa

resu

ltat.

Slum

pmäs

siga

händ

else

r i e

xper

imen

t och

spel

.

Enkl

a ta

belle

r och

dia

gram

och

hur

de

kan

anvä

ndas

för a

tt so

rter

a da

ta o

ch b

eskr

iva

resu

ltat f

rån

enkl

a un

ders

ökni

ngar

.

Sann

olik

het

och

sta

tist

ik

Slum

pmäs

siga

förs

ök m

ed tä

rnin

g1B

, kap

10

Hitt

a sa

mba

ndet

1A

, Tän

k ti

llD

ubbe

lt 1B

, Tän

k ti

ll

Tillv

erka

och

läsa

av

stape

ldia

gram

och

tabe

ller

1B, k

ap 1

0

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Gru

ndlä

ggan

de g

eom

etris

ka o

bjek

t, dä

ribla

nd p

unkt

er, l

inje

r, str

äcko

r, fy

rhör

ning

ar, t

riang

lar,

cirk

lar,

klot

, kon

er, c

ylin

drar

oc

h rä

tblo

ck sa

mt d

eras

inbö

rdes

rela

tione

r. G

rund

lägg

ande

ge

omet

riska

ege

nska

per h

os d

essa

obj

ekt.

Vanl

iga

läge

sord

för a

tt be

skriv

a fö

rem

åls o

ch o

bjek

ts lä

ge

i rum

met

.

Geo

met

ri

Nam

nge

cirk

el, k

vadr

at, r

ekta

ngel

och

tria

ngel

1B, k

ap 7

Rita

cirk

el, k

vadr

at, r

ekta

ngel

och

tria

ngel

1B, k

ap 7

Anvä

nda

ord

som

bes

kriv

er lä

ge1B

, kap

6

Begr

eppe

t hal

va1B

, kap

8

Kon

struk

tion

av g

eom

etris

ka o

bjek

t. Sk

ala

vid

enke

l för

storin

g oc

h fö

rmin

skni

ng.

Elev

en k

an a

nvän

da g

rund

lägg

ande

geo

met

riska

be

grep

p oc

h va

nlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es

rela

tione

r.

Elev

en k

an ä

ven

avbi

lda

och,

utif

rån

instr

uktio

ner,

kons

true

ra e

nkla

geo

met

riska

ob

jekt

.

Des

suto

m k

an e

leve

n an

vänd

a gr

undl

ägga

nde

geom

etris

ka b

egre

pp o

ch v

anlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es re

latio

ner.

Elev

en k

an g

öra

enkl

a m

ätni

ngar

, jäm

före

lser o

ch

upps

kattn

inga

r av

läng

der,

mas

sor,

voly

mer

och

tid

er o

ch a

nvän

der v

anlig

a m

åtte

nhet

er fö

r att

uttr

ycka

resu

ltate

t.

Sym

met

ri, ti

ll ex

empe

l i b

ilder

och

i na

ture

n, o

ch h

ur sy

mm

etri

kan

kons

true

ras.

Jäm

före

lser o

ch u

ppsk

attn

inga

r av

mat

emat

iska

storh

eter

. M

ätni

ng a

v lä

ngd,

mas

sa, v

olym

och

tid

med

van

liga

nutid

a oc

h äl

dre

måt

tenh

eter

.

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Stra

tegi

er fö

r mat

emat

isk p

robl

emlö

snin

g i e

nkla

situ

atio

ner.

Pro

blem

lösn

ing

Lösa

pro

blem

, red

ovisa

oc

h jä

mfö

ra si

na lö

snin

gar

1A

, mat

tela

bb k

ap 1

- 5

Upp

deln

ing,

mön

ster

och

kom

bina

torik

1A

, Tän

k ti

ll

Ledt

råds

mat

te

1A, T

änk

till

Lösa

pro

blem

, red

ovisa

oc

h jä

mfö

ra si

na lö

snin

gar

1B, m

atte

labb

kap

6-1

0

Läsa

och

lösa

te

xtup

pgift

er

1B, k

ap 9

Logi

ska

reso

nem

ang,

m

önste

r och

ko

mbi

nato

rik

1B, T

änk

till

Rita

en

räkn

ehän

delse

, add

ition

1A, k

ap 2

och

4R

ita e

n rä

kneh

ände

lse, s

ubtr

aktio

n1A

, kap

3 o

ch 5

Elev

en k

an lö

sa e

nkla

pro

blem

i el

evnä

ra

situa

tione

r gen

om a

tt vä

lja o

ch a

nvän

da n

ågon

str

ateg

i med

viss

anp

assn

ing

till p

robl

emet

s ka

rakt

är. E

leve

n be

skriv

er ti

llväg

agån

gssä

tt oc

h ge

r enk

la o

mdö

men

om

resu

ltate

ns ri

mlig

het.

Mat

emat

isk fo

rmul

erin

g av

fråg

estä

llnin

gar u

tifrå

n en

kla

va

rdag

liga

situa

tione

r.

Klo

ckan

s hel

a tim

mar

1A, k

ap 4

1A

, Trä

na m

er

Jäm

föra

, upp

skat

ta o

ch m

äta

läng

der m

ed k

ropp

småt

t sam

t m

ed e

nhet

erna

cm

och

m1A

, kap

5

Upp

skat

ta o

ch m

äta

läng

d m

ed o

lika

mät

verk

tyg

1B, k

ap 8

Jäm

föra

, upp

skat

ta o

ch

mät

a vo

lym

er i

enhe

tern

a dl

och

lite

r1B

, kap

9

Klo

ckan

s hal

va ti

mm

ar1B

, kap

10

1B, T

räna

mer

Räk

na ti

dsdi

ffere

nser

i he

la o

ch h

alva

tim

mar

1B, k

ap 1

0

Vill

du

veta

mer

? w

ww

.gle

erup

s.se

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

-m

ang

om v

al a

v m

etod

er o

ch rä

knes

ätt s

amt o

mre

sulta

ts rim

lighe

t.

Nat

urlig

a ta

l och

der

as e

gens

kape

r sam

t hur

tale

n ka

n de

las u

pp

och

hur d

e ka

n an

vänd

as fö

r att

ange

ant

al o

ch o

rdni

ng

Del

av

helh

et o

ch d

el a

v an

tal.

Hur

del

arna

kan

ben

ämna

s och

ut

tryc

kas s

om e

nkla

brå

k sa

mt h

ur e

nkla

brå

k fö

rhål

ler s

ig ti

ll na

turli

ga ta

l.

Rim

lighe

tsbed

ömni

ng v

id e

nkla

ber

äkni

ngar

och

upp

skat

tnin

gar.

Tal

uppf

attn

ing

och

tal

s an

vänd

ning

Tale

n 0-

10,

skriv

a sif

fror

och

räkn

a an

tal

1A, k

ap 1

-3

Del

a up

p ta

len

3

-10

1A, k

ap 1

-3

Stör

re ä

n >,

m

indr

e än

<1A

, kap

3

Talra

den

1-12

1A, k

ap 4

Udd

a oc

h jä

mna

tal

1A, k

ap 5

Tale

n 11

-19,

sk

riva

siffro

r och

rä

kna

anta

l1B

, kap

7

Tale

n 21

-99

1B, k

ap 1

0St

orle

ksor

dna

ta

l i ta

lom

råde

t 0

till 2

0 1B

, kap

8

Talra

den

1-10

01B

, kap

10

Tale

n 0-

10, s

kriv

a sif

fror

1A, k

ap 1

-3Be

grep

pen

enta

l och

tiot

al1B

, kap

6

Begr

eppe

t hal

va (

1 2)

1B, k

ap 8

Mål

a ha

lva

dele

n av

geo

met

riska

obj

ekt

1B, k

ap 8

Addi

tions

begr

eppe

t1A

, kap

2Su

btra

ktio

nsbe

grep

pet,

Tank

emod

elle

rna

ta b

ort o

ch jä

mfö

ra1A

, kap

3

Sam

band

et m

ella

n ad

ditio

n oc

h su

btra

ktio

n1B

, kap

7

Upp

skat

ta lä

ngde

r1A

, kap

5U

ppsk

atta

vol

ymer

1B, k

ap 9

Hur

pos

ition

ssys

tem

et k

an a

nvän

das f

ör a

tt be

skriv

a na

turli

ga

tal.

Sym

bole

r för

tal o

ch sy

mbo

lern

as u

tvec

klin

g i n

ågra

olik

a ku

lture

r gen

om h

istor

ien.

Elev

en h

ar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m

natu

rliga

tal o

ch k

an v

isa d

et g

enom

att

besk

riva

tals

inbö

rdes

rela

tion

sam

t gen

om a

tt de

la

upp

tal.

Elev

en v

isar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m ta

l i

bråk

form

gen

om a

tt de

la u

pp h

elhe

ter i

olik

a an

tal d

elar

sam

t jäm

föra

och

nam

nge

dela

rna

som

en

kla

bråk

.

Nat

urlig

a ta

l och

enk

la ta

l i b

råkf

orm

och

der

as a

nvän

dnin

g i

vard

aglig

a sit

uatio

ner.

Elev

en k

an v

älja

och

anv

ända

i hu

vuds

ak

fung

eran

de m

atem

atisk

a m

etod

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

för a

tt gö

ra e

nkla

be

räkn

inga

r med

nat

urlig

a ta

l och

lösa

enk

la

rutin

uppg

ifter

med

tillf

reds

tälla

nde

resu

ltat.

Elev

en k

an a

nvän

da h

uvud

räkn

ing

för a

tt ge

nom

föra

ber

äkni

ngar

med

de

fyra

räkn

esät

ten

när t

alen

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det

0-20

, sam

t för

ber

äkni

ngar

av

enkl

a ta

l i e

tt ut

vidg

at ta

lom

råde

. Vid

add

ition

och

subt

rakt

ion

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

skrif

tliga

rä

knem

etod

er m

ed ti

llfre

dstä

lland

e re

sulta

t när

ta

len

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det 0

-200

.

De

fyra

räkn

esät

tens

ege

nska

per o

ch sa

mba

nd sa

mt a

nvän

dnin

g i o

lika

situa

tione

r.

Cen

tral

a m

etod

er fö

r ber

äkni

ngar

med

nat

urlig

a ta

l, vi

d hu

vudr

äkni

ng o

ch ö

vers

lags

räkn

ing

och

vid

berä

knin

gar m

ed

skrif

tliga

met

oder

och

min

iräkn

are.

Met

oder

nas a

nvän

dnin

g i

olik

a sit

uatio

ner.

Addi

tion

0-5

1A

, kap

2

Addi

tion

0-10

,ta

nkem

odel

lern

a +1

, +2,

+0,

dubb

elt o

ch

störs

t för

st1A

, kap

4

Subt

rakt

ion

0-5

1A, k

ap 3

Subt

rakt

ion

0-10

, tan

ke-

mod

elle

rna

-1,

-2, -

0, -a

llt1A

, kap

5

Addi

tion

med

hel

a tio

tal,

10

-100

1B, k

ap 6

Addi

tion

0-10

, all

a kom

bina

tio-

ner

1B, k

ap 6

Subt

rakt

ion

0-10

, alla

ko

mbi

natio

ner

1B, k

ap 7

Addi

tion

0-20

, ut

an ti

otal

s-öv

ergå

ng1B

, kap

8

Subt

rakt

ion

0-20

, uta

n tio

tals ö

verg

ång

1B, k

ap 9

Addi

tion

och

subt

rakt

ion

med

he

la ti

otal

1B, k

ap 1

0

1M

atr

is u

tifr

ån

cen

tra

lt i

nn

eh

åll

och

ku

nsk

ap

skrav

Page 47

PRIMA MATEMATIK 1 • KOPIERINGSUNDERLAG

191Får kopieras! © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

4 5

Sida

1 a

v 2

Namn: ������������������������������������������������������������������

Pri

ma

mat

emat

ik 3

Mat

ris

utif

rån

cent

ralt

inne

håll

och

kun

skap

skra

v

Sid

a 2

av 2

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an h

ante

ra e

nkla

mat

emat

iska

likhe

ter

och

anvä

nder

då

likhe

tstec

knet

på

ett

fung

eran

de sä

tt.

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

geo

met

riska

mön

ster o

ch

mön

ster i

talfö

ljder

.

Mat

emat

iska

likhe

ter o

ch li

khet

steck

nets

bety

delse

.

Hur

enk

la m

önste

r i ta

lföljd

er o

ch e

nkla

geo

met

riska

mön

ster

kan

kons

true

ras,

besk

rivas

och

uttr

ycka

s.

Alg

ebra

Anvä

nda

likhe

tstec

knet

1A, k

ap 1

Öpp

na u

tsago

r i a

dditi

on

0-5

1A, k

ap 1

-2

Öpp

na u

tsago

r i

subt

rakt

ion

0-5

1A, k

ap 3

Öpp

na u

tsago

r i a

dditi

on

0-10

1A, k

ap 4

Öpp

na u

tsago

r i

subt

rakt

ion

0-10

1A, k

ap 5

Öpp

na u

tsago

r i a

ddi-

tion

och

subt

rakt

ion

med

hel

a tio

tal

1B, k

ap 1

0

Mön

ster i

färg

, for

m

och

anta

l1A

, kap

4

10-h

opp

1B, k

ap 6

Fort

sätta

mön

ster o

ch

skap

a eg

na m

önste

r med

ge

omet

riska

form

er1B

, kap

7

2-ho

pp, 5

-hop

p 1B

, kap

10

Upp

repa

mön

ster

1B, k

ap 9

Talm

önste

r 1B

, kap

9

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an ä

ven

anvä

nda

och

ge e

xem

pel p

å en

kla

prop

ortio

nella

sam

band

i el

evnä

ra

situa

tione

r.

Olik

a pr

opor

tione

lla sa

mba

nd, d

ärib

land

dub

belt

och

hälft

en.

Sam

band

och

förä

ndri

ng

Dub

belt

1A, k

ap 2

Häl

ften

1B, k

ap 6

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

man

g om

slum

pmäs

siga

händ

else

r.

Elev

en k

an d

essu

tom

vid

olik

a sla

g av

un

ders

ökni

ngar

i vä

lkän

da si

tuat

ione

r avl

äsa

och

skap

a en

kla

tabe

ller o

ch d

iagr

am fö

r att

sort

era

och

redo

visa

resu

ltat.

Slum

pmäs

siga

händ

else

r i e

xper

imen

t och

spel

.

Enkl

a ta

belle

r och

dia

gram

och

hur

de

kan

anvä

ndas

för a

tt so

rter

a da

ta o

ch b

eskr

iva

resu

ltat f

rån

enkl

a un

ders

ökni

ngar

.

Sann

olik

het

och

sta

tist

ik

Slum

pmäs

siga

förs

ök m

ed tä

rnin

g1B

, kap

10

Hitt

a sa

mba

ndet

1A

, Tän

k ti

llD

ubbe

lt 1B

, Tän

k ti

ll

Tillv

erka

och

läsa

av

stape

ldia

gram

och

tabe

ller

1B, k

ap 1

0

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Gru

ndlä

ggan

de g

eom

etris

ka o

bjek

t, dä

ribla

nd p

unkt

er, l

inje

r, str

äcko

r, fy

rhör

ning

ar, t

riang

lar,

cirk

lar,

klot

, kon

er, c

ylin

drar

oc

h rä

tblo

ck sa

mt d

eras

inbö

rdes

rela

tione

r. G

rund

lägg

ande

ge

omet

riska

ege

nska

per h

os d

essa

obj

ekt.

Vanl

iga

läge

sord

för a

tt be

skriv

a fö

rem

åls o

ch o

bjek

ts lä

ge

i rum

met

.

Geo

met

ri

Nam

nge

cirk

el, k

vadr

at, r

ekta

ngel

och

tria

ngel

1B, k

ap 7

Rita

cirk

el, k

vadr

at, r

ekta

ngel

och

tria

ngel

1B, k

ap 7

Anvä

nda

ord

som

bes

kriv

er lä

ge1B

, kap

6

Begr

eppe

t hal

va1B

, kap

8

Kon

struk

tion

av g

eom

etris

ka o

bjek

t. Sk

ala

vid

enke

l för

storin

g oc

h fö

rmin

skni

ng.

Elev

en k

an a

nvän

da g

rund

lägg

ande

geo

met

riska

be

grep

p oc

h va

nlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es

rela

tione

r.

Elev

en k

an ä

ven

avbi

lda

och,

utif

rån

instr

uktio

ner,

kons

true

ra e

nkla

geo

met

riska

ob

jekt

.

Des

suto

m k

an e

leve

n an

vänd

a gr

undl

ägga

nde

geom

etris

ka b

egre

pp o

ch v

anlig

a lä

geso

rd fö

r att

besk

riva

geom

etris

ka o

bjek

ts eg

ensk

aper

, läg

e oc

h in

börd

es re

latio

ner.

Elev

en k

an g

öra

enkl

a m

ätni

ngar

, jäm

före

lser o

ch

upps

kattn

inga

r av

läng

der,

mas

sor,

voly

mer

och

tid

er o

ch a

nvän

der v

anlig

a m

åtte

nhet

er fö

r att

uttr

ycka

resu

ltate

t.

Sym

met

ri, ti

ll ex

empe

l i b

ilder

och

i na

ture

n, o

ch h

ur sy

mm

etri

kan

kons

true

ras.

Jäm

före

lser o

ch u

ppsk

attn

inga

r av

mat

emat

iska

storh

eter

. M

ätni

ng a

v lä

ngd,

mas

sa, v

olym

och

tid

med

van

liga

nutid

a oc

h äl

dre

måt

tenh

eter

.

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Stra

tegi

er fö

r mat

emat

isk p

robl

emlö

snin

g i e

nkla

situ

atio

ner.

Pro

blem

lösn

ing

Lösa

pro

blem

, red

ovisa

oc

h jä

mfö

ra si

na lö

snin

gar

1A

, mat

tela

bb k

ap 1

- 5

Upp

deln

ing,

mön

ster

och

kom

bina

torik

1A

, Tän

k ti

ll

Ledt

råds

mat

te

1A, T

änk

till

Lösa

pro

blem

, red

ovisa

oc

h jä

mfö

ra si

na lö

snin

gar

1B, m

atte

labb

kap

6-1

0

Läsa

och

lösa

te

xtup

pgift

er

1B, k

ap 9

Logi

ska

reso

nem

ang,

m

önste

r och

ko

mbi

nato

rik

1B, T

änk

till

Rita

en

räkn

ehän

delse

, add

ition

1A, k

ap 2

och

4R

ita e

n rä

kneh

ände

lse, s

ubtr

aktio

n1A

, kap

3 o

ch 5

Elev

en k

an lö

sa e

nkla

pro

blem

i el

evnä

ra

situa

tione

r gen

om a

tt vä

lja o

ch a

nvän

da n

ågon

str

ateg

i med

viss

anp

assn

ing

till p

robl

emet

s ka

rakt

är. E

leve

n be

skriv

er ti

llväg

agån

gssä

tt oc

h ge

r enk

la o

mdö

men

om

resu

ltate

ns ri

mlig

het.

Mat

emat

isk fo

rmul

erin

g av

fråg

estä

llnin

gar u

tifrå

n en

kla

va

rdag

liga

situa

tione

r.

Klo

ckan

s hel

a tim

mar

1A, k

ap 4

1A

, Trä

na m

er

Jäm

föra

, upp

skat

ta o

ch m

äta

läng

der m

ed k

ropp

småt

t sam

t m

ed e

nhet

erna

cm

och

m1A

, kap

5

Upp

skat

ta o

ch m

äta

läng

d m

ed o

lika

mät

verk

tyg

1B, k

ap 8

Jäm

föra

, upp

skat

ta o

ch

mät

a vo

lym

er i

enhe

tern

a dl

och

lite

r1B

, kap

9

Klo

ckan

s hal

va ti

mm

ar1B

, kap

10

1B, T

räna

mer

Räk

na ti

dsdi

ffere

nser

i he

la o

ch h

alva

tim

mar

1B, k

ap 1

0

Vill

du

veta

mer

? w

ww

.gle

erup

s.se

Kun

skap

skra

v år

3C

entr

alt

inne

håll

Elev

en k

an fö

ra o

ch fö

lja m

atem

atisk

a re

sone

-m

ang

om v

al a

v m

etod

er o

ch rä

knes

ätt s

amt o

mre

sulta

ts rim

lighe

t.

Nat

urlig

a ta

l och

der

as e

gens

kape

r sam

t hur

tale

n ka

n de

las u

pp

och

hur d

e ka

n an

vänd

as fö

r att

ange

ant

al o

ch o

rdni

ng

Del

av

helh

et o

ch d

el a

v an

tal.

Hur

del

arna

kan

ben

ämna

s och

ut

tryc

kas s

om e

nkla

brå

k sa

mt h

ur e

nkla

brå

k fö

rhål

ler s

ig ti

ll na

turli

ga ta

l.

Rim

lighe

tsbed

ömni

ng v

id e

nkla

ber

äkni

ngar

och

upp

skat

tnin

gar.

Tal

uppf

attn

ing

och

tal

s an

vänd

ning

Tale

n 0-

10,

skriv

a sif

fror

och

räkn

a an

tal

1A, k

ap 1

-3

Del

a up

p ta

len

3

-10

1A, k

ap 1

-3

Stör

re ä

n >,

m

indr

e än

<1A

, kap

3

Talra

den

1-12

1A, k

ap 4

Udd

a oc

h jä

mna

tal

1A, k

ap 5

Tale

n 11

-19,

sk

riva

siffro

r och

rä

kna

anta

l1B

, kap

7

Tale

n 21

-99

1B, k

ap 1

0St

orle

ksor

dna

ta

l i ta

lom

råde

t 0

till 2

0 1B

, kap

8

Talra

den

1-10

01B

, kap

10

Tale

n 0-

10, s

kriv

a sif

fror

1A, k

ap 1

-3Be

grep

pen

enta

l och

tiot

al1B

, kap

6

Begr

eppe

t hal

va (

1 2)

1B, k

ap 8

Mål

a ha

lva

dele

n av

geo

met

riska

obj

ekt

1B, k

ap 8

Addi

tions

begr

eppe

t1A

, kap

2Su

btra

ktio

nsbe

grep

pet,

Tank

emod

elle

rna

ta b

ort o

ch jä

mfö

ra1A

, kap

3

Sam

band

et m

ella

n ad

ditio

n oc

h su

btra

ktio

n1B

, kap

7

Upp

skat

ta lä

ngde

r1A

, kap

5U

ppsk

atta

vol

ymer

1B, k

ap 9

Hur

pos

ition

ssys

tem

et k

an a

nvän

das f

ör a

tt be

skriv

a na

turli

ga

tal.

Sym

bole

r för

tal o

ch sy

mbo

lern

as u

tvec

klin

g i n

ågra

olik

a ku

lture

r gen

om h

istor

ien.

Elev

en h

ar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m

natu

rliga

tal o

ch k

an v

isa d

et g

enom

att

besk

riva

tals

inbö

rdes

rela

tion

sam

t gen

om a

tt de

la

upp

tal.

Elev

en v

isar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er o

m ta

l i

bråk

form

gen

om a

tt de

la u

pp h

elhe

ter i

olik

a an

tal d

elar

sam

t jäm

föra

och

nam

nge

dela

rna

som

en

kla

bråk

.

Nat

urlig

a ta

l och

enk

la ta

l i b

råkf

orm

och

der

as a

nvän

dnin

g i

vard

aglig

a sit

uatio

ner.

Elev

en k

an v

älja

och

anv

ända

i hu

vuds

ak

fung

eran

de m

atem

atisk

a m

etod

er m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

för a

tt gö

ra e

nkla

be

räkn

inga

r med

nat

urlig

a ta

l och

lösa

enk

la

rutin

uppg

ifter

med

tillf

reds

tälla

nde

resu

ltat.

Elev

en k

an a

nvän

da h

uvud

räkn

ing

för a

tt ge

nom

föra

ber

äkni

ngar

med

de

fyra

räkn

esät

ten

när t

alen

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det

0-20

, sam

t för

ber

äkni

ngar

av

enkl

a ta

l i e

tt ut

vidg

at ta

lom

råde

. Vid

add

ition

och

subt

rakt

ion

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

skrif

tliga

rä

knem

etod

er m

ed ti

llfre

dstä

lland

e re

sulta

t när

ta

len

och

svar

en li

gger

inom

hel

talso

mrå

det 0

-200

.

De

fyra

räkn

esät

tens

ege

nska

per o

ch sa

mba

nd sa

mt a

nvän

dnin

g i o

lika

situa

tione

r.

Cen

tral

a m

etod

er fö

r ber

äkni

ngar

med

nat

urlig

a ta

l, vi

d hu

vudr

äkni

ng o

ch ö

vers

lags

räkn

ing

och

vid

berä

knin

gar m

ed

skrif

tliga

met

oder

och

min

iräkn

are.

Met

oder

nas a

nvän

dnin

g i

olik

a sit

uatio

ner.

Addi

tion

0-5

1A

, kap

2

Addi

tion

0-10

,ta

nkem

odel

lern

a +1

, +2,

+0,

dubb

elt o

ch

störs

t för

st1A

, kap

4

Subt

rakt

ion

0-5

1A, k

ap 3

Subt

rakt

ion

0-10

, tan

ke-

mod

elle

rna

-1,

-2, -

0, -a

llt1A

, kap

5

Addi

tion

med

hel

a tio

tal,

10

-100

1B, k

ap 6

Addi

tion

0-10

, all

a kom

bina

tio-

ner

1B, k

ap 6

Subt

rakt

ion

0-10

, alla

ko

mbi

natio

ner

1B, k

ap 7

Addi

tion

0-20

, ut

an ti

otal

s-öv

ergå

ng1B

, kap

8

Subt

rakt

ion

0-20

, uta

n tio

tals ö

verg

ång

1B, k

ap 9

Addi

tion

och

subt

rakt

ion

med

he

la ti

otal

1B, k

ap 1

0

1M

atr

is u

tifr

ån

cen

tra

lt i

nn

eh

åll

och

ku

nsk

ap

skrav