35 PRAKTIKA. Eskola Berezia inklusioaren alde egon daiteke? Ikasi dugun moduan, oraindik badaude Eskola Bereziak. Jaso zure herrialdean ahalmen-urritasuna duten ikasleei erantzuna emateko elkarteen izenak eta haien funtzio nagusiak. Esate baterako: Bisitatu gertu duzuen Eskola Bereziren bat eta egin inkesta labur bat hango profesional batzuei, «Egon daiteke Eskola Berezia inklusioaren alde?» galderari erantzuteko. Esate baterako, honako galdera hauek egin ditzakezue: - Eskola Bereziak guztiz desagertuko direla uste al duzue inklusioaren mugimenduarekin? - Ba al duzue harremanik eskola arruntekin? Eskola Bereziari buruz gehiago hausnartzeko, irakur itzazue honako artikulu hauek: - Norwich, B. (2010). «Can we envisage the end of special educational needs? Has special educational needs outlived its usefulness?» The Psychology of Education Review, 34. lib., 2. zk., 13.-21.
69
Embed
PRAKTIKA. Eskola Berezia inklusioaren alde egon daiteke ... · «La inclusión educativa de alumnos con discapacidades graves y permanentes en la Unión ... cuatro esquinitas de nada;
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
35
PRAKTIKA. Eskola Berezia inklusioaren alde egon daiteke?
Ikasi dugun moduan, oraindik badaude Eskola Bereziak. Jaso zure herrialdean
ahalmen-urritasuna duten ikasleei erantzuna emateko elkarteen izenak eta haien
funtzio nagusiak. Esate baterako:
Bisitatu gertu duzuen Eskola Bereziren bat eta egin inkesta labur bat hango profesional
batzuei, «Egon daiteke Eskola Berezia inklusioaren alde?» galderari erantzuteko.
Esate baterako, honako galdera hauek egin ditzakezue:
- Eskola Bereziak guztiz desagertuko direla uste al duzue inklusioaren
mugimenduarekin?
- Ba al duzue harremanik eskola arruntekin?
Eskola Bereziari buruz gehiago hausnartzeko, irakur itzazue honako artikulu hauek:
- Norwich, B. (2010). «Can we envisage the end of special educational needs? Has
special educational needs outlived its usefulness?» The Psychology of Education
Review, 34. lib., 2. zk., 13.-21.
36
- Norwich, B. (2008). «What future for special schools and inclusion? Conceptual and
professional perspectives». British Journal of Special Education, 35. lib., 3. zk., 136.-
143.
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
37
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
38
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
39
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
40
PRAKTIKA. Gela egonkorrari buruzko hausnarketa
Ikastetxe arruntetan ere badago aukera gela egonkorra kontuan izateko. Bilatu gela
egonkorrari buruzko informazioa, honako galdera hauek erantzun ahal izateko:
- Zer da gela egonkorra?
- Nori zuzenduta dago? Nolako hezkuntza-premia bereziak izaten dituzte ikasle horiek?
- Nolakoa izaten da gela egonkorraren curriculum-proiektua?
- Gela egonkorraren lana eskolaren antolaketaren barnean egon daiteke? Zer
zentzutan?
- Uste al duzue gela egonkorraren aukera inklusioaren filosofian koka daitekeenik?
Zergatik?
PRAKTIKA. Hezkuntza Bereziko profesionalen funtzioak
Hezkuntza Bereziko talde profesionalaren lana birplanteatu behar dela argudiatzen da.
Bila ezazue informazioa honako galdera hauek erantzuteko:
- Laguntza-irakasleek non egiten dute lan? Noiz? Nola?
- Zein izan beharko lirateke profesional horiek egin beharreko funtzioak inklusioaren
alde murgiltzeko?
Uste al duzue, Lorenz-ek (2002) aipatzen duen moduan, irakasle horiek honako
portaera desegoki hauek ager ditzaketela gela arruntean laguntza ematen dutenean?
Bururatzen al zaizkizue portaera desegoki gehiago?
a) Ikaslea kudeatzeko ardura hartzea, irakasle arrunta alde batera utzita.
b) Ikasleak jasotzen duen irakasteko kalitatea gutxitzea.
c) Ikaslea klaseko curriculumetik isolatzea, banakako programetan zentratuz.
41
d) Ikaslea berdinen taldetik isolatzea.
e) Umea estigmatizatzea.
f) Nagusiarekiko mendekotasun-kultura sortzea.
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
42
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
43
* Loiuko Aspace ikastetxe berezia
44
PRAKTIKA. Europako ikuspegia ahalmen-urritasun larrien aurrean
Irakurri honako artikulu hau hainbat herrialdetan ahalmen-urritasun larriak dituzten
ikasleei emandako hezkuntza-erantzuna aztertzeko, eta egin eskema.
- López-Torrijo, M. (2009). «La inclusión educativa de alumnos con discapacidades
graves y permanentes en la Unión Europea». RELIEVE, 15. lib., 1. zk., 1-20.
http://www.uv.es/RELIEVE/v15n1/RELIEVEv15n1_5.htm
1.2. Integrazioaren eta inklusioaren arteko desberdintasunak
Baina berdina da integrazioa eta inklusioa? Uste dugu bi hitzak agertu ziren unean
kokatu behar direla. Parrilla Lastas-ek (2002:15) baztertzetik inklusiora partekatutako
bidea deskribatzen digu honako lauki honetan:
Gizarte-klasea Kultur taldea Generoa Ahalmen-
urritasuna
1. Baztertzea Ez eskolatzea Ez eskolatzea Ez eskolatzea Haur-hilketa/
Barneratzea
2. Segregazioa Eskola graduatua Zubi-eskola Banatutako
eskolak:
neskak
Eskola
bereziak
3. Integrazioa Besarkadura
(comprehensividad)
(50-60)
Osabidezko
hezkuntza.
Hezkuntza
kulturaniztuna
(80)
Hezkidetza
(70)
Eskolan
integratzea
(60)
4.
Berrantolaketa
Hezkuntza
inklusiboa
Hezkuntza
inklusiboa
(Kulturarteko
hezkuntza)
Hezkuntza
inklusiboa
Hezkuntza
inklusiboa
45
Hezkuntzako lehenengo etapan, bai sexu, kultura edo ahalmen-urritasunagatik beren
komunitateko bizitza sozialetik eta hezkuntzatik baztertuta izaten diren talde sozialak
baztertzeaz, bai hezkuntza- eta gizarte-bazterkeriaz hitz egiten dugu.
Bigarren etapan, hezkuntzaren eskubidea onartzen da, taldeak bereiziz; hau da,
hezkuntza-politika bereziak sortzen dira talde desberdinentzat. Garai horretako bi
adibide on dira: neskentzako eskolak eta Hezkuntza Bereziko ikastetxeak.
Hirugarren etapan, desberdintasun sozialen eta hezkuntzakoen salaketa eta eskubide
zibilen aldeko mugimenduen garrantzia aldaketa sozial baten protagonista bihurtzen
da, askoz demokratikoagoak eta berdinzaleagoak diren posizio batzuen inguruan.
Eskola arruntean talde desberdinak barne hartzeko helburuarekin agertzen diren
erantzun berriak dira besarkadura, osabidezko hezkuntza, hezkidetza eta integrazioa.
Baina, nahiz eta aurrerapena izan, desberdintasunak islatzen dira oraindik ere.
Azkenik, laugarren etapak eskola inklusibora garamatza. Gizarte inklusiboa,
berdinzalea eta, beraz, desberdintasunak jasoko dituen eskola bat sortzeko beharra da
azken garaiotako helbururik garrantzitsuena, hau da, gaur egunekoa. Horretarako,
eskola inklusiboa gizarte inklusiborantz abiatzeko betebeharra da, baina ez bakarra.
Inklusio hitza aurrerapausoa da eskola bat sortzeko erabiltzen dugun erreferentziazko
marko teorikoan. Hau da, integrazioa ahalmen-urritasunaren eredu medikotik hurbilago
dago (ikaslea arazo moduan ikusten da, eta pertsona aldatu behar da sisteman
kokatzeko); inklusioa, berriz, ahalmen-urritasunaren eredu sozialarekin erlazionatzen
da, hau da, oro har, eskola eta hezkuntza-sistema aldatu behar dira ikasle guztien
premiak betetzeko (Miles, 2000; Stubbs, 2002; Dutch Coalition on Disability and
Development-DCDD, 2006). Integrazio kontzeptuak baztertuta izan diren pertsonak
integratu behar direla aipatzen du; inklusio hitza, berriz, giza eskubideei dagokie, eta
etika berri baten alde egiten da. Alde horretatik, Parrillak (2002) garatutako ideia
partekatzen dugu, honako hau aipatzen duenean:
- Inklusioa ez da beste ikuspegi bat. Nahiz eta literaturan beste ikuspegi edo
ideologia bat bezala agertu, hori baino askoz gehiago da. Integrazioaren
planteamenduei dagokienez, aberaste ideologikoaren eta kontzeptualaren
prozesua da.
46
- Inklusioa ez da hezkuntzaren esparrura soilik mugatzen. Bizitzako esparru
guztiek (sozialak, lan-mundukoak, familiak, eta abarrek) izan behar dute
kontuan XX. mendeko gizartea ulertzeko modu hau; eta horrela, zeharkako
ideia bihurtuko da.
- Inklusioak berdintasuna azpimarratzen du diferentzia baino gehiago.
Denontzako komunitateak sortzeko eskubidea nabarmentzen da, diferentzia
balioetsiz, baina berdintasunaren oinarrizko onarpenean murgilduta.
- Inklusioak hezkuntza orokorra aldatu nahi du. Orain ez dagokie talde batzuei
bakarrik, baizik eta ikasle guztiak barne hartzen dituen hezkuntzari dagokio.
- Inklusioa etika berri bat da, aukera-berdintasunean oinarritutako balio berriak
dira. Eskola orain arte ia entzun ez diren ahotsak entzutera ireki nahi da
(ahotsa izan badute, botorik gabe bada ere).
- Inklusioa kultura eta hezkuntza aldetik aberastea da.
Laburbilduz, honako hauek izango lirateke integrazioaren eta inklusioaren arteko
desberdintasunik garrantzitsuenak (Arnáiz Sánchez, 2003; Moriña Díez, 2004;
Carretero Díaz, 2005; Luque Parra, 2006):
Integrazioa Inklusioa
Arnáiz Sánchez (2003)
- Lehiaketa
- Hautaketa
- Banakotasuna
- Aurreiritziak
- Ikuspegi banakatua
- Eredu tekniko-arrazionala
- Kooperazioa / elkartasuna
- Diferentziak errespetatzea
- Komunitatea
- Diferentziak balioestea
- Denontzako hobekuntza
- Ikerkuntza erreflexiboa
Moriña (2004)
47
- Erreferentziazko markoa:
normalizazioa
- Objektua: Hezkuntza Berezia
- Hedapena: hezkuntza-premia
bereziak dituzten ikasleak
- Oinarria: berdintasuna
- Fokua: ikasleengan jartzen du
arreta
- Erreferentziazko markoa: giza
eskubideak
- Objektua: Hezkuntza Orokorra
- Hedapena: ikasle guztiak
- Oinarria: ekitatea
- Fokua: ikastetxea eta komunitatea
Carretero Díaz (2005)
- Ikaslearengan zentratutako esku-
hartzea.
- Ikasgelan eta curriculumenean
mugatutako ekintza.
- Diagnostikoa eta neurrien agindua.
- Norbanakoaren curriculum-
egokitzapena, ikaslearengan
zentratuta.
- Hezkuntza-premia bereziak
dituzten ikasleentzako programazio
desberdina.
- Ikasleari laguntza indibiduala.
- Ikasleari laguntzeko pertsonala.
- Espezialistek hezkuntza-premia
bereziak dituzten ikasleak
ebaluatzen eta balioesten dituzte.
- Ingurunean zentratutako esku-
hartzea.
- Ekintzak ikastetxea eta haren
antolaketa barne hartzen ditu.
- Arazoak konpontzeko lankidetza.
- Estrategiak, irakasleen
metodologia eta ikastetxearen
antolaketa aldatzea.
- Denontzat baliagarria den
hezkuntza.
- Irakasleei eta komunitateari
laguntza.
- Laguntza-profesionalek irakasleei
aholkatzen die.
- Espezialistek inklusio-prozesua
aholkatzen dute.
Luque Parra (2006)
- Sartzeko atea, kanpotik barrurako
norabidean.
- Programa operatiboa eta
hezkuntza-politika ekintza.
- Bazterkeria saihestu nahi du.
- Kide izatea eta parte-hartze
markoa.
- Balio eta sinesmenen sistema.
- Komunitatea laguntzen du.
Honako grafiko hauek (Miles, 2000; Unesco, 2005:24) argitasunez adierazten dituzte
aipatu ditugun desberdintasun horiek. Batek Hezkuntza Berezitik Hezkuntza
48
Inklusibora jarraitutako prozesua azaltzen du (Miles, 2000), eta besteak argi uzten
Blanco, 2005; Moya Maya, Martínez Ferrer eta Ruiz Salguero, 2005). Eredu horretatik,
aniztasunari erantzutea lankidetzazko lana da, «sareko lana»; hau da, hezkuntza-
prozesuan inplikatuta dauden eragile guztien «lankidetzazko sareak,
interdependentzia, elkarrekiko laguntza eta babesa» (Parrilla, 2005; Nieto Cano eta
Portela Pruaño, 2006; Echeita, 2008). Laguntza-irakasleak eta espezialistak ez ditu
soilik irakasleak kontuan hartuko, baizik eta lankidetzazko eredu zabal batetik familien
eta komunitatearen esparrura zabaldu daitezke. Honako lauki honetan aurkezten
ditugu eredu honek dituen ezaugarririk garrantzitsuenak (Darreche eta Zenitagoia,
2008:2383):
3 Parrilla, A. (1996): «Apoyo interno: Modelos y funciones», in Apoyo a la escuela: Un proceso de colaboración, 81-113. Bilbo: Mensajero. Itzultzaileak: B. Martínez, V. Pérez-Sostoa, A. Martínez, J. Galarreta, J. Monzón, J.R. Orcasitas eta A. Mendizabal.
76
Irakasleen laguntzari dagokionez, joera bat azpimarra daiteke: geroz eta hedatuago
dagoen irakasleen arteko laguntza-taldeena (GAEPS) (Parrilla Latas eta Daniels,
1998). Irakasleen arteko laguntza-taldeak erreferentzia egiten dio ikastetxe edo
zonalde bereko irakasleen lankidetza-lanari; hau da, zalantzak, zailtasunak,
konponbideak bilatzeko eta partekatzeko topagunea da.
77
Ikasleen laguntzari dagokionez, laguntzen duten ikasleak errekurtso bihurtzea da.
Horrelako laguntza mota batzuk, adibidez, honako hauek izango lirateke: kideen arteko
tutoretzak, taldean oinarritutako ikaskuntza kooperatiboaren metodoak, plangintza-
zereginetan ikasleen parte hartzea, etab. (Arnáiz Sánchez, 2003).
Familien laguntzari dagokionez, nabaria da hezkuntzan funtsezkoa dela haien papera
ere. Hala ere, eskolaren eta familiaren arteko harremanak, praktikan, ez dira beti
positiboak izaten. Gure gizartearen gaur egungo aldaketek ere egokitzapenak eragiten
dituzte harreman horietan. Familia bera aldatzen ari da, beste familia mota batzuk
sortzen ari direlako, eta eskolak horretaz ohartu behar du. Batzuetan, familiaren eta
eskolaren arteko harremana aurkarien lasterketa bihur daiteke, eta ez talde bereko
partekatutako errelebo-lasterketa bat. Hausnartzeko gonbitea egiten diguten pelikula
batzuetan, ikus daiteke nola inplikatzen diren familiak eskolan; esate baterako, Hoy
empieza todo pelikulan (Bertrand Tavernier, 1998, Frantzia). Pertsonak inplikatzen
direnean, aldaketak lor daitezke eta, eskolaren eta familiaren arteko harremanean, biek
partekatu behar dute hezkuntza-proiektu bat.
Irakasleek konpromiso pedagogiko handiagoa eskatzen diete familiei hezkuntzan.
Baina ikastetxeak familiak inplikatzen ez direlako kexatzen direnean, hausnartu
beharrekoa da ikastetxe berean komunikatzeko kanalak nolakoak diren ere. Familien
inplikazioa era askotakoa izan daiteke: seme-alabek eskolako lanak egingo dituzten
kezka izatetik, ikastetxearen proiektuan modu aktiboan parte hartzera. Beraz, ez da
denaren ala ezerezaren kontua.
Eskolaren eta familiaren arteko ardatza indartzeko asmoarekin, hainbat proiektu sortu
dira. Atlantida proiektua da bat; horren oinarri teorikoak eskola demokratikoetan
(Dewey) oinarritzen dira, ikastetxeko ateak komunitateari zabaltzeko nahiarekin (Apple
eta Beane, 1999; Luengo Horcajo, 2006). «Litekeena da gurasoak eskolara joatea,
ikastetxearen eta seme-alaben bizitzaren etorkizunean zuzenean eragina duten
erabakietan botererik badute» (Apple eta Beane, 1999:126).
Ikaskuntza-komunitateko proiektua da beste adibide bat, zeinetan familiak, auzoak!
eta interakzioa kontuan izanda. Baina, erronkak planteatzen dituen eskola ere bada,
bai pertsonak bai sistemak hobe daitezkeela ulertzen baitu. Erronken artean, honako
hauek azpimarra ditzakegu: curriculuma berriro pentsatzea, aniztasuna modu zabalean
ulertzea, ikastetxearen kultura eta antolakuntza aldatzea, ikasgelaren antolakuntza
berregitea.
«Ez jarri inoiz zalantzan konprometitutako herritarren talde txiki batek mundua alda
dezakeela: izan ere, beti izan da horrela» (Margaret Mead).
94
BIBLIOGRAFIA
Ainscow, M. (2003). «Using teacher development to foster inclusive classroom practices». Booth, T; Nes, K. and Strømstad, M. (2003). Developing Inclusive Teacher Education (15-32). Londres: RoutledgeFalmer. Ainscow, M. (2005). «Desarrollo de sistemas educativos inclusivos» in Actas del Congreso Guztientzako Eskola (arg.), La respuesta a las necesidades educativas especiales en una Escuela Vasca. Gasteiz: Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia. Ainscow, M., Booth, T., & Dyson, A. (2006). Improving Schools, Developing Inclusion. Londres: Routledge. Ainscow, M., Hopkins, D., Soutworth, G., & West, M. (2001). Hacia escuelas eficaces para todos: Manual para la formación de equipos docentes. Madril: Narcea. Alonso-Alegre, S. eta Tébar, L. (2004). «Diferentes pero juntos, aquí hay sitio para todos». Revista FERE-CECA, 450. zk. Alonso Olea, M.J. (2002). «Para saber más». Cuadernos de Pedagogía, 316. zk., 65-67. Apple, M.W. & Beane, J.A. (bil.) (1999). Escuelas democráticas. Madril: Morata. Armstrong, A.C., Armstrong, D. eta Spandagou, I. (2010). Inclusive Education: International Policy & Practice. Londres: SAGE Publications Ltd. Arnáiz Sánchez, P. (2003). Educación inclusiva: Una escuela para todos. Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. Arnáiz Sánchez, P. (2005). Atención a la diversidad: Programación curricular. Costa Rica: Euned. Arnáiz Sánchez, P. & Ortiz González, M.P. (1997). «El derecho a una educación inclusiva» in Sánchez Palomino, A & Torres González, J.A. (koord.), Educación Especial: Una perspectiva curricular, organizativa y profesional (191-206). Madril: Ediciones Pirámide, S.A. Arregi Martínez, A., Sainz Martínez, A., Tambo Hernández, I., & Ugarriza Ocerin, J. (2006). La respuesta del sistema educativo vasco a las necesidades educativas especiales en Educación Primaria. Bilbo: ISEI-IVEI. Bailey, J. (1998). «Australia: Inclusion through categorisation» in Booth, T. & Ainscow, M. (arg.), From them to us: An international study of inclusion in education. Londres: Routledge. Ballard, K. (1995). «Inclusion, paradigms, power and participation» in Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (arg.), Towards Inclusive Schools? Londres: Fulton. Barton, L. (2000). «Sociedad y multiculturalismo». Educación, Desarrollo y Diversidad, 2, 37-56.
95
Bautista Vallejo, J.M. (1996). «El currículum oculto: Lo implícito en nuestras acciones». Comunidad Educativa, 230. zk., 31-33. Bersanelli, S.L. (2008). «La gestión pública para una educación inclusiva». REICE: Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 6. lib., 2. zk., 58-70. Blanco, R. (2005). «La atención a la diversidad en el aula y las adaptaciones del currículo» in Marchesi, A., Coll, C., & Palacios, J. (bil.), Desarrollo Psicológico y educación. 3. Trastornos del desarrollo y necesidades educativas especiales (411-437). Madril: Alianza Editorial, S.A. Booth, T. (2000). «Inclusion and exclusion policy in England: Who controls the agenda?» in Amstrong, D., Amstrong, D., & Barton, L. (arg.), Inclusive Education. Policy, contexts and comparative perspectives (78-98). Londres: David Fulton Publishers. Booth, T. & Ainscow, M. (2005). Hezkuntza ebaluatzeko eta hobetzeko gida: Eskoletako ikaskuntza eta partaidetza garatuz. Gasteiz: Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia. Booth, T., Ainscow, M., Black-Hawhins, K., Vaughan, M., & Snow, L. (2000). Index for inclusion: Developing learning and participation in schools. Briston: Centre for Studies on Inclusive Education. Booth, T. & Black-Hawkins, K. (2005). «Developing learning and participation in countries of the South: The role of an index for inclusion». http://www.eenet.org.uk [On-line]. Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Cambridge: Harvard University Press. Bronfenbrenner, U. (1987). La ecología del desarrollo humano. Bartzelona: Paidós. Cardona Moltó, M.C. (2006). Diversidad y educación inclusiva: Enfoques metodológicos y estrategias para una enseñanza colaborativa. Madril: Pearson Educación, S.A. Carretero Díaz, M.Á. (2005). Más allá del año europeo de la discapacidad 2003. De discapacitados a capacitados. Educación Especial para profesores. Leon: Unibertsitatea, Argitalpenen Idazkaritza. Castelló Tarrida, A. (2001). «Procesos cognitivos en el profesor» in Sipán Compañé, A. (koord.), Educar para la diversidad en el siglo XXI (187-212). Zaragoza: Mira Editores, S.A. Cheminais, R. (2003). Closing the Inclusion Gap: Special and Mainstream Schools Working in Partnership. Londres: David Fulton Publishers Ltd. Corbett, J. (1999). «Inclusion and exclusion» in Barton, L. & Armstrong, F. (arg.), Difference and difficulty: Insights, issues and dilemmas. Sheffield: University of Sheffield, Departmet of Educational Studies.
96
Corbett, J. & Slee, R. (2000). «An international conversation on inclusive education» in Amstrong, F., Amstrong, D., & Barton, L. (arg.), Inclusive Education. Policy, contexts and comparative perspectives (133-146). Londres: David Fulton Publishers.
Darreche, L. eta Zenitagoia, E. (2008). Hezkuntza Bereziaren Oinarri Pedagogikoak. Bilbo: Udako Euskal Unibertsitatea.
Darreche, L. (2010). El análisis ecológico del aula desde los principios de la escuela inclusiva: Estudio de Casos (Doktorego tesia). Deustuko Unibertsitatea.
Darretxe, L. eta beste batzuk (2010). Hezkuntza inklusiorako gida. Bilbo: FEVAS. http://www.fevas.org/eu/fevas/dokumentuak/fevas-en-dokumentuak-/hezkuntza
Darreche, L., González, A. eta Goikoetxea, J. (2010). «¿La educación inclusiva como utopía que nos ayuda a caminar?», in Congreso Iberoamericano de Educación-Metas 2021, Buenos Aires, 2010.
Dedridge, S. (2007). «Including Pupils with Autistic Spectrum Disorder». MacConville, R. Looking at Inclusion: Listening to the Voices of Young People (15-38). Londres: SAGE Publications Company. Delgado-Gaitan, C. (2001). The Power of Community. Mobilizing for Family and Schooling. Lanham: Rowman & Littlefield. Delors, J. (1996). La educación encierra un tesoro. Madril: Santillana Ediciones Unesco. Díaz Barriga, A. (2006). «La educación en valores: Avatares del currículum formal, oculto y los temas transversales». Revista electrónica de investigación educativa, 8. lib., 1. zk. Duran, D., Echeita, G., Giné, C., Miquel, E., Ruiz, C., & Sandoval, M. (2005). «Primeras experiencias de uso de la guía para la evaluación y mejora de la educación inclusiva (Index for Inclusion) en el estado español», Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 3, 1. zk., 464-467. Dutch Coalition on Disability and Development (DCDD) (2006). All Equal, All Different. Towards an Inclusive Policy [On-line]. Dyson, A. (2001). «Dilemas, contradicciones y variedades en la inclusión» in Verdugo, M.A. & De Jordán de Urríes Vega, F.J. (arg.), Apoyos, autodeterminación y calidad de vida (145-160). Salamanca: Amarú. Echeita, G. (2008). «Inclusión y exclusión educativa. Voz y quebranto». REICE: Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 6. lib., 2. zk., 9-18. Echeita, A., Martín, Soler, A., Rodríguez, Parrilla, Font, Duran eta Miquel (2004). «Escuelas inclusivas», Cuadernos de Pedagogía, 331, 49-80. Echeita Sarrionandia, G. (2006). Educación para la inclusión o educación sin exclusiones. Madril: Narcea, S.A. Elboj Saso, C. & Oliver Pérez, E. (2003). «Las comunidades de aprendizaje: Un modelo de educación dialógica en la sociedad del conocimiento», Revista Interuniversitaria de Formación del Profesorado, 17 (3), 91-103.
97
Elboj, C., Puigdellívol, I., Soler, M., & Valls, R. (2002). Comunidades de aprendizaje: Transformar la educación. Bartzelona: Graó. Epstein, J. (2001). «School, family and community partnerships: Preparing educators and improving schools in Bouder». Westview Press. Escudero Muñoz, J.M. (1990). El centro como lugar de cambio educativo: La perspectiva de la colaboración. Bartzelona: Congreso Internacional de Organización Escolar. Escuelas Católicas (2007). Programa EGERIA para la inclusión del alumnado inmigrante en la escuela intercultural. www.ferececa.es [On-line]. Fernández Batanero, J.M. (2010). «Estrategias y prácticas educativas eficaces para la inclusión educativa: Un estudio de caso en Andalucía». Archivos Analíticos de Políticas Educativas, 18. lib., 22. zk. Ferrada, D. & Flecha, R. (2008). «El modelo dialógico de la pedagogía: Un aporte desde las experiencias de comunidades de aprendizaje». Estudios Pedagógicos XXXIV, 1. zk., 41-61. Flavell, L. (2001). Preparing to Include Special Children in Mainstream Schools: A practical guide. Londres: David Fulton Publishers Ltd. Flecha, R. (2004). Las Comunidades de Aprendizaje. Una manera de "hacer escuela" [On-line]. Gairín Sallán, J. (2001). «Una escuela para todos: Un reto social y educativo» in Sipán Compañé, A (koord.), Educar para la diversidad en el siglo XXI (241-266). Zaragoza: Mira Editores, S.A. Galarreta Lasa, J. (1995). La formación profesional de jóvenes con necesidades educativas especiales. Análisis descriptivo evolutivo de la situación de Gipuzkoa y proyección en el País Vasco. Donostia: DOE-UPV . Galeano, E. (2006). Las palabras andantes. Madril: Siglo XXI de España Editores, S.A. Gallego Vega, C. (1999). «Un modelo de apoyo: Trabajo colaborativo entre profesores para la atención a la diversidad» in Pallarés, J.J. (koord.), Estrategias de atención a la diversidad. Huelva: Hergués. García Pastor, C. (1995). Una escuela común para niños diferentes: La integración escolar. Bartzelona: EUB. García, E. (2002). Student Cultural Diversity. Understanding and meeting the Challenge. Boston: Houghton Mifflin Company. Garvín, R. (2008). La Educación Infantil en la Comunidad de Madrid. http://recuperarmadrid.blogspot.com/ [On-line]. Giné Giné, C. & Ruiz Bel, R. (1999). «Los servicios de apoyo psicopedagógico» in C. Monereo & I.C. Solé (arg.), El asesoramiento psicopedagógico: Una perspectiva profesional y constructivista (113-125). Madril: Alianza Editorial, S.A.
98
González González, M.T. (2008). «Diversidad e inclusión educativa: Algunas reflexiones sobre el liderazgo en el centro escolar». REICE: Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 6. lib., 2. zk., 82-99. Hamilton, S.F. (1983). «The social side of schooling: Ecological studies of Classrooms and Schools». The Elementary School Journal, 83. lib., 4. zk., 313-334. Happé, F. (1994). Introducción al autismo. Madril: Alianza Editorial. Hargreaves, A., Hester, S., & Mellor, F. (1978). Deviance in Classrooms. Londres: Routledge and Kegan Paul. Hayward, A. (2006). Making inclusion happen: A practical guide. Londres: Paul Chapman Publishing. Henderson, A. & Mapp, K. (2002). A New Wave of Evidence. The Impact of School, Family and Community on Student Achievement. Annual Synthesis. Heward, W. (2000). Niños excepcionales: Una introducción a la educación especial. Madril: Pearson Educación, S.A. Horne, P.E. and Timmons, V. (2009). «Making it work: teachers’ perspectives on inclusion». International Journal of Inclusive Education, 13. lib., 3. zk., 273-286. INCLUD-ED: Strategies for inclusion and social cohesion in Europe from education (2007a). Report 1: Review of the literature on educational reforms, theories and policy developments in Europe. INCLUD-ED [On-line]. INCLUD-ED: Strategies for inclusion and social cohesion in Europe from education (2007b). Working Paper: Effective Educational Practices in Europe. INCLUD-ED [On-line]. Jiménez Martínez, P. & Vilà Suñé, M. (1999). De educación especial a educación en la diversidad. Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. Knowles, G. (arg.) (2006). Supporting Inclusive Practice. Londres: David Fulton Publishers Ltd. Leinhardt, G., Weidman, C. eta Hammond, K. (1987). «Introduction and integration of classroom routines by expert teachers». Curriculum Inquiry, 17, 2, 135-176. Lobato Quesada, X. (2001). Diversidad y educación: La escuela inclusiva y el fortalecimiento como estrategia de cambio. Bartzelona: Ediciones Paidós Ibérica, S.A. López Cruz, M. (2008). «Redes de apoyo para promover la inclusión educativa: Una revisión de algunos equipos y recursos». REICE: Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 6. lib., 2. zk., 200-211. López Melero, M. (1995). «Diversidad y cultura: Una escuela sin exclusiones». Kikiriki, 38, 26-38. López Melero, M. (2001). «La cultura de la diversidad o el elogio de la diferencia y la lucha contra las desigualdades» in Sipán Compañé, A. (koord.), Educar para la diversidad en el siglo XXI (31-65), Zaragoza: Mira Editores, S.A.
99
López Melero, M. (2004). Construyendo una escuela sin exclusiones: Una forma de trabajar en el aula con proyectos de investigación. Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. López-Torrijo, M. (2009). «La inclusión educativa de alumnos con discapacidades graves y permanentes en la Unión Europea». RELIEVE, 15. lib., 1. zk., 1-20. http://www.uv.es/RELIEVE/v15n1/RELIEVEv15n1_5.htm Lorenz, S. (2002). First Steps in Inclusion. Londres: David Fulton Publishers Ltd. Luengo Horcajo, F. (2006). «El proyecto Atlántida: Experiencias para fortalecer el eje escuela, familia y municipio». Revista de Educación, 339, 177-194. Luque Parra, D.J. (2006). Orientación educativa e intervención psicopedagógica en el alumnado con discapacidad: Análisis de casos prácticos. Archidona: Ediciones Aljibe, S.L. Macarulla, I. eta Saiz, M. (koord.) (2009). Buenas prácticas de escuela inclusiva. La inclusión de alumnado con discapacidad: Un reto, una necesidad. Bartzelona: Graó. MacConville, R. and Rhys-Davies, L. (2007). «Including Pupils with Visual Impairment». MacConville, R. Looking at Inclusion: Listening to the Voices of Young People (39-65). Londres: SAGE Publications Company. MacConville, R., Dedridge, S. eta Gyulai, A. (2007). «Including Pupils with Specific Learning Difficulties». MacConville, R. Looking at Inclusion: Listening to the Voices of Young People (67-98). Londres: SAGE Publications Company. MacConville, R. eta Dedridge, S. (2007). «Including Pupils with Physical Disabilities». MacConville, R. Looking at Inclusion: Listening to the Voices of Young People (p.127-150). Londres: SAGE Publications Company. MacConville, R. eta Palmer, J. (2007). «Including Pupils with Hearing Impairment». MacConville, R. Looking at Inclusion: Listening to the Voices of Young People (99-126). Londres: SAGE Publications Company. Marchesi, A. (2005). «Del lenguaje de la deficiencia a las escuelas inclusivas» in Marchesi, A., Coll, C., & Palacios, J. (bil.), Desarrollo Psicológica y educación. 3. Trastornos del desarrollo y necesidades educativas especiales (21-43). Madril: Alianza Editorial, S.A. Marchena Gómez, R. (2005). Mejorar el ambiente en las clases de Secundaria: Un enfoque práctico para responder a la diversidad desde el aula. Archidona: Ediciones Aljibe, S.L. Medina, A. (1992). La interacción en el aula . Madril: Cincel. Meijer, C. (arg.) (2005). Educación inclusiva y prácticas en el aula en Educación Secundaria. Danimarka: Agencia Europea para el desarrollo de la Educación Especial. Miles, S. (2000). Enabling Inclusive Education: Challenges and Dilemmas. Enabling Education Network [On-line]. Moliner García, O. (2008). «Condiciones, procesos y circunstancias que permiten avanzar hacia la inclusión educativa: Retomando las aportaciones de la experiencia
100
Canadiense», REICE: Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 6. lib., 2. zk. Moliner García, O., Sales Ciges, A., Fernández Berruelo, R., & Traver Martí, J.A. (2008). «Análisis de las variables que facilitan y dificultan la atención a la diversidad, según la percepción de psicopedagogos y profesorado de Secundaria», Revista Iberoamericana de Educación, 45. lib., 6. zk. Moriña Díez, A. (2004). Teoría y práctica de la educación inclusiva. Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. Moriña, A. (2008). La escuela de la diversidad: Materiales de formación para el profesorado. Madril: Síntesis. Moya Maya, A. (2002). El profesorado de apoyo: ¿Dónde?, ¿cuándo?, ¿cómo?... realiza su trabajo. Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. Moya Maya, A., Martínez Ferrer, J., eta Ruiz Salguero, J.M. (2005). Una alternativa de apoyo en los centros: El modelo de apoyo curricular. Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. Murillo Torrecilla, J. (2003). «El movimiento teórico-práctico de mejora de la escuela. Algunas lecciones aprendidas para transformar los centros docentes». REICE: Revista Electrónica Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación, 1. lib., 2. zk. Nieto Cano, J.M. (1996). «Apoyo educativo a los centros escolares y necesidades especiales» in Illán Romeu, N. (koord.). Didáctica y organización en educación especial (109-156). Malaga: Ediciones Aljibe. Nieto Cano, J.M. & Portela Pruaño, A. (2006). «Una perspectiva ampliada sobre el asesoramiento en educación», Revista de Educación, 339, 77-96. Norwich, B. eta Kelly, N. (2004). «Pupils’ views on inclusion: moderate learning difficulties and bullying in mainstream and special schools», British Educational Research Journal, 30. lib., 1. zk., 43-65. Norwich, B. (2008). «What future for special schools and inclusion? Conceptual and professional perspectives», British Journal of Special Education, 35. lib., 3. zk., 136-143. Norwich, B. (2010). «Can we envisage the end of special educational needs? Has special educational needs outlived its usefulness?», The Psychology of Education Review, 34. lib., 2. zk., 13-21. O'Brien, T. & Guiney, D. (2003). Atención a la diversidad en la enseñanza y el aprendizaje: Principios y práctica. Madril: Alianza Editorial, S.A. Orcasitas, J.R. (1988). «La integración del deficiente en la Educación Escolar» in Hainbat autore (arg.), Educación, Cultura y Sociedad. I Congreso. Bilbao, 12-14 Marzo de 1987 (235-240). Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia. Orcasitas, J.R. (2005). «20 años de integración escolar en el País Vasco: Haciendo historia..., construyendo un sistema educativo de calidad para todos» in Actas del Congreso Guztientzako Eskola (arg.), La respuesta a las necesidades educativas
101
especiales en una escuela vasca inclusiva (37-93). Gasteiz: Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia. Parcerisa Aran, A. (1999). «¿Qué es el currículum oculto?» in Eufonía: Didáctica de la música, 17. zk., 6-14. Parrilla Latas, Á. & Daniels, H. (1998). Creación y desarrollo de grupos de apoyo entre profesores. Bilbo: Ediciones Mensajero. Parrilla Latas, Á. (1992). La integración escolar como experiencia institucional. Sevilla: Grupo Investigación Didáctica Universidad de Sevilla. Parrilla Latas, Á. (1996). Apoyo a la escuela: Un proceso de colaboración. Bilbo: Ediciones Mensajero, S.A. Parrilla Latas, A. (2000). Proyecto docente e Investigador I. Parrilla Latas, Á. (2002). «Acerca del origen y sentido de la educación inclusiva». Revista de Educación, 327. zk., 11-29. Parrilla Latas, A. (2003). «La respuesta educativa a la diversidad» in Cano González, R. (koord.), N. García Nieto, A. Parrilla Latas, I. Paula Pérez, E. Sánchez Manzano, & T. Susinos Rada (arg.), Bases pedagógicas de la educación especial: Manual para la formación inicial del profesorado (95-130). Madril: Editorial Biblioteca Nueva, S.L. Parrilla Latas, A. (2004). «La construcción del aula como comunidad de todos». Organización y gestión educativa: Revista del Fórum Europeo de Administradores de la Educación, 12. lib., 2. zk., 19-23. Parrilla, A. (2005). «Gelakideak? Guztientzako heziketaren gakoak ikasgelan. Guztientzako Eskola Biltzarreko Aktak (Donostia, 2003)», Hezkuntza premia bereziei erantzuna guztientzako Euskal Eskolan, 113-142. Donostia: Eusko Jaurlaritzaren Argitalpen Zerbitzu Nagusia. Pérez Gómez, A. (1992). «Enseñanza para la comprensión» in Gimeno, J. eta Pérez Gómez, A. (arg.). Comprender y transformar la enseñanza, 78-112. Madril: Morata. Puigdellívol, I. (1998). La educación especial en la escuela integrada: Una perspectiva desde la diversidad. Bartzelona: Editorial Graó. Reynols, M., Wang, M.C., & Walberg, H.J. (1987). «The Necessary Restructuring of Special and Regular education». Exceptional Children, 53 (5), 391-398. Roaf, C. (2003). «Learning Support Assistants talk about inclusion». Nind, M., Rix, J., Sheehy, K. eta Simmos, K. Inclusive Education: Diverse Perspectives (221-240). Londres: David Fulton Publishers Ltd. Runswick-Cole, K. (2008). «Between a rock and a hard place: parents’ attitudes to the inclusion on children with special educational needs in mainstream and special schools», British Journal of Special Education, 35. lib., 3. zk., 173-180. Sacristán Lucas, A. (1987). Currículum oculto y discurso ideológico. Madril: Servicio de Publicaciones de la OEI.
102
Salvador Mata, F. & García Guzmán, A. (2005). «La organización del centro educativo para la Educación Especial» in F.Salvador Mata (arg.), Bases psicopedagógicas de la Educación Especial (79-103). Malaga: Ediciones Aljibe, S.L. Sánchez Bello, A. & Iglesias Galdo, A. (2008). «Currículum oculto en el aula: Estereotipos en acción» in Cobo Bedía, R. (koord.), Educar en la ciudadanía: perspectivas femeninas. Madril: Los Libros de la Catarata. Santos Guerra, M.A. (1993). La evaluación en Educación Primaria. Madril: MEC. Sapon-Shevin, M. (1996). «Full inclusión as disclosing tablet: revealing the flaws in our present system», Theory into Practice, 35 (1), 35-41. Sapon-Shevin, M. (2004). «Celebrar la diversidad, crear comunidad» in S. Stainback & W. Stainback (arg.), Aulas inclusivas: Un nuevo modo de enfocar y vivir el currículo (37-54). Madril: Narcea, S.A. Sebba, J. (1997). What works in inclusive education? Ilford: Barnardos. Skidmore, D. (2004). Inclusion: The dynamic of school development, Ingalaterra: Open University Press. Sheehy, K. (2003). «New technology and inclusion: the world (wibe web) is not enough». Nind, M., Rix, J., Sheehy, K. and Simmos, K. Inclusive Education: Diverse Perspectives (115-128). Londres: David Fulton Publishers Ltd. Slee, R. (1999). New Knowledge as a key for sustainable professional partnerships for inclusive education. Australian Guidance and Counselling Officers Association Conference, Perth. Stainback, W. & Stainback, S. (1989). «Un solo sistema, una única finalidad: La integración de la Educación Especial y de la Educación Ordinaria». Siglo Cero, 121, 26-28. Stainback, S. & Stainback, W. (2004). Aulas inclusivas: Un nuevo modelo de enfocar y vivir el currículo. Madril: Narcea, S.A. Ediciones. Stainback, S., Stainback, W., & Jackson, H.J. (2004). «Hacia las aulas inclusivas» in S. Stainback & W. Stainback (arg.), Aulas inclusivas: Un nuevo modo de enfocar y vivir el currículo (21-35). Madril: Narcea. Stubbs, S. (2002). Inclusive Education: Where there are few resources. The Atlas Alliance [On-line]. Susinos Rada, T. (2002). «Un recorrido por la inclusión educativa española. Investigaciones y experiencias más recientes», Revista de Educación, 327. zk., 49-68. Swedeen, B.L. (2009). «Signs of an Inclusive School: A parent’s perspective on the meaning and value of authentic inclusion», TEACHING Exceptional Children Plus, 5 (3), 1-14. Tomlinson, C.A. (2001). El aula diversificada. Dar respuesta a las necesidades de todos los estudiantes. Bartzelona: Octaedro. Tonucci, F. (2005). Con ojos de niño. Buenos Aires: Editorial Losada, S.A.
103
Uditsky, B. (1993). «From Integration to Inclusion: The Canadian Experience» in Slee, R. (arg.), Is there a desk with my name on it? The Politics of Integration (79-92). Londres: Falmer Press. Udvari-Solner, A. & Thousand, J. (1995). «Promising practices That Foster Inclusive Education» in Villa, R.A. & Thousand, J.S. (arg.), Creating an Inclusive School (87-109). Alexandria: ASCD. Unesco (2005). Guidelines for Inclusion: Ensuring Access to Education for All. Paris: Unesco. UNESCO & MEC (1994). «Declaración de Salamanca y Marco de Acción para las Necesidades Educativas Especiales». Aprobada por la Conferencia Mundial sobre necesidades educativas especiales: Acceso y calidad. Salamanca. Vargas Peña, J.M. (2007). «La diferencia como valor: Hacia una ciudadanía intercultural. Conceptualización de la diversidad cultural e intervención educativa». Profesorado, revista de currículum y formación del profesorado, 11. lib., 2. zk. Hainbat autore (2002). GUÍA INTER: Una guía práctica para aplicar la educación intercultural en la escuela. Universidad Nacional de Educación a Distancia [On-line]. Watkins, A. (arg.). (2007). Evaluación e inclusión educativa: Aspectos fundamentales en el desarrollo de la normativa y su aplicación. Danimarka: Agencia Europea para el desarrollo de la Educación Especial. Wolger, J. (2003). «Hacia el cambio» in Tilstone, C., Florian, L., & Rose, R. (koord.), Promoción y desarrollo de prácticas educativas inclusivas (123-138). Madril: Editorial EOS. Zabalza, M.A. (1987). Didáctica de la Educación Infantil. Madril: Narcea.