Prioriteringscentrum Linköpings universitet www.liu.se/prioriteringscentrum [email protected] Prioriteringar sept 2013
Jan 22, 2021
Prioriteringscentrum
Linköpings universitet
www.liu.se/prioriteringscentrum
Prioriteringar sept 2013
2
Sjätte nationella
prioriteringskonferensen
Prioriteringscentrum arrangerar en nationell
konferens om prioriteringar i vården vartannat
år.
Konferensen är ett forum för utbyte av
kunskap och en arena för debatt och dialog.
Nästa konferens arrangeras den
21-22 oktober 2011 i Västerås.
MARKERINGSYTA
FÖR BILDER
När du gör egna
slides, placera bilder
och andra
illustrationer inom
dessa fält. Titta
gärna i
”baspresentationen”
för exempel på hur
placeringen kan
göras.
Sjunde nationella
prioriteringskonferensen
Gävle 21-22 oktober 2013
Kom och pröva beslutstöd från Habilitering &
Hjälpmedel, Landstinget I Uppsala
Förskrivarstöd
vid användning av individuellt beslutsstöd
i samband med hjälpmedelsförskrivning
Habilitering och Hjälpmedel Uppsala
Vad menar vi egentligen….
då vi säger att vi ska effektivisera ?
då vi säger att vi ska ransonera?
då vi säger att vi prioriterar?
4
Att effektivisera vården innebär….
att förändra arbetet så att;
fler vårdbehov kan tillgodoses / bättre tillgodoses
till samma eller till och med lägre kostnad
vårdbehov kan oförändrat tillgodoses till lägre kostnad
fler vårdbehov kan tillgodoses/ bättre tillgodoses till en högre
kostnad men som anses rimlig i relation till effekten
5
Att prioritera innebär att ……..
Medvetet göra ett val mellan minst två, relevanta alternativ
så att en rangordning uppstår
6
Att ransonera vård
Innebär att medvetet inte
åtgärda ett behov optimalt
Optimalt åtgärdat behov =
bästa möjliga hälsa utifrån
rådande kunskapsläge om;
- rimlig tid
- rimlig kvalité
7
Optimal hälsa
Möjligt Ransonerat
Olika typer av ransonering
8
Målransonering att t ex sänka målet från att kunna ha
en meningsfull fritid till att endast
klara personlig vård
Tidsransonering köer, kortare besökstider
Utspädning glesare återbesök, billigare hjälpmedel
med sämre effekt/ fler biverkningar,
gruppinsatser med sämre effekt
Indikationsändring större/mindre problem innan behovet
åtgärdas
Bortval att inte alls åtgärda
Vad styr dina prioriteringar?
9
Vad styr prioriteringar i vården?
10
Läkarens kompetens och intresse
Den egna yrkesgruppens hälsosyn
Egen kompetens och intresse
Patientens/ företrädares upplevelse av behov
Politiska viljeyttringar och styrsystem
Organisation
Lagar
Kostnadseffektivitet
Lokaler och utrustning
Kultur och traditioner på arbetsplatsen
Yrkesmässig prestige
Prioriteringscentrums rapport 2004:3
11
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar
• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring
12
Öppen prioritering innebär att
Prioriteringarna är resultatet av medvetna, kända val
där
Grunderna/ principerna är kända
Konsekvenserna är kända
och
Tillgängliga för alla som önskar ta del av dem
Per-Erik Liss, rapport 2002:3, PrioriteringsCentrum
”Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en
begreppsanalys”
PrioriteringsCentrum -
Nationellt kunskapscentrum för
prioritering inom vård och omsorg.
”Valet står inte mellan öppna prioriteringar eller
inga prioriteringar alls utan mellan öppna eller
dolda prioriteringar”
Peter Garpenby, docent i hälso- och sjukvårdspolitik
14
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar
• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring
• Etisk plattform
Den etiska plattformen
15
Människovärdesprincipen (2§)
alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga
egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med den
etiska principen att låta människor stå tillbaka enbart på grund av t.ex. ålder,
livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden.
Behovs- solidaritetsprincipen (tillägg 2§)
resurserna bör satsas på de områden (verksamheter, individer) där behoven är
störst. Mer av vårdens resurser ska ges till de mest behövande, de med de
svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten.
Kostnadseffektivitetsprincipen
Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan
kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livsklvalitet
eftersträvas. (28 §, 3a§)
16
Behovsprincipen
Behov av vård omfattar hur svårt ett tillstånd är
men också förväntad patientnytta
”Den medicinska nyttoaspekten finns, enligt
utredningen, inbyggd i behovsbegreppet. Som behov
tidigare definierats har man endast behov av det
man har nytta av eller omvänt inte behov av det man
inte har nytta av”.
Socialdepartementet 1996/97:60 s 8
17
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar
är grunden för vårt arbete!
• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring
• Etisk plattform
• Bedömningsrätt
Vad säger hälso- och sjukvårdslagen om
prioriteringar?
18
Alla patienter har rätt till en bedömning om
det inte är uppenbart obehövligt
Hälso- och sjukvårdslagen (§ 2a)
19
Riksdagens riktlinjer för prioriteringar
är grunden för vårt arbete!
• Öppna prioriteringar – demokratisk förankring
• Etisk plattform
• Bedömningsrätt
• Livskvalitet = bota/ lindra
• Högt prioriterad – högre behovstäckning
• Mallar/ listor gäller på gruppnivå
• Bevakning av nedsatt autonomi
• Vårdåtgärder utan nytta – inga prioriteringsalternativ
• Egenvård – alltid prövas som prioriteringsalternativ
Prioriteringsdilemma
Här är två patientgrupper.
Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på hjälpmedel som skulle underlätta och de är av moderat kostnad.
Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på hjälpmedel som skulle underlätta och de är av moderat kostnad.
Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?
21
Prioriteringsdilemma
Här är två patientgrupper.
Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma hjälpmedel och de är av moderat kostnad.
Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma hjälpmedel men ni bedömer dem som kostsamma.
Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?
______________________________________________
___
Prioriteringsdilemma
22
Här är två patientgrupper.
Den ena har ett tillstånd som ni bedömer ha liten svårighetsgrad. Det finns förslag på verksamma hjälpmedel och de är av moderat kostnad.
Den andra gruppen har ett tillstånd som ni bedömer har stor svårighetsgrad. De förslag på hjälpmedel som finns är av moderat kostnad men bedöms ge en låg patientnytta.
Vilken patientgrupp bör få hjälp i första hand?
______________________________________________
___
23
Prövad alternativ etik för prioriteringar –
men förkastad i Prioriteringsutredningen
Nyttoprincipen
Lotteriprincipen
Efterfrågeprincipen
Självbestämmandeprincipen
Att prioritera i vården kommer
aldrig att vara lätt
………. men görs ändå!
Prioriteringscentrum
Linköpings universitet
www.liu.se/prioriteringscentrum
Tack och på återseende!