Pontus Fahlbeck, tidsandan och folkrörelserna Erik Ringmar, Statsvetenskapen, Lunds universitet1 I ett gåvobrev, dat erat Djursholm, 21 september , 11!, donerade den avgående chefredaktören, Pontus Fa hlbeck, generöst 2"#,### kronor till en stiftelse som skulle ansvara för den framtida utgivningen av Statsvetenskaplig tidskrift$ 2 %ad det g&ller tidskriftens innehåll ville Fahlbeck inte binda kommande redaktörer , sa han, men han underströk att artiklarna ska vara av vetenskaplig och inte av partipolitisk natur $ '(lott i en punkt skall jag tillåta mig att angiva ett önskemål för det vetenskapliga arbete, som jag hoppas genom denna stiftelse f r&mja$ ' )ch det g&llde 'det stora &mnet om folks, staters or kulturers förfall och undergång. '* +&r Fahlbeck skrev sitt gåvobrev höll det första v&rldskriget precis på att avslutas den t-ska, villkorslösa, kapitulationen kom tre, och krigsstilleståndet sju, veckor senare$ +&r han beskrev 'den f ruktansv&rda kris, som den civiliserade v&rlden genomgår, ' var det sålunda uppe nbart vad Fahlbeck refererade till$ .en, sa han, medan manspillan och ödel&ggelse kan 'ers&ttas snart inom ett livskraftigt folk,' beror kulturers undergång och fall inte fr&mst på förluster i krig utan ist&llet 1 /a g &r tacksam till Peter (aehr, .agnus /erneck och till 0usta v id n oc h hans kollegor på .itt3universitetet i 4undsvall för kommentarer på en tidigare version av den h&r artikeln$ 5ack också till arkivet för Statsvetenskaplig tidskrift http677journals$lub$lu$se7inde8$php7st7issue7archive d&r alla tidigare nummer av tidskriften finns tillg&ngliga$ 2 Fahlbeck, 94 trö dda med del anden$' 4 tor lek en p å donationen &r inte en tillf&llighet : år 11! f-llde unds universitet 2"# år $ Fahlbeck hade som ung ekonomiska problem men gifte sig rikt och investerade arvet från sin fru bland annat i 4kånes då m-cket framgångsri ka sockerindustri$ 5illsammans med sin fru sk&nkte Fahlbeck år 11en halv miljon finska mark till uppr&ttandet av en professur i statistik vid ;bo akademi$ <arlsson, 9Pontus =rland >ndersson Fahlbeck$'* Fahlbeck, 94 trö dda med del anden,' 2*", kursiverat i originalte8ten$ 1
33
Embed
Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
On the Swedish political scientist Pontus Fahlbeck.
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
Erik Ringmar, Statsvetenskapen, Lunds universitet 1
I ett gåvobrev, daterat Djursholm, 21 september, 11!, donerade den avgående
chefredaktören, Pontus Fahlbeck, generöst 2"#,### kronor till en stiftelse som
skulle ansvara för den framtida utgivningen av Statsvetenskaplig tidskrift $2
%ad det
g&ller tidskriftens innehåll ville Fahlbeck inte binda kommande redaktörer, sa han,
men han underströk att artiklarna ska vara av vetenskaplig och inte av partipolitisk
natur$ '(lott i en punkt skall jag tillåta mig att angiva ett önskemål för det
vetenskapliga arbete, som jag hoppas genom denna stiftelse fr&mja$' )ch det
g&llde 'det stora &mnet om folks, staters or kulturers förfall och undergång.' *
+&r Fahlbeck skrev sitt gåvobrev höll det första v&rldskriget precis på attavslutas den t-ska, villkorslösa, kapitulationen kom tre, och krigsstilleståndet
sju, veckor senare$ +&r han beskrev 'den fruktansv&rda kris, som den civiliserade
v&rlden genomgår,' var det sålunda uppenbart vad Fahlbeck refererade till$ .en, sa
han, medan manspillan och ödel&ggelse kan 'ers&ttas snart inom ett livskraftigt
folk,' beror kulturers undergång och fall inte fr&mst på förluster i krig utan ist&llet
1 /ag &r tacksam till Peter (aehr, .agnus /erneck och till 0ustav idn och hanskollegor på .itt3universitetet i 4undsvall för kommentarer på en tidigareversion av den h&r artikeln$ 5ack också till arkivet för Statsvetenskapligtidskrift http677journals$lub$lu$se7inde8$php7st7issue7archive d&r allatidigare nummer av tidskriften finns tillg&ngliga$
2 Fahlbeck, 94trödda meddelanden$' 4torleken på donationen &r inte entillf&llighet : år 11! f-llde unds universitet 2"# år$ Fahlbeck hade som ungekonomiska problem men gifte sig rikt och investerade arvet från sin fru blandannat i 4kånes då m-cket framgångsrika sockerindustri$ 5illsammans med sinfru sk&nkte Fahlbeck år 11 en halv miljon finska mark till uppr&ttandet aven professur i statistik vid ;bo akademi$ <arlsson, 9Pontus =rland >ndersson
Fahlbeck$' * Fahlbeck, 94trödda meddelanden,' 2*", kursiverat i originalte8ten$
på 'inre brister, sjukdomar i k&nsla och vilja$' Dessa k&nslo3 och vilje3baserade
sjukdomar drabbar inte bara de krigförande parterna, och 4verige &r sålunda inte
undantaget$ 5v&rt om$ %årt land har 'redan l&nge vittnat om folklig oh&lsa$' ?
5iden visade upp en rad sjukdomstecken6 en allt mer utbredd materialism 'med
kapitalism ovantill i samh&llet och socialism nedan' men också svenskarnas
'ringa &ktenskaplighet' och det stora antalet utom&ktenskapliga barn$ Dessutom
saknar svenskarna den r&tta nationalk&nslan, vilket visar sig i en stor emigration
och i en ovilja att försvara landet$ I det allm&nna livet har 'statsk&nslan' och
'statsl-dnaden' undantr&ngts av privata intressen, och i det privata livet har
'partik&nslan' och 'partil-dnaden' ersatt r&ttsk&nslan$ Det var anal-sen av detta
sjukdomss-ndrom som Fahlbeck hoppades att Statsvetenskaplig tidskrift skulle ta
sig an$ '4tatsvetenskaperna kunna ingen högre uppgift ha,' sammanfattade han,
'&n att h&remot söka bot, om bot står att vinna$'
>tt studera denna m&ktiga företeelse, staters förfall och undergång,genom tiderna, dess förebud och dess förlopp, från 0rekland och @omoch &nnu &ldre kulturer till våra dagars folk och stater, samt uppl-sa ochvarna det &r den uppgift, som jag såsom mitt vetenskapligatestamente l&gger denna stiftelse s&rskilt om hj&rtat$"
Fahlbecks uppmaningar har fallit på döva öron$ .edan statsvetare glatt tagit emot
stipendier från Fahlbeckska 4tiftelsen, har de helt ignorerat donatorns intentioner$
Inga svenska statsvetare har s-sslat med frågor om staters uppgång och fall$ I den
mån det ursprungliga gåvobrevet alls har l&sts, har dess språkbruk setts som
pinsamt$ De problem Fahlbeck st&ller upp hans tal om 'sjukdomar i k&nsla och
vilja' avslöjar honom som en produkt av sin tid$ 5idsandan har för&ndrats sedan
11! och det har givit oss r&tten att s-ssla med helt andra frågor$
Den h&r artikeln ska handla om tidsandan, eller st&mningen, kring tiden runt
första v&rldskriget, med Pontus Fahlbeck som utgångspunkt$ Det var många som
? Ibid$" Ibid$, 2*":2*A$
2
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
samtidigt med Fahlbeck oroade sig på det h&r s&ttet$A Före kriget beskrev
sociologer som .a8 Beber och 0eorg 4immel hur det moderna samh&llet berövat
individer dess handlingskraft, och politiker som 5heodore @oosevelt b-ggde ett helt
politiskt program kring metaforer om sjukdom, livskraft och nationell st-rka$ =fter
kriget blev kulturpessimismen akut, framför allt hos konservativa och
t-sklandsv&nner$ =fter 5-sklands sammanbrott blev Fahlbeck nedslagen och bitter
och hans gåvobrev skrevs bara månader efter publikationen av den första vol-men
av )sCald 4penglers Untergang des Abendlandes, en bok som redan flitigt
diskuterades bland europeiska intellektuella$ 4amtidigt, som vi ska se, var
Fahlbecks anal-s helt annorlunda$ Eans slutsatser var lika pessimistiska som
Bebers, 4immels och 4penglers, och lika konservativa som @oosevelts, men han
identifierade andra problem och föreslog andra lösningar$ 4veriges problem var inte
omv&rldens, och den tidsanda som givit senare generationer av svenska statsvetare
en förev&ndning att ignorera Fahlbecks uppmaningar, var specifikt svensk$
.en vårt uppgift &r samtidigt inte beskrivande så m-cket som teoretiserande$
%i &r intresserade av Fahlbeck men framför allt av vad en 'tidsanda' eller en
'st&mning' kan t&nkas vara, hur tidsandor och st&mningar uppstår och hur de kan
anv&ndas i en förklarande anal-s$ E&nvisningar till tidsandor och st&mningar &r
m-cket vanliga bland lekm&n och journalister, och förekommer bland historiker,
men ingen samh&llsvetare, varken i 4verige eller utomlands, har på allvar tagit sig
an begreppen$! anske tidsandor &r för efem&ra och st&mningar för svåra att
greppa$ ; andra sida finns det en ganska bet-dande diskussion bland filosofer och
A )m svenska reaktioner, se 4turfelt, 9Gtanför krigskartan,' 1?*:1AH och/ohansson, 9+ationens manliga dådkraft,' 111:1?2$
)m Fahlbecks reaktioner på resultatet av kriget, se <arlsson, 9Pontus =rland>ndersson Fahlbeck$' ven om Fahlbeck kan ha varit påverkad av 4penglersulturpessimismus, så var han inte m&rkbart påverkad av hans metahistoriskateorier$ De kommer d&rför inte att vidare diskuteras$
! Eistoriker som anv&nt begreppen inkluderar 4alomon, Rebeller i takt med
tiden, se framför allt ss$ A?:2$ Dallek, 9+ational .ood and >merican ForeignPolic-,' **:*A1$
*
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
statistik$ ;r 1!# gifte han sig med >nna >lice von Billebrand, dottern till en
finlandssvensk friherre$12 Ean valdes till riksdagsledamot för Eögerpartiet år 1#*,
pensionerades från universitetet 11", och dog åtta år senare$ Ean &r begravd på
+orra k-rkogården i und$1*
.en det var Statsvetenskaplig tidskrift som var hans speciella skötebarn$ Ean
grundade tidskriften redan 1! American !olitical Science Revie# grundades
först 1#A och l-ckades snart engagera en m-cket prominent skara
artikelförfattare6 statsvetare som @udolf jelln och >8el (ruseCitJ,
ekonomhistorikern =li Eeckscher och statistikern 0ustav 4undb&rg, bland andra$
.en den oj&mförligt flitigaste skribenten var Fahlbeck sj&lv$ Gnder hans
redaktörskap, 1!311!, publicerades *"" artiklar, inte mindre &n A! av dem
skrivna av Fahlbeck, motsvarande en femtedel av materialet$ 'KDLå ej fr&mmande
bidrag, större eller mindre, b&ttre eller s&mre, r&ckte till,' urskuldande han sig n&r
han 11! såg tillbaka på sin g&rning, 'måste redaktören sj&lv gripa till pennan för
att f-lla de utlovade fem h&ftena om tillsammans minst tjugo ark$' 1? 5rots
uppmaningarna till sina efterföljande redaktörer om att undvika partipolitiska
ståndpunkter så var Fahlbecks egna artiklar ofta inl&gg snarare &n vetenskap, och
han försvarade n&stan alltid Eögerpartiets ståndpunkter$1" Ean skrev om 4veriges
grundlag och om vals-stemet, om arbetarklassens framv&8t och om faran av
socialismH han diskuterade 4veriges ekonomi och demografiska tendenserH och
12 Fahlbeck var en av undertecknarna av 9!ro "inlandia,' 1!, ett upprop blandeuropeiska intellektuella mot russifieringen av Finland$ <arlsson, 9Pontus=rland >ndersson Fahlbeck$' 4e vidare Fahlbeck, 9=tt försummat tillf&lle,' 1?:1"$
1* Ean fick två festskrifter till&gnade sig$ Fahlbeck, "estskrift till !ontus "ahlbeck Den andra var ett nummer av Statsvetenskaplig tidskrift , 2*6?, 12#,dedicerat till honom$
1? Fahlbeck, 9>vskedsord,' 2A#$1" 'nappast någon svensk vetenskapsman,' som <arlsson diplomatiskt uttr-cker
det, 'har i så hög grad som F$ betonat sambandet mellan samh&llsvetenskaplig
forskning och aktiv politisk verksamhet$' <arlsson, 9Pontus =rland >nderssonFahlbeck$' /mf$ %allinder, 9Pontus Fahlbeck,' "*$
"
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
kr&vde mer, och mer e8akt, svensk statistik$ Ean skrev också om försvarsfrågan
och innan v&rldskriget var han en prominent förespråkare för ett svenskt
deltagande på 5-sklands sida$1A +&r Fahlbeck pensionerades innehöll hans
bibliografi 1? titlar$ anske skrev han lite för fort och lite för m-cket, men 'genom
tankens dj&rvhet och uppslagens rikedom,' som Fahlbecks eftertr&dare, 4igfrid
Ballengren, påpekade i dödsrunan i Statsvetenskaplig tidskrift , 'har han på sina
skilda arbetsområden verkat som en eggande och förn-ande kraft$' 1
Fahlbecks d-stra varningar angående kulturell nedgång och nationellt förfall
var intellektuellt allm&ngods under 1##3talets första årtionden, framför allt bland
konservativa$ =n fråga som oroade dem var den framv&8ande arbetarklassen, dess
uppenbara mis&r och allt mer högljudda krav$ Fahlbeck tog sig an problemet i
boken Stånd och klasser , 1!2, och i en serie artiklar i Statsvetenskaplig tidskrift år
1#"$ E&r kritiserade han socialdemokratiska lösningar men erk&nde samtidigt att
någonting måste göras för att förb&ttra arbetarnas situation$ @oten till det onda,
som Fahlbeck såg det, var bristen på fasta anst&llningsförhållanden$ Det var 'det
fria eller lösa arbetsavtalet' som mer &n någonting annat proletariserade arbetaren$
Eans förslag till lösning var en kombination av statligt stöd i form av
socialförs&kring och sk-ddslagstiftning och moralisk upprustning i form av
n-kterhet och folkbildning$ .en framför allt förespråkade han fasta anst&llningar
som kunde ge 'arbetaren en livsvarig anst&llning och tj&nstemans karakt&r$' 1! 4om
Ballengren påpekade, &r detta 9en anordning, vars förenlighet i sin generella form
med det ekonomiska livets föruts&ttningar s-nes r&tt så tvivelaktig$' 1
1A Fahlbecks entusiasm för 5-sklands sak, och en artikel i Statsvetenskapligtidskrift hösten 11? som raljerade mot =ngland, kritiserades till och med avarl 4taaf och utrikesminister $>$ Ballenberg i riksdagen$ %allinder, 9PontusFahlbeck,' "*:"?$ 4e Fahlbeck, 9%&rldskriget )ch vi,' 2#:21?$
1 Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 22A$ Fahlbecks bibliografi finns återgiven iFahlbeck, "estskrift till !ontus "ahlbeck , *A:*$
dugliga att kunna ta sig fram och ta ansvar för statens skötsel$2" Degenereringen
g&llde ist&llet den 'andliga arfsmassan' folks inst&llningar, samh&llets seder, och
det politiska livets v&rderingar och attit-der$ %i &r på v&g att begå kollektivt
sj&lvmord, slog Fahlbeck fast, och det mest uppenbara tecknet var det sjunkande
barnafödandet ett &mne som, såsom Ballengren påpekade, 'i högsta grad kom
hans sociala sinne att vibrera$' 2A
Fahlbeck identifierade tre orsaker till den sjunkande nativiteten6 det ökande
v&lståndet, för&ndringen av relationerna mellan könen, och den n-a rationalistiska
v&rldsåskådningen$2 .ed ökat v&lstånd utvecklar m&n och kvinnor n-a behov, och
n&r båda parter kan leva bekv&mt utan barn och familj blir 'familjelif och
könsumg&nge' mindre viktiga$ 4j&lvst&ndiga, emanciperade, kvinnor &r dessutom
mer oben&gna att 'underkasta sig moderskapets börda$' 2! Detta g&ller framför allt
kvinnor 'inom de högre klasserna,' och deras m&n, som allt mer kommit att l-ssna
till dem$2 4amtidigt gjorde den tilltagande rationalismen samh&llet allt mer
individualistiskt$
E&runder minskas vördnaden för forna seder och bestående inr&ttningar$Familj och sl&kt och stat, som tidigare omgifvits med religiös helgd,betraktas som inr&ttningar, hvilka ha sitt v&rde, endast i den mån desk&nka individen n-tta$ .&nniskan, d$v$s$ den enskilde och hans fördelblir alltings mått$*#
.oderna samh&llen &r långt mer civiliserade &n tidigare samh&llen men
2" Ibid$, *21$ /mf$ Fahlbecks anal-s av 4veriges beslut att inte ingripa i finskainbördeskriget våren 11!6 'om f-sisk degeneration kan icke vara tal$4venskarna &ro nog lika kraftfulla och lika tappra som förr M Det &r varkenf-sisk kraft eller mod som fattas$ Det var viljan allenast, som svek$' Fahlbeck,
9=tt försummat tillf&lle,' 1"1$2A Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 21$2 Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'
*2*$2! Ibid$2 Fahlbeck, 9+-malthusianism,' 2!$
*# Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'*2?$
!
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
kan undra i vilken mån svenska statsvetare br-tt sig om hans uppfordringar$
4varet &r n&stan inte alls$*? 4venska statsvetare har inte s-sslat med den t-p av
historisk makrosociologi som Fahlbecks ville uppmuntra$ Det finns n&stan ingenting
i svenska statsvetares sammantagna författarskap om staters uppgång och fall
ingenting som liknar 0ibbons, 4penglers eller 5o-nbees spekulationer och de har
inte br-tt sig m-cket om tillståndet hos 'den andliga arfsmassan$' 4venska
statsvetare har befunnit sig m-cket n&rmare marken, m-cket n&rmare den politiska
makten, och de har studerat det politiska s-stemet utan den krismedvetenhet som
fick Fahlbecks sociala sinne att vibrera$*"
.-cket h&nger naturligtvis på hur vi definierar 'den andliga arfsmassan$'
Ballengren som redan han verkar l&tt generad över begreppet övers&tter det
som en fråga om ett samh&lles 'inst&llningar, seder, och det politiska livets
v&rderingar och attit-der$' *A )ch om det &r en studie av dessa &mnen som
uppgiften g&ller så har svenska statsvetare naturligtvis inte skött sig så illa$ Det
finns en lång rad studier av v&ljarbeteenden d&r svenskarnas inst&llningar har
undersöktsH det finns också många undersökningar, inte minst den 5ingstenska
argumentanal-sen, d&r politiska v&rderingar nagelfarits med stor sk&rpa$ )ch
'samh&llets seder' &r ett &mne som både gamla idhistoriker och postmoderna
teoretiker tagit sig an$ .en samtidigt missar studier som dessa hela vitsen med
Fahlbecks uppdrag$ Det var inte anal-s utan sjukdomsdiagnostik han ville att
statsvetare skulle &gna sig åt$ Gppgiften var inte bara att beskriva folksj&len utan
*? För en övergripande disciplinhistoria se bidragen till /erneck and (adersten,ontraster och n'anser. ortare genomgångar &r @uin, 9Political 4cience@esearch in 4Ceden 1A#:1",' 1":1!?H @uin, 9Political 4cience on thePeripher-,' ?1:"?H )m studiet av internationell politik i 4verige se /önsson,
9International Politics,' 1?:1A"$*" +ågot som Fahlbeck var medveten om$ 'Den politiska vetenskapen,' påpekade
han, 'har hos oss icke vunnit en utveckling, svarande mot de rika politiskaerfarenheter, som h&r samlats under århundraden$' 4verige har ingenmotsvarighet till >ristoteles, (odin, 0rotius, ocke eller .ontesNuieu$ Fahlbeck,
94tatsvetenskaperna vid universiteten,' 2$*A Ballengren, 9Pontus Fahlbeck,' 22$
1#
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
statsvetenskapen inte bara att handla om objektiva fakta utan också om den
bet-delse som m&nniskor i en viss tid ger till objektiva fakta$
Den h&r slutsatsen öppnar för ett annat s&tt att förstå det uppdrag som
Pontus Fahlbecks gav till den svenska statsvetarkåren$ )m all
samh&llsvetenskaplig forskning pr&glas av en viss tids anda, kan en studie av den
samh&llsvetenskapliga forskningen inte bara hj&lpa oss att b&ttre förstå samh&llet
utan också den tids anda i vilken varje forskningsresultat presenteras$ =n sådan
studie ligger m-cket n&ra Fahlbecks oro inför 'de sjukdomar i k&nsla och vilja' som
han identifierat hos det svenska folket$ >tt studera tidsandan skulle sålunda vara
ett s&tt att faktiskt ta sig an det projekt han anvisade$ Problemet &r bara att förstå
vad en 'tidsanda' kan vara$*!
E&nvisningar till tidsandor och nationella st&mningar &r m-cket vanligt
förekommande bland lekm&n och journalister$ .an l&ser till e8empel ofta om hur
1A#3talets tidsanda ledde till antikrigsdemonstrationer, drogmissbruk och se8uell
promiskuitet, eller nu senast om hur nationella st&mningar gjort r-ssar allt mer
skeptiska gentemot =uropa och europer allt mer skeptiska gentemot =G$ .en
&ven om enskilda historiker ibland anv&nt sig av den h&r t-pen av förklaringar har
samh&llsvetare varit mer tveksamma$* (egrepp som 'tidsanda' eller 'st&mning' &r
alltför luddiga och efem&ra$ )ch &ven om st&mningarna i fråga kan
tillfredsst&llande definieras, så kan de inte empiriskt bel&ggas och d&rmed varken
studeras eller anv&ndas i en förklarande modell$ =n studie av tidsandor blir till
konst snarare &n vetenskap$?#
*! )m behovet av en studie av st&mningar, se Eofstadter, 9.anifest Destin- andthe Philippines,' 1, 1$ )m 9moods,' se 4tanghellini and @osfort, Emotionsand !ersonhood , 1"":1AAH @-le, $he %oncept of &ind , *:1#?H Ean3Pile,
9>ffectivit-,' 2?1:2?!$* 4alomon e8emplifierar men definierar och teoretiserar inte$ 9=n helhetsbild av
1A#3talets tidsanda,' s&ger han, &r 9besv&rlig att inringa$' 4alomon, Rebeller
i takt med tiden, AA$?# /mf$ undNuist, 94tatsvetenskap och biologi,' ?*$
12
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
och debattör$ .en innan vi kan sammanfatta deras respektive anal-ser måste vi
rensa bort det kognitiva innehållet i te8terna och leta efter musiken$ %i &r
intresserade av kroppshållningar, av kroppens plats i rummet, och av de
rörelsemönster som tiden gjorde möjliga$
)ch m-cket riktigt ger n&stan alla samtida samh&llsvetenskapliga studier
uttr-ck för en k&nsla av missmod och passivitet$ Gnder 1!##3talet hade europer
fl-ttat på sig som aldrig tidigare de hade brutit upp från landet och begett sig till
fabriker i de stora n-a st&derna, eller emigrerat till +ordamerika och >ustralien$
.en n&r de v&l etablerat sig i sina n-a miljöer, klagade samh&llsvetarna, verkade de
ha tappat all sin handlingskraft$ =uroperna var håglösa, och en k&nsla av ennui ,
spleen, och Lange#eile spred sig snabbt bland befolkningens breda lager$"# )ch vi
hittar diagnosen också d&r vi minst av allt skulle v&nta oss den i det
framgångsrika och framtidsinriktade G4>$ <ivilisationens framv&8t hade inte gjort
amerikaner mer sj&lvs&kra och optimistiska, utan tv&rt om svaga, nervösa och
oroliga$ >merikanska l&kare gav diagnosen neurasthenia, 'neurasteni,' åt
s-mptomen, ett tillstånd som kunde liknas vid vår egen tids 'kroniskt
trötthetss-ndrom' eller 'utbr&ndhet$' "1 +eurasteni består, sa filosofer Billiam
/ames, som sj&lv led av sjukdomen, 'av en kronisk k&nsla av svaghet, slöhet,
letargi, utmattning, otillr&cklighet, brist på möjligheter, av en overklighetsk&nsla
och viljelöshet$' "2
.a8 Beber var också hela sitt liv plågad av svåra depressioner$ Eösten 1!,
trettiotre år gammal, blev han allvarligt sjuk för första gången och fick ta en paus i
sin akademiska karri&r$ Gtmattad och ångestriden kunde han sitta framför fönstret
"# /mf$ 0oodsteins diskussion om 'boredom and the moderniJation ofsubjectivit-,' i 0oodstein, Eperience *ithout ualities, 1#1:2?A$
"1 5ermen introducerades av 0eorge (eard i (eard, American +ervousness. 4eockså .itchell, "at and (lood and /o# to &ake $hemH .itchell, *ear and$ear H /mf$ 4chuster, +eurasthenic +ation, *A:?AH utJ, American
+ervousness, 1:*$"2 /ames, 95he =nergies of .en,' 2*$
1A
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
s&tt med andra m&nniskor$ Det b&sta e8emplet &r kanske vad som h&nder n&r
m&nniskor konverserar med andra$A! På tehus, på pubar och i borgerskapets
salonger och 4immel sj&lv höll i en m-cket framgångsrik salong kan
m&nniskor tr&ffas och talas vid utan att behöva t&nka på vad som &r n-ttigt och
rationellt$ 0enom att st&nga dörren till den hektiska och opersonliga v&rlden
utanför kan vi återuppr&tta våra relationer med andra, konkreta och namngivna,
individer, och d&rmed försvara vår individualitet$A .usiken som ackompanjerar
dessa samtal &r ett st-cke kammarmusik, kanske en av (eethovens sista
stråkkvartetter$ ammarmusik &r musik för det avskilda rummet, och också den
organiserad genom de regler som g&ller för intim konversation$#
5rots sitt allvarliga sjukdomstillstånd var amerikaner i allm&nhet ofta
optimistiska vad det g&llde möjligheterna till en framgångsrik behandling$
5heodore @oosevelt &r ett e8empel$ 4om ung hade också han lidit av neurasteni,
men han hade botat sig sj&lv genom f-sisk tr&ning, resor och st&ndiga aktiviteter$
=tt resmål han ofta återkom till var de klippiga bergen i v&ster, n-ligen erövrade
från dess ursprungsbefolkning och nu, genom de n-a j&rnv&garna, l&tt tillg&ngliga
för alla amerikaner$ @oosevelt reste ofta v&sterut för att jaga buffel och 1!!*,
samma år som han blev guvernör i +eC ork, köpte han en ranch i Dakota$ Den
medicin som fungerat för honom sj&lv förespråkade han för G4> som helhet$ '/ag
vill inte predika l&ran om den skamliga l&ttjan,R förklarade han, Rutan l&ran om det
kr&vande livet, livet av möda och anstr&ngning, arbete och kamp$R1
%i beundrar inte mannen som förespråkar den r&ddhågade freden$ %ibeundrar mannen som förkroppsligar de segrande anstr&ngningarnaHmannen som aldrig gör någonting or&tt mot sin granne, som &r snabb
A! (istis, 94immel and (ergson,' *:*!$ )m konversationens moral i modernasamh&llen se @ingmar, &echanics of &odernit' , 11*:11"$
A 4immel, 95he 4ociolog- of 4ociabilit-,' 122:1*#$ /mf$ @ingmar, Surviving%apitalism, *1:?2$
att hj&lpa en v&n, men som har de manliga kvaliteter som behövs för attgå segrande ur det verkliga livets st&ndiga strider$2
=konomiska marknaden kan m-cket riktigt begr&nsa vår handlingskraft, menade
@oosevelt, men hans anal-s var långt mer konkret &n 4immels$ Problemet &r
framför allt de stora karteller som skaffar sig monopol på en viss marknad och som
gör det omöjligt för vanliga amerikaner att starta egna företag$* Det finns d&remot
ingenting avhumaniserande hos kapitalismen som sådan och marknaden kan
förb&ttras genom lagar som förbjuder karteller och monopol$ .en framför allt &r
lösningen att kombinera marknadslogiken med en mer ursprunglig logik som ger
stillasittande, överciviliserade och avkönade amerikanska m&n chansen att
återkn-ta bekantskapen med sina tidigare, mer maskulina, jag$? om och besök
våra n-a nationalparker, uppmanade @oosevelts v&n /ohn .uir sina landsm&n6
5usentals trötta, nervskadade, över3civiliserade m&nniskor börjaruppt&cka att en resa till bergen &r en resa hemH att vildhet &r ennödv&ndighetH och att nationalparker och reservat &r anv&ndbara intebara som k&llor till timmer och bevattnande floder, men som k&llor tilllivet$"
Den lösning @oosevelt sj&lv förespråkade gick ut på nationell e8pansion$ På andra
sidan 4tilla havet kunde ett n-tt gr&nsland öppnas upp och kriget med 4panien som
startade i april 1!! erbjöd en möjlighet$A G4> invaderade Filippinerna i februari
1! och under de kommande tre åren utk&mpades ett gr-mt kolonialkrig$ %alet
var, sa @oosevelt n&r han såg tillbaka på invasionen, 'om vi fegt skulle dra oss ur
sammandrabbningen, eller om vi skulle gå in i den som det anstår ett modigt och
livfullt folkH och om vi, n&r vi v&l var inne i den, skulle kröna våra bannr med
2 Ibid$, ?$* Eofstadter, $he American !olitical $radition, 21:2A$? )m kvinnors kurer mot neurasteni, se utJ, American +ervousness, *1:*H
4chuster, +eurasthenic +ation, ":112$" .uir, 95he Bild Parks and the Forest Preservation of the Best,' 1$ 4e vidare
4chuster, +eurasthenic +ation, 1*A:1*!$A Eofstadter, 9.anifest Destin- and the Philippines,' 1*:2##$
21
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
missl-ckande eller med framgång$' G4> &r ett civiliserat samh&lle, men får inte
förlora kontakten med sitt mer primitiva jag$ I sin utrikespolitik måste
amerikanerna tala v&nligt med andra stater men samtidigt 'b&ra en stor påk$' !
@-tmen som b&st passade ihop med den kroppshållningen var förstås
marschmusiken som vann en stor publik i G4> under 1!!#3talet och framåt$ /ag
tror amerikaner svarar så starkt på marschmusik, skrev /ohn Philip 4ousa, genrens
okrönte kung, 'eftersom den appellerar till deras kamplust$'
4om r-tmen hos en afrikansk stridstrumma talar marschmusiken till engrundl&ggande r-tm i m&nniskans konstitution, och den besvaras$ =nmarsch stimulerar varje livgivande centrum, v&cker fantasin och sporrarpatriotiska impulser som kan ha varit slumrande under åratal$
)ckså i =uropa tågade folk i takt med marschmusiken$!# =uroper mobiliserades
genom olika rörelser t&nkta att ge n- energi åt samh&llskroppen arbetarrörelsen,
Pontus Fahlbeck bek-mrade sig hela livet för sin h&lsa, och från slutet av 1!#3talet
diagnostiserade han sig sj&lv som 'neurasteniker$' !2 Ean besv&rades av en svår och
st&ndigt återkommande huvudv&rk som gjorde honom 'allvarlig och sluten,' han
var en 'enstöring,' och grubblade inte bara över statsvetenskapliga problem utan
också över e8istentiella frågor om vadan och varth&n$!* 5rots de 1? verken i hans
bibliografi beskrev han sig sj&lv som en 'arbetets invalid$' Precis som @oosevelt
försökte han också att på olika s&tt att kurera sig sj&lv och l-ckades 'med 0uds
hj&lp' hålla krafterna uppe$ Ean reste på årlig sommarsemester till sin frus sl&kt i
FinlandH studerade det gamla antiken ett forskningsområde han kallade 'en
fridl-st plats'H och efter sekelskiftet höll han sig dessutom aktiv med ekonomiska
aff&rer och satt med i st-relser för företag runt om i 4verige$!? I praktiken verkar
han dock ha hittat en 4immelsk lösning på sina nervproblem6 Fahlbecks hem, både
i und och senare i Djursholm dit han fl-ttade 1#", var en salong d&r tidens
intellektuella och kulturpersonligheter samlades$ E&r kompenserade hans frus
s&llskapstalanger för de sociala gåvor Fahlbeck saknade$ Eon var 'gladl-nt och
spirituell, g&stfri och trofast, konstn&rligt och musikaliskt initierad samt djupt
intresserad för m&nniskor av olika slag och blev d&rför en strålande, sent glömd
v&rdinna$' !"
.en Fahlbeck drog aldrig den @ooseveltska slutsatsen att svenskar i allm&nhet
!2 arakt&ristiken av Fahlbeck i detta st-cke &r från <arlsson, 9Pontus =rland>ndersson Fahlbeck$'
!* =n del av de senare publicerade som Fahlbeck, 4-rldsåskådning ochlifsutsikter $
!? <arlsson ser donationen som skapade den Fahlbeckska 4tiftelsen som ettförsök från Fahlbecks sida att kompensera unds universitet för att han i stortsett varit tj&nstledig från 1#1 fram till pensionen 11"$ <arlsson, 9Pontus
=rland >ndersson Fahlbeck$' !" Ibid$
2*
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
led av samma problem som han sj&lv$ +&rhelst han rörde vid frågan om individers
'degeneration' : ett &mne som upptog samtidens rash-gienister : insisterade han
tv&rt om på att alla eventuella f-siska eller ps-kologiska defekter hos individer var
'småsaker$' !A %isserligen innehöll framför allt de l&gre klasserna i samh&llet en
'ingalunda obet-dlig stock svagt begåfvade,' men det var en naturens ordning och
inte en konsekvens av 'rasens förs&mring$' ! I allm&nhet såg Fahlbeck kritiskt på
svenskars förmåga$ Ean kallade sina landsm&n 'intellektuellt godtrogna,' bristande
i 'sj&lvst&ndigt t&nkande,' och 'omdömeslösa i allt som icke rör tekniska eller
alldagliga ting' : men inget av dessa karakt&rsdrag såg han som en konsekvens av
det moderna samh&llet eller av civilisationens framfart$!!
I sj&lva verket var svenskarnas personlighet en sorts v&lsignelse eftersom den
sk-ddade dem från neurasteni och andra moderna sjukdomar$ 4venskarna var helt
enkelt för lantliga och för omoderna$ 4venska st&der var för små, arbetstakten och
stressen för låg, och det fanns inte tillr&ckligt med etniskt eller kulturell blandning$
4venskarna anv&nde sina kroppar mer &n sina nerver och drabbades d&rför inte av
nervös utmattning$! D&rför st&mmer inte heller 4immels beskrivning av tidsandan
in på fallet 4verige$ .ånga svenskar levde fortfarande långt från arbetsmarknaden
och n&ra sj&lvhushållet, och marknadens logik var d&rför inte alls lika omdanande$
Dessutom var det aldrig långt till naturen$ Det fanns ingen risk att svenska m&n
skulle förlora sin manlighet så l&nge skogarna var djupa och åkrarna besv&rliga att
plöja$ 4verige hade d&rför få blaserade individer med behov av e8trema nöjen och
e8centriciteter$# >tt Fahlbeck sj&lv drabbats av neurasteni, och att han behövde en
!A Fahlbeck, 9Det svenska folkl-nnet,' 2!?$! Fahlbeck, 9+-malthusianismen från rasbiologisk och rash-gienisk s-npunkt,'
*2$!! Fahlbeck, 9=tt försummat tillf&lle,' 1""H Fahlbeck, 9>vskedsord,' 2A2$! På det viset liknade svenskarna andra invandrare som n-ligen anl&nt till G4>$
4chuster, +eurasthenic +ation, 22$
# Ejalmar 4öderberg, eller åtminstone huvudpersonen i en bok som 0oktor 1las,skulle kunna utgöra ett undantag$ 4öderbergs författarskap &r dock m-cket
2?
7/17/2019 Pontus Fahlbeck, Tidsandan Och Folkrörelserna, Slutgiltig Version
'frigörelse' måste ske inom, och inte utom, hemmet$ Den musik han hörde i sitt
sinne var en psalm som klingade ut från en svensk lantk-rka eller nationalsången
som den sjöngs den sj&tte november varje år$ Psalmer och nationalsånger sjungs
unisont, med en röstH de &r enkla i sina melodier och alla kan sjunga medH inga
individuella röster hörs och det finns ingen plats för individuella uttr-ck$1## edaren
för den allsvenska kören var sj&lvklart kungen, och Fahlbeck återkom ofta till
grundlagens ord att 'onungen &ger att allena st-ra riket$' 1#1 .en -ttre fiender och
hot kunde också anv&ndas för nå enighet$1#2 Det var sålunda ett problem att
4verige inte varit i krig sedan 1!# och att landet före 1#" inte ens, på grund av
unionen med +orge, haft en egen utrikespolitik$ 'KFLrånvaron af en sp&nnande och
samlande utrikespolitik, fick den svenska nationalk&nslan att fullst&ndigt
inslumra$' 1#* För Fahlbeck var det h&r ett argument för 4veriges deltagande i första
kriget och för ett direkt ingripande i inbördeskriget i Finland, men argumentet &r
inte det samma som det @oosevelt anv&nde vid G4>s invasion av Filippinerna$ I
4veriges fall fanns det ingen koppling mellan individuell håglöshet och en håglös
statH det var tv&rt om den överdrivna rörligheten hos grupper och individer som
utrikespolitiken skulle anv&ndas för att 'st&fja$' %ad som behövde v&ckas var det
kollektiva jaget$1#?
.en den kraft som mer &n någon annan satte folket i rörelse var
barnafödandet och det var barnafödandet som b&ttre &n någonting annat gav svar
)m anv&ndandet av musikaliska metaforer i politisk retorik, se @ingmar, 9.etaphors of 4ocial )rder,' A1:A*$
1## 4e till e8empel <erulo, 94ociopolitical <ontrol and the 4tructure of +ational4-mbols,' A:!$
1#1 'För svenskarna med deras tröga sinnelag och osj&lvst&ndiga t&nkande passarb&st en st-relse med en kraftfull konung i spetsen$' Fahlbeck, 9=tt försummattillf&lle,' 1"?$
1#2 Fahlbeck, Svensk och nordisk utrikespolitik $1#* Fahlbeck, 9Det svenska folkl-nnet,' 2!*H 4turfelt, 9Gtanför krigskartan,' 1"*:
>ho, evin$ 94immel on >cceleration, (oredom, and =8treme >esthesia$' :ournal for the $heor' of Social (ehaviour *, no$ ? VDecember 1, 2##W6 ??:A2$
(aehr, Peter$ 95he XIron <ageY and the X4hell as Eard as 4teelY6 Parsons, Beber, andthe 4tahlhartes 0ehause .etaphor in the Protestant =thic and the 4pirit of<apitalism$' /istor' and $heor' ?#, no$ 2 V.a- 2##1W6 1"*:A$
(eard, 0eorge .iller$ American +ervousness; <ts %auses and %onse=uences, aSupplement to +ervous Ehaustion >+eurasthenia?$ +eC ork6 Putnam,1!!1$
<arroll, +o[l$ 9>rt and .ood6 Preliminar- +otes and <onjectures$' $he &onist !A,no$ ? V2##*W6 "21:""$
<erulo, aren >$ 94ociopolitical <ontrol and the 4tructure of +ational 4-mbols6 >n=mpirical >nal-sis of +ational >nthems$' Social "orces A!, no$ 1 V4eptember1!W6 A:!$
Dallek, @obert$ 9+ational .ood and >merican Foreign Polic-6 > 4uggestive =ssa-$' American uarterl' *?, no$ ? V>utumn 1!2W6 **:A1$
DeCe-, /ohn$ Art as Eperience$ =dited b- /o >nn (o-dston$ )riginall- published in1*?$ 5he ater Borks, 12"31"* 1#$ <arbondale6 4outhern IllinoisGniversit- Press, 1!$
Dre-fus, Eubert $ (eing)in)the)*orld; A %ommentar' on /eidegger@s (eing and$ime, 0ivision < $ <ambridge6 .I5 Press, 1#$
=ksteins, .odris$ Rites of Spring; $he 1reat *ar and the (irth of the &odern Age $+eC ork6 .ariner (ooks, 1!$
Solitude$ )riginall- published in 12$ (loomington6 Indiana Gniversit-Press, 2##1$
Eofstadter, @ichard$ 9.anifest Destin- and the Philippines$' In America in %risis,"ourteen %rucial Episodes in American /istor' , edited b- Daniel >aron, 1*:2##$ +eC ork6 >lfred >$ nopf, 1"2$
$ $he American !olitical $radition; And the &en *ho &ade <t $ @eissue edition$+eC ork6 %intage, 1!$
/ames, Billiam$ 95he =nergies of .en$' In Bn 4ital Reserves, *:*$ +eC ork6Eenr- Eolt O <o, 111$
/erneck, .agnus, and (jörn (adersten, eds$ ontraster och n'anser; svenskstatsvetenskap i br'tningstid $ und6 4tatsvetenskaplig tidskrift, 2#1#$
/ohansson, @une$ 9X+ationens manliga dådkraftY6 krig och fred i nationellaförest&llningar, 1!1"31?"$' In "red i realpolitikens skugga, edited b-.agnus /erneck, 111:?2$ und6 4tudentlitteratur, 2##$
undNuist, ennart$ 94tatsvetenskap och biologi$' In ontraster och n'anser;svensk statsvetenskap i br'tningstid , edited b- .agnus /erneck and (jörn(adersten, ?*:"2$ und6 4tatsvetenskaplig tidskrift, 2#1#$
utJ, 5om$ American +ervousness, 598D; An Anecdotal /istor' $ Ithaca6 <ornellGniversit- Press, 11$
.auss, .arcel$ 9+otion de techniNue du corps$' Anthropologie et Sociologie, 1"#,*A":!A$
.c+eill, Billiam E$ eeping $ogether in $ime; 0ance and 0rill in /uman /istor' $+eC ork, G4>6 ><4 Eumanities =3(ook, 2##!$
.itchell, 4$ Beir$ "at and (lood and /o# to &ake $hem$ 2d ed$, rev$ Philadelphia6/$($ ippincott O co$, 1!!$
$ *ear and $ear Br, /ints for the Bver#orked $ =d$ !, rev$ Philadelphia6
ippincott, 1!$.uir, /ohn$ 95he Bild Parks and the Forest Preservation of the Best$' In Bur
+ational !arks$ (oston6 Eoughton .ifflin, 1#*$
@ahn, Bend- .$, (rian roeger, and <-nthia .$ ite$ 9> FrameCork for the 4tud- of Public .ood$' !olitical !s'cholog' 1, no$ 1 V.arch 1AW6 2:"!$
@ingmar, =rik$ 9.etaphors of 4ocial )rder$' In !olitics, Language and &etaphor ,edited b- 5errell <arver and /ernej Pikalo, *#?$ ondon6 @outledge, 2##!$
$ Surviving %apitalism; /o# *e Learned to Live #ith the &arket andRemained Almost /uman$ ondon6 >nthem Press, 2##"$
$ $he &echanics of &odernit' in Europe and East Asia; $he <nstitutional
Brigins of Social %hange and Stagnation$ ondon6 @outledge, 2##$@ingmar, =rik, and /org ustermans$ 9.odernit-, (oredom and Bar6 > 4uggestive
4ousa, /ohn Philip$ &arching Along; Recollections of &en, *omen, and &usic $=dited b- Paul = (ierle-$ Besterville6 Integrit- Press, 1?$
4tanghellini, 0iovanni, and @en @osfort$ Emotions and !ersonhood; Eploring"ragilit', &aking Sense of 4ulnerabilit' $ )8ford6 )8ford Gniversit- Press,2#1*$
4timson, /ames >$1$ 9)n the .eaning O .easurement of .ood$' 0aedalus 1?1, no$? VFall 2#12W6 2*:*?$
4tromberg, @oland +$ Redemption b' *ar; $he <ntellectuals and 5957$ aCrence6Gniversit- Press of ansas, 1!2$
4turfelt, ina$ 9Gtanför krigskartan6 första v&rldskrigets svenska ber&ttelser om
neutralitet och modernitet$' In "red i realpolitikens skugga, edited b-.agnus /erneck, 1?*:A$ und6 4tudentlitteratur, 2##$
5a-lor, <harles$ 9+eutralit- in Political 4cience$' In !hilosophical !apers; !hilosoph'and the /uman Sciences, 26"!:#$ <ambridge6 <ambridge Gniversit- Press,1!"$
%allinder, 5orbjörn$ 9Pontus Fahlbeck6 en statsvetenskaplig klassikerU' InStatsvetarportr-tt; svenska statsvetare under D8 år , edited b- 0unnarFalkemark, "1:#$ 4tockholm6 4+4 Förlag, 12$