Planering Malmo 1_2008

8

Goda utsikter i LernackenKonsert, Kongress, Hotell

DagvattenhanteringVarvsstaden

Norra Sorgenfri - en ny del av innerstaden

1 8

PIM 1 2008.indd 1 2008-05-05 15:25:01

2 Planering i Malmö 2008

LEDA

RE

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö Stadsbyggnadskontor.

ANSVARIG UTGIVARE

Göran Rosberg, 040-34 36 79REDAKTION

Göran Rosberg, Stina Andersson, Maria Öhrn LAYOUT/GRAFISK FORM

Stina AnderssonFOTOGRAFER

Ronny Bergström om inte annat angesTRYCK

Tryckeri Wiking, maj 2008

OMSLAGSBILD

MeetingPoint – Det vinnande bidraget i mark-anvisningstävlingen i kv Tyfonen. Ill: Schmidt, Hammer, Lassen arkitektkontoretMALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR

205 80 MalmöTel 040-34 10 00www.malmo.se/bostadbygge

Verksamhetsåret 2008 har stort fokus på håll-barhetsfrågorna, på det lokala över det regionala, nationella och internationella planet. På det loka-la planet är det framförallt det förberedande arbe-tet med översiktsplanen 2012, vårt framtidsdoku-ment. Hela planen vilar på vår planeringsplattform dvs den attraktiva och hållbara staden, med ledor-den ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet för att vidareutveckla och förvalta ett attraktivt och hållbart Malmö.

Här står givetvis våra utbyggnadsområden i fokus, och det som jag tänker närmast på är för-stås Västra Hamnen och Hyllie, där vi just nu har ett stort ansvar i att få ett Hyllie med minst sam-ma hållbarhetsprestanda som Västra Hamnen. Men viktigt är också att ta ett helhetsgrepp på det befi ntliga bebyggelsekapitalet och redan nu skissa på en strategi för att uppnå nästa hållbara steg för Malmö, dvs att tydligare arbeta med utveckling-en och förtätningen av hela staden. I detta num-mer kan ni också ta del av en kompletterande del av hållbarhetsarbetet – Miljöprogram Syd. En gemensam satsning mellan Malmö och Lund som vänder sig till byggföretag och som fokuserar på det enskilda objektets hållbarhet.

Genom ett framsynt förhållningssätt i plane-ringen av Bo01 på Västra Hamnen har staden nått världsrykte i omställningsarbete. Staten har ock-så pekat ut Malmö som ett nationellt exempel på hållbar stadsutveckling tillsammans med Ham-marby sjöstad. Och vi har blivit ”världsberömda” i Kina. Därför räcker det inte med Västra Hamnen och Ekostaden Augustenborg. Skall vi fortsätta att ha ett nationellt och internationellt förtroende som föregångsstad i hållbarhetsarbetet är det dags för en bredare ansats nu! Översiktsplanen är ett vik-tigt redskap och styrmedel i denna omställnings-process. I detta arbete kommer erfarenheterna från VFA-Välfärd för alla-arbetet vägas in, tillsammans med den kommunövergripande programmering som kommunstyrelsen nu initierat ges goda möj-ligheter att kombinera rumslig organisation och välfärdsfrågor.

Hållbarhetsaspekterna har också en regional kontext. Just regionaliseringen och integrationen mellan Skåne och Själland kommer att stärka vår internationella konkurrenskraft, i denna utveck-

ling står vi bara i början av en otroligt spännande resa. Just nu samarbetar stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen med motsvarande kollegor i Köpenhamn. En koppling som kan synas själv-klar – både med hänsyn till det regionala samarbe-tet också till den kommande klimatkonferensen i Köpenhamn 2009.

Internationellt är vi, som jag nämnde, ”världs-berömda”. Utnämningen genom Sustainable Com-munity Award accentuerar värdet av att göra ett grundligt och gediget arbete. Denna utnämning uppmärksammas internationellt och skapar ett mervärde för staden med ”hållbarhetsförtecken” och sätter staden på den internationella kartan. Malmö agerar också på den internationella are-nan genom aktivit deltagande i t ex World Urban Forum (WUF) 2008, miljökonferensen i Köpen-hamn 2009,världsutställningen i Shanghai 2010 och förhoppningsvis även WUF 2012 i Hyllie. Här visar staden upp sig genom fysiska exempel, men också processrelaterade kunskaper/erfarenhe-ter i kommunikation med medborgarna i att skapa en attraktiv och hållbar stad. Här har vi möjlighet att sprida kunskaperna om hur vi arbetat men ock-så få ny kunskap på hur andra arbetar. En fruktbar dialog.

Stort fokus har e-service och e-demokratin i dag i Malmö stad. Frågan är också hur vi möter malmöbon? Utnyttjandet av våra verktyg som intra- och internät där malmöborna har 24-tim-mars service på många områden. Från vår egen horisont, så utvecklar vi nu kunddisken i ett pro-jekt som också redovisas i detta nummer – front-disk. Utvecklingspotentialen är enorm, vi är bara i början av utvecklingen. Här fi nns inga restriktio-ner egentligen. Malmöbornas delaktighet i fram-tidsarbetet är en given utveckling. Vid förra aktu-aliseringsarbetet med översiktsplanen startade vi arbetet från s a s scratch. Dialogen fördes då med stadsdelarna. Allmänheten i form av malmöborna kom först in på ett senare skede i utställningsfasen. Nu står dialogen med malmöborna i främsta rum-met. Och till vår hjälp har vi bl a vår hemsida där Malmö stadsatlas nyligen fi ck ett internetsnitt och blir ett värdefullt hjälpmedel i planeringsprocessen. Vi måste också i större utsträckning än tidigare bedriva s k uppsökande verksamhet med stor del-

aktighet från olika målgrupper.Malmö som hållbar kunskapsstad är en annan

viktig utvecklingslinje som vi arbetar med just nu, i nära samarbete med högskolan, innovationsmil-jön MINC, företag m fl Inom det nordiska nätver-ket NCN, Nordic city network har kunskapsstaden varit på agendan de senaste åren. Nu tar vi ett eget grepp med en ny värdebaserad planeringsfi losofi där uttryck som socialt kapital, tolerans, hållbarhet osv är ledorden. Utvecklingen av Malmö högskola har vuxit rekordsnabbt och nästa strategiska steg är avgörande för hela Malmös utveckling.

Bokslut för ”det demografi ska Malmö” blev ånyo ett stort migrationsnetto på ca 4500 personer vilket innebär att Malmö just nu har en befolk-ning på drygt 282.000. Dock kan vi konstatera att det fortfarande är stor diskrepans mellan befolk-ningsökningen och bostadsproduktionen som slu-tade på ca 1200 färdigställda lägenheter under 2007. Det är bara att konstatera att våra instru-ment för att stimulera och öka bostadsproduktio-nen behöver utvecklas än mer.

Avslutningsvis kan jag inte undgå att kommen-tera stadens satsningar på nya mötesplatser. Are-nan i Hyllie, en ny fotbollsstadion och nu mark-anvisningstävling för ny kongress-, konsert och hotellanläggning på Universitetsholmen, förhopp-ningsvis en ny byggnad av världsklass, med bästa läge vid vattnet och med utmärkt hållbar logistik i form av citytunnelstationen inom mycket nära avstånd. Detta bäddar ytterligare för en spännande framtid för evenemangsstaden Malmö.

Christer Larsson

Stadsbyggnadsdirektör

Bara hållbart

PIM 1 2008.indd 2 2008-05-05 15:25:13

Planering i Malmö 2008 3

Lernacken är ett av Malmös viktigaste natur-område med unika kvaliteter ur flera aspekter – ursprunget, naturen, vyerna och kopplingen till Danmark. På norra Lernacken cirka 200 meter från brofästet ligger den så kallade Öresundsut-ställningen som byggdes 1998 som var ett stort utflykts- och turistmål under brobygget. Därefter har Malmö stad, som äger fastigheten, letat efter rätt intressent till det attraktiva området.

Först då hotellfastighetsbolaget Home Pro-perties AB presenterade sina avsikter att bygga en högklassig spa- och hotellanläggning med ca 250 rum och konferensmöjligheter för ca 750 personer ansåg man ha hittat rätt partner. I juni 2007 teck-nades därför ett markanvisningsavtal mellan Mal-mö stad och Home Properties AB med syfte att utveckla Lernacken med dessa ambitioner. Syftet med markanvisningen är att hitta de bästa förut-sättningarna för genomförandet av utvecklingspla-nerna och att ta fram en ny detaljplan för området.

Spa- och hotellanläggningSom ett första steg i utvecklingen av Lernacken har Home Properties i samarbete med Malmö stad under hösten 2007 bjudit in fyra arkitektkontor som fått i uppdrag att parallellt utarbeta förslag på utformningen av bebyggelsen med utgångspunkt från ett program. Förslaget man valt att arbeta vidare presenterades vid en presskonferens i januari 2008. Det har fått namnet 3600 och är framtaget av arkitektkontoret spaceGROUP.

- Genom valet av spaceGROUP som arkitekt och Choise Hotels som operatör av anläggning-en har vi de bästa förutsättningarna att utveckla området och anläggningen till något unikt, säger Clas Hjort, VD på Home Properties.

Goda utsikter i Lernacken

Bidraget 3600 har utsetts med följande motivering:

”Bra enkel logistik, yteffektivitet, god tillgänglighet för allmänheten, begränsade fotavtryck på marken, bra samspel mellan byggnadens abstrakta och land-skapets karga uttryck som ger anläggningen en egen unik karaktär. Förslaget bedöms ha mycket goda för-utsättningar att kunna bearbetas till en funktionell och vacker hotellanläggning”.

- Malmö är en stad som ser framåt. En stad som antar nya utmaningar. Det är en stor glädje att välkomna förverkligandet av Lernackens spa- och hotellanläggning, säger Emmanuel Morfiada-kis, tekniska nämndens ordförande. [email protected]

Bedömningsgrupp: Kerstin Åkerwall, Stadsbyggnadskontoret Åke Hesslekrans, Stadsbyggnadskontoret Agneta Sallhed Canneroth, Gatukontoret Inger Blomqvist, Gatukontoret Dick Johansson, Fastighetskontoret Clas Hjort, Home Properties AB Per-Olov Karlsson, Home Properties AB Petter A Stordalen, Choice Hotel Torgier Silseth, Choice Hotel Daniel Stenbäck, Choice Hotel

Gruppens sekreterare: Esbjörn Jonsson, Lokal XXX Arkitekter AB

Läs mer om bidraget och programmetunder www.malmo.se/lernacken

Planerna för den högklassiga spa- och hotellanläggningen i Lernacken går framåt.

Home Properties AB i samarbete med Malmö stad har under hösten arbetat med pa-

rallella arkitektuppdrag för att hitta de bästa förutsättningarna för hotellet. Förslaget

man valt att gå vidare med heter 360⁰, framtaget av arkitektkontoret spaceGROUP.

ILLUSTRATION: ARKITEKTKONTORET SPACEGROUP.

ILLUSTRATION: ARKITEKTKONTORET SPACEGROUP.

PIM 1 2008.indd 3 2008-05-05 15:25:24


Norra Sorgenfri, Malmös äldsta industriområde, låg när det anlades i utkanten av staden. Nume-ra ligger det på gränsen till innerstaden och områ-den som Värnhem, Rörsjöstaden och Möllevång-en. Flera äldre industribyggnader med tillhöran-de verksamheter ger karaktär och liv till området. Kommunens fastighet, kvarteret Spårvägen, frigörs för bostäder och nya verksamheter under 2008. Industrier med stor omgivningspåverkan har fl yt-tat från området och läget är nu gynnsamt för att omvandla industriområdet till en stadsdel med variation, småskalighet och unik karaktär.

ProcessenProjektet drivs förvaltningsövergripande av Mal-mö stad med nära kontakt till områdets befi ntliga användare och fastighetsägare. Kommunen äger en mindre del av marken i området, ägandet i övrigt är privat och uppdelat på en mängd fastigheter av oli-ka karaktär. Planeringen för området fungerar där-med i stor utsträckning genom samordning av ett stort antal aktörer. För att göra området attraktivt och hållbart har ett antal nyckelkvalitéer identifi e-rats som det fortsatta arbetet ska utgå ifrån.

Viktigt för stadenUtvecklingen av Norra Sorgenfri kommer att ska-pa kvaliteter för fl era angränsande områden i Mal-mö. Genom att göra Industrigatan till huvudgata genom området knyts Malmös östra delar till cen-

trum med ett attraktivt stråk som går till Värn-hem/Rörsjöstaden i väster. Aktiviteter av olika slag längs Industrigatan ska locka människor från hela Malmö redan innan området omvandlas. Bygg-nader med verksamhetslokaler i bottenplan och mot gatan uppförs därigenom i ett redan befol-kat område. Stråket ska vara både ett stadsrum att uppehålla sig i och ett rörelserum, längs gatan skall det fi nnas fl era större och mindre platser. För att Industrigatan ska utvecklas väl är det viktigt med många olika funktioner vid olika tider på dygnet.

Det ökade stadslivet, både dag- och kvällstid, ökar tryggheten och gör att även omgivande områden blir mer attraktiva.

Småskalig och varierad utbyggnadPå tio till femton års sikt ska Norra Sorgenfri omvandlas från renodlat industriområde till en blandad stadsdel. Detta uppnås genom en rik vari-ation av bostäder, lokaler och allmänna platser. Många av de befi ntliga byggnaderna och verksam-

Norra Sorgenfri – en ny del av innerstadenI Norra Sorgenfri förväntas 2500 bostäder byggas i det 40 hektar stora området, många inom de när-

maste femton åren. Planprogrammet för området har färdigställts våren 2008. Programmet kom-

mer att ligga till grund för detaljplaneringen framöver och ger förutsättningar för en blandad och tät

stadsdel som knyter ihop centrala Malmö med de östra stadsdelarna. En bred och dialoginriktad pla-

neringsprocess ska förverkliga den vision som fi nns för området.

yta för kvartersutveckling

område för bygga bo dialog

område för evenemang

existerande byggnad

gata/allmän plats

park/gröning

grön- och fritidszon

park/gröning att utreda

allmän plats att utreda

allmän plats att utreda

fastighetsgräns

gata att utreda

gång- /cykelväg att utreda

ILL: DAVID WIBERG

0 50 100 150 200 300 400 500 m

Zeniths koloniområde Rönnen

S:t Pauli kyrka

S:t Pauli norra kyrkogård

S:t Pauli mellersta kyrkogård

S:t Pauli södra kyrkogård

Celsiusgatan

Industrigatan

Öst

ra F

arm

väge

n

Kont

inen

talb

anan

Nob

elvä

gen

S:t K

nuts

väg

Zenith

gatan

Agneslundsvägen

Kont

inen

talb

anan

Kvarteren delas upp i mindre enhe-ter och nya gator dras i fastighets-gränser (i vissa fall med justering).

Ett antal mindre, gröna och urba-na platser bildar ett nät av offentli-ga rum.

Industrigatan blir områdets ryggrad och utformas för ett rikt stadsliv.

Kvarteret Spårvägen i väster utveck-las från 2008 med bostäder, vil-ka kompletteras med evenemang samt etablerande av allaktivitetshus i Bussgaraget.

Fastigheter i området utvecklas parallellt och utan geografi sk etap-pindelning.

Ett stort antal befi ntliga byggnader och verksamheter lever kvar under områdets omvandling.

Struktur i Verket 4 är preliminär och utvecklas i kommande plan-arbete

PIM 1 2008.indd 4 2008-05-05 15:25:36


Områdets historiaFram till 1800-talet betesmark

1898 Kontinentalbanan dras

1898 Malmö oljeslageri i kv. Brännaren

1890-tal Gasverket anläggs i kv. Verket

1903 Gatunät och användning fastläggs i stadsplan

1906 Spårvagnshallar med kontor byggs

1910-tal Läderfabriken Skandia

1930-tal Tripasin AB och Addo AB etableras

1930-tal Första delen av bussgaraget byggs

1972 Addo lägger ner verksamheten

1980-tal Apoteket nybyggnad

1990 EON kontor i kv. Verket

1990-tal Omfattande rivningar

2004 Dialog-pm ”Från Värnhem till Dalaplan”

2006 ”Vision Norra Sorgenfri”

2008 Planprogram Norra Sorgenfri

heterna kommer att finnas kvar och på så sätt även knyta an till områdets historia. Just blandningen av gamla och nya lokaler är positiv och viktig; de olika typer av verksamheter de kan innehålla lock-ar olika människor till området.

En viktig del i ambitionen att skapa innerstads-karaktär är att dela upp fastigheterna i mindre enheter. Små fastighetsstorlekar gör att fler aktörer kan delta i områdets utveckling, detta gäller såväl byggherrar, arkitekter och fastighetsägare som småföretagare och boende. På så sätt finns möjlig-het för ett mer långsiktigt engagemang i ägande och förvaltande, något som kommer att prägla den stadsbild som skapas. Uttrycket i staden blir mer varierat, på både kort och lång sikt, och deltagan-det kan öka i områdets utveckling. En ambition om variation ger också utrymme för att prova spe-ciella boendeformer som loft living, stadsradhus och bokaler.

De mindre fastigheterna gör möjligheten att bilda 3D-fastigheter intressant, exempelvis gällan-de parkeringskällare som kan göras som gemen-samhetsanläggningar för flera hus.

För ett offentligt livNorra Sorgenfri ska bli ett område med ett aktivt offentligt liv. Byggnader som vetter mot större gator och platser i området eller ligger på gathörn ska ha lokaler för verksamheter eller handel i bot-tenvåningen. En blandning mellan bostäder och verksamheter gör stadsdelars platser och gator att-raktiva att vistas i. För att ytterligare stödja det offentliga livet ska gator och torg i Norra Sorgen-fri utformas så att de är attraktiva att uppehål-la sig i; fönster och entréer ska vändas mot gator och platser för att ge aktiva fasader som samspelar med människors aktiviteter. Byggnader med fasa-der mot platser, större gator eller i söderläge ska bidra med allmänt tillgängliga sittmöjligheter. Pri-vata gårdar ska ha visuell kontakt med gatan utan-för genom portar.

Täthet De nya kvarteren i Norra Sorgenfri kommer att bli täta, jämförbart med Malmö innerstad. Bebyggel-sen föreslås till 3-5 våningar i företrädesvis sluten kvartersstruktur. Byggnader ska placeras ända ut mot gatan för att definiera det offentliga rummet på ett tydligt sätt.

De sju stora kvarteren i området kommer i och med omvandlingen brytas upp i mindre enheter med nya gator som i allmänhet läggs i fastighets-gränserna. Detta för att möjliggöra stegvis, fin-kornig ombyggnad. De nya gatorna inne i kvarte-ren kommer i flera fall vara gångfartsgator, ibland bredare med utrymme för dubbel trädplantering och ibland smalare, utan träd. De nya gatorna ska uppmuntra gång- och cykeltrafik; bilar får röra sig långsamt genom kvarteren. Det finmaskiga nätet av allmänna gator ger god tillgänglighet och möj-lighet för ett rikt stadsliv.

Första StegenNär kvarteret Spårvägen frigörs i september 2008 kommer de första stegen tas mot ett förverkligande av visionen för området. En byggherredialog för ca 800 bostäder ska här inledas med ett flertal aktö-rer. Parallellt ges tillfälliga evenemang och andra verksamheter utrymme i kvarteret och i buss-garaget som ska utvecklas till en mötesplats för hela Malmö. För att under tre år, med start hös-ten 2008, attrahera och förvalta en blandning av verksamheter i bussgaraget har kommunen erhållit bidrag från EU:s strukturfond.

Ett antal detaljplaner för fastigheter i de mel-lersta och östra delarna av området kommer att tas fram de närmsta åren. Dessa gäller främst bostäder kombination med verksamhetslokaler i bottenplan. Men även andra projekt, såsom lokaliseringen av en gymnasieskola till området, tros bli verklighet inom en snar framtid. Målsättningen är att de för-sta nya husen ska stå färdiga 2011-2012. Planpro-grammet finns utställt på Stadsbyggnadsforum Norra Sorgenfri, Industrigatan 19, öppet tisdagar och torsdagar 13-18, under våren [email protected]

Mångabyggherrar, arkitekter,fastighetsägare,förvaltare, boformer,målgrupper, aktiviteter!

Sammankopplade offentliga rum!

torg par

k

Offentliga aktiviteter och attraktioner!

Stråk mellan centrum och Östra Malmö

ILL: DAVID WIBERG

Integrerat gatunät!

Små fastigheter!

Offentliga bottenvåningar!

Funktionsblandningi fastigheter/kvarter!

Bred planeringsprocess!

Norra Sorgenfri

FÖR ATT GÖRA OMRÅDET ATTRAKTIVT

OCH HÅLLBART HAR ETT ANTAL NYCK-ELKVALITÉER IDENTIFIERATS SOM DET

FORTSATTA ARBETET SKA UTGÅ IFRÅN.

PIM 1 2008.indd 5 2008-05-05 15:25:40


Malmös före detta hamnmark har senaste åren genomgått en genomgripande förändring i Mal-mös omvandling från industristad till kunskaps-stad. Starten för utvecklingen skedde i sam-band med Malmös bomässa Bo01 i Västra ham-nen. Fyra år senare 2005 tillkom Lärarhögsko-lan i kv. Orkanen på Universitetsholmen. Granne med Lärarhögskolan ligger kv Tyfonen med en unik placering i norr mot fyrplatsen och nordka-jens öppna hav.

De fortsatta planerna för stadsförnyelsen på Uni-versitetsholmen presenterades i mars 2007 då Mal-mö stad genom fastighetskontoret bjöd in till en allmän markanvisningstävling om att bygga och förvalta kv Tyfonen. Med det centrala och vat-tennära läget förväntas den nya bebyggelsen bli ett landmärke i Inre hamnen och få en nyckelroll i realiserandet av Universitetsholmen som mång-funktionell stadsdel. Avsikten efter tävlingen är att ett markanvisningsavtal ska upprättas med det vinnande förslaget som grund.

En ny mötespunkt i Malmö I januari 2008 avgjordes markanvisningstävlingen med det vinnande bidraget Meeting Point Malmö som utformats av arkitektkontoret Schmidt, Ham-mer, Lassen genom Steen Jastrup, Kai Kanafani, Tiago Pereira Figueredo i sambarbete med bygg-herren Skanska Öresund. Juryns motivering

Meeting Point Malmö tillgodoser väl tävlingspro-grammets krav på ”en karaktärsfull och hållbar märkesbyggnad som motsvarar den centrala tom-

Parkering omvandlas till mötesplats

Jury: Gunnar Ericson, stadsträdgårdsmästare, Gatukontoret

Ingemar Gråhamn, stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontoret

Thomas Hellquist, Ark MSA/SAR, prof. BTH

Dick Johansson, enhetschef, Fastighetskontoret

Börje Klingberg, fastighetsdirektör, Fastighetskontoret

Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör, Stadsbyggnadskontoret

Emanuel Morfiadakis, ordförande, Tekniska nämnden

Anders Rubin, ordförande, Byggnadsnämnden

Om tävlingenMarkanvisningstävlingen genomfördes i två steg. Första steget var i form av en idétävling med syfte att bely-sa tomtens möjligheter genom arkitektonisk gestalt-ning, vitalt urbant innehåll och energisnål teknologi vad gäller byggnadsmaterial, produktion och drift. Målet skulle vara att med en kombination av form, funktion och ekologiskt tänkande förnya och utveckla svensk byggnadskonst. I det andra steget valdes fyra anonyma förslag ut från idétävlingen som tilldelades 100 000 SEK för att bearbetas till fullt realiserbara förslag. Det vin-nande förslaget i andra steget belönades med 150 000 SEK.

Läs mer om markanvisningstävlingen, tävlingsbidragen, vinnarbidraget och programmet m m under www.malmo.se/vastrahamnen

Vid universitetsholmens spets mot öppet vatten i norr och granne med Lärarhögskolan i söder

ligger parkeringsplatsen som förra året var målpunkten för en idé- och arkitekttävling som

Malmö stad utlyste. Nu ska kv Tyfonen, där parkeringen ligger, omvandlas till en ny attraktiv

mötesplats i centrala Malmö med hjälp av det vinnande bidraget ”Meeting Point Malmö”, skapat

av arkitektbyrån Schmidt Hammer Lassen i samarbete med byggherren Skanska Öresund.

tens betydelse i stadsbilden och som genom tillför-sel av funktionell mångfald berikar stadslivet på Universitetsholmen.” [email protected]

ILL: SCHMIDT, HAMMER, LASSEN ARKITEKTKONTORET

PIM 1 2008.indd 6 2008-05-05 15:25:51


Sedan 1999 har trafiken med Pågatåg och Öre-sundståg mer än fördubblats. I Skånetrafikens nyligen framtagna förslag till tågstrategi redovi-sas förväntningar på ytterligare en fördubbling av resandet fram till 2020 och en fyrdubbling fram till 2030. Ett språng i resandet med tåg förväntas när Citytunnelprojektet färdigställts under 2011.

Malmö arbetar på flera fronter för att stödja en fortsatt positiv kollektivtrafikutveckling. Det sker bl a genom att stödja Banverkets citytunnel-byggande och genom att planera för bostäder och verksamheter i goda kollektivtrafiklägen, t ex i Hyllie.

Citytunneln kommer att knyta ihop spårsyste-met norr och söder om Malmö så att man från t ex Ystad och Trelleborg kan ta tåget direkt till Lund utan byte i Malmö. Citytunneln, som är dubbel-spårig, sammanbinds söder om Hyllie med Öre-sundsbanan via ett enkelspår. Öresundsbanan kopplas i sin tur via ytterligare ett enkelspår sam-man med spåren mot Ystad och Trelleborg. Vid planeringen av Citytunnelprojektet ingick att byg-ga ut till dubbelspår längs båda dessa sträckor men av kostnadsskäl förordades en lösning med enkel-spår.

De senaste årens resandeutvecklingen har dock medfört att fler tåg än vad som tidigare beräknats måste införskaffas. Service och underhåll av des-sa har föreslagits ske vid ett Järnvägstekniskt Cen-trum längs Trelleborgsbanan söder om Lockarp. Detta medför ökad trafik på sträckan Hyllie-Lock-arp. Det är således en tidsfråga innan hela sträck-an mellan Citytunneln och Lockarp kommer att

behöva förses med dubbelspår. För att förhindra ”flaskhalsar” i järnvägssystemet har Malmö stad och Skånetrafiken därför beslutat att tillsam-mans ge Banverket ett bidrag på 40 mil-joner kronor för att åstadkomma den dubbelspåriga kopplingen mellan Citytunneln och Öresundsbanan. Malmö stad bidrar med 35 mil-joner och Skånetrafiken med 5 miljoner. Med satsningen undviks framtida kapa-citetsproblem och det underlättar dessutom för fortsatt tågtrafik på Kontinentalbanan efter Citytunnelns öppnan-de. Genom att tydligare inlemma Kontinentalbanan och stationerna Svågertorp, Persborg, Östervärn och even-tuellt en ny station vid Rosen-gård i det regionala tågtrafiknä-tet skapas en viktig förutsättning för den framtida utvecklingen av östra Malmö.

En lösning för att förse den andra enkelspårs-kopplingen med dubbelspår, den mellan Öre-sundsbanan och Lockarp, behöver på sikt också tas fram. Det är nödvändigt innan persontåg kan trafikera sträckan Malmö-Trelleborg. Banverket har dock på grund av pengabrist senarelagt upp-rustningen av Trelleborgsbanan och därmed också senarelagt möjligheten till [email protected]

Färre ”flaskhalsar” i spårsystemetResandeutvecklingen med tåg i Skåne ökar i snabb takt. Malmö stad bidrar därför till att öka

kapaciteten i spårsystemet.

KOMPLETTERANDE UTBYGGNAD TILL

DUBBELSPÅR MELLAN STATION HYLLIE

OCH ÖRESUNDSBANAN OCH MELLAN

ÖRESUNDSBANAN OCH LOCKARP.

1. Varför valde du Malmö och miljöförvaltningen? Vad har du för bakgrund?Malmö har ett offensivt sätt att arbete med miljö och hållbar utveckling. Jag är jurist och har sedan min examen arbetat med miljö som en utveck-lingsfaktor i kommun och region. Har haft två regeringsuppdrag och har en rad styrelseuppdrag inom området.

2. Vad är det mest spännande som du/ni arbetar med just nu?Allt är spännande och utvecklingsbart! Klimat, lärande för hållbar utveckling, fairtrade är någ-ra sakområden. Att utveckla alla våra uppdrag; rådgivning, tillsyn och projekt inom förvaltning-en och tillsammans med andra i och utanför Mal-mö stad.

Sex snabba frågor till Katarina Pelin

3. Vad är hållbarhet för dig?Att förstärka synergier och arbeta bort målkonflik-ter mellan olika sakområden (exempelvis miljöfrå-gor, näringslivsfrågor, planeringsfrågor och så vida-re). Vilket leder till bättre samhällsekonomi lång-siktigt.

4. I senaste numret av Grön stads ledare har du som rubrik ” Du är en betydelsefull person”. Vad menar du då?Att var och en av oss som bor och verkar i Mal-mö har avgörande betydelse för hur vårt samhälle kommer att utvecklas. Om alla byter ut sina glöd-lampor mot lågenergilampor och stänger av elap-parater istället för att ha dem på standby exempel-vis. Många små och enkla saker får sammantaget stora effekter.

5. Malmös nästa utmaning. Vad är det?Trafik och Energi har varit i fokus länge och kom-mer att fortsätta vara det under överskådlig tid. Havsmiljöfrågorna kommer. Malmö är en kuststad och har behov av och ansvar för havet.

6. Om du får önska dig något, ur malmöperspekti-vet, vad skulle det vara?Att vi i Malmö fortsätter våga gå vår egen väg och att vi blir bäst i världen på miljö och hållbar [email protected]

FOTO

: DR

AG

OPR

LULO

VIC

– Nybliven chef för Miljöförvaltningen i Malmö.

PIM 1 2008.indd 7 2008-05-05 15:25:56


1 700 nya bostäder i Västra Hamnen och HyllieUtvecklingen i Västra hamnen och Hyllie fortsätter med en bredd av både bostäder och byggherrar.

Nu har Malmö stad tilldelat mark för sammanlagt 1 700 bostäder då tekniska nämnden i slutet av

mars 2008 behandlade ärendet om att träffa markanvisningsavtal med 18 byggherrar.

Bakom beslutet ligger en snart ett år lång arbets-process efter att Malmö stad våren 2007 presente-rade sina ambitioner och utvecklingstankar kring aktuella utbyggnadsetapper i ett program för res-pektive område. Programmen togs fram enligt målen i Malmö stads markanvisningspolicy för bostäder. Dessa innebär att stimulera konkurrens och skapa engagemang hos de byggherrar som vill bidra till ett byggande med hög kvalitet av vari-ationsrika bostäder till rimliga boendekostnader och med olika upplåtelseformer.

Intresset för att medverka i den fortsatta utbyggnaden av både Västra Hamnen och Hyllie har varit stort bland byggherrarna. I konkurrensen om aktuella markanvisningar har därför ett jäm-förelseförfarande skett bland de drygt 100 intresse-anmälningar som kommit in. Urvalsarbetet har skett genom en sammansatt grupp representanter från fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret.

En blandning av hyres- och bostadsrätterUtbyggnaden av Västra Hamnen och Hyllie ska utgöras av tredje generationens hållbarhet, där hög hållbarhet nu blivit standard. Dessutom ska bygg-herrarna upplåta en del av bostäderna som hyres-rätter. Andra kriterier som legat till grund för urvalsarbetet är hur byggherren kan bidra till att lösa sociala problem i utsatta bostadsområden och bidra till att lösa kommunens behov av lägenhe-ter för andrahandsuthyrning. Långsiktighet för förvaltningen av hyresrätterna är en annan vik-tig parameter. Med ett högt antal intressenter har marken nu fördelats med en bra blandning av både större och mindre aktörer.

I Västra Hamnen ska en del av kv Bilen 4 bebyggas med ca 500 bostäder av sju byggherrar under projektnamnet Fullriggaren, området öster om Flagghusen. I Hyllie centrumområde kom-mer ca 1 200 bostäder att byggas av 11 byggherrar längs den planerade huvudgatan öster om stations-torget.

Fullriggaren i Västra HamnenKommande utbyggnadsetapp i Västra Hamnen benämns med projektnamnet Fullriggaren och är en del av fastigheten Bilen 4 som ligger öster om de snart färdigställda Flagghusen. Som hel-het är Bilen 4 Västra Hamnens stora mittkvar-ter och sträcker sig från Stora Varvsgatan i söder till kusten längst i norr. Kvarteret ska fungera som en länk mellan befintliga områden i väster, öster och söder och tillsammans med dem skapa ett sammanhängande stadsområde. Aktuell utbygg-nad av Bilen 4 är främst planerat för bebyggelse av bostadshus med fyra till sex våningar. Men detalj-planen medger även centrumfunktioner som t ex vårdverksamhet, förskola/fritidshem och i vissa fall kontor samt parkeringshus.

250 nya hyresrätter Ett krav från Malmö stad, som uttalades i pro-grammet för markanvisningen, är att varje bygg-herre ska ansvara för en mix av både hyresrät-ter och bostadsrätter i sitt projekt med fördel-ningen 50/50. Med aktuella markanvisningsavtal innebär det att Fullriggaren får ca 250 hyresrät-ter och ca 250 bostadsrätter. Hyresnivån blir 1 400 kr/m², baserat på en referenslägenhet på 75 m² enligt 2007 års beräkning. Priset för marken varie-

Läs mer om aktuella markanvisningar, ladda ner program och Malmö stads markanvisningspolicy

malmo.se/bostadbygge

rar mellan 3 600-4 500 kr/m² bruttoarea (BTA). Byggstarten för bostäderna beräknas ske hösten 2009 med en successiv inflyttning från våren 2011.

Huvudgata i Hyllie centrumUtbyggnaden i Hyllie centrumområde är i redan i full gång med station Hyllie, Stationstorget och intilliggande publika byggnader som Malmö Are-na, Emporia köpcentrum och hotell. Aktuellt

VY ÖVER DET PLANERADE STATIONSTORGET I HYLLIE CENTRUM. ÖSTER OM DETTA PLANERAS HUVUDGATAN OCH KOMMANDE UTBYGGNADSETAPP.FOTO: MARIA NYMAN

Västra Hamnen AB Grundstenen (under ändring till) SundsEsplanaden AB Startskottet (under ändring till) Byggvesta Bo Fullriggaren AB Byggnads AB Tornahem Derome Mark & Bostad AB Fastighetsbolaget Haga Gruppen ABHSB Malmö Ek. För.Stena Fastigheter Malmö AB

Markanvisningsavtal med ytterligare två byggherrar förväntas under våren.

Hyllie centrumområde IKANO Bostaden AB Midroc Property Development AB NCC Construction AB, Boende Syd Nevsten Fastighets AB Otto Magnusson AB Reinhold Fastigheter Syd AB Riksbyggen SBC Mark AB Setra Group AB Sundprojekt AB Veidekke Bostad AB

Markanvisningsavtal med ytterligare tre byggherrar förväntas under våren.

Aktuella byggherrar i

PIM 1 2008.indd 8 2008-05-05 15:26:01


EN DEL AV MARKEN FÖR KOMMANDE UTBYGGNADSETAPP FULLRIGGAREN I VÄSTRA HAMNEN. TILL HÖGER I BILD SYNS ETT AV FLAGGHUSEN.FOTO: MARIA NYMAN

område för nästa utbyggnadsetapp ligger öster om Stationstorget längs den planerade huvudgatan med kvarteren närmast norr och söder om denna. I en bebyggelse med tre till sex våningar ska kon-tor, butiker, restauranger och bostäder blandas. Så mycket som möjligt och gärna i varje hus. Alla byggnader som vänder sig mot gatan ska erbjuda publika verksamheter i bottenvåningarna och på så vis skapa en stadskänsla med ett myller av liv och rörelse.

400 nya hyresrätter För aktuella markanvisningsavtal gäller en mix av hyresrätter och bostadsrätter för varje byggherre med fördelningen 30/70. Av de ca 1 200 bostäder som ska byggas kommer ca 400 att upplåtas som hyresrätter med en hyresnivå 1 300 kr/m2 och år. Priset för marken varierar mellan 2 600-3 500 kr/m2 brutoarea (BTA). Byggstarten för bostäderna beräknas våren 2010 med en utbyggnadstakt fram till 2013. Första inflyttningen beräknas ske under hösten [email protected]

Varvsstaden – industriområde blir blandstadNu pågår förberedelserna för ett parallellt upp-drag på Kockums industriområde i Västra Ham-nen. Dagens industriverksamhet ska kombineras med urban bebyggelse och Västra Hamnens ytt-re delar kommer att kopplas tydligare till Malmös innerstad.

Peab förvärvade hela Kockums industriområde med målet att exploatera och omvandla. Hyreskon-trakten för de industrier som finns i området idag löper ut 2013 och Peab har har för närvarande inte för avsikt att förnya dessa. Det innebär att den stora omvandlingen inte kan starta förrän 2013 när loka-lerna tömts. Det kan inte heller uteslutas att viss icke-störande industriverksamhet blir kvar. Men redan nu pågår ändå en hel del.

- De äldsta maskinhallarna närmast Klaff-bron längs Stora Varvsgatan blir Mediakluster. En detaljplan som möjliggör detta är färdig. Första steget blir att SVT (Sveriges television) flyttar in under 2009. Sedan ska fler mediaföretag etablera sig i intilliggande lokaler. Samlokaliseringen ska stimulera samarbete, idéutveckling och därmed Malmös utveckling.

- Idéutvecklingen inför omvandlingen har inletts. Under vintern arrangerade Peab, ISU, Institutet för hållbar utveckling, och Malmö stad tre seminarier om framtidens livsstilar, stadsbygg-nad och bostäder. Resultatet från seminarierna bidrar till innehållet i den gemensamma värde-grund för stadsomvandlingen som formuleras just

nu. Malmö stad och Peab eftersträvar en samsyn om de grundläggande utgångspunkter som ska gälla för den framtida planeringen och byggandet. Värdegrunden kommer också att vara en av grund-förutsättningarna i det parallella uppdrag som ska

genomföras under hösten 2008. Ett antal arkitekt-kontor kommer att få i uppgift att göra en struk-turskiss som visar hur stadsbyggandet kan stödja framväxten av framtidens näringsgrenar, exempel-vis [email protected]

ILL: DAVID WIBERG

PIM 1 2008.indd 9 2008-05-05 15:26:06


Nya utmaningarSedan markprogrammet för kontor och industri antogs 1995 har stora förändringar skett i Mal-mö och inom näringslivet. Öresundsförbindel-sen har kommit till stånd, trafiken och integra-tionen ökar stadigt. Regionaliseringen och globa-liseringen påverkar näringsliv och rörelsemöns-ter. En ny högskola har etablerats i Malmö med ca 20 000 studenter och omvandlingen från industri-stad till kunskapsstad går fort. Befolkningen växer kraftigt och Malmö står inför nya utmaningar vad avser bl a tillväxt, arbete och utbildning. Dessa frå-gor behandlas i den övergripande handlingsplanen ”Välfärd för alla-det dubbla åtagandet”.

Många nya jobb har skapats framförallt inom handeln och tjänstesektorn och efterfrågan på mark och lokaler för näringslivet i sin helhet är mycket stor. Detta utgör bakgrunden till uppdra-get att göra ett nytt markprogram för näringsli-vet. En viktig förutsättning för markprogrammet är det pågående arbetet med en näringslivspolitisk strategi.

Framtidens näringslivUtvecklingen inom näringslivet kännetecknas av teknologiska framsteg och globalisering. Det inne-bär att för många produkter är flera världsdelar med och bidrar i någon del av kedjan från idé till färdig produkt. Globaliseringen påverkar därmed även det lokala näringslivets inriktning. Bransch-typer som enligt flera experter har stora möjlighe-ter att utvecklas i vår region är handel, företagsser-vice, transporter, miljö- och energisektorn, besöks-näringen m m. En trend är att inom ett geogra-fiskt begränsat område samla verksamheter inom samma bransch för att nå synergieffekter och kon-kurrensfördelar, s k kluster. Medicon Valley är ett exempel på ett kluster i Öresundsregionen. Andra kluster på gång i Malmö är inom IT, media och logistik. Ett annat framtidsområde är den s k cle-antech-branschen. Den består av företag som pro-filerar sig inom miljöteknik, miljöanpassade varor, tjänster och produktionsteknik m m.

MarkbehovFör verksamheter som kan integreras i den blanda-de staden såsom kontor, butiker och småverksam-heter finns det goda etableringsmöjligheter i våra större utbyggnadsområden. Även besöksnäringen kan i stor utsträckning lokaliseras till den blandade staden. Det är för mer traditionella verksamheter som har viss omgivningspåverkan t ex småindustri, transportföretag mm som det finns störst brist på mark. För närvarande studeras möjligheten till för-tätning av befintliga verksamhetsområden för att klara en del av behovet. Planläggning pågår dess-utom för nya områden i bl a Vintrie. Om efterfrå-gan skall kunna tillgodoses behövs sannolikt även

helt nya verksamhetsområden. Detta kommer att belysas i arbetet med ett nytt markprogram.

Ny organisation2006 togs initiativ till en ny organisation för att sätta större fokus på näringslivsfrågorna och kopp-lingen till den fysiska planeringen. Förebilden var organisationen för arbetet med bostadsfrågorna. Inom den nya organisationen bedrivs arbetet med näringslivspolitisk strategi och markprogram samt hantering av löpande ärenden och erforderliga utredningsuppdrag. Förvaltningscheferna på stads-kontoret, stadsbyggnadskontoret och fastighets-kontoret utgör beställargrupp och berörda avdel-ningschefer är styrgrupp. De olika arbetsuppgif-

Nytt markprogram för näringslivetVilket näringsliv kommer Malmö att ha i framtiden? Vilka typer av företag växer, var vill de

verka och i vilken typ av byggnader och miljöer? Dessa frågor analyseras i ett pågående

arbete med ett nytt markprogram för näringslivet.

terna utgör delprojekt med delprojektledare som ingår i en projektsamordningsgrupp. Den politiska förankringen sker via näringslivsberedningen eller stadsbyggnadsnämnden resp tekniska nämnden beroende på ärendets art.

Samrådsförslag under 2008Arbetet med markprogrammet bedrivs som ett för-valtningsövergripande arbete med medverkan av fastighetskontoret, näringslivskontoret och stads-byggnadskontoret. Till hösten 2008 beräknas ett samrådsförslag vara klart. Efter samråd och even-tuella revideringar kan ett slutligt program antas under hösten [email protected]

StadsbyggnadsForum Nordenskiöldsgatan 17 - Öppet tisd kl 11.00-16.30

Tisdagen den 27 maj kl 16.30

föreläser Stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson

om aktuella projekt på Västra Hamnen

Ingen anmälan • Fri entré

PIM 1 2008.indd 10 2008-05-05 15:26:13


Nu är det klart att Malmömässan lämnar Västra Hamnen. Lokaliseringen har varit problematisk på grund av trafi kbelastningen vid större mässevene-mang. Under 2009 töms de gamla hallarna och en omvandling inleds.

Diligentia AB äger hela fastigheten Bilen 7 där mässhallarna är inrymda. Företaget satsar nu på helt nya verksamheter i kvarteret. ICA Maxi blir dock kvar. Likaså, den tidigare ombyggda, högde-len med glasfasad som inrymmer kontorslokaler. Men i resten av området väntar stora förändringar.

Förra året genomfördes ett parallellt uppdrag för omvandlingen. En skiss från Kanozi arkitek-ter valdes som grund för den fortsatta planeringen. Denna har också utgjort illustration i det planpro-gram som just godkänts av stadsbyggnadsnämn-den.

Kanozis förslag innebär att den så kall-lade Arlövshallen i norr rivs. Resten av den gam-la fabriksbyggnaden delas upp i mindre enheter genom att riva så att nya gator kan dras fram mel-lan de kvarvarande fabriksdelarna. Det innebär att nya fasader måste klä byggnadernas sidor mot de nyskapade gatorna.

De kvarvarande delarna av den gamla fabriken ska fyllas med nya verksamheter, exempelvis små-skalig handel, sport och idrott, kultur m m. Parke-ringen kommer att ske på plan två i hallarna.

Den andra etappen av omvandlingen innebär att fyra nya kvarter byggs i norr mot Lilla Varvsga-tan och Varvsparken. De kommer huvudsakligen att innehålla bostäder, men det kommer att fi n-nas inslag av verksamheter och butiker. Söder om byggnaderna anläggs en gröning med plats för lek och bollspel. I anslutning till gröningen byggs en förskola.

Sista etappen blir byggandet av fyra nya kvarter på ICA Maxis nuvarande parkering. Enligt nuva-rande tidplan kan etappen genomföras först efter 2013 när industriverksamheten på Kockums indu-striområde planeras upphöra eller görs störnings-fri. Då blir det möjligt att bygga för blandade verk-samheter: boende, kontor, småindustri, service och småskalig [email protected]

Malmömässan fl yttar och mässhallen får nytt liv

ILL: KANOZI ARKITEKTER.

PIM 1 2008.indd 11 2008-05-05 15:26:15


På Citytunnelns hemsida kan man läsa nedan-stående artikel under rubriken ”Citytunneln tre år efter byggstart”. Vi har kompletterat artikeln med delar från Malmö stads perspektiv.

Bygget av Citytunneln har nu pågått i tre år. De stora betongarbetena och tunnelborrningen börjar gå mot sitt slut. Det kommande året kommer fokus allt mer att ligga på att utrusta de blivande stationer-na och tunnlarna samt de järnvägstekniska installa-tionerna.

Åren innan Citytunnel startade sina arbeten utfördes mycket förberedande byggarbeten. Exem-pelvis gjordes gatuombyggnader för att möjliggöra de trafikomläggningar som gör det möjligt att pas-sera Citytunnelbygget. De största förändringarna har skett i området kring Malmö C, men också kring station Triangeln är förändringarna många, för att inte tala om Lorensborgsgatans förlängning.

Även kajer och broar renoverades, Slotts- och Universitetsbroarna byggdes, byggnaderna längs Skeppsbrokajen revs liksom f d Sjöfartshotellet och nya parkeringsplatser och -garage byggdes. Sto-ra ledningsomläggningar gjordes runt Posthuset också för att göra det möjligt att bibehålla trafiken ”ostörd” längs Skeppsbron under Citytunnelbygget.

Byggstart2005 startade bygget av Citytunneln.

Bygget av Citytunneln startade 8 mars 2005. Efter tre intensiva byggår kan projektchef Örjan Larsson konstatera att både tidplan och budget håller. – Vi ligger till och med lite före tidplanen. Att vi hittills lyckats så bra beror förstås på att våra entre-prenörer gör ett bra jobb men också på att vi fick tid på oss att planera projektet. Den tidsmargi-nalen som vi nu skaffat oss är bra att ha de kom-mande tre åren då stora tekniska installationsarbe-ten och järnvägsbygge ska genomföras, säger Örjan Larsson.

Vid Malmö central är i stort sett hela betongkon-struktionen klar. Det som återstår är en del mindre betongarbeten och att gjuta valv över schaktet vid Västra station. Där ska de båda tunnelborrmaskiner-na komma fram lite längre fram i vår.

Ovan mark och runt Malmö C pågår arbetet med att återfylla och återställa. Kajerna i Inre Suellsham-nen och Inre hamnen stensätts och den öppna plat-sen som kommer att heta Anna Lindhs plats håller på att utformas. Nere i själva stationen, Malmö C Nedre, börjar de två 420 meter långa plattformarna ta form.

Kring Malmö CFlera aktörer påbörjar sina arbeten inför öppnan-det av Citytunnel.

Banverket har kanske den största uppgiften nämligen att bygga om personbangården. Det-

ta arbete börjar med att man kompletterar påga-tågsstationen så att den kan användas om tillfällig Malmö C under den period på ett år då inga tåg kommer att kunna angöra själva banhallen.

Jernhusen uppgift är att bygga själva stations-byggnaden över Malmö C nedre, Citytunneln. Jernhusen har också att iordningställa angörings-ytan för taxi och privatbilar norr om nuvarande banhall och ovanpå Malmö C nedre samt bygga ett p-hus för drygt 400 bilar.

Kommunens roll är varierad. Vid skrivande stund byggs en ny bro över kanalen vid Djäknega-tans förlängning och kajsidan vid stationen byggs ut nio meter i kanalen. I första hand för att göra plats åt regionbussar på Centralplan, men också för att utnyttja som angöring vid banverkets stora ombyggnad av bangården.

Citadellsvägen vid Västra station kommer att få ett nytt läge innan den öppnas, Carlsgatan breddas och byggas om norr om Malmö C, Norra Vallga-tan och övriga tidigare ombyggda gator kommer att återfå sina funktioner alternativ få nya sådan.

Kommunen planerar också att anlägga en två-vånings undermarksparkering under Bagers plats och i samband därmed renovera kajerna samt byg-ga en ny gång och cykelbro där idag den proviso-riska träbron ligger.

Såväl Skeppsbron som Hjälmarekajen avses omvandlas till gång- cykel- och vistelseytor med tyngdpunkt på ”evenemangsplatsen” mellan Post-huset och Inre Hamnen.

Kring station HyllieVid station Hyllie är det just nu lugnt och stilla inför kommande arbeten. Stationens konstruktion och

plattformar blev klara vid årsskiftet. Senare i år star-tar arbetet med att utrusta stationen och att byg-ga den runda ankomstbyggnaden på stationens över-däckning. I Holma har schaktet mellan Pildammsvä-gen och Holmavångsvägen, där en del av tunnlarna och portalen göts, fyllts igen.

Kommunen skapar med egna insatser och med hjälp av andra en ny stadsdel. Parkfast har redan rest ytterväggarna till Malmö Arena och Anne-hem planerar att komma igång med sina arbeten till hösten.

Kommunens arbeten är innebär gatorna i området inkl. en ombyggnad av Annestorpsvägen från och med Pildammsvägen till Lorensborgsga-tan. Men de inkluderar också torget ovanpå själva stationen samt stans största p-hus.

Kring station TriangelnVid Triangeln återstår en hel del betongarbe-ten. Det är stationsrummet som ska få sin slutli-

Citytunneln påverkar stadsbildenCitytunnelnprojektet ägs av Banverket som ansvarar för planering, projektering, byggande

och driftsättning av Citytunneln. Satsningen på Citytunneln innebär även en rad

förändringar av infrastrukturen och stadsrummet kring de tre stationerna.

FOTO

:PER

RYN

ORD

ENG

PIM 1 2008.indd 12 2008-05-05 15:26:22


ga utformning och de båda stationsuppgångarna som ska gjutas. Idag pågår arbete med väggar och bjälklag för olika utrymmen och rulltrappschakt i uppgångarna.

I kvarteret Kaninen på det som idag är mark-parkering för Triangels centrum skall NCC byg-ga en ny kontor- och affärsfastighet med inslag av bostäder. Man diskuterar möjligheterna att anläg-ga lastangöring och cykelparkering under marken i St Johannesgatan med infart från Pildammsvägen.

Kyrkan och kommunen arbetar tillsammans, understödda av länsstyrelsen, för att få fram en för alla parter acceptabel utformning av området kring kyrkan.

Också Rådmansgatan kommer att bli föremål för förändringar. Planerna är att den skall utgöra en del av det nya busstråket som skall ersätta Södra Förstadsgatan.

LockarpI Lockarp är Arrievägen färdig. Framåt sommaren beräknas trafiken släppas på. I Lockarp pågår också arbete med en planskild spårkorsning och två broar. I Lockarp återstår också en del schaktarbeten.

Arrievägens förlängning söderut mot Arrie är aktuell. En arbetsplan avses tas fram. Vägfrågan är naturligtvis också kopplad till den kontroversiella frågan om järnvägstekniskt centrum utmed Trelle-borgsbanan.

Tunnelborrmaskinerna har snart gjort sitt. Senare i år kommer de att bryta igenom schaktväggen vid Mal-mö C. När det är gjort återstår en del arbete tunnlar-na. De sista tvärtunnlarna ska tas ut och bottenplattor ska gjutas. Därefter ska järnvägtekniska installationer-na med spår och kontaktledningar utföras.

Så gott som alla arbeten inom projektet är nu ock-så upphandlade. Det som återstår är entreprenaderna för järnvägstekniska installationer från station Hyllie och genom tunnlarna samt i Lockarp och anpassning till Öresundsbanan

Har vi tur och allt fungerar så kommer inte bara Citytunnel att vara klar vid invigningen utan också stora delar av närområdena kring statio-nerna. Tyvärr kan inte allt vara klart, man måste

ju ha någon plats att arbeta utifrån, så vissa delar kommer at återstå att förverkliga även efter City-tunneln invigning, men hav tröst, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. [email protected]

[email protected]

Läs mer på citytunneln.com

0Urban DesignProjekt från kursen ASB191 "Urban Design" ht.07

Arkitektskolan LTH Lunds UniversitetAvdelningen för Stadsbyggnad

Utställning

av elevernas

projektarbeten

Hyllie InfocenterÖppet lördagen den 31 maj och 28 juni kl 13.00–16.00

nedanför Hyllie vattentorn

FOTO

:PER

RYN

ORD

ENG

PIM 1 2008.indd 13 2008-05-05 15:26:31


De nya öppna dagvattenanläggning-ar som byggts i Malmö under det senaste decenniet har blivit flitigt besökta utflyktsmål både för Mal-möbor och för tillresta besökare. De boende upplever de nya ”blå-grö-na” anläggningarna som spännan-de bidrag till sin närmiljö. Varje år kommer stadsplanerare och ingen-jörer både från svenska kommuner och från andra länder till Malmö för att studera våra öppna dagvattenlös-ningar.

En viktig förklaring till att Mal-mö blivit en föregångskommun inom dagvattenområdet är det goda sam-arbete som under senare år växt fram mellan de tekniska förvaltningarna i staden. Malmö har genom en fram-synt planering lyckats integrera de öppna dagvattenlösningarna i stads-miljön. Att lyckats med detta kräver en mycket nära samverkan mellan planerare och tekniker i hela kedjan från detaljplan till färdig utbyggnad.

Det är idag fler och fler kommu-ner i landet som försöker arbeta på samma sätt som Malmö. Att etable-ra ett förtroendefullt samarbete över förvaltningsgränserna är inte alltid så enkelt. Att bryta invanda hand-lingsmönster och revirtänkande och introducera mer integrerade arbets-former tar ofta många år.

Malmö var mycket tidigt ute med att utnyttja öppna dagvattenlösning-ar. Den första anläggningen anlades redan 1989 – 1990. Sedan dess har byggts en hel rad anläggningar av detta slag. Anledningarna till Mal-mös tidiga och konsekventa utnytt-jande av öppna dagvattenlösningar är många. Först och främst fanns det en vision om att ett långsiktigt hållbart stadsbyggande även skulle omfatta va-systemen. Den bärande idén var att skapa robusta system som hade förmågan att möta framtida utma-ningar t ex i form av en analkande klimatförändring.

En annan anledning till att man började satsa på öppna dagvatten-lösningar var Malmös topografi och uppbyggnaden av det befintliga va-nätet. I takt med att Malmö växer och förtätas leds allt mera avloppsvat-ten in i de centrala delarna av staden. Detta innebär en överbelastning av det befintliga avloppssystemet med risk för flera källaröversvämningar.

Öppen dagvattenhantering – ett sätt att möta framtida klimatförändringar

Genom lokal fördröjning av dagvatt-net i öppna anläggningar kan man bromsa upp de avrinnande flödena innan vattnet leds in i ledningssyste-met.

Varför kan man då inte bygga större ledningar som klarar de ökade flödena? Detta är naturligtvis möjligt men det skulle kosta miljardbelopp och dessutom ta orimligt lång tid. Naturligtvis arbetar vi i Malmö med att fortlöpande förstärka det befint-liga avloppsledningsnätets kapaci-tet. Ungefär 25 miljoner kronor sat-sas årligen på denna typ av åtgärder. Parallellt härmed satsas också på oli-ka former av öppna dagvattenlös-ningar för att minska de avrinnande flödena.

Hur stora ledningar man än läg-ger så kommer det alltid att finnas regn som ger större flöden än vad rören klarar av. I öppna system däre-mot finns det möjligheter för vatt-net att tillfälligt dämma upp på här-för speciellt avsedda markytor utan att skada bebyggelsen. Det är svårt att bygga öppna avledningssystem inom befintliga bebyggelseområ-den. Augustenborg och Vanåsgatan är dock exempel på att det även här är möjligt att tillämpa öppna lös-ningar. För att lyckas med dessa pro-jekt krävs ett nära samarbete och en ömsesidig förståelse för dagvattenpro-blematiken, inte bara bland stadens tekniska förvaltningar utan även hos politiker och invånarna i staden.

Situationen i Malmö med många små överbelastade vattendrag har bidragit till att en väl genomtänkt strategi för hanteringen av dagvatten i Malmö har växt fram. Det tydligas-te exemplet är Risebergabäcken som idag vid kraftiga regn belastas med mer än fyra gånger mer vatten än vad bäckfåran är dimensionerad för. En konsekvens av detta har blivit att det för all nyexploatering i östra Mal-mö idag finns långtgående krav på öppen dagvattenhantering. Motivet till dessa krav är att de kraftiga flöde-na måste bromsas upp innan vattnet når bäcken. Ett översiktligt hand-lingsprogram för Risebergabäcken har tagits fram för att förbättra för-hållandena i bäcken. Man har i kom-munen dock ännu inte kunnat enas om hur de erforderliga åtgärderna ska finansieras. VANÅSGATAN

AUGUSTENBORG

PIM 1 2008.indd 14 2008-05-05 15:26:33


De öppna dagvattensystemen ger förutom en fördröjning av flödena också en naturlig rening av det avrin-nande vattnet. Detta sker genom fil-trering när vattnet rinner över vege-tationsklädda ytor, genom växtlig-hetens upptagning av närsalter och genom sedimentation av tyngre par-tiklar i öppna dammar. När sedi-mentlagren i dagvattendammar-na växt till sig måste sedimenten omhändertas.

Enligt den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkan-de som lades fram 2007, kommer den pågående klimatförändringen att ställa ökade krav på omhänderta-gande av dagvatten. Användning av öppna dagvattenlösningar är en av de framtidslösningar som lyfts fram i utredningen. De öppna systemen klarar i princip ”alla” typer av regn och genom framsynt höjdsättning av nya områden kan risken för skador på egendom vid kraftiga regn mini-meras.

Som underlag för planeringen i Malmö sker idag en simulering av avrinnande dagvattenflöden i avan-cerade datormodeller. Genom des-sa beräkningar kan man redan i planskedet skapa säkra vattenvägar

VINTRIEDIKET. FOTO: PEKKA KÄRPPÄ.

för framtida extremsituationer. Att dagvattnet synliggörs i stadsrum-met har idag blivit fullt accepterat men kräver att lösningen är noggrant genomtänkt.

Genom ett fruktbart samarbete mellan miljöförvaltningen, gatukon-toret, fastighetskontoret, stadsbygg-nadskontoret och VA SYD har under de senaste åren arbetats fram ett förslag till ny dagvattenstrategi för Malmö. Förhoppningen är att den nya strategin ska beslutas av Kom-munfullmäktige senare i år. Dag-vattenstrategin innehåller en hel del spännande läsning som bl a berör:• Ansvarsförhållanden • Dagvattenplanering i praktiken• Utformningsanvisningar • Klassificering av dagvatten• Klassificering av recipienter• Förebyggande åtgärder och krav

på tillfälliga verksamheterOm du är intresserad av att besö-

ka någon av våra många dagvatten-anläggningar eller bara vill veta mer om dagvatten så kontakta VA SYD på telefon 020-34 16 [email protected]

Detaljhandeln i Malmö växer så det knakar. I Hyllievång påbör-jas just nu det som ska bli Sveriges största köpcentrum, kallat Empo-ria, med 200 butiker på en yta av 70 000 m². Emporia ska stå färdigt samtidigt som Citytunneln invigs år 2011. I kvarteren intill Emporia finns utrymmen för ytterligare 10 000 m² handel. Det kommer också att byggas en ny stormarknad i Hyllie, COOP Forum, på 10 000 m². IKEA kommer att flytta från Bulltof-ta till Svågertorp. Detta medför att ytan mer än fördubblas; från 20 000 till 45 000 m².

Mellan motorvägsinfarten från Lund och Värnhemstorget byggs f n Entré Malmö som, förutom biogra-fer, gym m fl upplevelser, kommer att innehålla 20 000 m² butikslokaler.Triangelns köpcentrum ska växa med i runda tal 15 000 m² och Mobilia med 16 000 m².

Detta blir allt som allt ett till-skott på 165 000 m², +30 %, till de 560 000 m² som Malmö redan [email protected]

Handelsboom i Malmö

PIM 1 2008.indd 15 2008-05-05 15:26:43


Malmös framtida kollektivtrafik

Sverige släpar efterI början på året åkte jag upp till Stockholm för att delta i ett seminarium anordnat av NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket). På semi-nariet betonades bl a transportsystemets betydelse för tillväxt och konkurrenskraft. Ett tydligt bud-skap var att ett mer kunskapsintensivt näringsliv kräver större lokala arbetsmarknader, vilket i första hand åstadkoms genom ett utbyggt transportsys-tem. Detta är inget nytt, men väl värt att under-stryka i olika sammanhang. Samtidigt som det-ta slås fast visar NUTEK i en nyligen genomförd internationell jämförelse mellan 15 västeuropeis-ka länder, att Sverige investerar förhållandevis lite i infrastruktur, särskilt när det gäller underhålls-investeringar. Bilden bekräftas bl a av att de totala önskemålen om spårinvesteringar i Skåne de när-maste 30 åren, som enligt Skånetrafiken uppgår till häpnadsväckande 200 miljarder kronor.

Framsynthet viktigtMot ovannämnda bakgrund och med hänvisning till de långa planerings- och genomförandeproces-ser som satsningar i infrastruktur innebär i Sveri-ge, finns det all anledning att ha stor framsynthet och tydliggöra hur framtidens kollektivtrafik ska gestalta sig i vår storstadsregion. Malmö genomgår en intensiv utveckling där Öresundsbron, utbygg-naden av högskolan och ett expansivt närings-liv har avgörande roller. Den för kollektivtrafiken strategiska citytunneln blir klar 2011. Köpenhamn och Malmö utvecklas allt mer till att bli en gemen-sam arbetsmarknadsregion. Pendlingen över Öre-sundsbron slår ständigt nya rekord. I ett sådant perspektiv blir förstås transportsystemen av stor betydelse med särskild tyngdpunkt på kollektivtra-fiken. Fokus riktas mot Malmö och hur man tack-lar de här problemställningarna.

En spännande utredning I maj 2007 beslutade kommunstyrelsen att tillsät-ta en utredning om Malmös framtida kollektivtra-fik. En politisk styrgrupp under ledning av kom-munalrådet Anders Rubin samt tre representanter från den politiska majoriteten och tre från minori-teten leder utredningsarbetet *)

Med Malmös specifika förutsättningar som grund ska utredningen ta fram en plattform för överväganden om vilka vägval Malmö stad och regionen bör göra avseende framtidens kollekti-va trafiklösningar samt frågor kring markreservat för utbyggnad av kollektivtrafiken. Strategier och principiella ställningstaganden kring vilka möjlig-heter som står till buds och vilka utvecklingslin-jer som kan förordas ska tas fram. Tidsperspektivet handlar om 2030 och framåt.

Utredningen ska fungera som en gemensam plattform för politiska resonemang och ställnings-

taganden om framtida satsningar på kollektivtrafi-ken i Malmö. Den ska även bidra till att stärka bil-den av Malmö som en attraktiv och hållbar stad. En stad som bejakar modern teknik och hållbara trafiklösningar.

Stadskontoret, gatukontoret och stadsbyggnads-kontoret svarar för tjänstemannastöd internt och för koordinering av externa konsultinsatser samt för fördjupat utbyte mellan statliga och regionala myndigheter samt organisationer. Utredningsar-betet genomförs inom ramen för tre deluppdrag. Varje deluppdrag leds av en projektledare. Det för-sta deluppdraget ”Kollektivtrafikens förutsättning-ar – Malmös tillväxt och regionala roll” är nu slut-förd och bildar plattform för utredningens nästa två avsnitt som kommer att behandla fysisk plane-ring ”Kollektivtrafik och markanvändning” samt ”Trafiksystem –möjligheter och restriktioner”. **). Arbetet med de två sistnämnda deluppdragen har nu dragit igång på allvar. Det är först när resulta-tet av detta arbete börjar skönjas som utredningen kan presentera konkreta förslag.

Utredning med stor delaktighetUtredningen har hittills arrangerat två större workshops, ett på temat ”Framtidsstaden – demo-grafins utmaningar” och ett med ”Malmö – stor-stadens förutsättningar” som tema. Till träffar-na har en rad experter engagerats för att presente-ra betydelsefulla samhällstrender inom demografi, ekonomi, fysisk planering, jämställdhet och kli-mat. Vid träffarna har ett hundratal politiker och tjänstemän deltagit från omgivande kommuner och statliga myndigheter och man har utbytt kun-skaper och erfarenheter inom sina respektive kom-petensområden.

Kollektivtrafik i ett större sammanhangMalmö har, i ett regionalt perspektiv, en ung befolkning och kraftig befolkningsökning. Sam-tidigt finns det en arbetskraftsreserv som bor-de kunna utnyttjas bättre. Malmös internationel-la prägel och den etniska mångfalden är tillgång-ar som kan utnyttjas i större utsträckning. Seg-regationen måste bekämpas och situationen på bostadsmarknaden förbättras. En grundtanke i utredningen är helhetssynen och att sätta in kol-lektivtrafiken i ett större sammanhang - ett viktigt redskap för att möta Malmös framtida stora utma-ningar för framtiden.

Kollektivtrafik för hållbar tillväxtUnder förutsättning att pendlingen ökar i nuva-rande takt betyder det att den dagliga arbetspend-lingen till Malmö kommer att vara över 100 000 år 2030. Arbetspendlingen ut från Malmö till den danska sidan samt övriga Skåne beräknas motsvara runt 80 000 dagliga resor.

Malmös roll som tillväxtmotor är avgörande för den regionala utvecklingen. Investeringsläget är högt, sysselsättningstillväxten stark, företagsetable-ringarna tilltar och Malmöbornas utbildningsnivå höjs successivt. I framtidsbilden för år 2030 upp-skattas antalet arbetstillfällen i Malmö öka med 40 000. Det motsvarar 30 procent av samtliga nya arbetstillfällen i hela Skåne.

Sex av tio Malmöbor arbetar i Malmö. En väl fungerande kollektivtrafik är särskilt viktig för att anpassa tillgängligheten till befintliga arbetsplat-ser och kommande etableringar, till utbildning, service och fritid och inte minst till boende. Speci-ellt kan kollektivtrafiken bidra till att vidga arbets-marknadsregionen och därmed till en långsiktigt hållbar regional tillväxt. Särskilt grupper med låg tillgång till bil är beroende av kollektivtrafiken. Att skapa bättre tillgänglighet till kollektivtrafik inom Malmö för dessa grupper och områden har stor betydelse för ökad tillväxt och bättre välfärd i framtiden. Omvänt är det viktigt att locka över resor med bil till kollektivtrafiken.

Inspiration från omvärldenInom ramen för utredningen gjordes i februari 2008 en studieresa till bl a Schweiz. Syftet var att studera högvärdig kollektivtrafik som bidrar till ökat resande och ökad attraktivitet. Deltagare på resan var politiker och tjänstemän från såväl Mal-mö stad som Skånetrafiken. Vi besökte bl a Glattal – ett område under snabb utbyggnad nordost om staden Zürich. Runt 1990 uppstod tankarna på ett nytt transportsystem i området, eftersom man bör-jade märka att det befintliga, som helt baserades på bil- och busstrafik, var otillräckligt med den till-växt som rådde. Man genomförde en problemana-lys och satte upp politiska mål för stadsplaneringen och transporterna. Ett av målen var att den kom-mande transportökningen i första hand skulle ske i kollektivtrafiken. Stor möda har lagts på utform-ningen med fokus på stadsmiljön - målet är inte bara en fin spårväg i Glattal utan att stadsmiljön i Glattal i ett större perspektiv ska vara tilltalan-

*) Den politiska styrgruppen består av följande personer: Anders Rubin (s), Carl-Axel Roslund (m), Malin Björns (mp), Emmanuel Morfiadakis (s), Tove Hultberg (v), Stefan Lindhe (m) och Hans Bergh (fp).

**) Jan Haak, stadskontoret är projektledare för utredningens första delrapport Kollektivtrafikens förutsättningar – Malmös tillväxt och regionala roll. Rapporten i sin helhet går att hämta på www.malmo.se/gatortorgtrafik/kollektivtrafikutredning. Projektledare för de återstående delarna i utredningen är Jan-Olof Jönsson, stadsbyggnadskontoret (fysisk planering – kollektivtrafik och markan-vändning) och Klas Nydahl, gatukontoret (Trafiksystem –möjligheter och restriktioner).

PIM 1 2008.indd 16 2008-05-05 15:26:45


de. Banan överbryggar också de barriärer som den tyngre infrastrukturen genom området utgör och länkar därmed samman stadsdelar som varit sepa-rerade under en längre tid.

Kollektivtrafik för hållbar integrationHur kommunikationssystemen framöver utfor-mas, hur bebyggelsen sprids alternativt förtätas och hur vi lokaliserar verksamheter har stor bety-delse för att utveckla Malmös stadsstruktur. Åtgär-der för att minska bostadssegregationen är av stra-tegisk betydelse för att åstadkomma en ökad inte-gration. Genom att tillföra nya attraktioner i ett bostadsområde kan man skapa nya målpunkter för Malmöborna och därigenom skapa en ökad rör-

lighet och fler naturliga möten. I planeringen av det framtida kollektivtrafiksystemet är det vikigt att tänka på kollektivtrafikens funktioner på oli-ka geografiska nivåer. Kollektivtrafiken bör sörja för en god generell tillgänglighet till arbetsplatser och andra målpunkter i hela staden. Samtidigt bör kollektivtrafiken ge en god tillgänglighet inom de geografiska områden som inrymmer målpunkter för olika typer av områdesspecifika välfärdsfunk-tioner, t ex hälso- och sjukvård.

Kommunstyrelsen pekar ut riktningen Utredningens förslag kommer att behandlas av kommunstyrelsen i november 2008. Hur kollek-tivtrafiken konkret kommer att gestalta sig i fram-

tiden återstår att se. Men ska nya och större kom-munikationssystem genomföras i stadsmiljön torde ett brett folkligt stöd vara ett framgångskoncept. Det visar inte minst erfarenheterna från Glatt-al, där hela två tredjedelar av befolkningen stödde planerna på en ny spårvagnsutbyggnad.

Att finna nya innovativa finansieringsformer för framtida satsningar i infrastruktur är ytterligare en framgångsfaktor. Spännande processer är att vänta i denna viktiga framtidsfråga. [email protected]

Huvudsekreterare i utredningen

Selfmade har flyttat!I Arbetets gamla lokaler på Bergsgatan 20 finns sedan några veckor

tillbaka Selfmade – en helt ny slags plattform för unga, kreativa

människor som vill utveckla och förverkliga sina idéer. Bakom initiativet

står Malmö stad tillsammans med Nutek.

Unik miljö Miljön på Bergsgatan är lite ovanlig – det är en hybridmiljö som sammanför inkubatorsliknande verksamhet, arbetsplats, mötesplats, happenings, utställningar och café till en ny kreativ plattform. I lokalerna huserar t ex caféet med samma namn som adressen; ”Bergsgatan 20”. Det är ett nyöpp-nat café som har ambitionen att följa Malmös fair-trade-riktning och erbjuda sina gäster så mycket rättvisemärkt och ekologiskt/närproducerade pro-dukter som möjligt. I lokalerna sitter också spän-nande företagare och här arrangeras konstutställ-ningar, musikevenemang och andra kulturella happenings.

Kreativ plattformBasen på Bergsgatan 20 är Selfmade. Bäst kan Selfmade liknas vid en inkubator – men ändå är det en del som skiljer sig åt från en traditio-nell inkubator. På Selfmade behöver idéerna inte ha tillväxtpotential, de kan höra hemma i vilket område som helst – kommersiellt, ideellt eller kre-ativt – det viktiga är att de drivs av människor som har viljan att förverkliga dem, och det är ock-så individerna bakom idén mer än idén som intres-serar.

Som deltagare på Selfmade får man tillgång till ett unikt stöd för att lättare ta sin idé från tanke

till praktisk handling. Stödet finns i form av enga-gerade projektledare och en processmodell som gör det lättare att utveckla och underhålla sin idé. En annan viktig del i stödet är tillgången till en mix av professionella och kreativa människor som delar med sig av sin kunskap och inspiration. Till-sammans med andra deltagare skapas här en unik gemenskap av kreativa människor.

För att bli fullvärdig deltagare på Selfmade krävs att man möter en jury som fattar beslut om deltagande på Selfmade. I dag finns ett 25-tal idé-er/projekt igång eller på väg in i verksamheten och innan året är slut ska drygt ett 50–tal idéer rym-mas inom verksamheten. Bredden och karaktären på idéerna är stor. Målet är att 60% av deltagarna ska ha startat kommersiell verksamhet inom 1-2 år och att 80% fortsätter att utveckla och förverkliga sina idéer efter Selfmade.

Framtidens entreprenörskapSelfmade finns till för att fler människor på sikt ska kunna leva och försörja sig på sina idéer – men det är också en plattform för att synliggöra alla kreativa initiativ som finns i en stad som Malmö. Och viljan till entreprenörskap finns uppenbarli-gen. Nuteks Entreprenörskapsbarometer visar att i åldrarna 18-30 år så uppger 76% att de kan tän-ka sig bli företagare, 32% vill helst vara företaga-

re och 4% blir det! Uppenbarligen är utmaning-en för ett växande entreprenörskap inte ett atti-tydproblem, problemet är snarare att så många vill men att så få gör det i praktiken. Om fler ska vil-ja och våga satsa på sina idéer så måste förståelsen och kunskapen om motiven i nya målgrupper bli bättre.

Selfmade kan också ses som ett bidrag till att modernisera synen på entreprenörskap – drivkraf-ten och utgångspunkten i verksamheten är att alla bär på kreativitet inom sig och att den kreativite-ten är mycket viktig för framtidens välstånd.

Selfmade finns även i Helsingborg, i Ships loka-ler på Campusområdet. Finansiärer här är Hel-singborgs stad tillsammans med Nutek. [email protected]

FOTO

:ULR

IKA

FO

RSG

REN

PIM 1 2008.indd 17 2008-05-05 15:26:46


Inom näringslivet får besöksnäringen en allt vik-tigare roll för den ekonomiska tillväxten och sys-selsättningen. Turismen och människors behov av upplevelser är en viktig drivkraft bakom utveck-lingen. Malmö har framför allt sedan Öresunds-bron öppnades haft en stadig ökning av anta-let besökare till staden. De betydande satsningar-na på infrastruktur och närheten till Köpenhamn och Kastrup är förklaringar till detta. Liksom den omvandling som Malmö har genomgått med Väs-tra Hamnen, Hyllie och ansiktslyftningen av city.

Malmö saknar dock en enskild stark besöksatt-raktion. En upplevelseanläggning som kan locka Malmöbor, skåningar, övriga svenskar samt dans-kar och norrmän, men även mer långväga besö-kare. Redan 1990 fanns det en medvetenhet om detta och de möjligheter att skapa något nytt som

Öresundsbron medgav. Idén om en modern tema-park med EPCOT i Orlando och Futuroscope i Poitiers som förebilder lanserades då av Malmö stad. Placeringen skulle vara i kalkbrottet, vilket sedan blev Hyllie och nu är området söder om Svå-gertorp på andra sidan motorvägen och järnvägen till Danmark. Här fi nns cirka 25 hektar reservera-de till en temapark plus parkering.

Den planerade upplevelseparken ska ha Skan-dinavien som grundtema och har arbetsnamnet ”Skandinaviska Temaparken”. Ett koncept som har tagits fram tillsammans med amerikanska kon-sulter, ledande inom branschen. Temaparken ska spegla skandinavisk historia, kultur, mytologi, vikingatid, vårt moderna näringsliv, samhällsför-hållanden m m. Allt ska presenteras på ett spän-nande och roligt sätt, men också med inslag av

lärande. Många attraktioner kommer att byggas med avancerad digital teknik och fi nnas inomhus. På så sätt skiljer sig parken från traditionella nöjes-parker som Tivoli och Liseberg.

Parken planeras att ha öppet april-september och en månad före jul. Första året beräknas den ha drygt 800 000 besökare, varav turisterna från Sve-rige, Danmark och övriga utlandet utgör 285 000 (ERA 2008). Ytterligare 45 000 besökare till-kommer under julmånaden. Temaparken kom-mer att tillämpa ”pay-one-price” principen, d.v.s. efter erlagd entréavgift har man gratis tillträde till alla attraktioner. Sedan får man betala för mat och dryck och inköp av prylar.

Parken kommer att bli Malmös enskilt störs-ta besöksattraktion. Den kommer att ge ett rejält tillskott till intäkterna inom turismen i Malmö

Temaparken - nästa spännande projekt i Malmös omvandling

PIM 1 2008.indd 18 2008-05-05 15:26:53


(Turismens Utredningsinstitut 2008). Ökning-en beräknas till 350 Mkr per år (exklusive det som spenderas i parken). Det motsvarar drygt 6% ökning av turismomsättningen, som 2006 var 5,5 Mdr. Förutom intäkterna till hotell, restauranger, transportföretag m fl , kommer parken att ge staten ett antal miljoner i momsintäkter.

Temaparken beräknas tillföra Malmö nästan 300 arbetstillfällen inom parken och ytterligare cirka 200 i andra verksamheter (Turismens Utred-ningsinstitut 2008). Detta är ett betydande antal. Majoriteten av arbetstillfällena i parken kräver ing-en särskild utbildning, utan utbildningen sker i parkens regi. Det betyder att jobben kan vara spe-ciellt attraktiva för ungdomar och för invandrare som varit en kortare tid i Sverige. Den typen av arbetsuppgifter är det ofta brist på idag.

Varför bör då Malmö satsa på en stor besöksatt-raktion med hög kvalitet och med stark förankring i den skandinaviska ”myllan”?

Det ligger rätt i tiden och är väl i linje med sta-dens strategi att utveckla besöksnäringen, vilket lyfts fram av kommunledningen i många sam-manhang. Projektet kan också ses som en fortsätt-ning på den modernisering som Malmö genom-gått allt från Västra Hamnen och Turning Torso till Hyllieområdet och den nya multiarenan.

Som tidigare nämnts blir parken ett avgöran-de tillskott till besöksnäringen med stora positiva effekter på både ekonomi och sysselsättning. Den öppnar också för spännande samverkan med före-tag inom IT/telekom, spelbranschen och TV, men även Malmö högskolas K3.

En regional temapark innebär ett bidrag till att motverka klimathotet. Istället för att fl yga hundra-tals mil för att besöka parker i andra delar världen kan man välja ett besök i parken i Malmö. När restriktioner och prishöjningar inom fl yget så små-ningom blir verklighet kommer de regionala par-kernas position och attraktivitet att stärkas. Det

bör även sägas att parkens läge intill Svågertorps station medför att nära hälften av besökarna för-väntas använda kollektivtrafi k (ERA 2008). Nor-malt är denna siffra runt 25%.

En regional park gör det möjligt för många människor, och inte minst familjer, som inte har råd till långa resor att få tillgång till upplevelser utöver det vanliga.

Temaparken ska utformas som en grön spän-nande miljö där byggnaderna naturligt smälter in. Den tydliga ekologiska profi l som Malmö har ska tas tillvara både vid utformningen och driften av parken, så att den kan bli ett internationellt före-döme.

Sammantaget kommer alla dessa faktorer att starkt bidra till att stärka Malmös profi l och varu-märke både nationellt och internationellt. [email protected]

Ill: BRC Imagination

Hur ser framtiden ut? En vanlig metod för att försöka begripa sig på framtiden är att måla upp olika alternativa scena-rier. Med hjälp av scenarierna kan framtida möj-ligheter och risker beskrivas och strategier för det egna agerandet kan formuleras.

De senaste 10-15 årens utveckling i Malmö har följt en ganska tydlig strategi i en relativt sta-bil inre och yttre omvärld. Öresundsbron, Mal-mö högskola, Bo01 och Hyllie är talande exem-pel. Idag är Malmö en attraktiv stad i en attraktiv region.

Hur ser framtiden ut nu? Man kan hävda att spännvidden för Malmös framtidsscenarier på senare tid har ökat kraftigt. Den globala konjunk-turen sviktar, segregationen i Malmö har inte bru-tits, klimateffekterna hopar sig. Kommer Malmö att drabbas negativt av dessa omvärldsfaktorer eller

Ny chef för strategienheten

kan stadens nyvunna attraktivitet motverka effek-terna? Kommer öresundsintegrationens strukturel-la vinster att neutralisera en eventuell lågkonjunk-tur? Med vilken strategi skall staden möta de kom-mande 10-15 åren?

Stretegienhetens uppdragDetta är frågor stadsbyggnadskontorets strate-gienhet ständigt måste ställa och försöka bes-vara! Strategienheten, som tillhör planavdelningen, an svarar bl a för den kommunomfattande översikts-planen och har nyligen fått i uppdrag att påbörja arbetet att ta fram underlag för en helt ny översikts-plan för Malmö.

Jag tillträdde som chef för strategienheten i januari i år och ser fram emot de kommande årens utforskning av framtiden tillsammans med strate-

gienhetens tvärvetenskapligt sammansatta grupp. Jag har arbetat med strategi- och planeringsfrågor på stadsbyggnadskontoret sedan år 2000. Dessför-innan arbetade jag några år på Öresundskommi-teen i Köpenhamn och har även arbetat ett par år som konsult.

Fram till augusti arbetar jag lite drygt halvtid i väntan på att minsta gossen där hemma skall få en förskoleplats. En annan strategisk fråga för kom-munen…[email protected]

Planavdelningens Strategienhet fi ck fr o m 1 januari 2008 ny chef. Han heter

Johan Emanuelson och är tidigare medarbetare på Strategienheten.

PIM 1 2008.indd 19 2008-05-05 15:27:00


Frontdesk

Stadsbyggnadskontorets kunddisk invigdes i februari 2006. Kunddis-ken syftar till att öka servicen till kommunens invånare och näringsliv. Genom kunddisken skapas en tyd-lig ingång till förvaltningen. Den har en central placering inom förvalt-ningens lokaler med stort fokus på att expediera kunder ”över disk” vid ansökningar av s k enklare bygglovs-ärenden, förfrågningar, begäran om information m m. Denna blir för de flesta malmöbor den första kontakten med kontoret. Kunddisken har f nöppet dagligen mellan 9-15. Genom att ett nätverk bildas inom de teknis-ka förvaltningarna kan kunddisken därigenom även utgöra kontaktyta för frågor som berör andra förvalt-ningar inom Malmö stad.

I april 2006 tillkallades represen-tanter från resp förvaltning till ett första möte för att diskutera ”Tek-niska förvaltningarnas företagsnät-verk”. Under diskussionen på mötet stod det klart att det fanns vissa svå-righeter att få till stånd ett fungeran-de nätverk främst beroende på att de olika förvaltningarna är organi-serade efter sina egna behov och sitt eget sätt att möta sina kunder. Detta innebär att ett sådant nätverks riske-rar att bli stort och ohanterligt.

Intentionerna efter ovanstående diskussioner pekade mot ett antal åtgärder för att åstadkomma en FrontDesk:• Ökat samarbete över förvalt-

ningsgränserna för att ge bra ser-vice till invånarna

• Förvaltningsövergripande pro-cessbeskrivningar i en databas

• FrontDesk-”filialer” vid samtliga (tekniska) förvaltningar

• ”Virtuell FrontDesk” som kan nås via Internet

• Utökat informationsmaterial (text, bilder, instruktioner, videos m m)

Efter en förstudie och ett antal diskussioner där bl a avgränsningar beslutades togs det fram en organisa-tion, projektbeskrivning mm för att starta projektet ”FrontDesk-Ärende-service för företagare i Malmö”.

De ärenden som skall hanteras inom FrontDesk-projektet är de ären-den där flera förvaltningar är involve-rade för att ett beslut skall kunna fattas och där det idag inte finns tydliga ruti-ner och nätverk.

Under hösten 2007 togs, efter en brain storm, ett beslut om att kart-lägga tre pilotprocesser. De pilotpro-cesser som kartlades är:• Att starta café eller restaurang i

befintlig byggnad.

• Kommunen skall upplåta tomt för detaljhandelsändamål

• Befintlig tillverkningsindustri som vill utöka sin verksamhet. Exempel på hur en sådan process

ser ut finns beskriven ovan. Arbetet med att ta fram processerna har upp-levts mycket positivt av de medver-kande. För att dessa processer skall vara till hjälp för våra kunder måste de göras användarvänliga. Det är bl a det-ta projektet skall arbeta vidare med.

Under 2008 kommer FrontDesk projektet att arbetar vidare i tre steg:

Förvaltningar i samverkan

(attityder)Projektets medarbetare skall verka för att skapa insikt i andra förvaltning-ars sätt att arbete samt skapa former för att vidmakthålla och utveckla en positiv anda i samarbetet mellan des-sa. I denna del av projektet arbetas det vidare med attityder och infor-mation baserat på tankesättet kring den ”företagsamma förvaltningen”. Delprojektet kommer att ta fram en handlingsplan för implementering av det nya arbetssättet.

ÄrendekartläggningProjektet arbetar vidare med de tre pilotprocesser som tagits fram under hösten 2007 så att de blir mer använ-darvänliga. Projektet skall före-slå ytterligare processer och rutiner inom respektive förvaltning, med tonvikt på de förvaltningsövergripan-de, som under 2008 bör processkart-läggas.

Projektet skall dessutom identifie-ra andra typer av ärenden än ”check-listeärenden” och hantering av dessa s k ”problemlösningsärenden”.

GenomförandeProjektet skall arbeta med att före-slå rutiner för den vardagliga hante-ringen av ärenden som hör hemma i FrontDesk-projektet. I genomföran-de fasen ingår personalresurser, lay-out, utbildning, system och eventu-ella teknikförbättringar. Berörings-punkter med andra kommunövergri-pande utredningar skall [email protected] mål är att under 2008 förbättra servicen till befintliga och blivan-

de företagare i Malmö stad. FrontDesk-projektet skall utveckla och förbättra samarbetet mellan de tekniska förvaltningarna genom att arbeta med attityder, processkartläggningar, arbetsprocesser och informationshantering och härigenom erbjuda företagarna den service de behöver för att kunna driva sina verksamheter på ett effektivt sätt.

PIM 1 2008.indd 20 2008-05-05 15:27:00


Trafikbullerpolicy Malmö stads tillämpning av riktvärden

I stora städer som Malmö är det allt svårare att finna områden där vi inte påverkas av buller. Det buller som de flesta berörs av är trafikbul-ler. Beräknade bullernivåer översti-gande 65 dBA ekvivalent nivå (rikt-värde för befintlig miljö) finns längs delar av Regementsgatan, Amiralsga-tan, Nobelvägen, Sallerupsvägen och längs flera andra centrala trafikstråk. Uppskattningsvis 20 000 människor i Malmö bedöms vara utsatta för tra-fikbullernivåer överskridande 65 dBA ekvivalent nivå utanför bostaden.

Malmö stad ska arbeta för att uppnå det nationella miljömålet om en femprocentig minskning av anta-let trafikstörda år 2010 jämfört med år 1998. Detta mål har även i Miljö-program för Malmö stad 2003-2008 antagits av kommunfullmäktige.

Detta dokument redovisar hur Malmö stad avser att hantera trafik-bullerfrågor vid nyetablering, med utgångspunkt från de riktvärden som

redovisas i Miljöprogram för Mal-mö stad 2003-2008, nationella rikt-värden enligt Infrastrukturproposi-tionen 1996/97:53, samt Boverkets rapport ”Tillämpning av riktvärden för trafikbuller vid planering för och byggande av bostäder – Redovisning av regeringsuppdrag”.

Trafikbullerpolicyn ska använ-das vid all nyplanering inom Malmö stad och dokumentet riktar sig där-för till alla aktörer som är inblandade i planeringsprocessen. I policyn tyd-liggörs vad som ska utredas i sam-band med detaljplan och vilka bul-lerskyddsåtgärder som ska genomför-as när riktvärden utomhus inte kan uppnås. Dessa så kallade kompen-sationsåtgärder, ska skrivas in som planbestämmelser i detaljplan och därmed ersätta riktvärden som plan-bestä[email protected]

C C

C C

CCLjudklass C

1/2 Tomtyta < 55 dB

< 55 dBC

Tomtyta

C

C

CLjudklass B

Uteplats

Ljudklass C

Minst 50%

av bonings-

rummen mot

ljuddämpad

sida

Ljudklass C (maxnivå)

1/2 Tomtyta < 55 dB

< 50 dB C

Tomtyta

Minst 50% av

boningsrummen

mot ljuddämpad

sida

Minst 50% av

boningsrummen

mot ljuddämpad

sidaB

B

B

Uteplats

Ljudklass A

Minst 50%

av bonings-

rummen mot

ljuddämpad

sida

Ljudklass B

1/2 Tomtyta < 55 dB

< 45 dB

B

Tomtyta

Uteplats

Ljudklass A

Minst 50%

av bonings-

rummen mot

tyst sida

Ej sovrum

på buller-

störd sida< 45 dB

B(A)

B(A)

B(A)

< 55 dB

55 < 60 dB

60 < 65 dB

> 65 dB

Dygnsekvivalent tra- Kompensationsåtgärder

Flerbostadshus

Kompensationsåtgärder

Enbostadshus

55-60 dBA Minst hälften av boningsrummen mot

ljuddämpad/tyst sida

Inga enkelsidiga lägenheter mot den

bullerstörda sidan

Varje lägenhet ska ha tillgång till en

uteplats med ljudklass B

Ljuddämpad sida 50 dBA ekvivalent-

nivå frifältsvärde med avseende på

Minst hälften av boningsrummen mot

ljuddämpad/tyst sida

55 dBA frifältsvärde på minst hälften av

tomtytan

Uteplats med maximal ljudnivå i enlig-

het med ljudklass C

60-65 dBA Utöver ovanstående kompensations-

åtgärder gäller även:

Ljudklass B inomhus

Varje lägenhet ska ha tillgång till

uteplats med ljudklass A

Ljuddämpad sida 45 dBA ekvivalent-

nivå frifältsvärde med avseende på

Utöver ovanstående kompensations-


Ljudklass B inomhus

Uteplats med ljudklass B

>65 dBA Utöver ovanstående kompensations-


Ljudklass A inomhus ska efterstävas

Bostadens alla sovrum mot den tysta

sidan

Tyst sida 45 dBA ekvivalentnivå

frifältsvärde

Nya enbostadshus kan inte accepteras

där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid

fasad överstiger 65 dBA

Kompensationsåtgärder

PIM 1 2008.indd 21 2008-05-05 15:27:03


Storstadsregioner är nyckelaktörer för

konkurrenskraft och hållbarhetEuropas storstadsregioner är på många sätt nyckel-aktörer för tillväxt, i nationernas ekonomier liksom i EU:s. Storstadsregioner har stor befolkning och utgör stora hemmamarknader för växande före-tag. Det är här som de viktiga kunskaps- och kom-munikationsresurserna – forsk nings- och utbild-ningsinstitutioner, storföretag, konferens- och han-delscentra, fl ygplatser osv – fi nns. Storstäderna har också en stor andel unga invånare och invåna-re med internationell bakgrund som är beredda att lära nytt och utveckla nya verksamheter om de får möjlighet att komma in i arbetslivet.

Storstadsregionerna har dessutom förutsättning-ar att tackla ett par av Europas stora utmaning-ar. Både segregationsprocesserna – att resursstarka människor samlas i välmående områden samtidigt som de mest sårbara invånarna koncentreras till fat-tiga bostadsområden – och klimatpåverkan – att koldioxidutsläppen från resande till och från arbete, handel, service m m ökar starkt – är regionala före-teelser som inte med någon framgång kan hanteras av enskilda städer och kommuner.

Gränser motverkar samverkanStorstadsregioner genomkorsas av en mängd admi-nistrativa gränser och saknar gemensam ledning. Om storstadsregionerna skall kunna ta sin fram-tid i egna händer fordras därför att städer och omkringliggande områden kan samarbeta och åstadkomma ett gemensamt ledarskap.

Med lämpliga samarbetsformer kan storstads-regionerna få kraft nog att bryta sig loss ur sina interna nollsummespel och skapa förutsättningar för konkurrens, förbättrad livskvalitet och hållbar tillväxt i hela EU. För att främja gemensamt age-rande i storstadsområden måste EU och nationer-na skapa ett regelverk som premierar detta.

Ny syn på samarbete I många storstadsområden inrättades regiona-la organ under 1970- och 1980-talen men de över-

gavs igen under 1990-talet, oftast av politiska skäl. Också i fl era av METROGOV-städerna fanns det sådana sammanslutningar under denna period.

Nu, i början av 2000-talet, har intresset för samarbete mellan städer och omkringliggande områden åter ökat. Men idag tror man inte på administrativa organisationer med fasta gränser. I en tid när regionerna ständigt växer och omvärl-dens krav snabbt förändras är det för stor risk att sådana organisationer snabbt blir överspelade.

METROGOV:s slutsats är att större vikt i stäl-let måste läggas vid styrning, nätverksliknande upplägg och fl exibilitet. Nya organisationer bör bli diskussionsplattformar där deltagande kommuner och andra aktörer kan skapa och avtala om sam-arbete i hela eller delar av storstadsområdet. Des-sa organ kommer att få en liknande funktion som bransch- och näringslivssammanslutningar har.

Makt och ledarskapFör att storstadsregionerna skall kunna agera effek-tivt behöver de:• Makt och befogenheter: Den lokala nivån, kom-

munerna, måste ges legitimitet och infl ytande i regionala frågor.

• Governance: Den lokala nivån måste ta led-ningen och vara kreativ och fantasirik.

• Partnerskap: Den offentliga sektorn måste sam-arbeta med privat sektor, frivilligorganisationer m fl .Storstadsregionerna måste ges frihet och fl exibi-

litet att ta in och använda skatter och andra intäk-ter. De måste få infl ytande över beslut som påver-kar storstadsregionen och dess framtid. Det krävs också adekvata beslutssystem och stöd från EU.

En storstadsregion behöver ett ledarskap som verkar över kommunnivån och identifi erar sig med stadsregionens uppgifter och möjligheter. Regio-nen bör representeras av direktvalda politiker – vil-ket är en starkare typ av representation än det van-ligare systemet med politiker som har utsetts av kommunerna i stadsregionen.

Frivilliga samarbetsavtal mellan städer och kringliggande områden kan fungera i många fall men är sällan tillräckliga. I stadsregioner fi nns

två grupper av planeringsuppgifter: en som hand-lar om att hantera interna intressekonfl ikter, i för-sta hand inom regionens mer centrala delar, och en annan som syftar till att stärka den ekono-miska tillväxten och berör stadsregionen i vidas-te mening. Det centrala området fordrar starkare ledarskap och en mer formaliserad struktur medan den vidare regionen behöver ett lösare ledarskap med mindre formaliserad struktur.

Ansvaret för stadsregionen måste ges bredast möjliga bas. Förutom den offentliga sektorn bör befolkningen, näringslivet, regionala organ, admi-nistrativa och andra aktörer, lokala polismyndighe-ter m fl ges en viktig roll i regionbygget.

METROGOV:s rekommendationerEU bör göra storstadsregionerna till hörnstenar i sin utvecklingspolitik och främja framväxten av ändamålsenliga stadsregionala samarbetsformer med hjälp av policy och fi nansiellt stöd.

Ett nytt horisontellt storstadsprogram med ”frö-pengar” (liknande Urban-programmet) för etablering av stadsregioner bör inrättas. Med Agenda 21 som förebild kan en rörelse startas för hållbara storstadsområden och stimulanser ges till storstadsregioner som beslutar att arbeta i linje med de föreslagna lösningarna (undvika skattekon-kurrens, prioritera omvandling av industriområden framför byggnation på naturområden och tillämpa rekommendationerna från Thematic Strategy on the Urban Environment). Modellen kan innehålla mål för skatteutjämning samt gemensamma eko-nomiska, miljömässiga och sociala strategier.

Även forskning, utvecklingsprojekt och olika former av erfarenhetsutbyte med detta syfte bör främjas på nationell och europeisk nivå.

Metropolitan Governance – samarbete i storstadsregionerEuropeiska stadsregioner behöver utveckla nya former för samarbete. På så sätt kan de bli mer

konkurrenskraftiga och samtidigt hantera de växande miljömässiga och sociala problem

som urbana områden står inför i en tid när den globala trenden är ”urban sprawl”.

METROGOV-projektetMalmö stadsbyggnadskontor deltog 2005-2007 i ett utvecklingsprojekt med namnet Metropolitan Governance (METROGOV). Projektet fi nansierades av Eurocities´ program URBACT och de deltagande städerna. Övriga deltagande städer var Birmingham (lead partner), Budapest, Köln, Frankfurt, Glasgow, Lille och Milano.

Syftet med projektet var att studera hur storstadsområden kan förbättra sin konkurrenskraft och sina levnadsförhållanden genom samarbete över admi-nistrativa gränser. Fokus har legat på det funktionella storstadsområdet och de aktörer som ingår där: den stora staden i centrum, övriga städer och kommu-ner, berörda regionala organ samt eventuella samarbetsorgan i form av t ex universitet, företag och organisationer.

Projektets slutrapport fi nns publicerad på URBACT s hemsida under adressen http://urbact.eu/projects-results.html

PIM 1 2008.indd 22 2008-05-05 15:27:08


Medlemsländerna bör prioritera och främja stor-stadsregioner med hjälp av ett konsekvent regelverk och målinriktad fördelning av nationella resurser. Om stadsregionalt samarbete i ett tätortsområde uppfyller uppställda minimikrav – baseras på Lis-sabon- och Göteborgs-strategierna och innehåller vissa förbestämda minimifunktioner såsom strate-gisk planering, ekonomiskt samarbete, gemensam policy för kommunal transport, vissa miljöregle-ringar och sociala strategier – och stöds av ett till-räckligt antal kommuner bör samarbetet få stöd ovanifrån och ges vissa lagliga befogenheter.

Städer bör sträva efter att utveckla så myck-et samarbete som möjligt i sina regioner och ha som målsättning att dra maximala fördelar av sina stadsregionala ledningskluster. Centrumkommu-nerna, storstadsregionernas tyngsta aktörer, rekom-menderas att ta stort politiskt och administra-tivt ansvar för samarbete över kommungränserna och tillsammans med grannkommuner och andra berörda utveckla samarbetsformer och ledarskap. De bör verka för ett öppet och generöst samarbets-klimat och se till att alla deltagare kan få ut något

mervärde av sin medverkan. Av sina nationella regeringar bör de kräva att dessa på EU-nivå aktivt driver på utvecklingen av policy och regelverk för stöd åt storstadsregioner.

Övriga kommuner rekommenderas att solida-risera sig med stadsregionsamarbetet och accepte-ra den stora stadens ledarskap men ändå engagera sig på allvar i samverkans- och beslutsprocesserna.

Man bör etablera ett aktivt partnerskap där man bidrar med sina potentiella tillgångar och inte bara ställer krav.

Regionala organ bör bidra med sina resurser i linje med prioriteringar som parterna kommer överens om på stadsregionnivå[email protected]

EFTER VÄL FÖRRÄTTAT VÄRV INBJÖDS METROGOVS PROJEKTGRUPP

TILL RECEPTION HOS BIRMINGHAMS LORDMAYOR MED HUSTRU.METROGOVS SLUTRAPPORT PRESENTERADES VID EN KONFERENS I

BIRMINGHAM I MAJ 2007

Miljöbyggprogram SYDVi står idag inför stora utmaningar för att uppfyl-la kraven på en mer hållbar utveckling – detta gäl-ler inte minst vårt framtida byggande och boende. Sektorn för bostäder och lokaler står för mer än en tredjedel av Sveriges energianvändning och en icke oansenlig materialanvändning. Nya byggnader kan utformas med en betydligt minskad resursanvänd-ning, klimat- och miljöpåverkan.

Framtiden kräver omställning, utveckling och samverkan mellan aktörer för ett hållbart byggan-de. För att uppnå detta krävs olika typer av initia-tiv. Ett miljöbyggprogram är ett sådant initiativ som ger riktlinjer, stöd och incitament för en eko-logiskt hållbar utveckling.

Ett miljöbyggprogram utgör en plattform för konstruktivt och strategiskt samarbete mellan kommuner och byggföretag för en ekologiskt håll-bar utveckling.

ProgrambeskrivningMiljöbyggprogram SYD vänder sig i första hand till byggföretag som vill bygga på kommunal mark och tillämpas vid nybyggnation inom Malmö stad och Lunds kommun. Programmet förs in i mark-anvisningsbeslut och skrivs in i de avtal som teck-nas mellan parterna.

I programmet föreslås olika konkreta åtgärder för ett hållbart byggande. Dessa åtgärder delas in i tre olika klasser - C (basnivå), B (bra val) och A (bästa alternativ). Byggföretagen kan själva välja klass A och B, alternativt kan kommunen kräva klass A eller B för att visa på excellens vid exploate-ring av specifi ka områden. För att bygga på kom-

Ekologiskt byggande

munal mark krävs alltid att minst klass C upp-fyllts.

Miljöbyggprogram SYD fokuserar initialt på 5 kärnområden för ett ekologiskt hållbart byggan-de. Målet är att 4 kärnområden tillkommer under 2009:1.Energi2.Innemiljö-hälsa och komfort3.Bullerskydd4.Fuktskydd5.Urban biologisk mångfald6.Materialval -utfasning av farliga ämnen7.Beständighet och resurshushållning8.Klimatanpassning9.Hållbara transporter

Därefter kommer ett fortlöpande arbete att ske för att säkerställa att programmet följer utveckling-en kring hållbart byggande.

ProcessbeskrivningMiljöbyggprogram SYD signeras av kommun och byggherre vid köp av kommunal mark. Vid köptill-fället förklarar byggherren sin ambitionsnivå (mil-jöklass A, B eller C) för de olika kärnområdena.

Ambitionsnivån deklareras i ett Ambitionskontrakt. Ambitionskontraktet används som underlag för dis-kussioner vid markanvisning samt vid ansökan om bygglov och vid byggsamråd.

Byggherrarna skall redovisa hur byggnationerna uppfyllt kraven i Miljöbyggprogram SYD. Resul-taten skall redovisas vid två tillfällen - inför slutbe-vis vid slutsamrådet (Resultatprotokollet) och inför

MiljMiljööbyggbyggprogramprogramSYDSYD 20082008

besiktning vid andra boendeåret (Drift-rapporten).

Data för Ambi-tionskontraktet, Resultatprotokolletoch Driftrapportenrapporteras via en Internetbaserad plattform. Inmat-ning av data kommer automa-tiskt att generera tre olika resultatrosor – en för Ambitionskontraktet, en för Resultatproto-kollet och en för driftredovisningen.

Via Internetplattformen kommer även viss information att göras tillgänglig för allmänheten.

De byggherrar som når högt uppsatta mål kom-mer att uppmärksammas på hemsidan genom att deras resultatrosor får en längre exponeringstid på hemsidans huvudsida - Speciellt fokus kommer att ges de byggherrar som uppnår klass A och B.

Kommunerna kan även beakta resultaten av Miljöbyggprogram SYD vid kommande projekt på kommunal mark och tilldelning av mark.

De redovisade resultaten kommer även att behöva verifi eras i stickprovsundersökningar och utvärderingar. Flertalet av dessa utvärderingar kan komma att genomföras i samarbete med Lunds Universitet och Malmö högskola. [email protected]

PIM 1 2008.indd 23 2008-05-05 15:27:15


För 350 år sedan – den 26 februari 1658 – slöts freden i Roskilde mellan Danmark och Sveri-ge. Danmark fick avstå bland annat Skåne, Hal-land, Blekinge och Bornholm. Detta innebar stor ekonomisk förlust för Danmark – Skåne var den rikaste delen av riket – och också för Skåne och Malmö stad, som nu plötsligt efter att ha legat centralt, nära huvudstaden Köpenhamn, befann sig i rikets ytterkant. (Malmö var stad nr 2 i det danska riket, men sjönk nu ner på 5:e plats i det svenska riket, ja, under 1700-talet ner på 8:e plats, och staden fick kämpa för sina handelsrättighe-ter på grund av de händelser som jag skall omta-la nedan).

I år är det ”Kartans år”, så det kan vara aktu-ellt att ta fram Malmökartor från 1658, i detta fall en samling spionkartor, som finns i det danska Riksarkivet. De är framställda i samband med den så kallade Malmö-sammansvärjningen och är rita-de av den danske kaptenen Mikkel Skov den 23 och 24 november 1658.

Malmö hade sedan länge haft sin befästning med slottet från 1400-talet; befästningen kring staden var nu gammaldags, och 1652 gjorde Otto Steenwinkel ett förslag till danska kungen om utbyggnad med moderna bastioner, men endast en liten del hann bli genomfört innan det dansk-svenska kriget började 1657.

1:e mars 1658 överlämnades Malmöhus till den svenska militären, och 9:e mars höll Karl IX Gus-tav sitt intog i Malmö – det är framställd av den kända Erik Dahlberg som också strax fick i upp-drag att giva förslag till utbyggnad av Malmös befästning. Den 7:e augusti 1658 gick kriget igång igen, och på hösten planerade man från dansk – och inte minst malmöitisk – sida att återeröv-ra Malmö. En grupp Malmö-boer gjorde ett stort förarbete, och i detta sammanhang var Mikkel Skov i Malmö för att dokumentera befästningens status, bemanningens storlek och hur man lättast kunde gå iland för att sätta igång med återeröv-ringen. Planen byggde nämligen i hög grad på den danska flottans agerande med att sätta i land folk och hästar.

Skovs tre kartorDen första kartan är hans skiss över centrale Malmö och närmaste omgivning. Man skall läg-ga märke till att norr är neråt som det var ganska vanlig i äldre tid, långt in i 1700-talet. Till höger ser vi slottet, till vänster en bastion och på båda sidorna ”moratz” dvs Östra och Västra Rörsjön. (Västra Rörsjön fanns norr om Kung Oskars väg mitt emot Stadsbiblioteket, i en blöt vinter som i år kan man se att det fortfarande är sankmark). Mot nordost – i kartans nedersta vänster hörn – är ock-så ett ”moratz”, det är det som Skov i sina kom-

mentarer till karta nummer 3 kallar ”slemt henge-dyn” dvs besvärligt gungfly.

Karta nummer två – där norr är i höger sida – har en fin skiss av slottet med vallgrav och bro samt i höger sidan av kartan kustlinjen ut mot Öresund samt Strandporten.

Karta nummer tre har också norr åt höger och visar en annan bild av slottet samt en större del av kustlinjen med de båtar (de bananformade objek-ten längst inne vid kusten) och faskiner (risknip-pen) som svenskarna hade lagd ut till försvar (de är ritade som samlingar av streck). Strandmuren var nämligen ett mycket svagt länk i befästning-en. Den långa gatan i mitten är stråket Västergatan – Adelgatan – Östergatan. Den stora tvärgatan är Hamngatan och till vänster ser man ”Torret” dvs Stortorget.

Med återerövringen av Malmö gick det så här: På grund av dåligt väder och is i Sundet fick man ge upp angreppet som var planerad till 19 decem-ber. Det gick likadant med ett nytt försök pla-nerad till den 23 december. Sedan fick man från dansk sida nog att göra med att försvara sig mot den svenska armén som belägrade Köpenhamn där den stormade den 11 februari 1659 men inte lycka-des med erövringen. När så stor en grupp som till-fället var har kunskap om en sak, i detta fall åter-erövringsplanerna av Malmö, är risken för upp-täckt stor. Och i april 1659 avslöjades planerna för svenskarna och huvudmännen bland de impli-cerade fick böta med livet genom halshuggning på Stortorget, där nu Karl IX Gustav sitter på sin häst. Malmö-sammansvärjningen resulterade i stor misstänksamhet från svensk sida mot stadens invå-nare och en hårdare kontroll med staden.

Efter den slutlige fredsslutningen 1660 började man att förstärka Malmös befästning, man bör-jade med slottet som fick moderna bastioner. Det övriga hade man inte kommit långt med innan nästa krig – Skånska kriget – bröt ut 1675. Den danska armén belägrade Malmö 1676-1677 och stormade i slutet av juni 1677, dock utan fram-gång. Malmö förblev [email protected]

Malmökartor från 1658I år är det Kartans år. Syftet med kartans år är att öka förståelsen och kunskapen om kartans

användning i alla former, men också att öka och bredda användningen av kartor i det svenska

samhället. Artikeln om några spännande historiska kartor över Malmö är ett led i denna kampanj och

kommer att följas av ytterligare artiklar i kommande nummer. Under hösten kommer också Malmö stad

genom Stadsbyggnadskontoret stadsmätningsavdelning att anordna utställningar, seminarier m m.

KARTA NUMMER 2

KARTA NUMMER 1

KARTA NUMMER 3

Källor:Malmös kartor från 1500-talet till idag

(red av Tyke Tykesson). Malmö stads historia del 2 .

PIM 1 2008.indd 24 2008-05-05 15:27:17


World Trade Center Hamnplan – energisnål byggnad med glasfasader

Midrocs byggnation av World Trade Centers andra etapp i Västra Hamnen i Malmö pågår för fullt. Totalt byggs ytterligare 14 000 m2 lokaler för kon-tor, konferensverksamhet, butiker, restaurang och bank. Det blir två huskroppar, i fem respektive tio plan, med en mellanliggande byggnad som för-binder de båda husen. Utanför skapas ett litet torg och i närheten planeras en ny stadsdelpark, Kock-ums park. Det lägre huset är nu i drift, medan höghuset blir färdigt i slutet av året.

Fyra viktiga energibesparande åtgärderFastighetens energiförbrukning är beräknad till 120 kWh/m2 och år. Det är väldigt lågt, särskilt med tanke på att byggnaderna försetts med sto-ra glasfasader. Hus med helglasade fasader har ofta dragits med stora problem avseende både värme och kyla. Resultatet har blivit höga energikostna-der. Energiförbrukningen i det här huset är dess-utom betydligt lägre än de ca 200 kWh/m2 och år som är den normala energiförbrukningen för kon-torsfastigheter.

Midroc har valt att främst satsa på fyra energi-besparande åtgärder: användning av dubbelglas-fasader i kombination med andra fasadmaterial, automatisk solavskärmning, behovsstyrd belysning samt närvarostyrd ventilation och kyla.

Dubbelglasfasader Arkitekten ritade ursprungligen ett hus med fasa-der helt i glas. Frågan om energiåtgången ham-nade snabbt i fokus, och ett stort utredningsarbe-te genomfördes. Midroc tog bl a hjälp av Belok, Beställargruppen för lokaler, för analysarbetet. Belok är en forskningsinriktad grupp som är knu-ten till Energimyndigheten. Gruppen utredde under ett års tid tillsammans med Lunds Tekniska Högskola dubbelglasfasader i olika utföranden. De genomförde också simuleringar av energiåtgång, inomhusklimat och dagsljus under projekteringsfa-sen av byggnaden.

Som ett resultat av forskningsarbetet ändra-des storleken på glasytan. Hälften av fasadytorna består nu av en dubbelglasfasad, och hälften består av andra fasadmaterial.

Solavskärmning mellan glasenMellan det inre och det yttre glaset i dubbelglas-fasaden finns ett mellanrum på ca 50 cm. Där har ett utvändigt system för solavskärmning monte-rats. Vinkeln på persiennernas lameller justeras automatiskt efter solens instrålning.

Grundtanken är att dubbelglasfasaden och dess persiennsystem ska stänga ute solvärme under sommaren. Värme som alstras mellan glasen släpps ut via temperaturstyrda luckor högst upp. Under vintern däremot får luftrummet mellan glasen en isolerande effekt när luckorna är stängda.

Behovsstyrd belysningMidroc valde att behovsstyra belysningen. När en person går in i ett tomt rum måste han/hon själv tända belysningen. Däremot släcks ljuset automa-tiskt när rummet senare blir tomt. Ljusstyrkan reg-leras också av dagsljuset. Om dagsljuset är starkt minskas belysningen genom att armaturerna när-mast fönstren ”dimmar ner” till en lagom nivå. Eftersom varje armatur dessutom avger värme med ungefär 10 W/m2 så innebär varje släckt lampa att energiåtgången i kylsystemet minskar. I trapphus och garage minskas ljusstyrkan till ett minimum, ca 20%, när ingen befinner sig i utrymmena.

Närvarostyrd ventilation och luftburen

kylaEn kontorsfastighets energiåtgång består till stor del av kylning. Armaturer, belysning, datorer m m alstrar mycket värme som behöver transporteras bort eller kylas. I den här fastigheten är både ven-tilationen och den luftburna kylan närvarostyrda. Kylningen består främst av s k frikyla. Då tempe-raturen i utomhusluften understiger inomhustem-peraturen används den för kylning av fastigheten. Tack vare systemets möjlighet att reglera och sty-ra stora luftmängder utan att dragproblem uppstår, så kan frikylan användas en stor del av årets alla dagar. Det är endast på sommaren och under tidig höst som konstjord kyla behöver anvä[email protected]

FOTO

:KA

RIN

SKIÖ

LD

PIM 1 2008.indd 25 2008-05-05 15:27:23


Bostadsbyggandet 2007

Läge för bostadsproduktionen mars

2008I spåren av konjunkturnedgång och ekonomisk avmattning är läget på bostadsmarknaden avvak-tande. Detta visar sig i främst i ett mycket lågt påbörjande av bostäder hittills under våren 2008. Att detta inte speglar den mera långsiktiga synen på bostadsmarknaden visas av att antalet nya bygglov är högt och intresset för markanvisningar och liknande obrutet.

Den mycket stora volymen pågående bostä-der, många påbörjade redan 2006 håller nu på att avbetas med en hög takt i färdigställandet av nya bostäder. Det stora utbudet av färdiga lägenhe-ter bidrar till att skapa ett intryck av en tröghet i nyförsäljningen.

Det beräknas således att antalet nya lägenhe-ter 2008 kommer att bli omkring 1600. Siffran kan bli något lägre, speciellt om bostadsmarkna-den försämras. Siffran ligger minst i nivå med de senaste årens produktion. Om inte antalet påbör-jade lägenheter växer till minst 1000 under 2008 kommer däremot 2009 innebära en minskad pro-duktion. Byggtiden måste i regel uppskattas till 18 månader för flerbostadshus efter påbörjandet och omkring 2 år efter bygglovet. Risken för att antalet nyproducerade bostäder 2009 kommer att minska till 1000 eller under finns således.

Nyproduktionen för 2007 på 1244 bostäder innebar att antalet boende per lägenhet fortsatte att öka från 1,94 år 2006 till 1,96 år 2007. Bris-ten på bostäder fortsätter således att öka i ganska snabb takt, även om dessa problem för tillfället kommit i bakgrunden av den bromsade bostads-konjunkturen.

Omvandling av hyresrätter till

bostadsrätter.Under 2007 ombildades 1 286 hyresrätter till bostadsrätter i Malmö och var det år då hittills flest bostadsrätter ombildades. Under 2006 ombil-dades 878 lägenheter och under 2006 ombildades 1 150.

Till och med 15 mars 2008 har 497 hyresrätter omvandlats. Antalet ombildade hyresrätter samma tid 2007 var 48. Det har dock gått alltför kort tid för att dra några slutsatser av årets siffra.

Småhus och tomter för egna hem1987 började Malmö stad, för första gången sedan 1970-talet, förmedla tomter för enskilt småhus-byggande. Totalt har 614 tomter erbjudits tomtkön under åren 1987-2007. Ytterligare 52 tomter har erbjudits tomtkön men som antingen varit bundna till kataloghus (Frillingehög i Södra Sallerup) eller varit i privat ägo (Gadhs väg i Klagshamn).

I slutet på januari 2008 fanns det 1 332 hus-håll som stod i BoForums tomtkö. Av dessa var 86 % av hushållen boende inom Malmö kommun, 12 % av hushållen boende utanför Malmö kommun, men i Sverige samt 2 % av hushållen boende utan-för Sverige.

Under innevarande aktualiseringsperiod 2006/2007 har 80 tomter erbjudits och sålts till tomtkön och ytterligare 32 tomter har lämnats ut till försäljning i november. Tomter har sålts i Vintrie by, Laavägen i Tygelsjö, Kristineberg i Oxie samt Nummersjuvägen i Södra Sallerup. Dessutom har tomter i Hammars park och Louise-dalsvägen i Käglinge lämnats ut.

Under 2008 aviserar fastighetskontoret att tomtprojekt kommer att finnas till försäljning vid Västra Klagstorps station och söder om Törringe-vägen i Käglinge.

PlanlägeDetaljplaneläget fortsätter att vara gott i Malmö. Det finns färdiga detaljplaner för mer än 6 800

bostäder varav omkring 1 400 är småhus. Utöver de färdiga detaljplanerna pågår det

detaljplanearbete för omkring 2 400 bostäder och det finns kommande projekt som kan ge mer än 10 000 bostäder ytterligare. De kommande projek-ten kan ligga flera år fram i tiden.

Bostadsbyggandet i stadsdelarBostadsbyggandet i staden är liksom tidigare ojämt fördelat mellan stadsdelarna. I stadsdelarna Lim-hamn-Bunkeflo, Centrum, Hyllie och Husie finns det flest antagna detaljplaner. En del av dessa för-väntas fortsätta till påbörjande i år, som t ex Anne-torpsgården (Victoria Park) i Limhamn-Bunkeflo och Draken i Husie. I Rosengård fortsätter Taxe-ringsintendenten att byggas om till studentbostä-der. Detaljplanen för kvarteret öster om Flaggskep-paren i Västra Hamnen är också färdig och har vunnit laga kraft. Troligtvis kan bostadsbyggandet påbörjas där 2009.

I stadsdelen Hyllie fortsätter detaljplanearbe-te som kan tillföra en stor mängd nya bostäder. Fäladsmarken, Sege park i Kirseberg och Mur-teglet/Lerteglet i Oxie är två större projekt där detaljplanearbete pågår och som eventuellt kan påbörjas under perioden.

När det gäller kommande projekt som ännu ej har påbörjats eller där arbete med planprogram eller fördjupningar av översiktsplanen pågår fort-sätter planeringen av utbyggnad i Västra hamnen, Limhamn – Bunkeflo och Hyllie samt i områden som Norra Sorgenfri, Sege Park i Kirseberg samt Fortuna – Hemgården i Husie. [email protected]

OBSERVERA ATT SIFFRAN FÖR 2008 ÄR FÖR TIDEN FRAM TILL 080315.SIFFRAN FÖR SAMMA TID ÅR 2007 VAR 48.

Under 2007 färdigställdes 1244 bostäder genom nyproduktion varav 947 st i

flerbostadshus och 297 i småhus. De nya bostäderna tillkom framför allt i stadsdelarna

Centrum och Limhamn – Bunkeflo.

PIM 1 2008.indd 26 2008-05-05 15:27:24


Vilket arbete utför man då på enheten? Arbetstera-peuterna handlägger och utreder ansökningar om bostadsanpassningsbidrag, som är ett kommunalt finansierat bidrag. Bidragsbeloppet i Sverige var år 2006 897 Mkr, vilket är ett halvt Turning Tor-so i runda tal. Nu byggs det inte ett Turning Torso vartannat år förstås! En annan intressant jämförel-se är att beräknad kostnad för stöld på byggarbets-platser är 1 500 Mkr per år. I Malmö ligger kost-naden för bostadsanpassningar kring 33 Mkr/år, fördelade på ca 4 000 beslut. I takt med att patien-ter ska hem så fort som möjligt från sjukhus och alla som vill bo hemma ska få göra det, ökar tryck-et att bostaden fungerar optimalt. Ett vårddygn på akutsjukhus kostar ca 3 700 kr för en färdigbe-handlad patient, vilket är ungefär lika mycket som anpassning av fem trösklar. Vinsten att möjliggöra tidig hemgång är tydlig. Som handläggare är man även konsult till de arbetsterapeuter som bedömer behovet av anpassning ute på fältet. En för många ute på fältet uppskattad funktion! Ingenjören utför tekniska bedömningar och besiktningar och är ibland hjärnan bakom tekniska lösningar.

Bostadsanpassningsbidraget (SFS 1992:1574) är ett komplement till bygglagsstiftningen och är inte ett medel för byggherrar att ”komma undan” att bygga tillgängligt eller för hyresvärdarna att slip-pa ta sitt ansvar. En del av ansökningarna kommer just från personer som flyttat till nybyggda bostä-der. Det byggs många nya bostäder i Malmö och det är ett sorgligt faktum när man missat enkla detaljer som förhindrar framkomligheten för den boende.

Tillgänglighetsrådgivarnas arbetsuppgifter inne-fattar i huvudsak att vara sakkunnig i frågor som rör den fysiska miljöns tillgänglighet och använd-barhet för personer med nedsatt rörelse- eller orien-teringsförmåga. De deltar i plan- och bygglovsä-renden genom att skriva remissvar åt stadsarkitekt-avdelningens handläggare. Enkelt avhjälpta hinder

Vi gör Malmö tillgängligare

(PBL 17 kap) är ett dokument som bla fastighetsä-gare som förvaltar publika lokaler ska arbeta efter. Rådgivarna utreder och sammanställer anmäl-ningar där detta inte följs. Även stadsfastigheters bestånd (skola, bibliotek etc) inventeras och sam-manställs efter samma dokument. En Tillgänglig-hetsguide över exempelvis restauranger, affärer och biografer är framtagen, och finns att få på stads-delskontoren och i stadshuset.

Effekter av bostadsanpassningsbidrag

på individ- och samhällsnivå• Kvarboende istället för institution• Få ökad självständighet och livskvalitet• Använda sina hjälpmedel• Möjliggöra assistenthjälp, hemrehabilitering och

hemsjukvård• Funktionshindrade barn kan bo hemma• Minskat behov av t ex social hemtjänst

Vem kan få bostadsanpassningsbidrag?Den som har ett varaktigt funktionshinder kan ansöka om bidrag för att anpassa sin bostad. Bidrag lämnas för skälig kostnad till nödvändiga åtgärder för anpassning av bostadens fasta funk-

FÖR ATT BIBEHÅLLA SJÄLVSTÄNDIG OCH LIVSKVALITET KAN EN ELRULL-STOL GÖRA SKILLNADEN. DETTA ÄR EXEMPEL PÅ BOSTADSANPASSNING

FÖR FÖRVARING AV ELRULLSTOL. LÄGG ÄVEN MÄRKE TILL RAMPEN SOM

GÖR FASTIGHETEN TILLGÄNGLIG.SÅ HÄR KAN DET SE UT NÄR MAN SKA TA SIG UT TILL UTEPLATSEN PÅ

ETT SENIORBOENDE BYGGT UNDER 2000-TALET.

BOSTADSHUS DÄR SEDVANLIG TRAPPHISS INTE FUNGERAR PGA LITET

UTRYMME UT MOT TROTTOAR. DENNA HISS ÄR EXEMPEL PÅ HUR MAN

KAN GÖRA OFFENTLIGA MILJÖER TILLGÄNGLIGA PÅ ETT SMART SÄTT.

tioner, i och i anslutning till bostaden. Med fas-ta funktioner avses sådana som man normalt inte tar med sig vid eventuell flyttning. Exempel på anpassningar är allt ifrån tröskelborttagningar och ramper till installation av trapphissar. Bidrag lämnas inte för byggnadstekniska brister som t ex fukt- och mögelsanering. Bostadsanpassningsbi-drag lämnas till enskild person som äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan med hyres- eller bostadsrätt. Med andra ord kan inte till exempel hyresvärdar eller föreningar söka bidrag. För anpassning av hyres- och bostadsrätt krävs fastighetsägarens medgivande. I särskilda fall kan bidrag lämnas till åtgärder som har samband med den funktionshindrades behov av rehabilite-ring, funktionsträning och sjukvård. Information och hjälp med ansökan gällande bostadsanpass-ningsbidrag, lämnas av arbetsterapeut, i den stads-del som anpassningen gäller. Ansökan lämnas där-efter till Stadsbyggnadskontoret som beslutar om bidrag. Till ansökan skall bifogas intyg av arbetste-rapeut, läkare eller annan sakkunnig om att åtgär-derna är nödvändiga med hänsyn till [email protected]

PLATTFORMEN FUNGERAR SOM LYFTPLATTA INNAN DEN ÅTERGÅR TILL

URSPRUNGSLÄGE SOM TRAPPA.

En mindre känd enhet på stadsbyggnadskontoret är den för bostadsanpassningsbidrag. Här ar-

betar fyra legitimerade arbetsterapeuter, en ingenjör och en assistent. Dessutom är Malmö Stads

två tillgänglighetsrådgivare knutna till enheten.

TRAPPAN FÄLLS NER TILL EN..

PIM 1 2008.indd 27 2008-05-05 15:27:31


Konsert, Kongress & Hotell

Malmö - en stad för möten och

evenemangMalmö befi nner sig i en dynamisk utveckling. Nu förädlas stadskärnan till ett starkt regionalt cen-trum genom investeringar i Malmös stadsrum, ett utökat utbud av attraktioner och en förbättrad infrastruktur. Det nya Malmö växer fram i bland annat Västra Hamnen och Hyllie och nya stadsde-lar skapas i gamla industriområden som till exem-pel Norra Sorgenfri.

Malmös omvandling till en postindustriell kun-skapsstad går fort och stadens fortsatta framgång kräver nya mötesplatser för människor med oli-ka kunskaper, erfarenheter och idéer i en kulturell mångfald. Den svenska evenemangs- och besöks-näringen har utvecklats mycket positivt under senare år. Detta gäller också för Malmö där bran-scher med koppling till besöksnäring, handel och service m m blir allt viktigare för sysselsättningen. Varu- och serviceutbudet i Malmö har ökat mar-kant och staden tar emot allt fl er nationella och internationella besökare.

BakgrundKommunstyrelsen i Malmö beslutade i decem-ber 2007 att ett förslag till programhandlingar och tidplan för en intresseanmälan för konsert- och kongressanläggning och hotell i kvarteret Torsken/Neptuniparken ska upprättas. Beslutet har före-gåtts av utredningar i fl era etapper som bl a ana-lyserat frågeställningar om en ny mäss- och kon-gressanläggning, hotellmarknaden, alternativ för nytt konserthus samt lokaliseringsstudier m m.

Analyserna visar att ett framgångsrikt kongress-center förutsätter ett cityläge med goda kommu-nikationer, nära tillgång till hotell i olika kvalitets-nivåer samt annan cityorienterad service, kulturut-bud och nöjesliv. En direkt koppling till ett hotell ger mervärden för såväl hotellet som för kongress-anläggningen.

Lokaliseringsstudier har visat att den mest intressanta platsen för denna samlade anläggning är kvarteret Torsken/Neptuniparken på Universi-tetsholmen. Denna plats erbjuder en unik möjlig-het genom sitt strategiska läge som sammanbin-dande länk mellan Gamla staden och Universi-tetsholmen och vidare ut till Västra Hamnen. På platsen fi nns dessutom sedan länge ett behov av att realisera en aktiv mötesplats/citypark. Närhe-ten till Centralstationen och Malmö Högskola är andra viktiga förutsättningar. En analys av mark-nadsintresset har visat att projektet skulle vara intressant för såväl nationella som internationella aktörer och investerare.

UniversitetsholmenUniversitetsholmen är den mest centra-la av Malmös före detta hamnområden. Stads-delen genomgår nu en omfattande omvand-ling med stora föränd-ringar av infrastruktu-ren genom framförallt Citytunneln. År 2011 kommer en uppgång till Citytunneln att öppnas på Hjälmarekajens söd-ra sida på endast 150 meters avstånd från täv-lingsområdet. Även den nya dragningen av Citadellsvägen påverkar platsen genom sitt nya läge norr om den nuva-rande sträckningen. På platsens östra del passerar Nordenskiöldgatan som förbinder Universitetshol-men med Innerstaden. Tävlingsområdet består av kvartersmark och allmän platsmark.

Park- och kanalrumParken i anslutning till anläggningen ska, tillsam-mans med byggnaderna, skapa ett attraktivt stads-rum med två viktiga funktioner. Dels att utgöra en mötesplats för social samvaro i en grön miljö för verksamma och boende i området samt för besöka-re. Dels att utgöra en välfungerande och välkom-nande entréplats till konserthuset, kongresshallen och hotellet.

INOM TÄVLINGSOMRÅDET FINNS FLERA BYGGNADER SOM VITTNAR OM TIDIGARE VERKSAMHETER. DEN MEST KÄNDA ÄR SJÖMANSGÅRDEN (1850 CARL GEORG BRUNIUS, 1969 KLAS ANSHELM) SOM TIDIGARE FUNGERAT BÅDE SOM HAMNVÄKTARBOSTAD OCH FISKHALL. IDAG ÄGS FASTIGHE-TEN SJÖMANSGÅRDEN 1 AV SVENSKA KYRKAN.

Malmö stad inbjuder till intresseanmälan för att delta i en projekt- och markanvisnings-

tävling om att uppföra och förvalta en ny anläggning i Malmö för konserter, kongresser

och hotell. I tävlingsuppgiften ingår även gestaltning av omgivande park- och kanalrum m m.

Viktiga datumMarkanvisningstävlingen beräknas kunna vara slutförd strax efter årsskiftet 2008-2009 medan processen för detaljplanearbete och bygglovshan-tering sker under 2009 och 2010. Med en byggtid på två år ska anläggningen kunna stå klar [email protected]

TÄVL

ING

SOM

RÅ

DE

Malmö stad

konsertkongress

projekt- och markanvisningstävling

& hotell

Inbjudan till intresseanmälan

i Malmö

Mer info om tävlingen: www.malmo.se/konsertkongress

FISKHANDEL I VÄSTRA HAMNKANALEN, MALMÖ 1914. © OTTO OHM/MALMÖ MUSEER.

SJÖMANSGÅRDEN

PIM 1 2008.indd 28 2008-05-05 15:27:45


Arkitekten bakom Den Sorte Diamant ritar

Meeting Point Malmö– Meeting Point Malmö är en byggnad som är skapad utifrån klara förutsättningar. Den har ett

innehåll som vi gemensamt har beslutat när det gäller husets funktion. Vi utgick från en insikt i

och en respekt för de principer som stadsbyggnadskontoret hade i tankarna.

Det säger Kim Holst Jensen på Schmidt Hammer Lassen Arkitekter när han beskriver förutsättning-arna för det som ska bli Meeting Point Malmö, byggnaden som ska kröna avslutningen på Univer-sitetsholmen, längst ut mot hamninloppet.

Han nämner några förutsättningar som gäll-de inför tävlingen om uppdraget och betonar res-pekten för de principer som stadsbyggnadkontoret hade i tankarna. Man var bland annat överens om att huset skulle vara ett fleranvändarhus med blan-dade aktiviteter och att detta skulle prägla huset.– Samtidigt ville vi formge ett rättframt och enkelt hus med material som både refererar till histori-en på platsen och vilar på den skandinaviska bygg-nadstraditionen. Huset ska uppfattas som en stor, skulptural, plastisk volym som sträcker sig tillbaks genom historien men också riktar sig framåt.

Ett gott samarbeteSkanska har en stor global verksamhet som styrs av en tradition för hur man bygger i Sverige. Trots detta har Kim Holst Jensen, i de projekt där han varit involverad tillsammans med Skanska Øre-sund, känt en stor lyhördhet för att tänka utanför boxen, som han uttrycker det.

– Jag har upplevt dem som allt öppnare inför att involvera oss och tala arkitektur på ett bredare sätt. De har en förståelse för att arkitekturen kan göra en skillnad och inte enbart ska lösa en bygg-uppgift. De förstår min utgångspunkt och jag för-står deras och de förutsättningar som gäller. Det handlar om att påverka varandra positivt för att producera en bra produkt.

Vid vattnetSchmidt Hammer Lassen har haft turen och för-månen att få rita flera byggnader som ligger vid vattnet. Också Meeting Point Malmö har ett fint, vattennära läge. Kim Holst Jensen talar om vat-ten som en urkraft som har en speciell dragning-kraft på människorna. Han påpekar också att sär-skilt hamnmiljöerna har förskonats från att bli en del av det offentliga livet, eftersom de varit reserve-rade för hamndriften.

– Ja, därför är det viktigt att ta vara på de ele-ment som är en del av dragningkraften: ljuset, vattnet, speglingarna, reflexerna. Det har varit viktigt att få in de kvaliteterna både när det gäl-ler Meeting Point Malmö och Det Konglige Bib-liotek. Det är en viktig del av arbetet att se till den enskilda människan, som besökare eller hyresgäst, och staden själv får del av den kvalitet som vattnet innebär.

Från hjärnan till pennanKim Holst Jensen ser sig själv som en teamlead-er som tillsammans med duktiga medarbetare dis-kuterar sig in i uppdraget och dess förutsättning-

ar. Det kan hända att han snabbt får en känsla för ett uppdrag som känns riktig. Då kommer tanken fram via pennan, men oftast är det genom diskus-sioner i gruppen som man sedan går vidare.

– Men det är inget tvivel om att det finns en personlig drivkraft i att vara med och skapa bygg-nader och ha ett öga för det arbetet. En del kan helt diskutera sig till en hållning. Personligen kän-ner jag en stark förbindelse mellan hjärnan och pennan och det handen gör. Den ger mig inget omedelbart svar men den hjälper mig att komma in i problemställningen genom att jag börjar skissa och pröva mig fram.

Högt och spektakulärt?Kim Holst Jensen förväntar sig att vi kommer att bygga mer på höjden även i Skandinavien. Samti-digt är det inte ett mål i sig. Att bygga högt är sna-rast ett medel att skapa en byggnad som ska för-hålla sig till ekonomiska aspekter och ta hänsyn till funktion och byggnadsteknik. Det är också ett sätt att optimalt utnyttja marken och undvika att sprida bebyggelsen på jord som behövs för annat i ett hållbart samhälle.

– Vill vi att våra städer ska utvecklas i takt med globaliseringen behöver vi bygga på höjden i fram-tiden. Det är ett sätt att skapa stadsliv. När det gäl-ler mer spektakulära byggnader så byggs det såda-na runt om i världen. Orsakerna är flera. Man vill bygga så och har resurser att göra det.

Resultatet blir dock ibland exempel på vad som händer när man saknar ett innehåll, en byggkul-tur. Men det finns onekligen ett behov av stjärnar-kitekter i det race som pågår och som också kom-mer att skapa en mängd likgiltiga byggnader.

Ett hållbart byggandeKim Holst Jensen tänker sig att våra hus i en snar framtid i väsentligt högre grad kommer att förhålla sig till de resurser som samhället har att ta hänsyn till. Samtidigt har vi fantastiska teknologiska möj-ligheter i dag och detta kommer att påverka våra byggnader.

- Vi kommer även att testa nya idéer, material och tekniker för att vi är tvungna till det om vi ska ta utmaningen, även inom husbyggandet, när det gäller engergisnålare produktion och drift i ett hållbart samhälle.Text: Erik Rudvall. Foto: Andreas Offesson.

Artikelbidraget kommer från Skanska Øresund, ditt andra hem.

Hovrättens nya byggnadKim Holst Jensen har även, tillsammans med sitt ark-titektkontor Schmidt Hammer Lassen, ritat hovrät-tens blivande hemvist i Malmö. Huset på fastighe-ten Flundran 2 håller på att få sin rätta form tvärs över Västra hamnkanalen från Hovrättens nuvarande byggnad i Kungsparken. Taklagsfest blir det i mars. Här har den frilagda tomten och kontakten med vatt-net varit viktiga förutsättningar.

- Vi har valt att skapa ett självständigt hus med möjlighet till en egen karaktär på den här specifika placeringen. Här kan man tala om en dansk tradition där vi lägger kraft på att försöka samla komplicerade sammanhang i en entydig, klar byggnadskropp som är lätt att uppfatta och förstå.

KIM HOLST JENSEN HAR RITAT SKANSKA ØRESUNDS SENASTE

TÄVLINGSFRAMGÅNG: MEETING POINT MALMÖ. MEN HAN ÄR OCKSÅ

ARKITEKTEN BAKOM BÅDE HOVRÄTTENS NYA HUS I MALMÖ OCH

BIBLIOTEKSBYGGNADEN DEN SORTE DIAMANT I KÖPENHAMN.

PIM 1 2008.indd 29 2008-05-05 15:27:48


PR

OJE

KT

PÅ G

ÅN

G

Kvarteret Sjömannen är en del av ett stort kvarter som är under omvandling från gamla industrikvarter till ett varierat område med kontors- och bostads-kvarter. Här kommer hotellet att bli ett välgörande inslag för att bidra till ett levande område dygnet runt. Planområdet för hotellet gränsar till Stora Varvs-gatan i norr, i söder mot den planerade Jungmansgatan och Kockumsparken och i öster mot obebyggdmark som idag används till parkering.

Det 9400 m2 stora hotellet ”Park Inn” kommer att ligga i hjärtat av Västra Hamnen, granne med World Trade Center. Hotellet får ca 220 rum och blir 6-7 våningar högt mot Stora Varvsgatan och 5-7 våningar mot parken i söder. Hotellrummen placeras på plan 2-7. Lobby, restaurang, bar, konferensrum och kontor läggs i bottenvåningen samt ett underjordiskt garage. Hotellentrén vetter ut mot Sjömansgatan i väster i nära anslutning till Stora Varvsgatan. Hotellet beräknas vara klart i början av 2010. Marken ägs av Västra Hamn-porten och omfattar ca 4200m2.

Fasadbeskrivning: Fasader: vit puts med inslag av mörkgrå och svarta fibercementskivor.Fönster: trä/aluminium, grafitgrå.Bottenvåning: glaspartier av grafitgrått stål med inslag av partier av u-glas (industriglas) och fasadgaller av varförzinkat plattstål.Tak: aluzink samt sedum.Skärmtak: plattstålsgaller.Byggherre: Midroc Property Development AB

Arkitekt: Krook & Tjäder

Nytt hotell i Västra Hamnen

Fler lägenheter till attraktiva Västra Hamnen. Det planeras för 106 bostads-rättslägenheter och 6 butiker fördelade på 3 bostadshus med mellanliggan-de envånings butikslängor ut mot Västra Varvsgatan samt 2 bostadshus mot Jungmansgatan. Lägenheterna fördelas i storleksordningen: 6 st 5 rok, 29 st 4 rok, 26 st, 3 rok, 34 st, 2 rok, 11 st, 1 rok, och lokalerna: 1 st 25 m2, 1 st 45 m, 2 st 65 m2, och 2 st 72 m2.

Fasaderna mot Västra Varvsgatan blir mörkt bruna samt vita i glaserat tegel. Taken till bostadshusen får härliga takterasser med trätrall och butiks-längorna får gröna sedum tak. Balkongräcken blir i galvaniserat stål.

Fasaderna mot Jungmansgatan blir i mörkt grå sinsusprofilerade betong-element samt ljust grå släta betongelement. Taken blir gröna mossedum. Bal-kongernas fronterna blir i betong likt fasaden samt ett gröntonat glas.Byggherre: Midroc Property Development AB

Arkitekt: Johan Celsing Arkitektkontor (Byggnad mot Västra Varvsgatan)

Metro Arkitekter AB, Håkan Fors (byggnader mot Jungmansgatan/park Västra Hamnporten)

White Arkitekter AB (markplanering)

Nya lägenheter i Västra Hamnen

PIM 1 2008.indd 30 2008-05-05 15:27:57


PR

OJE

KT

PÅ G

ÅN

G

Bostadsområdet ges en karaktär inspirerad av trädgårdsstaden och den svens-ka villastaden med ett väldefinierat gaturum. Småskaligheten är en viktig målsättning för området liksom balansen mellan variation och enhetlighet. Bebyggelsen planeras bestå av småhus, ca 70 stycken enbostadshus, i en och två våningar. Husen kommer i huvudsak bli friliggande men med möjlighet till inslag av kedjehus. Planområdet omfattar ca 6,5 hektar åkermark.

Kvartersmark delas av på mitten av ett grönstråk, för gång- och cykelvägar. I stort kommer man att kunna röra sig i en bilfri miljö från södra Bunkeflo-strand in till centrum och skolan. I den östra delen av kvartersmarken skapas en gröning med plats för bland annat närlek.

Ny småhusbyggelse norr i Bunkeflostrand

Polishuset formas i vinkel av två stycken kontorshus som byggs i tre våning-ar och omsluter en lägre byggnad som innehåller garage, verkstad och idrotts-hall.

Kontorshusens fasader byggs upp av grafitgrå prefabricerade betongele-ment. Horisontella fönsterband avbryts av mörka partier av betong. Mellan fönstren sitter täta fyllningar av fasadglas, i valda lägen fortsätter dessa fyll-ningar genom bröstningar och skapar vertikala slitsar.

Hallbyggnaden blir i kontrast till kontorsbyggnaderna med horisontell indelning och en avvikande lite ljusare grå kulör. En tydligare, mörkare sockel varieras med högsittande fritt placerad fönster rand.Arkitekt: Boris Kildetoft genom SWECO FFNS

Byggherre: Skanska

Polishus i Toftanäs, fastigheten Vevaxeln 8

Genom ombyggnad och nybyggnader i den äldsta delen av Kockums varvs-område förbereder man för ett nytt tillväxtcentrum för rörlig bild, Moving Media City. Av 9000 m2 blir 5500 m2 kontor för SVT genom ombyggnad av östra maskinhallen. Resterande 3500 m2 blir lokaler för verksamheter som studios m m. Detta är första etappen i utvecklingen av stadsdelen ”Varvssta-den” i Västra Hamnen. Stor vikt lägges på att ta till vara det historiska bygg-nadsarvet från varvstiden.Byggherre: Varvsstaden AB

Plan för tillväxtcentrum ”Moving Media City”

PIM 1 2008.indd 31 2008-05-05 15:28:06


MIPIM i Frankrike

För elfte året i rad profilerade sig Malmö och Köpenhamn tillsammans på världens största fastighets- och investeringsmässa MIPIM, Mar-ché International des Professionels d´Immobilier, i Cannes i Frankrike. På mässan finns alla stör-re städer och regioner representerade, med tyngd-punkt på Europa, i syfte att marknadsföra och locka till sig investeringar och företagsetablering-ar. Nytt för i år var fokus på hållbarhetsfrågorna för fastighetssidan. MIPIM har också avsatt en hel dag s k ”green day” med seminarieverksamhet och även utdelningen av hållbarhetspris inom ramen för MIPIM Awards.

Mässan har successivt vuxit och förra året drog mässan 26 210 besökare, vilket är en ökning med över 20 procent jämfört med året innan. I år registrerades ca 28 000 besökare. Intresset från Malmö och Köpenhamn har också ökat över tiden. I likhet med förra året har inbjöds även

partners att deltaga. Totalt ställde 2 523 företag ut med representation från 84 länder. Mässan pågick mellan 11-14 mars.

Malmö och Köpenhamn presenteras tillsam-mans i en gemensam monter på över 200 m2 med fokus på de båda städerna och Öresundsregionen. I montern ges en kraftfull exponering av Öresunds-regionens samlade styrka och kvaliteter i forma av näringsliv, utbildning och forskning, fysiska kvali-teter men också exempel på pågående integrations-strävanden. Malmös deltagande skall ses mot bak-grunden att locka investerare till Malmö och Öre-sundsregionen. I det europeiska perspektivet har Malmö och Öresundsregionen konkurrensmässiga

fördelar när det gäller livskvalitet. Ett viktigt motiv är förstås också att positionera Öresundsregionen. Region Skåne är en av våra givna samarbetspart-ners där Helsingborgs stad får en möjlighet att pre-sentera sina utbyggnadsplaner bl a i Södra ham-nen.

Malmö och Köpenhamn på världens största fastighetsmässa

Deltagande företag: Malmö stad, Copenhagen Capacity, Colliers Hans Vestergaard, Keops A/S, Köbenhavns Havn A/S, NCC Property Group A/S, Schaumann A/S, Skanska Öresund, Sjaelsö Gruppen A/S, Schmidet Hammer Las-sen, Örestadselskabet I/S, Diligentia, Dockan Exploaterings AB, , Lunds kommun, Midroc Property Development AB, NCC Property Development Sweden, Region Skåne, Skanska Öresund AB, Vasakronan AB, Fastighets AB Brig-gen, Annehem AB, White Arkitekter .

1 ju

ni

20

08

Se program: w w w.malmo.se/ark i tektur imalmo

PIM 1 2008.indd 32 2008-05-05 15:28:15


• Malmöborna skall endast behöva en ingång till det offentliga Malmö och på sikt skall denna ingång även fungera till hela det offentliga Sve-rige, alltså även regionen och de statliga myn-digheterna.

• Med utgångspunkt i varje kommuninnevånares behov och livssituation skall mötet med Malmö stads tjänstemän präglas av hög servicenivå där respekt, tillit och dialog är nyckelord.

• Malmöbon, företagaren och besökaren skall kunna få personlig service från kommunen dygnet runt.

• Malmö stad skall bli en ännu attraktivare, utvecklande och kreativ arbetsmiljö, för samtli-ga anställda.

Andra delar är blankettbiblioteket, och e-tjänster för ansökan till gymnasiet, förskolan, komvux och kulturskolan. Blankettbiblioteket utvidgas konti-nuerligt nu i vår kommer att antal blanketter som rör Överförmyndarnämndens verksamhet att till-komma.

En utvärdering som gjordes visade att dessa piloterfungerat mycket bra och därför beslutade e-berednignen att kommunen var mogen att ta nästa steg mot en 24-timmarsmyndighet.

I juni 2007 beslutade Kommunfullmäktige att godkänna förslaget till reviderad e-strategi för Malmö stad 2007-2010 och den 1 oktober ifjor satte projektet igång.

Projektet kan delas in i tre tydliga delar det fysiska, digitala och telefonimötet, eller enkla-re uttryckt Malmö stad skall möta Malmöborna, beökarna och företag via webben, telefonen eller på Medborgarcenter.

Fyra personer har i uppgift att driva projek-tet och det är Gunilla Konradsson-Mortin, som huvudprojektledare och Anna Gillqvist, Grethe Lindhe och Lars-Göran Lindh som projektleda-re för de olika delarna. Men de flesta av Malmös knappt 20.000 anställda kommer att bli berör-da på olika vis och när projektet går in i organi-sationsfas 2011 så hoppas vi att alla arbetar på ett modernare och mer kundfokuserat vis.

WebbportalenDen nya webbportalen ska möta de förändrade krav som dagens och morgondagens kunder ställer på oss genom att erbjuda snabba, enkla och säkra tjänster via malmo.se portalen skall även fungera som ett effektivt arbetsverktyg för alla medarbeta-re så att vi kan leverera service och tjänster till våra kunder på ett smartare vis.

Teknikplattformen som webbportalen skall byggas på måste vara mycket flexibel så att nya e-tjänster lättoch enkelt skall kunnas utvecklas. Idag är det främst webbaserade tjänster som vi disku-terar men hur kommer framtida digitala tjänster att se ut, handläggare måste kunna ta emot ex sms

eller andra kontaktvägar som vi idag inte ens kan drömma om.

Medborgarcenter på JägersroDen 1 december planerar vi att öppna vårt för-sta Medborgarcenter på Jägersro köpcenter. Mal-mö har sedan 10 år tillbaka haft Medborgarkon-tor i alla stadsdelar, vissa har hundratals besökare i veckan medan andra för en mer tynande tillvaro, som utökade receptioner till stadsdels kanslierna.Medborgarkontoren har också ett begränsat öppet-hållande, i princip följer öppettiderna vanlig kon-torstid och så har man öppet någon kväll eller helg per år för arrangemang av olika slag.

Jägersro Medborgarcenter skall ha samma öppettider som köpcentrat, Malmö stads skall möta sina invånare på plats på de tider som mal-möbon själv vill. All service på Medborgarcentret skall vara komunövergripande och i vår vision lig-ger att precis som i Danmark på sikt även kunna ge service för alla offentliga myndigheter.

Medborgarcentret på Jägersro är en pilot på ett år som skall utvärderas kontinuerligt. Vår förhopp-ning är att det skall bli en sådan succé så att vi om några år har Medborgarcenter på alla de stora köp-centra och på stationerna.

Vid sidan om det fysiska Medborgarcentret kommer vi också att etablera en virtuell kommun i Second Life, på Internet, detta finansieras av EU pengar.

InformationscentralenFörutom webbarna och det personliga mötet skall vi också utveckla mötet via telefon och dator. Informationscentralen har som syfte att funge-ra som en kommunikationslänk mellan Malmö-borna och Malmö stads olika verksamheter. Den ska bidra med snabba personliga svar på frågor, både på svenska och på ett antal främmande språk. Under pilottiden skall både Informationscentra-len och Medborgarcenter följa Jägersro Köpcenters öppettider.

Om du sitter hemma och har bekymmer med att ex fylla i en blankett eller hur långt din ansö-kan har kommit så ringer du till Informations-cetralen så lotsar de dig vidare eller kan förhopp-ningsvis själva svara på frågan direkt.

För att komma igång med de olika projekten, kommer vi att i april månad starta en effektkart-läggning, som skall visa på vad det egentligen är som vi vill med våra webbar, idag kan man om man är elak säga att dagens malmo.se är bättre broschyrer på nätet, men i en framtid skall de bli mycket mer av tvåvägskommunikationsverktyg.

Vi går en mycket spännande framtid till mötes och hoppas att ni alla vill vara med på denna resan, vi kommer att återkomma med olika fokus-grupper, testvarianter eller försöka fånga in kun-derna på olika vis.

[email protected]

Malmö stads Framtida Servicemöten

Ny Tillgänglighetsguide för Malmö- en snabb överblick av tillgängligheten i offentliga lokaler

Tyngdpunkten i guiden ligger på kommunens lokaler

såsom medborgarkontor, turistbyråer, anläggningar

inom kultur- och fritidsområdet. Men även vårdcen-

traler och läkarhus finns angivna liksom en stor del av

biografer, hotell, restauranger, resebyråer och butiker

i city. I den nya Tillgänglighetsguiden 2008 finns även

apoteken i Malmö med.

Guiden innehåller dessutom en förteckning över par-

keringsplatser för rörelsehindrade. Tillgängligheten

till lokalerna redovisas med hjälp av symboler.

Guiden kan kostnadsfritt hämtas i stadshusets recep-

tion (August Palms plats).

Tillgänglighetsguidewww.malmo.se/tillganglighetsguide

2008

Nedanstående fyra punkter utgör visionen för projektet ”Framtida Servicemöten” eller som det

heter i beslutet e.strategi etapp 2. Den första delen av e-strategin beslutades 2004 och ett antal

projekt kom igång 2005 varav SARA (den digitala medborgarassistenten) är den mest synliga.

PIM 1 2008.indd 33 2008-05-05 15:28:15


Genom freden i Brömsebro 1645 förlorade Dan-mark-Norge Jämtland, Härjedalen, Gotland samt Halland som pantsattes till Sverige på trettio år. Att få freden reviderad och återfå de förlorade landskapen blev sedan en huvudlinje för den dans-ka utrikespolitiken. Sommaren 1657 verkade stun-den ha kommit. Den svenska armén ledd av kung Carl X Gustaf var fullt upptagen med krig mot Polen och Ryssland så utsikterna för ett danskt ingripande tedde sig goda. Svenskarna var dock väl underrättade om de danska planerna och bered-de sig på att möta dem. En svensk armé trängde genom Jylland norrut, den starka fästningen Fre-deriksodde vid Lilla Bält erövrades i slutet av okto-ber och snart var även Fyn i svenskarnas händer. Kölden blev nu svenskarnas bästa bundsförvant och natten till den 6 februari 1658 började den svenska armén at gå över isen till Langeland och vidare mot Själland. Nu var det danska rikets cen-trum hotat och fredsförhandlingar inleddes.

Genom freden i Roskilde som slöts 350 år sedan den 26 februari 1658 kom Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm och Trondheims län i Nor-ge att lyda under den svenska kronan. För de båda sistnämnda områdena kom den tiden att bli kort då de redan två år senare återgick under den dans-ka kronan.

Den 1 mars 1658 togs Malmö i besittning genom att ett svenskt infanteriregemente mar-scherade in. Malmöhus slott överlämnades till den svenske översten Johan von Essen och en 400-årig tillvaro som dansk köpstad var till ända. I ett köp-manshus vid Stortorget installerade sig greve Otto Stenbock som generalguvernör över Skåne, Hal-land och Blekinge och på samma plats och delvis i samma byggnad bor dagens landshövding.

Malmö som haft en central belägenhet i det danska riket och varit dess andra stad var nu en provinsstad i det svenska rikets periferi. Malmö hade vid denna tid omkring 5000 invånare vilket i 1600-talets Norden var en medelstor stad. Sta-den hade en oomstridd ställning som Skånes eko-nomiska centrum och handeln grundades på de skånska jordbruksprodukterna vilka utskeppa-des till Östersjöområdet och till Västeuropa. Den svenske ämbetsmannen Christer Bonde fick 1658 i uppdrag att resa runt och samla in information om de nya provinserna och han berättar entusi-astiskt om den rika handeln och köpenskapen i Malmö. Han påpekar dock att ett hinder för sta-dens utveckling är att den saknade en riktig hamn så att större fartyg måste ligga ute på redden och lossa sina laster där. Övergången till Sverige inne-bar emellertid ett svårt avbräck för köpmännen i Malmö som nu tvingades dirigera om sin handel från de invanda vägarna och istället anpassa sig till de svenska kraven at handeln skulle styras mot de svenska hamnarna norröver. Det svenska maktö-vertagandet innebar också nya skatter och pålagor,

Freden i Roskilde 350 år, Malmö blir en svensk stad

främst i form av den så kallade Lilla tullen vilken togs upp vid stadsportarna på ”alla ätlige och för-nötlige varor” som fördes in för att säljas i staden.

Alla tänkte inte finna sig i de nya förhållandena och i Malmö smiddes planer mot de nya herrarna. Vid jultid 1658 planerade några ledande borgare i Malmö att genom en kupp överrumpla de svens-ka soldaterna på Malmöhus och ta över staden. De skulle få hjälp av bönder från några gods i närhe-ten och från Själland skulle danska soldater skep-pas över Öresund. En av ledarna för kuppförsö-ket var Bartholomeus Mikkelsen som bland annat ägde ett kalkbruk i Limhamn.

Kuppförsöket sattes i verket natten efter annan-dag jul 1658 men allt misslyckades. De danska skeppen seglade fel och gick på grund vid Salt-holm. I Malmö hade svenskarna fått reda på pla-nerna och Mikkelsen och hans medhjälpare arres-terades. Han själv och tre andra dömdes till döden och avrättades medan andra slapp undan med höga böter.

Övergången till Sverige innebar ökade bördor på befolkningen genom att garnisonen ökades. Malmö hade nu blivit en gränsstad i det svenska riket och inkvarteringsbördan som redan under den danska tiden varit kännbar blev nu ännu tyng-re. Tidvis var varannan eller var tredje invånare i staden soldat. Borgarna var skyldiga att ordna bostäder åt officerarna och de meniga soldaterna och betala dem ersättning för sängkläder, ved och ljus, den så kallade servisen. Dessutom var staden ålagd att leverera livsmedel och andra varor till garnisonen. I krigstid ökades dessa krav betydligt och man kan med fog hävda att befolkningen i en fästningsstad som Malmö i hög grad levde på mili-tärens villkor. I ärlighetens namn skall det sägas att de bostadsförhållanden som erbjöds de meniga soldaterna inte heller var så lysande. De fick ofta

hålla till godo med loftet inunder taket utan vär-me eller med en fuktig källare. Även om stadsbor-na pressades hårt av de militära kraven fanns det andra som drabbades värre. De bönder som lyd-de under Malmöhus slott och hade skyldighet att göra dagsverken åt kronan utnyttjades hårt. Bön-derna i Hyllie by klagade 1666 över att de tvinga-des sälja sina varor direkt till garnisonens officerare till underpriser. Många är också klagomålen över soldater som stulit hos stadsbor och bönder.

1652 hade Frederik III godkänt planer på en förstärkning av stadens och slottets befästningar gjorts upp men mycket lite hann bli färdigt inn-an staden blev svensk 1658. Arbetena fortsattes av svenskarna under ledning av den svenske fortifi-kationsofficeren Erik Dahlberg. I samband med utbyggnaden av befästningarna runt slottet tvångs-inlöste kronan de kvarter i staden som låg i nuva-rande Kungsparken. All bebyggelse revs för att ge fritt skottfält åt slottets kanoner.

Stadens befästningar fick sitt elddop den 26 juni 1677 under Skånska kriget då danska trupper stormade staden. Försvaret leddes av generalguver-nören Fabian von Fersen och även om danskarna lyckades komma över vallarna i närheten av nuva-rande Drottningtorget misslyckades stormningen och Malmö förblev i svenska händer. Hade dans-karna lyckats inta Malmö hade kriget och Nordens historia nog tagit en annan vändning. Erfarenhe-terna efter Skånska kriget ledde till att man under de kommande årtiondena byggde ut Malmö till en av Sveriges starkaste fästningar.

Efter Skånska kriget intensifierades politiken att fastare införliva de gamla östdanska provinser-na i det svenska riket. I Roskildefreden stadgades att man skulle behålla den gamla lagen och kyrk-ordningen men genom påtryckningar fick man vid möten i Malmö 1681 och 1683 ombud för präs-

För 350 år sedan slöts freden i Roskilde, där Danmark bl a fick avstå Skåne, Halland, Blekinge

m fl områden. Stadsmuseets chef Göran Larsson beskriver konsekvenserna för Malmös

befolkning under den nya stormakten Sverige.

MÅLNING AV J. P. LEMKE (CA 1680) SOM SKILDRAR SVERIGES KUNG DIRIGERANDE SINA STYRKOR ÖVER ISBRON TILL SEGER.

FORTSÄTTNING NÄSTA SIDA

PIM 1 2008.indd 34 2008-05-05 15:28:18


Detta är resultatet av en politisk vilja och många människors goda idéer och hårda arbete. Det är också frukten av ett konstruktivt samarbete mel-lan stad, högskola, företag och organisationer. Det är lätt och ganska frestande att nu slå sig till ro och vila på sina lagrar. Malmö har ju kommit så långt, nu är det de andras tur. Eller? Man kan också väl-ja att se det som att Malmö nu har en unik chans att använda de erfarenheter man fått och göra näs-ta varv ännu bättre. Nu har man visat att Malmö kan klara pilotprojekten som Västra Hamnen och Augustenborg, nu kommer den riktigt stora utma-ningen: Att göra pilot till vardag. Nu måste det bli en självklarhet att involvera hållbarhetstänket i alla planeringsprocesser redan från början. Och att involvera alla de aktörer som skaffat sig erfarenhe-ter under resans gång och som vill och kan bidra. Kanske också hitta nya spännande partners som man inte tänkt på innan men som kan bidra med nya synsätt och ny kompetens.

I processen med att skapa det hållbara Malmö har planeraren en nyckelposition. Det är planera-ren som skapar förutsättningarna för att Malmös invånare ska kunna leva det goda livet på ett lång-siktigt hållbart sätt. Sedan tar andra vid och för-verkligar planerna. I slutändan är det Malmöbon, användaren, som avgör om resultatet blev lyckat.

Ta t ex frågan om transporterna. Det är inget tvivel om att transporterna är en av ödesfrågorna för framtiden. Luftkvaliteten i Malmö är stundtals mycket dålig och stadens bidrag till växthuseffek-ten betydande. Hälften av alla bilresor i Malmö är under fem kilometer, en tredjedel under tre kilo-meter. Och detta i en platt stad med 40 mil cykel-vägar! Kan man med stadsplaneringens hjälp ska-pa miljöer där buss och cykel känns som ett bättre alternativ än bil och där en promenad från A till B känns som en trevlig och trygg upplevelse? Eller kan man ge Malmöbon möjlighet att arbeta i eller nära sitt hem så att den dagliga pendlingen blir onödig?

Det är naturligtvis viktigt att inte glömma bort Malmöbon i processen. Det är lätt att bli teknisk

och teoretisk. Var finns människan? Om man går ut på Gustav Adolfs torg en fredag eftermiddag när torget kryllar av liv och frågar en Malmöbo om hon är glad över Malmös arbete med hållbar stadsutveckling så får man antagligen ett förvå-nat eller kanske oförstående ansikte till svar. Vad vet planeraren egentligen om hur Malmöbon vill leva sitt liv eller vad som är hållbar utveckling för henne? Och vad vet Malmöbon om det arbete som görs för en hållbar utveckling i Malmö och var-för? En hel del arbete görs på detta område redan, men gapet mellan Malmöbon och planeraren finns kvar. Finns det någon möjlighet att man kan när-ma sig varandra ännu mer?

I ett omtalat projekt i Holland fick 12 familjer under tre år prova att försöka sänka sin energiför-brukning drastiskt. Uppvärmning, förbrukning av hushållsel och transporter räknades förstås in men också energiåtgången vid produktionen av maten de åt och kläderna de bar med mera. I gengäld fick familjerna några tusen mer i plånboken var-je månad. Villkoret var att de skulle göra av med pengarna, de fick inte spara dem eller ge bort dem. Resultatet blev att familjerna började äta mer när-producerat, minska på bilåkningen, sänka värmen inomhus osv. De började också konsumera upp-levelser istället för varor som t ex teater och andra kulturupplevelser. Friskvård som t ex massage blev också en del av vardagen. De unnade sig skräddar-sydda kläder från det lokala skrädderiet. De semes-

trade i närområdet med cykel eller tåg istället för att flyga. De köpte lite dyrare kvalitetsprodukter som håller länge istället för billigt slit och släng. Vid projektets slut hade familjerna lyckats sänka sin energiförbrukning så mycket som krävdes, vil-ket var glädjande, men det viktigaste och kanske mest förvånande var att de upplevde att de fått en bättre livskvalitet! De ville inte gå tillbaks till sitt gamla liv.

Det är nämligen det som är kruxet, den stora utmaningen. Hur ska vi få Malmöborna att upp-leva att det hållbara livet är bättre än eller lika bra som det livet de lever nu? Om vi inte klarar det blir det svårt för att inte säga omöjligt att vända skutan. Att tvinga folk in i en livsstil de inte vill ha är inte särskilt hållbart. Här måste man kanske börja tänka utanför den berömda lådan. Se saker på helt nya sätt. Våga vara lite crazy. Och tillsam-mans med Malmöborna ställa sig frågan:

Vad skulle hända om…?Vad skulle hända om…vi byggde små trädhus i Kungsparken som folk kunde bo i?Vad skulle hända om…det inte fanns några gator?Vad skulle hända om…all kollektivtrafik var gratis?Vad tror [email protected]

Hållbar stadsutvecklingMalmö är i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling och utmärkelserna haglar över

staden. 2007 nämndes Malmö i Worldwatch institutes ”State of the world” som en av de

mest hållbara städerna i världen. Staden fick också pris för att vara “the world’s most liveable

community” i sin storleksklass på “the Global Community Awards” i London.

FOTO: JAN-ERIK ANDERSSON

terskapet och städerna att ”frivilligt” anhålla om att svensk kyrkordning och svensk lag skulle infö-ras. Det man ville ha av sina nya undersåtar kan sammanfattas med ”lojalitet, skatter och solda-ter”. Efterhand accepterade malmöborna och den övriga befolkningen den svenska överheten och när danskarna vintern 1709/1710 gjorde ett sista försök att återta de östra landskapen fick de inte mycket stöd.

Malmö Museer öppnade den 1 mars 2008 en permanent utställning om de skånska krigen under 1600-talet i det nordvästra kanontornet. I utställningen berättas om händelser och män-niskor under detta omvälvande århundrade som ledde till att Nordens karta ritades om, så att skå-ningarna blev svenskar när väl nationalstaten Sve-rige så småningom skapades. I utställningen finns bland annat vapen och annan utrustning, model-

ler av Malmöhus och av det danska stormningsför-söket sommaren 1677. En kvarleva från den hän-delsen är en unik silverskatt som en borgare gräv-de ned för att skydda sig mot plundrande soldater. Han avled dock utan att ha berättat var han göm-de skatten och den återfanns inte förrän 1888. Nu finns skatten till beskådande i kanontornets djupa [email protected]

PIM 1 2008.indd 35 2008-05-05 15:28:22

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTORSTADSHUSET 205 80 Malmö[email protected]

Nya skrifter från Stadsbyggnadskontoret

PLANPROGRAM 6025. DEL AV KVARTERET BO-HUS (MOBILIA) I INNERSTADEN.

TRAFIKBULLERPOLICY

För mer information kontakta:Maria Öhrn, tel 040-34 23 [email protected]

KARTARKIV

SKYDD AV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BYGGNA-DER OCH OMRÅDEN.

kartarkivMalmö stadsbyggnadskontor

Malmö stad

arkiv

Malmö stadsbyggnadskontor

Malmö stad

kart

Planprogramdel av kvarteret BOHUS (Mobilia)i Innerstaden i Malmö

6025Pp

Skydd av kulturhistoriskt v

almö

TrafikbullerpolicyMalmö stads tillämpning av riktvärden

Förvaltningsövergripande riktlinjer utarbetade av Gatukontoret, Miljöförvaltningen och

Stadsbyggnadskontoret, baserade på Miljöprogram för Malmö stad 2003-2008

Tillgänglighetsguide

www.malmo.se/tillganglighetsguide

2008TILLGÄNGLIGHETSGUIDE 2008

MÅL OCH GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR VÄSTRA

HAMNEN

PLANPROGRAM 6022. ÖSTER OM STATIONSTORGET

I HYLLIE.

PIM 1 2008.indd 36 2008-05-05 15:28:39

Planering Malmo 1_2008

Documents