Plan Bangunan Tinggi

8/19/2019 Plan Bangunan Tinggi

1/40

PLANERING I MALMÖInformation från Malmö stadsbyggnadskontor• Nr

Drömmar om att bygga högt

Tankar om arkitektur

Varvsstaden och VarvsparkenHolma och Kroksbäck – en framtidsvision


2/40

Innehåll Storstaden Malmö


Regionhuset Skåne vinner Årets Stadsbyggnadspris

Inger Nilsson avgående stadsbyggnadsdirektör – packat och klart för nya äventyr som pensionär

Carina Svensson ny ordförande i Stadsbyggnadsnämnden

Elisabeth Lundgren – Malmös nya kulturdirektör i heta stolen

Arkitektoniska pärlor i Malmö Samrådet pågår kring ÖP – ny översiktsplan för Malmö

Ny version av Malmö stadsatlas

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn – tankar om arkitektur

Digitalisering bakom arkivdörren

Bostadsbyggandet i Malmö

Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar

Projekt på gång

Västra Hamnen år

Flagships of Culture – Malmös nya kongress, konsert och hotell-anläggning representar Sverige i Berlin

Varvsstaden – mer innehåll än yta

Varvsparken

Diligentia – hållbar stadsmiljö enligt Breeam Communities

Media Evolution City – mediabranschernas centrumför innovation och utveckling

Holma och Kroksbäck – en framtidsvision

Kvarteret Spårvägen i Norra Sorgenfri

Hyllie vattenpark

Limhamns hamnområde

Städer som törs gå före

Mer solenergi med lokala initiativ

Malmös näringsliv


3/40

Planering i Malmö 2011:2 | 3

Storstaden Malmö

Planering i Malmö är en informationsskrift från Malmö stadsbyggnadskontor.

ANSVARIG UTGIVARE

Göran Rosberg, REDAKTION

Göran Rosberg, Lotta Hansson, Maria ÖhrnLAYOUT/GRAFISK FORM, TEXTREDIGERINGLotta HanssonFOTOGRAFER

© SBK, Bojana Lukač om inte annat anges.TRYCK

Holmbergs tryckeri, Malmö, september

OMSLAGSBILD

Fullriggaren i Västra Hamnen under uppförande.Fotograf Klas Andersson AB.

MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR Malmötel www.malmo.se/bobygga ochwww.malmo.se/stadsplanering

Det skedde över en natt. Malmö blev en storstad.Det var Citytunneln som skapade storstadskäns-lan. Och jag minns precis känslan, när jag steg avtåget på citytunnelstation Triangeln, ut på den sto-ra perrongen. Det var då som storstadskänslan dökupp. Sedan dess har vi också nått den magiska be-folkningsgränsen , vilket ytterligare har för-stärkt denna känsla.

Vad innebär det då att vi blivit storstad? Ochär det något som vi traktar efter? Vi tappar lite avsmåstadsidentiteten, small is beautiful , en boktitelpå -talets USA, som hyllade småskalighetens för-delar. Men jag skulle vilja påstå att storstadskänslantill trots, har vi fortfarande kvar blandningen, kom-paktheten, överblickbarheten när vi planerar fram-tidens Malmö, vilket för mig osökt över till vårt på-gående arbete med översiktsplanen, ÖP, som just nu är ute på samråd. Ett samråd som vi den-na gång verkligen satsat på för att få en bredare ochdjupare kommunikation med medborgarna i ett ti-digt skede. I kommunikationen har vi utnyttjat allasociala medier men också uppsökande verksam-heter och just nu finns utställningen Ah va då dåMalmö i stadshusets foajé fram till samrådets slut inovember.

Malmös nya översiktsplan – ÖP – skablicka två decennier framåt i tiden. De övergripan-de målen är att Malmö ska vara en attraktiv ochhållbar stad socialt, ekologiskt och ekonomiskt.Staden ska kunna växa med upptill invå-nare och det kommer att behövas fler bostäder, ar-betsplatser och mer service. Målet är att skapa enrobust och långsiktigt hållbar stadsstruktur för enväxande befolkning och samtidigt fortsätta utvecklaMalmös attraktivitet. Arbetet med den sociala håll-

barheten i Malmö har som mål ett samhälle somger förutsättningar för dagens och framtidens med-borgare att skapa sig ett gott liv. Den politiskt obe-roende Kommission för ett socialt hållbart Malmöhar uppdraget att till kommunstyrelsen utarbetaförslag till strategier för att minska skillnader i hälsaoch förbättra livsvillkoren bland Malmöborna.

En viktig del i skapandet av ett attraktivtMalmö är gestaltningen av det byggda, det som vii dagligt tal kallar arkitektur. Västra Hamnen ochBo, som i år för övrigt firar -årsjubileum, bru-kar ofta nämnas som förebilder för hållbar stadsut-veckling och spännande och hållbar arkitektur. Jagvill nog påstå att Bo varit en katalysator för intebara Västra Hamnen, utan även för gestaltningenav andra områden i staden. Bakom ligger våraönskemål om behovet av arkitekttävlingar, vilketofta skapar en mångfald av kreativitet, uttryck, fär-ger och former. För att ta ett exempel så vill jagnämna årets stadsbyggnadspristagare Region Skåne-huset, ritat av det norska arkitektgruppen KariNissen Brodtkorb med Wihlborgs Fastigheter sombeställare. Tillkomsten av Regionhuset är just resul-tatet av en tävling. För närvarande har vi tävlingarpå gång i badhusprojektet i Hyllie, en internatio-nell arkitekttävling i Rosengård igångsatt av MKB,komplementbyggnaden till Hamnförvaltnings-byggnaden för att nämna några. Jag kan inte avståatt nämna den stora internationella Europantäv-lingen som under sommaren genomförts på en delav miljonprogramsområdet Holma – en stor inter-nationell tävling som hålls vartannat år.

Vi måste hålla arkitekturfanan högt för att fort-sätta vara en attraktiv och hållbar stad. Bakomalla dessa nya spännande projekt ligger ett samar-

bete med sta-dens aktörer somgrundlagts överåren men somutvecklats ochförstärkts särskilti samband medutvecklingen av Västra Hamnen. I det här sam-manhanget måste nämnas hållbarhetsfrågorna därvi också är en internationell förebild som utvecklatsoch smittat av sig och blivit »mainstream«. Enskil-da hållbarhetsinsatser ersätts nu av mera holistiskaansatser genom hållbarhetscertifieringen och vär-deplaneringen som idag genomsyrar varje nytt projekt på Västra hamnen. En utveckling som spridersig i hela stadsdelar till andra utbyggnadsområden.

I ÖP räknar vi med att staden skall kunnaväxa med så mycket som fram till och just nu kan vi konstatera att staden fortsätter attväxa. Prognosen visar på en ökning på cirka invånare för dvs något lägre än tidigare år. Bo-stadsproduktionen har svårt att hänga med – vi haren prognos på drygt byggstarter och underdet första halvåret har vi haft drygt byggstarter.Vi kan också konstatera att det fortfarande är storefterfrågan på student och ungdomsbostäder. Sta-den har därför tagit initiativet till en bostadsmäs-sa för unga, UngBo , som Stadsbyggnadskonto-ret har fått ansvaret att genomföra. Ett projekt somkan karaktäriseras som ett attityd och kunskapsdel-ningsprojekt men som förhoppningsvis också skallleda till tillskott av spännande och hållbara bostä-der i Malmö. UngBo avslutas med en mässa un-der hösten och blir Sveriges första bostads-mässa för unga.

Christer Larsson

Stadsbyggnadsdirektör


4/40

4 | Planering i Malmö 2011:2

Trots att historien kan uppvisa höga kinesiska och japanska pagoder, hinduiska tempel, fyrtornet påFaros och Eiffeltornet så är skyskrapan en ameri-kansk uppfinning. Efter att fler än byggna-der i Chicagos affärskvarter gått under i den storabranden tog höghusens epok fart med bygg-nader som Home Insurance Building och Reliance

Building. När våningar höga Monadnock Buil-ding invigdes så utnämndes den till världensstörsta kontorsbyggnad. Byggnaden fick en tvilling där en bärande tegelkonstruktion ersattes medstål. Stålkonstruktioner tillsammans med hissar, te-lefon och elektricitet var nyckeln till att bygga högtoch i Monadnock antyds också en modernistiskestetik i den avskalat rena fasaden med mjuka linjeri nedslipad tegelsten.

Skyskrapor var en ännu naturligare lösning påManhattan. Men när jag för många år sedan träffa-de den legendariske arkitekten, då lite drygt åttio-årige Philip Johson, hävdade han att det inte var

ekonomiska skäl som drev skyskraporna allt högre.Istället handlade det som alltid om att uttryckamakt, att överglänsa konkurrenterna. Flatiron, ikorsningen av Fifth Avenue och Broadway, lånarsin arkitektur från renässansen och är med sina våningar den äldsta överlevande riktigt höga sky-skrapan i New York. Met Life från kröner sina våningar med ett klocktorn inspirerat av klock-tornet på San Markoplatsen i Venedig. Arkitek-ten Napoleon LeBruns kollegor lånade friskt frånrenässanspalats, grekiska tempel, egyptiska pyra-mider, till och med från Doktor Caligaris skräck-

kabinett. I jämförelse med modernismens anonymalådor från femtio- och sextiotalen, alla dessa intedesto mindre pretentiösa »dåli-ga original«, är de historiserandeskraporna trots allt »goda kopi-or« av ett importerat europe-iska arv. Den ultimata moder-nistiska skyskrapan var Minuro Yamasakis World Trade Centerfrån , förlöjligade av densamtida kritiken som lådornaEmpire State och Chrysler Buil-ding levererats i. Philip John-son, som på fyrtiotalet just lan-serade e International Style,

ritade New Yorks första post-moderna skyskrapa med AT&Tår . Högst upp ett romersktpediment, en Chippendale-topp, som alluderar på åttio-talets nyrika bubbelekonomi.

När vi möttes satt han däremot i e Lipstick vari-från han såg sin AT&T desto bättre.

– Man kan ju inte orientera sig bland de därlådorna, men med »läppstiftet« har vi lyckats, denhar blivit en tydlig referens, nu vet folk att de be-finner sig på rd st/ird Avenue. Bara det att folkhar gett den ett namn visar att vi har lyckats.

Han kom ihåg järnvägsspåren och ett helt annatBroadway från när han var liten på -talet. Norrom Grand Central fanns ingenting.

– Jag kommer inte ihåg skyskraporna, vi bygger ju om vår stad vart tionde år, det är något helt an-

nat än i Europa där man vill bevara allting. Ameri-kaner gillar förändring. Jag kan bara konstatera att

En höghusfeber sveper fram över Sverige. I Stockholm skrivs detaljplaner om för allt högre bostadsskrapor. IGöteborg marknadsförs Gothia Tower vid Svenska mässan som »en mötesplats i världseliten«. Strax bakom central-

stationen vill Jernhusen bygga Malmös Manhattan. Men hur bygger man högt utan att förfalla till slentrian och bara

stapla våningsplan på varandra? Frågan har varit aktuell alltsedan Babels torn.

Ken Yeangs Menara Mesiniaga i Kuala Lumpur inrymmerIT-företaget med samma namn. Energiförbrukningen är

hälften så hög som i ett traditionellt höghus. Foto Leo Gull-bring.

Franske formgivaren Jean-Marie Massaud bygger träd- gårdar på höjden i Life-Reef, ett projekt för JVC Center iGuadalajara Mexico där Jorge Vergara Cabrera investerar

uppemot miljarder kronor i en mängd olika arkitektur- projekt.

Inför Louisianas stora arkitekturutställning Living uppförde Sou Fujimoto enhöghusmodell baserad på cellstrukturer och nätverkssamband. Foto: © Brøndum& Co/Poul Buchard.

I Tokyo bygger Sou Fujimoto i mellanrummen mellan hu-sen och gatorna. I Tokyo Apartment blir staden till en delav arkitekturen när man passerar mellan de olika rum-

men. Ett kollektivhus som är en bild av ett Tokyo i minia-tyr. Foto Daici Ano.



5/40


det här var ingen stad då, och det är det inte helleridag.

Efter terroristattacken så har återuppbygg-naden av Ground Zero gått trögt. Daniel Libes-kind, som vann tävlingen om en ny arkitekturikonmed sitt Freedom Tower, har förlorat sitt projekt till World Trade Centerägarens favoritarkitektDavid Childs på Skidmore, Owings & Merill.Istället har samtidens mer ansedda arkitekter an-litats för små och stora projekt inte minst längste High Line, den tidigare övergivna godsjärnväg

som sedan något år har blivit en ny och annorlun-da stadspark på västra Manhattan. New York vågarför en gångs skull ge plats för en samtida arkitektursom istället för abstrakta skyskrapor lovar en betyd-

ligt mer levande stadsmiljö än tidigare.– Efter / ville ingen se fler uttryckslösa hög-hus, man insåg att det var möjligt att bygga an-norlunda och bjöd in arkitekter som Jean Nouveloch Herzog & de Meuron till både små och sto-ra projekt, säger den fransk-schweiziske arkitektenBernard Tschumi vars Blue Tower kragar ut överLower East Sides gyttriga bebyggelse med en mon-drianskt nonfigurativ glasfasad.

Vid e High Line återfinns Frank Gehrys moln-lika högkvarter för IAC. Strax intill står Jean Nouvel

för en bostadsskrapa full av fönster i olika storlekar.Neil Denaris HL kragar ut över e High Line.Flera andra byggnader är på väg upp med holländ-ska UN Studios oregelbundet staplade fasad och ettspetsigt höghus av Jean Nouvel uppe vid MoMA.Här återfinns också Renzo Pianos smäckra skrapa förNew York Times och Norman Fosters alltför ned-skurna glasskrapa för Hearst vid Columbus Circle.Idag är det inte längre adresser som Park och First

Avenue som gäller, inte ens bohemiska loftlägen-heter i SoHo, nu är det arkitektritat i Chelsea ochMeatpacking District som gäller. Och det ska synasbåde ute och inne att man har råd att bo dyrt i detalltmer gentrifierade Manhattan.

Frank Gehrys första byggnad i New York är en niovåningar hög vitskimrande glasskulptur i Meatpackingdistrict vid Hudson River. Lobbyn till huvudkontoret förIT-koncernen IAC är öppen för allmänheten, och här har

grafikgurun Bruce Mau kompletterat en meter långvideovägg med en imponerande graffiti-installation. FotoLeo Gullbring.

Jean Nouvels bostadsskrapa vid e High Line. Foto LeoGullbring.

På Greenwich Street låter Winka Dubbeldam en veckad fasad klä in ett gammalt magasin. Foto Leo Gullbring.

e High Line, den gamla godsjärnvägen mellan Gansevo-ort street och :e gatan har förvandlats till ett promenad-stråk mellan gallerier och fashionabla butiker.

World Trade Center drevs fram av David Rockefeller, mendet var stadsplaneraren Robert Moses som såg till att ar-kitekten Minuro Yamasaki nådde våningar upp. FotoLeo Gullbring.

Philip Johnsons ellipsformade »e Lipstick« ligger vid :e gatan/rd Avenue. Foto Leo Gullbring.


6/40


Att resa till New York för att hämta inspirationtill att bygga högt i Sverige är däremot knappast attrekommendera. Skyskraporna är inte något senti-da tillägg i en i övrigt låghusbebyggd stad utan enintegrerad av Manhattan, att börja bygga högt istäder vars höjd sällan överskridit kyrkspirorna krä-ver andra förebilder. Och även om höghus förtätarstaden så är de knappast någon garant för ett bro-kigt storstadsliv som det beskrivs i Seinfeld och Sex

in the City. Gentrifieringens höghusbebyggelse göristället Manhattan allt mer utslätat enformig. Arki-tekten Michael Sorkin, lika bitsk kritiker idag somnär han skrev i Village Voice, menar att vår bild avManhattan som en levande stad med plats för allaär falsk.

– Visst, det finns franska, vietnamesiska, indiskarestauranger sida vid sida med amerikanska diners.Men Manhattan blir alltmer klasshomogent, och

här har vi den största in-komstdifferensen mel-lan vita och svarta i helaUSA, ett totalt misslyck-ande för idéen om denpluralism och mångfaldvi så gärna vill se.

– Städer produce-rar möten, kollisionermellan olika individer,men finns det någon po-tential för något annor-lunda om alla du möterär likadana som du själv?Visst kan den postmo-derna idéen om mång-fald kritiseras, inte minstför sin relativism, mensamtidigt måste den försvaras, framför allt i sta-den och inte minst i en global värld där företagenblir allt starkare på de lokala regeringarnas bekost-nad. Den stora frågan är hur man skapar mångfaldi våra städer när utvecklingen istället går mot attgöra dem alla likadana.

Philip Johnson berättade att han efter ett besöki Sverige på trettiotalet hatade New York och dessträngsel. Men kollegan Raymond Hood övertyga-de honom om att amerikaner gillar att leva trångt.Och arkitektgurun frågade sig retoriskt varför allakopierar de amerikanska skyskraporna när de för-söker bygga ännu högre i andra länder. Varför inteistället återuppfinna skyskrapan? Utmaning tycksinte ha landat i Stockholm där Aleksander Wolo-darskis retronostalgiska Tors Torn såg ut att gå ige-nom hela planprocessen innan man insåg att detvar ekonomiskt ogenomförbart. Höghusen ovancentralstationen är än mer oinspirerade. SantiagoCalatravas Turning Torso är det mest markan-ta exemplet på hur bostadsskrapan blivit en vårtids symbol. Men egentligen är det hans svenskakollega Anders Wilhelmson som för snart tio år

sedan på allvar lanserade idéen om bostäder påhöjden i Sverige. Inte endast några hundra lägen-heter, utan med plats för hela Stockholms beräk-nade befolkningsökning på nya invånarefram till år . Med identiskt lika femtio vå-ningar höga torn utplacerade över hela Stockholmvar det inte frågan om att kopiera några Manhat-tanskrapor utan om att helt i linje med Färgfabri-ken diskussion av kring »Stockholm at Large« ska-pa en stadsplanelösning utan motstycke. Någotitalienska Superstudio och en land art installation ikonstnären Walter de Marias anda.

– Vi bygger från Rinkeby till Östermalm, vi pla-cerar ut två och ett halvt torn på varje kartruta. Såklarar vi befolkningstillväxten och ger samtidigtstaden ett fast pris på bostadsproduktionen ändatill år .

– Om vi vill ha kvar staden som den är, samti-digt som vi accepterar befolkningsökningen, så ärdetta den bästa lösningen. Det är inte markbris-ten som är Stockholms problem, utan rädslan attutnyttja marken. Det enda vi förändrar är Stock-holms silhuett. För att kunna bli en riktig storstad,och samtidigt behålla stadens distinkta kvaliteter

Daniel Fagerberg har föreslagit en skyskrapa helt i trä vidDanvikstull i Stockholm.

Stockholm har ändrat detaljplanen för det nya bostadsområdet Årstadal vid Liljeholmendär Rosenbergs arkitekter och JM nu ska kunna bygga bostadsskrapor med våningar. Il-lustration Rosenbergs arkitekter.

–Tornen har så liten basarea att det kan placeras var som helst, säger Anders Wilhelmson. Gör vi dem sedan femtio våningar höga, med sex våningar garage under mark, så får vi in lägenheter per torn. Om vi går efter tysk boendestandard om kvm per person så ger det personer per byggnad, med en bil per lägenhet.


7/40


i form av öppenhet, närhet till stenstaden, grön-områden, parker, öppet vatten, frisk och bra luft,

måste vi välja en arkitektur som gör minsta möjligaingrepp i det befintliga. Anders Wilhelmson fick inte något gehör för sin

idé att i holländsk anda ta sig an siffrorna på all-var trots att hans förslag var bland de mest radikalai en svensk stadsplanering som mest av allt handlatom att återanvända förfallna industriområden, för-täta förorter, nagga parker i kanten, eller tvinga in

Japanska SANAA:s helt vita Museum of Contemporary Art på Bowery utmanar alla konventioner med byggnads-volymer till synes osäkert staplade på varandra. Foto LeoGullbring.

Bernard Tschumis Blue Tower på Lower East Side har intemycket gemensamt med hans Parc La Villette i Paris. Lyx-lägenheterna i -våningarstornet på Norfolk Street har

prislappar från dollar och uppåt. Foto Leo Gull-bring.

Norman Fosters glasskrapa för Hearst uppe vid ColumbusCircle försöker utmana historiska rariteter som ChryslerBuilding och Daily News. Foto Leo Gullbring.

Neil Denaris asymmetriska HL vid e High Line i Me-atpacking district.

förortsområden med »stadsmässig« karaktär mitt i

stadskärnan. Min egen invändning var att tornenmest blev parasiter på den existerande stadsmiljön,men jag insåg samtidigt att han bevarade storsta-dens alla kvaliteter i parkmiljö och befintlig bebyg-gelse. Idag har däremot Stockholm tvingats inse atthöghus är den enda lösningen på bostadsbristen,

men utan att prestera samma kvaliteter som i Wilhelmsons program.

Hur ser då framtidens skyskrapor ut om vi nu

kommit fram till att det är häftigt att leva likatrångt som på Manhattan? Möjligheterna till an-norlunda lösningar är större än någonsin ef-ter den arkitekturrevolution som tog sin bör- jan i Frank Gehrys Guggenheimmuseum i Bilbaooch Daniel Libeskinds Judiska museum i Berlin.Utmaningarna är också helt annorlunda. Det ärinte längre endast lägenheter för den klassiska kärn-familjen som efterfrågas. Antalet singlar blir alltfler, dagens familjer med bonusbarn och plastför-äldrar kräver helt nya bostadslösningar. En av demsom undersöker en annan typ av rumslighet är den japanske arkitekten Sou Fujimoto som också bi-drog till Louisianas ambitiösa arkitekturutställning»Living«. Han intresserar sig för hur det männis-

kobyggda till skillnad från naturens kontinuerli-ga flöde bygger skilda nivåer och avstånd mellanobjekt. I skyskrapor skiljer hissar och trappor vå-ningsplanen åt, var och en förpassas till en egencell. Varför inte bygga utifrån mänsklig skala somen gång Le Corbusier med sin modulor och utgåfrån det allra mest självklara: sitta, ligga, stå, äta,sova, vila? Vad som är väggar, golv och tak är intelängre intressant, de rent existentiella frågorna fö-regår arkitekturens svar. Fokus hamnar på både detrent privata men också hur nätverk skapas i rum-men som bildas däremellan. Och här finns arkitek-turens gamla dröm om att slutföra Babels torn, intesom en dystopi utan som ett svar på vår tids utma-ningar om att bygga höga gröna byggnader för att

förtäta staden och minimera transporter, och inteminst för att ge plats för mångfald i ett samhällesom riskerar att bli alltmer segregerat.

Leo Gullbring

[email protected]

Det var byggherren Peter C Brooks, och inte arkitekternaBurnham & Root respektive Holabird & Roche, som insiste-rade på en närmast moderniskt avskalad fasad på Monad-nocks två byggnader som invigdes i Chicago och .Foto Leo Gullbring.


8/40


Regionhuset Skåne vinner Årets Stadsbyggnadspris 2011

Stadsbyggnadspriset tilldelades Akutmottag-ningen och Infektionskliniken, Skånes Universi-tetssjukhus med C F Möller A/S och SAMARKsom arkitekter och Regionservice som byggherre.

Stadsbyggnadspriset är numera indelat i tvåklasser: Bostäder och Verksamheter. Från varje klassnomineras en s k klassvinnare. En av dessa klassvin-nare blir så att säga Best in show och erhåller ÅretsStadsbyggnadspris . Priset består av en gjutenplatta att pryda huset med. Klassvinnarna presente-ras och belönas med diplom m m. Dessutom delas

det ut pris till Årets Skylt och Årets Gröna Lans.Stadsbyggandets dag inleddes med anföran-

den av stadsbyggnadsnämndens ordförande CarinaSvensson och stadsbyggnadsdirektör ChristerLarsson. Årets föredragshållare är journalisten ochtillika arkitektur och designkritikern Leo Gullbringmed ämnet Bygga högt?. Dagen avslutades medsedvanlig visning av de belönade projekten.

Regionhuset Skåne vid

Dockplatsen i Västra Hamnen Årets Stadsbyggnadspris gick till RegionhusetSkåne vid Dockplatsen i Västra Hamnen. Bygg-naden av gråblått holländskt tegel är ritad av det

norska arkitektkontoret Kari Nissen Brodtkorb.Detta är juryns motivation:

Stadsbyggandets dag gick av stapeln fredagen augusti på Malmö Börshus. Den slutliga pristagaren av de nomi-nerade objekten offentliggjordes på Stadsbyggandets dag augusti på Malmö Börshus. Det är tjugoåttonde

gången som Stadsbyggandets dag anordnas. Totalt har pris delats ut sedan starten .

Västra Hamnen har framför allt genom bostads-mässan Bo och i det fortlöpande stadsbyggnads-arbetet nått stor internationell uppmärksamhet för sina hållbarhetsinsatser på det ekologiska om-rådet. Men området präglas också av en spän-nande och hög arkitektonisk kvalitetsnivå, meden mångfald av olika formspråk, materialvaloch färger. Man kan påstå att bostadsmässanskapade en medvetenhet om arkitekturens roll

i utvecklingen av en hållbar och attraktiv nystadsdel – med andra ord en grund för fortsatt god och hållbar arkitektur. I denna kontinuitetingår också arvet att skapa en bred öppenhet i gestaltningen, till exempel genom tävlingar, ivarje nytt projekt. Gestaltningen av RegionhusetSkåne har tillkommit i en sådan process.

Byggnaden/huskroppen kan liknas vid en tungmonolit som med sitt formspråk, på ett makt- fullt sätt befäster den västra delen av Dockplats -en. Materialvalet, gråblå holländskt tegel för-stärker denna inåtvändhet. Med tillkomsten avRegionhuset Skåne har ytterligare ett steg tagitsi bildandet och inramningen av den planeradeoch för stadsrummet så viktiga torgbildningen

Dockplatsen. Arkitekten har på ett förtjänstfullt

läst rummet och skapat en byggnad som på ettutmärkt sätt samspelar med den omgivande be-byggelsen. Framsidan har genom fönsterspelet gi-vits en spännande och konsekvent ordning, somupprepas på baksidan där atriefasaden glasats. Avkall på den kubiska identiteten har framförallt gjorts i det nordvästra hörnet, där en diagonal öppning skurits ut och bildar entrén tillbyggnaden – en diagonal som genom bland an-

nat färgval tydligt markerar entrén men ocksåhar en förlängning över dockan till bostadshusetFyrens diagonal.

Regionhusets interiöra uppbyggnad bär snar-lika drag av maritim verksamhet med en storöppen hall/atrium där varje galleria har öppnakontorslandskap som nås via bryggor. En tankeom att stödja möjligheterna till ökade spontanamöten på arbetsplatsen. Detta är resultatet av en genomförd brukarprocess i projektet.

Med Regionhuset Skåne har såväl bygg-herre som arkitekt bidragit till att göra VästraHamnen till en förebild för hållbar och attrak-tiv stadsutveckling och är ett värdigt tillskott tillstadsmiljön i Malmö.

Region Skånes nya hus i Västra Hamnen. Arkitekt: Arkitektkontor Kari Nissen Brodtkorb AS. Byggherre: Wihlborgs Fastigheter AB.


9/40


Södra Förstadsgatan

nominerades i klassen BostäderBostadshuset vid Södra Förstadsgatan nomine-rades i Klassen Bostäder. Huset är byggt ochhar byggts om flera gånger. Byggherre och arkitektbelönas bland annat för att ha återställt husets ur-sprungliga fasad och på så sätt lyckats återskapa endel av Södra Förstadsgatans sekelskiftesstil.

Södra Förstadsgatan . Arkitekt: SDA Arkitekter. Bygg-herre: Hylénska gården/MKB Fastighets AB.

Kontorshuset Jungmannenfick Gröna Lansen Kontorshuset Jungmannen i Västra hamnen belö-nades med Gröna Lansen. Huset är i dag ett är idag ett av Sveriges mest energieffektiva bland annattack vare sin form vilken bidrar till en lägre energi-förbrukning.

Kontorshuset Jungmannen. Arkitekt: White Arkitekter. Byggherre: Midroc Property Development AB.

Jucienmore skylt på Jungmansgatan d belönades med Årets Skyltpris Jucienmores skylt är tillverkad av högblank alumi-nium med urfrästa logotyper och annonserar sinverksamhet mot den mörka fasaden på ett tydligtoch aptitligt sätt. Därför belönades den med ÅretsSkyltpris .

Skylttillverkare: Accus Ljusreklam. Beställare: Mams HB.

Anders Jarl, vd Wihlborgs Fastigheter AB, och arkitekt Kari Nissen tar emot årets stadsbyggnadspris. Magnus Skiöld, vd Midroc Property Development och representanter från Whitearkitekter tar emot årets Gröna lans från Carin Svensson, ordförande i stadsbyggnadsnämnden.


10/40


Nu har Inger Nilsson packat och tackat för sig.Efter år som Malmös stadsdirektör är det enkryssning från Köpenhamn till Rom, olästaböcker och att hälsa på barnbarnen i Norge somhägrar.

– Poängen med att gå i pension är att inte jobbaså mycket, säger Inger Nilsson när hon rensar

bland papper och dokument, stoppar i flyttkarton-ger och minns tillbaka.Inger Nilsson beskriver sig själv som en typisk

-talist. Född på en lantgård i Sjöbotraktenvarifrån hon ville fly så snabbt som möjligt. Flitigoch energisk som hon alltid har varit gick IngerNilsson ut gymnasiet i Ystad som -åring för attdirekt studera i Lund där hon tog en POL MAGoch Civilekonomexamen med inriktning på nä-ringslivet.

Men på den tiden var det svårt för unga akade-miker att komma in i näringslivet. Den januari, mitt under studentrevolutionen som gickhenne helt förbi, stegade Inger Nilsson in till drät-selkontoret för att bli redovisningsassistent.

På kommunkontoret möttes hon av en gammaloch introvert miljö där staden inte var det själv-klara navet som nu, utan en ganska stel organisa-tion där alla tilltalade varandra med ni, herr ellerfröken. Trots detta lite högtravande sätt var detändå en tilltalande miljö, tycker Inger Nilsson närhon minns tillbaka.

– Jag var år när jag blev budgetchef ochfick ansvaret för Malmös stad ekonomi. Otroligtatt de vågade. Idag är vi fega med att ge unga per-soner chefskap, säger Inger Nilsson.

Offentliga sektorn byggdes utPå -talet byggdes den offentliga sektorn ut ochkommunen skapade – nya tjänster varje år.

– Det var en trevlig tid med hyss och påhitt,säger Inger Nilsson.Men snart skulle Malmös lycka vända då

människor under den s k Gröna vågen flyt-tade ut till kranskommunerna.

– Dels förlorade vi mycket på intäktssidaneftersom det var många högutbildade som flyttade,dels hade vi en organisation som var dimensio-nerad för personer för mycket. Dessutomhade vi byggt stora delar av Miljonprogrammen,vilket ledde till att många lägenheter stod tomma,säger Inger Nilsson.

Kommunen fick lägga in bidrag till MKB. Sommest hade MKB närmare tomma lägenheter.

– Många insåg inte hur illa det var för Malmö

under och -talet, konstaterar Inger Nilsson.Industriella föroreningarDet mest påtagliga stadsbyggnadsprojektet somMalmö stad har genomfört är Västra Hamnen somlåg helt öde. Ingen trodde att marken var bebygg-lig med tanke på de industriella föroreningar som

– packat och klart för nyaäventyr som pensionärfanns. Dessutom hade staten sålt marken till Saab.

– En av framgångarna med det stora visions-arbetet i mitten av -talet var att söka sig tillhavet. I samband med att Saab gjorde internaf-fär fick vi möjlighet att köpa marken och då komockså tankarna om att göra en bostadsmässa, berät-tar Inger Nilsson.

Även om bostadsmässan Bo blev mycket ut-skälld av media så blev det ändå en framgångs-faktor. Detta var en tid då ingen investerare villesatsa en enda krona i Malmö. Buttrickstomten mitti centrum stod tom i flera år och de sju småhusenvid Triangeln stod och förföll. Ändå var Malmöstad redo att sätta igång ett så stort projekt som attbygga på gamla Kockumsområdet.

– Vi fick mer eller mindre be och bönabyggarna att ställa upp. När sedan mässan gick ikonkurs fortsatte rubrikerna, säger Inger Nilsson.

Levde sitt eget livMässan levde sitt eget liv. Svensk Bostadsmässa, somanordnar mässor på olika platser i landet, drabbades

mest av konkursen. Men i förhållande till hur mycketsom byggdes var konkursen relativt liten.– Vi får inte heller glömma att också var

en tid då Malmös ekonomi försämrades. Vi hadeett underskott på miljard miljoner kr. Det vardå vi gjorde avstampet och tog nya djärva tag sam-tidigt som vi var tvungna att tänka bort det gamla,säger Inger Nilsson.

Ett annat stadsbyggnadsprojekt ur visionspro-grammet var högskolans etablering i Malmö. Trotsatt det kostade mycket pengar valde kommunen attanvisa mark centralt i Malmö eftersom de förstodatt unga människor mitt i staden skulle på-verka väldigt mycket.

Det tredje är att Malmö stad lade mycket

pengar på att försköna stadskärnan som hade för-fallit under många år. Offentlig utsmyckning,ljussättning, upprustning av parker och tema-lekplatser skapades tack vare en fantastiskstadsträdgårdsmästare.

Malmö var en grå sliten stad som hade genom-gått två stora trauman; först att flyttar utoch arbetstillfällen, d v s vart ärde arbets-plats, försvann under åren –. Det var som Inger Nilsson tillträdde som Malmös förstastadsdirektör.

JämställdhetMindre än tio procent av Sveriges kommuner hadeen kvinna som kommundirektör, ungefär lika

många är det idag. Med Inger Nilsson som ledareutsågs Malmö stad till årets jämställdhetskommunår .

– Då var vi över anställda eftersom viäven var sjukvårdshuvudman. Sedan dess har vi av-yttrat en del bolag och gick till Region Skåne,berättar Inger Nilsson.

Från att tidigare ha sysslat mycket med siffroroch ekonomi gick Inger Nilsson över till att ock-så bli ledare . Ett uppdrag som innebar att honfick bredda sig mycket mer, vara tydlig och peda-gogisk med vilka krav hon ställde på sina medar-betare, samtidigt som hon själv jobbade hårt. Menockså se till att alla har roligt oavsett hur hårt de ar-betar.

Som ledare gäller det att anstränga sig mycketför att få hela organisationen med sig. Det är enenorm styrka att få alla anställda att kännasig stolta och glada över att få jobba för Malmö.

– Pratar man väl om staden sprids ringarna,något vi har lyckats ganska väl med. Inte minstinom stadsbyggnadsroteln där byggherrar ochfastighetsägare har sagt många fina ord om oss,säger Inger Nilsson.

Visionärt tänkandeHennes ledarskap ledde till att hon fickMorotspriset med motiveringen »Inger Nilsson harmed stolthet, beslutsamhet, visionärt tänkande ochuthålligt arbete engagerat medarbetare och ledare

inom Malmö stad i målsättningen att skapa bättrevillkor för staden och dess invånare«.– Jag började med att samla alla ledare och

chefer i organisationen där jag betonade för dematt vi är en stad och att vi måste hjälpas åt överförvaltningsorganisationerna och varför vi finns.Vi hade ett antal internat där varje ledare hadeansvaret att ta det vidare till sina arbetsledare, för-klarar Inger Nilsson.

»Engagemang Malmö« ägde rum vart ärde åroch skulle fungera som en inspirationsspruta i helaorganisationen.

– I och med att vi hade haft en djup kris somvi övervunnit blev det den starkaste drivädern.Storytelling blev en väldigt viktigt del. Att inte en-

bart mina medarbetare utan även alla invånaretillsammans säger att krisen är över, säger IngerNilsson.

Många tror att Malmö har sett likadant ut all-tid. Faktum är att det flyttar ut medan nya Malmöbor flyttar in varje år. Malmöbyter befolkning väldigt snabbt.

I år har Inger Nilsson arbetat för Malmö stad. Hon harvarit med om krisen – då ekonomin var i botten somledde fram till visionen som fick hela Malmö att blomstra.Hon fick Morotspriset för sitt unika ledarskap år . Nu

packar hon ihop sina minnen för att istället ägna sig åt re-sor, böcker och barnbarnen i Norge. Foto: Kim Hall.

Inger Nilsson avgående stadsdirektör


11/40


Nu har det gått snart ett halvt år sedan du tillträdde posten som ordförande i stadsbyggnadsnämnden. Vilkaintryck har du? Hur har det gått? Jag tycker att det gått relativt bra. Jag har mött enny möteskultur så nu får både jag, kontoret ochnämnden tänka nytt och fundera på hur vi ska göraför att vi ska nå och förstå varandra.

Kontoret har fantastiskt kunnig personal som ärhjälpsam och generös med sin kunskap.

Vem är du? Kan du ge en kort beskrivning vemCarina Svensson är? Jag är Malmöbo, och en stolt sådan, gift med tvåvuxna barn och numera både farmor och mor-mor. Jag har arbetat inom psykiatrin som skötarei år. De sista åren har jag dock varit tjänstle-dig på grund av fackligt uppdrag som ordförande iKommunal Syd Västra sjukvårdsdistriktet. Jag harvarit politiskt aktiv i över år och har med den-na mandatperiod fått förtroendet att represente-ra Socialdemokraterna i Stadsbyggnadsnämnden,vilket är väldigt hedrande. Extra roligt är att jaghär, precis som i mitt ordförandeskap i Kommunal,är första kvinna.

Vad är det viktigaste för dig i egenskap av ordförande för stadsbyggnadsnämnden? Att leda framåt, vara Malmöbornas lekmannaka-nal in i Stadsbyggnadskontoret och nämnden. Attförena genom att se likheter och olikheter. Samtnaturligtvis att lyfta fram kontoret och alla medar-betares arbete och kunskap.

Efter halvtidsavstämning, har du funderat på några förändringar i nämnden? Att få tätare mötesfrekvenser alternativt ny mötes-struktur som möjliggör att varje ärende får den tiddet behöver.

Behovet av utbildning i direkta lagfrågor ochinom vårt ansvarsområde finns både för mig ochövriga nämndsledamöter, så att vi under mandat-perioden kan ha regelbundna utbildningsdagar,kommer att vara prioriterat.

Hur ser du på relationen mellan tjänstemännen och politikerna? Utan en öppen och rak relation går det inte attarbeta. Nämnd och kontor är två som ska arbe-ta som ett. Man ska vara trygg i sin roll oavsett omman är anställd eller förtroendevald, därför är jagockså tydlig med att de eventuella problem ochtvister som kommer fram i vårt arbete också skalösas hos oss.

Vad är det viktigaste för Malmö just nu? Att förena staden. Mitt mål är att det i alla stads-delar ska finnas något som lockar till sig boendefrån andra stadsdelar. Två bra exempel är Stapel-bäddsparken och det kommande familjebadet.

Carina Svensson ny ordförandei Stadsbyggnadsnämnden

Bostäder och förskolor är två ämnesområden somoftast debatteras. Hur ser du på detta? Bostäder måste byggas. Vi har ett skriande behovav detta. Om möjligt ska vi påverka inte bara MKBatt bygga hyresrätter utan även de privata aktörernapå marknaden.

Förskolor. Malmö är en växande stad och enung stad så det tillsammans med bostäder kom-mer båda som första prioritet. Dock måste vi frånnämndens sida vara klara över vår roll nämligen attse om det enligt detaljplanen är lämpligt med för-skola på önskad plats och att överlåta verksamhetoch organisation av förskolor till de som har detsom sitt yrke.

Har du hunnit lära dig något om arkitektur ochstadsbyggnad? Favoritbyggnader i Malmö? Jag är inne och »nosar« lite. Varför är ett husenergisnålt? Vad kostar det? Förtätning. Varför intebara bygga på höjden? Ser på byggnader och sam-mansättning av hus, gator och torg med andraögon. Detta är så spännande och så roligt.

Favoritbyggnader är ett litet gathus på GamlaVäster. Över huvud taget gamla hus fascinerar. Hurkunde man bygga så vackert och hållbart för – år sedan? Och naturligtvis är min arbetsgivaresnya samlingspunkt Regionhuset en favorit.

Slutligen, vi har nyligen fått en reviderad plan- ochbygglag som trädde i kraft maj. Har du hunnitskaffa dig en uppfattning om denna? Ja, lite. Jag har gått en tvådagarskurs i våras meduppföljning nu i höst, men förlitar mig jättemycketpå kontorets stora kunskap och känner mig trygg idet.

Göran Rosberg Lotta [email protected] [email protected]

Carina Svensson (S) ersatte Anders Rubin (S) som varit ordförande

i Stadsbyggnadsnämnden.

Egen marknadsföringsorganisationEn annan framgångsfaktor har varit MINT-grup-

pen. Ett unikt projekt där Malmö till skillnad frånandra kommuner låtit marknadsföringsorganisa-tionen vara en del i den egna organisationen. På såsätt har besöksnäringen ökat enormt.

– Vi har två arenor och dessutom en mäss-sa som är på väg att byggas ute i Hyllie. Även ominte vi skall ta åt oss äran är det fantastiskt för Mal-mös fortsatta besöksnäring. Det genererar jobb tillMalmös unga, säger Inger Nilsson och menar attMalmö har många spännande utmaningar fram-över.

Stadsbyggnadsmässigt gäller det att få VästraHamnen färdigbyggd och få till stånd en kritisk mas-sa i Hyllie så att stadsmiljön blir lika levande som påVästra Hamnen. Malmös största utmaning blir att

få till både bättre fysik och social miljö i Miljonpro-grammen. Malmö är världsberömt för sin ekologiskahållbarhet. Nu återstår att visa upp ett antal exempelpå god social hållbarhet enligt områdesprogrammendär Herrgården, Lindängen, Holma-Kroksbäck ochSeved (området i södra innerstaden vid Södra Sofie-lund som är hårt belastad för tillfället) ingår. I ochmed Citytunneluppgången kan det bli hur bra somhelst, menar Inger Nilsson.

– Vi måste skapa rörelser i västöstlig riktning på ettannat sätt och få till stånd mötesplatser. Bygga attraktio-ner som hela staden vill åka till, säger Inger Nilsson.

Officiellt slutar Inger Nilsson den augusti. Hennes efterträdare blir Jan-Inge Ahlfridh, år, som i skrivandets stund är kommundirektör

i Lund. Båda har jobbat nära varandra i många åroch dessutom är han gammal Malmöpåg.

Fortsätta över förvaltningsgränsernaDet enda och bästa rådet Inger Nilsson har att gesin efterträdare är att fortsätta jobba på samma sättoch med sammanhållningen över förvaltnings-gränserna. Malmö och Lund har lagt ned strids-yxan sedan länge och har under många år etableratett bra samarbete. Det kommer att underlätta förhonom, menar Inger Nilsson.

När Inger Nilsson blickar tillbaka finns det intemycket hon ångrar. Däremot kan hon tycka attdet kan verka lite fantasilöst att jobba för sammaarbetsgivare i år. Samtidigt understryker hon att

ingen annan organisation är så mångfacetterad somMalmö stad.– Du har alla förutsättningar att starta upp nya

och olika utvecklingsprojekt med interna och ex-terna aktörer. Detta gör Malmö unikt, säger IngerNilsson som ser fram emot ett liv som pensionär.

Den september åker hon på en kryssning frånKöpenhamn till Rom. Därefter skall hon läsa sina olästa böcker och hälsa på barnbarnen Frida åroch Felix år i Norge.

Kim Hall [email protected]

Namn: Inger Nilsson, född .

Yrke: Stadsdirektör i Malmö stad, anställd i år.

Bor : Gatuhus i Södra Sofielund, sommarhus i Nybro-

strand utanför Ystad.

Civilstånd : Sambo med Everth Larsson sedan år,Barn: Lotta som bor i Norge.

Barnbarn: Frida år och Felix år.

Intressen: Resa, läsa och att umgås med barnbarnen.

Personlighet : Glad, positiv och arbetsam; saker som

präglar -talister.


12/40


Nu har du verkat som kulturdirektör i Malmö ett år.Vad har du gjort så här långt och hur har du upplevtdin nya arbetssituation? Malmö är en spännande stad, ung, mångkulturelloch i ständig förvandling. Det finns en stark viljahär till förändring till att bygga bort gränser ochutanförskap.

Stadens tempo attraherar många. Detta åter-speglas i den kraftfulla kulturen, det breda, dy-namiska och fria kulturlivet och de starka kultur-institutionerna. Ett kulturliv som kännetecknas avmångfald och fantasi, men också mod, att utmana,prova nytt och ifrågasätta.

I december förra året blev Malmö utsedd till Årets kulturkommun för sitt utomordentligtbreda och varierade kulturliv. Det är ett resultat avett enträget och långsiktigt arbete med satsning-ar på såväl de offentliga kulturinstitutionerna somdet fria kulturlivet. I Malmö finns det plats för ny-tänkande, strategiskt arbete och eldsjälar. I motive-ringen nämndes Stadsbibliotekets strategi eDarling Library, Drömmarnas Hus och kulturinsti-tutionerna.

Det är en utmärkelse för oss att ta fasta på införnästa steg – ett fortsatt arbete för ett brett kulturut-bud med hög kvalitet som angår fler.

Rent konkret har mycket av det här knappa åretgått åt att lära känna verksamheten, samarbetetmed andra förvaltningar samt i arbetet med störreprojekt som den nya kongress, konsert och hotell-anläggningen, men också själva staden Malmö. Dethar också tagit tid att knyta kontakter med andraaktörer, Region Skåne, högskolan, fria kultur-aktörer m fl.

En ny kulturnämnd tillträdde i januari ochbudgetprocessen inför har också tagit tid.

Det är kanske på plats att du presenterar dig förläsarna. Vem är Elisabeth Lundgren? Jag har bott de senaste åren i Göteborg och flyttadehit till Malmö förra hösten. Det är också i och runtGöteborg jag arbetat med kultur och information desenaste åren. Närmast kommer jag från Borås där jagarbetet som kulturchef i sex år med ansvar för en orga-nisation med anställda: stadsteater, stadsbibliotek,konstmuseum, textilmuseum, Borås museum kultur-skola samt biografen Röda Kvarn.

Basen för min utbildning är bland annat en filkand i litteraturvetenskap, historia och nordiskaspråk, journalistexamen samt examen i biblioteks-och informationsvetenskap.

Elisabeth Lundgren– Malmös nya kulturdirektör

i heta stolen

Jag har varit kulturchef i Kungälvs kommununder åtta år Där var jag också mycket involveradi stadsbyggnadsfrågor och kommunens utveckling.Dessförinnan arbetade jag tio år i Göteborg medkultur, bibliotek, information och fritidsfrågor.

Vid sidan av jobbet har jag haft flera interna-tionella uppdrag. Jag har varit projektledare för ut-

vecklingen av barnoch ungdomsverksamheten idet nya världsbiblioteket i Alexandria (Egypten)och har under många år verkat som ordförande iInternational Federation of Library Associations(IFLA) barnoch ungdomskommitté. Som journa-list har jag haft internationella uppdrag samt skrivitartiklar och recensioner för olika kulturtidskrifter.

Vilken uppgift har kulturen, som du ser det? Det finns två kulturdefinitioner. Med kultur somkonstart menas det klassiska kulturbegreppet sominkluderar konst, teater musik, litteratur film, dansm m.

Med kultur som livsform menas kulturbegrep-pet i en bred, allmän antropologisk mening. Kultur

som ett sätt att leva, de värderingar, traditioner ochlivsformer som håller samman en grupp, en befolk-ning eller ett samhälle i en social gemenskap.

Kulturens roll är bland annat att kommente-ra samtiden och presentera människor för nya tan-kebanor. Samtiden kan inte kommenteras utanblickar på historien och en möjlig framtid. Dethandlar om upplevelser och att ges möjligheter attskapa upplevelser för andra. På så sätt kan kultu-ren ses som motvikt till det rationella, en irratio-nell krydda som inte kan mätas i siffror eller längsvedertagna måttstockar. Kultur väcker känslor ochtankar, ger perspektiv och vidgar världen.

Ett begrepp som är intressant är Cultural plan-ning, som är en metod för samhällsutveckling som

utgår från stadens eller bygdens samlade resurser.Från stadsbyggnadshorisont ser vi kulturen som viktigbärare av stadsutvecklingen. Håller du med om det? Kulturen har en viktig roll i samhällsutvecklingenöver huvud taget. Vi lever idag i ett komplext sam-hälle där inget är självklart. Därmed är det inte likalätt att planera.

Samhället förändras snabbt – vi lever i ett allt-mer upplevelsebaserat samhälle, ett tjänstesamhälledär kulturen är med och driver ekonomin. Dethandlar om att hantera information, nätverkande,kunskap och kreativitet. Det finns ett starkt sam-band mellan teknik, ekonomi och kultur. Dennautveckling är bara i sin linda.

Människor vill ha upplevelser – hur möter stadsbyg- gandet denna efterfrågan?Idag handlar mycket om att bygga attraktiva städer,som bjuder in till möten, fantasi, innovationer ochupplevelser. Kulturen spelar en viktig roll utifrånflera perspektiv.

Hur skapar vi platser där unga vill vara? Det finns en risk i att göra områden för fina,för snabbt. Önskvärt vore att få igång ettstadsbyggande där fler var involverade så somboende, konstnärer, kulturarbetare och ungdomar.

Har du några ny ideér och satsningar som du vill

kommunicera?Det rika, fria, kulturlivet som är så utmärkande förMalmö ska fortsätta utvecklas. Här finns dynamik,lust och skaparkraft. Malmö är en stad som är inne just nu – det ska vi hålla kvar.

Staden växer inte bara befolkningsmässigt, utanockså i omvärldens medvetande.

Lika viktigt är en fortsatt satsning på kultur-institutionerna. Hög konstnärlig kvalitet, utrymmeför det oprövade, samt en fortsatt strävan att nå enny och större publik. Delaktighet och involveringär nyckelord. Kulturlivets roll i områdesprogram-men (Rosengård, Lindängen, Holma och Kroks-bäck och Seved) är en ny utmaning.

Det handlar om att sänka trösklarna – i Malmö

ska inga hinder finnas för att ta del av kulturlivet.Barnkulturen är en viktig ingång. Kanske ska viha ett barnkulturhus med scenkonst för barn.

Film, konst och design är frågor som Malmökan profilera sig ytterligare i. Bra högskoleutbild-ningar, många aktörer och ett vaket näringsliv göratt Malmö kan bli ett ännu intressantare centrumför dessa frågor. När det gäller konst finns godaförutsättningar med starka konstinstitutioner ochett stort utbud av intressanta gallerier. Men det be-hövs en ny arena för den nordiska samtidskonsten.

Har du några favoritplatser i Malmö?Flera av mina favoritplatser i Malmö finns vidhavet, så som Ribban – härligt med en strand mitt

i stan. Västra Hamnen är verkligen lyckad en stads-del som inte bara blivit ett flott boende utan enmötesplats för alla Malmöbor

Jag tycker om parkerna Kungsparken och Slotts-parken är en favorit just nu eftersom jag har hund-valp. Pildammsteatern är en imponerande och väl-besökt Sommarscen. En oväntad plats mitt i stanär Folkets Park med djuren och den nyrenoveradeMoriskan. Jag gillar att laga mat och tycker om despännande affärerna på Möllevången.

En strakt fördel är att stadskärnan är så tät. Detär lätt att ta sig överallt i Malmö med cykel ellertill fots. Det är fantastiskt att inte behöva bilen alls.Det gör det lätt att träffa människor.

Malmö är en vacker, kärleksfullt, funktionellt

planerad och välskött stad.

Göran Rosberg Lotta Hansson

[email protected] [email protected]

Sedan september är Elisabeth Lundgren ny direktör för Kulturförvalt-

ningen. Planering i Malmö har tagit pulsen på en upptagen och entusiastisk

medarbetare.


13/40


Arkitektoniska pärlor i Malmö Den första artikeln i vår serie om Malmös arkitektur handlar om Motorami-

huset på Östra Promenaden. Tyke Tykesson är arkitekt och författare.

Ilmar Reepalu och Hong Kongs

miljöminister undertecknar avsikts-

förklaring om hållbar utveckling

Fredagen den september skrevkommunstyrel-sens ordförandeIlmar Reepaluoch HongKongs miljö-minister Edward Yau under en avsiktsförklaring mellan Malmö ochHong Kong om ett gemensamt utbyte inom håll-bar utveckling.

Avsiktsförklaringens fokus ligger på att dela medsig av kunskaper och erfarenheter inom hållbar ut-veckling, men även att stödja varandras olika sats-ningar. Fem områden är särskilt intressanta: avfalls-hantering, förnybar energi, energieffektivisering,hållbara transporter och främjande av innovationeroch grön teknologi.

– Samarbetet mellan Malmö och Hong Kongkan bli fruktbart. Hong Kong har till exempelett mycket bra kollektivtrafiksystem, medan vii Malmö är betydligt bättre på att välja cykeln.Vad vi har gemensamt är våra roller som motorerför hållbar utveckling i våra regioner, säger IlmarReepalu (S), kommunstyrelsens ordförande.

Projektledare: Monika Månsson,[email protected]: Ewa Levau, [email protected]

Motorami-husetÖstra Tullgatan , Östra PromenadenKarta III – G

Lennart BergströmEvert Lindberg AB för Motorami

Kvarteren längs Östra Tullgatan hade under-talet blivit centrum för bilhandeln i Malmö.Här samlades alla de stora bilföretagens utställ-ningshallar och försäljningskontor. För Motoramiuppfördes i slutet av -talet en bilanläggningmed försäljning, kontor, verkstad och bensinmack;

UngBo är Sveriges första bomässa med fokuspå boende för unga och den går av stapeln här iMalmö. Med ett ambulerande tävlingsförfarandei grunden avhandlas en eller två stadsdelar imånaden och unga i Malmö och andra delar av

dessutom fanns bostäder i husets övre våningar.Huset blev ett av de mest särpräglade i Malmös in-nerstad. Projektet var ett av Stockholmsarkitek-ten Lennart Bergströms första sedan han läm-

nat en anställning hos Ralph Erskine. Inflytandetfrån Erskine är påtagligt i husets organiska och ut-trycksfulla arkitektur. Det finns en yster, ungdom-lig lekfullhet i den formrika gestaltningen inteminst i plåtkassetternas färgsättning och i taksiluet-tens bågformer. Bilverksamheten har sedan ett pardecennier lämnat huset och det har genomgåttflera ovarsamma förändringar.Tyke Tykesson tyke.tykesso [email protected]

Sverige och världen uppmanas lämna in kreativaförslag på hur bostadslösningar för unga kan se ut.Via en nätbaserad omröstning vaskas sedan ett an-tal vinnande förslag fram och dessa byggs upp somfullskalemodeller, som samlat ställs ut under sen-

sommaren . Förhopp-ningen är också att ett antalprojekt kan realiseras under–.

I oktober går startskottetför UngBo och där-med inleds ett närapå ettår långt projekt för Stads-byggnadskontoret, somdrivande förvaltning i arbe-

tet, i synnerhet. Efter IlmarReepalus och Christer Lars-sons uppmärksammadeframträdande i Almedaleni juli har intresset på allvarväckts för denna djärva sats-

Hong Kong ny samarbetspartner

i hållbarhet

Nu startar UngBo 12ning. När projektstarten nu närmar sig kan Ung-Bo stoltsera med stöd från i princip samtliga avde största bostadsbyggarna som är verksamma iMalmö.

Nu är arbetet också i full gång med att spridainformation till och sy ihop samarbete med enmängd andra aktörer – föreningar, nätverk, hög-skolor och andra utbildningar – i Malmö ochövriga Öresundsregionen, samt självfallet Malmöstads förvaltningar och andra kommunalasatsningar. Målet är att UngBo ska vara ett själv-ständigt projekt som samtidigt är väl integreratmed en bredd av verksamheter i vår stad.

Bevaka ungbo.se och malmo.se/ungboframöver för mer information under det närmaste

året!Kristoffer Arvidson

[email protected]


14/40


15/40


Malmö tar ny höjd!From januari redovisar Malmö stad geografiskinformation i form av digitala kartor, detaljplaner,nybyggnadskartor m m i ett nytt nationellt referens-system i höjd, RH . Ett enhetligt referenssys-tem förenklar användningen av lägesbunden infor-mation. Det säkrar även möjligheten att utbyta datamellan olika aktörer i samhället och underlättar an-vändningen av modern mätteknik med GPS.

Stadsmätningsavdelningen på Stadsbyggnads-kontoret ansvarar för Malmös geodetiska referens-nät som är underlag för all digital redovisning iform av kartor, adresser m m. Allt mer av stadensinformation länkas till en plats med hjälp av koor-dinater för redovisning i olika geografiska informa-tionssystem, GIS.

Några punkter som jag särskilt vill peka på i dennya versionen är den förbättrade hanteringen av s ksnedbilder, den utökade möjligheten att mäta ochrita i kartan och att enkelt kunna maila vidare re-sultatet samt den utvecklade utskriftsfunktionen.

Ja, listan kan göras lång, därför rekommenderar

jag dig att själv botanisera i innehållet och gärnakontakta oss med synpunkter och idéer om hurnästa version ska se ut och vad den ska innehålla.

Från tidigt -tal tills i dag har Malmö arbe-tat i ett lokalt referenssystem med egna koordina-ter. Lantmäteriet har för Sverige beslutat införa ettnytt nationellt referenssystem i plan, SWEREF och i höjd, RH . Vi har förberett övergången förMalmö till det nationella systemet. Arbetet har inne-

burit kontrollmätningar, analyser och beräkningarsamt kontakter med producenter och användare.

Sedan januari har vi arbetat i det natio-nella referenssystemet SWEREF när det gällerredovisningen i plan. Nu lämnar vi det gamla höjd-systemet »Malmö lokala« och går över till det na-tionella RH .

Våra geografiska data används inte bara interntav våra förvaltningar utan även av andra offentligaoch privata organisationer i Malmö.

Den tidigare övergången till SWEREF och nutill RH gör det möjligt att effektivt använda oli-ka organisationers data, reducera risken för felaktiglägesinformation i krissituationer och underlätta an-vändningen av modern mätteknik med GPS.

Även efter övergången kan vi leverera data i detgamla systemet.

För ytterligare information se informationsbro-schyr på www.malmo.se/Medborgare/Bo-bygga/Lantmateri/Koordinat-hojdsystem

Allan Almqvist [email protected]

Ny version av Malmö stadsatlaspå www.malmo.seSå var det dags igen. Utvecklingen av våra kartorpå hemsidan fortsätter. Nu lanserar vi en ny ver-sion av Malmö stadsatlas på Malmö stads hemsida.Du hittar den direkt bakom ikonen »karta« på för-sta sidan. Nu med mycket aktuell och viktig infor-mation om Malmö och hög integration med hem-sidan i övrigt.

Vi bygger vidare på det nya konceptet som vilanserade för cirka ett år sedan men då med ganskalite information kopplat till kartan förutom sök-möjligheter för adresser och några få viktiga infor-mationsteman.

Nu har vi lyft över viktig information från dengamla stadsatlasen och samtidigt anpassat menyer-na till Malmö stads hemsida för att underlätta sök-ning antingen utifrån kartan eller från hemsidanmed den aktuella informationen. Du får nu till-gång till information som aktuella kartor, flygbil-der, adresser, planer, skolor, myndigheter, bibliotek,medborgarkontor, fritid, kultur, cykelvägar, buss-hållplatser, fastigheter m m.

Malmös karttjänster konkurrerar inte med dekommersiella tjänsterna där man i första hand sö-ker efter personer och företag. Vi fokuserar påkommunens verksamhet och den service vi ger.

Ny version av Malmös stadsatlas


16/40


Stadens struktur och arkitektur skapar tillsammansstadens karaktär. Lägger vi till de offentliga rum-men; gator och torg, så finner vi begreppet »stads-landskap«, som tydligt markerar den offentliga mil- jöns betydelse, särskilt i den förtätade staden. Deoffentliga rummens gestaltning och samspelet medden omgärdande bebyggelsens arkitektur skaparrumsupplevelsen. Bebyggelsen; rummets väggar,utgör en väsentlig del för upplevelsen av rummetsstorlek och karaktär. I rumsupplevelsen ingår ocksåvilka funktioner som platsen och husen omkringinnehåller. Staden är en kombination av helhetersom måste samverka för att det skall bli bra.

Arkitekturen skiljer människorna från djuren, ialla fall förmågan att inom samma art skapa olikatyper av arkitektur beroende på funktion och sam-manhang. Arkitekturen är närmast intill männi-skan, vi går invid och ut och in ur hus hela livetoch vårt undermedvetna registrerar ljus, ljud, fär-ger, dofter, mjukt eller hårt, varmt eller kallt. Arki-tektur skapas för att användas, utifrån behov avolika slag, och upplevas . Vi upplever om någotär omsorgsfullt omhändertaget, väl gestaltat, vältänkt och ytekonomiskt eller tvärtom bortfuskatoch slarvigt. Precis som vårt självförtroende växer ifavoritkläderna så ökar den positiva självbilden omvår stad om dess byggnader är vackra, intressantaoch funktionella. Att skapa arkitektur är att skapakonstnärliga och funktionella värden för framtiden.Oftast handlar det om vardaglig genuin brukskonstoch ibland symbolbyggnadskonst. Det kan inte

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn

Tankar om arkitektur Det finns två ytterligheter i arkitekturdiskussionen som lite tillspetsat kan formuleras som: »arkitektur är konst« (enkonstart) och »arkitektur är teknik«. Jag tycker att arkitektur är konst och att teknik är att bygga; arkitektur skapas

för att upplevas och brukas och tekniken är vägen att förverkliga arkitekturen. Konstens roll är att flytta gränser och

teknikens roll är att vara tillräckligt innovativ för att kunna göra det.

bara vara förbehållet Calatrava att få hänvisa tillkonstnärliga anslag för att få skruva byggteknikentill högre höjder. Och med höjd menas verkshöjdoch inte byggnadshöjd.

Arkitekturen får aldrig reduceras till att bli endel av en sammansättningsindustri uppbyggd avkomponenter ur plocklagret utan vilja till förnyelseoch utveckling. Legobygge, aldrig! Mycket i enbyggnad kan vara standard; stomme, teknik, kan-ske planlösning, men den yttre gestaltningen måstevar ett resultat av en analys utifrån läge och situa-tion för byggnaden som skall uppföras. Arkitektursom en vilja att kommunicera . Del och helhet. Ini-från och ut och utifrån och in växer funktion ocharkitektur fram till det färdiga verket – byggnaden.Varje byggnad är i någon mening en symbolbygg-nad, det är bara styrkan i det konstnärliga uttrycketsom varierar.

Vilka redskap finns det då för att åstadkommagod arkitektur? Under årtionden har det skrivitslöpmil om arkitekturpolitik, för det mesta väldigtkloka ord, för det mesta samma ord. Det kan varasvårt att se vilken effekt alla goda viljor, dokumentoch handlingsprogram har haft på det som genom-förts och byggts. Det finns en tendens att ord ärord och handling är handling. Om man studerararkitekturpolitiska dokument från olika länder såkan man se att bebyggelsens konstnärliga och kul-turhistoriska värden alltid tillmätts betydelse. Möj-ligen innehåller program utanför Sverige en tyd-ligare betoning på just arkitekturen som konstart.

Det nya i senare programförklaringar är att stads-byggandets processer betonas tydligt. I Sverige harman på riksnivå delat upp ansvaret för arkitektur-

politiken. Arkitekturmuseet skall sprida budskapetoch Boverket skapa verktygen för genomförande.Ord och handling skiljs åt. Kommunerna blir desom får smälta samman kvalitet och praktik och tafram redskap som är användbara i vardagens stads-byggnadsdiskussioner. Det finns en annan djupa-re dimension på uppdelningen mellan Arkitekur-museum och Boverk. I praktiken innebär det enseparation mellan byggnaders gestaltning och dessinnehåll. Arkitekturmuseet har en tydlig inriktningmot arkitekturen som konstnärlig uttrycksformoch Boverket mera mot norm och funktion. Detär inte bra, det borde finnas ett verk, en institu-tion som utvecklar och bevakar arkitekturens ställ-ning och utveckling både vad det gäller uttryck och

innehåll. Arkitektur är helhet, en kombination avform och funktion och ett samspel mellan hus ochrum i staden. Mellan det privata och offentliga.

Ingemar Gråhamn

[email protected]

Allt hänger samman.

Sveriges handlingsprogram förarkitektur och formgivning

• Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, form-

givning och offentlig miljö bör stärkas och

breddas

• Kvalitet och skönhetsaspekter bör inte under-

ställas kortsiktiga ekonomiska överväganden

• Utdrag ur Framtidsformer – Förslag till Sveriges

handlingsprogram för arkitektur och formgiv-

ning,

• Arkitektoniska värden omnämns för första gång-

en som kulturpolitiskt intresseområde.


17/40


titta på de ursprungliga ritningarna till sitt hus,men till skillnad från mikrofilm tar det mycketlång tid att digitalisera pappersritningar eftersomvarje ritning måste skannas av en person och sedanbearbetas innan den kan ses i systemet. Eftersomdet återstår flera hundra tusen ritningar att skannaoch digitalisera rör det sig om år innan alla kunderkan se ritningarna över sina hem i datorn.

Framtidsvisioner Även om det alltså är en bit kvar på vägen är arki-vets framtidsvision att hela beståndet av ritningar

ska vara digitalt och lättåtkomligt i närmsta dator.Så fungerar det idag med detaljplanerna som är ut-lagda på den digitala kartan Stadsatlas på http://www.malmo.se/medborgare/Stadsplanering--trafik/Kartor--geografisk-information/Webbkartor.html.Nästan inga kunder kommer längre till arkivet föratt få se detaljplanerna, men de har en större sprid-ning idag än vad de haft någonsin tidigare eftersomde går att komma åt direkt via den egna datorn.

Kommer arkivpersonalen då att göra sig självaarbetslösa? Inte sannolikt eftersom digitaliseringenföder en mängd nya frågor: Hur gör man bäst digi-tala kopior? Vad kommer dessa digitala kopior attkosta, och hur förhåller sig en eventuell kostnad tilloffentlighetsprincipen? Finns det några speciella se-

kretessfrågor som måste få särskild hänsyn? Det ju-ridiska läget kommer att förändras och bli klararei framtiden eftersom teknikens utveckling har gåttfortare än det lagliga inom detta område.

Men den huvudsakliga frågan kommer att varahur vi bäst gör materialet sökbart och lätt att hit-ta. Arkivet innehåller en enorm mängd ritningaroch kartor m fl handlingar som är producerade förolika syften och vid olika tider. Arkivpersonalensarbete kommer att bestå av att hjälpa kundernaatt söka upp vilken information som han eller honbehöver och att hjälpa dem hitta information i ma-terial som de inte visste fanns. Personalens arbetekommer att bli både roligare och mer avancerat,som informationsvägledare istället för ritningsko-

pierare. Det är också helt säkert att datoriseringensanvändarvänlighet kommer att leda till att även omarkivets besökare vid kunddisken minskar, kommerarkivets besökare ute i staden att öka markant.

Susanne Ullstad

[email protected]

Huvuddelen av arkivets arbetsuppgifter sker dockdär bakom arkivdörren. Förutom alla vanliga ar-kivgöromål som att kontrollera, sortera, registreraoch ordna ritningar och handlingar som kommerner till arkivet från Stadsbyggnadskontoret är arki-vet just nu inne i en digitaliserings- och förvand-lingsperiod som i framtiden kommer att underlättabåde för kunder och kontorets personal.

Stadsbyggnadskontorets arkiv skiljer sig frånvanliga arkiv genom att det huvudsakliga mate-rialet består av ritningar över stadens byggnaderoch olika typer av kartor. Av övriga handlingar be-står den största delen av bygglovsärenden. Arki-tektritningarna, vanligen kallade planritningarna,är i original som lämnats in till kontoret. Det-

ta innebär att de är i pappersformat, och tar där-för stor plats eftersom det finns ungefär arkitektritningar. Förutom arkitektritningarnafinns ytterligare omkring andra ritning-ar på mikrofilm, och en mängd ritningar över rivnabyggnader.

Digitalisering bakom arkivdörren

Digitalisering av ritningarSedan digitaliseras alla ritningar som ingår iett bygglov eller bygganmälan, men även en stordel av det äldre materialet har digitaliserats. Omallt går enligt planerna kommer alla ritningar somär på mikrofilm att ha digitaliserats om ett halvår, just nu återstår omkring av de .

Det är konstruktions-, ventilations- och avlopps-ritningar som är bevarade på mikrofilm, ett mediumsom hade sin storhetstid på -talet, och somidag upplevs som krångligt och fult. Dessa ritningarkommer att vara mycket mer lättåtkomliga efter di-gitaliseringen än vad de är idag. Kopiering till digita-la media som USB kommer att bli lätt, och därmed

billigare för kunden. Den största vinsten är utan tve-kan att läsbarheten ökar när man själv kan stå fram-för en kunddator och välja vad man vill se, utan attvara begränsad av äldre teknik och dålig bildkvalitet.

Tyvärr är det däremot mycket längre tid kvartills alla arkitektritningar kan nå kunddisken digi-talt. Många kunder tycker att det är fint att kunna

Stadsbyggnadskontorets arkiv är ett av Skånes mer välbesökta arkiv med ett genomsnitt på drygt besökare omdagen. Arkivets kunder kommer ofta i sitt arbete som mäklare eller tekniker, men består även av allmänheten som

behöver ritningar för att t ex söka bygglov. Kunderna får bara en liten inblick i vad som händer i arkivet eftersom den

nya kunddisken är skild från arkivlokalen.

Susanne Ullstad demonstrerar stor mikroskrivare som inomkort kommer att fasas ut då alla konstruktionsritningar kom-mer att kunna ses i datorn.

Arkivpersonal i diskussion med kund


18/40


Under har byggandet av hyresrätter och bo-

stadsrätter i Sverige ökat starkt efter fallet –, medan småhusbyggandet har varit oför-ändrat. Bostadsbyggandet ökade i synnerhet iStormalmö som omfattar kommunerna Malmö,Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Sku-rup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg samt Vel-linge. Under förra året byggstartades strax över bostäder i dessa kommuner, varav drygt i Malmö. Samtidigt bromsade takten på befolk-ningsökningen upp något med drygt nya in-vånare i Malmö jämfört med nära året innan.Det innebär att bostadsbyggandet åter börjar kom-ma i fas med befolkningsökningen.

Under förväntas befolkningsökningen varaknappt personer samtidigt som prognosen

för bostadsbyggandet är cirka bostäder. Un-der första halvåret har bostadsbyggandet legati fas med prognosen, det byggstartades drygt bostäder. Vid motsvarande period för låg an-talet byggstartade bostäder på . Andelen lägen-heter som upplåts som hyresrätt är cirka pro-cent, bostadsrätter och ägarlägenheter procentsamt småhus procent. De större byggstartadeprojekten finns i Västra hamnen, Östra sjukhuset/Sege park, Gyllins trädgård och i Limhamn-Bunke-flo.

När det gäller planerade bostäder så kommerStadsbyggnadskontoret ta fram detaljplaner fördrygt bostäder under , vilket är en bitöver verksamhetsmålet på bostäder per år i

klara detaljplaner. De största utbyggnadsområdenafinns i Västra Hamnen, Centrum, Östra sjukhuset/Sege park, Gyllins trädgård, Hyllie och i Limhamn,både vid Kalkbrottet och i gamla hamnområdet.Kartan intill visar planerade bostäder i pågåendedetaljplaner (juni ).

Bostadsbyggandet i Malmö Takten på befolkningsökningen bromsade upp något med drygt nya invånare i Malmö jämfört med nära

året innan. Det innebär att bostadsbyggandet åter börjar komma i fas med befolkningsökningen.

Byggstarter och befolkningsökning i Malmö 2000-2010

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År

A n t a l

Folkökning

Byggstarter

TAXERINGSINTENDENTEN 2100 LÄGENHETER

TYFONEN40 LÄGENHETER

LUGGUDE 750 LÄGENHETER

SKEPPSBYGGAREGATAN25 LÄGENHETER

GÄDDAN194 LÄGENHETER

STORA VARVSGATAN90 LÄGENHETER

BRÄNNAREN 19200 LÄGENHETER

KUNGSLILJAN 130 LÄGENHETER

SMEDJAN 240 LÄGENHETER

NILS 100 LÄGENHETER

ÅSTOFTA2 SMÅHUS

BLOMMAN 164 LÄGENHETER

STAPELBÄDDEN80 LÄGENHETER

GYLLINS ETAPP 2150 LÄGENHETER

TREVNADEN 1200 LÄGENHETER

VATTENPARKEN N OM400 LÄGENHETER

LIMHAMN 155:499106 LÄGENHETER

ELINEGÅRD600 LÄGENHETER, 400 SMÅHUS

ÄNGSLÄTT 120 LÄGENHETER

GOTTORPS ALLÉ330 LÄGENHETER

DUX150 LÄGENHETER

KUNGSÖRNEN 2 LÄGENHETER

STRANDGÅRDSVÄGEN55 SMÅHUS

GJUTERIET100 LÄGENHETER

CEMENTEN 13490 LÄGENHETER, 40 SMÅHUS

DRAGÖRKAJEN140 LÄGENHETER

BÄCKAFORSVÄGEN105 SMÅHUS

HÄCKSAXEN 60 LÄGENHETER

ÖST-VÄSTLIGA GATAN N OM150 LÄGENHETER

VÅRSÅNGEN 6140 LÄGENHETER

LERTEGLET M FL220 LÄGENHETER

HUSIE 173:12038 LÄGENHETER

ÄNGDALA GÅRD8 LÄGENHETER

NUMMERTOLVSV .

65 SMÅHUS

INTÄKTEN 540 LÄGENHETER

KIRSEBERG 14:9362 LÄGENHETER

ÖRNEN4 LÄGENHETER

Ö SJUKHUSET SEGE P450 LÄGENHETER

MASKINVERKSTADEN270 LÄGENHETER

RINGBERGA12 LÄGENHETER

KÄGLINGE 5:21411 SMÅHUS

LILLA VINTRIE6 SMÅHUS

TEKNIKERN 260 LÄGENHETER

GRÅSEJEN M FL65 LÄGENHETER , 5 SMÅHUS

BOHUS 550 LÄGENHETER

TORSKEN100 LÄGENHETER

HÄSTHAGENS IP

450LÄGENHETER

NYBORG 2223 LÄGENHETER

MILANO 72 LÄGENHETER

INNERSTADEN 31:12150 LÄGENHETER

SPÅRVÄGEN630 LÄGENHETER

HÖSTEN40 LÄGENHETER

KATTEN48 LÄGENHETER

SOFIA 1120 LÄGENHETER

Planerade bostäder i pågående de-taljplaner, juni Kommunen arbetar aktivt för att bostadsbyggandetska hållas på en hög nivå samtidigt som det skermed högt ställda ekologiska, ekonomiska och inteminst sociala krav på planeringen. Under våren ochhösten tas nya bostadspolitiska mål fram som

ska antas i kommunfullmäktige. Till dessa knytsindikatorer och handlingsplaner och under hösten kommer de att presenteras i en utbyggnads-strategi. En analys av bostadsbyggandet och upp-följning av indikatorerna och handlingsplanen skerårligen i Lägesrapport bostadsförsörjning. Rappor-ten presenteras i mars-april varje år. I Kvartalsrap-port – uppföljning av bostadsbyggande och pla-nering finns kvartalsvis redovisning av aktuelltbostadsbyggande, och i Planlägesrapport – uppfölj-ning av detaljplaner för bostäder finns halvårsvisuppföljning av detaljplaner.

Hanna Björklund

[email protected]

Annika Reischmann

[email protected]


19/40


Hur vi uppnår en högre lekkvalitet på Malmös förskolegårdar

Det övergripande syftet med arbetet är att nå enhög lekkvalitet på Malmös förskolegårdar, trotsdagens stora efterfrågan på förskoleplatser.

Kvalitetsaspekterna är hämtade från arbetetTomtytor och utemiljö vid förskolor i Malmö, ett arbete som handlar om utemiljöernas kvaliteter ochär framtaget i en förvaltningsövergripande arbets-grupp med representanter från Miljöförvaltningen,Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastig-heter och förskoleverksamheten i Malmö stad samtMalmö Naturskola. Det överordnade syftet medriktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljö- program för Malmö stad – som ett av deövergripande miljömålen »Att alla barn ska ha möj-lighet att leka utomhus i hälsosamma och inspire-rande miljöer«.

Riktlinjerna i Malmö stad är att förskolegårdar-na ska ha en friyta (yta tillgänglig för lek och ute-vistelse) av minst kvm per barn. Gårdar som har kvm per barn eller mer, bedöms vara tillräckligtstora och ha tillräckligt stor variation för att till-fredsställa barnens lekbehov. Även den totala lek-ytan har betydelse för att en förskolegård ska ut-göra en bra miljö för barnen.

Trycket på förskoleplatser i Malmö är idag såstort att om endast förskolor med kvm per barngodkändes skulle det vara svårt att skapa tillräck-ligt många förskoleplatser för Malmös barn. Storaförskolegårdar som rymmer många kvaliteter ochger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas,men i vissa fall, framförallt i den befintliga stads-miljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligtstora förskolegårdar. Om gårdens innehåll och lek-värdeskvaliteter är goda, kan en spännande och ut-vecklande miljö uppnås även på en något mindreförskolegård.

För att en förskola med liten gård ska varalämplig, bör den ha ett tillräckligt högt lekvärde. Viutgår från att ett godtagbart lekvärde är det medel-värde som befintliga förskolegårdar med en accep-terad storlek har idag. Om förskolegårdar trots enliten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det sessom en möjlighet att i vissa fall godkänna förskole-gårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för

möjligheten att kom-pensera små utrym-men, då slitaget påsmå ytor blir högtoch möjligheten tillrörelse begränsad.

För att få en bildav lekvärdet på be-fintliga gårdar idagoch för att få ettunderlag till attfastställa vad ett ac-

Stadsbyggnadskontoret har nyligen tagit fram arbetet Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. En så kalladLekvärdesfaktor används för att beskriva och betygsätta en förskolegårds kvalitéer. Den består av sju kvalitets-

aspekter och är avsedd att bl a inspirera vid utformning av nya förskolegårdar och användas vid granskning av

bygglovritningar över förskolegårdar.

ceptabelt lekvärde påen förskolegård är,har ett tjugotal för-skolor i Malmö in-venterats utifrån lek-värdesfaktorn. Ianslutning till in-

venteringen gjordesäven en bedömningav vilka förbättrings-möjligheter som varmöjliga att genomfö-ra på respektive gård,utan att förändratomtstorleken ellerbyggnaden. Detta visade att majoriteten av de småförskolegårdarna skulle kunna höja sitt lekvärde be-tydligt genom att utföra de förändringar som ärmöjliga inom tomtens gränser.

De sju kvalitetsaspekterna presenteras kortfat-tat nedan.

FriytaEn förskolegård bör ha minst kvm friyta/barnoch totalt minst kvm samlad friyta för att getillräckligt utrymme för barnens lek.

Zonering av gårdenEn förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner,en trygg, en vidlyftig och en vild.

Trygg zon: Området närmast huset ska varaen plats för trygghet, lugn och ro. Zonen börinnehålla bord och sittplatser. Förutsättningar förnågon form av lugnare aktivitet som bakbar sand,lekhus eller odlingar bör även förekomma.

Vidlyftig zon: Denna zon ska erbjuda utrymmeför rörelse i många olika riktningar och ett flertalredskap som främjar en rörelsefylld lek. Även kullaroch terräng kan skapa förutsättningar för den vid-

lyftiga leken.Vild zon: Den vilda zonen bör vara placeradutanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska gemöjlighet för barnen att uppleva känslan av att varaifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegeta-tion med buskar och träd. Varierad topografi för-stärker den vilda karaktären.

TillgänglighetPå en förskolegård med bra tillgänglighet skarörelsehindrade kunna ta sig runt förskolebyggna-den och runt på stora delar av gården. Markmate-rialet ska göra det möjligt för rörelsehindrade attkomma intill de flesta av gårdens lekredskap. Någraav lekredskapen bör även vara möjliga för rörelse-

hindrade att använda på egen hand.Vegetation och topografiDet är viktigt att en förskolegård har en varieradtopografi och innehåller vegetation som går att lekai. Vegetationen bör vara varierande och det ska fin-nas platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga.

Integration av lekutrustning iförskolegårdens landskapFörskolegårdens lekredskap bör integreras i går-dens vegetation och topografi och inte bara ställasinom inramade sandytor. Naturliga partier av går-dens landskap, exempelvis kullar, stockar och bus-kar är viktiga komplement till de mer traditionella

lekredskapen.

Möjlighet till omvärldsförståelseEn förskolegårdbör förändras un-der året så att detfinns olika sakerför barnen att göraunder de olika års-tiderna. Det börfinnas löst mate-rial för barnen attanvända och möj-lighet för kon-struktionslek med

exempelvis vattenoch sand. Odlings-möjligheter på går-den och någon naturlig/vild miljö ger barnen möj-lighet att följa naturens kretslopp.

Samspel mellan ute och inneDet är en tillgång om både små och stora barn hargod utsikt över grönska. Lågt placerade fönster göratt barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården börfinnas från såväl kapprum, som från verksamhets-rum. Direktkontakten och gårdens utformningmed exempelvis bord och bänkar gör det lätt attflytta ut den pedagogiska verksamheten.

Klara Wallby Sara Lööf

[email protected] [email protected]

Med vegetation kan spännandemiljöer skapas. Trädgårdens för-skola.

Plats för konstruktionslek på Södra Sommarstadens för-skola. Lekredskapen är integrerade ilandskapet. Södra Sommarstadens

förskola.

Trädgårdens förskolahar gott om fruktträdoch odlingar.


20/40


Projekt på gång

Ny cykelanläggning vidstation Triangelns södra uppgångEn cykelparkering med plats för cyklaranläggs vid sidan om station Triangelns södra upp-gång. Där kommer man kunna parkera sin cykelunder tak i tvåvåningsställ eller i enkla ställ utantak.

I anslutning till cykelparkeringen placeras två

paviljonger. Här är tanken att man ska möjlig-göra för café, kiosk, toaletter samt en cykelverk-stad. I cykelverkstaden ska man själv kunna pumpasin cykel, eller laga en punktering till exempel. Av-sikten är att skapa ökad säkerhet och trygghet förresenärer men samtidigt erbjuda bra service understörre delen av dygnet.

Till paviljongerna använder man sig av lätta,luftiga material som paneler i perforerad alumini-umplåt, screentryckt aluminiumplåt och sedumtak.

Cykelanläggningen har fått ett tidsbegränsatbygglov på fem år.

Byggherre: Malmö stad Arkitekt: Sydark Konstruera

»Thinking Energy«på Västra HamnenI kvarteret Kappseglaren på Västra Ham-nen har demonstrationsprojekt »inkingEnergy« fått beviljat bygglov. »inkingEnergy« genomförs i samarbete mellanE.On och Hauschild + Siegel Architecture.Här ska man testa olika energilösning-ar för att spara energi och minimera CO-utsläpp. Projektet består av åtta styckenlägenheter i två plan med radhuskaraktär.

Fasaderna är utformade med vit putsmed inslag av grönmålade partier. Taken,

som delvis är belagda med solfångare, äri övrigt beklädda med sedum. På taket äräven ett mindre vindkraftverk placerat.Mot gatan är fasaden uppglasad med öpp-ningsbara partier som vetter ut mot en vinterträdgård.

Byggherre: E.ON Sverige AB Arkitekt: Hauschild + Siegel Architecture AB

,

,1

,

1,

1,

VINDKRAFTVERK

H + C HI TE CT U E 4 - 17 1 17

E

V

L

ATBET

H A L Ä A EU A

A V A IATU

ETU EALA

ILTEL

I TA / T A V

Ä RI E AVSER AT SI

ILTEL

TEL IL

TEL

ILTEL

ILTEL

IL

E I .Y

LT

V V - U E I LU

:: . .

I

- - . I , . I

E

V

L

i i i

,

I

LIG F E U . UL V I

I GE E I G L . UL G

JU IE I L U I IU , U L ,U EL E E

V IG F E I , UL , U , LJ E

, L . U L G LI V G G.

CI E E H LE E I , U , LJ .

LG LV I E L

I

IF I U I E. i ft i n t u r i n . c

Stadsförvandling i södraSofielunds industriområdeBriggen fastigheter planerar en långsam omvand-ling av södra Sofielunds industriområde längs Ystadgatan (Rosengårdsstråket) till ett område medblandad stadsbebyggelse. Idag står befintliga bygg-nader tomma och den södra delen av fastighetenanvänds till parkering.

Först ut i förvandlingen är hörnfastigheten In-täkten , Ystadgatan/Lantmannagatan. Här villman nu bygga bostäder och planerar för cirka stycken lägenheter samt kvm till lokaler. Påfastigheten finns idag Saturnus essens fabriksbygg-nad från . Man hoppas på att kunna renovera

och bevara delar av den gamla fabriksbyggnadensamt komplettera fastigheten med nybyggnation.

Byggherre: Briggen Fastigheter ABBild: Saturnusbyggnaden

i sitt ursprungsskick.Källa Stadsarkivet. Upphovsman okänd.

Flerbostadshus,på Ön på LimhamnBygglov är beviljat till fler-bostadshus med lägen-heter på kvarteret Lots-

lärlingen ute på Ön. Avde lägenheterna blir stycken – rok ochalla lägenheter byggs medbalkong respektive fransk-balkong. Husen får under- jordiskt garage med lägen-hetsförråd och bilplatser.På gården blir det tillgångtill cykelrum och miljöhus.

Fasaderna utgörs tillstörsta delen av vitmålad,

matrisgjuten betong och de övre våningarna fåren svart och silvergrön fasadskiva i metall. Sockelnutgörs av svartmålad betong. Vid balkonger och

entréer blir fasaden träfanérmönstrad fasadskiva.Tak blir av svart papp men med inslag av sedum påflerbostadshuset.

Arkitekt: Fojab ArkitekterByggherre: KB Öhusen c/o Riksbyggen


21/40


Nya radhus i Johanneslust i KirsebergBygglov har beviljats för radhus med tillhörande

miljöhus, trädgårdsförråd, samt gemensamt garageoch markparkering.Radhusen byggs i två plan, med två olika

huvudutföranden. De flesta av radhusen har träd-gårdsförråd på den egna tomten. Det blir rad-hus av typ med storlek omkring kvm och stycken radhus av typ med storlek mellan och kvm. Alla radhusen får tegelfasader, med olikanyanser av rött tegel, med inslag av vit puts.

Garage och markparkering placeras i fastig-hetens sydvästra del, som en avskärmning mot in-dustrifastigheten i väster. Området angörs med tvåinfarter, en från Johanneslustgatan och en infartfrån Singelgatan.

Byggherre: Fastighets Aktiebolaget Suell

Arkitekt: Chroma arkitekter AB

Förvandling av lokstallartill bostäder i KirsebergDelar av de före detta lokstallarna från förvandlas till stycken ateljélägenheter itvå plan. Varje lägenhet har två entréer. Etteget entréplan och en entré från en gemen-sam passage som löper genom byggnaden.Huvudentrén placeras i tegeldelen i norrdär även gemensam tvättstuga, barnvagns-förråd samt postfack finns. Alla lägenheterhar uteplatser, antingen mot öster eller väs-ter. Lägenheter mot öster är cirka kvmmedan lägenheter mot väster cirka kvm.

Fastigheten som ska bebyggas är belä-gen i Johanneslust i Kirseberg och gränsar

i öster mot Johanneslustvägen och i södermot Singelgatan.

Byggherre: Fastighets Aktiebolaget Suell Arkitekt: Chroma arkitekter ABFlerbostadshus i Oxie

nära Stenåkers gårdBygglov är beviljat till nybyggnation av fem fler-bostadshus i Oxie med tillhörande förråd, sophus,samt parkering. Flerbostadshusen som är BoKlok-hus uppförs i två plan, med totalt stycken lägen-heter jämnt fördelade på r

Plan Bangunan Tinggi

Documents