www.eurofins.se Petroleumföroreningar i förorenade områden - mäter vi rätt, bedömer vi fel? Utmaningar för Analys och Riskbedömning av Petroleumföroreningar Patrick van Hees , Patrick Malmqvist (Eurofins) Yvonne Ohlsson, Michael Pettersson (SGI) Fredrik Mossmark (SGU) Jan Embretsen, Sara Häller, Jan Nielsen, Martijn van Praagh (Sweco) Malin Fransson, Kristian Sörensson (Trafikverket) 2017-03-29
20
Embed
Petroleumföroreningar i förorenade områden - mäter vi rätt, … · 2017-04-19 · Underestimering av risk för ex markmiljö men även grund/ytvatten Vidareutveckling av extraktiv
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
www.eurofins.se
Petroleumföroreningar i förorenade
områden - mäter vi rätt, bedömer vi fel?Utmaningar för Analys och Riskbedömning av
Petroleumföroreningar
Patrick van Hees, Patrick Malmqvist (Eurofins)
Yvonne Ohlsson, Michael Pettersson (SGI)
Fredrik Mossmark (SGU)
Jan Embretsen, Sara Häller, Jan Nielsen, Martijn van
Praagh (Sweco)
Malin Fransson, Kristian Sörensson (Trafikverket)
2017-03-29
Syfte och Problemställningar
Syfte:
Utveckla en strategi för förbättrad karakterisering (inkl kemiska
analyser) och riskbedömning av petroleumförorenade områden. I den
inledande förstudien har information sammanställts som ska ligga till
grund för inriktning på fortsatta arbeten
Problemställningar:
Luktproblematik: lukt av petroleum produkt kan ge begränsat utslag i
SPIMFAB analys. Ibland är observationerna förstärkta av PID resultat
eller synbar oljeförekomst
Kvantifiering av petroleumförekomst: SPIMFAB metoden ger lägre
halter än motsvarande TPH (total petroleum hydrocarbon), THC (total
hydrocarbon) el TIC (total ion count).
Relation mellan riskbedömning och kemisk analys nationellt och
internationellt
Huvudsakligt fokus på mark även om vatten berörts
2Title: Presentation title Document name: Powerpoint template.ppt EDR: Document owner: Author Last modified on: 09/06/2009
SPIMFAB metoden
GC-MS baserad metod för bestämning av alifater och aromater
SPI (2011) (numera SPBI) metod, ursprung 90-tal
Alifater: >C5-C35
Massfragment m/z=57
Typiskt headspace analys för >C5-C10 och extraktiv analys >C10-C35
ISO 16703 (mark) och EN ISO 9377-2 (vatten) (båda TPH med Florosil
rening) utgör grundstandarder, ibland nationellt modifierade
DK och NO: THC C6-C35(36) (i DK med vidare analys på MS i vissa fall)
NL: TPH och EN ISO 16558-2 (alifat/aromat split med FID analys)
BTEX och PAH16 analyseras oftast med GC-MS
GC-FID (flamjonisationsdetektor) vs GC-MS (masspektrometri)
FID är en icke-selektiv detektor
God respons för (petroleum)kolväten
Upprening (Florosil) kan variera med innehåll i prov samt metod
TPH: gräs, torkade eklöv och granbarr (14-18000 mg/kg) (API, 2001)
7Title: Presentation title Document name: Powerpoint template.ppt EDR: Document owner: Author Last modified on: 09/06/2009
Analysmetoder för petroleumföroreningar
Kvantitativa skillnader mellan GC-MS (SPIMFAB) och GC-FID/TIC
Faktor 1.4-17x högre för FID/TIC (THC), normalt 2-7x
Höga kvoter kan indikera förekomst av specifikt ämne
Certifierad referensmaterial map TPH ger ca 3x skillnad
Skillnad i kalibrering mellan TPH (diesel + smörjolja) och SPIMFAB
(raka alkaner) kan vara kvantitativt viktig
Vad missas i SPIMFAB analysen?
Lägre respons (m/z 57) för grenade alifater vs linjära (accentueras vid
nebrytning)
8Title: Presentation title Document name: Powerpoint template.ppt EDR: Document owner: Author Last modified on: 09/06/2009
Omfattning för SPIMFAB metoden baserat på SPI (2011) och Eurofins erfarenhet Cykloalkaner och alkener
– 2 viktiga grupper som
helt/delvis missas
Kvantitativ betydelse av
nedbrytningsprodukter (?)
Fler C10-16 aromater (?)
Naturligt TOC (>C16-C35)
Slutsatser och Hypoteser för Fortsatt Arbete
Flera ämnen som kan ge upphov till luktproblematik omfattas
inte av SPIMFAB analysen
Genomgång av grupper/ämnen inkl riskbedömning vid inandning
Vidareutveckling av analys med HS-GC-MS (C5-C10 ev högre) map
både enskilda ämnen och ”overall” kvantifiering
Tyngre (C10-C35) alifatiska och aromatiska kolväten
underskattas vid analys med SPIMFAB pga bidrag från annat än
(a) raka alifater och (b) nuv aromater
Underestimering av risk för ex markmiljö men även grund/ytvatten
Vidareutveckling av extraktiv GC-MS metod map (a) kalibrering och (b)
val av MS (m/z) fragment för ”overall” kvantifiering och (c) ev
nedbrytningsprodukter
Bidrag från naturligt förekommande kol måste beaktas (ex IVL projekt)
Cykloalkaner och alkener kan förekomma i en omfattning som
kan innebära en risk för såväl människors hälsa som för miljön.
9Title: Presentation title Document name: Powerpoint template.ppt EDR: Document owner: Author Last modified on: 09/06/2009
Vad händer närmast?
Presentation av projektet på workshop för aktörer inom
efterbehandlingen
Vidareutveckla hypoteser
Skriva ansökan om finansiering av en fas 2
10
11
Tack till Trafikverket och SGU för
finansiering!
Tack för att ni lyssnade!
Välkommen att kontakta mig eller
någon annan i projektgruppen!
Besök gärna Örebro
Universitets postrar om
forskningsprojektet SoilEffect
och forskningsprofilen EnForce
Petroleumföroreningar-
varför stämmer inte analyssvaren med lukten?
Anders Blom och Lotta Hallbeck, Micans
Mattias von Brömssen och Sara Levin, Ramböll
Lars-Gunnar Karlsson, SGU
2017-03-29, Renare Mark 2017, Malmö
Vad kan påverka provet och därmedanalyssvar och kanske lukt?
•Provtagning och provhantering
•Petroleumproduktens sammansättning
•Analyser och utvärdering
Temperatur
Förhöjd temperatur ökar hastigheten på mikrobiell nedbrytning och därför ska prov förvaras riktigt kallt, helst fruset, om det inte extraheras i fält.
Tid• Mikrobiell tillväxt är exponentiell!
Stenström, J. 1990
Luft
• Ökad tillgänglighet av O2 ökar den mikrobiologiska nedbrytningen.
Ökning av mängden O2 används för bioremediering genom luftning eller genom kemiska tillsatser.
Jämför med vacuumförpackningar eller förpackningar med ändrad atmosfär!
Petroleumprodukter – ny eller gammal förorening?
Petroleumföroreningars sammansättning varierar beroende på när föroreningen uppstod.
• Produkten i sig var annorlunda jämfört med produkterna idag,
• och/eller nedbrytningen har förändrat produkten så att den innehåller andra föreningar än vad den ursprungligen gjorde.
Vad säger analyssvaren? GC-MS vs GC-FID
• Analys på GC-FID ger ett bra mått på totalmängden kol
• Analys på GC-MS ger ett bra mått på mängden av enskilda definierade ämnen (t.ex. PAH-16) efter kalibrering.
• Analys på GC-MS av ämnesgrupper som ”Alifater C12-C16” är svårt. Antaganden måste göras och dessa antaganden baseras oftast på utgångsproduktens sammansättning.
När nedbrytning sker kommer i första hand föroreningens sammansättning att påverkas, i andra hand mängden kol.
Analys på GC-MS enligt vanligaste metoden kommer därför att snabbare visa avtagande halter jämfört med analys på GC-FID.
Vad vill vi veta?
När är ett markprov rent?
• Är marken ren när ursprungsföroreningen är borta?
• Är marken ren när den inte längre märkbart skiljer sig från annan mark i området?
• Förändringar av den vanligaste analysmetoden på GC-MS behövs om man skall kunna kvantifiera nedbrytningsprodukter.
• Nedbrytningsprodukterna kan vara mer toxiska än den ursprungliga föroreningen. De kan också lukta…
• Vill vi följa upp nedbrytningsprocesser behövs breda översiktsanalyser, nedbrytningen kan ta olika vägar från plats till plats beroende på begränsande faktorer.