Pedagogisk planering

PowerPoint-presentation

Utifrn entreprenriellt lrandePedagogisk planeringNrvaro!SyfteAktivitetBedmning

Vilka frmgor i syftestexterna vill vi trna och kring vilket centralt innehll?

Hur har vi tnkt att eleverna ska trna frmgorna i syftestexten?Nr och hur skall bedmning ske fr att passa frmgor som ska bedmas och fr att ka lrandet?Var kommer det entreprenriella lrandet in?F trna p att ta initiativF trna p att ta ansvar fr sitt lrandeF trna p att omstta ider till handlingUtveckla nyfikenhetUtveckla sin sjlvtillitUtveckla sin samarbetsfrmgaUtveckla sin kreativitetSamarbeta med omvrldenVerklighetsanknytningSamverkan med arbetslivetKommunikations frmga

Nr? Var? Hur?

Lust till lrandeHur skapar vi motivation och lust till lrande?Entreprenriellt frhllningssttBedmning som motiverar och inte avmotiverarLrare som lr sig i sin egen undervisning och som drfr tillter undervisningen att utvecklas.Vilka r vra nsta steg? (STEPS)Yngre gruppenTanken med eftermiddagenTillsammans titta p bedmning fr lrandeTid att tillsammans arbeta med Planering av samarbete frn Syfte- Aktivitet Bedmning till en frdig, entreprenriell LPP.Trning i att skriva matriser utifrn Lgr 11. Tillsammans formulera matriser fr att skrare tolka vrdeorden i Lgr.Utarbeta elevexempelAndra frslag?

Bedmning - r det viktigt?Hur bedmer vi det eleverna lrt sig idag?

Vilka olika stt kan vi bedma elevernas frmgor p?

Hur synliggr vi bedmningen fr eleverna och fr oss sjlva?Tankar om bedmningBedmning av elever kan vara det mest positiva eller negativa man som lrare kan gra fr en elevs lrande. Allt beroende p hur vi vljer att bedma och hur vi vljer att frmedla vr bedmning.I en underskning dr eleverna fick genomfr PISA testet muntligt presterade alla generellt 42 % bttre n de gjort skriftligt!Hur ska bedmning ske? Vad finns det fr vgar att vlja mellan? Hur pverkar de lrandet? Nr ska bedmning ske? 75 %Hur ska vi dokumentera vr bedmning utefter de frmgor som vi bedmer?Hur kan vi effektivt frmedla vad eleverna ska utveckla? Hur skriver vi infr utvecklingssamtal?

MatriserPlaneringsprocessBedmningsteknikerInvolvera eleverna i planeringMldialogerMlplanschExit tickets m.m.

Utvecklande och lrande frgorFeedback Nya strategierInte gra om samma felIcke hmmande feedbackIUP, hur kan vi vara precisa men nd effektivakamratbedmningTwo stars and a wishHalva rttningarchecklistormldialogerNo hands up!Exempel p Bedmning fr lrandeelevexempel

Bedmningen avser:Niv 1Niv 2Hypotesformulering

Med hypotes menas att man genom de kunskaper man har .Formulerad hypotes baserad enbart p gissningar.

Formulerad hypotes r inte testbar.Formulerad hypotes baserad p teori frn tidigare underskningar eller litteratur .

Formulerad hypotes r testbar.Tydliggra vrdeorden i LgrVilken information ger vi eleverna i den hr matrisen?Matris Fra underbyggda resonemangResonemang innefattar alla frmgor som krver att eleven underbygger-ger argument- fr sina pstenden.Frmgor som kan rknas hit rDra slutsatserSkapa frklaringarArgumentera fr sin stndpunktGra jmfrelserBeskriva sambandBeskriva konsekvenserExempel p mer analytisk matrisNiv 1Niv 2Niv 3Logik/relevansLogiken i resonemangetResonemangen r till viss del relevanta, logiska eller relevanta fr frgestllningenResonemangen r till del stor relevanta, logiska eller relevanta fr frgestllningenResonemangen r helt relevanta, logiska eller relevanta fr frgestllningenSaklighetHur vl r resonemanget underbyggt av relevanta mnesfakta?Resonemangen r till del uppbyggda av fakta.Alternativt bygger p sikter som inte r underbyggda med faktaResonemangen underbyggs till del av relevanta fakta.Alternativt det kan frekomma sikter som inte r underbyggda med fakta.Belyser detaljer med exempelAlla resonemang r till alla delar underbyggda av fakta.Det finns en balans mellan detaljer - exempel och helhetenPerspektiv eller aspekterVgs flera olika aspekter eller perspektiv i resonemangetResonemanget utgr frn ett perspektiv. Alternativt ett resonemangResonemanget utgr frn ngra olika perspektiv. Alternativt ngra olika resonemangResonemanget utgr frn flera olika perspektiv. Alternativt flera olika resonemangResonemangskedjorTankegngarnas flexibilitetResonemanget byggs upp i ett led / ett stegResonemanget byggs upp i ngra led/ ngra stegResonemanget byggs upp i flera led/flera steg.Mnster och generella dragHur delar hnger ihop och bildar mnster och sammanhangResonemanget berr ett enda sammanhangResonemanget r verfrbart till andra sammanhang, genom att beskriva ngot/ngra mnster eller ngot samband.Resonemanget r verfrbart till andra sammanhang, genom att beskriva generella drag, mnster eller samband.BegreppsanvndningAnvnder ofta vardagliga begrepp.Blandar vardagliga begrepp med relevanta mnesspecifika begrepp.Begreppen anvnds i huvudsak p ett riktigt stt.Anvnder alltid relevanta mnesspecifika begrepp.Anvnder begreppen p ett riktigt stt.

Hur involverar vi eleverna mer?Ta med inlmningar som bedmts: hur kan de bedmas s att eleven vet vad de ska lra sig mer av, och nr ska de f gra det?Skapa en bedmningsform som fungerar till syftena s att ven andra kan frst dess upplgg.Synliggra bedmningen fr eleven.Testa skillnaden mellan att lmna ut en kommentar istllet fr ett resultat eller betygVilka frgor kan jag stlla fr att avgra om eleven kan det vi jobbar mot och fr att jag ska veta om undervisningen nr fram eller mste frndras.Vad anvnder jag bedmning i skolan till?Plocka fram exempel dr jag anvnder bedmning i syfte att eleven bttre ska veta hur den ska n mletFr eleverna fler mjligheter att genomfra samma, eller motsvarande bedmning?Hur utvrderar jag min undervisning fr att se om eleverna gr framgngar? Se ex i Lrande bedmning

Skolverkets film 17 m 41 sBedmningspolicy vra tankar om bedmningBedmning ska inte endast ske i slutet, utan ge eleven chans att utvecklas efter bedmningen.Bedmning ska ske bde formativt och summativt. Med formativbedmning menar vi..Eleverna ska veta vilka frmgor som ska bedmas och hur det ska ske.