Page 1
Omvårdnad för patienter med hjärtsvikt Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad
Nursing of patients with heart failure Evidence-based nursing care
Författare: Hanna Lunå och Nathalie Sandström
VT 2017
Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp
Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap
Sjuksköterskeprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Clary Odelberg-Johnson, Universitetsadjunkt, Örebro universitet
Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet
Page 2
1
Sammanfattning
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är ett av de största folkhälsoproblemen i världen, och den
vanligaste dödsorsaken i Sverige. Framsteg i behandling och omvårdnad av patienter med
hjärtsvikt har förbättrat överlevnaden och minskat återinskrivningar till sjukhus.
Evidensbaserad omvårdnad har utvecklats för att möjliggöra optimal och patientsäker
användning av vårdresurser utifrån bästa tillgängliga kunskap.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad för patienter med hjärtsvikt.
Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar i CINAHL och MEDLINE genomfördes.
Urvalet utfördes i tre steg där artiklar lästes i titlar, abstrakt och fulltext. Litteraturstudien
inkluderade 10 kvantitativa artiklar som bearbetades och sammanställdes genom integrerad
analys.
Resultat: Sjuksköterskan iakttog, lyssnade och använde mätvärden via medicinsk teknik som
underlag för omvårdnadsdiagnostisering. Sjuksköterskan hade en samordnande och stödjande
roll för patienten. Centralt i omvårdnad vid hjärtsvikt var att ge utbildning och information om
sjukdomstillstånd och symtom samt att ge egenvårdsrådgivning. Sjuksköterskan följde upp
patienterna med fokus på följsamhet till behandling.
Slutsats: Evidensbaserad omvårdnad ställer krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens
vid vård av patienter med hjärtsvikt. Omvårdnaden innefattar sjuksköterskans underlag för
omvårdnadsdiagnostisering, roll i vårdteamet och undervisning för patienten. Sjuksköterskan
fokuserar på att stärka patientens egenvård och följsamhet till behandling. Evidensbaserad
omvårdnad kan leda till patientsäker vård och hållbar utveckling.
Nyckelord: Evidensbaserad omvårdnad, hjärtsvikt, patientsäker vård, sjuksköterskan
Page 3
2
Innehållsförteckning
1 INLEDNING .................................................................................................................................................. 3
2 BAKGRUND .................................................................................................................................................. 3
2.1 HJÄRTSVIKT ........................................................................................................................................... 3
2.2 OMVÅRDNAD ......................................................................................................................................... 4
2.3 EVIDENSBASERAD OMVÅRDNAD ............................................................................................................ 4
3 PROBLEMFORMULERING ...................................................................................................................... 5
4 SYFTE ............................................................................................................................................................ 5
5 METOD .......................................................................................................................................................... 5
5.1 DESIGN ................................................................................................................................................... 5
5.2 SÖKSTRATEGI ......................................................................................................................................... 5
5.3 URVAL ................................................................................................................................................... 6
5.4 GRANSKNING OCH VÄRDERING .............................................................................................................. 6
5.5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN .................................................................................................... 6
5.6 BEARBETNING OCH ANALYS ................................................................................................................... 6
6 RESULTAT ................................................................................................................................................... 7
6.1 SJUKSKÖTERSKANS UNDERLAG FÖR OMVÅRDNADSDIAGNOSTISERING ................................................... 7
6.1.1. Att iaktta och lyssna ............................................................................................................................. 7
6.1.2. Att använda mätvärden via medicinsk teknik ....................................................................................... 8
6.2 VÅRDTEAMET......................................................................................................................................... 9
6.2.1. Att samordna ........................................................................................................................................ 9
6.2.2 Att ge stöd ............................................................................................................................................. 9
6.3 UNDERVISNING ...................................................................................................................................... 9
6.3.1. Att ge information och utbildning ........................................................................................................ 9
6.3.2. Att använda informations- och utbildningsmaterial ........................................................................... 10
6.3.3. Att ge egenvårdsrådgivning ................................................................................................................ 10
6.4 RESULTATSAMMANFATTNING .............................................................................................................. 10
7 DISKUSSION .............................................................................................................................................. 11
7.1 METODDISKUSSION .............................................................................................................................. 11
7.2 RESULTATDISKUSSION ......................................................................................................................... 12
7.3 SLUTSATS ............................................................................................................................................. 13
REFERENSLISTA .............................................................................................................................................. 15
BILAGOR .................................................................................................................................................................
Page 4
3
1 Inledning
Författarna till litteraturstudien är sjuksköterskestudenter vid Örebro universitet som under
den verksamhetsförlagda utbildningen mötte patienter med hjärtsvikt inom olika instanser i
vårdkedjan. Sjukdomstillståndet upplevdes komplext och omfattande, vilket medförde
förståelse för betydelsen av sjuksköterskors behov av kunskap för omvårdnad vid hjärtsvikt.
Därav väcktes intresset att söka vidare kunskap inom sjuksköterskans omvårdnad vid
hjärtsvikt.
2 Bakgrund
2.1 Hjärtsvikt
Hjärt-kärlsjukdomar är idag ett av de största folkhälsoproblem i världen (Perk et al., 2012)
och enligt Socialstyrelsen (2009a) den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Forskning visar att
prevalensen för hjärtsvikt i Sverige är 2,2 % vilket innebär att omkring 220 000 personer i
Sverige är drabbade av hjärtsvikt (Zarrinkoub et al., 2013). Risken för återinskrivningar efter
första sjukhusvistelsen för patienter med hjärtsvikt är upp till 25 % inom 30 dagar och upp till
50 % inom 90 dagar (Ross et al., 2010). Hypertoni, hjärtinfarkt, klaffel eller
hjärtmuskelsjukdom är underliggande hjärtsjukdomar som kan orsaka hjärtsvikt. Orsaker som
diabetes och det åldrande hjärtat kan även vara bidragande faktorer till hjärtsvikt (Dickstein et
al., 2008). Enligt Strömberg och Mårtensson (2003) insjuknar fler antal män än kvinnor i
hjärtsvikt medan kvinnor överlever längre efter fastställd diagnos.
Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga inte tillräcklig vilket leder till försämrad hjärt-
minutvolym, som medför att kroppens vävnader inte tillfredsställs med syrerikt blod. Vid
hjärtsvikt kan patienten uppleva symtom som andfåddhet, trötthet, ödem i nedre extremiteter
och illamående. Andnöd orsakas av nedsatt vänsterkammarfunktion vilket medför ett ökat
fyllnadstryck i hjärtat och skapar backflöde till lungkretsloppet, tillståndet kan även orsaka
akut lungödem (McMurray et al., 2012).
Hjärtsvikt diagnostiseras genom anamnes och kliniska undersökningar som
hjärtkateterisering, EKG, lungröntgen och ekokardiografi. Vid ökat fyllnadstryck eller
stimulering av sträckreceptorer i hjärtat aktiveras hormonet NT-proBNP (terminal brain
natriuretic peptide). Hormonet är biomarkör för hjärtsvikt och mäts genom blodprov
(Dickstein et al., 2008).
Hjärtsvikt klassificeras genom New York Heart Association (NYHA) i fyra olika
funktionsgrader:
NYHA I: Asymtomatisk hjärtsvikt, nedsatt hjärtfunktion utan symtom.
NYHA II: Lätt hjärtsvikt, andfåddhet och trötthet efter fysisk aktivitet av mer än måttlig grad.
NYHA III: Måttlig hjärtsvikt, påtaglig begränsning vid lätt till måttlig fysisk aktivitet.
NYHA IV: Svår hjärtsvikt, andfåddhet och trötthet redan i vila med ökande symtom vid
minsta ansträngning.
(The Criteria Committee of the New York Heart Association, 1994).
Page 5
4
2.2 Omvårdnad
Dagens omvårdnad speglar ett humanistiskt perspektiv med helhetsfokus på den individuella
personens erfarenheter, upplevelser och kroppsliga fenomen (Meleis, 2007). Sjuksköterskans
roll i omvårdnaden har under åren expanderat, blivit mer omfattande och specialiserad inom
specifika områden (Case, Haynes, Holaday & Parker, 2010). Sjuksköterskan identifierar
patientens hälsotillstånd och omvårdnadsbehov för att fastställa omvårdnadsdiagnos samt
tillsammans med patienten göra upp mål för sin behandling. Omvårdnadsdiagnos och mål
avgör vilka omvårdnadsåtgärder som är relevanta för patienten (Florin, 2014).
Sjuksköterskans omvårdnad kan ses utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård. Enligt
Orem är människan en egen tänkande varelse med unika förmågor som genom egenvård kan
uppnå välbefinnande. Egenvårdsteorin innefattar omvårdnad kring att förbättra och bevara
hälsa samt förebygga ohälsa och sjukdom genom stöttning i personens dagliga liv.
Sjuksköterskan kan genom motivation och stöttning främja patientens förmåga till egenvård
(Orem, 2001). Under de senaste 30 åren har framsteg i behandling och genomförandet av
omvårdnad av patienter med hjärtsvikt förbättrat överlevnaden och minskat återinskrivningar
till sjukhus (Maggioni et al., 2013). Centrala mål i sjuksköterskans omvårdnad av patienter
med hjärtsvikt är symtomlindring och att förlänga överlevnaden (Krum & Driscoll, 2013).
Omvårdnaden innefattar att identifiera och bedöma tidiga tecken och symtom, samt utvärdera
patientens svar på behandling och försämring i sjukdomen. Bestående symtom trots
behandling kräver vanligtvis ytterligare åtgärder. Försämring av symtom är en allvarlig
utveckling som kräver uppmärksamhet och tidiga insatser (Ponikowski et al., 2016).
2.3 Evidensbaserad omvårdnad
Hälso-och sjukvårdens utveckling har medfört ett ökat krav på att vården ska bedrivas med
vetenskapligt stöd. Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att
bedriva vård i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet i samråd med patienten
(Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659, kap. 6, 1 §). Patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård
syftar till att uppnå ett pålitligt sjukvårdsystem. Patientsäkerhet är både ett sätt att genomföra
praktiska handlingar och en framväxande disciplin som syftar till att identifiera väsentliga
strategier för patientsäker vård (Emanuel et al., 2008). Evidensbaserad vård och
evidensbaserad omvårdnad har utvecklats starkt både internationellt och nationellt under de
senaste årtiondena. Orsaken till utvecklingen anses vara medvetenhet om att tillgång till vård
av bästa tillgängliga kunskap varierar. Konsekvenser av brister mellan tillgänglig kunskap och
vad som utförs i hälso- och sjukvården leder till ineffektiva och potentiellt skadliga resurser
för patienten. Resurserna i hälso- och sjukvården bör därmed användas så optimalt som
möjligt genom evidensbaserat arbetssätt, det med anledning av att vårdbehovet växer i takt
med ökat antal äldre och förekomst av sjukdom (Talbäck, Stenbäck, Rosén, Barlow &
Glimelius, 2003).
Evidensbaserad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser som innebär att kritiskt
bedöma om vården baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. För att sjuksköterskan
ska kunna göra dessa bedömningar krävs systematiska litteraturöversikter av den
vetenskapliga litteraturen samt granskning av studiers kvalitet (Rosén, 2013). För en evidens-
och kunskapsbaserad vård behövs granskad, värderad och sammanställd vetenskaplig
kunskap. Reflektion och klinisk erfarenhet ligger som grund för ett gemensamt och
evidensbaserat arbetssätt. Kunskap om bemötande och kommunikation är nödvändigt för att
inhämta kännedom om patientens individuella önskemål, förväntningar och förståelse.
Ytterligare bör evidensbaserad vård baseras på ett genomtänkt etiskt förhållningssätt
(Socialstyrelsen, 2009b). Internationell forskning påvisar en direkt relation mellan
Page 6
5
sjuksköterskans kompetens och patientens möjligheter till överlevnad och välbefinnande
(Aiken, Clarke, Sloane, Sochalski & Silber, 2002). Sjuksköterskan ansvarar för att vården
bedrivs evidens- och kunskapsbaserat med tanke på sin övergripande roll i omvårdnaden
(Willman, 2013).
3 Problemformulering
Personer med hjärtsvikt är en vanlig förekommande patientgrupp med högt antal
återinskrivningar som sjuksköterskan dagligen möter i kliniskt arbete inom flera instanser.
Medicinsk utveckling har bidragit till att fler patienter med hjärtsvikt överlever, vilket har
medfört ett ökat behov av omvårdnad. Evidensbaserad omvårdnad för patienter med hjärtsvikt
är avgörande för patientens säkerhet och välbefinnande, vilket ställer krav på sjuksköterskans
kunskap och kompetens. Litteraturstudien genomfördes för att identifiera och möjliggöra
evidensbaserade omvårdnad för patienter med hjärtsvikt, för att främja patientsäker vård.
4 Syfte
Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad för patienter med
hjärtsvikt.
5 Metod
5.1 Design
Vald metod var litteraturstudie med deskriptiv design som utfördes genom systematiska
sökningar. Litteraturstudien bygger på vetenskaplig forskning och utgick från ett syfte
(Kristensson, 2014).
5.2 Sökstrategi
Systematisk litteratursökning användes enligt Kristensson (2014) för att få tillgång till
relevant vetenskaplig litteratur. Meningsbärande orden sjuksköterska, omvårdnad och
hjärtsvikt togs ut från syftet och för korrekt översättning användes svenska MeSH (Medical
Subject Headings). I databaser söktes de översatta meningsbärande orden om till indexord;
(MH ”Nurses”), (MH ”Nursing Care”) och (MH “Heart Failure”). Indexorden söktes först
som en provsökning i databaserna CINAHL och MEDLINE. Efter läsning av artiklars
abstrakt från sökresultatet framkom nya indexord. Indexorden (MH ”Nursing practice,
evidence-based”) och (MH “Cardiovascular Nursing”) togs fram i CINAHL samt (MH
”Evidence-based nursing”), (MH ”Evidence-based practice”) och (MH “Cardiovascular
Nursing”) i MEDLINE. Indexorden i kombination med (MH ”Nursing Care”) och (MH
”Heart Failure”) gav bättre sökresultat för det aktuella syftet och användes därefter i
litteraturstudiens sökning.
Indexorden söktes i databaserna var för sig för att skapa block och kombinerades via de
booleska sökoperatorerna ”OR” och ”AND”. Sökningen begränsades med Peer Reviewed i
CINAHL för att säkerställa att artiklarna var vetenskapligt granskade och publicerade.
Ytterligare begränsningar var engelskt språk samt artiklar publicerade år 2006–2017 för
tillgång till senast vetenskapliga forskning inom området. I CINAHL valdes exklude
Page 7
6
MEDLINE för att undvika dubbletter i sökresultatet. Ingen åldersbegränsning hos patienterna
valdes för att skapa bredd i sökresultatet (Kristensson, 2014). För sökmatris se (bilaga 1).
5.3 Urval
Urvalet utfördes i tre steg där originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter lästes.
Inklusionskriterier var sjuksköterskans perspektiv och evidensbaserad omvårdnad vid
hjärtsvikt, där sjuksköterskan hade en tydlig roll i studien. Exklusionskriterier var
patientperspektiv, riskfaktorer vid hjärtsvikt och kostnadseffektivisering för enskilda kliniker.
Vårdpersonal och patienters upplevelser och attityder samt sjuksköterskans medvetenhet i
omvårdnaden var även bestämda exklusionskriterier. Artiklar i samtliga urval lästes enskilt
och inkluderades efter gemensam diskussion. I urvalets första steg lästes samtliga 238
artiklars titlar och de som ansågs svara till syftet gick vidare till ett andra urval. I urval två
lästes 137 abstrakts, artiklar som exkluderades i andra urvalet var reviews, dokument, projekt,
riktlinjer och sekundära analyser. I tredje urvalet lästes 32 artiklar i fulltext. Artiklar med
brister eller avsaknad av etiskt resonemang, otydlig struktur eller fokus på att bevara
patienters värdighet och på klinikers följsamhet till behandling exkluderades. Artiklar där
sjuksköterskan inte hade en central roll i studien eller där innehållet inte motsvarade
litteraturstudiens syfte tillräckligt exkluderades. Artiklar som svarade till syftet och
motsvarade inklusionskriterierna var 13 artiklar, vilka gick vidare för kvalitetsgranskning.
5.4 Granskning och värdering
Valda 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Kristenssons (2014) specifika granskningsfrågor
anpassade efter artiklarnas kvantitativa metod och vald design. Samtliga steg i
granskningsfrågorna genomfördes med fokus på syfte, urval, metodbeskrivning och resultat.
Efter genomförd granskning ansågs 10 artiklar vara av tillräcklig kvalitet för att inkluderas i
studien. Samtliga inkluderade artiklar var kvantitativa även då litteraturstudien inte medvetet
strävade efter enbart kvantitativa artiklar. De 3 artiklar som exkluderades hade otydlig
metodbeskrivning eller svagheter i urvalsförfarandet.
5.5 Forskningsetiska överväganden
Forskning som involverar människor kräver tydliga forskningsetiska överväganden. Samtliga
inkluderade artiklar i litteraturstudien är godkända av en etisk kommitté och/eller innehåller
ett etiskt resonemang. Artiklarna tog bland annat hänsyn till informerat samtycke och
avidentifiering av personlig data. Litteraturstudien strävade efter att bearbeta, sammanställa
och presentera resultatet så objektivt och neutralt som möjligt (Kristensson, 2014).
5.6 Bearbetning och analys
Data bearbetades utifrån 10 vetenskapliga kvantitativa artiklar som genom integrerad analys
sammanställdes i flera steg. Samtliga artiklar lästes gemensamt i sin helhet för en överblick av
resultatens likheter och skillnader. Relevant innehåll, text, som svarade till aktuellt syfte
markerades. Likheter och skillnader mellan textavsnitt identifierades och fick en etikett.
Etiketterna bildade subkategorier vilka sammanfattades i övergripande kategorier, se tabell 1
(Kristensson, 2014). För artikelmatris se (bilaga 2).
Page 8
7
6 Resultat
Resultatet visar att det framkom tre huvudkategorier inom sjuksköterskans omvårdnad för
patienter med hjärtsvikt: sjuksköterskans underlag för omvårdnadsdiagnostisering, vårdteamet
och undervisning. Litteraturstudiens kvantitativa data angående att iaktta och lyssna samt att
använda mätvärden via medicinsk teknik bildade kategorin sjuksköterskans underlag för
omvårdnadsdiagnostisering, vilket beskrivs genom tabeller för en överskådlig
resultatredovisning. Vårdteamet och undervisning redovisas i löpande text.
Tabell 1.
Kategori Subkategori
Sjuksköterskans underlag för
omvårdnadsdiagnostisering
Att iaktta och lyssna
Att använda mätvärden via medicinsk
teknik
Vårdteamet
Att samordna
Att ge stöd
Undervisning
Att ge information och utbildning
Att använda informations- och
utbildningsmaterial
Att ge egenvårdsrådgivning
Tabell 1. Visar sammanställning av resultatet i kategorier och subkategorier från integrerad analys.
6.1 Sjuksköterskans underlag för omvårdnadsdiagnostisering
6.1.1. Att iaktta och lyssna
Sjuksköterskan iakttog och lyssnade samt använde mätvärden via medicinsk teknik för
identifiering av relaterade symtom och tecken som underlag för omvårdnadsdiagnostisering
(Park & Tucker, 2017). Sjuksköterskan iakttog kontinuerligt patientens tillstånd och symtom
för bedömning av omvårdnadsbehov och tidig upptäckt av eventuell försämring i patientens
hjärtsviktstillstånd (Otsu & Moriyama, 2011; Sisk et al., 2006). Sjuksköterskan iakttog och
lyssnade bland annat efter ödem, dyspné, arytmier och lyssnade efter rassel i lungorna, se
tabell 2.
Tabell 2.
Burke,
Penston
& Riley,
2008
Chang,
Chiou,
Cheng, &
Lin, 2016
Otsu &
Moriyama,
2011
Park &
Tucker,
2017
Smith et
al., 2015
Wang,
Huang,
Ho &
Chiou,
2016
Dyspné X X X
Hosta X X
Ödem X X X X X
Rassel i lungor X X
Fatigue & svaghet X X X X
Arytmi X X X X X
Page 9
8
Smärta X X
Yrsel & Syncope X
Dilation av
halsvener
X
Tryck över bröstet X
Sporadiska
andningsljud
X
Förändrat
andningsmönster
X
Kallsvettning X
Benkramp X
Aptitlöshet &
Illamående
X X
Tabell 2. Visar vad sjuksköterskan iakttog och lyssnade efter vid omvårdnad för patienter med
hjärtsvikt.
6.1.2. Att använda mätvärden via medicinsk teknik
Sjuksköterskan använde mätvärden via medicinsk teknik i omvårdnaden för bedömning av
omvårdnadsbehov och utvärdering av sjukdomstillstånd hos patienter med hjärtsvikt (Burke et
al., 2008; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Otsu & Moriyama, 2011). Mätvärden via
medicinsk teknik som sjuksköterskan använde var bland annat vikt-, puls-, och
blodtryckskontroll, se tabell 3.
Tabell 3. Burke
et al.,
2008
Chang
et al.,
2016
de la
Porte et
al.,
2007
Garin et
al.,
2012
Otsu &
Moriyama,
2011
Park &
Tucker,
2012
Sisk et
al.,
2006
Puls &
Blodtryck
X X X X
Viktkontroll
X X X X X
Lungauskulation
X X X
Saturation
X
Diures
X
Blodprov
(NT-proBNP,
elektrolyter &
njurfunktion)
X
Tabell 3. Visar vilka mätvärden sjuksköterskan använde via medicinsk teknik vid omvårdnad för
patienter med hjärtsvikt.
Page 10
9
6.2 Vårdteamet
6.2.1. Att samordna
Sjuksköterskan samverkade med andra yrkesprofessioner i vårdteamet både under
sjukhusvistelsen och efter utskrivning med hemsjukvård för att tidigt tillgodose patientens
vårdbehov. Sjuksköterskan hade en betydande roll i samverkan mellan patient och andra
yrkeskategorier som exempelvis läkare och dietist. Genom sjuksköterskans omvårdnad
införskaffades kunskap om patientens tillstånd och behov av vård, vilket rapporterades vidare
inom vårdteamet (David, Britting & Dalton, 2015; de la Porte et al., 2007; Sisk et al., 2006).
Sjuksköterskan hanterade även läkemedel efter ordination från läkare. De vanligaste
läkemedlen sjuksköterskan hanterade var angiotensinreceptorhämmare (ACE-hämmare),
Betablockerare och diuretika (Burke et al., 2008; Chang et al., 2016; de la Porte et al., 2007;
Garin et al., 2012; Sisk et al., 2006).
6.2.2 Att ge stöd
Sjuksköterskan hade en stödjande roll där identifiering och involvering av patientens familj
och sociala nätverk ingick i omvårdnaden (Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte
et al., 2007; Wang et al., 2016). Målet var att ge känslomässigt stöd (Chang et al., 2016;
Wang et al., 2016) genom att uppmuntra patienten att uttrycka känslor (Chang et al., 2016;
Smith et al., 2015). Sjuksköterskan lugnade patienten genom att aktivt lyssna och ge stöd
kring sjukdomen (Wang et al., 2016). Patienterna fick undervisning om hur de kunde hantera
olika känslor och sin sjukdomsbild (Otsu & Moriyama, 2011; Smith et al., 2015).
Sjuksköterskan samtalade med patienten angående oro, stress och risken att drabbas av
depression (Smith et al., 2015).
En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar efter patientens utskrivning var uppföljning
med fokus på följsamhet till behandling och utskrivningsplaner samt utvärdering av patientens
allmäntillstånd (Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte et al., 2007; Sisk et al.,
2006; Wang et al., 2016).
6.3 Undervisning
6.3.1. Att ge information och utbildning
Utbildning var en omfattande del i sjuksköterskans omvårdnad för vård av patienter med
hjärtsvikt. Information om hjärtsvikt och hur sjukdomen kunde påverka patienten erbjöds av
sjuksköterskan (David et al., 2015; de la Porte et al., 2007; Sisk et al., 2006; Wang et al.,
2016). Sjuksköterskan gav information angående läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt (Burke
et al., 2008; Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012;
Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015; Otsu & Moriyama, 2011) samt eventuellt relaterade
biverkningar (de la Porte et al., 2007). Patienterna fick utbildning i identifikation av tecken
och symtom vid försämring av hjärtsvikt i syfte att få patienter att förstå innebörden av
symtomen (Burke et al., 2008; Chang et al., 2016; David et al., 2015; de la Porte et al., 2007;
Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015). Utbildning utfördes av sjuksköterskan i hur patienterna
skulle hantera symtomet trötthet genom att planera dagen för att spara energi (Wang et al.,
2016). Sömnhygien involverades och förslag om metoder som muskelavslappning, motion,
musik och aromterapi gavs för att uppnå förbättrad sömnkvalitet (Chang et al., 2016).
Sjuksköterskan informerade patienterna angående när de bör kontakta sin vårdgivare (de la
Porte et al., 2007) samt betonade vikten av följsamhet till behandling (David et al., 2015; de la
Page 11
10
Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015). Sjuksköterskan
fokuserade på att främja patientens egna problemlösningsstrategier (Chang et al., 2016; Smith
et al., 2015; Wang et al., 2016).
6.3.2. Att använda informations- och utbildningsmaterial
Material sjuksköterskan använde sig av för information och rådgivning i omvårdnaden var
muntlig och/eller skriftlig information (Burke et al., 2008; Chang et al., 2016; David et al.,
2015; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Otsu & Moriyama, 2011; Park & Tucker,
2017; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015; Wang et al., 2016). Skriftlig information lämnades
ut i form av utbildningshäften och broschyrer med information om hjärtsvikt (Chang et al.,
2016; Garin et al., 2012; Sisk et al., 2006; Wang et al., 2016). Muntlig information erhölls
genom patientträffar eller DVD-filmer (Chang et al., 2016; Smith et al., 2015).
Sjuksköterskan gav ut en DVD och genomförde gruppträffar för att stärka patientens kunskap
om hälsa samt gav patienterna en checklista för egenvård (Smith et al., 2015).
6.3.3. Att ge egenvårdsrådgivning
Sjuksköterskan gav råd för egenvård till patienterna angående daglig viktkontroll samt
viktregistrering över tid (Chang et al., 2016; de la Porte et al., 2007; Garin et al., 2012; Sisk et
al., 2006). Sjuksköterskan identifierade livsmedel i patientens kost som innehöll höga
saltnivåer, gav förslag till alternativ kost samt betonade förhållandet mellan saltintag, vätska
och symtom som exempelvis andnöd och ödem (Sisk et al., 2006). För att minska
hjärtsviktssymtom främjade sjuksköterskan hälsosamma kostvanor för patienten (Burke et al.,
2008; de la Porte et al., 2007; Sisk et al., 2006; Wang et al., 2016). Sjuksköterskans
egenvårdsrådgivning involverade patientens reducerade saltintag och vätskerestriktioner (de
la Porte et al., 2007; Otsu & Moriyama, 2011; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015). Patienter
uppmanades till livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet och motion (Burke et al.,
2008; Chang et al., 2016; Garin et al., 2012; Otsu & Moriyama, 2011; Smith et al., 2015;
Wang et al., 2016), samt vikten av att upprätthålla balans mellan vila och aktivitet i patientens
vardagliga liv (de la Porte et al., 2007; Wang et al., 2016). Sjuksköterskan stöttade patienten
att förändra nuvarande ohälsosamma levnadsvanor genom rökavvänjning (Otsu & Moriyama,
2011; Sisk et al., 2006; Smith et al., 2015) och reducerad alkoholförbrukning (Otsu &
Moriyama, 2011; Sisk et al., 2006).
6.4 Resultatsammanfattning
Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad var betydande för patienter med hjärtsvikt.
Sjuksköterskan iakttog, lyssnade och använde kontinuerligt mätvärden via medicinsk teknik
som underlag för omvårdnadsdiagnostisering och tidig identifiering av eventuell försämring i
patientens sjukdomstillstånd. Omvårdnaden innefattade specifik läkemedelshantering för
hjärtsvikt samt att ge information till patienten om läkemedelsbehandling och eventuella
biverkningar. Sjuksköterskan hade en samordnande och stödjande roll för att bemöta
patientens emotionella, psykiska och fysiska behov. Centralt i omvårdnaden var att ge
utbildning och information angående sjukdomstillstånd och symtom samt att ge
egenvårdsrådgivning. Sjuksköterskan följde även upp patienterna med fokus på följsamhet till
behandling.
Page 12
11
7 Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes för en överskådlig beskrivande
sammanställning av aktuell forskning angående sjuksköterskans omvårdnad för patienter med
hjärtsvikt. Empiriska studier är möjliga att genomföra inom aktuellt område för vidare
forskning. Systematiska sökningar enligt Kristensson (2014) genomfördes flertalet gånger
med indexord och olika kombinationer för bästa möjliga resultat. Sökningar i fritext valdes att
inte användas för försäkran om att indexorden var centrala innehåll i artiklarna. Indexord vid
en första sökning gav ett omfattande sökresultat, där funna artiklar som svarade till studiens
syfte innehöll ytterligare indexord. Användbara indexord söktes i kombination på nytt, vilket
gav ett mer specifikt sökresultat och användes i litteraturstudien. Val av två databaser i
litteraturstudien kan ses som en begränsning, sökning i fler databaser exempelvis PubMed
hade möjligtvis kunnat bidra till ytterligare forskning. CINAHL och MEDLINE ansågs
uppfylla förväntat resultat eftersom databaserna fokuserar på omvårdnadsvetenskap och för
att MEDLINE är en del i PubMed. Manuell sökning i tidskrifter utfördes för att få tillgång till
ytterligare material. Resultatet från den manuella sökningen tillförde däremot inte
litteraturstudien ytterligare användbara artiklar.
Samtliga artiklar har lästs och diskuterats mellan båda författarna genom alla steg i
datainsamlingen för att studien inte skulle gå miste om viktig information. Exklusionskriteriet
medvetenhet hos sjuksköterskan valdes då artiklars fokus låg på sjuksköterskans brist på
behandlingskunskaper för patienter med hjärtsvikt. Sjuksköterskans attityder till omvårdnad
vid hjärtsvikt och attityder gentemot varandra på olika arbetsplatser användes som
exklusionskriterie, då det inte svarade till litteraturstudiens syfte. En del av artiklarna i
litteraturstudien involverade sjuksköterskan i ett vårdteam med exempelvis läkare och dietist,
sjuksköterskans omvårdnad beskrevs då tydligt och kunde urskiljas. Artiklar vars syfte med
fokus på mer än att beskriva sjuksköterskans omvårdnad, exempelvis effekter och utvärdering
inkluderades då omvårdnaden tydligt gick att identifiera. Park och Tucker (2017) identifierar
hur sjuksköterskan ska iaktta och lyssna samt använda mätvärden via medicinsk teknik som
underlag för att fastställa omvårdnadsdiagnoser, samt utforma omvårdnad för patienter med
hjärtsvikt. Studien inkluderades eftersom omvårdnadsdiagnostisering ingår i sjuksköterskans
arbete (Florin, 2014).
Kristenssons (2014) granskningsfrågor är sammanställningar baserade på omfattande
granskningsdokument. I litteraturstudien hade andra granskningsmallar kunnat användas.
Valda granskningsfrågor ansågs vara tillräckliga för litteraturstudien eftersom de innefattade
väsentliga delar för kvalitetsbestämning av kvantitativ forskning. Granskning av artiklar
genomfördes då litteraturstudien strävade efter ett resultat av kvalitet. Hälften av artiklarna i
litteraturstudien har använt slumpmässigt urval, vilket styrker att resultatet blir representativt
för populationen. De övriga artiklarna använde sig av bekvämlighets- eller konsekutivt urval,
vilket kan ha påverkat tillförlitligheten för litteraturstudiens resultat (Polit & Beck, 2016).
Litteraturstudien strävade efter att behandla resultatet objektivt och neutralt. Samtliga resultat
i artiklarna hanterades på likartat sätt för att bevara etiskt värde och tillförlitlighet till
litteraturstudien. Integrerad analys av data användes i litteraturstudien för ett bredare
perspektiv utan begränsningar för att bilda egna kategorier (Kristensson, 2014). Författarna
kan därmed inte garantera att skapandet av själva kategorierna inte har blivit påverkade av
personliga tolkningar.
Page 13
12
Litteraturstudien grundar sig i kvantitativa data, vilket medförde svårigheter i att
sammanställa och redovisa resultatet på ett begripligt och överskådligt sätt. Resultatet valdes
därmed att redovisas på två olika sätt, både i tabellform och löpande text.
7.2 Resultatdiskussion
Sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad innefattar att iaktta och lyssna samt använda
mätvärden via medicinsk teknik för att utvärdera patientens tillstånd. Att ge information,
utbildning och egenvårdsrådgivning ingår även i sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad
för patienter med hjärtsvikt. Desai och Ali (2011) styrker ovanstående samt betonar vikten av
tillämpning av ett holistiskt synsätt i vården. Förutom att minska återinskrivningar till sjukhus
eller öppenvårdsbesök främjar sjuksköterskans omvårdnad livskvaliteten för patienterna på ett
kostnadseffektivt sätt (Rondinini et al, 2008; Kwok, Lee, Woo, Lee, Griffith, 2008; Duffy,
Hoskins & Dudley-Brown, 2010). Sjuksköterskans omvårdnad kan därmed anses bidra till en
hållbar utveckling för såväl samhällsekonomi och vårdresurser som patientens hälsa och
välbefinnande.
Vård av patienter med hjärtsvikt är utmanande för sjuksköterskan där målet med
omvårdnaden är att minska symtom och förhindra försämring (Case et al., 2010), vilket
styrker litteraturstudiens resultat. Viktigt i sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad anses
därmed vara att kontinuerligt iaktta och lyssna samt använda mätvärden via medicinsk teknik
som underlag för omvårdnadsdiagnostisering och tidig identifikation vid eventuell
försämring.
Användning av sjuksköterskans omvårdnadsdiagnostisering har visat sig medföra högre
kvalitet på vården (Kurashima, Kobayashi, Toyabe & Akazawa, 2008). Sjuksköterskan anses
därmed behöva iaktta och lyssna samt använda mätvärden för omvårdnadsdiagnostisering för
patienter med hjärtsvikt. De Leon och da Nóbrega (2012) menar att
omvårdnadsdiagnostisering kan hjälpa sjuksköterskan vid beslutsfattandet vid evidensbaserad
omvårdnad samt bidra till kontinuitet i vården. Forskning visar att brister i sjuksköterskans
användning av omvårdnadsdiagnostisering kan leda till negativa följder för patienten
(Lunney, 2008). Talbäck et al. (2003) menar att det kan finnas samband mellan
evidensbaserad omvårdad och patientsäker vård. Därmed anses det att sjuksköterskan bör
använda sig av omvårdnadsdiagnostisering i vården av patienter med hjärtsvikt då
evidensbaserade omvårdnadsåtgärder stärker patientsäker vård med god kvalitet.
Forskning visar brister i information för patienter med hjärtsvikt vid utskrivningstillfället
(Schoen, Davis, How & Schoenbaum, 2006) samt otillräcklig vård efter utskrivning (van
Walraven, Mamdani, Fang & Austin, 2004). Sjuksköterskans uppföljning av patientens
behandling och allmäntillstånd anses därmed vara betydande för sjuksköterskans preventiva
arbete, samt avgörande för patienters följsamhet till behandlingsplaner. Balaban, Weissman,
Samuel och Woolhandler (2008) forskning styrker litteraturstudien genom att beskriva hur
sjuksköterskans uppföljning efter utskrivning bidrar till förbättrad följsamhet till behandling
för patienter med hjärtsvikt.
Betydande i sjuksköterskans omvårdnad för patienter med hjärtsvikt är att ge utbildning och
information om sjukdomstillstånd samt att ge råd om egenvård. Egenvårdsrådgivning om salt-
och vätskereducerad kost, dagliga viktkontroller, motion och minskad alkoholkonsumtion är
centralt i undervisningen, vilket både Harrison, Evans, Shaffer och Romero (2016) samt Krum
och Driscoll (2013) styrker. Sjuksköterskeledd utbildning anses vara nödvändigt för att
Page 14
13
möjliggöra att patienter med hjärtsvikt ska få kontroll över sin sjukdom, vilket styrks av Del
Sindaco et al. (2007). Vid utbildning anses det vara betydande att omvårdnad utförs i samråd
med patienten för att främja egenvård, vilket 1§, kap. 6, i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659
styrker. Orem (2001) egenvårdsteori fokuserar på varje persons unika förmåga att agera vid
sjukdom och främja hälsa, med hjälp av egna resurser och stöttning av vårdpersonal. Utifrån
litteraturstudiens resultat ska sjuksköterskan främja patientens egenvård och
problemlösningsstrategier. Resultatet återspeglar Orems egenvårdsteori genom att beskriva
hur sjuksköterskan kan analysera patientens behov och bidra med de åtgärder som krävs, för
att stödja och komplettera patientens egenvård. Sjuksköterskans stöttning och rådgivning för
patientens egenvård kan bidra till att patienten själv uppnår hälsa och välbefinnande (Orem,
2001). Utifrån litteraturstudiens resultat angående undervisning och stöttning för egenvård
anses Orems egenvårdsteori vara användbar i sjuksköterskans evidensbaserade omvårdnad för
patienter med hjärtsvikt. Forskning visar att utbildning från sjuksköterskan främjar egenvård
och kan förbättra fysiska och psykologiska aspekter för patienter med hjärtsvikt (MacInnes &
Walton, 2016).
Involvering av sjuksköterskan i det tvärprofessionella vårdteamet anses betydande, vilket
Desai och Ali (2011) styrker då de menar att vårdteamet är nödvändigt för att patienters behov
ska bli tillfredsställda. McAlister, Stewart, Ferrua och McMurray (2004) menar att sjukdom
och dödlighet reduceras när vårdgivare samarbetar i team. Sjuksköterskans samordnande och
stödjande roll i vårdteamet anses vara nödvändig för att möjliggöra tvärprofessionell,
personcentrerad och patientsäker vård med ett evidensbaserat förhållningssätt.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763), 2 §, ska vården bedrivas med lika
villkor för hela befolkningen med respekt för integritet och värdighet. Utveckling av
evidensbaserad omvårdnad bidrar till att sjuksköterskan får möjlighet att arbeta efter senast
tillgängliga kunskap (Talbäck et al., 2003). Genom att sjuksköterskor arbetar utifrån
gemensamma mål och förutsättningar anses ett etiskt förhållningssätt skapas för en likvärdig
vård. Litteraturstudiens resultat, sjuksköterskans underlag för omvårdnadsdiagnostisering och
undervisning, främjar därmed likvärdig vård för patienten genom evidensbaserad omvårdnad.
Litteraturstudien fick ett övergripande resultat med många likheter, trots att fakta baseras på
forskningsresultat från olika platser i världen. Resultatet kan därmed anses vara globalt
tillämpbart med liten risk för kulturell påverkan. I litteraturstudiens resultat är män
dominerande, 60–80 % i majoriteten av patientgrupperna. Enligt Strömberg och Mårtensson
(2003) insjuknar fler män än kvinnor i hjärtsvikt, vilket kan förklara gruppfördelningen
mellan könen i litteraturstudien. Resultatet kan därmed ha blivit påverkat på grund av
könsfördelningen. Sjuksköterskans omvårdnad är däremot inte anpassat efter specifikt kön,
därför anses resultatet vara användbart för patienter med hjärtsvikt oavsett kön. Medelåldern i
samtliga patientgrupper varierar mellan 60–80 år, vilket skulle kunna förklaras genom att
hjärtsvikt är en vanligt förekommande sjukdom hos äldre personer (Dickstein et al., 2008).
Litteraturstudiens resultat kan därmed inte antas vara giltig för den yngre generationen med
hjärtsvikt.
7.3 Slutsats
Evidensbaserad omvårdnad ställer krav på sjuksköterskans kunskap och kompetens vid vård
av patienter med hjärtsvikt. Omvårdnaden innefattar att sjuksköterskan kontinuerligt iakttar
och lyssnar samt använder mätvärden som underlag för omvårdnadsdiagnostisering.
Sjuksköterskans roll i vårdteamet samt undervisning för patienten med fokus på att stärka
Page 15
14
egenvård och följsamhet till behandling ingår även i omvårdnaden. Evidensbaserad
omvårdnad har visat sig främja patientens sjukdomssituation och bidra till patientsäker vård.
Sjuksköterskans omvårdnad leder till att både samhällets ekonomi och vårdens resurser
används optimalt, vilket kan leda till ett preventivt arbetssätt för en hållbar utveckling.
Medicinska framsteg har medfört ett ökat omvårdnadsbehov, då fler personer idag överlever
efter fastställd hjärtsviktsdiagnos. Vidare forskning angående effekter av sjuksköterskans
evidensbaserade omvårdnad behövs för att främja patientsäker vård.
Page 16
15
Referenslista
* = vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för litteraturstudiens resultat.
Aiken, L. H., Clarke, S. P., Sloane, D. M., Sochalski, J., & Silber, J. H. (2002). Hospital nurse
staffing and patient mortality, nurse burnout, and job dissatisfaction. Journal of the American
Medical Association (JAMA), 288(16), 1987-1993.
Balaban, R. B., Weissman, J. S., Samuel, P. A., & Woolhandler, S. (2008). Redefining and
redesigning hospital discharge to enhance patient care: a randomized controlled study.
Journal of General Internal Medicine, 23(8), 1228-1233. doi:10.1007/s11606-008-0618-9
*Burke, K., Penston, H., & Riley, J. (2008). An audit of specialist nurse pharmacological
intervention in chronic heart failure. British Journal of Cardiac Nursing, 3(7), 301-308.
Case, R., Haynes, D., Holaday, B., & Parker, V. (2010). Evidence-based nursing: the role of
the advanced practice registered nurse in the management of heart failure patients in the
outpatient setting. Dimensions of Critical Care Nursing, 29(2), 57-62.
doi:10.1097/DCC.0b013e3181c92efb
*Chang, Y., Chiou, A., Cheng, S., & Lin, K. (2016). Tailored educational supportive care
programme on sleep quality and psychological distress in patients with heart failure: A
randomised controlled trial. International Journal of Nursing Studies, 61, 219-229.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2016.07.002
*David, D., Britting, L., & Dalton, J. (2015). Cardiac acute care nurse practitioner and 30-day
readmission. The Journal of Cardiovascular Nursing, 30(3), 248-255.
doi:10.1097/JCN.0000000000000147
*de la Porte, P. B., Lok, D. A., van Veldhuisen, D. J., van Wijngaarden, J., Cornel, J. H.,
Zuithoff, N. A., ... Hoes, A. W. (2007). Added value of a physician-and-nurse-directed heart
failure clinic: results from the Deventer-Alkmaar heart failure study. Heart (British Cardiac
Society), 93(7), 819-825.
de Leon, P. P., & da Nóbrega, M. L. (2012). NURSING DIAGNOSIS IN HOSPITALIZED
CHILDREN USING NANDA-I: A CASE STUDY. Online Brazilian Journal of Nursing,
11(1), 68-77.
Del Sindaco, D., Pulignano, G., Minardi, G., Apostoli, A., Guerrieri, L., Rotoloni, M., …
Leggio F. (2007). Two-year outcome of a prospective controlled study of a disease
management pro-gramme for elderly patients with heart failure. Journal of Cardiovascular
Medicine, 8(5): 324–329. doi: 10.2459/JCM.0b013e32801164cb
Desai, T., & Ali, K. (2011). Practical issues in improving medical management of heart
failure in the elderly. British Journal of Cardiac Nursing, 6(12), 575-581.
Dickstein, K., Cohen-Solal, A., Filippatos, G., McMurray, J., Ponikowski, P., Poole-Wilson,
P., … Funck-Brentano, C. (2008). ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute
and chronic heart failure 2008: the Task Force for the diagnosis and treatment of acute and
chronic heart failure 2008 of the European Society of Cardiology. Developed in collaboration
Page 17
16
with the Heart Failure Association of the ESC (HFA) and endorsed by the European Society
of Intensive Care Medicine (ESICM). European Journal of Heart Failure, 10(10), 933-989.
Duffy, J. R., Hoskins, L. M., & Dudley-Brown, S. (2010). Improving outcomes for older
adults with heart failure: a randomized trial using a theory-guided nursing intervention.
Journal of Nursing Care Quality, 25(1), 56-64. doi:10.1097/NCQ.0b013e3181ad0fbd
Emanuel, L., Berwick, D., Conway, J., Combes, J., Hatlie, M., Leape, L., ... Walton, M.
(2008). What Exactly Is Patient Safety? Advances in Patient Safety: New Directions and
Alternative Approaches, 1, 19-36.
Florin, J. (2014). Omvårdnadsprocessen. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens
grunder: Ansvar och utveckling (2. uppl., s. 55-57). Lund: Studentlitteratur.
*Garin, N., Carballo, S., Gerstel, E., Lerch, R., Meyer, P., Zare, M., ... Perrier, A. (2012).
Inclusion into a heart failure critical pathway reduces the risk of death or readmission after
hospital discharge. European Journal of Internal Medicine, 23(8), 760-764.
doi:10.1016/j.ejim.2012.06.006
Harrison, G. Evans, M. M., Shaffer, A., & Romero, L. (2016). Treating a Patient
Experiencing an Acute Exacerbation of Chronic Heart Failure. MEDSURG Nursing, 25(4), 8-
10.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och kultur.
Krum, H., & Driscoll, A. (2013). Management of heart failure. The Medical Journal of
Australia, 199(5), 334-339. doi: 10.5694/mja12.10993
Kurashima, S., Kobayashi, K., Toyabe, S., & Akazawa, K. (2008). Accuracy and efficiency of
computer-aided nursing diagnosis. International Journal of Nursing Terminologies and
Classifications: The Official Journal of NANDA International, 19(3), 95-101.
doi:10.1111/j.1744-618X.2008.00088.x
Kwok, T., Lee, J., Woo, J., Lee, D. T., & Griffith, S. (2008). A randomized controlled trial of
a community nurse-supported hospital discharge programme in older patients with chronic
heart failure. Journal of Clinical Nursing, 17(1), 109-117. doi: 10.1111/j.1365-
2702.2007.01978.x
Lunney, M. (2008). Critical need to address accuracy of nurses’ diagnoses. Online Journal of
Issues in Nursing, 13(1). doi: 10.3912/OJIN.Vol13No01PPT06
MacInnes, J., & Walton, A. (2016). Self-care and improved outcomes: an intervention by
heart failure nurse specialists. British Journal of Cardiac Nursing, 11(2), 82-88.
doi:10.12968/bjca.2016.11.2.82
Maggioni, A. P., Dahlström, U., Filippatos, G., Chioncel, O., Crespo Leiro, M., Drozdz, J., ...
Tavazzi, L. (2013). EURObservational Research Programme: regional differences and 1-year
follow-up results of the Heart Failure Pilot Survey (ESC-HF Pilot). European Journal of
Heart Failure, 15(7), 808-817. doi:10.1093/eurjhf/hft050
Page 18
17
McAlister, F., Stewart, S., Ferrua, S., & McMurray, J. (2004). Multidisciplinary strategies for
the management of heart failure patients at high risk for admission: a systematic review of
randomized trials. Journal of The American College of Cardiology (JACC), 44(4), 810-819.
doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jacc.2004.05.055
McMurray, J., Adamopolous, S., Anker, S., Auricchio, A., Böhm, M., Dickstein, K., …
Zehier, A. (2012). ESC guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart
failure. American Journal of Heart Failure, 14(8), 803-869.
doi:http://dx.doi.org/eurjhf/hfs105.
Meleis, A. I. (2007). Theoretical Nursing: Development & Progress. (4th ed.). Philadelphia:
Lippincott, Williams and Wilkins.
Orem, D. E. (2001). Nursing: Concepts of Practice. (6th ed.). St. Louis, MO.: Mosby.
*Otsu, H., & Moriyama, M. (2011). Effectiveness of an educational self-management
program for outpatients with chronic heart failure. Japan Journal of Nursings Science, 8(2),
140-152. doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1742-7924.2010.00166.x
*Park, H., & Tucker, D. A. (2017). Capturing Key NANDA- I Nursing Diagnoses From
Actual Clinical Data for Patients With Heart Failure. International Journal of Nursing
Knowledge, 28(1), 30-36. doi:10.1111/2047-3095.12097
Perk, J., De Backer, G., Gohlke, H., Graham, I., Reyner, Z., Verschuren, M., … Wolpert, C.
(2012). European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice.
European Heart Journal, 33(13), 1635-1701. doi:https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehs092.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Ponikowski, P., Voors, A. A., Anker, S. D., Bueno, H., Cleland, J. F., Coats, A. S., ... van der
Meer, P. (2016). 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic
heart failure: The Task Force for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure
of the European Society of Cardiology (ESC)Developed with the special contribution of the
Heart Failure Association (HFA) of the ESC. European Heart Journal, 37(27), 2129-2200.
doi:10.1093/eurheartj/ehw128
Rondinini, L., Coceani, M., Borelli, G., Guideri, S., Chini, C., Frediani, M. R., ... Mariotti, R.
(2008). Survival and hospitalization in a nurse-led domiciliary intervention for elderly heart
failure patients. Journal of Cardiovascular Medicine, 9(5), 470-475.
doi:10.2459/JCM.0b013e3282f19350
Rosén, M. (2013). Evidens och evidensbaserad vård. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),
Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 201-217). Stockholm: Liber.
Ross, J. S., Chen, J., Lin, Z., Bueno, H., Curtis, J. P., Keenan, P. S., ... Krumholz, H. M.
(2010). Recent national trends in readmission rates after heart failure hospitalization.
Circulation. Heart Failure, 3(1), 97-103. doi:10.1161/CIRCHEARTFAILURE.109.885210
Page 19
18
Schoen, C., Davis, K., How, S. H., & Schoenbaum, S. C. (2006). U.S. health system
performance: a national scorecard. Health Affairs (Project Hope), 25(6), w457-w475. doi:
10.1377/hlthaff.25.w457
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Hämtad 15 februari, 2017, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 1 mars, 2017, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--
och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
*Sisk, J. E., Hebert, P. L., Horowitz, C. R., McLaughlin, M. A., Wang, J. J., & Chassin, M. R.
(2006). Effects of nurse management on the quality of heart failure care in minority
communities: a randomized trial. Annals of Internal Medicine, 145(4), 273-283.
*Smith, C. E., Piamjariyakul, U., Dalton, K. M., Russell, C., Wick, J., & Ellerbeck, E. F.
(2015). Nurse-Led Multidisciplinary Heart Failure Group Clinic Appointments. Journal of
Cardiovascular Nursing, 30(4), 25-34. doi:10.1097/JCN.0000000000000255
Socialstyrelsen (2009a). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2009b). Nationella indikationer för god vård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Strömberg, A., & Mårtensson, J. (2003). Gender differences in patients with heart failure.
European Journal of Cardiovascular Nursing, 2(1), 7-18. doi:10.1016/S1474-
5151(03)00002-1.
Talbäck, M., Stenbeck, M., Rosén, M., Barlow, L., & Glimelius, B. (2003). Cancer survival in
Sweden 1960-1998--developments across four decades. Acta Oncologica, 42(7), 637-659.
The Criteria Committee of the New York Heart Association, (1994). Nomenclature and
Criteria for Diagnosis of Diseases of the Heart and Great Vessels. (9th ed.). Boston: Little
Brown & Co.
van Walraven, C., Mamdani, M., Fang, J., & Austin, P. C. (2004). Continuity of care and
patient outcomes after hospital discharge. Journal of General Internal Medicine, 19(6), 624-
631. doi: 10.1111/j.1525-1497.2004.30082.x
*Wang, T., Huang, J., Ho, W., & Chiou, A. (2016). Effects of a supportive educational
nursing care programme on fatigue and quality of life in patients with heart failure: a
randomised controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(2), 157-167.
doi:10.1177/1474515115618567
Willman, A. (2013). Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I J. Leksell & M. Lepp
(Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 193–200). Stockholm: Liber.
Zarrinkoub, R., Wettermark, B., Wändell, P., Mejhert, M., Szulkin, R., Ljunggren, G., &
Kahan, T. (2013). The epidemiology of heart failure, based on data for 2.1 million inhabitants
in Sweden. European Journal of Heart Failure, 15(9), 995–1002. doi:10.1093/eurjhf/hft064
Page 20
Bilaga
1(1)
Bilagor
Bilaga 1, Sökmatris Databas Sökord Resultat
sökning
Urval 1
Lästa
titlar
Urval 2
Lästa
abstrakt
Urval 3
Artiklar i
fulltext
Urval 4
Artiklar för
granskning
Urval 5
Artiklar i
Studien
CINAHL
17-01-25
Kl: 16:00
1. (MH ”Nursing
Practice,
Evidence-
Based”)
8,984
2. (MH “Nursing
Care”)
17,675
3. (MH
“Cardiovascular
Nursing”)
2,547
4. (MH “Heart
Failure”)
27,847
5. 1 OR 2 OR 3 28,887
6. 4 AND 5 390
7. 6
Limiters:
Peer reviewed
English language
20060101 –
20170125
Exclude
MEDLINE
147 147 55 10 5 5
MEDLINE
17-01-25
Kl: 16:00
1. (MH
“Evidence-Based
Nursing”)
2,799
2. (MH
Evidence-Based
Practice”)
6,099
3. (MH “Nursing
Care”)
27,805
4. (MH
“Cardiovascular
Nursing”)
117
5. (MH “Heart
Failure”)
96,067
6. 1 OR 2 OR 3
OR 4
36,682
7. 5 AND 6 122
8. 7
Limiters:
English language
20060101 –
20170125
91 91 82 22 8 5
Page 21
Bilaga
1(10)
Bilaga 2, Artikelmatris
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Burke, K.,
Penston, H., &
Riley, J.
(2008). An
audit of
specialist
nurse
pharmacologic
al intervention
in chronic
heart failure.
British
Journal of
Cardiac
Nursing, 3(7),
301–308.
England
Att formellt
beskriva och
utvärdera
farmakologisk
behandling på
en etablerad
sjuksköterskel
edd klinik i
nordvästra
London.
Metod:
Kvantitativ retrospektiv studie.
Population: n= 77. Medelålder 73 år, 58 % män.
Patienter med hjärtsviktdiagnos på en specifik öppenvårdsklinik för
hjärtsvikt.
Inga valda kriterier användes i studien för att försäkra tillgång till
samtliga patienter med hjärtsvikt som vårdades av hjärtsvikt-
sjukskötersketeamet.
Urvalsförfarande:
Alla patienter inskrivna på hjärtsviktskliniken i London mellan oktober
och december 2006.
Bortfall: Ej aktuellt.
Datainsamling:
Strukturerade observationer via kodade patientjournaler.
Analysmetod:
Statistiska beräkningar och deskriptiv statistik.
Medelhög kvalité.
Styrkor: Validerade
mätmetoder.
Populationen
inkluderade ”alla”
med hjärtsvikt på
kliniken vid en viss
tid, inga
exklusionskriterier.
Svagheter: Kort studieperiod.
Sjuksköterskan auskulerade samtliga
patienter och lyssnade efter rassel i
lungorna samt iakttog generella ödem
hos patienten.
Sjuksköterskan utbildade patienterna
i egenvård med fokus på livsstil,
medicinering, kost, motion och
identifikation av symtom.
Läkemedel sjuksköterskan hanterade
var: ACE-hämmare, betablockerare
och diuretika.
Page 22
Bilaga
2(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Chang, Y.,
Chiou, A.,
Cheng, S., &
Lin, K.
(2016).
Tailored
educational
supportive
care
programme on
sleep quality
and
psychological
distress in
patients with
heart failure:
A randomised
controlled
trial.
International
Journal of
Nursing
Studies, 61,
219–229.
doi:10.1016/j.i
jnurstu.2016.0
7.002
Taiwan
Att undersöka
effekterna av
ett
skräddarsytt
stödjande
omvårdnadspr
ogram med
utbildning och
understödjand
e behandling
på
sömnstörninga
r
och psykiskt
lidande hos
patienter med
hjärtsvikt.
Metod:
Kvantitativ Randomiserad kontrollerad (RCT)-studie.
Inklusionskriterier:
Vuxna 20 år och äldre med en konstaterad hjärtsviktsdiagnos av
kardiolog, god mental status med förmåga att kommunicera och
samtycka till medverkan i studien och ha 5 poäng eller mer på Pittsburgh
Sleep Kvalitetsindex.
Exklusionskriterier:
Diagnos med cancer eller psykisk sjukdom, bodde på långvårdinrättning
eller blev inlagda på sjukhus inom en månad efter studiestart p.g.a.
hjärtsvikt.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Blockrandomisering till grupper.
Bortfall:
Externt bortfall: 52 deltagare.
Internt bortfall: 4 deltagare.
Interventionsgrupp:
n= 43. Medelålder 75 år, 32.6 % män.
Tolv veckors skräddarsytt utbildningsprogram med stödjande vård och
medföljande manuell video. Deltagarna fick tre uppföljningstillfällen
med sjuksköterska i hemmet och sex telefonuppföljningssamtal under de
tolv veckorna.
Kontrollgrupp:
n= 41. Medelålder 71 år, 48.8 % män.
Rutinmässig vård utan ytterligare utbildningssessioner eller
telefonuppföljning. Endast muntlig patientinstruktion och sammanfattad
information om egenvård.
Datainsamling:
Strukturerade observationer i form av intervju med enkäter och
självskattningsskalor.
Analysmetod:
Statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Bygger på en
pilotstudie.
Blindad studie med
poweranalys.
Validerade
mätinstument.
Likvärdiga grupper
vid baslinje.
En oberoende
person valde
block slumpmässigt
för att fastställa
tilldelningen av
varje
patient till
grupperna.
Svagheter:
Icke randomiserat
urval.
Skillnader i kön
mellan
interventions- och
kontrollgrupp.
Sjuksköterskan följde upp patienterna
utifrån utbildningsbehov. Fokus var
på egenvårdsstrategier med
läkemedelsbehandling, kost,
viktkontroller, blodtryckskontroll,
symtombehandling och tecken på
försämring i tillståndet ex. dyspné
eller ödem. Utbildning om
sömnhygien med strategier och
metoder för förbättrad sömnkvalitetet
var muskelavslappning, motion,
musik och aromaterapi.
Utbildningsmaterial som användes i
omvårdnadsarbetet var sömnmanual
och video.
Känslomässigt stöd. Råd till
problemlösning, uppmuntra att
uttrycka sina känslor.
Sjuksköterskan involverade även
familj och omgivning i omvårdnaden.
Sjuksköterskan iakttog och lyssnade
efter dyspné, brist på energi och
trötthet.
Läkemedel sjuksköterskan hanterade
var: betablockerare, diuretika, ACE-
hämmare.
Page 23
Bilaga
3(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
David, D.,
Britting, L., &
Dalton, J.
(2015).
Cardiac acute
care nurse
practitioner
and 30-day
readmission.
The Journal
Of
Cardiovascula
r Nursing,
30(3), 248-
255.
doi:10.1097/J
CN.00000000
00000147
USA
Att bedöma
om
sjuksköterskan
s medverkan i
ett medicinskt
team främjar
patienter som
vårdas på en
hjärtintensivvå
rdsavdelning.
Metod:
Kvantitativ retrospektiv studie med komparativ design.
Inklusionskriterier: ST, non- ST- segment eller hjärtsvikt som vårdades
på hjärtintensivvårds-teamet dec 2008-sep 2010.
Exklusionskriterier: Patienter inskrivna på andra avdelningar som inte
vårdades av hjärtintensivvårdsteamet.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Bortfall:
Ej aktuellt.
Interventionsgrupp:
n=109 Medelålder 69 år, 62.4 % män.
Behandlades av ett akut hjärtvårdsteam som inkluderade en
sjuksköterska.
Kontrollgrupp:
n=76 Medelålder 71 år, 65.8 % män.
Behandlades av ett akut hjärtvårdsteam utan sjuksköterska.
Datainsamling:
Strukturerade observationer via patientjournaler.
Analysmetod:
Deskriptiv statistik och statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Studien involverar
alla patienter inom
urvalskriterierna
vilket minskar
risken för
selektionsbias.
Likvärdiga grupper
vid baslinje.
Data granskades av
två forskare.
Bygger på en
pilotstudie.
Svagheter:
Icke randomiserat
urval.
Skillnader i antal
deltagare mellan
interventions- och
kontrollgrupp.
Sjuksköterskan samarbetade med
andra yrkesgrupper i vårdteamet för
att tidigt tillgodose patientens
vårdbehov. Sjuksköterskan utbildade
även patienterna angående
sjukdomstillstånd inom egenvård
inför utskrivning.
Efter utskrivning hade sjuksköterskan
en stödjande roll i form av kontakt
med familjemedlemmar och andra
vårdgivare samt uppföljning med
fokus på följsamhet till behandling,
läkemedel och symtomhantering.
Page 24
Bilaga
4(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
de la Porte, P.
B., Lok, D. A.,
van
Veldhuisen,
D. J., van
Wijngaarden,
J., Cornel, J.
H., Zuithoff,
N. A., & ...
Hoes, A. W.
(2007). Added
value of a
physician-and-
nurse-directed
heart failure
clinic: results
from the
Deventer-
Alkmaar heart
failure study.
Heart (British
Cardiac
Society),
93(7), 819-
825.
Nederländerna
Att fastställa
om intensivt
ingripande av
hjärtsviktutbil
dade läkare
och
sjuksköterskor
minskar
förekomsten
av
sjukhusvård,
förvärrad
hjärtsvikt
och/eller
mortalitet
samt förbättrar
funktionsstatu
s och
livskvalitet för
patienter med
hjärtsvikt med
NYHA klass
III eller IV.
Metod:
Kvantitativ RCT-studie.
Inklusionskriterier: Hjärtsvikt NYHA III eller IV, Fastställd
hjärtsviktsdiagnos, nedsatt vänsterkammarfunktion.
Exklusionskriterier: demens, psykisk sjukdom, boende på vårdhem, har
någon annan sjukdom än hjärtsvikt, patienter med förväntad överlevnad
som är mindre än ett år, deltagare i andra studier, pågående eller planerad
sjukhusvistelse och pågående eller planerad njurtransplantation.
Urvalsförfarande:
Randomiserat kontrollerat urval.
Bortfall:
Externt bortfall:
557 deltagare.
Internt bortfall:
0 deltagare
Interventionsgrupp:
n= 118. Medelålder 70 år, 66 % män.
Följdes upp vid nio tillfällen efter utskrivning av läkare och
sjuksköterska, i form av telefonkontakt och besök på hjärtsviktskliniken.
Patienterna skrev dagbok under studietiden.
Kontrollgrupp:
n= 122. Medelålder 71 år, 79 % män.
Erhöll avdelningens rutinmässiga vård som grundade sig i European
Society of Cardiology prevailing at that time (version 2001).
Datainsamling:
Fysiologiska mätinstrument och enkäter.
Analysmetod: Statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Blindad studie med
poweranalys.
Tydlig
bortfallsbeskrivning
och diskussion för
bias.
Inget internt bortfall
vilket stärker intern
validitet.
Svagheter:
Stort externt
bortfall.
Sjuksköterskan gav omfattande
muntlig och skriftlig utbildning vid
uppföljningstillfällena om
sjukdomen, medicinering, följsamhet
och eventuella biverkningar.
Rådgivning om saltreducerad kost
med vätskerestriktion, viktkontroll
och tidig upptäckt vid försämrad
hjärtsvikt ingick i utbildningen.
Sjuksköterskan gav även information
om när patienten ska ta kontakt med
sin vårdgivare samt betydelsen av
balans mellan fysisk träning och vila.
Sjuksköterskan involverade
patientens sociala och medicinska
omständigheter i omvårdnadsarbetet.
Sjuksköterskan hade ett nära
samarbete med läkaren och dietist.
Läkemedel sjuksköterskan hanterade
var: ACE-hämmare, betablockerare
och diuretika.
Page 25
Bilaga
5(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Garin, N.,
Carballo, S.,
Gerstel, E.,
Lerch, R.,
Meyer, P.,
Zare, M., & ...
Perrier, A.
(2012).
Inclusion into
a heart failure
critical
pathway
reduces the
risk of death
or readmission
after hospital
discharge.
European
Journal Of
Internal
Medicine,
23(8), 760-
764.
doi:10.1016/j.
ejim.2012.06.
006
Schweiz
Undersöka
riskförhålland
ena för
dödlighet och
återintagande
på sjukhus
inom 90 dagar
efter
utskrivning
vid
användande av
”Critical
Pathway”.
Metod:
Kvantitativ, retrospektiv kohortstudie.
Inklusionskriterier:
Dyspné och hjärtsvikt som huvudsaklig diagnos.
Exklusionskriterier:
NT-proBNP plasmanivåer på <300ng/L före behandling. Patienter i
behov av intensivvård.
Urvalsförfarande:
Patienter inskrivna på Geneves universitetssjukhus akutmottagning 2007
och 2009 med aktuella inklusions- och exklusionskriterier.
Bortfall:
Ej aktuellt.
Interventionsgrupp:
n= 151. Medelålder 79 år, 57 % män.
Behandlades med nya riktlinjer (Ctritical Pathway).
Kontrollgrupp:
n= 212. Medelålder 79 år, 58 % män.
Behandlades med sedvanlig vård.
Datainsamling:
Kontrollgruppens data samlades in genom granskning av
patientjournaler.
Interventionsgruppen följdes upp under sjukhustiden och 90 dagar efter
utskrivning.
Analysmetod: Statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Likvärdiga
studiegrupper vid
baslinje.
Svagheter:
Icke randomiserat
urval.
Skillnader i antal
deltagare mellan
interventions- och
kontrollgrupp.
Sjuksköterskan använde mätvärden
via medicinsk teknik som blodtryck,
puls, syresättning, diures,
lungauskulation samt elektrolyter,
NT-proBNP och njurfunktion genom
blodprover.
Utbildning med fokus på läkemedel
och följsamhet till behandling samt
dagligt vikt och fysisk aktivitet.
Omvårdnadsmaterial som användes
som hjälp var förklarande broschyr.
Läkemedel sjuksköterskan hanterade
var: ACE-hämmare, diuretika och
betablockerare.
Page 26
Bilaga
6(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Otsu, H., &
Moriyama, M.
(2011).
Effectiveness
of an
educational
self-
management
program for
outpatients
with chronic
heart failure.
Japan Journal
of Nursings
Science, 8(2),
140-152. doi:
http://dx.doi.o
rg/10.1111/j.1
742-
7924.2010.00
166.x.
Japan.
Att
tillhandahålla
ett
pedagogiskt
egenvårdsprog
ram för
öppenvårdspat
ienter med
kronisk
hjärtsvikt för
att förbättra
deras
sjukdomstillst
ånd.
Metod:
Kvantitativ RCT- studie.
Inklusionskriterier:
Kronisk hjärtsvikt, NYHA I – III, fysisk, mental och kognitiv förmåga
för fullständigt deltagande.
Exklusionskriterier:
Demens, psykisk sjukdom, långtidsvård och kritiskt eller terminalt
sjukdomstillstånd.
Urvalsförfarande:
Randomiserat kontrollerat urval.
Bortfall:
Externt bortfall: 28 deltagare.
Internt bortfall: 8 deltagare.
Interventionsgrupp:
n= 50. Medelålder 72 år, 63.3 % män.
Ingick i ett program med dagboksföring som i sessioner med
sjuksköterskan utvärderades. I mötet med sjuksköterskan fick patienterna
även information och stöttning i sjukdomstillstånd och behandling.
Kontrollgrupp:
n= 52. Medelålder 75 år, 63.8 % män. Behandlades med sedvanlig vård.
Datainsamling: samlades in under 6 månader via fysiska
undersökningar och självskattningsenkäter.
Analysmetod: Statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Likvärdiga grupper
vid baslinje.
Bestämd
poweranalys.
Svagheter:
Ej blindad studie.
Sjuksköterskan gav råd om egenvård
med fokus på rökavvänjning, salt-
och vätskerestriktioner, minskat
alkoholintag, läkemedelsbehandling,
aktivitet och motion samt hur
patienter kan hantera sjukdomsbilden
och olika känslor.
Sjuksköterskan använde mätvärden
via medicinsk teknik som blodtryck,
puls, vikt och iakttog och lyssnade
efter försämring av symtom
relaterade till hjärtsvikt (arytmier,
dyspné, dilation av halsvener,
kallsvettning, ödem, hosta och
andnöd).
Page 27
Bilaga
7(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Park, H., &
Tucker, D. A.
(2017).
Capturing Key
NANDA- I
Nursing
Diagnoses
From Actual
Clinical Data
for Patients
With Heart
Failure.
International
Journal of
Nursing
Knowledge,
28(1), 30-36.
doi:10.1111/2
047-
3095.12097
USA
Att identifiera
de vanligaste
omvårdnadsdi
agnoserna
med hjälp av
relaterade
faktorer och
symtom med
hjälp av
NANDA-I för
patienter med
hjärtsvikt.
Metod: Kvantitativ retrospektiv med deskriptiv design.
Inklusionskriterier: Patienter i alla åldrar oavsett kön eller etnicitet med hjärtsvikt som
primär diagnos.
Exklusionskriterier:
Framkom ej.
Urvalsförfarande: Stratifierat urval.
Studiegrupp n=272,
148 kvinnor med medelålder 78 år, 124 män med medelålder 73 år.
Åldersintervall 20-98år.
Bortfall:
Ej aktuellt.
Datainsamling:
Via avidentifierade patientjournaler och papper-baserade
omvårdnadsplaner med NANDA- omvårdnadsdiagnoser.
Analysmetod:
Statistiska beräkningar.
Medelhög kvalité
Styrkor:
Använder sig av
evidensbaserat
mätinstrument
(NANDA-I).
Svagheter:
Tidpunkt för
datainsamling
saknas.
Sjuksköterskan använde mätvärden
via medicinsk teknik som puls och
blodtryck samt lungauskulation.
Sjuksköterskan iakttog och lyssnade
efter arytmier, rassel i lungor, tryck
över bröstet, sporadiska andningsljud,
fatigue eller svaghet, smärta, ödem,
aptitlöshet, dyspné, förändrat
andningsmönster.
Page 28
Bilaga
8(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Sisk, J. E.,
Hebert, P. L.,
Horowitz, C.
R.,
McLaughlin,
M. A., Wang,
J. J., &
Chassin, M. R.
(2006).
Effects of
nurse
management
on the quality
of heart failure
care in
minority
communities:
a randomized
trial. Annals of
Internal
Medicine,
145(4), 273–
283.
USA
Att jämföra
effekterna av
sjuksköterskel
edda
interventioner
fokuserat på
särskilda
problem
kontra vanlig
omsorg bland
etniskt olika
patienter med
systolisk
dysfunktion i
öppenvården.
Metod:
Kvantitativ RCT-studie.
Inklusionskriterier:
Vuxna patienter över 18 år med dokumenterad systolisk dysfunktion,
vara engelsk- eller spansktalande, registrerade i en samhällsbostad vid
inskrivning och nuvarande patient i generell medicin, geriatrisk eller
kardiologisk klinik.
Exklusionskriterier:
Medicinska sjukdomstillstånd som förhindrade interaktion med
sjuksköterska som blindhet, dövhet eller kognitiv nedsättning.
Medicinska tillstånd som kräver individualiserad hantering som inte
ingår i standard protokoll, som graviditet, dialys eller terminalt skede.
Procedurer som korrigerar den systoliska funktionen, som
hjärttransplantation.
Urvalsförfarande:
Dator-randomiserat urval.
Bortfall:
Externt bortfall: 1149 deltagare
Internt bortfall: 0 deltagare
Interventionsgrupp:
n= 203. Medelålder 60 år, 55.2 % män.
Nära relation med sjuksköterskan genom möten på kliniken och
telefonkontakt med uppföljning, utbildning, rådgivning och stöd.
Deltagarna fick även enkäter angående deras kost mejlat från
sjuksköterskan.
Kontrollgrupp:
n= 203. Medelålder 59 år, 52.2 % män.
Sedvanlig vård enligt lagstadgade riktlinjer för omvårdnad av systolisk
dysfunktion.
Datainsamling:
Strukturerade observationer i form av intervjuer och enkäter.
Analysmetod:
Statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Blindad studie med
poweranalys.
Studiens inkluderar
mångkulturellt
deltagande och flera
olika vårdinstanser
vilket ger resultatet
ökad
generaliserbarhet.
Validerade
mätinstrument.
Inget internt
bortfall.
Svagheter:
Stort externt
bortfall.
Sjuksköterskan gav patienten
information om hjärtsvikt.
Sjuksköterskan gav rådgivning om
patientens egenvård angående daglig
viktregistrering, rökavvänjning, lågt
saltintag, begränsat alkoholintag och
följsamhet till läkemedelsbehandling.
Sjuksköterskan iakttog och lyssnade
efter symtom för bedömning av
eventuell försämring.
Sjuksköterskan identifierade
livsmedel som bidrog till högt
saltintag, gav förslag till alternativ
kost samt betonade förhållandet
mellan saltintag, vätska och symtom
som ex. andnöd för patienten med
hjärtsvikt.
Sjuksköterskan fungerade som en bro
mellan patient och läkare samt erbjöd
patienten sociala tjänster vid behov
som exempelvis hemsjukvård.
Material sjuksköterskan använde sig
av var ett utbildningshäfte.
Sjuksköterskan följde upp patienterna
med fokus på egenvård och
följsamhet till behandling.
Läkemedel sjuksköterskan hanterade
var: ACE-hämmare, betablockerare
och diuretika.
Page 29
Bilaga
9(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Smith, C. E.,
Piamjariyakul,
U., Dalton, K.
M., Russell,
C., Wick, J.,
& Ellerbeck,
E. F. (2015).
Nurse-Led
Multidisciplin
ary Heart
Failure Group
Clinic
Appointments.
Journal of
Cardiovascula
r Nursing,
30(4), 25-34.
doi:10.1097/J
CN.00000000
00000255
USA
Att (1)
beskriva
nyckeln till
egenvård och
vård av
hjärtsvikt
genom
integrerande
inlärningsstrat
egier i
interventionsg
rupper. (2)
beskriva
verktyg och
resurser som
används i
dessa kliniska
möten. (3)
Presentera ett
resultat som
stöder denna
person-
centrerade
intervention.
Metod:
Kvantitativ experimentell studie.
Inklusionskriterier:
Patienter inskrivna på sjukhuset med hjärtsvikt.
Exklusionskriterier:
Framkom ej.
Urvalsförfarande:
Randomiserat urval.
Bortfall:
Internt bortfall: Färre än 7 i varje grupp.
Interventionsgrupp:
n= 92. Medelålder 62 år, 62 % män. patienter fick utbildning i egenvår
av hjärtsvikt genom DVD samt gruppträffar för samtal om sin sjukdom i
sitt dagliga liv. I gruppträffarna ingick fyra vårdpersonaler: En
sjuksköterska i öppenvården, en specialistsjuksköterska i mental hälsa,
en dietist samt socialarbetare alla med erfarenhet inom hjärtsviktvård.
Kontrollgrupp:
n= 106. Medelålder 62 år, 62 % män. Patienter fick sedvanlig vård.
Datainsamling:
Data samlades in från 72 kliniska gruppträffar i form av
utvärderingsfomulär, egenvårdfärdigheter genom poängformulär,
livskvalitetsskattning samt hjärtsvikts-relaterad återinsjuknande under 12
månaders uppföljning.
Analysmetod:
Statistiska beräkningar.
Medelhög kvalité
Styrkor:
Granskare av
studiens resultat var
blindade.
Empiriskt
validerade metoder
och verktyg ingår i
interventionen.
Svagheter:
Otydlig inklusions-
och
exklusionskriterier
samt brister i
beskrivning av
grupperna vid
baslinje.
Sjuksköterskan utbildade patienterna
i egenvård med hjälp av DVD-film
och gruppträffar.
Patienter fick öva på att själv
upptäcka hjärtsviktssymtom,
egenvård och problemlösningar,
hantering av känslor.
Områden som togs upp i DVD-film
och gruppträffarna för att stärka
patienters egenvård var: Kunskap om
hälsa och stress, följsamhet till
läkemedelsbehandling, reducerat salt-
och vätskeintag, rökavvänjning,
motion och träning, andnödssymtom
samt samtal om patientens oro och
risk att drabbas av depression.
Omvårdnadsmaterial som
sjuksköterskan använde sig av var
DVD och gruppträffar samt
checklista för egenvård.
Sjuksköterskan iakttog och lyssnade
efter andnöd, arytmier, benkramper,
hosta, aptitlöshet, illamående, ödem,
trötthet, yrsel, synkope och smärta.
Page 30
Bilaga
10(10)
Artikel Syfte Metod och ev. design
Värdering Resultat
Wang, T.,
Huang, J., Ho,
W., & Chiou,
A. (2016).
Effects of a
supportive
educational
nursing care
programme on
fatigue and
quality of life
in patients
with heart
failure: a
randomised
controlled
trial.
European
Journal of
Cardiovascula
r Nursing,
15(2), 157–
167.
doi:10.1177/1
47451511561
8567
Taiwan
Att undersöka
effekterna av
ett stödjande
utbildningspro
gram för
omvårdnad av
trötthet och
livskvalitet för
patienter med
hjärtsvikt.
Metod:
Kvantitativ RCT-studie med longitudinell design.
Inklusionskriterier:
Diagnostiserad med hjärtsvikt, NYHA funktionsklassificering I-IV av
kardiolog, god mental status och kommunikationsförmåga på mandarin
eller taiwanesiska och samtycka till deltagande i studien.
Exklusionskriterier:
Människor som var sängliggande och beroende av andra eller hade en
diagnos med depression eller psykisk sjukdom.
Urvalsförfarande:
Bekvämlighetsurval.
Bortfall:
Externt bortfall: 4 deltagare.
Internt bortfall: 22 deltagare.
Interventionsgrupp:
n= 47. Medelålder 63 år, 70,2 % män.
Tolvveckors pedagogiskt stödjande omvårdnadsprogram som hölls av en
erfaren sjuksköterska.
Programmet bestod av tre delar: bedömning och bevakning av
trötthetssymptom, utbildning i hantering av trötthet och utvärdering.
Deltagarna träffade sjuksköterskan för utbildning och rådgivning vid fyra
tillfällen, vid utskrivning och vecka 4, 8 och 12.
Kontrollgrupp:
n= 45. Medelålder 68 år, 53.3 % män.
Rutinmässig omvårdnad vilket innefattar skriftligt material och muntlig
utbildning av sjuksköterska på hjärtavdelningen vid första och tredje
veckan efter utskrivning. Sjuksköterskan gav muntlig utbildning om
egenvård av hjärtsvikt genom två telefonintervjuer.
Datainsamling:
Intervjuer och enkäter.
Analysmetod: Statistiska beräkningar.
Hög kvalité
Styrkor:
Blindad studie med
poweranalys.
Bygger på en
pilotstudie.
Likvärdiga grupper
vid baslinje.
Validerade
mätinstrument.
Svagheter:
Bekvämlighetsurval
.
Sjuksköterskan gav anpassad
utbildning, egenvårdsrådgivning och
känslomässigt stöd samt strävade
efter att förbättra patientens
problemlösningsförmåga.
Sjuksköterskan iakttog patientens
trötthet och gav information samt
egenvårdsrådgivning som handlade
om: god nutrition, följsamhet till
läkemedelsbehandling, regelbunden
motion och aktivitet, spara energi
genom att planera dagen och sträva
efter balans mellan vila och aktivitet.
Sjuksköterskan gav känslomässigt
stöd, uppmuntrade patienten att
uttrycka sina känslor, lyssnade aktivt
till patientens svar samt lugnade och
gav stöd i sjukdomstillståndet.
Sjuksköterskan identifierade
patientens sociala nätverk och familj.
Omvårdnadsmaterial som
sjuksköterskan använde sig av var
informationsbroschyr.
Patienterna fick uppföljning av
sjuksköterska med fokus på
patientens allmäntillstånd.