OM HUR BILDER SKAPAS NYBRO - PUKEBERGPukeberg. Det kan vara trögt att förankra stora idéer men man blir ingen bra entreprenör och konstnär om man inte möter motstånd. Utan motstånd

LOKAL KULTUREN SEMINARIESERIE

16RAPPORT

LOKAL KULTUR är ettprogramområde inomStiftelsen framtidens kultur.

Bilden av en platsBILDEN AV EN PLATS -OM HUR BILDER SKAPASOCH FÖRÄNDRAS10 - 11 mars 2006NYBRO - PUKEBERG

Pukeberg - ett expanderande kulturområde.

Din och min bild…

…av en plats är inte alltidlika. Vi har ofta olika bilderav den ort vi bor på, äruppväxta i eller ska besöka.Den bild som förekommer ireklamen är den som någonvill att vi ska ha - en positivbild. Men omvärlden kanskehar en annan uppfattning.Platsens image överens-stämmer då inte med profilen.Och om självbilden inte hellerär densamma som varu-märket. Vad händer då?

Och vad händer om jag bori Glasriket men inte är ettdugg intresserad av glas?Eller om jag bor i Hälsinglandmen inte gillar gamla gårdar?

Får jag plats då?Bilder kan vara inklude-

rande eller uteslutande.Att kulturens aktörer tillhör

de som har stora möjligheteratt påverka bilden av en platsär sant och det innebär sam-tidigt ett ansvar som vi måsteförhålla oss till. Vilka bilderförmedlar vi i våra konst-närliga uttryck och vilken rollspelar vi i den lokala pro-fileringen?

Lasse Ernst

En kulturnäringsrik mötesplats har skapats

Denna gång är temat Bilden av enplats och eftersom det allt oftare talasom hur viktiga de kulturella aktivite-terna är för en bygds profilering, gickvi på djupet och funderade på hur dettaimageskapande arbete i praktiken görs.Hur bilden kan inkludera ellerexkludera – välkomna eller avvisa. Omdet är en styrka för en plats att ha entydlig bild av vem man är och vad manär bra på. Samtidigt som öppenhetinför förändring och nya influenser ären förutsättning för utveckling.

Att platsen denna gång är Pukeberg äringen slump. Pukebergs kulturhistoriabörjar år 1871 då glasbruket grundadesav glasblåsmästaren C. W. Nyström.Glasbruket är Sveriges äldsta och ett avde mest välbevarade glasbruken.

Då arbetade här hela familjer och i enutställning på området blickar historienstidevarv ner på oss och vittnar om den

nioårige pojken som tillsammans med sinfar och farfar arbetade i hyttan.

Glasbruket är i allra högsta gradverksamt idag och har vuxit sig berömtgenom åren med många kända formgivarei frontlinjen.

För några år sedan flyttade Design-högskolan till Pukebergsområdet ochArkivet för Svensk Formgivning invigdeshösten 2005. En ny konsthall som delasav Nybro konstförening och Arkivet förSvensk Formgivning finns också påområdet samt nio ateljéer, somkommunen låtit bygga till förfogande förkonstnärer från trakten och förkulturskolan.

Pukeberg signalerar en väl genomtänktprofil. Bilden av platsen är tydlig.

Gunilla Kindstrand är vår moderator ochhon leder oss i de frågor och funderingarsom behandlas under dessa två dagar.

Historien och visionen- Det finns tre typer av kunskapsvägar; den vetenskapliga

den konstnärliga och så erfarenheten.Den beprövade och konstnärliga vägen är jätteviktig för

alla lokala kulturer, inleder Magnus Silfverhielm, arkitektoch engagerad i utvecklingsprojekt.

Med sitt engage-mang att arbeta med både det stora ochlilla, lokala och globala har han med djärv och samtidigtvarsam hand varit med och satt Pukebergs nya profil.Magnus känner vi tidigare från bl.a. Grythyttansframväxande och nu senast Formens Hus i Hällefors.

Magnus menar att vi måste förstå historien för att kunnagå vidare. Utan kunskap är man rädd.

– Platsens själ är alltid unik. Man måste gilla läget i denlokala kulturen, man måste förstå den.

- Kryper man inte under skinnet på beställaren och denlokala kulturen kommer man inte nära. Man måste sestrategierna i designprocesserna. Idéer är inte svårt att hautan den riktigt stora utmaningen är att komma nära ochlära känna. – Arkitektur är att bygga bilden av oss själva– arkitekter eller formgivare är bara tjänare av sin tid.Arkitektur är ingen fri konst.

Grythyttan har galenskapen vilket kan ge mod tillPukeberg. Det kan vara trögt att förankra stora idéer menman blir ingen bra entreprenör och konstnär om man intemöter motstånd. Utan motstånd tänks inga nya tankar.

- Mitt synsätt är att konservatism visar på rädsla ochotrygghet. Att förmedla nya vägar till förståelse det är detsom är kunskap. Det är utmaningen. Det är svårt att vändapå konventionella föreställningar. Utvecklingens nyckelligger i att våga och tillåta sig se förutsättningar. Pukebergför en fantastisk tradition framåt i nytänkande. Och härfinns faktiskt inga motsättningar från något håll.

- Det handlar om att känna sig trygg. Centrum är där jagär. Sverige är ett land uppbyggt av fantastisk kunskap.

Kulturens hållplatser– Ekonomisering av kulturen blir allt vanligare. I alla

regionala utvecklingsprogram nämner man kulturen somutvecklingsfaktor. Skillnaden från förr är att vi har entydligare vardagskultur idag, säger Lars Aronsson,professor på Baltic Business School – Högskolan i Kalmar.

– Dagens samhälle präglas av kulturell ekonomi. Vijobbar strategiskt med platsutveckling,platsmarknadföring och platsvarumärken. Samma sakgäller också varor och tjänster. Vi jobbar hårt medsymbolvärden som i första hand är riktat till hjärtat ochsen till hjärnan. Hela vår konsumtion är en mix av kulturellekonomi. Marknadsföring av platser har precis sammalogik som hur vi marknadsför varor och tjänster. Kulturellekonomi skulle kunna förklaras som en mix mellanproduktionskultur och konsumtionskultur.

Platsens särart används allt mera i marknadsföringen,även av företag. Här har globaliseringen snarare stärktdet lokala profileringsbehovet.

Vilken bild som dominerar är beroende av vem som harmakten – tänkesättet. De bofasta vill ha och fäster mestvikt vid: innehåll, natur och kultur, näringar och tillgångtill sociala mötesplatser.

Turister vill ha och värderar mest attraktivitet ochtillgänglighet. De kräver en mer marknadsanpassad miljö.- Man kan tala om Platsen som de bofastas vardagsrumoch Destinationen som en plats att besökas av turister.

Alla har inte samma bild av en plats och detta bör mannog acceptera som något nödvändigt och bra.

Vem har makten att bestämma vilken bild som ska gälla?Är bilden representativ?Kan en bild cementera en uppfattning?Är bilder exkluderande och inkluderande?

Platsutvecklarna är idag medvetna om varumärken ocharbetar aktivt med symboler och särdrag. Hur man arbetarmed nyetablering av företag, turismstrategier ochinvesteringar avgör om man kan bli en hållplats i denglobala ekonomin. Det gäller att få folk att stanna ochåtervända, att investera och konsumera.

Barbro Hedenmalm, kulturskreterare i Nybro kommun,säger att det kan vara jobbigt att bo i ett varumärke, attleva upp till och låta sig identifieras med platsens profil.

Kanske är det de anonyma som är vinnare i längden.

Christer Olsson, Division Regionutveckling påLandstinget Västmanland säger att Richard Florida menaratt endast 30% av människors kreativitet styr 100% avutvecklingen. Lyssnar vi på fler människor kan vi lyftalandet.

Magnus Silfverhielm

Kulturen vävd i linneDick Johansson, tredje generationens ägare till

familjeföretaget Klässbols linneväveri berättar för oss omKlässbols historia och utveckling. Det är en varmberättelse som börjar med hans farfar Hjalmar för drygt90 år sedan. Hjalmar grundade företaget och det har sedangått i generation fram till idag då Dicks egen son tagitöver VD-posten - arvet går vidare i fjärde generationen.

Man levererar linne till alla svenska och norskaambassader över hela världen. Sedan 1991 tillverkar mande speciella linnedukarna och servetterna tillNobelmiddagen. Farfar Hjalmars mönster finns kvar iproduktion än i dag men man arbetar även med andraetablerade designers.

- Idag har vi 80 000 besökare om året till vår lilla byKlässbol. Detta har inneburit att nya invånare, verk-samheter och företag etablerat sig i bygden t. ex.tennsmide, keramik och även hotell.

Vi har ett gott samarbete med kommunen, vi har skapat”destination 60°/12°” vilket visar vår plats på jorden ilongitud och latitud. Vi har ett bra förhållande till allamyndigheter och vi ser till att förvalta det.

Klässbols linneväveri är ett exempel på hur ett företagmed konstnärlig och kulturell bas kan göra en liten by iVärmland berömd över hela världen.

Bilden av Klässbol kommuniceras genom linnedukar ochlinnegardiner.

Geografisk imagologiPia Sillanpää har sitt förflutna i försäkringsbranschen

och som utredare av motorcykelolyckor blev hon nyfikenpå varför man åker dit man åker. Pia arbetar idag somforskare och har sin bas på Mittuniversitetet i Östersund.Det område som intresserar henne mest är GeografiskImagologi.

– Bilden av en plats är som en organism, den lever iständig utveckling och omvandling den är också som ettpussel som består av en mängd delar som påverkarvarandra och som tillsammans skapar en större helhet.

– Skönlitteraturen har också en inverkan på platsen.Bilden som ges kan bygga på fiktiva fakta. Jan Gulliousromanserie om riddaren Arn och Mikael Niemis”Populärmusik från Vittula”, dessa berättelser utspelar sigi Västergötland respektive Pajala. Båda platser är idagstora turistmål för läsare av böckerna. Människor dras tilldessa platser och för många är berättelserna levande.Lokalt drar man nytta av detta och lyfter fram berättelsernasom sin profil i marknadsföringen.

För att förstå detta resefenomen så måste det sättas in iett större historiskt, kulturellt och sociologiskt samman-hang. Detta mot hur vi själva fungerar och vad vi har förkulturell bakgrund, våra värderingar och traditioner. Piautgår i sin analys från att det är vår bild av omvärldensom styr hur vi agerar. Det är en komplicerad processsom ligger bakom uppkomsten av en bild av en geografiskplats.

Magical Mystery TourLars Kaijser är etnolog på Stockholms universitet har

bl.a. forskat kring fenomenet Liverpool ochBeatlesturismen.

En gång i tiden var Liverpool ett centrum för emigranterpå väg till Amerika. Men under 1900-talet lades industrierner och man förlorade 30% av befolkningen. I början av1980-talet förknippades staden med upplopp och bråk.

Den negativa trenden måste vändas och staden haderedan sitt givna varumärke och idag, 20 år senare, ärLiverpool synonymt med the Beatles. Det var härbandmedlemmarna växte upp och staden är idag ett tydligtexempel på hur man utnyttjar en kulturell företeelse närman väljer hur man ska marknadsföra en plats. FlygplatsenJohn Lennon Airport med sin slogan ”above us only sky”,stadens egen slogan “Let it be Liverpool” och den kändabussrundturen ”the Magical Mystery Tour” som tar medBeatlesresenären på en guidad tripp i Beatles fotspår, ärbara några av en rad exempel på detta.

Om man väljer att åka med ”the Magic Mystery Tour”blir några av anhalterna busshållplatsen Penny Lane,Lennons barnhem vid Strawberry Fields och den gamlarockklubben Cavern Club där Beatles en gång blevupptäckta. Cavern Club är idag ett stort köpcentra medpubar och restauranger (namngivna efter Beatles).

Man skapar en berättelsevärld där Liverpool framställssom det goda klassamhället och man använder nyckelordsom nostalgi och trygghet. Guidens egna erfarenheterspelar en stor roll och det är ingen slump att chaufförenråkar vara jämngammal men Beatlarna och att hans hustrugick i samma klass som Ringo Star. Exemplen är otaligamen det intressanta är vad bilderna som ges egentligenhandlar om, menar Lars och fortsätter, det handlar omBeatles goda historia. Liverpools goda fiktiva historia.En stad som formar sådana stjärnor måste inneha mångagoda förtecken.

Beatles har blivit en stor del av Liverpools kulturarvoch detta har resulterat i att antalet besökare per år ökatenormt och under 90-talet såldes fler skivor av bandet änvad det gjordes under storhetstiden på 60-talet. Så sentsom i höstas kom ett tiotal böcker ut om The Beatles.Ämnet verkar outtömligt.

Lars Kaijser

anmälan / information

Lasse Ernst och Anie EdéusLOKAL KULTUR / EUREKA

Vickleby bygata 12386 93 FärjestadenTel: 0485 - 366 60

[email protected]/lokalkul

Seminarieserien fortsätterBRÖD OCH SKÅDESPEL -OM BERÄTTELSEN OCH RUMMETÅkerby Skulpturpark & Stadra Sommarscenden 19-20 maj, 2006.Mer Information om detta och kommandeseminarier och aktiviteter inom LOKAL KULTURfinner du på www.framtidenskultur.se/lokalkul

Från Glasbruktill Kulturbruk

Ett samtal mellan Barbro Hedenmalm, kulturchef iNybro kommun, Lena Rahoult, chef för Arkivet förSvensk Formgivning, Henriette Koblanck, rektor förDesignhögskolan, Maria Agestam, ansvarig för kulturoch designfrågor på Regionförbundet i Kalmar län, Nils-Erik ”Pigge” Gustavsson, Kommunchef i Nybro, AndrisNolendorfs, ägare av Pukeberg samt Marcus Åkessonoch Ellen Ehk, konstnärer som nappat på kommunenateljéerbjudande i Pukeberg.

- För kommunens del betyder satsningarna i områdetmycket, säger Barbro Hedenmalm.

- Vi ser detta som ett framgångskoncept. Hela områdetfungerar som en katalysator för kulturen i Nybro. Förutkunde vi bara hänvisa till biblioteket.

Henriette Koblanck ser bara fördelar med att manplacerat Desighögskolan här.

- Platsens identitet tillsammans med litenheten skaparen kultur i sig självt. Kunskapsområdet är glasriket. Skaman snabbt bygga upp en identitet då är litenheten enfördel. Utländska studenter tycker att platsen miljö ärkreativ och det är lätt att känna sig hemma.

Andris Nolendorfs vars företag äger området ser storamöjligheter för de olika aktörerna.

- Projektet att utveckla Pukebergsområdet startade i enworkshop. hela projektet bygger på allas intresse att skapaoch samarbeta.

Ellen Ehk är en av konstnärerna som flyttat in i denybyggda ateljéerna på området

- Dilemmat är att man vill vara i händelsernas centrumsamtidigt som man vill ha naturen och miljön. Pukebergär jackpot tycker jag. Här finns människor, rörelse. Detfanns inga unga konstnärer här förut. Nu kan vi mötasoch även möta eleverna inom Kulturskolan.

Drömmarnas HusJag är en helt vanlig kulturarbetare inleder Lotta

Lundgren, verksamhetsledare för Drömmarnas Hus istadsdelen Rosengård i Malmö. Det började 1985 medett sommarjobb – sommarlek/teater för barn på Rosengård.

Lotta var inte direkt positiv till en början för hon sommånga andra var färgad av fördomar kring Malmös förort.Med en teaterkärra rullandes efter sig och blåsande i entrumpet gjorde hon sitt intåg på Rosengårds gator.Fördomarna byttes snabbt ut efter mötet med invånarnaoch glad över sina nya erfarenheter blev det till denroligaste sommaren hon varit med om.

Tillsammans med sex andra ”galna” personer startadeLotta Teater-X. De fick sin fasta samlingslokal i Herr-gården på Rosengård. Föreställningen Benny Boxarenblev genombrottet och Teater-X hade en stark önskan omatt personer från BRIS, polis, skola och kommun på etteller annat sätt skulle ingå i produktionen och alla tackadeja. Det blev en brokig ensemble med poliser, politiker,rektorer, ungdomar och invånare. 800 personer i publikenx 11 föreställningar, det var fullsatt hela tiden!

Så småningom upplät kommunen hela Herrgården, manrenoverade och byggde ut och det blev starten förDrömmarnas Hus som idag är ett ”multihus” med envarierande verksamhet som ger ungdomarna hopp ochframtidstro. Drömmarnas Hus har på ett påtagligt sättpåverkat bilden av Rosengård, både bland de egnainvånarna och bland de som bor på annat håll. Bilden avRosengård är inte enhetlig. Men vilket område har en ochrätt bild?

Arbetet med Drömmarnas Hus har varit framgångsriktoch nyligen överlämnade Lotta slutdokumentet frånAuktionsgruppen för Barnkultur där hon varit ordförande.Detta dokument kan komma att ligga till grund förBarnkulturåret 2007 och vår framtida syn på kultur ochbarn.

Lotta Lundgren

”Hur ska vi få bättre livsmedel om vi inteodlar kunskapen”.

Magnus Silfverhielm

citatet