”Öfvertygelsen om en lycklig framtid” – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den historiska basen för diskursiv demokrati och civilsamhället

Öfvertygelsen om en lycklig framtid? – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den historiska basen för

diskursiv demokrati och civilsamhället

Öfvertygelsen om en lycklig framtid? – frivillig förening i Sverige omkring 1800, den historiska basen för

diskursiv demokrati och civilsamhället

Andreas Önnerfors

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet

[email protected]

Andreas Önnerfors

Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet

[email protected]

Inskränkning av föreningsfrihetenInskränkning av föreningsfriheten

Kungörelse 26/3 1803 Ordenssällskap skall deklarera

sin existens under hot om vite eller upplösning

emot “moral, religion, samhällsordning”?

åläggs att insända uppgifter om verksamhet, i synnerhet evtl. edsförbindelser

myndigheterna skall få oinskränkt tillträde

Kungörelse 26/3 1803 Ordenssällskap skall deklarera

sin existens under hot om vite eller upplösning

emot “moral, religion, samhällsordning”?

åläggs att insända uppgifter om verksamhet, i synnerhet evtl. edsförbindelser

myndigheterna skall få oinskränkt tillträde

Pro Lantura, Karlstad

Narcissaner Orden, Stockholm

HuvudtesenHuvudtesen I sällskapen internaliseras genom

performativ inlärningsetik ett diskursivt kapital som består av centrala begrepp i den politiska diskursen

Utåtriktade sociala och kulturella insatser skapar ett spänningsförhållande mellan stat och frivillig / civilsamhällelig organisation

mellan 1800-1850 vandrar begreppen in i det politiska språket (“sadelpeioden”)

det diskursiva kapitalet kan mobiliseras i interaktionen mellan medborgare och stat

=> en i det sociala aktörskapet lokaliserad idéhistoria

I sällskapen internaliseras genom performativ inlärningsetik ett diskursivt kapital som består av centrala begrepp i den politiska diskursen

Utåtriktade sociala och kulturella insatser skapar ett spänningsförhållande mellan stat och frivillig / civilsamhällelig organisation

mellan 1800-1850 vandrar begreppen in i det politiska språket (“sadelpeioden”)

det diskursiva kapitalet kan mobiliseras i interaktionen mellan medborgare och stat

=> en i det sociala aktörskapet lokaliserad idéhistoria