Nytt lokalt vårdprogram Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur höftfraktur Vårdkedjedagar 14 och Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011 15 september 2011
Jan 12, 2016
Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur Nytt lokalt vårdprogram höftfraktur
Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011Vårdkedjedagar 14 och 15 september 2011
Program, 14 och 15/9 2011Program, 14 och 15/9 2011
13.30-13.45 Presentation av arbetsgruppen och av dagen
13.45-14.30 Presentation av vårdprogrammet
15.00-15.30 Kaffe
15.30-16.15 Fortsatt presentation av vårdprogrammet Rikshöft
Kvalitetsutveckling
16.15-16.30 Frågor och reflektion
16.30- Avslutning
Uppdrag från Vårdpolicygruppen, VårdsamverkanUppdrag från Vårdpolicygruppen, Vårdsamverkan
Arbetsgruppen för samverkan kring vårdpolicy
Per Angesjö, Primärvården Skaraborg, ordförande Anette Persson, Primärvården Skaraborg, sekreterare Ulf Nyberg, Skaraborgs Sjukhus Elisabeth Rylander, Skaraborgs Sjukhus Marga Brisman, Skaraborgs Sjukhus Bo Rylander, Primärvården Skaraborg Birgit Bårring, Skaraborgs Kommunalförbund Jessica Karlgren, Skaraborgs Kommunalförbund Helene Sandqvist-Benjaminsson, Skaraborgs Kommunalförbund
MedborgarperspektivMedborgarperspektiv
Politikermedverkan syftar till att se hälso- och sjukvården ur ett
medborgarperspektiv där befolkningens sjukvårdsbehov blir styrande
och vägledande för tilldelning av resurser respektive prioritering
Detta syftar även till att stärka medborgarnas/patienternas ställning och
medverkan i vården. Programarbetet utgör också en plattform för
ökat engagemang hos förtroendevalda och utvecklar dialogen mellan
politiker på olika nivåer
Arbetsgrupp Arbetsgrupp Anneli Andersson, enhetschef GOA KSS Cecilia Bawelin, sjukgymnast Tidaholms kommun/Ann-Kristin Andrén, MAR Tibro
kommun Kajsa Brenden, sjukgymnast KSS Linnéa Hultmark, Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Ulla Johansson, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Yvonne Johansson, förbättringsledare SkaS, ordförande Lars-Åke Kristoffersson, distriktsläkare och vårdcentralschef Stenstorps vårdcentral Kristina Malmgren, verksamhetsutvecklare SIL Ulf Nyberg, överläkare ortopedi och verksamhetschef ortopedi SkaS/chefsläkare
SkaS Marita Oldén, MAS/sjuksköterska Grästorps kommun Anette Ohlin Johansson, planeringsledare Hälso- och sjukvårdskansliet Carina Strand, arbetsterapeut KSS
SyfteSyfte
Vårdprogrammet syftar till att optimera vården
för patienter med höftfraktur genom
information och belysning av vårdkedjan
tillsammans med ökad samverkan mellan
olika vårdaktörer och ökad kunskap om olika
yrkeskategoriers kompetenser
Processöversikt SIPOC Nuläge 2010Processöversikt SIPOC Nuläge 2010Patient med höftfrakturPatient med höftfraktur
Leverantör Input Process Output Kund
Att vårda patient Att vårda patient med höftfrakturmed höftfraktur SäBo
Korttidsplats
Hemmet
Alla åldrar
Återgått till tidigareADL-funktion
Ej återgått tilltidigare ADL-
funktion
Förbättrad ADL-funktion jämfört
med tidigare
Patienter Närstående
Preoperativ bedömning
Operation genomförs
Postoperativ vård
Fall- och frakturförebyggande åtgärder
BefolkningenBeställarna
Rehabiliterings-åtgärder
Brutit höften
Behov av operation
Åtgärder prehospitalt
Vårdprogrammet, innehållVårdprogrammet, innehåll1. Sammanfattning
2. Innehållsförteckning
3. Inledning
- Definitioner
- Avgränsningar
- Syfte med vårdprogrammet
- Historik
4. Diagnostik
5. Behandling
- Vård innan operation
Skaraborg - Specifik omvårdnad innan operation
- Operativ behandling av frakturen
- Rehabilitering och vård efter operationen
Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation
6. Förebyggande åtgärder
- Riskfaktorer för osteoporos och höftfraktur
- Förebyggande åtgärder vid osteoporos och höftfraktur
Skaraborg – förebyggande åtgärder vid osteoporos
- Förebyggande åtgärder vid fall och fallskador
Skaraborg – förebyggande åtgärder vid fall och fallskador
Vårdprogrammet, innehållVårdprogrammet, innehåll
7. Rekommendation för sjukskrivning
8. Vårdkedjan
9. Mål för omhändertagande av patienter med höftfraktur
10. Uppföljning/utvärdering
11. Kvalitetsutveckling
12. Implementering
13. Fortbildningsinsatser
14. Närstående
15. Medborgarperspektiv
Referenser
Bilagor
Processöversikt, SIPOC Bilaga 1
SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnarie/Pfeiffer test Bilaga 2
Modifierad Nortonskala Bilaga 3
Kortversion vårdprogrammet, innehållKortversion vårdprogrammet, innehåll
I föreliggande kortversion av det lokala vårdprogrammet för patienter med höftfraktur redovisas
symtom på en höftfraktur och de aktiviteter som görs av personal vid ambulansen,
akutmottagningarna och vårdavdelningarna på Skaraborgs Sjukhus samt av vårdpersonal i
kommuner och primärvård i Skaraborg när en patient drabbats av en höftfraktur. För bakgrund
och utförligare beskrivning hänvisas till det fullständiga lokala vårdprogrammet.
Diagnostik – Symtom på en höftfrakturDiagnostik – Symtom på en höftfraktur
Skaraborg – Specifik omvårdnad innan operationSkaraborg – Specifik omvårdnad innan operation
Skaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operationSkaraborg - Specifik omvårdnad och rehabilitering efter operation
Rehabiliteringsåtgärder på sjukhuset och i kommun/primärvårdRehabiliteringsåtgärder på sjukhuset och i kommun/primärvård
Förebyggande åtgärderFörebyggande åtgärder
Vårdkedjan Vårdkedjan
Närstående Närstående
Var finns vårdprogrammet?Var finns vårdprogrammet?
http://www.vardsamverkanskaraborg.se
Rubrik: Vårdpolicy – Lokala vårdprogram
http://www.vardsamverkanskaraborg.se/sv/Vardsamverkan-Skaraborg/Vardpolicy/Vardpolicy/Organisatoriska-vardprogram/
Helga 86 år Helga 86 år Frideborg 88 årFrideborg 88 år
HöftfrakturerHöftfrakturer
Lårbenshals
Lårbensskaft
Cervikal fraktur – genom själva lårbenshalsen
Trochantär fraktur – genom övre lårbenets benutskott där musklerna fäster
Källa: http://www.1177.se/allakapitel.asp?CategoryID=28198
Indelning av Indelning av höftfrakturerhöftfrakturer och operationsmetoder och operationsmetoder
Illustration: Roland Rusch läkare ortopedi KSS.Källa: SkaS (2007). Höftfraktur. Information till patient och närstående. Informationsbroschyr framtagen på KSS
Ca 56% Ca 36% Ca 8%
HöftfrakturerHöftfrakturer
Ca 70 % kvinnor, viss ökning män. Multisjuka, nedsatt kognitiv förmåga
Ökad dödlighet: 10-15% första året, studie: 76 % inom två år fr.a. män med flera sjukdomar, grav kognitiv nedsättning
Samtidiga sjukdomar, nutritionsläget, äldres svårighet med plötslig anpassning till ny miljö kan bidra till förvirring och snabb försämring av AT
Ca 18000 patienter/år i Sverige: 3500 i VGR
Största diagnosgruppen ortopedi: > hälften av alla frakturrelaterade direkta vårdkostnader, ca 25% av ortopedins vårdplatser
Samhällskostnad: ca 200 000:-/person första året efter frakturen. Totalt ca 2,3 miljarder SEK/år
Initierar ofta ett stort vårdbehov
Förbättrade behandlingsmetoder, multidisciplinära vårdprogram, aktiv rehabilitering förbättrar prognosen
Höftfrakturer: Orsaker/Riskfaktorer Höftfrakturer: Orsaker/Riskfaktorer
Riskfaktorer Hög ålder Låg bentäthet Tidigare fraktur i handled,
kota, höft el överarm Kortisonbehandling > tre mån Ärftlighet. Höftfraktur modern Låg fysisk aktivitet/immob Menopaus innan 45 år Sekundär osteoporos
Lågenergitrauma - Falltendens - Osteoporos
Riskfaktorer Falltendens, mer än ett fall
senaste året Rökning Alkoholmissbruk BMI under 22 eller mer än
tio kilos viktnedgång sedan 25-årsåldern
Behandling med lugnande läkemedel
Fallolyckor som medfört sjukhusvård hos äldre – ökning med 9% de senaste fem åren (Räddningsverket 2003)År 2008 avled 540 personer ≥ 80 år p.g.a. fallolyckor (Socialstyrelsen 2010)
Höftfrakturer – Riket 2009Höftfrakturer – Riket 2009
Kvinnor 69% kvinnor - Män 31%
Viss ökning %-andel män, från 28% 1996
Medelåldern 83 år, 81 år mitten 90-talet
Ensamboende 48% - lätt minskning
Medelvårdtid slutet 1980-talet: 19 dagar
Viss variation i medelvårdtid sedan 1996, medianvårdtid konstant
Medelvårdtid 2008 = 10,3 dag, 2009 = 9,8 dag
Medianvårdtid 2008 = 9 dag, 2009 = 8 dag
Utskriven ursprung, ca 50% relativt konstant
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 20101996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010
Hommel, A. (2007) Improves safety and quality of care for patients with a hip fracture. Intervention Audited by the national Quality Register RIKSHÖFT. Avhandling. Lunds universitet
Även medicinskt friska patienter med väntetid till operation > 24 timmar hade högre dödlighet efter 4 månader än de som opererades inom 24 timmar
Mortalitet vid op med och utan fördröjning- höftfrakturer
Procent - kön
Resultat studier 2006-2010, exempelResultat studier 2006-2010, exempel
Ökad dödlighet för män och vid väntetid > 24 timmar till operation
Låg syrgasmättnad - sämre prognos
Dåligt näringsstatus - mer komplikationer
Strukturerad rehabilitering: standardiserad rehabiliteringsplan i olika steg + patienten delaktig i målsättningen - bättre prognos
Olika mönster i rehabiliteringen: ADL-förmågan förbättras mest de första sex dagarna. Rörligheten förbättras konstant under två veckor
Mobilisering inom 12 timmar efter op OCH op inom 24 timmar från ankomst till sjukhus - färre komplikationer och kortare vårdtid
Kognitiv förmåga - viktigt identifiera och åtgärda ACS (Acute confusional state)
Nedsatt kognitiv förmåga: sämre ADL-funktion och rörlighet 6 mån efter op
Närstående uppfattar en sämre vård för patienter med nedsatt kognitiv förmåga
Utveckling av vården av patienter med Utveckling av vården av patienter med höftfrakturhöftfraktur
Omedelbart omhändertagande
Kognitiv funktion
Nutrition
Rehabilitering
Prevention: Osteoporos och fall
Omedelbart omhändertagande - patientfallOmedelbart omhändertagande - patientfall
Misstänkt höftfraktur = Omedelbart Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande!omhändertagande!
Övergripande mål: Att återfå samma Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som fysiska, psykiska och sociala nivå som
före frakturen!före frakturen!
Misstänkt höftfraktur = Omedelbart Misstänkt höftfraktur = Omedelbart omhändertagande!omhändertagande!
Övergripande mål: Att återfå samma Övergripande mål: Att återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som fysiska, psykiska och sociala nivå som
före frakturen!före frakturen!
Diagnostik höftfrakturDiagnostik höftfraktur
En höftfraktur föreligger alltid tills motsatsen är ”bevisad”. Symtomen, efter ett fall vanligtvis i samma plan inomhus, kan vara blygsamma.
Symtom: Utåtroterat och förkortat ben, ej vid inkilad höftfraktur Smärta, i ljumske - höft/knä, i undantagsfall endast till knät Smärta vid varje rörelse och när benet belastas Indirekt smärta, kan utlösas genom en stöt i benets längdriktning Oförmåga att lyfta benet Kompressionsömhet över trochanterpartiet av den skadade höften
Även en patient som inte fallit kan ha en spontan höftfraktur p.g.a. osteoporos eller tumör. Ev. tilltagande smärta i höft, ljumske eller knä och oförmåga belasta benet
Diagnos: röntgen av höften. Kompletteras med MR, om klinisk bild talar för en höftfraktur men den inte bekräftats med vanlig röntgen
Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsenOmedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen
Personer som bor i särskilt boende/SÄBO eller vistas på annan kommunal inrättning bör efter ett fall med misstänkt höftfraktur tas omhand på följande sätt av boendets vårdpersonal:
Sjuksköterska kontaktas omedelbart
Ambulans tillkallas
Det skadade benet immobiliseras med kuddar/filtar så att foten inte ”faller utåt”
Distalstatus kontrolleras: Cirkulation, rörlighet och känsel
Trycksårsprofylax: Torra kläder. Slätt och torrt underlag
Ta blodtryck, puls och andningsfrekvens
Smärta skattas, även på personer med kognitiv nedsättning
Smärtlindring ges om möjligt
Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett, hjälpmedel skickas med till sjukhuset
Vårdbegäran skrivs i KLARA/SVPL
Ambulanspersonalen utför följande aktiviteter på olycksplatsen/i
ambulanstransporten:
Enligt behandlingsriktlinjer
Smärtlindring ges
Patienten ID-märks
Iv nål, dropp ges
Syrgas ges, KAN förebygga akut förvirring, minska trycksårsrisk, underlätta
sårläkning. Låg syrgasmättnad – ev sämre prognos
Anamnes och triagering enligt METTS, bl.a. BAS-parametrar
Patientens läkemedelslista, Apodos, dosett och hjälpmedel tas med till sjukhuset
EKG tas i ambulansen och sparas i Megacare
Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsenOmedelbart omhändertagande i Skaraborg - olycksplatsen
Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - på sjukhuset Omedelbart omhändertagande i Skaraborg - på sjukhuset
Patienten läggs i en riktig säng med tjock madrass
Lassekuddar - stabiliserar skadat ben
Allmänmedicinskt tillstånd: Medicinskt stabil? - samtidig
hjärtinfarkt, stroke, annan orsak till fallet? Triagering enligt METTS - vitalparametrar
Ortopedisk bedömning, omvårdnadsbehov, sociala faktorer som påverkar
rehabiliteringsresultatet
Röntgenremiss skrivs av sjuksköterska/läkare
Blåsvolym med ultraljud/Bladderscan > 400ml = KAD sätts
Femoralisblockad av narkosläkare
Röntgen utförs
Kontorstid: röntgenverifierad fraktur - patienten direkt till vårdavdelningen efter röntgen.
Övrig tid åter akutmottagningen
För kognitivt nedsatta patienter bör beteenderelaterad skattning av smärta göras
Ankomstsamtal med sjuksköterska: information om närmsta planeringen
Finns prover, EKG? - godkänt för op? Dokument klara inför op?
Syrgas
Bedömning av smärta, ASA, risk för trycksår och fall, nutritionsstatus och kognitiv
förmåga (SPMSQ). Risk/avvikelse åtgärdas
Kontroll av blåsfunktion, KAD sätts vid behov
Anhöriga meddelas
Operationssida ritas
Hibiscrubtvättning, minst två gånger
Lassekuddar med till operation
Inskrivningsmeddelande fylls i och skickas i KLARA SVPL
Omedelbart omhändertagande i Skaraborg – på vårdavdelningenOmedelbart omhändertagande i Skaraborg – på vårdavdelningen
Förebyggande åtgärder mot…Förebyggande åtgärder mot…
Smärta
Trycksår
Fall
Undernäring
Förvirringstillstånd
Låg syresättning
Blåsatoni
Urinvägsinfektion
Förstoppning
Sårinfektion
Blodpropp
Immobilisering
Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen
Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare:
Syrgas ytterligare något dygn
Blodvärde kontrolleras, blodtransfusion v.b. enligt ordination
Röntgenkontroll frakturläge
Smärtskattning med VAS, individuell smärtlindring
Förebyggande läkemedel mot blodpropp och infektion enligt PM
Trycksårsrisk bedöms med Nortonskala - risk åtgärdas
Kognitiv förmåga bedöms med SPMSQ
Näringsintaget bedöms. Hotande/manifest undernäring: kaloriintag registreras
dagligen – jmf ordinerat behov. Mat/vätskelista används. Avvikelser åtgärdas
Näringsdryck, helst två/dygn
Specifik omvårdnad efter op i Skaraborg - på vårdavdelningen
Aktiviteter av sjuksköterska, undersköterska, läkare:
KAD ut snarast, urinen mäts, blåsvolymkontroll ultraljud/Bladderscan. Urinsticka v.b.
Laxermedel v.b.
Operationssåret kontrolleras, förband byts vid behov
Mobilisering/rehabilitering första postoperativa dygnet! Individuell rehabiliteringsplan!
Behov av vårdinsatser bedöms tillsammans med patient och närstående. Anmälan
KLARA SVPL
Läkemedel gås igenom, indikation för behandling övervägs
Vid Waranbehandling skickas information till ansvarig AK-mottagning
Sut ut efter ca två veckor, på vårdavd/kommun/primärvård
Patientfall, omedelbart omhändertagande, okt 2009Patientfall, omedelbart omhändertagande, okt 2009 Man 85 år, bor på demensboende, utåtagerande
Demens, hjärt-kärlsjuk, op CoronarByPass
Fallit x flera senaste dygnen. Till akutmott 27/9, rtg = ingen skada
Ånyo akutmott 1/10, rtg = ingen skada, men vid eftergranskning 2/10 = fraktur, osäkert hur omfattande – MR behövs
Rings in och skrivs in vid lunchtid den 2/10 (fredag) för kompletterande MR. Smärta vid försök till röreleprövning. I journalen: ”pat får vänta över helgen på en MR, personalen gått hem från röntgen så det blir tidigast måndag”
På avd 2-6/10: Aggressiv, desorienterad, slår omkring sig, kastar saker. Drar PVK x flera. Segt slem, svårt hosta upp. Försöker klättra över grindar
6/10: mycket orolig, håller krampaktigt mot höften – inj Morfin
Op. 6/10 på morgonen med skruv och platta, mycket hård och god benkvalitet
Postop: Får E-koncentrat, rosslig, sämre AT, stigande krea, tendens bradycardi, sjunkande satturation, sjunkande blodtryck, drar i KAD och dropp. Ges bl.a. injektion Impugan, Morfin, Stesolid
Avlider 7/10 kl. 05,30 p.g.a. ”hjärtsvikt, njursvikt, demens som bidragande sjukdomar”
Kognitiv förmågaKognitiv förmåga Antalet personer med demens ökar - handikapp för ca 5% av befolkningen > 65 år, för 20 % > 80 år
1/3 förvirrade vid ankomst till sjukhus, 1/3 utvecklar akut förvirringstillstånd - stora påfrestningar, plågsamt, ökad komplikationsrisk, ökad vårdtid
Prognosen ang. gångförmåga, ADL-funktion och mortalitet påverkas starkt av kognitiv förmåga
Män med nedsatt kognitiv förmåga: fler sjukdomar, sämre förmåga till återhämtning
Omvårdnadsproblem vid höftfraktur: oftast inte relaterade till frakturen - utan till patientens kognitiva förmåga. Basala omvårdnadssituationer - ingrepp i personlig integritet
Avgörande för hur omhändertagandet bör utformas - påverkar prognos, resursutnyttjande
Viktigt skilja på demens och akut förvirring, ACS (Acute confusional state)
Akut förvirringstillstånd - alltid utlösande faktor, övergående. Orsaker: smärta, stress, infektion, vätskebrist, syrebrist, läkemedel, feber, trauma. Kan förebyggas och behandlas - krävs fokus!
Dokumenteras idag subjektivt och knapphändigt
Bedömning och dokumentation av kognitiv förmåga fortlöpande med validerat bedömningsinstrument Kunskapen kring demens/förvirringstillstånd behöver ökas: alla personalkategorier, alla vårdnivåer
Kvinna 91 år
Fallit, legat ett dygn i hemmet, hjärt-symtom – avvaktar op. nga dagar
Läk: Ter sig adekvat/inläggningen
Ssk: Klar och adekvat/inläggningen
Fyra dagar senare: Förvirrad, ser främmande människor, övertygad de vill henne illa. Är helt
förvirrad, hallucinerar oavbrutet, ser gravida råttor i sin säng som gnager henne i bak. Ätit
bananer och gömt skalen i sängen. Dragit KAD själv.
Två dagar senare (dagen efter op): Är orienterad nu
Slutanteckning: Klar och adekvat.
Läkarepikris: Reagerat ogynnsamt på analgetika med bl.a. synhallucinationer
Kognitiv förmåga - patientfallKognitiv förmåga - patientfall
Bedömning av kognitiv förmåga/funktion i olika Bedömning av kognitiv förmåga/funktion i olika riskbedömningsinstrumentriskbedömningsinstrument
Fallriskmall Melior SkaS
Desorienterad- Ja- Nej
Melior/Senior Alert
Modifierad Nortonskala
Psykiskt status - Helt orienterad till tid och rum : 4
- Stundtals förvirrad: 3
- Svarar ej adekvat på tilltal: 2
- Ej kontaktbar: 1
Senior Alert
Short Form Mini Nutritional Assessment (SF MNA)
- Svår förvirring/demens eller depression: 0
- Lätt förvirring/demens: 1
-Inga neuropsykologiska problem: 2
Senior Alert
Downton Fall Risk Index (DFRI)
Kognitiv funktionsnedsättning
- Orienterad: 0
- Ej orienterad: 1
Fall TrycksårFall Trycksår Nutrition Nutrition
SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire
SPMSQ, Short Portable Mental Status Questionnaire
1. Vilket datum är det idag?2. Vilken veckodag är det?3. Var är du nu?4. Vilken adress har du?5. När är du född?6. Hur gammal är du?7. Vad heter statsministern?8. Vad hette förre statsminister?9. Vad hette din mamma som ogift?*10. Dra 3 från 20 och fortsätt hela vägen ner
Antal rätta svar: 0-10
Antal rätt svar
Kognitiv funktion
8-10 Intakt kognitiv funktion, orienterad, lucid
6-7 Milt nedsatt kognitiv funktion3-5 Moderat nedsatt kognitiv
funktion0-2 Gravt nedsatt kognitiv
funktion
Tolkning enligt Pfeiffer
•9) Kvinnligt förnamn och annat efternamn är patientens räcker som rätt svar
””Att fånga stunden i snabbhetens Att fånga stunden i snabbhetens kultur”kultur”
Övergripande mål
Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, psykiskt, kognitivt och socialt
Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda resurserna optimalt
Övergripande målÖvergripande mål
Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, livskvalitet som före frakturen; fysiskt,
psykiskt, kognitivt och socialt psykiskt, kognitivt och socialt
Rehabiliteringmålen ska individualiseras och Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och baseras på individens medicinska, kognitiva och
sociala förutsättningar - undvika orealistiska sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda behandlingsmål och använda
resurserna optimalt resurserna optimalt
Övergripande målÖvergripande mål
Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade Återfå samma funktionsnivå och hälsorelaterade livskvalitet som före frakturen; fysiskt, livskvalitet som före frakturen; fysiskt,
psykiskt, kognitivt och socialt psykiskt, kognitivt och socialt
Rehabiliteringmålen ska individualiseras och Rehabiliteringmålen ska individualiseras och baseras på individens medicinska, kognitiva och baseras på individens medicinska, kognitiva och
sociala förutsättningar - undvika orealistiska sociala förutsättningar - undvika orealistiska behandlingsmål och använda behandlingsmål och använda
resurserna optimalt resurserna optimalt
Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningenRehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen
Individuell rehabiliteringsplan tas fram: Rehabiliteringsmål baserade på patientens medicinska, kognitiva och sociala förutsättningar
Generell rehabiliteringsplan med tidig postoperativ mobilisering grund
Patient och närstående ska vara delaktiga i rehabiliteringsplanen
Daglig mobilisering sköts av undersköterskor och sjuksköterskor
Patientens rädsla att falla på nytt ska bearbetas. Informera ”kan stå/gå igen!”
Fallförebyggande information muntligt och skriftligt
Rehabiliteringsmålen följs upp regelbundet + vid utskrivning
Närstående informeras och görs delaktiga i vården
Rehabiliteringsplan, generell Rehabiliteringsplan, generell Rehabiliteringsplanen är riktlinjer för postoperativ rehabilitering av höftfrakturpatienter inom områdena mobilisering/gång, ADL, måltider och träning.
Tidigare förmåga inom respektive område fylls i på patientens individuella rehabiliteringsplan av sjuksköterska eller arbetsterapeut. Mål inom områdena under sjukhusvistelsen sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång. Patientens måluppfyllelse inom områdena fylls i vid teamgenomgången innan patientens utskrivning och överrapporteras till berörd instans vid hemgång.
Fortsatt målsättning och planering av rehabiliteringen sker i kommun/primärvård.
MOBILISERING/GÅNG
ADL MÅLTIDER TRÄNING
Steg 1 Opdag/ Dag 1-2
Sitta m hjälp av personal Stå och gå efter ork
- Efter förmåga SG. Infobroschyr. Liggande tränings-program
Steg 2 Dag 2-3
Gåträna med hjälpmedel Gå till toalett alt. Mobilett v.b.
Övre hygien själv, hjälp med nedre. KAD ut
Sitta vid sängen, minst en måltid/dag
Som steg 1
Steg 3 Dag 3-4
Minst 2 promenader/dag med hjälp av personal
AT. Bedömn personlig vård – ADL
Sitta vid sängen eller i matsal, minst en måltid per dag
Som steg 1
Steg 4 Dag 4-5
Ur säng, resa och sätta sig själv. Minst 2 korta och en längre promenad/dag
Träna av - påklädn med hjälpmedel. Sköta nedre på toalett, hjälp v.b. Träna dra upp och ned byxor vid toa-besök
Går till och äter minst en måltid/dag i matsal alt.sitta vid sängen
SG. Sittande träningsprogram. Trappträning
Steg 5 Dag ≥ 6
Själv i och ur säng, förflyttning t o fr toalett och måltider samt promenad > 20 m med utprovat hjälpmedel
Själv klara övre och nedre hygien och toalettbesök, påklädning ev med hjälpmedel. Duscha själv, hjälp v.b.
Som steg 4 SG. Stående träningsprogram. Trappträning
Rehabiliteringsplan, individuell Rehabiliteringsplan, individuell
Rehabiliteringsstege höftfrakturpatient GOA KSS
SPMSQ preop; datum………………… 8-10 6-7 3-5 0-2 Ifylls vid inläggning av usk SPMSQ postop ; datum………………. 8-10 6-7 3-5 0-2 Ifylls postop dag 2 av ssk SPMSQ postop; datum………………. 8-10 6-7 3-5 0-2 Ifylls vid Sluss 4 av ssk
ASA-grad: 1-2 3 4 (ifylls av ssk)
Ringa in svaret MOBILISERING/GÅNG ADL MÅLTIDER TRÄNING Tidigare förmåga Ifylls av ssk eller AT
- Gått utan stöd: Ja Delvis Nej - Gått med….……………. - Rullstolsburen: Ja Delvis Nej - Sängliggande: Ja Delvis Nej
- Klarat hygien: Ja Delvis Nej - Klarat toalettbesök: Ja Delvis Nej - Klarat av -och påklädn: Ja Delvis Nej - Inkont: Ja Delvis Nej
- Ätit själv: Ja Delvis Nej
Tidigare träning/aktivitet ex promenader ute, trädgårdsarbete, cykling:
Målsättning under sjukhusvistelsen, ikryssas av AT/SG/Ssk Patientens mål
Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign….…….……..
Steg 2 3 4 5 Datum/sign…………….
Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign…………….
Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign……………….
Mål bedömt av AT/SG/Ssk
Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign….…….……..
Steg 2 3 4 5 Datum/sign…………….
Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign…………….
Steg 1 2 3 4 5 Datum/sign……………….
Rehabiliteringssteg ifylls av ssk med hjälp av övriga yrkeskategorier Steg 1 Opdag/ Dag 1-2
Sitta m hjälp av personal Stå och gå efter ork Datum/sign……………….
-
Sitta på sängkant, minst en måltid/dag . Datum/sign…………….
SG. Infobroschyr. Liggande tränings-program Datum/sign……………....
Steg 2 Dag 2-3
Gåträna med hjälpmedel Gå till toalett. Mobilett v.b. Datum/sign…..…………..
Övre hygien själv, hjälp med nedre. KAD ut Datum/sign….…………
Som steg 1 Som steg 1
Steg 3 Dag 3-4
Minst 2 promenader/dag med hjälp av personal Datum/sign…..……..……
AT. Bedömn personlig vård – ADL Datum/sign…………….
Vid måltider sitta vid säng eller i matsal Datum/sign…………….
Som steg 1
Steg 4 Dag 4-5
Ur säng, resa och sätta sig själv. Minst 2 korta och en längre promenad/dag Datum/sign…….………….
Träna av - påklädn med hjälpmedel. Sköta nedre på toalett, hjälp v.b. Träna dra upp och ned byxor vid toa-besök Datum/sign…….............
Går till och äter minst en måltid/dag i matsal
Datum/sign……………
SG. Sittande träningsprogram. Trappträning Datum/sign……………….
Steg 5 Dag ≥ 6
Själv i och ur säng, förflyttning t o fr toalett och måltider + promenad > 20 m med utprovat hjälpmedel Datum/sign……..…………
Själv klara övre och nedre hygien och toalettbesök, påklädning ev med hjälpmedel. Duscha själv, hjälp v.b. Datum/sign…… ………..
Som steg 4
SG. Stående träningsprogram. Trappträning Datum o sign…………….
Måluppfyllelse rehab (uppnått mål och kommentar) MOBILISERING/GÅNG ADL MÅLTIDER TRÄNING
Datum/sign……………….
Datum/sign………….…
Datum/sign…………….
Datum/sign……………….
Fortsatt planering av rehabiliteringen sker i kommun/primärvård
Patientdata/sängnr
A) Sjukgymnast Genomgång av andningsträning, djupandning och trombosprofylax Bedömning av förflyttnings- rörelse- och gångförmåga Träning av förflyttning, balans och gång. Lämpligt hjälpmedel används Rörelseträningsprogram och trappträning Hjälpmedel förskrivs
B) Arbetsterapeut Efter patientens individuella behov planeras/utförs ADL-status framförallt i personlig vård Behov av hjälpmedel bedöms, på sjukhuset och inför hemgång Trycksår avlastas med antidecubitusdyna Fallförebyggande information ges
C) Sjukgymnast och arbetsterapeut Information muntligt och skriftligt med SkaS-broschyr. Mål för patientens rehabilitering och ADL sätts tillsammans med patienten och vid teamgenomgång/motsvarande. Uppföljning av rehabiliteringsplan sker vid teamgenomgång/motsvarande och inför hemgång Aktivitets/funktionsunderlag skrivs inför samordnad vårdplanering
Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningenRehabiliteringsåtgärder Skaraborg - på vårdavdelningen
Patientens individuella rehabiliteringsplan används som grund i rehabiliteringen
Daglig mobilisering: omvårdnadspersonal och personliga assistenter efter instruktion eller delegation av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast
Den individuella rehabiliteringsplanen ska gås igenom samma eller senast nästkommande vardag som patienten kommer till korttidsplats, till sitt särskilda boende eller till hemmet
På ankomstdagen ska patienten mobiliseras på den nivå som han/hon hade på sjukhuset. Om ankomstdagen är fredag eftermiddag ska omvårdnadspersonal fått erforderlig information om patientens rehabiliteringsnivå
Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PVRehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV
Rehabiliteringsplanen ska kontinuerligt följas upp och ändras utifrån patientens mål
Vid vistelse på korttidsplats bör tidiga hembesök göras för att främja rehabiliteringen
Vid återgång till hemmet utan behov av kommunal hälso- och sjukvård sker uppföljning via primärvårdens arbetsterapeuter och sjukgymnaster gällande hjälpmedel, rehabilitering, ADL-aktiviteter och eventuell bostadsanpassning
Vissa behandlingar, exempelvis läkemedel mot blodpropp och suturtagning sker i primärvården eller i kommunen enligt medicinsk epikris
Rehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PVRehabiliteringsåtgärder Skaraborg – kommun/PV
Prevention höftfrakturerPrevention höftfrakturer
Lågenergitrauma
Falltendens
Osteoporos
Osteoporosrelaterade frakturer i SverigeOsteoporosrelaterade frakturer i Sverige- fragilitetsfrakturer- fragilitetsfrakturer
http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=360
Lokal Förekomst per år Medianålder kvinnor
Underarm 25 000 63
Kotkropp 15 000 77
Överarm 10 000 78
Höft 18 000 81
Osteoporos Osteoporos Ca 70 000 osteoporosrelaterade
frakturer/år
Symtomlös före första frakturen
Tre ggr vanligare hos kvinnor - Vid 70 år lika vanlig som högt blodtryck, ökning från 2-3% i 50-årsåldern till 50% vid 80 år
Växande problem hos män
Diagnos 1994 (WHO)
Läkemedel för att stärka skelettet och minska frakturrisken – hög evidens
Folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad
VGR: Frakturer vid lågenergitrauma tillhör prioriteringsgrupp 1 - prioritering för osteoporos som enskild diagnosgrupp saknas (Regionalt vårdprogram 2005 osteoporos)
Illustration: Svenska Grafikbyrån. http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Benskorhet/
Benskörhet liknar högt blodtryckBenskörhet liknar högt blodtryck
Få tidiga symtom!
Högt blodtryck ökad risk för stroke
Låg benmassa ökad risk för fraktur
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1590131&fileOId=1590135
Sverige och Norge: högst förekomst osteoporosrelaterade frakturer. Ev samband ärftlighet, kroppsbyggnad, livsstilsfaktorer (låg fysisk aktivitet, kostvanor, tobaksrökning) och på sämre bildning av vitamin D
Högre risk för höftfraktur hos stads - jmf landsbygdsbefolkning. I VGR högst risk i Göteborg
Tidigare osteoporosrelaterad fraktur - dubbelt så hög risk för flera frakturer även vid lindrigt våld. Höftfrakturpatienter ökad frakturrisk jmf normalbefolkningen (könen lika), vanligast: kotor, höft
Samhällskostnader osteoporosrelaterade frakturer: Ca 3,5 miljarder SEK, 595 miljoner SEK i VGR
God fysisk aktivitet avgörande för att bibehålla ett normalt skelett!
Läkemedelsbehandling vid osteoporos syftar till att minska risken för frakturer. Aldrig för sent att behandla! Olika läkemedel rek: grad av osteoporos, patientens status, riskfaktorer för fall
Osteoporosbehandling: patientgrupper med högst risk för fraktur och/eller nya frakturer
Flest frakturer förebyggs vid behandling av äldre med uttalad etablerad osteoporos - hög evidensbaserad dokumentation
Osteoporos Osteoporos
Stor folksjukdom – underdiagnostiserad och underbehandlad. Mer läkemedel förskrivs i VGR jmf landet, variation mellan kommunerna
Ökat antal behandlade på sikt skulle ge färre frakturer och stora hälsoekonomiska vinster
Antagande: 3 200 färre frakturer/år i landet, varav 1900 höftfrakturer. På lång sikt: kostnadsminskning ca 200 miljoner SEK/år (diagnostik läkemedel, frakturkostnad), SKL och Socialstyrelsen
OsteoporosOsteoporos
Prevention – alla vårdnivåerPrevention – alla vårdnivåer
• Viktbärande motion!
• Alla åldrar!
• Fysiskt aktiva personer har en halverad risk för höftfraktur
Osteoporos - åtgärderOsteoporos - åtgärder Riskfaktorer åtgärdas: fr.a. regelbunden motion som viktbärande aktivitet, allsidig kost och utevistelse
Rörelseövningar stärker muskelstyrka, koordination och balans
Dagliga promenader för äldre och utprovning av gånghjälpmedel!
Tillräckligt energiintag - tillräckligt intag av kalcium och vitamin D, speciellt fokus på institutionsboende och äldre med tärande sjukdomar
FRAX: riskbedömningsinstrument för frakturer, rekommenderas av Socialstyrelsen för att ta ställning till läkemedelsbehandling av osteoporos
Alla vårdnivåer bör verka för individers rökstopp
Rekommendationerna i det regionala vårdprogrammet för osteoporos och i Socialstyrelsens riktlinjer från 2010 tillämpas inte fullt ut i Skaraborg. Ytterligare arbete krävs i frågan
Prevention höftfrakturer - osteoporosPrevention höftfrakturer - osteoporos
Publicerade 2010-11-15http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18174/2010-11-15.pdf
http://www.shef.ac.uk/FRAX/tool.jsp?country=5
FRAX - WHO Fracture Risk Assessment Tool
Läkartidningen nr 7, 2011, volym 108. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt Läkartidningen nr 7, 2011, volym 108. Stöd i behandlingen av osteoporos, enligt preliminära svenska riktlinjer. FRAX – modell för att beräkna 10-årsrisken för frakturpreliminära svenska riktlinjer. FRAX – modell för att beräkna 10-årsrisken för fraktur
Helena Johansson, statistiker, doktorand, enheten för geriatrik, institutionen för medicin, Göteborgs universitet
John A Kanis, professor, human metabolism, WHO collaborating centre, University of Sheffield, England
Östen Ljunggren, professor, medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Oskar Ström, doktorand, institutionen för lärande, management och etik, Karolinska institutet, Stockholm
Olle Svensson, professor, ortopedkliniken, Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Dan Mellström, professor, osteoporosmottagningen, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg
”Några patienter har så hög risk att de kan behandlas utan bentäthetsmätning, dvs bentäthetsmätning behövs inte för att fatta beslut” ( p.338)
Förebyggande åtgärder - alla vårdnivåer Förebyggande åtgärder - alla vårdnivåer kommuner, primärvård och sjukhusvårdkommuner, primärvård och sjukhusvård
Förebygga, diagnostisera och behandla osteoporos
Motverka fallolyckor och minska skaderisken vid fall
Bearbeta rädsla för nya fall – risk inaktivitet
Tillräckligt intag av energi, kalcium och vitamin D
Undvika tobaksbruk och försiktighet med alkohol
Riktade åtgärder mot riskgrupper OCH identifiering av enstaka individer med hög fallrisk Speciellt fokus mot institutionsboende: stor riskgrupp, undernäring förekommer – ger
muskelatrofi, minskad muskelstyrka och sämre rörlighet
Fall och fallskadorFall och fallskador
Komplext: Inte en orsak till ett fall – och inte en förebyggande åtgärd
Systematiskt och kontinuerligt fallpreventionsarbete på alla vårdnivåer
Det förebyggande arbetet: individuella riskfaktorer hos patienten - generellt minska fallriskerna i omgivningen/på vårdenheten
Kvalitetsregistret Senior alert
Kunskapen och medvetenheten gällande riskförebyggande arbete kan
behöva stärkas
Kvalitetsregistret Senior alert: Ökad risk för fall, undernäring och trycksår identifieras. Förebyggande åtgärder genomförs, följs upp och utvärderas
www.senioralert.se
I ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010, Vård och omsorg om äldre- Kvalitetsindikatorer: Fallrisk, risk för trycksår och risk för undernäring
””Stop Walking When Talking”Stop Walking When Talking”- enkelt test!- enkelt test!
Att en patient inte kan gå och tala samtidigt, utan stannar för att prata, indikerar en ökad risk för fall
Primärvård och sjukhusvård Skaraborgs Sjukhus: fallriskbedömning ska göras på alla höftfrakturpatienter minst en gång
under vårdtiden - fallförebyggande åtgärder ska sättas in. Kognitiv förmåga enligt SPMSQ ska bedömas minst en gång under vårdtiden
Medicinskt ställningstagande till patientens fortsatta läkemedelsbehov ska göras i slutenvården. Justeringar och utvärdering av läkemedelsbehandling ska initieras på sjukhuset och skrivas in i den medicinska epikrisen för uppföljning i primärvården
Primärvården ansvarar för uppföljning av utskrivna höftfrakturpatienter enligt medföljande epikriser från sjukhuset
Alla personer 75 år och äldre samt alla med kronisk sjukdom ska genomgå en läkemedelsöversyn minst en gång per år i primärvården
I primärvården åtgärdas fallrisk och hjälpmedel förskrivs vid hembesök av arbetsterapeuter. Sjukgymnaster bedömer individers balans och utformar individuella träningsprogram.
Ökade kontraster och starkare färger kan behövas. Markerade dörr- och rollatorhandtag kan öka säkerheten
Fall och fallskadorFall och fallskador
KommunerDe förebyggande insatserna gäller inom de egna verksamheterna och till allmänheten: Miljö/yttre faktorer ska åtgärdas med så kallade ”snubbelronder” ex. belysning, hala och blöta
golv
I boenden ska rutiner finnas för fallriskbedömningar med ex. Downton Fall Risk Index - en del av Senior Alert
Rutin för när höftskyddsbyxor bör användas ska finnas. Övervägs till fallbenägna individer på institution
Rutiner för fallförebyggande arbete ska finnas i de verksamheter som kommunen ansvarar för
: SÄBO, korttidsavd. och ordinärt boende. Exempel:
- checklista för att minimera fallrisk i fysisk miljö
- checklista för hemvård/hemtjänst med åtgärder för att säkra hemmen - förhindra fall
- individuella vårdplaner med avvägning mellan säkerhet, rörlighet och de risker som
patient/närstående/personal kan acceptera
- fysisk aktivitet som är viktbärande, ex. promenader
Fall och fallskadorFall och fallskador
Kommuner
Fallförebyggande åtgärder till allmänheten ska finnas. Åtgärderna kan innefatta:
Uppsökande verksamhet till personer över viss ålder ex. 80 år, då checklistor med riskfaktorer gås igenom
Information till pensionärsföreningar/allmänheten genom ex. posterutställningar i allmänna utrymmen och foldrar
Former av ”fixartjänst” - hjälper till med aktiviteter som innebär fallrisk, ex. byta lampor/gardiner
På alla vårdnivåer ska avvikelser skrivas vid fallhändelser och fallskador. Ett systematiskt analysarbete av avvikelserna ska göras
Fall och fallskadorFall och fallskador
Exempel: Fallpreventionsprojekt urologavd KSSExempel: Fallpreventionsprojekt urologavd KSS
Fallhändelser 2009; ökning och allvarligare konsekvenser för patienten – bl.a. höftfrakturer. Lidande för patient och närstående + Extra kostnader ca 100 000:-
Huvudsakliga individuella riskfaktorer: Nedsatt kognitiv förmåga, användande av gånghjälpmedel och tidigare fall
Tio av tolv patienter: Avancerad cancersjukdom. Sju av dessa avled kort tid efter fallet
Åtgärder fr a ökad medvetenhet i personalgruppen, ökat säkerhetstänk, riskbedömning, åtgärder i fysisk miljö, PM, checklistor
Resultat 2010: färre allvarliga skador i samband med fall, färre patienter med avancerad cancersjukdom faller, minskade kostnader, ökad medvetenhet kring fall hos medarbetarna och patienterna
.Alla pers- kategorier
Fallskador urologavdelningen KSS. Problembilden i stort, januari 2010
Patientenfaller
Kognitiv påv/neds,oro, konfusion
Ovan miljö och ovana situationer
Lokaler
Utrustning -material
Hjälpmedel
Medicinskt tillstånd
Läkemedel
Patientens integritet
Sömnmedel
Diuretika
Laxantia
Lugnande
Vill göra själv
Mörkt, tänder inte lampan Inte störa ”besvära”.Personal
Blodtrycksfall
Anemi Allmän svaghetp.g.a. sjukdom
Feber Yrsel
Påverkad av narkos
Postop förvirring
Dement
Fåtölj vid fönstret
Trånga utrymmen
Saker i vägen
Dropp-ställningar
Bord
Går i bara sockor, halkar
I vägen Drar dem med sig
Telef ringer, skyndar
Belysning,nattlampa
Sängen mitt i rummet, ej vid vägg Lånar
på avd
Ej med hemifrån
Oklart vad använder
Oro, ångest preop
Sängbordet i vägen
Mycket möbler
Sämre kontroll efter ombyggn
Färre pat/rum, ringa åt varandra
Totalt större yta, pat utspridda, hörs sämre fr a natt
Flyttat olycksplatsen? Från korridor till patientrum?
Pat mindre yta röra sig på - även bra
Pat ev mer immobiliserade?
Inkont-hjälpm ovant
Stopp i KAD
Fästa var?
”Trassligt”:KAD, PNP, drän
Behov: snabbt till toa
Natt, halvnakna, slangar Kissar golv,
halkar Halt underlag
Grindar; klättrar över
Hinna till toa
Hjälpmedel,inkontinenshjm
Okänd rums-kompis
Tilltro förmågan
Inte anpassat
Annan typ
Ovan miljö
Immob länge
Sovit dåligt
Blodtrycksläkem
Smärtlindring
Nyop
Nedsatt syn, hörsel, känsel
Cancer
Diagnos-besked
Nedsatt motorik, ex Parkinson
Gångsvårigheter
Narkos-läkem
Rumskompis
Sängbordet rullar iväg
Stolar
Medvetenhet om fallrisk
Säkethets-tänk
Pat kogn förmåga
Information
Allt på en gång
Saknas
Tidpunkt
Vem ger vad
Arbets-fördeln
Läkem-genom-gång
Ny miljö
Inte en orsak – och inte en förebyggande åtgärd!
Bra hemsidor om fallförebyggande arbeteBra hemsidor om fallförebyggande arbete
• Åtgärdspaket: Fall och fallskador – åtgärder att förebyggawww.skl.se/patientsakerhet
• Säkerhet i vardagen – Tips och råd på äldre dar!www.msb.se/sv/Forebyggande/Sakerhet-hem--fritid/Aldres-sakerhet/
• Artikel från 110815, Intensiv styrketräning kan bromsa åldrandetwww.svd.se/nyheter/inrikes/
• Film om fallförebyggande åtgärder och mycket annan bra information www.dinsakerhet.se/Aldres-sakerhet/fallolyckor/
VårdkedjanVårdkedjan Om personen med misstänkt höftfraktur vårdas i kommunala
boenden/motsvarande ansvarar dess personal för att patienten efter fallet omhändertas snabbt enligt beskriven rutin
Specialistsjukvårdens ansvar för patienter med höftfrakturer startar vid ambulanspersonalens omhändertagande av patienten på olycksplatsen och fortgår på sjukhuset
Specialistsjukvårdens ansvar lämnas över till kommun/primärvård när patienten lämnar sjukhuset
Patientens fortsatta rehabilitering, medicinska vård och omvårdnad sker i primärvård/kommun med de epikriser och den individuella rehabiliteringsplan som tagits fram på sjukhuset som grund
I de fall det uppstår ortopediska komplikationer som kan härledas till höftfrakturen träder återigen specialistsjukvårdens ansvar in
Samtliga huvudmän ansvarar för att ett fall- och frakturförebyggande arbete drivs systematiskt och kontinuerligt
Arbetet med osteoporos måste utvecklas på alla vårdnivåer så att nationella/regionala riktlinjer följs
I rutinen för Samordnad vårdplanering beskrivs informationsöverföring och samarbete kring utskrivningsklara patienter och rutinen ska följas
NärståendeNärstående
Samtliga vårdnivåer ansvarar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande - identifiera anhörig som riskerar att drabbas av ohälsa
Närstående ska stimuleras till att om möjligt aktivt delta i omvårdnad och rehabilitering av patienten på alla vårdnivåer
Behov av information och stöd ska uppmärksammas och mötas. Utöver information om patientens tillstånd ska närstående informeras om vilket stöd som kan ges inom hälso- och sjukvården och vart de kan vända sig för att få stöd av kommunen exempelvis genom anhörigsamordnare
Information ska ges om att personer som är närstående en svårt sjuk kan få ersättning från försäkringskassan om de avstår från förvärvsarbete. Vid dödsfall ska närstående erbjudas samtal för att få tala om den avlidnes sista tid
Operation - inom 24 timmar från ankomst till sjukhus
Ett snabbt omhändertagande och hög kompetens vid det akuta omhändertagandet, vid rehabilitering och vid uppföljning har avgörande betydelse för patienternas funktionsnivå och livskvalitet i hela vårdkedjan
De största problemen oftast inte av ortopedisk karaktär
Fördröjning av op: fler komplikationer (trycksår, pneumoni m.m.), förlängd rehabilitering, sämre funktionellt resultat fyra månader efter frakturen, ökad dödlighet
Troligtvis mest gynnsamt med operation inom 24 timmar OCH mobilisering inom 12 timmar efter operationen - färre komplikationer och kortare vårdtid
Omvårdnad: riskbedömningar och åtgärder - ex nutrition, trycksår, kognitiv svikt
Rehabilitering: tidig, kan behöva pågå lång tid. Viktigt bibehålla funktion vid övergångar i vårdkedjan
Prevention: osteoporos och fall
Sammanfattning höftfrakturerSammanfattning höftfrakturer
Margit född 1919Margit född 1919
Nationellt kvalitetsregister 1988. Samordnades 1999 med SHAFE, Standardised Audit of Hip Fractures in Europé
Köns- och åldersuppdelat
Data on-line Möjliggör kontinuerlig kvalitetskontroll, verksamhetsutveckling, lokala
förbättringsarbeten
Minskning av antalet sjukhus som opererar höftfrakturer (90 till 50, på 15 år). Majoriteten deltar i Rikshöft. KSS 1990-talet och SIL 2006
Vårdkonsumtion, funktionsresultat och registrering av vårdkedjan under fyra månader
Patientenkät fyra månader efter op: boendeform, gångförmåga, gånghjälpmedel och smärta i höften
Livskvalitet, EQ5D, och komplikationer
KvalitetsuppföljningKvalitetsuppföljning i i
ASA-klassificering höftfrakturpatienter KSS Rikshöft 2009
0
10
20
30
40
50
60
Pro
cent
1 2 3 4 5
Kvinnor Män
Klassificerat av GOA-läkare
ASA-klassificering: American Society of Anesthesiologists, är sjuklighet i fem klasser bedömd av narkosläk innan op.1, Helt frisk2, Väl kontrollerad sjukdom, som inte påverkar dagligt liv ex. högt blodtryck3, Symtomgivande sjukdom med lindriga restriktioner i dagligt liv ex. mild diabetes4, Symtomgivande sjukdom som ger allvarliga restriktioner i dagligt liv ex. svår kronisk bronkit eller instabil diabetes5, Döende
Mentalt statusHöftfrakturpatienter KSS 2009, Rikshöft
0
10
20
30
40
50
60
70
80
Helt klar Misstänkt demens Känd demens
Pro
cent
Kvinnor
Män
Data: Rikshöft
Resultat kartläggning Resultat kartläggning Data från kvalitetsregistret Rikshöft för riket år 2009Data från kvalitetsregistret Rikshöft för riket år 2009
Riket 2009 Totalt Kvinnor Män
Ålder 83 år 84,2 år 81,5 år
Ensamboende 46 % 53% 37%
Till ursprungs-
boende
51,68% 52% 51%
Avlidna vid vtf 3,36% 2,6% 5,1%
Gångförmåga före och fyra månader efter höftfrakturen KSS 2009, data Rikshöft
55,66
36,05
58,26
40,7
2,36
12,79
2,61
8,14
0
10
20
30
40
50
60
70
Kvinnor före fr Kvinnor efter fr Män före fr Män efter fr
Pro
cent
Gick/går ensam utomhus
Kunde/kan inte gå
Fler kategorier finns, men är inte med i diagrammet
Mål höftfrakturer SkaSMål höftfrakturer SkaS
Nationella mål Tid från ankomst till sjukhuset till start av operation ska understiga 24 timmar i
75 procent av fallen 65-70 procent av patienterna över 65 år med cervikala felställda frakturer ska
opereras med halvprotes (Socialstyrelsen, SKL, VGR)
SkaS, måltal ej klara Trycksårsregistrering under vårdtiden Femoralisblockad innan operation Kognitiv förmåga skattad enligt SPMSQ Läkemedelsgenomgång innan hemgång Rehabiliteringsplan upprättad tillsammans med patienten och som följer
patienten vid utskrivning Smärta fyra månader efter operationen Omoperationsfrekvens Återgång till tidigare gångförmåga fyra månader efter operationen
Handlingsprogram Handlingsprogram
för God Vårdför God Vård
Västra Västra
Götalandsregionen Götalandsregionen
2010–20112010–2011
Täckningsgraden i Rikshöft ska uppgå till minst 95 procent
Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar ska vara minst 75 procent
Medelväntetid till operation för höftfrakturMedelväntetid till operation för höftfraktur
Källa: Verksamhetsanalys/Rikshöft
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Alings
ås
Kungä
lv NU
SkaS S
iL
SkaS K
SSSU
SÄSVGR
Riket
Tim
mar
2007
2008
2009
Andel patienter med höftfraktur som op inom 24 timmar, 2010Andel patienter med höftfraktur som op inom 24 timmar, 2010Ingår i uppföljning av God VårdIngår i uppföljning av God Vård
0102030405060708090
100
Alings
ås
Kungä
lvNU
SkaS S
iL
SkaS K
SSSU
SÄSVGR
Pro
cent
Andel plastikopererade disclocerade cervikalfrakturerAndel plastikopererade disclocerade cervikalfrakturer
MålMål: 65-70% av patienterna över 65 år: 65-70% av patienterna över 65 år
KSS 2009: 55,7 %KSS 2009: 55,7 %SIL 2009:SIL 2009:
KSS 2010:KSS 2010:SIL 2010:SIL 2010:
Rikshöft ska ligga till grund för fortsatt kvalitetsutveckling för patienter med höftfraktur i Skaraborg
Det akuta omhändertagandet på olycksplatsen
Analys med genus/könsperspektiv
Tid från ankomst till opstart kompletteras med tid i styrdiagram + Journalgranska orsaker till fördröjning
Införande av livskvalitet/EQ5D och komplikationer i Rikshöft vid op och efter fyra månader
Studie: mobilisering inom 12 timmar efter op + op inom 24 timmar från ankomst till sjukhuset
Utveckla den individuella rehabplanen
Smärtskattningsskala för kognitivt nedsatta patienter
KvalitetsutvecklingKvalitetsutveckling
Läkemedelsgenomgång med Apotekare - uppföljning i PV
Läkemedelsberättelse?
Epikrismall - standardisering i informationsöverföringen
Området osteoporos kräver fortsatt arbete - FRAX
Den akuta processen ”Att vårda patient med höftfraktur” ska permanentas och rollbesättas enligt SkaS processmodell
Deltagarna i GOR och LVP från PV/kommuner planeras ingå i en utökad processgrupp/referensgrupp som träffas cirka en gång per termin
Fortbildningsinsatser: En gemensam halvdag för SkaS/PV/kommuner med teman från LVP och Rikshöft. Demensutbildning kontinuerligt på SkaS
KvalitetsutvecklingKvalitetsutveckling
SlutordSlutord
Arbetet med det lokala vårdprogrammet visar att vården av patienter med
höftfrakturer i Skaraborg idag i stor utsträckning sker enligt Socialstyrelsens och
aktuell forsknings rekommendationer. Utvecklingsområden finns dock framför allt
att få full följsamhet till riktlinjerna och att utveckla övergångarna i vårdkedjan.
Ett snabbt omhändertagande av höftfrakturpatienten ska ske i vårdkedjans alla
delar och rehabiliteringen ska utvecklas. Patientens kognitiva förmåga bör ägnas
större uppmärksamhet. Det fall- och frakturförebyggande arbetet är omfattande och
kräver ett stort engagemang fortsättningsvis framför allt arbetet med osteoporos.
Bibehållen livskvalitet kräver Bibehållen livskvalitet kräver fortsatt gemensamt arbete fortsatt gemensamt arbete på alla vårdnivåer!på alla vårdnivåer!
Arbetsgruppen lokalt vårdprogram höftfrakturer Skaraborg 2011